Skriftlig redovisning Hampus Holmer,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftlig redovisning Hampus Holmer, hampus.holmer.220@student.lu.se"

Transkript

1 Skriftlig redovisning Hampus Holmer, Internationell Medicinsk Erfarenhet, VT15 Utrikesdepartementet, Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete Stockholm, Sverige

2 Under vårterminen 2015 genomförde jag en termins praktik vid Utrikesdepartementet (UD) i Stockholm. Jag arbetade tillsammans med fem andra praktikanter på enheten för multilateralt utvecklingssamarbete (MU), och var, så vitt jag vet, den förste läkarstudenten som praktiserat på UD. I detta dokument finner du en introduktion till Utrikesdepartementet och Sveriges övergripande roll i global hälsa, följt av en mer ingående beskrivning och reflektioner kring min praktik. Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet är ett av elva departement inom Regeringskansliet, som sammanlagt har ca 4600 anställda. 1 UD har ca 750 anställda i Stockholm 2, och ett 50- tal praktikanter varje termin. Förutom Stockholmskontoret finns ett hundratal utlandsmyndigheter (ambassader, representationer, delegationer och konsulat) med sammanlagt 500 utsända och ca 1300 lokalt anställda. Även utlandsmyndigheterna har praktikanter. UD:s kärnverksamhet rör svensk utrikespolitik, inklusive internationell handels-, säkerhets- och utvecklingspolitik (även kallat biståndspolitik). Även andra departement och myndigheter arbetar med internationella frågor. Exempelvis har Socialdepartementets internationella enhet huvudansvar för Sveriges kontakter med WHO. På UD råder en utpräglat hierarkisk struktur, på gott och ont. Detta innebär inte nödvändigtvis att det råder översittarfasoner eller hierarki i en negativ mening, utan betyder huvudsakligen att varje medarbetare har en chef som i sin tur har en chef hela vägen upp till ministern. Detta tjänar till att filtrera vilken information och vilka beslut som måste föras högre upp i organisationen och vilket ansvar som vilar på enskilda medarbetare. De högsta tjänstemännen på departementet är utrikesministerns kabinettssekreterare Annika Söder och biståndsministerns statssekreterare Ulrika Modéer. Ministrarna och deras kansli kallas för Ministerkansliet. Där sitter även politiskt sakkunniga och samordnare. Under ministerkansliet finns geografiska enheter som ansvarar för specifika regioner och länder, funktionella enheter som ansvarar för politikområden, som till exempel det multilaterala utvecklingssamarbetet, samt en rad övriga enheter som sysslar med allt ifrån departementets ekonomi och personal till säkerhet och juridik. 1 regering/ 2 regering/utrikesdepartementet/utrikesdepartementets- organisation/ 1

3 Svenskt bistånd Totalt uppgår Sveriges biståndsbudget, inklusive omkostnader för mottagande av asylsökande, till ca en procent av Sveriges Bruttonationalinkomst (BNI), eller 40 miljarder kronor. Det innebär att Sverige är ett av de länder i världen som ger absolut mest bistånd i förhållande till vår storlek. Utrikesdepartemenets enhet för multilateralt utvecklingssamarbete hanterar den del av Sveriges bistånd som går till internationella, s.k. multilaterala organisationer från FN- organen till Utvecklingsbankerna (Världsbanken m.fl.). Resten av Sveriges bistånd hanteras av styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och går direkt till samarbetsländer (bilateralt stöd) eller kanaliseras via internationella organisationer (multi- bi- stöd). Biståndsministern är den minister som ansvarar för Sveriges biståndspolitik, både genom UD och Sida. Sedan oktober 2014 heter Sveriges biståndsminister Isabella Lövin, och tillhör miljöpartiet. Hon styr biståndet från sitt kontor på Utrikesdepartementet, som hon delar med den socialdemokratiska utrikesministern Margot Wallström, som i sin tur är chef för hela departementet. Utvecklingspolitiken styrs dels genom långsiktiga strategier för specifika länder, som Afghanistan eller Bangladesh, regioner och politikområden och dels genom löpande ställningstaganden som görs på olika nivåer i organisationen. Riksdagens ledamöter följer och försöker påverka ministerns arbete enskilt och genom bl.a. Utrikesutskottet. Biståndet inom hälsosektorn UD står för ca 60 % av biståndet inom hälsosektorn, och står för s.k. kärnstöd, d.v.s. bidrag som går direkt in i mottagarorganisationens budget utan specifika krav på vad pengarna skall användas till. Denna typ av stöd anses som allra bäst, eftersom det ger organisationen maximal rörelsefrihet att satsa pengar där de behövs mest. Exempelvis anses WHO:s otillräckliga svar på ebolautbrottet vara en direkt konsekvens av att dess budget till % består av öronmärkt stöd som är låst till specifika aktiviteter. Med en större andel kärnstöd hade WHO haft en bättre chans att skapa och finansiera en adekvat organisation. Utmaningen med kärnstöd är dock att sådant stöd är mindre tydligt länder som ger ett mindre, riktat stöd får ofta mycket större uppmärksamhet än länder som Sverige som ger miljardbelopp varje år direkt till organisationer. Det är också en utmaning att följa upp budgetar och resultat för enorma belopp, både för organisationerna själva och för UD:s handläggare. Våra mottagare av kärnstöd är Globala Fonden, UNFPA, Gavi, Världsbanken, Unicef, UNAIDS, Europeiska Kommissionen och WHO (som får medlemsavgift genom Socialdepartementet och direkt stöd från både UD och Sida). 2

4 Sida har hand om övriga 40 % av biståndet inom hälsosektorn, som går till en rad länder, inklusive Bangladesh, DR Kongo, Somalia, Zambia och Uganda, men även genom regionala och globala kanaler. Generellt är sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), inklusive hiv och aids, samt mödra- och barnhälsa (millenniemål 4 och 5) i fokus för hälsostödet både genom UD och Sida. I samband med att man under 2015 fattar nya mål för den globala utvecklingsagendan, som skall ersätta millenniemålen, kommer Sveriges biståndspolitiska plattform Plattform för Global Utveckling, PGU också uppdateras. Möjligen kommer fokus att skifta än mer mot hälsosystem och mer horisontella system som kan stödja bredare insatser än enbart vertikala program inriktade på enskilda sjukdomar något som efterfrågas inte minst i kölvattnet till ebolautbrottet där det bland annat anses att bättre sjukvårdssystem hade kunnat stävja utbrottet i sin linda, som i exempelvis Uganda 2012 (då jag händelsevis var där genom Medicinska Fakultetens sommarforskarskola). Sverige och Global Hälsa Sverige arbetar med global hälsa på många olika sätt. På biståndssidan är det Sida och UD som huvudsakligen sköter arbetet med att fördela och följa upp de sammanlagt ca fyra miljarder som betalas ut som bistånd inom hälsosektorn varje år. Utöver utvecklingspolitiken som förvisso ökat i anseende på senare tid och numera av många anses vara ett kärnområde för hela utrikespolitiken, från att tidigare ansetts som mer flummigt driver Sverige internationella hälsofrågor genom Socialdepartementet som bland annat ansvarar för Sveriges arbete i WHO. Där har vi inte minst varit drivande för en nyligen antagen resolution och ännu mer nylige antagen global handlingsplan inom antibiotikaresistens. Dessutom har Sverige just fått en plats som ledamot i WHO:s exekutiva styrelse (Executive Board), som förbereder den årliga Världshälsoförsamlingen samt bistår organisationens sekretariat i dess löpande arbete. I Executive Board representeras Sverige av Socialstyrelsens Generaldirektör, som fram till i oktober är onkologen Lars- Erik Holm. Även Folkhälsomyndigheten, som bildades 1 januari 2014 efter sammanslagning av Statens Folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet, arbetar internationellt med hälsofrågor av mer teknisk natur. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap började i och med ebolautbrottet att sända medicinsk personal, utöver experter inom områden som logistik och kommunikation. Akademiskt arbetar ett flertal svenska universitet och forskargrupper med forskning och utbildning inom global hälsa, delvis finansierat genom Vetenskapsrådets särskilda utlysning för utvecklingsforskning. Röda korset och Läkare Utan Gränser skickar fältpersonal, och andra civilsamhällesorganisationer som t.ex. RFSU bedriver påverkansarbete kring hälsofrågor. Inalles har jag identifierat över 100 olika aktörer 3

5 som verkar direkt eller indirekt inom global hälsa bara i Sverige. Samtidigt är begreppet global hälsa fortfarande löst definierat, och spänner på gott och ont från tropikmedicin till toppmodern specialistvård. 4

6 Att praktisera på UD Jag praktiserade på UD inom ramen för breddnings- och fördjupningskursen Internationell Medicinsk Erfarenhet på läkarprogrammets termin 11. UD kräver nämligen att alla praktikanter är inskrivna på universitet under praktikperioden av försäkringsskäl. Detta innebar också att jag kunde finansiera min obetalda praktikperiod genom CSN. Andra praktikanter på UD var huvudsakligen studenter inom juridik, statsvetenskap eller nationalekonomi, vilket ledde till väldigt intressanta diskussioner och ögonöppnande möten. Varje praktikant på UD har en handledare som fördelar arbetsuppgifter och ger stöd. Min handledare, departementssekreteraren och ämnesrådet Pia Engstrand, utlånad från Sida under en treårsperiod, arbetar inom UD- MU:s FN- grupp. Mitt dagliga arbete har gått ut på att bistå handledaren med hennes arbetsuppgifter som omfattar Sveriges relationer och omfattande finansiella bidrag till den globala finansieringsmekanismen Globala Fonden mot hiv och aids, malaria och tuberkulos samt FN:s hiv- och aidsprogram UNAIDS. Dessutom ingår Pia tillsammans med handläggare för Globala vaccinalliansen Gavi, Unicef, WHO och UNFPA i det s.k. hälsoklustret, med ansvar för bredare hälsofrågor. I klustret ingick även Sveriges dåvarande ambassadör för Global Hälsa, läkaren Anders Nordström, som dock hastigt lämnade departementet under terminen för att bli chef för WHOs landkontor i Sierra Leone. Som praktikant tilldelades jag uppgifter från handledaren, men även direkt från gruppchefen, enhetschefen, hälsoambassadören och andra kollegor som tyckte sig ha lämpliga arbetsuppgifter. Jag har under terminen tillsammans med kollegor producerat otaliga sidor text i form av rapporter exempelvis en omfattande rapport om Sveriges insatser mot ebola i Västafrika, och en annan rapport om Sveriges samlade bistånd på hälsoområdet år 2014 bakgrundsmaterial till diverse möten och förhandlingar samt talepunkter inom hälsofrågor till ministrar och ambassadörer. Jag har hjälpt till att arrangera ett antal möten och seminarier för UD, varit med och tagit emot internationella gäster, såsom FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Ebola, Dr. David Nabarro, och deltagit i återkommande sammanträden med andra departement och myndigheter. Västafrika i april En av de mest spännande upplevelserna under våren var när jag fick möjlighet att följa med Anders Nordström till Västafrika för att skriva en FN- rapport om ebolaresponsen. Anders, som förutom ambassadör för global hälsa också var sekonderad (utlånad) genom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) till David Nabarros kontor i New York, lyckades med konststycket att få mig anställd av MSB under en veckas tid, för att de skulle kunna stå för försäkring och resekostnader, mot 5

7 att jag tog ledigt från praktiken vid UD den veckan. Tillsammans med norrmannen och läkaren Trygve Ottersen, som också arbetade för David Nabarros kontor på FN i New York, och Jo Nickolls, nyligen anställd hos David, men rutinerad i FN- systemet, genomförde vi under en intensiv vecka i slutet av april ett trettiotal intervjuer med nyckelpersoner för ebolaarbetet i Sierra Leone, Guinea och Liberia, för att kunna beskriva deras syn på händelseförloppet från början av 2014 fram till nutid. Vi flög till Freetown, Sierra Leones huvudstad, som jag besökt förut i samband med en konferens i juni Då hade enstaka fall av blödarfebern ebola rapporterats nära gränsen till Guinea, där utbrottet började i december När vi kom till Freetown i april 2015 hade landet gått igenom en skärseld av utbredd smittspridning, vilket lämnat spår. En del gick att se från vår stora FN- jeep tunnor med klorvatten för handtvättning utanför varje byggnad, stora plakat med budskap om faran med ebola och hur man skyddar sig medan andra, djupa spår i ekonomin och det redan tidigare svaga sjukvårdssystemet, var och är tydligare smärtsamt tydliga för landets egen befolkning. Kontrasten mellan lyxhotellet Radisson där vi och de flesta internationella hjälparbetare bodde, och där amerikanska CDC hade satt upp sitt lokala kontor, och de behandlingscentra där patienter fortfarande hjälplöst dog varje dag var skrämmande. Samtidigt fanns en rädsla som vi försökte rationalisera bort, att någon rest av viruset tagit sig in på hotellet där vi bodde, i bilen vi åkte med eller till kontoret där vi träffade ledande personer för intervjuer. Varje känsla av feber eller illamående var en källa till oro även om vi visste att detta är vanliga symptom för den som just flugit i 20 timmar och sedan i gryningen tagit sig med båt från flygplatsen till Freetown där luftfuktigheten närmar sig 100 % och temperaturen 35 C. Vi arbetade hårt under veckan och hade många mycket intressanta möten med representanter från de många grupper som arbetade i området från FN:s koordinationsorgan UNMEER som satts upp specifikt för att koordinera ebolaresponsen, och som kritiserats för att den kanske inte riktigt behövdes (det är alltid lätt att vara efterklok) till specifika organ som WHO och Unicef, till CDC, USA:s och Frankrikes ambassad och Röda Korset. Från Freetown flög vi med FN- flyg, som tillhandahålls av World Food Programme, till Conakry, Guinea, och sedan vidare till Monrovia i Liberia i slutet av veckan. Liberia hade lyckats bäst med att stävja utbrottet landet var helt ebolafritt när vi anlände, men fick ytterligare ett sista fall under tiden vi var där. Framgången kan kanske delvis tillskrivas USA:s kraftfulla militära och civila agerande (de tre länderna hade i princip var sitt västland som huvudsponsor USA i Liberia, Frankrike i Guinea och Storbritannien i Sierra Leone), men huvudsakligen berodde framgången på att befolkningen förstod vikten av att följa riktlinjer om 6

8 handhygien och försiktighet med kroppskontakt, särskilt med döda. I alla tre länderna är beröring en viktig del av begravningsriten, den avlidne skall tvättas noggrant för att dennes själ skall kunna få ro. Tyvärr var detta också ett utmärkt sätt att sprida ett virus som smittar genom kroppsvätskor som svett, avföring och blod. Att Liberia såg en särskilt kraftig smittspridning med många döda på gator och offentliga platser anses ha bidragit starkt till att befolkningen gick med på att samarbeta för att begränsa smittan, i ett läge där de andra länderna fortfarande kämpade med ryktesspridning och förnekelse av att ebola över huvud taget fanns. Internationella organisationer och regeringar kom in kraftfullt (Sverige skickade nära 200 personer och satsade över en halv miljard kronor), men relativt sent i utbrottets förlopp. Det är därför viktigt att inte glömma lokalbefolkningens helt avgörande roll, och tro att det enbart var utländska hjälparbetare som räddade situationen. Inom bl.a. FN- organen och Läkare Utan Gränser var dessutom % av de anställda som arbetade mot ebola lokalt anställd personal. Av utländska hjälparbetare var en majoritet icke- medicinsk personal med expertis inom logistik, ledarskap och dylikt. I Liberia fick vi också möjlighet att besöka West Point, Monrovias fattigaste slumområde. West Point stängdes ner under en period, och befolkningen besköts av militär under demonstrationer mot att man förlagt ett stort behandlingscentrum i stadsdelen. När vi kom dit, eskorterade av amerikansk militär, som för övrigt är förvånansvärt populära i Liberia, betydligt mer populära än den liberianska armen, fick vi bevittna en del av återuppbyggnaden av det behandlingscentrum som gav upphov till tidigare månaders blodiga konflikt. Centrat var innan ebolautbrottet en skola för slummens barn, av inte minst symbolisk betydelse för dess invånare. Återuppbyggnaden av skolan, från sanering till murning och målning, en viktig samlingspunkt där alla som kunde bidrog gratis med tid och arbetskraft. En månad efter att vi återvänt från Västafrika fick vi ett glädjande besked skolan, som hade varit i undermåligt skick och delvis saknat tak, var nu återställd, på samma dag som Liberia deklarerades ebolafritt för andra gången. Om man ändå fått vara med om firandet i West Point den kvällen! 7

9 Reflektioner Jag värderar min erfarenhet av praktik på UD väldigt högt av flera skäl. Först och främst har jag funnit vänner för livet i både praktikantkollegor och medarbetare på UD. Erfarenheterna, kontaktnätet och meriten att ha arbetat med global hälsa på UD kommer att komma väl till pass inför framtida internationellt arbete. Jag har försökt samla på mig en bredd av erfarenheter, genom en Sida- finansierad praktikplats på WHO respektive forskningsvistelse i Rwanda 2014, forskning inom global hälsa med bas i Boston, USA, , utbyte genom läkarprogrammet till Tyskland 2014 och nu praktik på UD. Alla dessa erfarenheter har varit möjliga genom att jag själv aktivt letat och sökt, men också tack vare fakultetens flexibilitet och stöd. Att arbeta med ett internationellt perspektiv akademiskt eller byråkratiskt, på hemmaplan eller utomlands har inte bara inneburit värdefulla insikter i hur det internationella systemet av FN- organ, länder och andra stora aktörer fungerar, utan också fått mig att tänka mer kritiskt på den svenska sjukvården. Jag har insett hur lite jag, liksom de flesta läkarstudenter och vårdpersonal faktiskt känner till om hur vårt eget lands sjukvård styrs politiskt och byråkratiskt, för att inte nämna de internationella processer som inte sällan får inverkan på den kliniska verkligheten hemma i Sverige. Samtidigt inser jag att det bara är genom att vara insatt och förstå processer och olika beslutsnivåer som man konkret kan påverka sjukvården. För egen del har det krävts en hel del arbete och exponering för en rad miljöer för att komma till dessa enkla insikter, och ibland räcker det inte att få höra något av en föreläsare eller läsa i en bok, utan man måste faktiskt uppleva något för att förstå. Så är det också med global hälsa. Det absolut vanligaste rådet som seniora personer inom ämnet ger till oss yngre förmågor är att man måste se till att skaffa sig fälterfarenhet. Även om begreppet fält borde tillhöra historieböckerna sedan decennier ligger det något väldigt viktigt i detta råd, nämligen att för att vara relevant krävs det att man har erfarenhet och har exponerats för hälsoproblem i olika miljöer men också för de strukturer och system som skapats för att lösa problemen. Samtidigt tycker jag att man skall ifrågasätta hur relevant det är att ensidigt förespråka erfarenheter från låginkomstländer, som självklart är en viktig del av pusslet, men som idag står för en väldigt liten del av världens befolkning och sjukdomsbörda. För mig har läkarutbildningen givit en viktig kunskapsmässig grund även för globala hälsodiskussioner. Folkhälsa och statistik har delvis en större tyngdpunkt inom de internationella hälsofrågorna än i den kliniska vardagen, och att kritiskt kunna granska forskning är viktigare än jag kanske tidigare förstått. Att kunna bemöta människor, både kollegor och andra, på ett respektfullt 8

10 och professionellt sätt är en viktig komponent av läkarrollen som också varit väldigt användbar. Att snabbt kunna inhämta information och sedan kommunicera och skriva kortfattat och tydligt är centralt, liksom att tåla stress och många parallella arbetsprocesser. Till den som är intresserad av global hälsa och någon gång skulle vilja prova på att arbeta internationellt finns det en del råd att ge. Framför allt tycker jag att det är bra att skaffa sig en bredd av erfarenheter och samtidigt känna på vad som känns roligt. Läkarutbildningen är ett utmärkt tillfälle att börja skaffa sig olika erfarenheter från olika länder och miljöer. Efter examen finns alla möjligheter att fortsätta att göra spännande, intressanta och meningsfulla saker internationellt och på hemmaplan, för synergierna mellan det internationella och det nationella är uppenbara. Jag skulle verkligen rekommendera praktik inom Regeringskansliet. Även om det är långt från den kliniska vardagen har det gett mig en svårslagen överblick över Sveriges global hälsa- landskap. Liknande erfarenheter skulle man eventuellt också kunna få genom praktik på Socialdepartementets internationella enhet, Sida eller representationen i Genève. För den som är mest intresserad av svensk sjukvård tror jag att en praktik på Socialdepartementet eller till och med region- eller sjukhusledningsnivå vore mycket värdefull, just för att förstå de processer som direkt påverkar sjukvårdens vardag. Alla som är intresserade av att veta mer om mina erfarenheter är välkomna att höra av sig. 9

Examinationsrapport. Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet

Examinationsrapport. Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet Stockholms Universitet Statsvetenskapliga institutionen Masterprogrammet HT 2009 Examinationsrapport Yrkesförberedande praktik på Utrikesdepartementets EU-enhet 1. Allmän information om praktiken Arbetsgivare:

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013

SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013 SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013 Sverige har en lång historia och erfarenhet av humanitärt bistånd både vad gäller policy och finansiering. Det humanitära biståndet skiljer sig från utvecklingssamarbetet

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

skisseras och skickas runt till länderna m.m. Andra uppgifter kunde vara att skriva ståndpunktspapper, promemorior om en kommande

skisseras och skickas runt till länderna m.m. Andra uppgifter kunde vara att skriva ståndpunktspapper, promemorior om en kommande Kontaktuppgifter: Sveriges delegation vid Unesco Hans Åke Öström, utbildningsråd och biträdande ständig representant 1 rue Miollis 75732 Paris Cedex 15 Frankrike Tel: + 33 1 45 68 34 51/50 Hans ake.ostrom@education.ministry.se

Läs mer

Läkare Utan Gränser har genom remiss den 23 januari 2014 inbjudits att lämna synpunkter på regeringens biståndspolitiska plattform.

Läkare Utan Gränser har genom remiss den 23 januari 2014 inbjudits att lämna synpunkter på regeringens biståndspolitiska plattform. 2014-02-10 Till Utrikesdepartementet Läkare Utan Gränser har genom remiss den 23 januari 2014 inbjudits att lämna synpunkter på regeringens biståndspolitiska plattform. Sammanfattning Läkare Utan Gränser

Läs mer

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14 Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Bistånd genom internationella organisationer

Bistånd genom internationella organisationer en granskningsrapport från riksrevisionen Bistånd genom internationella organisationer UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet rir 2014:24 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Denna indikativa strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med GAVI för perioden 2015-2020.

Denna indikativa strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med GAVI för perioden 2015-2020. Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-14 UD2014/51157/UD/MU Utrikesdepartementet Indikativ resultatstrategi för Sveriges samarbete med den globala vaccinalliansen (GAVI) 2015-2020 1. Förväntade resultat

Läs mer

Praktikrapport. Statsvetenskapliga institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Yrkesförberedande praktik VT 2011 Handledare: Monica Andersson

Praktikrapport. Statsvetenskapliga institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Yrkesförberedande praktik VT 2011 Handledare: Monica Andersson Praktikrapport Arbetsgivare: Utrikesdepartementet, Stockholm Praktikperiod: januari 2011 juni 2011, heltid Handledare: AnnaCarin Platon, Departementssekreterare, diplomat, generalist Adress: Gustav Adolfs

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport 2013-06- 05 Sofia Stoor 840327-0104 stoorsofia@gmail.com Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Kommunikationsavdelningen Kvalificerad yrkespraktik inom samhällsvetenskapliga

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

FAKTA. Arbetsgivare Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM). Internationellt Affärsfrämjande (IA).

FAKTA. Arbetsgivare Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM). Internationellt Affärsfrämjande (IA). HT-08/09 Utrikesdepartementet KURSRAPPORT Yrkesförberedande Praktik FAKTA Arbetsgivare Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM). Internationellt Affärsfrämjande (IA).

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar

Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Strategisk handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar Inledning Regeringens strategiska handlingsplan (2006 2008) för Sveriges bidrag till den

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012

Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012 Reserapport Universidad Complutense de Madrid Roshanak, Läkarprogrammet termin 9 VT 2012 Jag har varit utbytesstudent i Madrid hela vårterminen 2012. Där har jag gjort totalt 12 veckors praktik varav 8

Läs mer

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan

Läs mer

Praktikrapport. Praktiktjänstens längd 30 augusti 2010 16 januari 2011 + 372 640 56 00. Sveriges ambassad. Pikk 28, 150 55 Tallinn, Estland

Praktikrapport. Praktiktjänstens längd 30 augusti 2010 16 januari 2011 + 372 640 56 00. Sveriges ambassad. Pikk 28, 150 55 Tallinn, Estland Praktikrapport Praktikplats Ambassaden Tallinn Praktiktjänstens längd 30 augusti 2010 16 januari 2011 Handledare Kontaktuppgifter Anna Hamrell anna.hamrell@foreign.ministry.se + 372 640 56 00 Sveriges

Läs mer

Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer

Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU7 Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:92 Riksrevisionens

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Praktikrapport. En allmän presentation av arbetsplatsen och hur dess verksamhet är organiserad

Praktikrapport. En allmän presentation av arbetsplatsen och hur dess verksamhet är organiserad 2010-01-29 1 Praktikrapport Praktik vid Utrikesdepartementet, Fredsgatan 6, 103 33 Stockholm. Enheten för utvecklingspolitik, 20 veckor heltid, augusti 2009 jan 2010. Handledare: Erik Jonsson tel. 08 405

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en

Läs mer

PRAKTIKRAPPORT MULTILATERALA AVDELNINGEN PÅ SVERIGES AMBASSAD I ROM, ITALIEN

PRAKTIKRAPPORT MULTILATERALA AVDELNINGEN PÅ SVERIGES AMBASSAD I ROM, ITALIEN Yrkesförberedande praktik, HT-12 Statsvetenskapliga institutionen Stockholms Universitet Handledare: Monica Andersson Helena Robling PRAKTIKRAPPORT MULTILATERALA AVDELNINGEN PÅ SVERIGES AMBASSAD I ROM,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Praktikrapport Verksamhet

Praktikrapport Verksamhet Praktikrapport Namn: Viktor Norén Arbetsgivare: Utrikesdepartementet Enheten för säkerhetspolitik Praktikperiod: 23 januari 2012 8 juni 2012 (heltid) Handledare: Henric Råsbrant Adress: Fredsgatan 6, 111

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Utrikesdepartementet Protokoll I:13 vid regeringssammanträde 2006-06-29 UD2006/30189/PLAN (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Riksdagen

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM 6b/2005 FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM Finland ger stöd till utvecklingsländerna både bilateralt

Läs mer

Masterprogrammet i statsvetenskap

Masterprogrammet i statsvetenskap PRAKTIKRAPPORT Praktikplats: Sveriges ambassad i Prag Period: 2010-09-06-2011-01-21 (20 veckor) Omfattning: Heltid Handledare: Rolf Ericsson, Ambassadråd Telefon: +420 220 313 226 E-post: rolf.ericsson@foreign.ministry.se

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014 Biståndsministrarnas

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar

Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar beniamin.knutsson@ped.gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession UHR seminarium: Athena och Atlas upptaktsseminarium 3 september

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Praktikrapport Strandberghaage

Praktikrapport Strandberghaage Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011

Läs mer

Svenskt hälsobistånd - en portföljanalys, slutsatser och rekommendationer

Svenskt hälsobistånd - en portföljanalys, slutsatser och rekommendationer Svenskt hälsobistånd - en portföljanalys, slutsatser och rekommendationer Stockholm 2012-12-03 Innehåll Inledning... 3 I. Sammanfattning... 4 2. Rekommendationer... 9 3. Möjlig strategisk inriktning (målbild)

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen

Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Svenskt hälsobistånd 2012 Sammanfattning

Svenskt hälsobistånd 2012 Sammanfattning 2013-09-17 (rev) Svenskt hälsobistånd 2012 Sammanfattning Sammanfattning Sverige har under 2012 påtagligt höjt profilen vad gäller behovet av insatser för att förbättra kvinnor och barns hälsa. Ett tydligt

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Praktikrapport Logent

Praktikrapport Logent Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Personalvetarprogrammet Praktikrapport, våren 2013 Praktikrapport

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

RESULTAT AV ALUMNENKÄT

RESULTAT AV ALUMNENKÄT RESULTAT AV ALUMNENKÄT Göteborgsprogrammen 2015 Linda Fröberg Institutionen för Kulturvård Göteborgs universitet 2016-03-18 Alumnenkät 2015 Denna undersökning syftar till att få kännedom om var studenter

Läs mer

Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete

Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete RESEBERÄTTELSE Namn År och termin för utbyte Magnus Jansson Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete 2015 HT- 2016 VT Innan avresa När jag valde

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Smittskyddsinstitutet; SFS 2010:604 Utkom från trycket den 22 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer