Vägar för att öka antalet läkare i första linjens sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar för att öka antalet läkare i första linjens sjukvård"

Transkript

1 Vägar för att öka antalet läkare i första linjens sjukvård Ett projektarbete av Ola Bergstrand

2 INNEHÅLL Sida Sammanfattning 3 Huvudförslag 4 Introduktion 5 Ramarna för projektarbetet 5 Vad efterfrågas av framtidens hälsokonsumenter? 6 Ett exempel från omvärlden 7 Nyttan av första linjens sjukvård vad säger forskningen? 7 Råder det i dagsläget en brist på specialister i allmänmedicin? 8 Rekryteringsbehov 9 Hur många specialister i allmänmedicin bör man vara inom primärvården i Region Skåne? 10 Ytterligare faktorer som ökar rekryteringsbehovet 10 Rekryteringssvårigheter 11 Hur man kan locka unga läkare till primärvården? 12 AT-enkät 12 Förslag kring hur man kan göra primärvården mer attraktiv för unga läkare 13 Hur man kan göra det mer attraktivt att arbeta i primärvården? 16 Introduktion 16 Nulägesbeskrivning 16 Förslag för att göra primärvården mer attraktiv 18 Organspecialister i primärvård 21 Nulägesbeskrivning 21 Motverkande ersättningssystem 22 Styrkor och svagheter med organspecialister på Vårdenheterna 22 Vinster med organspecialister i första linjens sjukvård 24 Win-win-win 24 Tänkbara modeller för att öka antalet organspecialister i första linjens sjukvård 25 Vilken modell är att föredra? 29 Kostnadsansvar för prover och medicintekniska undersökningar 29 Ytterligare förslag kring utformning 30 Ytterligare sätt att förbättra samarbetet mellan vårdnivåerna 32 Hur kan man locka organspecialister att dubbelspecialisera sig i allmänmedicin? 33 En tillbakablick 33 Vidareutbilda organspecialister till specialister i allmänmedicin? 33 Vilka hinder finns idag för dubbelspecialisering? 33 Vilka är fördelarna med att satsa på dubbelspecialisering för organspecialister? 34 Förslag på lösningar 34 Specialister med dubbelkompetens 35 Den politiska synen 36 2

3 Sammanfattning Region Skåne har uttalat en tydlig ambition att prioritera första linjens sjukvård samt att allt mer av den öppna vården ska förläggas utanför sjukhusmottagningarna. Målet för detta projektarbete har varit att utforska hur denna ambition kan förverkligas. Grundsyftet har dock varit att kartlägga tänkbara förändringar som leder till tydliga förbättringar för Skånes invånare samtidigt som högsta möjliga kostnadseffektivitet nås. En sammanställning av aktuell forskning visar att en utbyggd primärvård med god tillgänglighet och kontinuitet kan leda till lägre sjuklighet hos befolkningen, minskad sjukvårdskonsumtion, färre akutbesök, färre inläggningar och en mer kostnadseffektiv vård samtidigt som kvaliteten vidmakthålls. Rekryteringsbehoven av specialister i allmänmedicin är stora och redan idag skulle uppskattningsvis 150 ytterligare läkare kunna anställas inom Hälsoval Skåne om dessa gick att få tag på. För att nå en lika bra tillgänglighet som exempelvis i Danmark tyder beräkningar på att Region Skåne, jämfört med dagsläget, skulle behöva ytterligare ca 800 specialister i allmänmedicin det vill säga mer än en fördubbling jämfört med dagsläget. Sannolikt skulle den mest framgångsrika vägen för att råda bot på bristen vara att inrätta betydligt fler STtjänster i allmänmedicin. (Skåne har idag hälften respektive en tredjedel så många ST-läkare som Göteborg och Stockholm.) Dessa tjänster bör göras attraktiva att söka samtidigt som man bör öka kvalitetskraven på de läkare som slutligen får ST-tjänsterna. Kartläggningen visar att 2/3 av Skånes AT-läkare mycket väl kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin, men de flesta skräms bort då de uppfattar vardagen som allmänspecialist som alltför stressig, ensam och med för lite tid avsatt per patient och för administration. Denna bild delas av Skånes distriktsläkare, av vilka en majoritet arbetar deltid för att orka med. Fortbildningsmöjligheter brister likaså. Insatser för att förbättra arbetsmiljön bör således prioriteras för att locka läkare till första linjens sjukvård. I slutrapporten återges åtskilliga förslag kring detta. Förhoppningarna om att Hälsoval Skåne skulle leda till ett ökat antal organspecialister i första linjens sjukvård har ej infriats. Ett mycket tydligt hinder är att ersättningssystemen för specialistvården respektive Hälsovalsenheterna i dagsläget motverkar varandra. Intervjuer med företrädare från såväl specialistvård som primärvård visar att under rätt förutsättningar kan organspecialister i första linjens sjukvård medföra en positiv utveckling för den skånska sjukvården. Några av de förväntade vinsterna är bland annat bättre och snabbare tillgänglighet till organspecialist, kompetensutveckling för båda parter, bättre förståelse och samarbete mellan vårdnivåerna. Även fler patienter kan förväntas skötas utanför sjukhusen. I slutrapporten finns 6 olika tänkbara modeller för att öka graden organspecialister i första linjens sjukvård. Mest tilltalande är att hitta ett system där alla blir vinnare; patient, Vårdenhet och specialistklinik enligt ett Win-win-win -koncept. Sannolikt bör man även ge utförarna stora frihetsgrader för att locka fram kreativitet och nya lösningar. Ett ytterligare sätt att få fler organspecialister i första linjens sjukvård är att stimulera till att organspecialister även utbildas till specialister i allmänmedicin. För att underlätta bör man se över möjligheten att inrätta centrala medel som bekostar en del av organspecialistens lön under dennes sidotjänstgöringar utanför Vårdenheten. Vid en första anblick kan några av de förslag som tas upp i denna rapport tyckas vara dyrbara, men på sikt skulle förändringarna sannolikt inte bara leda till sänkta kostnader för sjukvården i Region Skåne totalt, utan även till bättre arbetsmiljö i första linjens sjukvård, förbättrade nyrekryteringsmöjligheter, ökad tillgänglighet och inte minst bättre hälsa hos Skånes invånare. 3

4 Några huvudförslag som förs fram i rapporten: Fortsätt satsningarna på Hälsoval Skåne. Kompromissa inte med grundidén i Hälsovalet att Vårdenheten ska ha ett helhetsansvar för patienten där drivkraften är att ta hand om patienten på bästa, mest effektiva sätt och hålla henne eller honom frisk för att nå bästa ekonomiska resultat. Utveckla system med tillförlitlig statistik för att kunna bedöma behovet av specialister i allmänmedicin. Inrätta betydligt fler ST-tjänster i allmänmedicin än i dagsläget för att täcka den nuvarande bristen och kommande pensionsavgångar. Skapa attraktiva ST-tjänster och höj samtidigt kvalitetskraven på de läkare som tilldelas dessa tjänster. Prioritera satsningar på att förbättra arbetsmiljön för att locka läkare till första linjens sjukvård. Harmonisera ersättningssystemen för sjukhusklinikerna och Vårdenheterna så att dessa varken motverkar varandra eller motverkar ambitionen att en ökad andel öppenvårdsbesök ska ske i första linjens sjukvård. Utred ytterligare vilken ersättningsmodell som bäst stimulerar till en fortsatt utveckling mot fler organspecialister i första linjens sjukvård. Ge enskilda vårdgivare tydliga ramar men inom dessa stor frihet att bedriva verksamheten efter eget huvud för att frigöra kreativiteten och förmågan att hitta nya lösningar. Stimulera främst med positiva incitament men ha beredskap att införa tydligare styrning om inte önskat resultat uppnås. För att nå acceptans - inled med att göra en pilotstudie för att utprova den valda modellen. Det är angeläget att konkret kunna visa upp goda exempel där det man hoppats på att uppnå faktiskt fungerar i praktiken. Se över möjligheten att inrätta centrala medel som bekostar hela eller en del av organspecialistens lön under dennes sidotjänstgöringar till dubbelspecialist i allmänmedicin. Fortsätt det pågående arbetet med att skapa tydliga gränssnitts-överenskommelser mellan specialiserad vård och primärvård. Skapa en lättillgänglig webbaserad portal där alla gränssnitt och remissinstruktioner finns samlade. Man bör sträva mot att dessa integreras och fungerar som ett beslutsstöd direkt i journalen. Fortsätt arbetet mot att ytterligare förbättra samarbetet mellan specialistvård och primärvård. 4

5 Introduktion I Region Skånes Budget och Verksamhetsplan för 2011 slås fast att Första linjens sjukvård är prioriterad. Den nära sjukvården är grundbulten i hela sjukvårdssystemet. Vidare anges att Verksamheten i gränslandet mellan dagens vårdnivåer ska i större omfattning bedrivas i första linjens sjukvård för att uppnå en god kostnadseffektivitet. Denna ambition har uttalats i Regionen under relativt lång tid och redan 2007 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att se över hur resurser kan föras över från sjukhusen till primärvården samt ta fram en handlingsplan för hur man kan öka attraktionskraften för närsjukvården. 1 Sedan dess har kundvalsmodellen Hälsoval Skåne lanserats för att utveckla första linjens sjukvård men ännu har inte Hälsovalet ensamt lett fram till att ovan nämnda ambition uppnåtts. Detta projekt sjösattes med ovanstående som bakgrund och under arbetets gång utkristalliserades 4 huvudområden för fördjupad kartläggning: 1. Hur man kan öka antalet organspecialister i primärvården. 2. Hur man kan förenkla för organspecialister att dubbelspecialisera sig i allmänmedicin. 3. Hur man kan locka fler unga läkare att bli specialister i allmänmedicin. 4. Hur man kan göra det mer attraktivt att arbeta inom primärvården i Skåne för att behålla befintliga distriktsläkare och även locka distriktsläkare till Skåne. Målsättningen med kartläggningen var att få fram förslag på förändringar av det skånska hälso- och sjukvårdssystemet för att dels förverkliga ambitionen att få fler organspecialister i första linjens sjukvård och dels ta fram förslag kring hur den rådande bristen på specialister i allmänmedicin i Skåne kan åtgärdas. Grundläggande har dock varit att kartlägga varför man överhuvudtaget ska vara fler läkare i första linjens sjukvård då detta i sig inte är ett självändamål. Det som är absolut viktigast och inte nog kan poängteras är att framtida investeringar och förändringar av det skånska hälso- och sjukvårdsystemet endast bör göras då man ser att förändringarna ger uppenbara fördelar för patienterna och samhället även om det rent av skulle kunna innebära vissa upplevda försämringar för enskilda vårdgivare. Med andra ord - att hela tiden ha patienternas bästa för ögonen när systemet förändras samtidigt som man uppnår en hög kostnadseffektivitet. Ett sådant system får därmed sannolikt en stark legitimitet i hela hälso- och sjukvården. Det är i detta denna kartläggning tagit sitt ursprung i. Ramarna för projektarbetet Inom ramen för Ledarskaps-ST har undertecknad Ola Bergstrand arbetat 50 % hösten/vintern 2010/2011 under totalt 6 månader med detta projektarbete. På uppdrag av Hälsovalskontoret, numera Enheten för Uppdragsstyrning av Närsjukvård och Psykiatri, och i förlängningen Hälso- och Sjukvårdsdirektör Karin Christensson, påbörjades kartläggningen kring vägar för att bli fler läkare i första linjens sjukvård i Region Skåne. 1 Protokoll HSN

6 Under arbetets gång har fakta samlats in och intervjuer har hållits med bland annat 13 verksamhetschefer i primärvården (såväl offentliga som privata), 12 verksamhetschefer på sjukhuskliniker, 4 ledande politiker, 11 tjänstemän på koncernkontoret med direkt insyn i frågorna samt intervjuer och samtal med ett stort antal specialister i allmänmedicin, STläkare, AT-läkare och organspecialister. (Omkring ett 50-tal) En del av förslagen som lyfts fram i denna rapport riktar sig till högsta ledningen för Region Skåne, en del till enskilda Vårdenheter och andra förslag till beslutsfattare på nivåerna däremellan. Vad efterfrågas av framtidens hälsokonsumenter? Vid planeringen av hur man vill utforma den framtida hälso- och sjukvården är det av stor vikt att väga in invånarnas synpunkter och önskemål. Detta görs fortlöpande genom Vårdbarometern och så kallade medborgardialoger och Region Skåne är även medfinansiär till projektet Opinion Hälsa 2 som genom kartläggning framställer bilden av morgondagens hälsokonsument. Resultaten är mycket intressanta men tycks ännu inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. För primärvårdens del genomfördes en undersökning med ca 4500 skåningar före och efter Hälsovalets införande. 3 Denna ger en relativt samstämmig bild med fynden i Opinion Hälsa. Några av huvudönskemålen från invånarnas sida är: Mer tid till samtal med läkare/vårdpersonal. Möjlighet att lättare få kontakt med sjukvården. (Inklusive via internet) Önskan om ett mer respektfullt bemötande. Man vill ej bli ifrågasatt när man tagit steget att kontakta vården. Man är generellt nöjd med det medicinska innehållet, men önskar mer dialog kring den egna behandlingen samtidigt som man är beredd att ta ett större eget ansvar. En stark önskan om att träffa samma läkare varje gång men även en generell önskan om kontinuitet och långvariga och trygga relationer med alla sina vårdgivare. En önskan om en förmåga att se hela människan, inte bara de enskilda sjukdomsbesvären. En önskan om bättre samordning och helhetstänkande mellan olika vårdaktörer. En gemensam journal där alla vårdkontakter finns med ses som en självklarhet och ett stort antal invånare tror att så redan är fallet. Bland de trender som förutspås i framtiden kan nämnas: En allt mer påläst och krävande befolkning. Invånarna ser sig framöver mer som hälsokonsumenter än patienter där man inte nöjer sig med att få ett recept utan vill ha hjälp att hitta en väg till hälsa och välbefinnande. En ökad satsning på hälsofrämjande och förebyggande vård. 2 Opinion Hälsa är en framtidsstudie som Kairos Future genomför sedan 2007 via en konsumentundersökning med ca 4000 deltagare genom enkäter, fokusgrupper, expertmöten och arbetsmöten med medarrangörer. 3 Hälsovalsrapport Medborgardialog Skåne

7 Allt mer utformning av vården i samråd med patienterna där patienterna ses som en jämbördig part. Bättre IT-användning för kommunikation, uppföljning och behandling av patienterna. Växande antal patienter som åker utomlands för vård. Ett exempel från omvärlden Ett hälso- och sjukvårdsystem som framhålls allt oftare som ett föredöme är Kaiser Permanente i USA. Kaiser Permanente består av försäkringsbolaget Kaiser med 8,7 miljoner försäkrade patienter och läkarorganisationen Permanente, som är ansluten till försäkringsbolaget. Kaiser Permanente fungerar som en enhet och organisationen äger alla sina sjukhus och vårdinrättningar och har därmed kontroll över hela vårdkedjan. Sjukvårdsorganisationen har ett helhetsansvar för sina patienter, från förebyggande hälsoarbete till tung sjukvård. 4 5 Då patienterna samtidigt är försäkringstagare eftersträvar man naturligtvis att ha så friska patienter som möjligt. För att få bästa möjliga kostnadseffektivitet inriktas vården mycket på preventivt hälsoarbete och åtgärder för att upptäcka sjukdomar så tidigt som möjligt. Därför satsar man mycket pengar i början av sjukvårdskedjan, det man kallar "upstreams". Detta för att minska kostnaderna "down-streams" det vill säga på sjukhusen. Även inom IT-teknik, såsom journalsystem och uppföljning, har Kaiser Permanente framhållits som ett föredöme. Nyttan av första linjens sjukvård - vad säger forskningen? De flesta kan nog skriva under på att Region Skåne bör leverera en så bra sjukvård som möjligt med största, möjliga kostnadseffektivitet. Med andra ord; Att få ut bästa och mesta möjliga sjuk- och hälsovård per skattekrona. I sammanhanget är det naturligtvis därför intressant att studera primärvårdens potentiella bidrag till detta. Analyser av Öppna jämförelser visar att ett ökat antal läkare i primärvården leder till högre produktivitet och effektivitet i landstingen. 6 I en färsk rapport baserad på metaanalyser med namnet Is general practice effective? 7 finner man bland annat följande vid en sammanställning av forskningen: Ökad tillgång till primärvård kan leda till lägre sjuklighet, dödlighet och längre förväntad livslängd hos befolkningen. Primärvård kan leda till minskade sjukvårdskostnader jämfört med specialistvård med bibehållen kvalitet. En välfungerande primärvård ger: o Färre akutbesök o Färre inläggningar 4 Läkartidningen 2011, sid Att analysera hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Sveriges Kommuner och Landsting Steinmann P. Is general practice effective A SUPPORT summary of a systematic review October

8 Socialstyrelsen 8 slog fast i en rapport att: En bra primärvård har positiva effekter på folkhälsan som den kan avläsas i olika folkhälsomått och bidrar till en lägre konsumtion av både sluten och öppen vård och därmed till lägre totala sjukvårdskostnader. En väl fungerande primärvård gör att befolkningen är nöjdare med sitt sjukvårdssystem. Detta är oberoende av de totala sjukvårdsanslagen per invånare. Primärvården kan, till lägre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjukdomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist. I förarbeten till Hälsoval Skåne hänvisas till beräkningar som gjorts för Skåne som visar att 1 procent öppen vård inom befintlig primärvård kostar 23 miljoner kronor exklusive läkemedel att jämföras med 1 procent öppenvård inom den specialiserade öppna vården som motsvarande kostar 38 miljoner kronor. Utredningsgruppens bedömning var att det som är en investering i primärvården och Vårdenheterna på kort sikt kan generera en mer kostnadseffektiv vård på lång sikt. 9 Det är även fullt logiskt att den specialiserade vården är dyrare än primärvården inte minst eftersom den specialiserade vården ofta fungerar som sista instans för patienten. Därför tvingas man ofta till, ibland kostsamma, utökade utredningar eftersom man inte har samma möjlighet som i primärvården att använda sig av aktiv expektans. Många läkare vittnar om att när de exempelvis arbetat på akutmottagningen och träffat en patient ordineras ofta en rad uppsättning prover och medicintekniska undersökningar samtidigt som om de träffat motsvarande patient i primärvården hade nöjt sig med kanske enstaka prover och en tät telefonkontakt. Denna möjlighet ökar framförallt om de känner patienten sen tidigare och därmed lättare kan bedöma hur sjuk patienten för närvarande tycks vara. Råder det i dagsläget en brist på specialister i allmänmedicin? År 2003 beslutade man i den så kallade Nationella handlingsplanen för sjukvården, att fram till år 2008 öka antalet specialister i allmänmedicin till motsvarande 6000 heltidstjänster. Målet uppnåddes ej och år 2010 var antalet verksamma specialister i allmänmedicin till och med lägre än 2003 med totalt ca 4600 specialister i allmänmedicin. 10 En stor andel av dessa är dessutom deltidsarbetande. I Sverige utgör specialisterna i allmänmedicin 16,9 % av läkarkåren vilket är lägre än snittet i EU där andelen allmänläkare utgör 25,0 % av läkarkåren. I Danmark är motsvarande siffra 20,0 %, i England 28,8 % och i Finland 33,5 %. 11 Att få fram tillförlitliga siffror för Region Skåne beträffande antalet verksamma specialister i allmänmedicin, deras tjänstgöringsgrad och förväntade pensionsavgångar har visat sig vara mycket svårt. Mycket talar för att de beräkningar kring det framtida behovet av specialister i allmänmedicin i Skåne inte byggt på ett fullständigt underlag vilket är förståeligt då dessa siffror är svåra eller rent av omöjliga att få fram ur dagens system. Bland annat tycks inte 8 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården, SoS-rapport 1999:19 9 Rapport: Utredningsgruppens förslag till Styr och ersättningsmodeller, Förarbeten Hälsoval Skåne 10 Läkarfakta 2010, Sveriges Läkarförbund 11 OECD Health Data 2010, Eurostat Statistics Database 8

9 hänsyn tagits till att deltidsarbete är väsentligt mycket vanligare bland allmänspecialister jämfört med sjukhusbundna specialiteter. Detta ger då följaktligen en missvisande bild av tillgången till specialister i allmänmedicin. Som exempel har den offentliga Primärvården Skåne ca 500 allmänspecialister anställda (varav 71 stycken har sidouppdrag på hel- eller deltid). Totalt arbetar 2/3 av allmänspecialisterna i Primärvården Skåne deltid varför dessa 500 tjänster omräknat motsvarar ca 360 heltidstjänster. Detta ger en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 72 %. Primärvården Skåne har (mars 2011) patienter listade vilket ger i snitt ansvar för ca 2400 invånare per heltidstjänst. Beträffande privata enheter ser siffrorna i dagsläget (mars 2011) ut som följer: 18 GK-enheter med Familjeläkaravtal ca 80 läkare 42 vårdenheter i Hälsovalet ca 160 läkare Allmänläkare på nationella taxan Carema hembesök Totalt: ca 80 läkare ca 15 läkare ca 335 läkare De privata enheterna tenderar oftare att ha läkare med andra specialiteter än allmänmedicin anställda. Någon förteckning över detta finns dock ej och det är väsentligt svårare att få fram tjänstgöringsgraderna hos privata enheter. Två av de största privata aktörerna (med sammanlagt ca 65 läkare anställda) redovisar dock att ca 60 respektive 95 % av deras läkare arbetar deltid. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden tycks därmed inte skilja sig markant från den offentliga Primärvården Skåne det vill säga omkring 75 %. Omräknat skulle då de 335 läkarna som arbetar privat motsvara ca 250 heltidstjänster. I dagsläget skulle då detta motsvara att varje heltidsarbetande specialist i primärvården i snitt ansvarar för (Antal invånare i Region Skåne)/610 (antal heltidstjänster) = ca 2050 invånare. Det är dock utan tvekan så att antalet invånare som en heltidsanställd läkare i primärvården i snitt har ansvar för skiljer sig markant mellan olika Vårdenheter. I sammanhanget bör man ej heller glömma de ca 140 ST-läkare i allmänmedicin i Region Skåne som naturligtvis också bidrar till produktionen i primärvården de tider då ST-läkarna är placerade på Vårdenheterna. Även i denna grupp är dock deltidsarbete synnerligen vanligt. Rekryteringsbehov Sedan Hälsovalet infördes talar man inte längre om läkarvakanser inom primärvården. Vid intervjuerna framkommer dock att det så kallade rekryteringsbehovet av specialister i allmänmedicin i dagsläget är ca 100 heltidstjänster inom Primärvården Skåne och ytterligare ca 50 hos de privata enheterna det vill säga totalt 150 läkare. Dessa läkare skulle således kunna få anställning som specialister i allmänmedicin i Region Skåne redan idag om de gick 9

10 att få tag på. Många verksamhetschefer påpekar att det är mycket svårt att rekrytera specialister i allmänmedicin. Användandet av hyrläkare för att klara åtagandet är inte ovanligt. I Halland sågs ett ca 20 procentigt nettotillskott av specialister i allmänmedicin efter införandet av deras Vårdval. Något liknande tillskott har ej setts i Region Skåne sedan Hälsoval Skåne infördes 1:a maj Hur många specialister i allmänmedicin bör man vara inom primärvården i Region Skåne? Denna fråga är inte helt enkel att besvara då man numera i Skåne tagit bort målet för antalet invånare som i snitt bör vara listade per heltidsanställd allmänspecialist. Ersättningssystemet i Hälsoval Skåne stipulerar inte hur många anställda av en viss yrkeskategori man ska ha utan systemet uppmuntrar just till att Vårdenheterna själva avgör hur man bäst sköter sitt åtagande och bemannar därefter. Målet som sattes i den Nationella handlingsplanen; 1 heltidsarbetande allmänspecialist per 1500 invånare är en siffra som tycks vara mycket infekterad. Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för Allmänmedicin som lanserade siffran menar numera att den egentligen borde vara betydligt lägre då åtagandet i primärvården vuxit sedan beräkningarna som låg till grund för denna siffra gjordes. Att titta på kringliggande länder (även om primärvårdsuppdragen ibland kan skilja sig något) kan dock ge en fingervisning om vilken nivå som kan tänkas vara rimlig. Region Skåne konkurrerar även om befintliga allmänspecialister på en allt mer internationell arbetsmarknad så jämförelsen är intressant även ur denna aspekt. Det avgränsade åtagandet är dessutom en av de starkaste faktorerna som påverkar arbetsmiljön som i sin tur är den viktigaste faktorn för att locka allmänspecialister och blivande specialister. (Var god se sid 16) Statistiken visar att i Norge finns ungefärligen 1 allmänspecialist per 1210 invånare, i Finland 1 per 1460 och i Danmark 1 per 1030 invånare. 12 För att Region Skåne skulle ha 1 allmänspecialist per 1500 invånare skulle ett tillskott på ca 225 heltidstjänster behövas och för att nå samma tillgänglighet som i Norge, det vill säga 1 allmänspecialist per 1210 invånare, ca 425 st. Om den genomsnittliga tjänstgöringsgraden även framöver skulle hamna på dagens nivå på uppskattningsvis 75 % skulle det behövas, räknat i antal personer, ett tillskott på ca 300 allmänläkare för att nå målet i den Nationella handlingsplanen det vill säga 1/1500. För att nå samma nivå som Danmark skulle Skåne behöva ytterligare ca 800 allmänläkare det vill säga mer än en fördubbling av dagens specialister i allmänmedicin i Skåne. Denna siffra motsvarar ungefärligen samtliga anställda läkare på SUS Lund och CSK tillsammans. Ytterligare faktorer som ökar rekryteringsbehovet Behovet av allmänläkare kommer öka ytterligare i framtiden i motsvarande grad som Skånes befolkning växer. Dessutom är medelåldern i allmänläkarkåren hög och officiell statistik från Region Skåne visar att de närmsta 10 åren kommer i snitt ca 34 specialister i allmänmedicin 12 NOMESCO, Health Statistics in the Nordic Countries,

11 gå i pension varje år. På tio års sikt kommer med andra ord 40 % av dagens allmänläkarkår att ha pensionerats. Rekryteringssvårigheter Det som ständigt förs fram som ett hinder för att rekrytera läkare till primärvården är bristerna i arbetsmiljön. Dessvärre tycks primärvården i dagsläget befinna sig i något av ett Moment 22 där förutsättningen för att man ska kunna rekrytera fler läkare tycks vara att man först förbättrar arbetsmiljön, men för att detta ska kunna göras krävs att man redan från början är fler läkare... De privata enheterna har dock generellt något lättare för att rekrytera läkare och de anger bland annat att följande gör dem till attraktiva arbetsgivare: - Konkurrenskraftiga löner - Stor frihet för den enskilda läkaren att lägga sitt arbetsschema - Läkaren styr helt och fullt sin tidbok - Läkaren ses som en nyckelperson kring vilken övrig verksamhet anpassas och koordineras - Frihet att förlägga semester när det passar och på vissa enheter ta ut semester i den omfattning som önskas utan restriktioner - En väl tilltagen fortbildningsbudget - Bonus om verksamheten går bra - Personalvårdande aktiviteter - Gemensamma utflykter/resor med hela Vårdenhetens personal - Löneförmåner 11

12 Hur kan man locka unga läkare till primärvården? En inventering visar att ansträngningar för att rekrytera läkare till primärvården i såväl Skåne som i resten av landet har genomförts åtskilliga gånger. Satsningar har gjorts av varierande grad på att rekrytera läkare såväl från andra delar av landet som från utlandet och trots ibland mycket omfattande rekryteringsinsatser till dyra kostnader har rekryteringsansträngningarna ofta gett ett magert långsiktigt resultat. Mycket talar för att det absolut viktigaste och mest framgångsrika spåret är att långsiktigt utbilda unga läkare till specialister i allmänmedicin. ST-läkare befinner sig ofta i en fas i livet då man bildar familj och rotar sig vilket ökar chansen att dessa blir kvar i Skåne under lång tid. I Skåne finns idag ca 150 ST-läkare i allmänmedicin på ett befolkningsunderlag på ca 1,25 miljoner invånare. Detta kan jämföras med Västra Götalandsregionen som har ca 290 STläkare i allmänmedicin på ett befolkningsunderlag på ca 1,6 miljoner invånare och Stockholm som har ca 475 ST-läkare i allmänmedicin med ett ytterligare något större befolkningsunderlag. Processen för fördelning av ST-tjänster i Region Skåne är för närvarande under omstrukturering. Det pågår även ett arbete för att ta fram bättre underlag som ligger till grund för beslut om ST-fördelningen och en mer noggrann analys av framtida läkarbehov. I nuläget är det nästintill omöjligt att få fram tillförlitliga siffror ur befintliga system beträffande antal verksamma specialister i allmänmedicin, deras tjänstgöringsgrad och förväntade pensionsavgångar. Ofta hittar man siffror som direkt motsäger varandra och i vissa fall anges direkt felaktiga uppgifter såsom att inga privatanställda läkare arbetar deltid. Att i framtiden utforma system för att ta fram bättre underlag borde därför vara en tydlig målsättning för Region Skåne så att därmed säkrare bedömningar av det framtida behovet kan göras. Den bild som dominerar är att fördelningen tidigare främst präglats av att bibehålla status quo, det vill säga att fördelningen av ST-tjänster främst gjorts för att upprätthålla samma antal läkare inom respektive specialitet. Bedömningen är att man till synes ej haft en tydlig, långsiktig strategi som tagit hänsyn till den riktning man vill att Region Skånes hälso- och sjukvård ska ta i framtiden. AT-enkät Hösten 2010 gjordes inom ramen för detta projekt en enkät på Region Skånes AT-ting kring AT-läkarnas syn på primärvården. (Se Bilaga). Enkäten besvarades av 72 AT-läkare och några av de viktigaste fynden är som följer: 67 % angav att de kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin men bara 15 % angav att de har för avsikt att bli specialister i allmänmedicin. Av de som har för avsikt att bli specialist i allmänmedicin är 64 % kvinnor och 36 % män. 12

13 I rangordning anger AT-läkarna följande huvudskäl till varför de kan tänka sig att arbeta i primärvården: o Bredden/Varierande patienter o Arbetstiderna/möjlighet till deltid o Få jourer o Möjlighet att följa patienterna över tid o Bra lön I rangordning anger AT-läkarna följande huvudskäl till varför de inte kan tänka sig att arbeta i primärvården: o Alltför hårt och stressigt arbete o Alltför ensamt arbete o För kort tid avsatt per patient o För mycket administration och sjukskrivningar o Svårt att vara så bred/kunna allt I rangordning anger AT-läkarna följande huvudskäl till vad som skulle kunna få dem att arbeta i primärvården: o Mer tid avsatt per patient o Bättre lön o Bättre arbetsmiljö/arbetsvillkor Under rätt förutsättningar kan alltså 2/3 av AT-läkarna tänka sig bli specialister i allmänmedicin. Det finns med andra ord en tydlig potential att locka fler läkare till primärvården. Dessvärre framkommer det vid intervjuer att åtskilliga AT-läkare haft för avsikt att bli specialister i allmänmedicin men efter att ha gjort sin AT-placering i primärvården har de blivit för evigt avskräckta. En dålig arbetsmiljö är det som tydligt främst ligger till grund för denna svängning i attityd. Förslag kring hur man kan göra primärvården mer attraktiv för unga läkare Vid intervjuerna framkommer följande förslag på hur primärvården skulle kunna göras mer attraktiv för unga läkare: På regional/övergripande nivå: Högprioriterat är att inrätta betydligt fler ST-tjänster än vad som finns idag. I dagsläget får läkare i vissa områden i Skåne vänta upp emot 2 år på att få en ST-tjänst, vilket har lett till att primärvården tappat unga läkare till andra specialiteter. För närvarande väntar drygt 50 vikarierande underläkare på att få en ST-tjänst i allmänmedicin. Det bör tas fram tydliga kvalitetsspecifikationer kring vad en Vårdenhet ska kunna erbjuda för att ta emot kandidater och AT-läkare. De Vårdenheter som tar emot utbildningsläkare bör premieras för detta. Vårdenheter som däremot inte kan uppfylla dessa krav bör omedelbart förbjudas att ta emot kandidater och AT-läkare. Det bör inte finnas några hinder att en AT-läkare får byta Vårdenhet under pågående placering om kvalitetskraven inte uppfylls. 13

14 I dagsläget har endast den offentliga primärvården rätt att ta emot AT-läkare. Då det i framtiden blir allt viktigare att tillhandahålla välfungerande Vårdenheter som kan fungera som en förebild för utbildningsläkare, bör systemet ses över så att även välfungerande privata Vårdenheter får ta emot AT-läkare. Förbättra kvaliteten på sidotjänstgöringarna, de så kallade randningarna, på sjukhusklinikerna så att dessa får en tydligare allmänmedicinsk profil. Det är rimligt att anta att med bättre kvalitet på randningarna kan dessa ofta kortas väsentligt. Det leder följaktligen till mer tid på Vårdenheten under ST-tiden med ökad produktion och tillgänglighet i primärvården som följd. Likaså stärks den allmänmedicinska kunskapen och den allmänmedicinska identiteten. Det torde även ligga i sjukhusklinikernas intresse att tillhandahålla en god, anpassad utbildning för randande allmänmedicinare då detta på sikt innebär att primärvården bättre kan sköta patienterna med färre remisser som följd, vilket då blir en avlastning för sjukhusklinikerna. Ett stort och växande antal svenskar läser till läkare utomlands. Primärvården bör ta tillfället i akt att regelbundet göra reklam för ST i allmänmedicin till denna målgrupp. På Vårdenhetsnivå: Enligt AT-enkäten är dagens arbetsmiljö det som främst avskräcker AT-läkare från att arbeta i primärvården. Insatser för att förbättra arbetsmiljön för övrig personal och distriktsläkare är naturligtvis därför synnerligen viktiga för att skapa en positiv bild av primärvården och få yngre läkare att själva tänka sig en framtid som allmänspecialister. Samtidigt som fler ST-platser inrättas är det sannolikt av stor vikt att det inte blir alltför lätt att få en ST i allmänmedicin utan tydliga kvalitetskrav bör ställas på de personer som kan komma ifråga. Allmänspecialiteten ses fortfarande tyvärr av många som en slask-specialitet med låg status. Den gängse bilden är; Om man inte kan få ST inom någon sjukhusspecialitet kan man alltid få ST i allmänmedicin på en Vårdenhet som skriker efter folk. Vissa hävdar att allmänspecialiteten är en av de svåraste specialiteterna och bör därför innehas av de mest empatiska och kompetenta läkarna. Genom att höja kraven för att få en ST-tjänst i allmänmedicin (med risk för att initialt inte kunna tillsätta alla ST-platser) är det inte osannolikt att detta på sikt leder till en statushöjning för specialiteten som sådan. En ST-tjänst bör föregås av ett vikariat på minst 3-6 månader som vid behov förlängs om det föreligger tveksamheter kring huruvida personen kommer lämpa sig som specialist i allmänmedicin. Denna vikariatstid bör dock vara fullständigt likvärdig med en ST-tjänst avseende lön, handledning, utbildning etc så att denna tid kan tillgodoräknas i ST. Att personen uppfyller kraven för att bli en framtida kompetent specialist i allmänmedicin bedöms av handledare och verksamhetschef i samråd med ST-studierektor. Att utbilda icke lämpliga personer till specialister i allmänmedicin är på sikt förödande och kostsamt och medför inte minst stora risker för patienterna. Kvalitetsbedömningen innan läkaren får en fast ST-tjänst är således viktig. 14

15 Ingångslönen kan vara avgörande för vad unga läkare väljer att specialisera sig inom med tanke på den livssituation (med exempelvis familjebildning och bostadsköp) nylegitimerade läkare ofta befinner sig i. Detta är framförallt viktigt om det för läkaren står och väger mellan olika specialiteter. Vid intervjuer med AT-läkare anges ingångslönenivåer för ST på i storleksordningen 3000 kr mer per månad än ingångslönen för ST-läkare på sjukhusen vara ett tydligt incitament att välja ST i allmänmedicin. Inte minst symboliskt kan detta ge en tydlig signal och även på sikt ge en statushöjning för specialiteten som sådan. Sannolikt får en höjd ingångslön även effekten att urvalet på sökanden till ST-tjänsterna ökar. En tydlig satsning på ingångslönen för ST i allmänmedicin har visat sig vara framgångsrikt i Stockholm. Utbildningstid och resurser till kurser och fortbildning för ST-läkare bör prioriteras. Vissa menar även att primärvården skulle vara mer attraktiv om de fanns flera olika specialiteter representerade på Vårdenheterna. Var god även se nästkommande avsnitt kring hur man kan göra primärvården mer attraktiv att arbeta i. 15

16 Hur kan man göra det mer attraktivt att arbeta inom primärvården i Skåne? Introduktion Många läkare beskriver att de som nylegitimerade var osäkra på vad de skulle specialisera sig inom och att det ofta var tillfälligheter som avgjorde. Väldigt ofta anges dock det faktum att man trivdes på arbetsplatsen som det avgörande skälet till att man stannade kvar och så småningom ansökte om en ST-tjänst. En enkätundersökning kring trivsel på arbetsplatsen genomfördes hösten 2010 av Svenska distriktsläkarföreningen och besvarades av ca 1100 distriktsläkare. 13 De 5 faktorer som främst var avgörande för att man trivdes och stannade kvar på sin arbetsplats var i rangordning; Bra arbetskamrater, god bemanning, delaktighet i beslut kring verksamheten, tillräckligt med administrativ tid och möjligheter till kompetensutveckling. Nulägesbeskrivning Vid samtal med specialister i allmänmedicin och verksamhetschefer inom Hälsovalet framträder en relativt enhetlig bild av att man upplever att Vårdenheterna brottas med ett alltför omfattande uppdrag i förhållande till givna resurser. Region Skånes Hälsoval som helhet får generellt gott betyg men man ser samtidigt att Region Skåne tillhör de landsting/regioner som satsar minst resurser på primärvården i Sverige vilket bekräftas av statistiken från SKL och Socialstyrelsen. 14 (Region Skåne är samtidigt bland de som satsar mest resurser i landet på specialiserad vård.) Det finns en utbredd uppfattning att Hälsovalet i nuläget är tydligt underfinansierat. Underbemanning och rekryteringssvårigheter gör inte saken lättare. Man pekar på att allt mer av diagnostik, behandling och uppföljning successivt under en lång tidsperiod flyttats från sjukhusen till primärvården utan att resurser för det utökade uppdraget i motsvarande grad samtidigt tillförts eller överförts. Svårt multisjuka patienter tillhör vardagen på Vårdenheterna och sammantaget leder detta till en hög arbetsbelastning och en upplevelse av att man inte räcker till, vilket i sin tur gör att arbetsglädjen minskar med missnöjda patienter och personal som följd. Likaså blir nyrekryteringen till primärvården lidande då studenter och AT-läkare ofta möter en alltför stressig vardag på Vårdenheterna jämfört med sjukhusklinikerna. Primärvården och specialister i allmänmedicin har generellt låg status bland allmänheten och inom sjukvården i övrigt jämfört med närliggande länder med likvärdiga hälso- och sjukvårdsystem. Inte sällan uttrycker patienter önskemål om att träffa en specialist direkt, framförallt i storstadsområden, och det är en inte ovanligt förekommande föreställning att allmänläkare inte är specialister. Täckningsgraden 15 i Region Skåne är i snitt 58 % jämfört med ca 65 % i övriga Sverige. Detta torde vara en indikation på att primärvården i dagsläget inte alltid är det naturliga 13 DLF-enkät Läkartidningen nr 4, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2010, Jämförelser mellan landsting. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen. 15 Täckningsgrad = andelen av öppenvårdsbesök som sker i primärvården 16

17 förstahandsvalet för patienterna och att en hel del patienter som skulle kunna skötas i primärvården idag sköts av den öppna specialiserade vården. Samtidigt finns en uttalad ambition att primärvården ska ta hand om en allt större andel av den öppna vården. Redan idag spiller dock den bristande kapaciteten i primärvården över bland annat på akutmottagningarna. På de skånska barnakuterna bedöms nästan varannan patient tillhöra primärvårdsnivån. 16 Även de på senare år förkortade öppettiderna på primärvårdens kvälls- och helgmottagningar (KHM, före detta Jourläkarcentraler) menar barnklinikerna ha bidragit till detta. När tillgängligheten är otillräcklig söker sig patienterna vidare tills man får den hjälp man efterfrågar. Beteendet från en vårdsituation blir lätt praxis till hur patienten förhåller sig vid nästa vårdtillfälle så sammantaget motverkar detta i dagsläget ambitionen att primärvården ska vara den naturliga första instansen för invånarna. Allmänspecialisterna bekräftar bilden från AT-läkarenkäten att arbetet som distriktsläkare upplevs som hårt, stressigt och ofta ensamt med få kollegiala kontakter. Tiden avsatt per patient upplevs frekvent som alltför kort för att känna att man hunnit göra ett bra jobb och administrations- och sjukskrivningsbördan beskrivs som tung. Vidare upplever man att fortbildning ofta får stå tillbaka till förmån för produktionen. Bilden stärks av att det snarare är regel än undantag att man arbetar deltid vilket skiljer sig markant från hur det är på sjukhusklinikerna. I Primärvården Skåne arbetar 2/3 av distriktsläkarna deltid och vid intervjuer framkommer det att detta inte beror på att man har något annat arbete eller aktivitet vid sidan om distriktsläkararbetet utan att det vanligtvis beror på att man helt enkelt inte orkar arbeta heltid på grund av ett alltför krävande arbete. Många framför synpunkten att i dagsläget är det nästintill omöjligt att arbeta 100 % som distriktsläkare om man inte har någon annan sidosyssla såsom forskning, studierektorsuppdrag, handledaruppdrag, fackligt arbete, AKOarbete eller liknande som en del av tjänsten. En heltidsarbetande distriktsläkare uttrycker synen på sitt arbete som följer: Jag ser arbetsdagen som ett dataspel det gäller att överleva till klockan fem. Läkare i små privata enheter uttrycker en glädje över frihetsgraderna, självbestämmandet och de korta beslutsvägarna, men upplever samtidigt tydligare en emellanåt stor ekonomisk press och tendensen tycks vara att man ofta arbetar mer än 100 %. Vid en nystartad privat Vårdenhet konstaterar en läkare: Hade jag fått chansen att starta eget igen hade jag inte gjort om det. En representant från en större privat aktör menar att inom några år med nuvarande system kommer nog de flesta små privata enheterna vara uppköpta av de större vårdbolagen. Naturligtvis finns det flera Vårdenheter där arbetsmiljön tycks vara välfungerande och där ett flertal läkare uttrycker att de är tillfreds med sin arbetssituation. Det som särskiljer dessa gröna öar tycks ofta vara en medveten satsning på arbetsmiljön med stor frihetsgrad för distriktsläkarna att lägga upp sitt arbete efter egna önskemål, en hög grad av sidouppdrag utöver mottagningsarbetet, satsningar på regelbunden fortbildning och en trivsel med arbetskollegor och ledarskapet på Vårdenheten. Gemensamt är även att man generellt har en relativt god bemanning på dessa välfungerande Vårdenheter. 16 Slutrapport 2010 Strategi för öppenvård i rätt vårdform 17

18 Förslag för att göra primärvården mer attraktiv De förslag som framkommer från allmänspecialisterna kring hur primärvårdens attraktivitet skulle kunna höjas överensstämmer i hög grad med det som framkom i Distriktsläkarföreningens arbetstrivselenkät och är följande: Önskan om, för den enskilde läkaren, ett avgränsat uppdrag som är tydligt definierat. Här pekar man ofta på den återkommande siffran med målet 1500 invånare per heltidsarbetande distriktsläkare. Beroende på upptagningsområde menar man att siffran får justeras efter vårdtyngd och att den mer ska ses som vägledande. Enligt företrädare för Primärvården Skåne är denna siffra i dagsläget en utopi då man menar att för att få ekonomisk bärighet i dagens ersättningssystem behöver deras Vårdenheter ha i snitt drygt 2200 invånare per distriktsläkare. (I dagläget är snittet inom Primärvården Skåne ca 2400 patienter per heltidstjänst. Var god även se avsnittet Brist på specialister i allmänmedicin? sid 8) Även vid underbemanning på en Vårdenhet framkommer en önskan om att de kvarvarande distriktsläkarna får behålla sitt avgränsade uppdrag. Man menar att detta annars riskerar leda till en ond spiral där de kvarvarande läkarna till slut går på knäna på grund av den tilltagande arbetsbördan. Ett flertal exempel anges där Vårdenheter på relativt kort tid gått från välbemannade till fallfärdiga. Önskan om att, på fullbemannade Vårdenheter, införa listning på namngiven doktor för att stärka kontinuiteten och kvaliteten i den vård som ges. Det finns stark evidens som visar att kontinuitet ger lägre sjukvårdskostnad, färre sjukhusinläggningar, effektivare förebyggande arbete och nöjdare patienter. 17 Arbetsinsatsen blir dessutom vanligtvis väsentligt lägre om patient och läkare känner varandra sedan tidigare. Att träffa samma doktor varje gång efterfrågas även i hög grad av invånarna i den medborgardialog som genomfördes i Skåne vid Hälsovalets införande. 18 Samtidigt finns det inget i dagsläget som hindrar Vårdenheterna att införa detta på egen hand. Arbetsmiljön kan förbättras genom att distriktsläkaren själv ges stort inflytande över sin tidbok och sin arbetsdag. Det finns sannolikt inte ett arbetssätt som passar alla utan det bör vara upp till varje enskild doktor att så långt som det är möjligt kunna styra sitt arbetssätt och sin arbetstid så länge detta harmonierar med Vårdenhetens behov. Distriktsläkaren bör ha rimlig tid för administration och man bör eftersträva att minska och hitta medel för att underlätta dokumentations- och administrationsbördan. Att utveckla ändamålsenliga IT-system som kan underlätta arbetet snarare än att försvåra detsamma är något som tydligt efterfrågas överallt i sjukvården. Många vittnar om svårarbetade, oöverskådliga journalsystem som emellanåt är både stora tidstjuvar såväl som 17 Barbara Starfield 18 Hälsovalsrapport Medborgardialog

19 källor till frustration. Detta är med andra ord långt från den intuitiva programvara som vanligtvis numera återfinns i våra hemdatorer och smartphones. Att ha adekvat bemanning av övriga personalkategorier som i största möjliga mån kan avlasta läkarna, så att dessa kan koncentrera sig på medicinskt arbete, efterfrågas likaså. Ensamarbetet menar man är ett självklart villkor i distriktsläkarens arbete, men bör i möjligaste mån motverkas genom ökad kollegial dialog. Man önskar här exempelvis att det avsätts regelbunden tid på vårdcentralen för falldiskussioner och utbildningsaktiviteter, men även avsatt tid för regelbundna sammankomster med övriga allmänspecialister i distriktet/regionen. Önskemål om ökade fortbildningsmöjligheter. För att kunna upprätthålla en kostnadseffektiv och patientsäker vård av hög kvalitet inom allmänmedicinens mycket breda fält är det rimligt att allmänspecialisterna kontinuerligt får ta del av ny kunskap och nya riktlinjer samt ha chans att påminnas om gamla kunskaper: - Distriktsläkarna i Sverige är i nuläget de som utnyttjar minst antal utbildningsdagar jämfört med andra specialiteter 19, oftast med förklaringen att man inte hinner delta i utbildning på grund av ett alltför pressat schema. För att kunna säkra en vård av hög kvalitet bör man framöver kunna överväga att införa en miniminivå för utbildning varje år. - I Skåne har utbildningsutbudet minskat drastiskt sedan FoUU lades ned. En ny utbildningsorganisation, gärna producentneutral, som kan erbjuda för allmänmedicinspecialister relevanta utbildningar är starkt efterfrågad. - Det finns Vårdenheter i Skåne som redan idag erbjuder sina läkare studietid. Att 10 % av arbetstiden ska kunna avsätts för egenstudier är ett önskemål som upprepas. Konkurrenskraftig lön. Många läkare i primärvården uppfattar att lönen långt ifrån är den viktigaste faktorn för att locka läkare till primärvården men att den ändå inte bör underskattas. Framförallt menar man att lönenivån är viktig som symbol och ger en tydlig signal om man satsar på primärvården eller ej. Ofta efterfrågar man löner i nivå med primärvårdsläkare i övriga Sverige. Sammantaget tycks den faktor som främst skulle göra primärvården mer attraktiv att arbeta i som läkare är en medveten satsning på att förbättra arbetsmiljön. Detta är något som primärvården i många fall själv redan idag kan arbeta för att förändra, inte minst genom att ge medarbetarna mer fria tyglar att själva utforma sitt arbete. Den springande punkten för att ovanstående förslag ska kunna förverkligas tycks dock vara att antalet läkare i primärvården måste bli fler än i dagsläget för att dela på arbetsbördan. Många menar att detta sannolikt även är helt grundläggande för att locka unga läkare till primärvården och inte minst för att få de befintliga distriktsläkarna att stanna kvar och orka med. 19 Läkarförbundets Fortbildningsenkät

20 Med ovanstående åtgärder tror många även att primärvården och allmänmedicinspecialiteten kan höja sin status. Inte minst torde medvetna, tydliga satsningar på primärvården få en sådan effekt. 20

Uppdragsbeskrivning. Nulägesbeskrivning

Uppdragsbeskrivning. Nulägesbeskrivning Uppdragsbeskrivning Bristen på allmänläkare i Sverige är uttalad och en av de absolut viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården att försöka komma till rätta med. Undertecknad fick därför hösten 2013

Läs mer

HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV?

HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV? HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV? Ola Bergstrand, Verksamhetsstrateg, Primärvården SUND Jag ser arbetsdagen som ett dataspel det gäller att överleva till klockan fem. Gröna öar Geografi

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

67 % angav att de kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin men bara 15 % angav att de har för avsikt att bli specialister i allmänmedicin.

67 % angav att de kan tänka sig bli specialister i allmänmedicin men bara 15 % angav att de har för avsikt att bli specialister i allmänmedicin. Uppdragsbeskrivning Bristen på allmänläkare i Sverige är uttalad och en av de absolut viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården att försöka komma till rätta med. Undertecknad fick därför hösten 2013

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge

Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge Personalenheten/landstingsdirektörens stab Januari 2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 2. Förslag till utbildningsenhet

Läs mer

Heltidsarbete som norm

Heltidsarbete som norm Heltidsarbete som norm 1 Varför heltidsarbete? Heltidsarbete är en viktig fråga för hela Sverige. Det är en viktig delstrategi för att möta välfärdens om fattande rekryteringsbehov. Om fler arbetar heltid

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats

Strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats Maria Ahlmark, verksamhetsområdeschef Primärvården Ärendenr HSN 2013 / 444 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 11 november Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Tio saker du inte visste om inhyrning i vården

Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Inhyrning får vården att fungera Det är få verksamheter inom vårdsektorn som klarar sig endast med egna anställda. Oavsett om vårdgivaren är privat eller

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar 2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN 15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN 2019-1314 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1314 Hälso- och

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser

Läs mer

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Remissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform

Remissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform Enheten för folkhälsa och sjukvård, Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet,

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Krav på utbildningsvårdcentral Utbildningsuppdraget för ST-läkare i allmänmedicin

Krav på utbildningsvårdcentral Utbildningsuppdraget för ST-läkare i allmänmedicin 1 (6) Datum: 2018-06-18 Enhet Primärvård Handläggare: Jennifer Rudolph Tel: 0700 82 31 38 E-post: jennifer.rudolph@vgregion.se Postadress: Regionens Hus, 405 44 Göteborg Krav på utbildningsvårdcentral

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov. 1 Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar

Läs mer

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM 2017 2019 Dokumenttyp Fastställd Program Av kommunfullmäktige 2017-04-10, 18 Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2017 2018 Dokumentansvarig Personalchef

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (4) HSN 2017-0302 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg

Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg I en ny undersökning bland kommunala chefer inom vård och omsorg framkommer att IT- stödet för rapportering och uppföljning brister.

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi

Läs mer