FRA de första 70 åren

Transkript

1 FRA de första 70 åren Försök till kort kronologi över viktigare händelser Jan-Olof Grahn

2 FRA de första 70 åren Försök till kort kronologi över viktigare händelser av Jan-Olof Grahn 2

3 Protestera som bara fan, men tacka Gud för möjligheten! Copyright FRA Omslagsbild Geheimschreiber Foto: FRA Formgivning Nowa Kommunikation, Stockholm, 2012 Citat tillskrivet chefen för försvarsstabens signaltjänsteavdelning, Erik Anderberg, i samband med tysk begäran att få disponera delar av västkustkabeln

4 Hur det började FRA uppstod gradvis, först 1938 som en försvarsgemensam inhämtning i Karlskrona och några år senare i form av en sammanslagning av den spaning som bedrevs vid försvarsstabens signaltjänstavdelning och kryptoforceringen vid dess kryptoavdelning. Den självständiga myndigheten Försvarsväsendets radio anstalt kom till den 1 juli

5 Krigsåren Mandatet var brett under krigets undantagslagar och omfattade åtta huvudområden: n Det militära Tyskland n Det militära Sovjetunionen n Stöd till Allmänna säkerhetstjänsten rörande agentverksamhet i landet n Stöd till väderlekstjänsten SMHA n Stöd till den svenska särskilda underrättelseorganisationen C-byrån n Kryptologisk rådgivning för UD och krigsmakten n Signalkontroll för vapengrenarna Arne Beurlings lösning av ett av samtidens svåraste och viktigaste chiffersystem, det tyska Siemens & Halskes elektromekaniska kryptomaskin gav Sverige en helt unik insyn i tyskt agerande och tyska planer för Nordeuropa under kriget. Vi visste därmed när Hitler skulle an gripa Sovjetunionen, hur tyska förhandlares instruktioner och absoluta begränsningar såg ut för vår del, när och var möten med tyska agenter skulle Arne Beurling som löste ett av samtidens svåraste och viktigaste chiffersystem. ske i Stockholm samt tyska stridskrafters exakta dispositioner och svagheter i vårt närområde. Kort sagt, en kabelavlyssning som gav ett perfekt underlag för en framgångsrik neutralitet s politik. FRA upprätthöll ett informationsutbyte med 8 9

6 den finska radiospaningen, både under vinterkriget och fortsättningskriget. Det mynnade ut i en evakuering av delar av den finska organisationens personal, dokumentation och utrustning till Sverige i september 1944, den s k Stella Polaris-affären. Ett tjugotal finländare fick fast anställning vid FRA och många verkade i olika befattningar fram till sin pensionering. Från vänster: FRA samverkansman Axelson (i finsk uniform) med ledande företrädare för finsk underrättelsetjänst. FOTO: Ställt till FRA:s förfogande av Stig Axelsson Pejlutrustning typ KwEa av tyskt ursprung, förvärvad genom Stella Polaris. FOTO: FRA Från neutralitet till alliansfrihet Med undantagslagarnas upphävande 1945 bortföll många uppgifter för FRA, inklusive ka belavlyssningen. I viss mån kunde detta kompenseras genom förstärkt radioavlyssning och ett begynnande internationellt samarbete där svenskt material kunde bytas mot utländskt sådant, liksom teknik som annars skulle varit svåråtkomlig inom landet. Det kalla krigets ankomst ställde också nya krav på verksamheten. Ett sovjetiskt angrepp med kärnvapen blev ett realistiskt scenario, mot vilket utspridning och bergrum fick ökad aktualitet. En ny spaningsgren, så kallad teknisk signalspaning, byggdes upp mot radar- och 10 11

7 DC-3 eskorterad av en rote J 28 flyger över Berga slott. FOTO: DC-3-utredningen 2007, Christer Magnusson navigationssystem. Flygburen inhämtning, först försöksvis med ett äldre bombplan av typ B 3, sedan i etablerad form med DC-3, byggdes upp. Efter den oprovocerade nedskjutningen av DC- 3:an 1952 beslöts ett omgående återupptagande av flygverksamheten. Systerplanet som disponerats av FOA byggdes om, för att ersättas med en Vickers Varsity Ungernkrisen 1956 följdes upp av FRA och mynnade ut i omfattande rapportering. Med tillkomsten av matematikmaskinen BESK 1953 fick FRA för första gången tillgång till databeräkningskapacitet för forceringsuppgifter. Egna datorer kom dock först på 1960-talet

8 Internationell oro Det nya decenniet karaktäriserades av omfattande internationell oro. Kubakrisen 1962 utspelade sig i betydande grad på stort avstånd från FRA och bevakades därför i mindre utsträckning än sexdagarskriget i Mellanöstern samt den sovjetiska interventionen i Tjeckoslovakien. I det senare fallet följdes förberedande truppförflyttningar från Baltikum och Tyskland, liksom själva invasionsförloppet med dess omfattande flygrörelser. En ytterligare flygburen anskaffning gjordes mot slutet av 1950-talet i form av ett höghöjdsflygplan av typ English Electric Canberra, vilket förlängde räckvidden för spaningsarbetet, om än till priset av starkt begränsade prestanda i övrigt. Med 1970-talets ankomst blev det alltmer angeläget att se över stationsstrukturen och modernisera densamma. Så skedde genom ett antal nybyggnationer. Datastödet utvidgades men var fortfarande blygsamt utom för kryptoforceringen. Utvecklingen på kommunikationsområdet nödvändiggjorde upprättande av spaning även mot kommunikationssatelliter, en verksamhet som sedan kom att byggas ut i takt med ökande behov. IB-affären med dess avslöjanden om underrättelsetjänst ledde gradvis till större öppenhet kring verksamheten. Först rörande existensen av en svensk signalspaning över huvudtaget, senare något mer utförligt. En brytningstid En stor del av FRA:s personal anställdes under eller omedelbart efter andra världskriget. Detta 14 15

9 medförde mycket stora förväntade pensionsavgångar under 1980-talet. För radiopersonal utverkades ett tillstånd till viss förrekrytering, för att minska problemen i själva övergången. För militär bearbetning började en direktrekrytering av akademiker att ske, för att möta de kommande behoven. Nya uppgifter för FRA Ett innehållsstyrt automatiskt urval för satellitspaningen driftsattes under 1970-talet, för att vidare utvecklas under påföljande decennium. Inflödet av råmaterial ökade som en följd av detta. Sedan sin tillkomst hade FRA i huvudsak rapporterat signalspaningsfakta till sina avnämare, men avstått från tolkningar av dessa data. Under 1980-talet började politiska avnämare efterfråga FRA:s uppfattning i olika sakfrågor kopplade till den militära utvecklingen i omvärlden. Rappor teringen började därför lämna sådan tilläggs information, men var noga med att skilja denna från rena sakuppgifter. Frågeställningar som rörde Sovjetunionens faktiska militära förmåga till lands, till sjöss eller i luften kom därför att diskuteras mer än tidigare mellan FRA, den militära underrättelsetjänsten och departementens avnämare. Under 1980-talet var en stor del av försvarsmakten sysselsatt med att jaga ubåtar. Så även FRA, men utan resultat. Tvärt emot vissa medieuppgifter hörde FRA aldrig någon främmande ubåtssignal från svenska vatten. Med Sovjetunionens sönderfall uppstod många osäkerheter rörande tillbakadraganden och incidenter i samband med dessa. Oftast kunde FRA lugna oroliga intressenter, snarare än verka alarmerande. På 1990-talet fick FRA sin första super dator och fortsatte därefter att satsa på kraftfulla be räkningsdatorer. Ända sedan andra världskriget hade polisen bedrivit inhämtning mot främmande agentsändningar och radiospioner i Sverige ansågs tiden mogen att FRA tog över ansvaret för delar av denna verksamhet, nämligen de från utlandet kommande sändningarna. Så skedde efter en överenskommelse mellan Säpo och FRA. Sverige har en lång tradition av medverkan i freds bevarande internationella insatser. Så dock 16 17

10 inte FRA. Men från och med 1995 fanns en närvaro på Balkan, avsedd att ge självskydd och ta ktiskt underrättelsestöd till lokala militära chefer. Därmed blev utlandstjänstgöring en naturlig del av vardagen för stora delar av vår personal och stöd till desamma verklighet för än fler. I spåren av de stora förändringarna i Öst europa såg FRA över sin stationsstruktur och re ducerade antalet bemannade stationer. År 2000 fanns mindre än hälften kvar av det antal bemannade stationsplatser man haft ett decennium tidigare. Fjärrstyrning kunde också kompensera vissa olägen heter i sammanhanget. FRA:s engagemang på informationssäkerhetsområdet har gamla anor. Från kryptologisk rådgivning har utvecklingen gått mot mer allmänna frågeställningar. Medvetenheten om landets allt större beroende av datasystem och den sårbarhet detta medför, gjorde cyberförsvar till en allmänt begriplig nödvändighet och myndighetens ex pertis efterfrågades i allt fler sammanhang. Kunskaper som FRA förvärvar genom sin signal spaning skall komma Sverige till godo i form av ökad informationssäkerhet. FRA har en lång erfarenhet av signalunderrättelsetjänst mot terrorism. Inledningsvis var denna i huvudsak riktad mot sådan bedriven av etablerade stater, inte enskilda grupper eller aktörer. Men redan före den 11 september 2001 började en omorientering i detta avseende, som förstärktes av det som hände i USA. Lagstiftningsarbetet rörande signalspaning inne bar en övergång från ingen till omfattande reg lering av verksamheten och medförde en stor om ställning för såväl personal som uppdragsgivare. Den stora utmaningen Och framtiden? Ja, den är underrättelsetjänstens stora utmaning. Man kan lära av det förflutna, men får inte bita sig fast i det. Nya tider kräver nya arbetsformer och nya prioriteringar. Men det grundläggande kravet ligger fast att förse avnämarna med relevant information som inte kan hämtas in på annat vis

11 En föränderlig omvärld 40-talet Beredskap och nationellt oberoende. Upp tag ande av internationellt samarbete efter kriget. 50-talet Det kalla kriget. DC-3:an. Suezkrisen. Uppbyggnad av teknisk signalspaning. 90-talet Sovjetunionens sönderfall. Internationella insatser. Övertagande av polisiär inhämtning. Nya hot och omorientering av verksamheten. 00-talet Terrorism och cyberförsvar. Kabelinhämtning. Ökad öppenhet kring verksamheten. 60-talet Kubakrisen, Tjeckkrisen och Mellanöstern. 70-talet Modernisering av stationsstrukturen. Upptagande av spaning mot kommunikationssatelliter. En första ansats till ökad öppenhet. 80-talet Pensionsavgångar med förändrad rekryteringsbas för den militära bearbetningen. Tydligare inriktning mot militärpolitiska underrättelser och politiska beslutsfattare. Signalspaningsfartygets tillkomst. FRA-personal vid Elfviks gård på 40-talet.

12

13 FRA Box Bromma Tel