Tidningen:el. El räddar liv. Sjukvården alltmer elintensiv ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI STOPPA KLIMATHOTET EN LEK OM ENERGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidningen:el. El räddar liv. Sjukvården alltmer elintensiv ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI STOPPA KLIMATHOTET EN LEK OM ENERGI"

Transkript

1 Tidningen:el EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG NUMMER ÅRGÅNG 61 El räddar liv Sjukvården alltmer elintensiv ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI STOPPA KLIMATHOTET EN LEK OM ENERGI

2 FOTO: THOMAS HARRYSSON Allt ljus på Skövde Under ett par dagar i november fick Skövdeborna se sin stad i ett annat ljus. Då förskönades stadens centrum genom evenemanget Ljus i Skövde. Belysning av det offentliga rummet är inte bara till för att försköna våra stadsmiljöer. Det handlar också om att skapa trygga miljöer inte minst för kvinnor. Att ljus kan vara vackert och skapa trygghet uppmärksammas av allt fler svenska kommuner. Alingsås är den som brukar framhållas som föredöme och inspirationskälla. Där har man sedan flera år tillbaka en uttalad ljusstrategi för att skapa en vacker och trygg miljö för sina medborgare och kommunens årliga evenemang Lights in Alingsås har rönt stor uppmärksamhet även utanför landets gränser. Genom Ljus i Skövde sällar sig Skövde till de kommuner som nu vill visa upp sin ljusa (!) sida genom speciella ljusdagar. Under evenemangets två dagar demonstrerades i den centralt belägna Kyrkparken och bostadskvarteret Jupiter exempel på olika ljussättningar för att skapa en trygg och vacker utemiljö. Den annars så dystra Kyrkparken strålade nu av ljus. Bland ljusinstallationerna fanns buskbelysningar med 36 W blå lysrör och två nedåtriktade 150 W spotlights; stora träd belystes med fyra 50 W halogenstrålkastare; en av husgavlarna i bostadskvarteret Jupiter belystes med två 54 W blå lysrör. Arrangörerna bland annat Skövde kommun, Elektroskandia och Fastighetsägarna uppskattade att cirka personer deltog i rundvandringarna mellan de utsatta ljuspunkterna. I samband med Ljus i Skövde ordnades också seminarier om belysning 2006 ETT DRAMATISKT ELÅR Torr sommar och lägre kärnkraftsproduktion blev ett ovanligt väderår. Låg vårflod och onormalt lite nederbörd under sommaren gjorde att vattenmagasinen inte kunde fyllas till normala nivåer. Det ledde till att Sverige 2006 tvingades importera kraft och elpriset nådde en toppnotering i augusti. I oktober vände det och vi fick en onormalt hög tillrinning. I kombination med varmt väder och därmed lägre elanvändning förbättrades magasinens vattenlager. Vattenkraftsproduktionen under 2006 slutade på cirka 61,2 TWh (mot 72,3 TWh 2005). Kärnkraftsproduktionen uppgick till knappt 64,7 TWh (69,5). Minskningen berodde främst på produktionsstörningar i Forsmark 1 men också hos andra verk under sommaren och hösten. Övrig värmekraft, främst kraftvärme i industrin, svarade för 12,9 TWh (11,9). Vindkraftsproduktionen hamnade på 0,93 TWh. Drygt 6 procent av den svenska elproduktionen baserades på biobränslen. Totalt slutade elproduktionen i Sverige 2006 på 139,8 TWh mot 154,6 TWh Den låga egna produktionen under 2006 tvingade Sverige till en nettoimport av kraft från Ryssland, Polen och Tyskland. Detta ledde till att priserna höjdes kraftigt, med drygt 70 öre/kwh som toppnotering i augusti. I december tack vare det milda vädret under höst och vinter, ökad kärnkraftsproduktion och fallande priser på utsläppsrätter sjönk priserna till mer än hälften jämfört med augusti. Utvecklingen 2006 visar tydligt hur viktigt det är med god krafttillgång i Norden, säger Svensk Energis vd Bo Källstrand. Konkurrenskraftig el får vi om vi tillåts utnyttja våra goda förutsättningar att bygga konkurrenskraftiga kraftverk. TA KONTROLL ÖVER DIN ELRÄKNING! Ungefär hälften av alla elkunder i Sverige har inte tecknat något avtal om sin el. Det innebär att de har ett så kallat tillsvidareavtal med sitt elhandelsföretag. I de allra flesta fall är tillsvidareavtalen dyrare än andra avtal. Har man hus med elvärme kan man spara flera tusen kronor per år genom att i stället för ett tillsvidareavtal göra ett aktivt val och binda priset. Den som bor i lägenhet kan också spara pengar upp till 400 kronor om året, enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå. 22 Tidningen:el NUMMER

3 NUMMER 1:2007 OMSLAGSFOTO: LASSE MODIN DEN LIVSVIKTIGA ELEN Elförbrukningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala ligger på 45 GWh per år. Det motsvarar ungefär vad det går åt till eluppvärmda villor under ett år. Den svenska sjukvården har de senaste decennierna genomgått något av en teknisk explosion. Det är inte bara intensivvårdsavdelningarna som utrustats med avancerad teknik utan även de vanliga vårdavdelningarna. Den för allmänheten mest kända tekniken är nog defibrillatorn. Den första kom 1949 och har under åren utvecklats till ett säkert och effektivt instrument för att rädda liv. Defibrillatorn skickar ström genom kroppen för att motverka en onormal hjärtrytm och kan bokstavligen rädda livet på en patient. På sidorna 4 7 kan du i detta nummer av Tidningen El läsa om elektrikerna på Akademiska sjukhuset. Att elen är viktig även för den svenska basindustrin visar reportaget om pappersbruket Ortviken i Sundsvall, se sidorna sidorna Klimatrapporterna har duggat tätt denna vinter och prognoserna visar på fler stormar, mer skyfall och värmeböljor. Med stora negativa rubriker är det lätt att känna att läget är hopplöst. Men så är inte fallet, visar artikeln på sidorna Trevlig läsning! CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Tidningen:el Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, ADMINISTRATOR Kristina Sällström, TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2007 Sid. 4 7 EL RÄDDAR LIV När det blir fel i hjärtats eget elektriska system står livet på spel. Vi har besökt Akademiska sjukhuset i Uppsala och träffat elektriker och rörmokare. Med el och modern teknik räddas i dag de flesta som drabbas av hjärtproblem. Sid. 8 9 EN LEK OM ENERGI Det ska börjas i tid... Det har Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten uppmärksammat. De samarbetar i ett projekt där barn får lära sig om el och energi. Målet är att bygga upp en trygghet som passar i vardagen hemma. Sid ELPRISKÄNSLIG INDUSTRI Den svenska basindustrin är oerhört elintensiv och förra årets rekordstora höjning av elpriserna fick många att tala om kris. Vi har besökt pappersfabriken Ortviken, ett av landets mest elintensiva företag. Sid LJUSDESIGN I detta nummer visar vi på flera designade ljussättningar, från Åre i norr till Halmstad i söder. Dessutom presenterar vi en bild på vinnaren av Nordiska Ljuspriset 2006 Blue Lagoon Medical Center på Island. Sid MÖJLIGT AVVÄRJA KLIMATHOTET Trots alla negativa rubriker om klimathotet är läget inte hopplöst. Sverige har kommit långt i klimatarbetet och du kan som enskild individ göra mycket för att minska de utsläpp som är så negativa för klimatet. Sid. 16 BRÖDBAK GER FJÄRRVÄRME Vika Bröd i Stora Skedvi i Dalarna har blivit helt oberoende av olja. Överskottsvärmen vid bakningen av det brungräddade brödet lagras i en tank och används till uppvärmning av lokalerna. Överskottet säljs och används till fjärrvärme. 3

4 4 Tidningen:el NUMMER

5 När det blir fel i hjärtats eget elektriska system står livet på spel. Med elektricitet utifrån och modern teknik räddas i dag de flesta som drabbas. Vårdens utveckling har bidragit till att dödligheten i i akut hjärtinfarkt halverats sedan 1980-talets början. EL räddar liv TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: LASSE MODIN Denna råkulna vintermorgon går larmet på avdelning 50 g redan strax efter att dagpersonalen gått på sitt skift kl På expeditionens speciella bildskärm, som via trådlös telefoni visar det ekg som tas redan i ambulansen, har en st-höjning avlästs. Det är tecknet på att patienten har en hjärtinfarkt med ett totalt stopp i ett kranskärl och då är det bråttom. Tid är muskel, lyder hjärtvårdens eget omformulerade ordspråk. Får man i gång blodförsörjningen till hjärtmuskeln inom en timme hinner ingen större skada ske. Ibland kan nybildade blodkärl ta över syreförsörjningen, men om så inte sker har hela området nedanför tilltäppningen efter sex timmar oåterkalleligt hunnit förstöras. Ju mindre skadat område desto större chans att hjärtat fortsättningsvis fungerar normalt. Därför skyndar sjuksköterska och läkare i väg för att möta patienten i akutmottagningens ambulansentré och sedan transportera honom vidare till kranskärlsröntgen, pci-labbet. Där väntar teamet som ska lokalisera och eliminera stoppet. Vårt riktmärke här på Akademiska sjukhuset i Uppsala är att personen ska vara behandlad inom en och en halv timme från att sos Alarm tagit emot samtalet. Då gäller det att alla delar i vårdkedjan fungerar, säger Stefan James, överläkare och chef för kranskärlsbehandlingarna. Via artären i ljumsken för han först upp en tråd av rostfritt stål och därefter en omslutande plastkateter upp mot hjärtat. På bildskärmen bredvid kan man följa trådens väg upp genom stora kroppspulsådern till de två kranskärlen, som sedan förgrenar sig över höger och vänster kammare. Röntgenbilden bekräftar ekg:et, här finns ett totalt stopp. Ballongen på slangen fylls då med vatten upp till samma kraftiga tryck som krävs för att fylla ett bildäck. Så sprängs också blodproppen och blodet strömmar åter fritt. Under ingreppet ges även proppförebyggande läkemedel, och i 95 procent av fallen lägger man in ett eller flera så kallade stent, metallnät som ska förhindra framtida förträngningar och proppar. Friska kranskärl har en slät och glatt yta, men med åren drabbas de av åderförkalkning och förträngningar. En ojämnhet eller spricka i kärlväggen är en signal till kroppen att komma och laga felet, och göra det genom en tilltäppande propp. En adekvat räddningsoperation i ett blödande blodkärl, men i kranskärlen slår den fel och stoppar syretillförseln till hjärtcellerna. Syrebristen ger bröstsmärtor som kallas kärlkramp när blod ändå tar sig igenom förträngningen. Utan något syre alls dör muskelvävnaden och det är alltså det som kallas hjärtinfarkt. På Akademiska sjukhuset görs ballongvidgning på alla patienter med akut hjärtinfarkt. Dessa ingrepp har tack vare en allt bättre utrustning och propplösande mediciner revolutionerat hjärtvården. Det är en dramatisk skillnad i snabbhet och säkerhet i vår teknik nu jämfört med för tio år sedan, säger Stefan James. Den välutvecklade kateterbehandlingstekniken har minskat dödligheten i hjärtinfarkter på Uppsalasjukhuset till cirka fem procent, trots att patienternas medelålder är relativt hög. Ballongvidgningen har också reducerat behovet av kranskärlsoperationer, som är ett betydligt större ingrepp. Den tidiga diagnostiken genom att ekg kan skickas från ambulansen har minskat tiden till behandling med nästan en timme, visade en undersökning som Uppsalaforskare nyligen gjort. För fem år sedan digitaliserades röntgenbilderna på Akademiska, och nu går det snabbt och enkelt att från datadiskarna plocka fram och jämföra med tidigare bilder. Skärmbilderna på det pumpande organet presenterar för oss tillfälliga gäster ett dramatiskt scenario, och jag undrar hur man påverkas av att röra om i livets källa hela dagarna, att så bokstavligt jobba med liv och död. Fascinationen finns även hos dem som arbetar här, men ett professionellt förhållningssätt tar över. Annars skulle man inte kunna jobba här. Det vi gör är roligt och meningsfullt och dessutom tekniskt utmanande, säger Stefan James, men visst ger konsekvenserna av dåliga vanor tankeställare. Alla vi på avdelningen försöker leva sunt, vi motionerar och tänker på maten och vikten. Och vi är noga med att det ska» Tidningen:el NUMMER

6 Röntgenavdelningen är sedan fem år digitaliserad, och överläkare Stefan James kan enkelt på dataskärmen plocka fram tidigare bilder på patientens hjärta att jämföra med.» gå fram till patienterna att om de inte slutar röka så är det vi gör här meningslöst. Hjärtat tål kateterbehandlingen väl och allvarliga rytmrubbningar är inte så vanliga. Eftersom vi inte har någon känsel inuti blodkärlen är ingreppet relativt smärtfritt för patienten. Våra hjärtan är en imponerande maskin, som utan vila går och går dygnet runt år efter år. Det är en muskel inte större än en knuten hand med den eviga uppgiften att pumpa ut syresatt blod och näring till kroppens alla celler och samtidigt föra bort slaggprodukter och koldioxid. Pumpen styrs av ett automatiskt elektriskt retledningssystem. Hjärtats egna elektriska impulser genereras av specialiserade celler i sinusknutan i höger förmak. De fortplantas genom förmaken som då drar sig samman, skickas via en överledningscentral vidare till kamrarna som också drar ihop sig till ett nytt slag. Syrebrist i hjärtmuskelvävnaden är en av orsakerna till fel i elsystemet. Har man otur vid en hjärtinfarkt kan även en liten störning leda till att hjärtat stannar. Arytmier är samlingsbenämningen på alla former av onormala hjärtrytmer. Då tar de elektriska signalerna fel väg, ibland startar en impuls från ett annat område än sinusknutan, och ibland bildas en extra ledningsbana där det blir rundgång på impulserna. Den allvarligaste arytmin är kammarflimmer då det blir fullständigt elektriskt kaos. Hjärtat flimrar bara i stället för att slå och förmår inte pumpa ut blod i kroppen, ett tillstånd som snabbt måste hävas med avancerad hjärt-lungräddning om personen ska överleva. Behandlarna på PCI-lab kallar sig rörmokare, på Arytmilabbet intill återfinns elektrikerna. De för också in slangar i hjärtat, men dessa är försedda med elektroder. Med hjälp av dem kan rytmrubbningen stimuleras fram och de elektriska felen lokaliseras. Sedan bränns de felaktiga banorna av med radiofrekvensenergi. En sådan så kallad kateterablation görs till exempel vid olika former av takykardier, det vill säga när hjärtat slår för fort. Efter bara en dryg halvtimme är ballongvidgningen på pci-lab över och patienten flyttas till vårdavdelningen. Här på 50 g passerar 1800 patienter per år, varav 500 med hjärtinfarkt. För sjuksköterskan Per Edlund pendlar jobbet mellan att bädda sängar och hantera avancerad teknik. Tio års erfarenhet I det nya övervakningssystemet ingår färgglada skärmar på avdelningsexpeditionen som visar EKG-kurvorna. Här reagerar personalen snabbt om systemet larmar om oroande rytmrubbningar. 6 Tidningen:el NUMMER

7 har gett honom en grundmurad yrkeskunskap, men den måste hela tiden uppdateras i takt med teknikutvecklingen. En stor förändring är att patientjournalerna numera är datoriserade. Det är inte fel att vara intresserad av teknik om man ska jobba här, säger han. Det positiva med tekniken är att man ser så konkreta resultat, att det går att göra så mycket för patienterna med den. Men det är också viktigt att komma ihåg att det viktigaste är att titta på patienterna. Apparaterna är hjälpmedel, de gör sin egen tolkning och ibland larmar de falskt. Patienterna övervakas med kontinuerligt ekg, som alltså registrerar hjärtats elektriska aktivitet. ekg-kurvorna lyser skarpa och färgglada på de dubbla raderna av skärmar på avdelningsexpeditionen. De är bara några dagar gamla och ingår i det nya övervakningssystemet som just håller på att installeras. I det gamla systemet skedde överföringen genom radiovågor, nu används det trådlösa kommunikationssystemet blue tooth, berättar Jan Rutkowski, förste medicinskteknisk ingenjör. Nu begränsas man inte längre av Radiostyrelsens tilldelning av utrymme och har kunnat utöka antalet dosor som patienterna kan bära med sig när de är uppe och går. Runt hörnet väntar nästa trådlösa steg då patienterna slipper sladdar mellan elektroderna på bröstet och dosan. Sjukhusets tekniska apparatur har en livslängd på max tio år och Jan Rutkowski är nu sysselsatt med en upphandling som spänner över tre år och kostar 45 miljoner kronor. Under sina 25 år på Akademiska har han varit med om en teknisk explosion, där även vanliga vårdavdelningar utrustats med avancerad teknik. En stor skillnad är att de medicinsktekniska företagen förr byggde apparater baserade på egna system. I dag utgår man från vanlig datorteknik och skriver om programmen så att de passar sjukvården. Det har lett till snabbare och billigare utrustningar. Via kontraströntgen kan man följa de två kranskärlen och deras förgreningar över hjärtats kammarväggar. Sjukhusets egna tekniker servar och lagar de flesta apparater. Här ser Jan Rutkowski över kretsarna i en defibrillator. Jan Rutkowski huserar i sjukhusets gamla infektionsklinik där cirka hundra personer har hand om all teknisk utrustning på sjukhuset, och i verkstäderna fixas de flesta felen. Ingen apparat lämnar verkstaden utan att ha passerat den säkerhetsmätare som avslöjar så kallade läckströmmar. Kraven på jordning är förstås stränga så att patienterna inte får någon ström genom kroppen. Skickar ström genom kroppen gör man dock medvetet med defibrillatorn, för att regularisera en onormal hjärtrytm. Vid kammarflimmer räddar defibrilleringen livet, strömstöten slår ut den kaotiska impulsbildningen och ger hjärtat möjlighet att återgå till sin normala sinusrytm. Sedan den allra första defibrillatorn kom 1949 har utvecklingen gjort dem mycket säkrare och effektivare, säger Jan Rutkowski, som specialiserat sig på just den apparaten. I dag finns till och med en minivariant kombinerad med en pacemaker som opereras in på patienten. De flesta av dagens 90 defibrillatorer på Akademiska sjukhuset är halvautomatiska, det vill säga att de tolkar hjärtrytmen och med en röst instruerar användarna om vad de ska göra. På avdelning 50 g finns tre stycken som också kan skötas manuellt. En annan viktig apparat på avdelningen är den som gör ekokardiogram (ultraljudsundersökning). De ljudvågor som skickas genom hjärtat reflekteras och ger bilder som visar hjärtats pumpförmåga. Den undersökningen görs på alla infarktpatienter efter två dygn på 50 g. Visar den inget alarmerande så får patienten åka hem efter i genomsnitt 2,7 dygn. De får dock komma tillbaka till avdelningen på ett par återbesök och erbjuds att gå i hjärtskola för att lära sig mer om livsstilens betydelse. Jämte den förbättrade behandlingen beror den kraftigt sänkta dödligheten på att allt fler slutat röka och på sänkta blodfetter. Men fortfarande är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ärftligheten är en stor riskfaktor som man förstås inte själv kan göra så mycket åt, men det finns mycket att vinna med ändrade livsvanor. Den samlade vetenskapen är överens om att om dödligheten ska sänkas ytterligare så måste det ske genom att vi bland annat slutar röka och äter mindre mättat fett och mer grönsaker. Det allra viktigaste är att motionera. Motion slår på alla riskfaktorer blodtrycket, blodfetterna, blodsockret och vikten utan några som helst biverkningar, säger Elisabeth Marklund, kardiologsjuksköterska och en av dem som leder hjärtskolan på Akademiska sjukhuset. Det betyder också mycket att försöka minska på stressen. n Fotnot: PCI står för Perkutan Coronar Intervention. EL PÅ AKADEMISKA Akademiska sjukhusets elförbrukning ligger på 45 gigawattimmar per år. Som jämförelse går det åt ca 1 GWh till 40 elvärmda villor per år. (1 gigawattimme = kilowattimmar) Sjukhusets reservkraftsystem består av flera dieselaggregat utplacerade på olika platser, och de startar automatiskt vid strömavbrott. På kritiska ställen som till exempel operation tar reservsystemet över utan någon fördröjning alls så att avbrottet inte ens märks. Tidningen:el NUMMER

8 En lek om energi Genom lek och experiment får barnen på Blomsterbäcksskolan i Malung lära sig om energi. Det ingår i ett projekt som drivs av Civilförsvarsförbundet i samarbete med Energimyndigheten. TEXT: LARS ABELIN FOTO: IDA MELIN 88 Tidningen:el NUMMER

9 Ulrika Lissmyr arbetar på Civilförsvarsföreningen i Malung. Hon är en av flera i landet som åker ut till skolor för att lära barnen om energi. Vid hennes besök på Blomsterbäcksskolan deltog barn i åldrarna 6 9 år. Barnen får på ett lättsamt och roligt sätt lära sig hur man ska göra om det blir elavbrott. De får också lära sig hur man får lampor att lysa, saker som äter el, energitjuvar och hur energi uppkommer. I undervisningen ingår också att göra energihalsband, höra en saga om strömavbrott och att sjunga släck- och strömavbrottssånger. Radion som går på solceller och även kan vevas i gång hör till de mest populära inslagen, säger Ulrika Lissmyr. Barnen tror att den går på batteri när de märker att det inte finns någon elsladd till den och gör stora ögon när de får reda på att den fungerar med energi från solen. Med den solenergiladdade radion som utgångspunkt tar jag upp vad energi egentligen är för något. Hur får blommorna, kossorna och människorna energi? Barnen är med och ställer frågor och är mycket intresserade. Trygghet är också en viktig del i det hela. Vad gör man när det plötsligt blir strömavbrott? Själv blev min 5-åriga dotter Gabriella rädd av det totala mörkret när vi hade strömavbrott i vinter. Numera har hon fått en ficklampa som hon alltid har bredvid sin säng. I slutet av sina möten i skolorna brukar Ulrika Lissmyr också dela ut en ficklampa till varje barn. Dessutom utses en speciell lampvakt som ska se till så att lamporna inte är på i onödan i klassrummet. Vi vill att barnen ska få ett naturligt förhållningssätt till riskerna med el, säger Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet. Genom att berätta om enkla åtgärder i hemmet som kan användas när det blir strömavbrott, så minskar vi rädslan hos barnen. Vi vill bygga upp en trygghet som passar in i vardagen hemma. Det kan vara så enkelt som att veta var ficklampan finns. n ENERGILEXIKON Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energivaror är el, olja, kol, gas, biobränslen med mera. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt ( ), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. 1 kwh (kilowattimme) Motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 1 kwh = Wh. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 normalvillor under ett år. 1 GWh = kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = kwh. Ulrika Lissmyr visar upp radion som går på solceller och kan vevas i gång. Barnen är nyfikna och testar gladeligen alla inslag i energiprojektet. Källa: Svensk Energi Tidningen:el NUMMER

10 Elpriskänslig industri Den svenska basindustrin är oerhört elintensiv. Därför protesterar industrins företrädare högljutt när elpriset höjs. Ortviken, SCA:s pappersfabrik i Sundsvall, är ett av landets mest elintensiva företag. Ortviken förbrukar lika mycket el på ett år som hela Malmö kommun! TEXT: LARS ABELIN FOTO: PER HELANDER & ORTVIKEN (FLYGBILDER) 10 Tidningen:el NUMMER

11 Utvecklingen av Sverige från fattigt jordbrukarland till dagens moderna industrination hänger intimt samman med elektrifieringen. En väl utbyggd elektricitet var en grund och förutsättning för byggandet av det svenska folkhemmet. Med efterkrigstidens satsning på vattenkraft och senare kärnkraft har Sverige och dess industrier haft riklig tillgång på el till rimliga priser. Det har gagnat inte minst basindustrin i konkurrens med andra länders industrier. Men i dag har något hänt, som bekymrar både företagsledare och fackförbund inom den svenska industrin. Förra sommarens och höstens plötsligt kraftiga höjningar av elpriserna drabbade basindustrin hårt. Från att ha haft Europas billigaste elpriser fick vi då plötsligt i stället Europas dyraste med en toppnotering i augusti på över 70 öre/kwh på spotmarknaden. Ortviken tillverkar årligen ton papper. Produktionen pågår dygnet runt året om. Antalet anställda är 930. Bruket tar varje år hand om en miljon ton färsk massaved från de svenska skogarna. 120 virkesbilar om dagen kommer fullastade med granar från mellersta Norrland. Virket hamnar först i den 60 meter långa barktrumman i renseriet där det avbarkas. Trumman kan beskrivas som en roterande, gigantisk centrifug som skalar av barken. Nästa steg är raffinörerna. En raffinör är en maskin som tillverkar mekanisk massa genom malning av flisen. (Det kan jämföras med att man skållar mandel och tillverkar mandelmassa.) Resultatet är att virkets fibrer på ett finskaligt sätt friläggs. Dessa fibrer är grunden i det papper som tillverkas. En raffinör är ett pappersbruks verkliga energislukare och enbart vid Ortviken finns det 25 raffinörer. Nästa steg till papper är de väldiga pappersmaskinerna. Vid Ortviken finns» Den svenska basindustrin reagerade direkt på de höga elpriserna och uppvaktade politikerna, som man menar har skapat spelregler som lett till ett bristande utbud av energi och därmed höga priser. Det basindustrin efterlyser är först och främst god tillgång på elkraft till en konkurrenskraftig kostnad, genom bland annat en utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft. Argumenten för en förändrad elpolitik är att den behövs för att den svenska basindustrin, och därmed Sverige, ska kunna behålla sin konkurrenskraft gentemot utlandet. Hot om nedläggningar och utflytt av verksamheter till andra länder, som ett resultat av dagens elmarknad, har också förekommit. En bransch som är hårt pressad av höga elpriser är skogsindustrin. Lönsamheten viker i massa- och pappersbolagen och för vissa av verksamheterna är läget akut. Osäkerhet om framtiden gör också att investeringsviljan, och därmed utveckling av arbetsplatserna, är låg. Pappersbruk är stora energislukare. Produktionen vid dessa fabriker kräver enorma mängder el. Ett stort bruk som Ortviken i Sundsvall förbrukar årligen cirka 2 TWh (tvåtusen miljarder wattimmar). Det motsvarar den el som hela Malmö kommun, med cirka invånare, inklusive kommunens industrier förbrukar på ett år. Elförbrukningen i brukets gigantiska hallar är enorm. Tidningen:el NUMMER

12 » Pappersrullarna är gigantiska. Här förbereds byte av en av rullarna. fyra maskiner, som tillverkar vanligt tidningspapper och lite glassigare magasinspapper för vidare transport till landets och utlandets tryckerier för att slutligen bli det tidningspapper som vi bläddrar i hemma vid frukostbordet eller i läsfåtöljen. Den här typen av pappersproduktion finns på flera bruk i Sverige: Holmens anläggningar i Hallstavik och Braviken och Stora Ensos anläggningar i Kvarnsveden och Hylte. Tillsammans med Ortviken är dessa fem anläggningar de mest elintensiva skogsindustriföretagen i landet. LJUSDESIGN Alvar Andersson är produktionsdirektör på Ortvikens pappersbruk. Att kostnaden för el är stor för bruket förstår man när han förklarar att företaget i dag betalar betydligt mer för el än för virket: Våra kostnader för el i dag är hundratals miljoner kronor högre än för virket. Och när elpriset höjs slår det direkt hårt mot oss. En till synes blygsam höjning med 0,5 öre per kilowattimme innebär en merkostnad för oss på cirka 10 miljoner kronor. På grund av prisläget på el och osäkerhet vad gäller den framtida elmarknaden har Ortviken stoppat en planerad investering på 5 miljarder kronor för en ny pappersmaskin. Den skulle ersätta den äldsta av de fyra maskinerna som rullar i dag och samtidigt betyda en utökning av produktionen med cirka ton. Vi har lagt projektet på is, säger Alvar Andersson. Rent företagsekonomiskt kan vi inte göra en sådan här jättesatsning när spelreglerna på elmarknaden är så osäkra som de är i dag. Trots att energimarknaden avreglerades 1996, så att det blev fritt att starta produktion och distribution av el, så är själva grundutbudet reglerat av politikerna. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att bygga nya vatten- och kärnkraftverk. Utbudet av el är helt enkelt för dåligt och kan inte ökas för att möta efterfrågan. Och därför kan inte priserna pressas ned. Den svenska basindustrin står i dag för arbetstillfällen och för mer än var fjärde exportkrona. n Blått ljus i tunneln Den blå effektbelysningen i Götatunneln i Göteborg symboliserar hamnkanalen som rinner ovanför tunneln. Den skapar också en känsla av himmelsskyar, så att tunneln känns större. Det ljus som används är så kallade Thermolysrör som fungerar bättre i kall miljö än vanliga lysrör. Det beror på att det finns ett yttre glasrör runt lysröret som fungerar som det yttre skalet på en termos. Effektbelysningen lyser upp tunneltaket i mitten av tunneln. Långlivslysrören kommer att lysa oavbrutet i mer än nio år framåt utan att behöva bytas ut. Götatunneln är 1,6 km lång och invigdes förra året som en del av den ombyggda Götaleden som sträcker sig 3,3 km genom staden. FOTO: VÄGVERKET 12 Tidningen:el NUMMER

13 FOTO: ULF CELANDER Svävande bibliotek Nya Stadsbiblioteket i Halmstad har blivit en attraktion. Den vita, långa betongbyggnaden ligger invid (och över!) Nissan och har en ljussättning som suger till sig blickarna. Biblioteket är uppbyggt på 102 pelare och omgärdat av en 325 meter lång och 10 meter hög glasfasad. Husets entréplan sträcker sig 15 meter ut över Nissan, sju meter över vattenytan. Ljussättningen ger biblioteket ett svävande, poetiskt uttryck mycket tack vare den effektfulla utebelysningen. Stadsbiblioteket fick stadens arkitekturpris Prisad designstolpe Årekonstnären Anna Cronheden har fått i uppdrag att utforma Sveriges första designade kraftledningsstolpe. Hennes formgivna stolpe utsågs i en designtävling utlyst av Svenska Kraftnät. Anna Cronheden beskriver sin stolpe som en himmelsk fjällbäck eller som två skidspår på en fjällsluttning. Den första designstolpen ska placeras där ledningen korsar E 14 strax öster om Åre. Prisad ljussättning Vinnare av Nordiska Ljuspriset 2006 blev Blue Lagoon Medical Center på Island. Blue Lagoon är en av Islands mest kända turistattraktioner. En halv kilometer från huvudbyggnaden (spa-anläggningen) invigdes 2005 Blue Lagoon Medical Center, som är ett hälsocenter för patienter med psoriasis och eksem. I juryns motivering framgår att centret lyckats få fram stämningen av det nordiska ljusets ljusa sommarnätter och mörka vinterkvällar och att belysningen är utförd med mjuka övergångar mellan inom- och utomhus. Sammanlagt nio projekt från de nordiska länderna deltog i tävlingen. Sveriges bidrag var Ljus vid liten å i Örebro och Kvarteret Ceremonibyggnaden i Helsingborg. FOTO: BLUE LAGOON MEDICAL CENTER Tidningen:el NUMMER

14 Möjligt avvärja klimathotet Trots alla negativa rubriker om klimathotet är läget inte hopplöst. Sverige har kommit långt i klimatarbetet och du kan som enskild individ göra mycket för att minska de utsläpp som är så negativa för klimatet. TEXT: ANN-SOFIE BORGLUND ILLUSTRATION: CARTESIA När man talar om klimat så är det egentligen en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Det kan ju låta trist och tillkrånglat, men i praktiken innebär det att man tar reda på vad som händer med vädret under en lång period med hjälp av insamlingen av mätvärden som därefter analyseras. Det som påverkar jordens klimat är flera olika faktorer, men framför allt solens strålar. Energin som kommer från solen tas upp av jorden, molnen och atmosfären och genom detta sker en uppvärmning av jorden. I atmosfären, som ligger som ett hölje runt jorden, finns utöver kväve och syre ett antal så kallade växthusgaser. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid. Solens strålar passerar genom atmosfären och värmer upp jordytan, som i sin tur avger värmestrålning. Växthusgaserna fungerar lite som ett lock och hindrar värmestrålningen från att åter stråla ut. På så vis får vi en behaglig temperatur på jorden. Men om mängden växthusgaser ökar blir locket mer kompakt och temperaturen på jorden stiger, vilket är det som händer nu. Jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet ökat med 0,7 0,8 grader, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på smhi. Det låter inte så mycket, men utan människors aktivitet hade en Många hävdar att miljön får stå tillbaka om ekonomin ska växa, men Sverige har visat på motsatsen. variation med upp till ett par tiondels grader varit normalt, det vill säga måttligt varmare och svalare perioder runt ett oföränderligt medelvärde. Mängderna växthusgaser i atmosfären har ökat och detta ger en förstärkt växthuseffekt. Ökningen av växthusgaserna är orsakade av människor genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. När man eldar dessa bränslen sker stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Dessa fossila bränslen används även vid transporter. Utsläpp av växthusgaser sker också vid industriell tillverkning och till viss del också genom jordbruket. Ökningen av växthusgaserna har varit särskilt markant under senare delen av 1900-talet. Växthusgaser som hamnar i atmosfären försvinner inte därifrån förrän efter tio till hundratals år, vilket gör det angeläget med långsiktiga satsningar. I Sverige har energibolagen arbetet aktivt med att komma bort från fossila bränslen. På 1970-talet var olja och kol de dominerande bränslena i energiproduktionen. Olja och kol är ändliga bränslen som tas från jordskorpan och när de eldas upp så leder det till att mängden koldioxid ökar. Vid förbränning av förnybara bränslen från skogen (biobränsle) blir det också utsläpp av koldioxid. Men när träd planteras och växer upp så använder skogen denna koldioxid. Detta gör att det totalt sett inte sker några ökade utsläpp eftersom det hela tiden sker nyplantering av skog. 14 Tidningen:el NUMMER

15 Sedan 1970-talet har allt fler småhus och fastigheter anslutit sig till fjärrvärme och samtidigt har fjärrvärmeföretagen gjort stora satsningar på förnybara bränslen, så i dag används cirka 10 procent olja och kol i produktionen. När det gäller elproduktion har Sverige även där mycket låga utsläpp. Detta genom att den svenska elproduktionen domineras av vattenkraft och kärnkraft, vilka inte ger utsläpp av växthusgaser. Övrig el produceras med vindkraftverk och i kraftvärmeverk som eldar med biobränsle, avfall eller naturgas. Sverige har sedan 1970 minskat sina utsläpp kraftigt, samtidigt som vi har haft en löpande ekonomisk utveckling, säger klimatforskaren Markku Rummukainen. Många hävdar att miljön får stå tillbaka om ekonomin ska växa, men Sverige har visat på raka motsatsen. Att vi har lyckats med detta i Sverige beror på flera olika orsaker, till exempel genom att vi har satsat på biobränsle till uppvärmning, utbyggnaden av fjärrvärme, effektiviseringsåtgärder och en skatteväxling som har möjliggjort utvecklingen. Klimatutsläppen är ju en global angelägenhet och Sverige arbetar aktivt i klimatfrågor både inom eu och internationellt, vilket också är oerhört viktigt. Just den globala aspekten är något som även Per-Olof Granström, vice vd på elföretagens branschorganisation Svensk Energi, tar upp: Det viktigaste i dag är strävan mot en hållbar samhällsutveckling såväl nationellt som globalt, och klimatförändringarna är det allra största hotet. Det framgår också av eu:s mycket ambitiösa målsättning på klimatområdet. För att snabbt kunna bromsa utsläppen av koldioxid och ställa om är det viktigt att utnyttja energiproduktion som inte är negativ för klimatet. Det sker genom vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och effektiv kraftvärme men också genom satsningar på ny teknik där man kan lagra koldioxid. I Sverige har vi låga utsläpp från elproduktionen, men vi kan inte nöja oss med det. Klimatfrågan är global och Sverige har mycket goda förutsättningar att investera i ny klimatvänlig elproduktion och på det sättet bidra till Europas möjligheter att nå de högt ställda klimatmålen. Det handlar om klimatet, arbetstillfällen och solidaritet, vi kan exportera ren el. Ur ett globalt perspektiv får en ökad medeltemperatur stora konsekvenser, framförallt i fattiga länder. När temperaturen stiger till exempel i södra och västra Afrika och nederbörden minskar, slår det hårt mot det livsviktiga jordbruket. Bristen på vatten kommer också att bli en konsekvens av den ökade temperaturen. På många platser är glaciärernas naturliga smältvatten en viktig del för vattenförsörjningen och när glaciärerna smälter kommer vattentillgången på sikt att minska i flera länder, framförallt i Asien och Latinamerika. Stigande havsnivåer kommer att leda till minskad tillgång på sötvatten i länder som Bangladesh, Egypten och Thailand. Även Sverige kommer att märka av klimatförändringarna, men här blir inte konsekvenserna lika allvarliga. Undersökningar pekar på att vi i Norden kommer att få något högre uppvärmning än den genomsnittliga ökningen på jorden, på vintern en höjning med 4 5 grader och sommartid 2 3 grader, säger Markku Rummukainen. Det leder bland annat till mildare vintrar, mer regn under höst och vinter, förändrade vattenflöden i älvarna och havsvattenstånd längs kusterna samt förändringar av naturen där sannolikt nya arter tillkommer och några befintliga försvinner. Han tycker att det är viktigt att alla är med och minskar utsläpp av växthusgaser för att på så sätt minska de negativa utsläppen till klimatet. Utsläppen av växthusgaser är summan av allas utsläpp, så därför är det viktigt att ta eget ansvar och minska sin del. Det kan man göra på många sätt. Det viktigaste tycker jag är att engagera sig i klimatfrågan och ställa krav på sin elleverantör, sin kommun och sina politiker. Markku Rummukainen tycker, liksom Per-Olof Granström, också att det är av stor vikt att både privatpersoner och företag ökar kunskapen om vad som påverkar klimatet och vilka åtgärder man kan genomföra för att minska den negativa klimatpåverkan. Genom kunskap kan man fatta rätt beslut. Exempelvis kan man minska energiförbrukningen, cykla i stället för att ta bilen när det går och använda lågenergilampor. Det är bra för klimatet, men det ger också mer pengar i den egna plånboken. Ett annat sätt att få ned utsläppen är att köpa en utsläppsrätt. Den 1 januari 2005 införde eu ett system med handel med utsläppsrätter av koldioxid. Det innebär att energiintensiva industrier och energiproducenter måste ha utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid. Om de inte har tillräckligt med utsläppsrätter får de köpa dessa av ett annat företag. De som inte använder alla sina utsläppsrätter kan sälja dem och tjäna pengar. Detta ska sporra de anläggningar som är med i systemet att investera i lösningar som leder till minskade koldioxidutsläpp. eu sätter ett tak för hur mycket utsläpp som kan ske under en viss period och på sikt ska detta tak bli lägre och därmed tvinga anläggningarna att minska sina utsläpp ännu mer. Ett företag som snabbare än beräknat minskar sina koldioxidutsläpp kan sälja sin rätt att släppa ut till en börs där andra företag som inte lika snabbt klarat att minska utsläppen kan köpa dem. Svenska Naturskyddsföreningen har köpt utsläppsrätter på den europeiska marknaden. Dessa utsläppsrätter kan man sedan köpa som privatperson eller företag. De tillfaller dock Svenska Naturskyddsföreningen som låser dem, det vill säga det går inte att använda dem för att släppa ut koldioxid. Är man kund hos Kalmar Energi kan man också köpa utsläppsrätter som blir låsta. De kunder som tecknar ett så kallat klimatavtal med Kalmar Energi blockerar en utsläppsrätt för varje år som avtalet löper. Jorden svettas under klimathotet, säger Staffan Larsson, marknadschef på Kalmar Energi. Det är dags att dra i nödbromsen. eu har infört handel med utsläppsrätter. Nu tycker vi att det är på tiden att den enskilde medborgaren också får chansen att agera. Och vi har försökt göra det hela så enkelt som möjligt. Men vi måste givetvis göra mer. Det finns mycket annat som varje människa kan göra för att minska de totala koldioxidutsläppen. Det är bara att sätta i gång! n SOM PRIVATPERSON KAN DU HJÄLPA TILL ATT MINSKA UTSLÄPPEN: Minska användningen av fossila bränslen. Använd energisnåla apparater (energisnåla hushållsprodukter förbrukar i genomsnitt 40 procent mindre energi jämfört med 10 år gamla produkter). Sänk inomhustemperaturen. Ha inte apparater i standby-läge. Använd lågenergilampor. Köp miljömärkt el. Köp en utsläppsrätt (se artikeln). Ta tåg i stället för bil och flyg. Tanka bilen med etanol eller gas i stället för bensin. Åk mer kollektivt, cykla och gå. Återvinn förbrukade produkter och förpackningar. Köp en bensinsnål bil/hybridbil. Tidningen:el NUMMER

16 FOTO: ATLANTIC FILM FOTO: VIKA BRÖD Kaliforniens miljömedvetne guvernör Arnold Schwarzenegger från filmen Terminator 2. SCHWARZENEGGER STÖRST PÅ VINDKRAFT Spaden har satts i marken i öknen 16 mil norr om Los Angeles i södra Kalifornien för världens hittills största vindkraftspark: Alta Wind Energy Center. Parken kommer att få 750 vindkraftverk med en sammanlagd effekt av cirka 1500 MW (megawatt). Alta Wind Energy Center ligger i Techapiregionen, ett gigantiskt område där det i dag redan finns vindkraftverk med sammanlagd effekt av 730 MW. Man räknar med att årsproduktionen från den nya parken ska räcka till att försörja en miljon kaliforniska hushåll med elektricitet. Den nya vindkraftsparken blir mer än fem gånger så stor som Europas största vindkraftspark som ska byggas i Skottland och mer än sex gånger större än den planerade svenska vindkraftsparken Kriegers Flak i Östersjön. Investeringen backas upp av Kaliforniens miljömedvetne guvernör Arnold Schwarzenegger. ELBRANSCHEN SÖKER FOLK Vill du arbeta med uppbyggnad, service och underhåll av landets elnät? Då finns en speciell yrkesutbildning just för dig. Kommande pensionsavgångar gör att elbranschen nu behöver nya medarbetare. De speciella KY-utbildningarna (Kvalificerad yrkesutbildning), där näringslivet direkt är involverat, ordnas i Katrineholm, Västerås, Oskarshamn, Västerås, Jokkmokk och Åsbro/Hallsberg. Information finns på följande webbplatser: Vika Bröd gräddas för öppen låga i vedeldade ugnar samma tillverkning som vid starten Brödbak ger fjärrvärme Vika Bröd eldar för husvärme! Värmeöverskottet från bakningen går till att värma bostäder och sparar dessutom miljön. Tillverkningen av det brungräddade Vikabrödet sker i fem vedeldade ugnar med två eldstäder i varje. Ugnarna eldas med så kallade bakar (!). Det är det yttersta lagret som blir kvar när stockar sågas till bräder. Dessa bakar kapas till enmeterslängder och eldas för att grädda och torka brödet. Det spill som blir över på stockarna flisas upp och säljs till Hedemora Energi, liksom den överskottsvärme som blir över efter gräddningen i de vedeldade ugnarna och efter torkningen av brödet. Överskottsvärmen lagras i en 40 kubikmeter stor vattentank och används i första hand till att hålla värmen i bageriet när ingen bakning sker. Värmeförsäljningen har gjort Vika Bröd helt oberoende av olja och gör att även Hedemora Energi sänker sina oljekostnader, säger Sören Andersson, vd för Vika Bröd. Och i stället för att köpa energi för kronor per år säljer vi nu för nästan lika mycket. Och så köper vi fjärrvärme när den egna värmen inte räcker för att värma bagerilokalerna. Sören Andersson har ett råd till andra företagare: Tänk med plånboken, så blir miljön bättre! Vika Bröd tillverkar bröd lika hantverksmässigt i dag som vid starten Brödet gräddas på häll för öppen låga i vedeldade ugnar. Företaget har sin tillverkning i Stora Skedvi i södra Dalarna och ingår sedan 2005 i Leksandsbröd. Få söker energiråd Endast 7 procent av svenska folket uppger att de någon gång sökt eller bett om energirådgivning av sin elleverantör. Intresset för att få rådgivning och därmed lägre energikostnader är svalt hos den svenska allmänheten trots att nästan hälften av svenskarna känner till att sådan information finns tillgänglig hos elhandelsföretagen. Det visar en undersökning som Vattenfall genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Mistat. I undersökningen fick 800 svenskar bland annat frågan: Har du någon gång sökt eller bett om att få energirådgivning av din elleverantör? Endast 7 procent svarade att de någon gång sökt eller bett om rådgivning av sitt elhandelsföretag. Det är kvinnorna som i högst utsträckning engagerar sig i denna fråga. Det är nästan dubbelt så vanligt att en kvinna sökt eller bett om rådgivning som att en man gjort det. 16 Tidningen:el NUMMER

17 ILLUSTRATION: ARKITEKTBOLAGET Skiss över det planerade Stormens hus. Stormigt hus i Ljungby Stormens hus planeras i småländska Ljungby. Det ska bli ett upplevelsecentrum kring extremt väder. Två år efter att stormen Gudrun lamslog delar av södra Sverige, den 8 9 januari 2005, presenterade kommunen, länsstyrelsen och landstingen planer på ett Stormens hus i Ljungby. Just Ljungby och Kronobergs län drabbades hårt av Gudruns härjningar liksom av årets stora storm Per. Meningen är att besökarna i det sex våningar höga huset genom olika tekniker bland annat vindtunnlar, sneda golv och snurrande bjälklag ska få uppleva vad en storm i Gudruns storlek kan ställa till med. Tankar finns också att Stormens hus ska kunna bli ett centrum för forskning kring klimat och naturkatastrofer. Om planerna fullföljs ska Stormens hus stå klart Kostnaderna är beräknade till mellan 80 och 120 miljoner kronor. Motorväg för elkraft Svenska ABB har invigt världens första anläggning för att testa tekniken för energieffektiva motorvägar för elkraft. Testanläggningen ligger i Ludvika. Över hela världen finns ett växande behov av att överföra stora mängder elkraft över allt längre sträckor, vilket beror på att de nya kraftverken ligger långt från städer och industrier. Den nya tekniken kommer att göra det möjligt att producera el i avlägsna regioner. Marknader finns i länder som Kina, Indien och Brasilien där omfattande vattenkraftsresurser finns outnyttjade. En ultrahögspänd likströmslänk (uhvdc) ger fördelar för den totala miljön genom att man förlorar mindre el under själva överföringen och att ledningsgatorna blir smalare. Tekniken är också betydligt billigare än de nuvarande alternativen. FOTO: ABB KVALITETSMÄRK ELHANDLARNA! Energimarknadsinspektionen föreslår att en offentlig kvalitetsmärkning av elhandlare införs i Sverige för att göra ditt val lättare. I Energimarknadsinspektionens rapport Elkonsumenten som förbrukare och marknadsaktör framhålls att information är ytterst viktigt för att ge dig som konsument möjlighet att agera på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. De konsumenter som har information och kunskap har större benägenhet att byta till ett bättre alternativ. Kunniga konsumenter sätter press på elhandlarna. Fakturan och elmätarna borde vara elkonsumenternas bästa redskap för att följa förbrukning och kostnader. Men Energimarknadsinspektionen menar att speciellt avräkningsfakturorna fortfarande uppfattas som otydliga och svårlästa och att elbranschens åtgärder för att förbättra dem ännu inte lyckats fullt ut. Införandet av månadsvis avläsning den 1 juli 2009 blir en klar förbättring för konsumenterna. Hittills har cirka 25 procent av landets fem miljoner kunder redan fått en elmätare som klarar av att lämna månadsmätvärden. För att förbättra och förenkla för dig som elkonsument föreslår Energimarknadsinspektionen bland annat att: En frivillig kvalitetsmärkning av elhandelsföretag införs, med kvalitetsindex som förutom prisuppgift även innehåller den produktmix av el som erbjuds. Alla elhandelsavtal mot dig som konsument tillämpar distansavtals- och hemförsäljningslagens bestämmelser om ångerrätt. ABB är redan ledande i världen när det gäller överföring av elkraft. Anläggningen på bilden är ett så kallat HVDC-system (högspänd likström) och finns i Kina. Elhandels- och elnätsföretag ger bättre och enhetlig information om vart du kan vända dig för att få stöd och råd. Tidningen:el NUMMER

18 Tidningen:el KRYSSET 1:2007 NYTTIGA LÄNKAR ILLUSTRATION: LASSE WIKLUND Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. e Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder, tips och information. Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, KUPONG Lösningen sänds senast den 4/ till: Elkrysset nr 1, Tidningen EL, Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a 3:e pris Philips Minimixer 4:e 10:e pris Eltandborstar PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 3:2006 1:a 3:e pris Elektrisk knivslip Monica Thybeck, Lindesberg Henrik Lantto, Masugnsbyn Monica Ringman, Trelleborg 4:e 10:e pris Grenuttag Aina Lindstedt, Karlskoga Margit Sundling, Grängesberg Gunborg Helander, Vetlanda Åke Ståhl, Ystad Irma Lindén, Fagersta Roger Persson, Lidköping Eva Rask, Smedjebacken 18 Tidningen:el NUMMER

19 Om du har frågor kring el ring Elrådgivningsbyrån, tel mån-fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan FRÅGOR & SVAR VI HAR HAFT STRÖMAVBROTT I 10 TIMMAR, HAR VI INTE RÄTT TILL SKADESTÅND FÖR VÅRA SKADOR? Enligt ellagen (samt allmänna villkoren NÄT 2004 K) har elnätsföretagen ett strängt skadeståndsansvar mot hushållskunder, s k kontrollansvar, vid icke aviserade elavbrott. Företaget blir därför ofta ersättningsskyldigt vid sådana avbrott. Vid undantagssituationer, t ex naturkatastrof eller sabotage, kan dock elnätsföretaget slippa ifrån ersättningsansvaret om det kan visa att händelsen inte låg inom företagets kontrollsfär. Det är elnätsföretaget som har bevisbördan för att det inte är ersättningsskyldigt mot hushållskunden. Företaget måste bland annat visa att det vidtagit rimliga åtgärder såväl före som efter ett elavbrott. För att ersättningsfrågan ska bli aktuell måste kunden enligt ellagen ha drabbats av en skada eller av nödvändiga kostnader som denne kan visa har ett samband med elavbrottet. Det kan t ex vara förstörda livsmedel, kostnader för belysning och värme, resekostnader eller inkomstförlust som orsakats av avbrottet. Om man redan fått försäkringsersättning för vissa skador eller kostnader kan man kräva resterande ersättning från elnätsföretaget (inom två år). Ersättningskrav bör framställas skriftligt till elnätsföretaget, som då har att utreda om ersättning ska utbetalas. Kvitton och annat som kan styrka att kostnaderna varit nödvändiga och skäliga bör bifogas kravet. Vid avbrott som varar minst 12 timmar kan kunden ha rätt till avbrottsersättning utan att behöva bevisa någon konkret skada. Om man har rätt till både skadestånd och avbrottsersättning, så avräknas avbrottsersättningen från skadeståndet.? HUR SNABBT KAN JAG BYTA ELHANDELSFÖRETAG? Om ditt nya elhandelsföretag hinner anmäla bytet till elnätsföretaget senast den femtonde dagen i kalendermånaden kan bytet ske den första i nästkommande månad. Vid senare anmälan förskjuts tiden med en månad. Observera att det är samma person som måste stå för både elnäts- och elhandelsavtalen. JAG HAR INTE FÅTT NÅGON INFORMATION ATT MITT ELHANDELSAVTAL HAR UPPHÖRT MÅSTE INTE ELHANDELSFÖRETAGET INFORMERA MIG? En elkund som har ett tidsbestämt avtal med ett elhandelsföretag ska i god tid bli informerad om när avtalet löper ut och vilka konsekvenser det får. Informationen ska ges tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalstidens slut. HUR SKA JAG KUNNA JÄMFÖRA ELPRISER DET KOMMER JU TILL ETT ELCERTIFIKATPRIS? Lagen om elcertifikat har ändrats på så sätt att från och med den 1 januari 2007 ska elcertifikatpriset normalt inkluderas i det erbjudna elpriset. Det blir därmed lättare att jämföra elpriser. Tidigare har konsumenterna varit tvungna att lägga till elhandelsföretagets pris för elcertifikat för att få rätt prisbild. JAG HAR FLYTTAT OCH FÅTT ETT ELHANDELSFÖRETAG SOM JAG SJÄLV INTE VALT, ÄR DET RÄTT? Om en elkund flyttar in i en bostad utan att själv välja elhandelsföretag ska elnätsföretaget på orten utse ett elhandelsföretag. Elnätföretaget ska omedelbart meddela dig om vilket elhandelsföretag det är. Elätsföretaget ska samtidigt informera dig om ellagens bestämmelser kring byte av elhandelsföretag. 19

20 El gör skillnad. Gruppförsändelse till hushåll

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer