Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling"

Transkript

1 tillbaka Lennart Grosin Docent, Stockholms universitet Vad en bra skola betyder för ungas integration, hälsa och utveckling Utgångspunkten för seminariet var den forskning som bedrivits sedan 1970-talet om vad som kännetecknar de mest framgångsrika grundskolorna. Lennart Grosin forskar själv inom området och redovisade både egna och andras resultat och slutsatser. Framgångsrika skolor!? En första fråga är då givetvis: framgång med avseende på vad? Den centrala variabeln man utnyttjat är elevernas prestationer så som de kommer till uttryck i de prov och utvärderingar man gör i skolan och de betyg som lärarna sätter. Men man har inte nöjt sig med att titta på antalet elever som nått målen till exempel i form av betyg i årskurs 9 för att bedöma skolkvalitén för till exempel årskurs 7-9, utan man har dessutom relaterat till vad eleverna kunde när de började i årskurs 7. Skolornas förmåga att öka elevernas kunskaper är med andra ord också ett viktigt kriterium på framgång. Det brukar kallas för value added, en princip som nyligen kommit till användning i en utvärdering av gymnasieskolor i Sverige, Betyg på skolan, som gjorts på initiativ av ESO (Expertgruppen för studier av offentligt ekonomi inom finansdepartementet). Att beräkna value added ger skolor som tar emot elever med sämre förkunskaper en möjlighet att via utvärderingen få bevisat vad de duger till. Att vi som forskare utgår från traditionell bedömning av elevernas prestationer betyder inte att vi tycker att allt är bra när det gäller innehåll, metoder och utvärderingsmetoder i skolan men det finns ingen anledning att göra det bästa till det godas fiende. Vi betraktar alltså den reellt existerande skolan som en legitim organisation bland annat för att man kan konstatera att ju bättre resultat och betyg elever får desto bättre förutsättningar får de till fortsatta studier och till att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Eftersom utbildning får större och större betydelse i ett allt mer avancerat industrisamhälle som Sverige kan man faktiskt se en bra grundskoleutbildning som en primär nyttighet som alla barn och ungdomar har rätt till. En rimlig målsättning för grundskolan är att alla elever skall kunna göra ett fritt val av gymnasielinje. Inte genom att ta bort eller sänka behörighetskraven utan genom att ge alla ungdomar en reell möjlighet att nå upp till dem. Ytterligare ett skäl att se den reellt existerande skolan som en legitim institution är att den är demokratiskt förankrad. Det pedagogiska och sociala klimatet Men i forskningen om framgångsrika skolor har man inte bara studerat elevernas prestationer. Både jag och andra har intresserat oss för socialisation och elevernas möjligheter att finna sig tillrätta socialt och även för sådant som självkänsla, självtillit och trivsel. Den här konferensen handlar ju

2 framför allt om andra mål för skolan än de rent kunskapsmässiga. Men forskningen tyder på att det inte finns några motsättningar mellan kunskaper och fostran i skolan. Snarare kan man dra slutsatsen att de är direkt sammanlänkade. Inom forskningen om framgångsrika skolor har man konstaterat att det finns betydande skillnader mellan elevers prestationer och sociala anpassning i olika skolor. Men frågar sig kanske en luttrad pedagog - visste vi inte det förut och beror det inte helt enkelt på att skolor betjänar olika grupper av elever som lever under helt olika ekonomiska, sociala och numer också etniska villkor och därmed har olika förutsättningar att tillgodogöra sig skolan? Det här har man givetvis tänkt på inom forskningen om framgångsrika skolor och därför har man jämfört skolor i vilka eleverna har likartade villkor. Och det som är intressant är att man funnit väsentliga skillnader även sedan man, som man säger på forskarspråk, tagit hänsyn till sambandet mellan socioekonomiska bakgrundsfaktorer och elevernas prestationer och sociala anpassning. Det man då konstaterat är att det finns mer eller mindre framgångsrika skolor i alla typer av bostadsområden. Och nästa fråga blir då vad som utmärker dem? För att utröna det har vi gjort noggranna studier av skolornas pedagogiska och sociala egenskaper eller pedagogiska och sociala klimat (PESOK). Sådana undersökningar visar att skolan är en dynamisk institution som omfattar såväl kultur som faktorer på strukturell nivå. Den kulturella nivån är grundläggande och innefattar de dominerande målen, värderingarna och pedagogisk-teoretiska antagandena hos rektor och lärare. Kulturen bestämmer skolans struktur; det vill säga former för undervisning, fostran och det sociala samspelet mellan rektor, lärare och elever, till exempel graden av samverkan mellan rektor och lärare om policyfrågor, användandet av utvärdering av elevernas resultat och relationen mellan lärare och elever. Forskningen har gett upphov till hypotesen att elevernas personliga anpassning och handlingsmönster, deras närvaro, prestationer och uppförande i skolan, formas i och med att de blir medvetna om de vuxnas grundläggande värderingar, förväntningar och handlingsmönster. Utgångspunkterna är med andra ord organisations- och socialisationsteoretiska. Det talas mycket i dessa dagar om barns och ungdomars dåliga psykiska och fysiska hälsa och om våld, mobbning och kriminalitet. Enligt den teori som ligger bakom forskningen om framgångsrika skolor är det i vuxenvärlden och samhället orsaken till sådana problem skall sökas, inte hos barnen eller ungdomarna själva. Finns det till exempel något mer segregerande och någon grymmare form av mobbning än det faktum att 20-30% av ungdomarna inte når kunskapsmålen i grundskolan. Genom att fokusera skolledningens och lärarnas värderingar och handlingsmönster riktas blicken alltså i första hand mot skolans inre pedagogiska och sociala egenskaper. Forskningen visar att det är möjligt för skolledningen och lärarna att skapa ett pedagogiskt och socialt klimat som gör att elevernas når kunskapsmålen. Kännetecknande egenskaper De yttre villkoren har givetvis betydelse men utgör alltså vare sig något hinder eller någon garanti för rektor att skapa en framgångsrik skola. Den skolpolitiska och diskursiva kontext beträffande skolan som dominerar i ett samhälle kan dock i större eller mindre grad stå i överenstämmelse med de pedagogiska principer som kännetecknar det pedagogiska och sociala klimatet i de mest framgångsrika skolorna och med andra ord skapa mer eller mindre gynnsamma villkor för att förverkliga en sådan pedagogisk och social praxis på enskilda skolor. Det är också viktigt med en effektiv utvärdering av elevernas kunskapsutveckling som gör det möjligt att bedöma skolans och lärarens kvalité samt hur varje elev ligger till i förhållande till målen.

3 Några av de viktigaste egenskaperna som kännetecknar det pedagogiska och sociala klimatet i de mest framgångsrika skolorna är:? ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål? pedagogiskt/didaktiskt ledarskap från rektors sida? höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat? regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper? tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan? ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande? elevfokuserat arbetssätt där rektor och lärare lägger sig vinn om att skapa ett klimat där eleverna känner sig uppskattade som människor och som är kreativt och positivt för inlärning och stimulerar elevernas ansvarstagande En förklaring till att de framgångsrika skolorna stimulerar både elevernas kunskapsutveckling och sociala förhållningssätt är alltså att man lägger sig vinn om båda. Men forskningen har också pekat på en annan intressant mekanism, nämligen att elevernas kunskapsnivå och möjlighet att klara kunskapsmålen lägger en positiv grund för den sociala anpassningen. Kunskaperna är skolans viktigaste arena I den välkända undersökningen som leddes av barn- och ungdomspsykiatern Michael Rutter undersöktes elevernas kriminalitet. Det visade sig då att det inte fanns något samband mellan elevgruppernas sociala eller etniska sammansättning och tendensen till kriminalitet i skolorna. Däremot fann man ett samband mellan elevgruppens förkunskaper, det vill säga vad de kunde när de kom till de aktuella skolorna, och kriminaliteten. Hur kan det hänga ihop? Den vanligaste förklaringen till kriminalitet är elevernas sociala och etniska bakgrund! När det gäller skillnader mellan skolor visar det sig dock att det är kunskaperna som är avgörande. Forskarnas förklaring var att om en skola får ta emot många elever med dåliga kunskaper är det detsamma som att ha många som inte förmår hävda sig i förhållande till de krav och normer som de vuxna i skolan står för, d.v.s att eleverna skall studera, göra läxor och uppfylla kunskapsmålen. Alla människor, även elever med dåliga kunskaper, vill bli uppskattade, sedda och respekterade. Om skolan inte lyckas höja elevernas kunskapsnivå så att de kan följa med i undervisningen är risken stor att det skapas alternativa sociala grupperingar bland eleverna med i förhållande till skolan, negativa normer och värderingar. Och i de grupperna värderas snatteri och andra uttryck för ungdomskriminalitet högre än att sköta skolarbetet och åstadkomma goda prestationer. Dessa elever kan helt enkelt inte konkurrera på skolans arena. Därför skapar de sin egen genom att bilda gäng. Barn och ungdomar som är utagerande kompenserar sig för känslomässiga och sociala förluster på andra arenor. Kunskaperna är skolans viktigaste arena för eleverna. Just de här aspekterna, d.v.s att skolan genom att vara bra på att lösa sin huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper - kunde ha en preventiv social effekt, var en av orsakerna till att jag en gång började intressera mig för skolforskningen. Jag har prövat de här hypoteserna i min egen forskning och fått i stort sett samma resultat som Rutter och hans medarbetare när det gäller social anpassning. Det som förklarade skillnader i utagerande beteende, mellan eleverna i de 21 mellanstadieskolor som ingick i undersökningen, var framför allt elevernas förkunskaper. Vad de kunde när de kom från lågstadiet. Korrelationen mellan förkunskaper och utagerande beteende i årskurs 6 var 0,61 och klart signifikant. Korrelationen mellan klimatvariabeln - Elevernas bedömning av lärarnas undervisning - och utagerande uppgick till 0,32 men var inte riktigt signifikant.

4 Mönstret var ännu tydligare när det gäller elevernas kriminalitet i de 20 högstadieskolor som ingick i undersökningen. Även i det fallet var det förkunskaperna, d.v.s elevernas kunskaper när de slutade i årskurs 6, och klimatet som hade det högsta sambandet med låg kriminalitet i elevgruppen. Korrelationerna var 0,75 respektive 0,50 och klart signifikanta. I båda fallen prövade jag också om föräldrarnas sociala ställning och utbildning samt stödet de gav sina barn i skolan hade något samband med variationen mellan skolorna. Men ingen av de variablerna hade något samband med elevernas sociala anpassning förutom att föräldrarnas stöd till sina barns skolgång hade en svag och icke sigifikant korrelation med lägre kriminalitet som uppgick till 0,26. En av de frågor som är viktiga på den här konferensen är elevernas integration - inte minst de elever som tillhör våra etniska minoritetsgrupper och i synnerhet de elever som inte har svenska som modersmål. I det fallet vill jag hänvisa till den forskning vi gjort på en klass i Kvarnbyskolan där samtliga 24 elever, av vilka ingen hade svenska som modersmål, uppnådde resultat i läsning som vida översteg de genomsnittliga resultaten för elever i Stockholm som hade svenska som modersmål (Keskitalo, 1999). Jag vet att en av orsakerna till resultatet var att de berörda lärarna tog sitt arbete på stort allvar och gjorde en fantastisk insats. Men en av skolorna (Oxhagsskolan i Kista), som deltog i ett projekt som jag har jobbat med i Stockholm började tillämpa samma metod för många av klasserna i lågstadiet och i våras hade samtliga elever i årskurs 3 uppnått de mål i läsning som gör att de är väl förberedda för årskurs 4, där läsning inte längre är ett mål utan ett medel för undervisningen. Den framgångsrika skolan Skolan kan inte ta på sig uppgiften att kompensera för de brister i samhället som gör att de och deras familjer befinner sig i en ofta helt oacceptabel social och ekonomisk situation med fattigdom och arbetslöshet. De problemen måste lösas där de finns. Läggs sådana krav på skolan kan det i själva verket sabotera skolans möjligheter att fungera som en bra socialiserare därför att det hindrar den från att klara sitt huvuduppdrag - kunskapsmålen! Samtidigt är det också så, att skolan, framför allt genom att lösa sin huvuduppgift att barn och ungdomar når kunskapsmålen, kan ge dem chanser och möjligheter i livet och stimulera en positiv anpassning. Dessutom tyder forskningen på att ingen skola blir framgångsrik när det gäller kunskapsmålen som inte skapar ett socialt klimat som utmärks dels av att det råder ordning och reda och att alla som vistas under skolans tak visar ömsesidig respekt och hänsyn men också följer de regler som finns. Och de reglerna är kopplade till tydliga sanktioner. I vårt samhälle finns det numer oskrivna sociala regler och normer att också barn och ungdomar har rätt att ställa krav på en bra livsmiljö, bland annat i skolan. Det är sannolikt därför de vuxna i skolor som är framgångsrika när det gäller kunskapsmålen, ser eleverna, kommunicerar med dem och lägger sig vinn om att skapa en levande och kreativ pedagogisk miljö där eleverna övas i att successivt ta mer och mer ansvar för sina studier. Framgångsrika skolor i vår tid är alltså inte några kvarlevor från tiden när receptet hette kunskap och disciplin. De är inte heller skolor som proriterar de sociala målen och ignorera att stora elevgrupper misslyckas med att nå kunskapsmålen. Snarare kan man tala om en syntes mellan dessa skolkulturer, där alla elever får en chans att nå målen för att man prioriterar kunskaperna och skapar ett socialt klimat som gör det möjligt att nå dem. Skolan ger barn och ungdomar livskunskaper och bidrar till deras socialisation. Barn och ungdomar tillbringar 15-20% av sin vakna tid i grundskolan. Det rör sig om cirka timmar. Under denna

5 tid konfronteras de med vuxna som ställer olika krav och visar olika förväntningar; de ingår i ett socialt samspel med vuxna och med kamrater; de erbjuds eller förvägras utvecklingsmöjligheter och konfronteras med kunskaper om världen och livet; de lyckas och misslyckas och ställs inför ständigt nya utmaningar. Skolan bidrar till de svar barn och ungdomar får på frågor som Vem är jag? Tror de vuxna på mig och min förmåga? Är jag någon att räkna med? Är jag sedd och respekterad? Får jag det stöd och den stimulans jag behöver för att komma vidare i utbildning och i livet. Kommer jag in på gymnasieskolan? Blir det avsjälpningsalternativet (Individuella programmet) eller ett riktigt nationellt program? Blir det något jobb för mig i framtiden? Får jag chansen att göra mig gällande bland kompisarna genom att sköta skolarbetet och lära mig mer och mer eller behöver jag ansluta mig till tuffa gänget för att vinna respekt och bli någon att räkna med? Självklart ger det livskunskaper och bidrar till identitet, självbild och hur världen ter sig. Och visst har det betydelse för den psykiska hälsan! Forskningen om framgångsrika skolor visar att det inte är någon orealistisk målsättning att radikalt minska antalet elever som inte når målen i grundskolan. Hur långt vi kan komma vet vi inte i dag men min hypotes är, att det är en fullt realistisk målsättning att alla elever kan tillägna sig baskunskaper nog för vilket som helst av de nationella gymnasieprogrammen. Det kan ta litet olika lång tid för olika elever, men alla kan! Full valfrihet med andra ord, inte i den mening man brukar lägga in i begreppet valfrihet, men i den bästa av meningar. Och en sådan skola skulle vara såväl psykiskt som fysiskt hälsobefrämjande. Lennart Grosin: Elisabeth Sörhuus Rektor, Hjulstaskolan Patrik Forshage Rektor, Bredbyskolan Tom Hagman Rektor, S:t Botvids gymnasium Rektorer om skolan Elisabeth Sörhuus uppgav att 98% av eleverna i hennes skola inte är födda i Sverige och talar en mängd olika språk. - Då måste vi i skolan också erbjuda andra språk som dans och musik, sa Elisabeth Sörhuus. Men inte på bekostnad av svensk- och modersmålsundervisning utan snarare som ett komplement. I Hjulstaskolorna får alla elever lära sig att spela ett instrument och eleverna uppmanas att visa upp sina danser och framföra sin musik, skriva och spela teater. - Vi försöker få föräldrarna att känna sig delaktiga i skolans arbete. Det är vi som måste ta initiativet till den kontakten- att bjuda in dem. I Bredbyskolan har vi så otroligt kompetenta elever, berättade Patrik Forshage från Bredbyskolan. Alla har stora förkunskaper när de kommer till oss i årskurs 7. Kanske inte direkt om vikingatiden, men om Somalia eller Iran eller någon annanstans ifrån. Bredbyskolan har föräldramedverkan i den lokala styrelsen för skolan. Det var styrelsen som diskuterade fram och beslutade om de sex garantier som Bredbyskolan lämnar till föräldrar och barn.

6 Vid sidan av att barnen ska få kunskaper, språkutveckling, trygghet och social kompetens garanterar skolan att:? alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan? eleven ska ha minst godkänt i alla ämnen? eleven ska uppnå en avancerad nivå i svenska? eleverna har inflytande på undervisningen? personalen ska vara engagerad i att engagera föräldrar? Vantrivsel, mobbning och trakasserier motverkas Basen för den individuella utvecklingsplanen är utvecklingssamtal som förs mellan föräldrar, elev och pedagog. Planen ska omfatta långsiktiga mål för eleven (5 år), språkutvecklingen samt självbild och social kompetens. Var sjätte månad utvärderas planen och en kortsiktig plan formuleras för kommande termin. När det gäller svenska som andra språk, gör man en nulägesbeskrivning av var eleven befinner sig, ser på förutsättningar och hinder, mål, metoder, hur utvärderingen ska göras (särskilda prov, skrivning etc) och vem som är ansvarig. Tom Hagman, S.t Botvidsgymnasium. Vi hänvisar till hans föreläsning på konferensen Där världar möts, se bifogad länk: Elisabeth Sörhuus, Hjulstaskolan: Patrik Forshage: Tom Hagman:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN Frågor om skolplanen kan ställas till: Alexandra Anstrell (M), ordförande i grund- och förskolenämnden,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM

SKOLUTVECKLINGSPROGRAM SKOLUTVECKLINGSPROGRAM SIGTUNA KOMMUN (Utdrag ur Framtidens skola i Sigtuna kommun ett skolutvecklingsprogram för Sigtuna kommun) Sigtuna kommun Förord Skolutvecklingsprogrammet sätter upp mål och verktyg

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

POLICYDOKUMENT HT 2010

POLICYDOKUMENT HT 2010 POLICYDOKUMENT HT 2010 Innehållsförteckning 1. Mål och Vision 2. Målgrupper 3. Etik, värderingar och värdegrund 4. Uppförande och påföljder 5. Förväntansdokument Vad föräldrar och elever kan förvänta sig

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Fryxellska - en skola där professionalitet och kreativitet skapar ansvarstagande elever redo för framtiden Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Nykroppa skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Britt-Marie Botström, förskoleklasslärare Lisa Jonsson, barnskötare,fritidspersonal Maria Karlsson, elevassistent

Läs mer

ARBETSPLAN 2015/2016

ARBETSPLAN 2015/2016 ARBETSPLAN 2015/2016 VISION Variation Delaktighet Trivsel Värmdö gymnasium ska vara en skola som kännetecknas av variation och flexibilitet, en skola där elever och personal upplever delaktighet, där olikhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

DN:s skolledarpris 1999

DN:s skolledarpris 1999 DN:s skolledarpris 1999 Gabriella Ekström visar att ett genomtänkt och personligt ledarskap gör skillnad i skolan. Stark värdegrund, tydliga kunskapskrav, stora ansträngningar för att ta in föräldrarna,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Utvecklingsområden - Furulundsskolan

Utvecklingsområden - Furulundsskolan Utvecklingsområden - Furulundsskolan 1. Normer och värden 2. Utveckling/Lärande/Kunskaper 3. och inflytande 4. Hälsa, fysisk aktivitet och miljö 1 Normer och värden MÅL ATT UPPNÅ 1.1 Mobbing och kränkande

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för grundskola och skolbarnsomsorg UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för grundskola och skolbarnsomsorg UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för grundskola och skolbarnsomsorg UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer