Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013"

Transkript

1 Norra Djurgårdsstaden Hållbarhetsredovisning 2013 The Capital of Scandinavia 1

2

3 Året då utvecklingen tog fart Efter många år av planering och förberedande åtgärder blev 2013 året då utvecklingen i Norra Djurgårds staden verkligen tog fart. Det är inte bara staden som bygger nu, utan även Stockholms hamnar och Fortum byggstartade Värtapiren och biokraftvärmeverket under året. Det är viktiga pusselbitar för stadsutvecklingen och för hållbarhetsarbetet. Trafikförvaltningens planer för Spårväg City konkretiserades från Frihamnen till Ropsten, medan trafikverket redan är i slutfaserna med Norra Länken. Snart kan mycket av genomfartstrafiken försvinna under jord. Minskad trafik i området är efterlängtat av de boende i första byggetappen, Norra 1, som under året blivit allt fler. Bilar och bussar, byggtrafik, besökare och boende har under året fått dela på utrymmet i området. Successivt får vi nu bättre och bättre möjlighet att komplettera visionen med parker och hus, förskolor och all service som hör en levande stad till. Vi har under året invigt ett gångstråk som också är Sveriges längsta konstverk. Etableringen av bygglogistikcentret minskar transporterna till och från området och möjliggjort effektiva och säkra byggarbetsplatser. Det är en stor mängd kompetenser från alla möjliga håll som nu är i full gång att utveckla området med gator, hus, cykelbanor, broar, bryggor och butiker, samtidigt som de boende tar över området och gör det till sitt. Ett stort intresse finns för stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden, något som de många besökare vi tagit emot och guidat vittnar om. För att bättre kunna redovisa hur vi gör och vilka resultat som vi gemensamt kan uppvisa har vi tagit fram denna redovisning. Den ska komma årsvis med aktuella fakta och resultat från projektet. Vi hoppas att den ska ge en god bild av hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden. Tveka inte att höra av er om ni vill veta mer! Staffan Lorentz, projektchef INNEHÅLL Norra Djurgårdsstaden Höjdpunkter under året En hållbar stadsdel Resultat Vårt sätt att arbeta Våra utmaningar Framåtblick Hållbarhetsredovisning för Norra Djurgårdsstaden 2013 Exploateringskontoret Bilder och illustrationer: Niklas Björling, Lennart Johansson, Staffan Lorentz, Martin Ottosson, Cloudberry, Mediabolaget, Wingårdhs Arkitektkontor Datum för senaste version:

4 4

5 Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer snabbt och bostäder planeras fram till år Norra Djurgårdsstaden är det största stadsutvecklingsområdet i Sverige med nya bostäder och arbetsplatser som ska byggas under samma tidsperiod. Området ligger utmed södra Värtans vattenlinje, granne med Nationalstadsparken och 10 minuters cykelavstånd från city. Här kommer industrimark runt Gasverket att omvandlas till en urban stadsdel i samspel med hamnverksamheten och bostadsområden i Hjorthagen. Enligt beslut från 2010 ska Norra Djurgårdsstaden bli en hållbar stadsdel och en internationell förebild för hållbart stadsbyggande. Hittills är cirka bostäder markanvisade fördelat på 40 byggbolag. Av dessa är drygt hälften markanvisade innan miljö- och hållbarhetsprogrammet för området togs fram och hälften därefter. I slutet av 2013 hade ca 500 hushåll flyttat in. Lärdomar från miljöarbetet i Hammarby Sjöstad har arbetats in i miljöprofileringen av Norra Djurgårdsstaden och omfattar fokus på helhetssyn vid planering, kontinuerlig uppföljning och en tydlig förankringsprocess hos aktörer avseende vision och mål i projektet. Staden har ett väl inarbetat samarbete med de markanvisade byggherrarna som baseras på dialog. Byggherrarna erbjuds att delta i kompetensutvecklingsseminarier i ett tidigt skede och kommer med synpunkter samt bidrar med erfarenheter för att nå hållbarhetsmålen. Under de år som Norra Djurgårdsstaden planeras och byggs ut kommer hållbarhetskraven att uppdateras vartefter. Kraven anpassas i takt med att kunskap, erfarenhet och forskningsresultat presenteras och realiseras. 5

6 Höjdpunkter under året Boendenätverket i Norra Djurgårdsstaden Staden vill ta tillvara på det engagemang för hållbarhetsfrågor som finns hos boende i Norra Djurgårdsstaden. Ett antal välbesökta aktiviteter har genomförts under 2013, exempelvis: Boendedialog för att lyssna på synpunkter och svara på frågor. Introduktionsprogram som informerar om hur det är att bo i den nya stadsdelen. Seminarieserie som berättar om natur och kultur i området, med ämnen som Nationalstadsparken och trafikfrågor, samtidigt som tillfälle ges att träffa grannarna. En stadsodling arrangerades som skapar tillfällen till möten. I boendenätverket har vi lyckats nå ut med hur vi arbetar med hållbarhetsfrågorna. Dessutom har de olika forum vi har utvecklat, såsom seminarieserie, boendeträffar, stadsodling och trygghetsvandringar, blivit platser för nya och framtida grannar att mötas och lära känna varandra. Nils Göransson, projektledare på Östermalms stadsdelsförvaltning Klimatpositiv utveckling med globalt nätverk Stockholm har tillsammans med São Paolo tagit över ledarskapet för programmet klimatpositiv utveckling inom det internationella nätverket C40. Norra Djurgårdsstaden är ett av 18 utvalda projekt som globalt ska leda utvecklingen mot klimatpositiva stadsdelar arrangerade staden en internationell workshop i samarbete med C40. Representanter från sju städer deltog: Beijing, Köpenhamn, London, Portland, Seoul, Stockholm och Sydney. 6

7 Kompetensutveckling Staden bidrar till att kompetensutveckling sker på flera plan i projektet. Både byggherrar, stadens projektledare och involverade projektörer erbjuds delta i ett kompetensprogram. Kompetensprogrammet består av en serie tematiska seminarier som beskriver och förklarar kraven, lyfter de senaste forskningsrönen samt beskriver goda exempel och erfarenheter inom bl.a. energieffektiva byggnader, klimatanpassning och effektiva transporter. Staden arrangerar även Forum för hållbara lösningar, en återkommande minimässa och mötesplats där byggherrar och leverantörer av innovativa tekniska lösningar kan etablera kontakter och utveckla affärer. Jag tycker att stadens Forum för hållbara lösningar har varit väldigt bra. Det har varit stimulerande att träffa andra aktörer som är innovativa inom energi och miljö. Jag kan inte direkt peka på någon specifik idé som vi tagit med i projekten från innovationsmötena, men det har stimulerat vårt tänk, arbete och kontaktnät. Torbjörn Kumlin, byggprojektledare på Stockholmshem Bygglogistikcenter effektiviserar byggandet Bygglogistikcenter (BLC) etablerade under 2013 och arbetar för gemensam logistik för byggherrarna. Med ett bygg logistikcenter skapas goda förutsättningar för ett hållbart och resurseffektivt byggande. Några exempel är: Minskad miljöbelastningen från transporter av material och avfall. Minskade arbetsplatsolyckor genom en mer kontrollerad arbetsplats. Sänkta byggkostnader genom effektivare logistik och mindre svinn. Genom BLC utbildas alla som har tillträde till byggarbetsplatsområdet inom säkerhet och Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete. 7

8 En hållbar stadsdel Vision: Norra Djurgårdsstaden 2030 Norra Djurgårdsstaden är en miljöstadsdel i världsklass som kännetecknas av en tät, funktionsblandad och resurseffektiv bebyggelse, en stadsmiljö med integrerad grönstruktur och närhet till omkringliggande naturområden. Norra Djurgårdsstaden är en robust stadsdel som utgår ifrån områdets unika kvaliteter såsom Gasverket, befintliga Hjorthagen, energi- och industrimiljön, hamnen och staden i samverkan, vattenrummet och Nationalstadsparken. Norra Djurgårdsstaden är ett föredöme i hållbart stadsbyggande och spelar en betydelsefull roll som kunskaps- och inspirationskälla för internationellt samarbete och export av miljöteknik och kompetens inom hållbar stadsutveckling. Styrdokument Här hittar du en lista på aktuella styrdokument för hållbarhetsarbetet inom Stockholms stad: oversiktsplan Stockholms stad Vision 2030 Miljöprogram för Stockholm Promenadstaden Arkitektur Stockholm Den gröna promenadstaden Framkomlighetsstrategi för Stockholm Mål för klimatet Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till en klimatpositiv stadsdel. År 2020 understiger CO 2 -utsläppen 1,5 ton per person (CO 2 -ekvivalenter). År 2030 är Norra Djurgårdsstaden fossilbränslefri. Norra Djurgårdsstaden är anpassad till kommande klimatförändringar. Norra Djurgårdsstaden Vision 2030 Miljö- och hållbarhetsprogram Projektplan för Norra Djurgårdsstaden 8

9 Mål för ekologisk hållbarhet Norra Djurgårdsstaden har en begränsad miljöoch hälsopåverkan. Norra Djurgårdsstaden är en stadsdel med en grönstruktur som stöder och utvecklar ekosystemet och den biologiska mång falden samt upprätthållandet av värdefulla ekosystemtjänster. Norra Djurgårdsstaden har en låg användning av energi, material, vatten och andra naturresurser. Norra Djurgårdsstaden har fokus på hållbar energianvändning, kretsloppslösningar, miljöeffektiva transporter- och byggnader samt hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Mål för social hållbarhet Norra Djurgårdsstaden är en stadsdel med hållbara livsstilar där det är lätt att göra rätt och där boende och verksamma utvecklar sin kunskap och förmåga att leva och verka hållbart. Norra Djurgårdsstaden inbjuder boende och verksamma till egna initiativ för skapande av trivsel och en hög livskvalitet med god hälsa, sociala relationer och liten miljöbelastning. Norra Djurgårdsstaden främjar social integration och samverkan genom blandade upplåtelseformer såsom bostadsrätt och hyresrätt, bostäder i olika storlekar och integration med befintlig bebyggelse. Norra Djurgårdsstaden är en funktionsblandad och trygg stadsdel med integrerade verksamheter, bostäder, service, tillgänglig hälsovård och utbildning och med ett varierat stadsrum som är levande och tillgängligt för alla under dygnets timmar. Norra Djurgårdsstaden erbjuder goda möjligheter till rekreation och kultur med närhet till park- och grönområden samt till kulturaktiviteter inom stadsdelen. Mål för ekonomisk hållbarhet I Norra Djurgårdsstaden återanvänds marken på effektivt sätt med en god blandning av befintligt och nytt och där den kultur historiska bebyggelsemiljön värnas och tillvaratas. Norra Djurgårdsstaden är en ekonomiskt vital stadsdel som blandar bostäder, service och kommersiell verksamhet och som erbjuder boende och verksamma ett lokalt utbud av miljöprofilerad handel och service samt avancerade IKT-tjänster tillgängliga för alla. Norra Djurgårdsstaden bidrar till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling samt utveckling av hållbara verksamheter med hållbara produkter och tjänster. Vid byggande av Norra Djurgårdsstaden gäller principen om Life Cycle Cost (LCC) vilken innebär att inte enbart kostnaden för investeringen står i fokus utan kostnader under husets/ anläggningens hela livslängd. 9

10 Resultat Människan Det ska vara lätt för boende och verksamma i Norra Djurgårdsstaden att göra hållbara val. Det kan gälla enkla saker som att prioritera cykel före bil och att källsortera avfall, val som blir enkla med tydlig information och lättillgängliga verktyg. Kunskap och engagemang är viktiga ingredienser för att uppnå målen. Dialoger och träffar för boende Boende blir inbjudna till möte vid inflyttning för att diskutera hur miljöprofileringen och de systemlösningar som finns i området påverkar boendet. 18 boendemöten genomfördes med deltagare vid varje tillfälle. Tematiska seminarieträffar med fokus på Norra Djurgårdsstaden anordnas för ett nätverk av boende och andra intresserade. Fyra seminarieträffar genomfördes, den mest välbesökta handlade om kollektivtrafiken och hade över 100 deltagare. Över 200 personer är med i nätverket. En dialog i tidigt skede genomfördes under hösten för att samla in synpunkter från boende och verksamma. Ämnet var bostadsbebyggelse, parklek och förskola i området mellan gasklockorna och bostadsområdet Abessinien. Många bra synpunkter framfördes och staden beslutade att gå vidare med en utredning för att endast genomföra lägre bebyggelse samt parklek och förskola. 50 personer medverkade i dialogen. Stadsodling i pallkragar För att få in mer grönska redan vid den första inflyttningen anlades en stadsodling genom uppställning av pallkragar, en samlingspunkt för de boende under sommaren. 44 hushåll deltog i odlingen. Öppet hus i Norra Djurgårdsstaden I samarbete med Norra Länken-projektet och Stockholms Hamnar genomfördes en visning av området. Projektet Norra Djurgårdsstaden visade upp de nya kvarteren och invigde lekparken i den första bostadsetappen, Norra personer besökte öppet hus. 10

11 Smarta tjänster ska underlätta hållbara val I forskningsprojektet Smart City SRS samarbetar 18 samhällsaktörer för att utveckla en marknadsplats för data som genereras av stadens försörjningssystem, exempelvis från hanteringen av energi, vatten, avfall och transporter. Informationen kan användas för att utveckla tjänster till stöd för boende och verksamma att fatta hållbara beslut i vardagen. Arbetet testades under 2013, bland annat genom en framtagen mobilapplikation. Reseplanerare för hållbart resande En reseplanerare har tagits fram för att de boende och verksamma ska kunna planera sina resor enklare. Bilpool, kollektivresor och samåkning har testats. Användaren ska även kunna få information om pris, kalorier och koldioxidutsläpp för att kunna utvärdera hur hållbar resan är. En testpanel som består bland annat av boende i området genomfördes hösten 2013 och en lansering beräknas ske Vi vill få in mer miljötänkande i huset och tror att incitament fungerar bäst. Blir vi duktiga sopsorterare minskar kostnaderna för avfallshanteringen och den besparingen ska gå tillbaka till hyresgästen. Cecilia Wallin, projektledare hos ByggVesta Byggnader I Norra Djurgårdsstaden arbetar staden tillsammans med byggherrar för att bygga en hållbar stadsdel beslutade Stockholms stad att Norra Djurgårdsstaden ska bli en av Stockholms miljöprofilerade områden. I de två första byggetapperna, Norra 1 och Västra, hade redan markanvisningar genomförts när beslutet togs. För Norra 1 och Västra har staden och byggherrarna kommit överens om frivilliga miljöåtaganden som därmed inte omfattas av hållbarhetskraven. Byggherrarna i Norra 1 och Västra har haft en hög ambition och arbetat målinriktat för att nå upp till de krav staden satt upp för efterföljande detaljplaner. Dialogen med byggherrarna kring hållbarhetsfrågorna utvecklas kontinuerligt. Den påbörjas redan i tidiga skeden och har skapat förståelse och engagemang. 11

12 Energianvändning i byggnader Staden ställer krav på energieffektiva byggnader samt hög andel av förnybar energi för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Trots att byggherrar i Norra 1 och Västra hade kommit långt i sin projektering har de haft höga ambitioner och uppföljningen visar att även dessa byggherrar nått långt. Diagram 1 visar hur väl byggherrarna når upp till efterfrågad nivå i respektive detaljplan. Diagram 1: Beräknad, genomsnittlig energiprestanda i kwh/m 2 A temp för markanvisade detaljplaner i Norra Djurgårdsstaden. Mål/kravnivå ligger på 55 kwh/m 2. Erfarenheterna visar att Energikrav ska finnas med som förutsättning i det tidiga planeringsskedet. Systematisk uppföljning är viktig. Jämförbara data är en förutsättning för en trovärdig uppföljning. Vi bygger för egen förvaltning och totalekonomin bygger på intäkter och kostnader under lång tid. Allt annat är dålig ekonomi. För oss är inte det viktigaste att vi ligger på 55 kwh/ m 2 och år, utan att det är ett bra hus, långsiktigt, med lägsta möjliga energianvändning i slutprodukten. Niklas Gahm, projektledare hos Svenska Hus Stockholms största solcellsanläggning På taket till Magasin 6 i Frihamnen har Stockholms största solcellsanläggning monterats. Den består av 919 paneler på tillsammans över m 2. Anläggningen generar ca kwh per år, ca 15% av byggnadens totala årliga elbehov. Kompetensprogram Staden erbjuder alla byggherrar med markanvisning att delta i ett kompetensprogram för att öka kunskapen kring hållbarhetskraven. Byggherrarnas projektledare och arkitekter bjuds in till ämnesspecifika seminarier med föreläsare som beskriver forskningsfronten i ämnet. Man visar även upp goda exempel och avsätter tid för att skapa dialog runt hållbarhetskraven. Under 2013 har kompetensprogram för 3 byggetapper genomförts. Forum för hållbara lösningar För att sammanföra byggherrarna med leverantörer av miljöteknik, organiserar staden genom Norra Djurgårdsstaden Innovation, regelbundet återkommande och minimässor, Forum för hållbara lösningar. Över 100 miljöteknikföretag har presenterat sig och mer än 200 representanter för byggherrar och entreprenörer har deltagit sedan Utbildning av byggarbetare Alla byggarbetare som befinner sig på byggområdet genomgår en fyratimmars utbildning i bl a säkerhetsfrågor och användningen av bygglogistikcentret. 12

13 Avfallshantering I alla kök finns utrymmen för källsortering och på fastigheten finns miljörum där ytterligare fraktioner kan källsorteras. Tre fraktioner hushållsavfall, tidningar och plast tas om hand via en sopsug. För att samla in organiskt köksavfall installeras avfallskvarnar i samtliga kök. Det malda avfallet leds via avloppet till Henriksdal där det används för biogasproduktion. I alla nyproducerade lägenheter finns avfallskvarnar installerade. I det redan inflyttade området Norra 1 samlas det in tillräckligt med organiskt avfall för en biogasproduktion som kan ersätta ca liter bensin varje år. Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Grönytefaktorn (GYF) är ett verktyg som underlättar för byggherrar att planera fastigheten på ett sätt som premierar grönska som i sin tur fyller flera funktioner. De funktioner som eftersträvas är att dämpa effekten av negativa klimatförändringar, tillföra sociala värden i gårdsmiljön och att gynna områdets biologiska mångfald. På grund av att byggherrar i Norra 1 och Västra inte hade med GYF som en projekteringsförutsättning har flertalet inte använt sig av gröna tak och väggar, vilket har gjort det svårt att nå upp till målet. Diagram 2 visar hur väl byggherrarna når upp till kravet i respektive detaljplan. Parkering för cykel och bil Inom Norra Djurgårdsstaden kommer det att finnas mer än dubbelt så många cykelparkeringar som lägenheter. Kravet på parkering för cykel är 2,2 platser/lägenhet i de tidiga detaljplanerna och 2,5 platser/lägenhet i de senare. För studentboenden är kravet 2,0 platser/lägenhet. Kvaliteten på cykelparkeringar ska också vara god, till exempel ska utrymmet vara låsbart, ligga under tak och vara tillgänglighet. Även verksamheter ska erbjuda goda förutsättningar för att cykelpendla till arbetsplatsen genom god tillgång på attraktivt placerade cykelparkeringar. Antalet parkeringsplatser för bilar motsvarar innerstadsnivå, 0,5 platser/lägenhet, och förläggs under byggnaderna. Diagram 2: Beräknad, genomsnittlig GYF för markanvisade detaljplaner i Norra Djurgårdsstaden. Mål/kravnivå är 0,6. Erfarenheterna visar att Det är av stor vikt att GYF finns med som förutsättning i tidiga skeden. Man måste utnyttja tak och väggar för grönska för att nå kraven. GYF som verktyg bidrar till ökad förståelse och engagemang för frågor som rör klimatanpassning. Sedumtaken är vi extra stolta för. Det är en sak med gröna tak när man inte kan se dem, men här kommer man kunna se taken från en höjd i närheten och det kommer att se väldigt grönt och fint ut, en upplevelse. Det blir ett mervärde för samhället. Cecilia Wallin, projektledare hos ByggVesta 13

14 Materialval utan farliga ämnen Materialkraven ska motverka att det byggs in farliga kemiska ämnen i byggnader och anläggningar. Material får inte innehålla farliga ämnen. Samtliga byggherrar arbetar efter de etablerade bedömningssystemen. Hållbar byggproduktion Genom Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter skapas förutsättningar för att effektivisera byggprocessen. Det ger en renare och tryggare arbetsplats där material levereras när det ska användas, det minskar onödiga materialupplag och transporter. Samtliga byggherrar från och med andra byggetappen,västra, är anslutna till Bygglogistikcenter. Mobilitetsindex ett utvecklingsprojekt Stockholms stad har genom ett forskningsprojekt utvecklat ett planeringsverktyg som byggherrar kan använda för att utforma fastigheten, vilket i sin tur ska underlätta för boende och verksamma att välja hållbara transportalternativ. Verktyget testas under Det Aktiva Huset Forskningsprojektet Aktiva Huset, som drivs av Fortum, utvecklade under året lösningar för visualisering av hushållens energikonsumtion. Från den första testlägenheten går arbetet nu vidare till nästa fas med ambitionen att driftsätta och testa systemet i ca 150 kommande lägenheter i Norra Djurgårdsstaden under Stadsdelen Staden har ansvar för den infrastruktur som byggs i området, allt ifrån vatten och avlopp till att energi- och transportsystem ska vara resurseffektiva och robusta. Viktiga delar i arbetet för att skapa en hållbar stad är att hushålla med resurser och sluta resursflöden genom att skapa kretslopp, att säkerställa att staden håller över tid och planera för att den ska vara attraktiv för flera generationer framåt. Dagvatten som resurs Hanteringen av dagvatten i området planeras genom ett system där vattnet samlas upp och magasineras som resurs för bevattning av träd. Syftet är att bevara och förstärka grönstrukturen samt att öka fördröjningen av dagvatten vid intensivt regn. En särskild lösning, där man utformar dagvattenmagasin kombinerat med trädgropar, har utvecklats för Norra Djurgårdsstaden. Tester av jordblandningar har genomförts under ett par år. Systemet kommer att implementeras i den påbörjade byggetappen Västra. 14

15 Trafiklösningar med låg klimatpåverkan Området planeras för att man ska kunna transportera sig resurseffektivt och med låg klimatpåverkan. Planeringen skapar förutsättningar för att prioritera gång och cykel. Staden samarbetar med Trafikförvaltningen för att förse området med god kollektivtrafikförsörjning och utveckla Ropsten till en attraktiv bytespunkt. Tillgången till bilpoolsbilar ska vara hög och bilparkeringstalet ska hållas lågt. 2 stycken bilpoolsplatser finns i Norra 1. En bilpoolsplats planeras per ca 80 lägenheter. Förskolor med koll på hållbarhet Förskolor i Norra Djurgårdsstaden arbetar efter ett hållbarhetsprogram som tagits fram i samarbete med staden. Arbetet ska engagera pedagoger, föräldrar och barn i hållbarhetsfrågor som exempelvis källsortering av avfall. En förskola invigdes och ytterligare två planeras under Resurseffektiv produktion Stora delar av Norra Djurgårdsstaden är industrimark och har sanerats. Utsorterad sten krossas och används på plats i området med minskade kostnader och miljöpåverkan till följd m 2 (ca 18 fotbollsplaner) förorenad mark har hittills sanerats. Vid saneringen av Gasklocka 1 omhändertogs m 3 förorenat vatten. Genom att rena lokalt sparades tunga transporter genom området ton sten har krossats för att användas. Ekosystemtjänster En ekosystemtjänst är allt som naturen bidrar med som till exempel när bin pollinerar blommor. Forskningsprojektet c/o City tydliggör och synliggör urbana ekosystemtjänster genom att utveckla verktyg och modeller för att arbeta med ekosystemtjänster i stadsplanering. Genom verktyget tas biologisk mångfald, rekreativa funktioner och klimatanpassade åtgärder i beaktande när parker och andra platser planeras. Slutrapport kommer Återbrukscentrum för att minska grovavfall För att minska mängden grovavfall vill staden underlätta för boende att lämna kläder, möbler och elektronik till återbruk. Ett forskningsprojekt har genomförts för att se hur ett lokalt återbrukscenter kan drivas och det finns planer på att skapa ett sådant i området. Nästa generations VA-system Sopsug minskar transporter inom området Norra Djurgårdsstaden har anlagt ett vakuumbaserat sopsugssystem med insamling av tre fraktioner för bostäder och lokaler. Papperskorgar på torg och gator ansluts till systemet om de ligger längs ledningsstråken. Sopsugssystemet bidrar framför allt till att minska antalet transporter till och från området. Utmaningen för framtidens VA-system är att sluta matens kretslopp genom att återföra dess näringsämnen till jordbruksmark. Tre studier har gjorts och beslut om hur staden ska gå vidare i frågan fattas under Smarta elnät Fortum med flera driver forskningsprojektet Smart Grid i Norra Djurgårdsstaden. De studerar och utvecklar smarta elnät i stadsmiljö för att möjliggöra produktion av en större andel förnybar el och jämna ut elanvändningen över dygnet. En pilotanläggning är färdig att testas under 2016.

16 Omvärlden Intresset för stadsbyggnadsprojektet i Norra Djurgårdsstaden är stort. Norra Djurgårdsstaden är ett av 18 projekt i världen som valts ut av Clinton Climate Initiative och C40 för ett gemensamt program för klimatpositiv stads utveckling 1. Nätverket ska utveckla ett ramverk för att beräkna hur städer kan minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt växa hållbart. I april 2013 utsågs Stockholm tillsammans med São Paolo till nätverksledare. Norra Djurgårdsstadens nätverk runt om i världen, partnerföretag, anknutna forskningsprojekt och andra intressenter riktar uppmärksamhet mot projektet. Under året besökte ca 150 grupper, sammanlagt ca personer, stadsbyggnadsprojektet i Norra Djurgårdsstaden och Norra Djurgårdsstaden Innovation, en ökning med ca 50 grupper jämfört med Projektets webbplats hade under 2013 drygt besökare. Cities Climate Leadership Group (C40) Den 5 8 november 2013 arrangerade staden en internationell workshop i samarbete med C40, där Norra Djurgårdsstaden presenterade sin färdplan för att bli en klimatpositiv stadsdel. Deltagarna var tjänstemän på policynivå och syftet var att engagera städerna i arbetet för en klimatpositiv utveckling. Sju städer deltog: Beijing, Köpenhamn, London, Portland, Seoul, Stockholm och Sydney. Climate Neutral Urban Districts in Europe (CLUE) Genom CLUE-projektet samarbetar Stockholms stad med nio europeiska länder för att utveckla innovativa processer för att skapa klimatneutrala städer. Syftet med CLUE-projektet är att öka den lokala och regionala kapaciteten för policyutveckling. Projektet bidrar till att sammanställa goda erfarenheter och utveckla metoder för att mäta, följa upp, rapportera verifiera och utvärdera klimatåtgärder. Deltagande och bidrag Norra Djurgårdsstaden har under 2013 presenterats och kommunicerats på konferenser i såväl Sverige som utomlands, exempelvis på konferensen för Uthållig Kommun, SGBC:s konferens om hållbarhetscertifiering av stadsdelar, CLUE-konferensen i Edinburgh, IBA-konferensen i Hamburg, Smart City i Seoul, HGI Global Open Forum och C40/Världsbankens konferens i Singapore. I samband med Nordiska Ministerrådets möte i Stockholm i juni fick ministrarna en presentation av projektet och en guidad tur genom området. Clinton Climate Initiative (CCI) Genom samarbetet med CCI och C40 utarbetar Norra Djurgårdsstaden en färdplan för hur projektet ska bli klimatpositivt. Under de senaste två åren har två scenarier tagits fram ett som beskriver hur långt projektet når med de krav som ställs på byggherrar idag och ett som innebär att kraven skärps ytterligare, men fortfarande under realistiska former. Med vart och ett av dessa scenarier kan projektet halvera utsläppen av klimatgaser jämfört med annat som byggs i Stockholm Ledamöterna i nordiska ministerrådet tillsammans med projektchef Staffan Lorentz (till vänster) och Stockholms finansborgarråd Sten Nordin (i mitten). 1 Vid en klimatpositiv utveckling är nettoutsläppen av växthusgaser från ett projektområde mindre än noll enligt den standard som utvecklas av Clinton Climate Initiative. En balansräkning för kol för stadsdelen, med ett flertal ingående sektorer, kan visar om stadsdelen är klimatpositiv. 16

17 Vårt sätt att arbeta Projektorganisationen Projektet Norra Djurgårdsstaden ligger under exploateringsnämnden, och bemannas av exploateringskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Östermalms stadsdelsförvaltning samt flera andra förvaltningar och kommunala bolag deltar i utvecklingen. I huvudsak utgörs Norra Djurgårdsstaden av en projektorganisation som planerar och genomför utbyggnaden i stadsdelen samt överlämnar den till förvaltning. Miljöorganisationen Projektorganisationen leder miljöprofileringsarbetet och har systematiserat arbetet under alla skeden. Berörda nämnder, förvaltningar och bolag tar ansvar för att programmets vision och mål genomförs genom att avsätta tid och personal i utvecklingsarbetet. En styrgrupp för samtliga miljöprofileringsprojekt samordnar och bereder ärenden inför beslut i nämnder och styrelser. En förvaltningsövergripande miljöprofilgrupp bildades Den har en beredande funktion för frågor som ska hanteras av styrgruppen, samt samordnar och förankrar frågor och åtaganden i gruppdeltagarnas respektive organisationer. Deltagarna ansvarar även för att sprida kunskap och återföra erfarenheter till andra projekt inom staden. Genomförande Kraven i markanvisnings- och exploateringsavtal följs upp regelbundet och en ny uppföljningsdatabas kommer att användas i projektet för att förenkla insamling och uppföljning av uppgifter om miljö- och hållbarhetsåtgärder och uppnådda resultat. För att hjälpa byggherrar att leva upp till kraven erbjuder staden bland annat ett kompetensprogram, en seminarieserie som beskriver och motiverar kraven, visar upp goda exempel och lyfter de senaste forskningsrönen inom energieffektiva byggnader, klimatanpassning och effektiva transporter. Norra Djurgårdsstaden Innovation Staden har etablerat Norra Djurgårdsstaden Innovation som mötesplats och arena där olika aktörer kan mötas och samverka för att inspireras till innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling. Arrangerar seminarier för att öka handeln med svensk miljö teknik och öka kunskaperna om hållbar stadsutveckling. Tar emot nationella och internationella studiebesök som vill se mer av det miljöprofilerade projektet. Ansvarar för Climate Positive Development Network inom C40 tillsammans med São Paulo. Mötesplats för Norra Djurgårdsstadens forskningsoch utvecklingsprojekt Forskning och utveckling Staden har drivit och deltagit i ett 20-tal forsknings- och utvecklingsprojekt under Fem nya projekt har fått finansiering inför

18 Våra utmaningar 1. Långsiktig närhet till viktig service, såsom skola, förskola, idrottshall och matbutiker. 2. Attraktiv kollektivtrafik som försörjer stadsdelen även under byggtiden. 3. Bevara de kulturhistoriska värdena i Gasverket och samtidigt utveckla det till en levande stadsmiljö. 4. Engagera och inspirera boende och verksamma att delta i hållbarhetsarbetet på olika sätt. 5. Inspirera till hållbar livsstil i frågor där människors val är avgörande, till exempel transporter och privatkonsumtion. 6. Utnyttja områdets unika karaktärer och resurser för att göra stadsdelen öppen och välkomnande, både för de som är hemma i området och för besökare. 18

19 Framåtblick 500 hushåll flyttade in i Norra Djurgårdsstaden 2013 och lika många flyttar in varje år framöver. På många sätt är det nya området fortfarande en byggarbetsplats och kommer att vara det de närmsta åren. Staden fortsätter att arbeta för att få en fungerande kollektivtrafik och närservice till området för de som flyttat in. Det har pågått och pågår många utredningar och forskningsprojekt kring hållbarhetsfrågorna som kommer boende och verksamma till gagn, efterhand som området växer fram. Under 2014 kommer bland annat en reseplanerare att lanseras. Den gör det enklare att resa hållbart. Markanvisningstävling ska ge plusenergihus Plusenergihuset ska generera mer energi än vad det gör av med sett över ett helt år. Det är framförallt under sommaren som huset producerar ett nettoöverskott som inte ska understiga den energianvändning som sker under vintern. Huset ska använda sig av lokalproducerad energi t ex bergvärme, sol, vind och vattenenergi. Markanvisningstävlingen pågår under 2014 och gäller två hus med sammanlagt 48 lägenheter. Frågan blir i vilken utsträckning dessa två hus kommer visa vägen för framtida byggnation i stadsdelen. Innovationstävlingar Att använda innovationstävlingar som verktyg är ett nytt arbetssätt för staden. Två tävlingar kommer att genomföras under En tävling med uppdrag att utforma en solcellsinstallation i Norra Djurgårdsstaden som ett landmärke på allmän plats, och en tävling med uppdrag att skapa koncept för ett återbrukscenter i tät innerstad. Nya forsknings- och utvecklingsprojekt I ett framtidsprojekt som Norra Djurgårdsstaden finns det stora behov för utredning, forskning och innovationer för att kunna ytterligare skärpa kraven på hållbar stadsutveckling och för att kunna nå stadsdelens högt ställda mål. Inför 2014 har stadsutvecklingsprojektet i Norra Djurgårdsstaden formulerat och sökt finansiering för ett antal nya FoU-projekt. Utställning på Kulturhuset Under 2014 kommer en permanent utställning om Stockholms arbete med hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt att utvecklas i samarbete med stadens andra projekt och ska vara ett led i en mer omfattande och sammanhållen kommunikation om hållbarhetsfrågor. Innehållet kommer bland annat att fokusera på konkreta exempel från Norra Djurgårdsstaden. Företagsnätverket Hållbara byggnader Ett företagsnätverk bestående av byggherrar som är aktiva i Norra Djurgårdsstaden kommer startas under Nätverket ska skapa förutsättningar för kunskapsutbyte och möjligheter att enklare och tryggare våga satsa på innovativa lösningar för att bygga hållbart. När branschaktörer bjuds in att bidra med idéer och förslag tillsammans med en bred allmänhet skapas förhoppningsvis nya infallsvinklar till projektets utmaningar.

20 stockholm.se/norradjurgardsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling Bilaga Hållbar stadsutveckling Förslag Komplettering till miljöprogrammet Kapitlet kommer att biläggas som en riktlinje till nuvarande miljöprogram 2008-2011 och ingå i underlaget för stadens miljöprogram

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm Byggnadsår: 2014 Lokalyta ca: 58-75 kvm Rumshöjd ca: 3,28 meter brutto Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016 Kontakt: JM

Läs mer

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport) 2010-03-31

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport) 2010-04-13

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Det började 2010-2011 i Hässelby

Det började 2010-2011 i Hässelby Det började 2010-2011 i Hässelby Initiativtagare: Projektpartners: Familjen Lindells koldioxidavtryck Topp-3: hälsosam och klimatsmart mat 1. Minska det onödiga matavfallet 2. Välj kött med omsorg och

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

STOCKHOLM. vinnare 2010 EURO PAS

STOCKHOLM. vinnare 2010 EURO PAS STOCKHOLM vinnare 2010 EURO PAS MILJÖHUVUDSTAD STOCKHOLM EUROPAS FÖRSTA MILJÖHUVUDSTAD 2010 Europeiska kommissionen utsåg den 23 februari 2009 Stockholm till Europas första miljöhuvudstad och berömde stadens

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Planeringsstrategi bygga staden inåt * Hammarby sjöstad * Tre miljöprofilprojekt * Lövholmen * Norra Djurgårdsstaden * Miljöprofilering Järva upprustning

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Sammanfattning av rapport 2010 /11:RFR3 Civilutskottet,Trafikutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Hållbara städer med fokus på transporter,

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 1 Inledning... 3 Prioritering av kommunfullmäktiges mål... 3 Förtydliganden till kommunfullmäktiges mål... 3 Uppdrag från kommunfullmäktige...

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer