FRA de första 70 åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRA de första 70 åren"

Transkript

1 FRA de första 70 åren Försök till kort kronologi över viktigare händelser Jan-Olof Grahn

2 FRA de första 70 åren Försök till kort kronologi över viktigare händelser av Jan-Olof Grahn 2

3 Protestera som bara fan, men tacka Gud för möjligheten! Copyright FRA Omslagsbild Geheimschreiber Foto: FRA Formgivning Nowa Kommunikation, Stockholm, 2012 Citat tillskrivet chefen för försvarsstabens signaltjänsteavdelning, Erik Anderberg, i samband med tysk begäran att få disponera delar av västkustkabeln

4 Hur det började FRA uppstod gradvis, först 1938 som en försvarsgemensam inhämtning i Karlskrona och några år senare i form av en sammanslagning av den spaning som bedrevs vid försvarsstabens signaltjänstavdelning och kryptoforceringen vid dess kryptoavdelning. Den självständiga myndigheten Försvarsväsendets radio anstalt kom till den 1 juli

5 Krigsåren Mandatet var brett under krigets undantagslagar och omfattade åtta huvudområden: n Det militära Tyskland n Det militära Sovjetunionen n Stöd till Allmänna säkerhetstjänsten rörande agentverksamhet i landet n Stöd till väderlekstjänsten SMHA n Stöd till den svenska särskilda underrättelseorganisationen C-byrån n Kryptologisk rådgivning för UD och krigsmakten n Signalkontroll för vapengrenarna Arne Beurlings lösning av ett av samtidens svåraste och viktigaste chiffersystem, det tyska Siemens & Halskes elektromekaniska kryptomaskin gav Sverige en helt unik insyn i tyskt agerande och tyska planer för Nordeuropa under kriget. Vi visste därmed när Hitler skulle an gripa Sovjetunionen, hur tyska förhandlares instruktioner och absoluta begränsningar såg ut för vår del, när och var möten med tyska agenter skulle Arne Beurling som löste ett av samtidens svåraste och viktigaste chiffersystem. ske i Stockholm samt tyska stridskrafters exakta dispositioner och svagheter i vårt närområde. Kort sagt, en kabelavlyssning som gav ett perfekt underlag för en framgångsrik neutralitet s politik. FRA upprätthöll ett informationsutbyte med 8 9

6 den finska radiospaningen, både under vinterkriget och fortsättningskriget. Det mynnade ut i en evakuering av delar av den finska organisationens personal, dokumentation och utrustning till Sverige i september 1944, den s k Stella Polaris-affären. Ett tjugotal finländare fick fast anställning vid FRA och många verkade i olika befattningar fram till sin pensionering. Från vänster: FRA samverkansman Axelson (i finsk uniform) med ledande företrädare för finsk underrättelsetjänst. FOTO: Ställt till FRA:s förfogande av Stig Axelsson Pejlutrustning typ KwEa av tyskt ursprung, förvärvad genom Stella Polaris. FOTO: FRA Från neutralitet till alliansfrihet Med undantagslagarnas upphävande 1945 bortföll många uppgifter för FRA, inklusive ka belavlyssningen. I viss mån kunde detta kompenseras genom förstärkt radioavlyssning och ett begynnande internationellt samarbete där svenskt material kunde bytas mot utländskt sådant, liksom teknik som annars skulle varit svåråtkomlig inom landet. Det kalla krigets ankomst ställde också nya krav på verksamheten. Ett sovjetiskt angrepp med kärnvapen blev ett realistiskt scenario, mot vilket utspridning och bergrum fick ökad aktualitet. En ny spaningsgren, så kallad teknisk signalspaning, byggdes upp mot radar- och 10 11

7 DC-3 eskorterad av en rote J 28 flyger över Berga slott. FOTO: DC-3-utredningen 2007, Christer Magnusson navigationssystem. Flygburen inhämtning, först försöksvis med ett äldre bombplan av typ B 3, sedan i etablerad form med DC-3, byggdes upp. Efter den oprovocerade nedskjutningen av DC- 3:an 1952 beslöts ett omgående återupptagande av flygverksamheten. Systerplanet som disponerats av FOA byggdes om, för att ersättas med en Vickers Varsity Ungernkrisen 1956 följdes upp av FRA och mynnade ut i omfattande rapportering. Med tillkomsten av matematikmaskinen BESK 1953 fick FRA för första gången tillgång till databeräkningskapacitet för forceringsuppgifter. Egna datorer kom dock först på 1960-talet

8 Internationell oro Det nya decenniet karaktäriserades av omfattande internationell oro. Kubakrisen 1962 utspelade sig i betydande grad på stort avstånd från FRA och bevakades därför i mindre utsträckning än sexdagarskriget i Mellanöstern samt den sovjetiska interventionen i Tjeckoslovakien. I det senare fallet följdes förberedande truppförflyttningar från Baltikum och Tyskland, liksom själva invasionsförloppet med dess omfattande flygrörelser. En ytterligare flygburen anskaffning gjordes mot slutet av 1950-talet i form av ett höghöjdsflygplan av typ English Electric Canberra, vilket förlängde räckvidden för spaningsarbetet, om än till priset av starkt begränsade prestanda i övrigt. Med 1970-talets ankomst blev det alltmer angeläget att se över stationsstrukturen och modernisera densamma. Så skedde genom ett antal nybyggnationer. Datastödet utvidgades men var fortfarande blygsamt utom för kryptoforceringen. Utvecklingen på kommunikationsområdet nödvändiggjorde upprättande av spaning även mot kommunikationssatelliter, en verksamhet som sedan kom att byggas ut i takt med ökande behov. IB-affären med dess avslöjanden om underrättelsetjänst ledde gradvis till större öppenhet kring verksamheten. Först rörande existensen av en svensk signalspaning över huvudtaget, senare något mer utförligt. En brytningstid En stor del av FRA:s personal anställdes under eller omedelbart efter andra världskriget. Detta 14 15

9 medförde mycket stora förväntade pensionsavgångar under 1980-talet. För radiopersonal utverkades ett tillstånd till viss förrekrytering, för att minska problemen i själva övergången. För militär bearbetning började en direktrekrytering av akademiker att ske, för att möta de kommande behoven. Nya uppgifter för FRA Ett innehållsstyrt automatiskt urval för satellitspaningen driftsattes under 1970-talet, för att vidare utvecklas under påföljande decennium. Inflödet av råmaterial ökade som en följd av detta. Sedan sin tillkomst hade FRA i huvudsak rapporterat signalspaningsfakta till sina avnämare, men avstått från tolkningar av dessa data. Under 1980-talet började politiska avnämare efterfråga FRA:s uppfattning i olika sakfrågor kopplade till den militära utvecklingen i omvärlden. Rappor teringen började därför lämna sådan tilläggs information, men var noga med att skilja denna från rena sakuppgifter. Frågeställningar som rörde Sovjetunionens faktiska militära förmåga till lands, till sjöss eller i luften kom därför att diskuteras mer än tidigare mellan FRA, den militära underrättelsetjänsten och departementens avnämare. Under 1980-talet var en stor del av försvarsmakten sysselsatt med att jaga ubåtar. Så även FRA, men utan resultat. Tvärt emot vissa medieuppgifter hörde FRA aldrig någon främmande ubåtssignal från svenska vatten. Med Sovjetunionens sönderfall uppstod många osäkerheter rörande tillbakadraganden och incidenter i samband med dessa. Oftast kunde FRA lugna oroliga intressenter, snarare än verka alarmerande. På 1990-talet fick FRA sin första super dator och fortsatte därefter att satsa på kraftfulla be räkningsdatorer. Ända sedan andra världskriget hade polisen bedrivit inhämtning mot främmande agentsändningar och radiospioner i Sverige ansågs tiden mogen att FRA tog över ansvaret för delar av denna verksamhet, nämligen de från utlandet kommande sändningarna. Så skedde efter en överenskommelse mellan Säpo och FRA. Sverige har en lång tradition av medverkan i freds bevarande internationella insatser. Så dock 16 17

10 inte FRA. Men från och med 1995 fanns en närvaro på Balkan, avsedd att ge självskydd och ta ktiskt underrättelsestöd till lokala militära chefer. Därmed blev utlandstjänstgöring en naturlig del av vardagen för stora delar av vår personal och stöd till desamma verklighet för än fler. I spåren av de stora förändringarna i Öst europa såg FRA över sin stationsstruktur och re ducerade antalet bemannade stationer. År 2000 fanns mindre än hälften kvar av det antal bemannade stationsplatser man haft ett decennium tidigare. Fjärrstyrning kunde också kompensera vissa olägen heter i sammanhanget. FRA:s engagemang på informationssäkerhetsområdet har gamla anor. Från kryptologisk rådgivning har utvecklingen gått mot mer allmänna frågeställningar. Medvetenheten om landets allt större beroende av datasystem och den sårbarhet detta medför, gjorde cyberförsvar till en allmänt begriplig nödvändighet och myndighetens ex pertis efterfrågades i allt fler sammanhang. Kunskaper som FRA förvärvar genom sin signal spaning skall komma Sverige till godo i form av ökad informationssäkerhet. FRA har en lång erfarenhet av signalunderrättelsetjänst mot terrorism. Inledningsvis var denna i huvudsak riktad mot sådan bedriven av etablerade stater, inte enskilda grupper eller aktörer. Men redan före den 11 september 2001 började en omorientering i detta avseende, som förstärktes av det som hände i USA. Lagstiftningsarbetet rörande signalspaning inne bar en övergång från ingen till omfattande reg lering av verksamheten och medförde en stor om ställning för såväl personal som uppdragsgivare. Den stora utmaningen Och framtiden? Ja, den är underrättelsetjänstens stora utmaning. Man kan lära av det förflutna, men får inte bita sig fast i det. Nya tider kräver nya arbetsformer och nya prioriteringar. Men det grundläggande kravet ligger fast att förse avnämarna med relevant information som inte kan hämtas in på annat vis

11 En föränderlig omvärld 40-talet Beredskap och nationellt oberoende. Upp tag ande av internationellt samarbete efter kriget. 50-talet Det kalla kriget. DC-3:an. Suezkrisen. Uppbyggnad av teknisk signalspaning. 90-talet Sovjetunionens sönderfall. Internationella insatser. Övertagande av polisiär inhämtning. Nya hot och omorientering av verksamheten. 00-talet Terrorism och cyberförsvar. Kabelinhämtning. Ökad öppenhet kring verksamheten. 60-talet Kubakrisen, Tjeckkrisen och Mellanöstern. 70-talet Modernisering av stationsstrukturen. Upptagande av spaning mot kommunikationssatelliter. En första ansats till ökad öppenhet. 80-talet Pensionsavgångar med förändrad rekryteringsbas för den militära bearbetningen. Tydligare inriktning mot militärpolitiska underrättelser och politiska beslutsfattare. Signalspaningsfartygets tillkomst. FRA-personal vid Elfviks gård på 40-talet.

12

13 FRA Box Bromma Tel

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET

Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Årsrapport 2014 KUNSKAP OM UTLANDET - FÖR SVERIGES INTEGRITET Tvära kast och växande utmaningar Under 2014 hörde vi uttryck som Det nya kalla kriget allt oftare i den säkerhetspolitiska debatten. Oavsett

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Generaldirektörens förord

Generaldirektörens förord Årsrapport 2013 Generaldirektörens förord Foto: Pawel Flato Det förekom också militär verksamhet i vårt närområde som visar på betydelsen av att vi i Sverige har en god förmåga att upptäcka och följa militär

Läs mer

Årsrapport 2012. FRA 70 år

Årsrapport 2012. FRA 70 år Årsrapport 2012 FRA 70 år Generaldirektörens förord Den 1 juli 2012 var det 70 år sedan vår myndighet bildades och vår verksamhet i dess nuvarande form inleddes. Vi vill därför, i samband med denna årsrapport,

Läs mer

Dnr~@.j;~~~'Z Handlägges.Q"(4.e...

Dnr~@.j;~~~'Z Handlägges.Q(4.e... Datainspektionen Yttrande Diarienr 2013-5- 2 9 707-2013 Ert diarienr 204 0:3418/13 FRA FÖRSVARETS RADIOANSTALT Box 301 Ink 2013-05- 3 O 16126 BROMMA Dnr~@.j;~~~'Z Handlägges.Q"(4.e... Yttrande i samrådsärende

Läs mer

Marina spaningar efter DC-3:an och Catalinan juni 1952

Marina spaningar efter DC-3:an och Catalinan juni 1952 Ledamoten CHRISTER FREDHOLM Kommendörkapten Christer Fredholm, som lämnade den aktiva tjänsten i Försvarsmakten 1987, driver och förvaltar numera familjegården Marielund utanför Karlskrona Marina spaningar

Läs mer

FRA VET informerar FRA:S VETERANFÖRENING 2015-01-22. FRA VET informerar på hemsidan. Medlemsavgift 2015. Hänt sedan sist 2015 NR 1 FRA VETERANFÖRENING

FRA VET informerar FRA:S VETERANFÖRENING 2015-01-22. FRA VET informerar på hemsidan. Medlemsavgift 2015. Hänt sedan sist 2015 NR 1 FRA VETERANFÖRENING 1 FRA VET informerar 2015 NR 1 FRA VETERANFÖRENING FRA:S VETERANFÖRENING 2015-01-22 I det här numret 1 FRA VET info på hemsidan 1 Medlemsavgift 2015 1 Hänt sedan sist 2 Svenska Akademien 2 Kallelse till

Läs mer

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett

Läs mer

Generaldirektörens förord Organisation och verksamhet Tillstånd, kontroll och granskning Viktiga händelser Vanliga frågor om verksamheten

Generaldirektörens förord Organisation och verksamhet Tillstånd, kontroll och granskning Viktiga händelser Vanliga frågor om verksamheten Årsrapport 2011 Innehåll Generaldirektörens förord 3 Organisation och verksamhet 4 Signalspaningsverksamhet 6 Informationssäkerhetsverksamhet 7 Tillstånd, kontroll och granskning 8 Viktiga händelser 9

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

FHT-Marin, Arne Ahlström 1

FHT-Marin, Arne Ahlström 1 FHT-Marin, Arne Ahlström 1 Guglielmo Marconi Född i Bologna 1874 Död i Rom 1937 FHT-Marin, Arne Ahlström 2 Vad händer i Sverige efter Marconis uppfinning av radion? * Marinens korvett Balder besöker 1899

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2010:2 Utkom från trycket 2010-01-21 Omtryck Föreskrifter om ändring i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2006:2) om IT-säkerhet; beslutade den 15 januari

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2015:1 Utkom från trycket den 2015-03-30 Omtryck Försvarsmaktens interna bestämmelser om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar;

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Förord. Ingvar Åkesson FRA:s generaldirektör

Förord. Ingvar Åkesson FRA:s generaldirektör Årsrapport 2010 Innehåll FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson 3 Uppdrag, organisation och personal 4 Två verksamhetsområden 6 Underrättelser och integritet 8 Ny lagstiftning kräver anpassning 10 Tillstånd

Läs mer

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd! Bakgrund Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar Vi behöver ert stöd! Bred syn på säkerhetspolitiska hot Terrorism, klimat, migration, pandemier och människosmuggling utgör utrikes- och

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Ny styrelse efter årsmötet

Ny styrelse efter årsmötet 2016-05-12 Ny styrelse efter årsmötet Efter årsmötet den 10 mars har vår förening följande styrelse: Ordförande: Olle Larsson Vice ordförande: Bo Johnsson Sekreterare: Carin W. Rylander Kassör: Gunnar

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrifter om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar;

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrifter om skydd för utrikes- och sekretessklassificerade uppgifter och handlingar; FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2010:1 Utkom från trycket 2010-01-21 Försvarsmaktens föreskrifter om skydd för utrikes-

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Försvarets Radioanstalts övervakning av kommunikation och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Mark Klamberg, doktorand

Försvarets Radioanstalts övervakning av kommunikation och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Mark Klamberg, doktorand Försvarets Radioanstalts övervakning av kommunikation och Europakonventionen om mänskliga rättigheter Mark Klamberg, doktorand 1 Sammanfattning: Internet- och teleoperatörer ska från den 1 december 2009

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Signalspanarna får viktiga roller på det elektroniska slagfältet

Signalspanarna får viktiga roller på det elektroniska slagfältet Signalspanarna får viktiga roller på det elektroniska slagfältet Signaljägaren utför sina bragder i det tysta S yftet med militär signalspaning är att ge underlag för chefers beslut och att skapa informationsövertag

Läs mer

MILITÄRT! Marinens James Bond. Aktuellt om militära händelser, vapen och förband del 62

MILITÄRT! Marinens James Bond. Aktuellt om militära händelser, vapen och förband del 62 MILITÄRT! Aktuellt om militära händelser, vapen och förband del 62 Marinens James Bond När världskriget böljade fram över Östersjön hade finnarna ett vakande öga i fjärran Ragnar Thorén. Av Lennart Westberg

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Människan och Teknik

Människan och Teknik Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande. FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO);

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO); FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2014:3 Utkom från Trycket 2014-07-03 Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsskydd och beredskap

Riktlinjer för säkerhetsskydd och beredskap ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-03 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för säkerhetsskydd och beredskap 1/24 Uppdateringar

Läs mer

Remissvar över rapporten Utveckling av Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum

Remissvar över rapporten Utveckling av Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum Datum 2007-02-05 Er ref: N2006/6947/ITFoU Sida 1(5) Näringsdepartementet Enheten för IT, forskning och utveckling 103 33 STOCKHOLM Remissvar över rapporten Utveckling av Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum.SE

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Kontrollen av försvars - underrättelseverksamheten rir 2015:2

en granskningsrapport från riksrevisionen Kontrollen av försvars - underrättelseverksamheten rir 2015:2 en granskningsrapport från riksrevisionen Kontrollen av försvars - underrättelseverksamheten rir 2015:2 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

FRA-lagen - omvänd ingenjörskonst på lagtext

FRA-lagen - omvänd ingenjörskonst på lagtext FRA-lagen - omvänd ingenjörskonst på lagtext Mikael Nilsson, pp Göteborg, 16 dec 2009 Lite personliga flashbacks om FRA-lagen... 11 juni 2008 16 juni 2008 16 juni 2008 Jag vill också säga att den kampanj

Läs mer

MSB:s arbete med samhällets information- och cybersäkerhet. Richard Oehme Verksamhetschef Samhällets informations- och cybersäkerhet (MSB)

MSB:s arbete med samhällets information- och cybersäkerhet. Richard Oehme Verksamhetschef Samhällets informations- och cybersäkerhet (MSB) MSB:s arbete med samhällets information- och cybersäkerhet Richard Oehme Verksamhetschef Samhällets informations- och cybersäkerhet (MSB) Förmågor i samhället som MSB ska bidra till Samhällets förmåga

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning TMALL 0141 Presentation v 1.0 Cybersäkerhet och ny lagstiftning Bertil Bergkuist Säkerhet och Risk IT IT-Säkerhetssamordnare bertil.bergkuist@trafikverket.se Direkt: 010-125 71 39 Trafikverket Solna strandväg

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2006:2 Utkom från trycket 2006-02-16 Försvarsmaktens interna bestämmelser om IT-säkerhet; beslutade den 9 februari 2006. Försvarsmakten föreskriver följande. 1

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet

Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet Promemoria 2006-12-19 Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet Sammanfattning och slutsats: Det är bl.a. för den internationella

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)

Läs mer

Gunno Gunnvall 2004-09-21 Kabeluddsvägen 2 187 67 TÄBY Tel 08-732 78 42 E-post g.gunnvall@comhem.se. Den nedskjutna svenska DC 3:an

Gunno Gunnvall 2004-09-21 Kabeluddsvägen 2 187 67 TÄBY Tel 08-732 78 42 E-post g.gunnvall@comhem.se. Den nedskjutna svenska DC 3:an Gunno Gunnvall 2004-09-21 Kabeluddsvägen 2 187 67 TÄBY Tel 08-732 78 42 E-post g.gunnvall@comhem.se Den nedskjutna svenska DC 3:an Jag minns ganska väl fredagen den 13 juni 1952. Jag var 15 år, skulle

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE

FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE VEM ÄR VETERAN? 2013 Försvarsmakten Foto: Niklas Ehlen/Combat Camera VEM ÄR VETERAN? Enligt Försvarsmaktens definition är alla som varit anställda i Försvarsmakten och gjort

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer