Europeiska trafiksäkerhetsstadgan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska trafiksäkerhetsstadgan"

Transkript

1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Riktlinjer för Bra praxis-kandidater Transport

2 Innehåll Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning p.3 Efterlysning av bra praxis p Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? 2.2 Vad är bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Genomföra utvärderingen p Vad går utvärderingen ut på? 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? 3.3 Hur väljer jag målgrupper? 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? Delad kunskap p.14 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan p.15 2

3 1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en trafiksäkerhetsplattform för det civila samhället som bygger på konkreta åtaganden från företag, organisationer, lokala myndigheter, forskningsinstitutioner, universitet och skolor. I dag har över enheter från alla EU:s medlemsstater anslutit sig till Europeiska trafiksäkerhetsstadgan med åtaganden för att förbättra trafiksäkerhetsnormerna och utveckla en trafiksäkerhetskultur bland européerna. Den nya etappen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har utvecklats på grundval av erfarenheter och lärdomar från de två föregående versionerna. Den underliggande principen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är dock densamma: Att ansvaret för trafiksäkerheten bör delas av alla berörda, både experter och lekmän. Den nya slogan talar för sig själv: 3

4 2 Efterlysning av bra praxis 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? Riktlinjerna har utarbetats för att hjälpa Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar att ansöka om Bra praxis-märket. De bygger på den erfarenhet och kunskap som samlats in från åtaganden enligt Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och de trafiksäkerhetsaktiviteter som hittills lämnats in samt på expertbidrag från planens vetenskapliga rådgivare. Genom att skapa ett kvalitetsmärke vill Europeiska trafiksäkerhetsstadgan rekommendera enastående trafiksäkerhetspraxis: Åtaganden vars strategi kännetecknas av kvalitet och effektivitet genom en innovativ och kreativ uppsättning resurser som svarar mot viktiga trafiksäkerhetsutmaningar. 2.2 Vad är bra praxis? Det enklaste sättet att definiera bra praxis är att säga att en åtgärd (aktivitet, strategi, metod, rutin, teknik etc.) har utvärderats i fråga om sin effektivitet när det gäller att ta itu med trafiksäkerhetsproblem och har befunnits vara framgångsrik. Bra praxis underbyggs därför av tydliga indikatorer som framgången mäts mot. Ett viktigt inslag i ett åtagande om bra praxis är således en välutformad utvärderingsplan som täcker alla aspekter av utvecklingsprocessen och som tydligt visar hur åtgärden utvecklas enligt den inledande planen och som framför allt gör det möjligt att mäta konsekvenserna av åtgärderna. Bra praxis-märket tilldelas först när åtagandet har gett tillräckliga resultat och lämplig information som kan analyseras av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp och av Europeiska kommissionen. Förutom dessa riktlinjer kommer varje kandidat att få personlig assistans av stadgans team under ansökningsprocessen. Alla godkända Bra praxis-åtgärder kommer att tävla om utmärkelsen Excellence in Road Safety Awards, som delas ut varje år i Bryssel. 4

5 2 Efterlysning av bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? För att betraktas som bra praxis måste ett åtagande ha följande egenskaper: En utvärderingsplan som visar effekten av åtgärden genom en jämförelse mellan före och efter och/eller en jämförelse av en interventionsgrupp och en kontrollgrupp (konsekvensbedömning). Konsekventa utvärderingsindikatorer som kan mätas på lämpligt sätt för att utvärdera resultaten och visa effekten och konsekvensen av åtgärderna. En strategi för att informera om och se till att åtgärderna upprätthålls med väldokumenterade indikatorer för processen, t.ex. antal vidtagna åtgärder, antal personer som nåtts, material som producerats, personal som medverkat 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? Registrera sig Innan du ansöker om Bra praxis-märket måste du registrera dig för att bli medlem av Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och godkänna stadgans principer. Berätta Om Åtgärdsplanen Om du bestämt dig för att anta denna utmaning ber vi dig fylla i formuläret för kandidater för bra praxis och ange mål, omfattning, planerade åtgärder och utformningen av utvärderingen. Godkännande Av Åtgärdsplanen Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team kommer att granska ditt förslag och hjälpa dig att förbättra det om det behövs några ändringar. Informera Om Framstegen För Åtgärderna När din åtgärd och utvärderingsplan har godkänts blir den offentlig på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats och du lägger upp information om de aktiviteter du genomför inom ditt åtagande. Dela Resultaten När aktiviteterna är genomförda blir du ombedd att granska deras effektivitet enligt utvärderingsplanen. Utvärdering Av Åtagandet När utvärderingen av åtgärdens effektivitet är klar utvärderar stadgans experter hela ditt åtagande på nytt för att avgöra om det kan få Bra praxis-märket. Bra Praxis! Varje år delar en expertjury ut utmärkelser till de mest framstående exemplen på bra praxis och de som får utmärkelsen inbjuds att delta i utdelningsceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. Good Practice!

6 2 Efterlysning av bra praxis 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? Gemensamt Ansvar Det är en möjlighet att genomföra ett trafiksäkerhetsprojekt som verkligen illustrerar vår slogan Together, we are Road Safety! Företagens Sociala Ansvar Det är en stimulerande uppgift för din organisation att göra gemensam sak för ett samhällsmål, förbättra folkhälsan och minska antalet trafikolyckor. Utbyta Kunskap Det ger möjlighet att utbyta bra praxis, inspirera och lära sig av varandra. Lärande Du kan räkna med stöd från experter när du utvecklar dina åtgärder. Uppmärksamhet Du visar din förmåga att agera, både bland Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar och utanför trafiksäkerhetsstadgans gemenskap, genom att fastställa tydliga mål och eftersträva effektivitet i ditt arbete. Trafiksäkerhetskompetens Du blir en verklig förebild i fråga om trafiksäkerhetsåtagande. Erkännande Du kan vinna en utmärkelse och knyta kontakter med beslutsfattare och andra organisationer som är engagerade i trafiksäkerhet vid ceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. 6

7 2 Efterlysning av bra praxis 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Syftet med riktlinjerna är att hjälpa dig att definiera och genomföra konsekvensbedömningen för det trafiksäkerhetsåtagande som du lämnar in som svar på efterlysningen av bra praxis. Vägledningen ger dig inte råd om hur du ska utforma en trafiksäkerhetsåtgärd för den typen av information kan du använda Europeiska trafiksäkerhetsstadgans åtaganderiktlinjer. Vi rekommenderar att du planerar din utvärdering samtidigt som du planerar dina aktiviteter, så att de båda processerna fortlöper parallellt och kan berika varandra. Dessa riktlinjer ger dig information om följande: Varför är utvärdering viktigt? Hur definierar man målen för en utvärdering? Hur definierar man målgrupper? Hur utformar man en utvärdering för att mäta konsekvenserna av åtgärden? Vilka utvärderingsverktyg bör man välja för sina mål? Hur bör man gå vidare: informationsspridning, hållbarhet och uppskalning. 7

8 3 Genomföra utvärderingen I det här avsnittet får du praktiska råd om utformningen av utvärderingsplanen. 3.1 Vad går utvärderingen ut på? Utvärderingen kan vara till hjälp för följande: Ta reda på dina åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet Identifiera starka och svaga sidor hos din åtgärd Avgöra om din åtgärd kan mångfaldigas och i så fall under vilka villkor Avgöra om dina åtgärder är kostnadseffektiva och besluta om deras framtid Konsekvens Inlärningsprocess, Resultatförbättring Replikering Vägledning För Investeringsbeslut Du kan utvärdera följande: Processer: Processutvärderingen ger dig information om hur åtgärden genomförs och hur den uppfattas av deltagarna. Den informerar dig om hur konsekvensen uppnåddes eller om vilka faktorer som bidrog till det. Konsekvens: Genom konsekvensutvärderingen får du veta om du har uppnått dina mål och fått önskade resultat. Dessa kan vara av olika slag: beteendeförändring, kunskapsökning, ökad medvetenhet, nya färdigheter osv. 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? Det finns två grundläggande sätt att fastställa konsekvensen av åtgärden: Att mäta problemet före och efter interventionen i syfte att förbättra någon av trafiksäkerhetsindikatorerna för att göra jämförelser. Denna strategi kan kompletteras av en annan mätning för att testa effektens stabilitet över tiden. Att mäta skillnaderna mellan indikatorerna i situationer som påverkar två olika grupper: Den ena är föremål för förändring på grund av dina åtgärder (interventionsgrupp). Den andra gruppen har likartade egenskaper men är inte föremål för sådana åtgärder (kontrollgrupp). Detta kan utsträckas till fler grupper eller typer av aktiviteter. 8

9 3 Genomföra utvärderingen Båda metoderna har sina starka och svaga sidor och kan kräva extra mätningar för att garantera att de ger resultat. Därför rekommenderas ofta en kombination av båda metoderna, vilket gör det möjligt att utforma utvärderingen på följande sätt: Antal grupper Mättillfälle ENDAST efter interventionen Före och efter interventionen Före och efter interventionen + övervakning ENDAST interventionsgrupp Interventionsgrupp + kontrollgrupp * ++* +++* Strategierna i tabellen ovan sträcker sig från mest till minst kraftfull när det gäller konsekvensbedömning: + Mätning efter interventionen tillåter begränsade slutsatser om den erhållna konsekvensen. ++ Denna utformning gör det möjligt att utvärdera förändringar på kort sikt. Du måste vara försiktig när du drar slutsatser från en utvärdering av detta slag eftersom de olika faktorer som du inte har kontrollerat kan ha påverkat försöksgruppen och bidragit till den observerade effekten. * Denna utvärderingsutformning används allmänt men tar inte hänsyn till situationen före interventionen. Du måste vara särskilt försiktig när du väljer deltagare i både interventions- och kontrollgrupper för att se till att de är så lika varandra som möjligt så att den observerade förändringen (konsekvensen) kan tillskrivas din intervention och inte de inneboende skillnaderna mellan grupperna. +++ Denna utformning tillåter utvärdering av förändringar som bibehålls över tiden. Du måste dock kontrollera att de observerade effekterna beror på din intervention och inte på andra faktorer som du inte har kontrollerat. ++* Denna typ av utformning är lämplig för att identifiera effekter på kort sikt. +++* Detta är en idealisk utvärderingsutformning men det kräver tid och betydande insatser att genomföra den. Den främsta svårigheten är att följa upp deltagarna i åtgärderna under en lång tidsperiod. Valet av rätt utvärderingsstrategi är långt ifrån enkelt och är huvudsakligen beroende av typen av intervention, aktiviteterna samt målgruppen. Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team hjälper dig att välja lämplig utformning av konsekvensutvärderingen för din åtgärd. Vi uppmanar dig också att utnyttja de resurser som offentliggörs på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats. 9

10 3 Genomföra utvärderingen 3.3 Hur väljer jag målgrupper? I ett ambitiöst åtagande siktar man på att nå så många människor som möjligt och att utöka dess genomslag. Om du vill mäta konsekvensen är det dock viktigt att följa vissa rekommendationer om valet av målgrupper som ska delta i och dra nytta av åtgärderna. Det är särskilt viktigt om du använder utvärderingsutformningen med interventions- och kontrollgrupper. Därför är det lämpligt att tänka på följande: Deltagarna kan reagera på olika sätt på dina åtgärder. Målgruppen bör kunna reagera positivt på de interventioner du har planerat, även om mångfalden alltid innebär att det finns personer som är mer benägna än andra att ta till sig förändringar, antingen på grund av sin allmänna tendens att tolerera det eller därför att deras attityder eller vanor redan är positiva och knappast kan förbättras. Om du riktar din intervention mot personer med genomsnittliga egenskaper är det oftare lättare att urskilja effekten. För att få tillförlitliga resultat från utvärderingen är det viktigt att interventions- och kontrollgrupperna är jämförbara. Om det finns tidigare skillnader blir det svårt att avgöra om de uppnådda effekterna kan tillskrivas din intervention. Exempelvis vore det en dålig idé att jämföra resultaten från deltagare som frivilligt erbjudit sig att delta i interventionen med resultaten från personer som undvek att delta i den, eftersom effekterna säkerligen har samband med denna inledande skillnad i attityd. Det är däremot en bra idé att välja deltagare för interventions- och kontrollgrupperna med likartade egenskaper i fråga om ålder, kön, utbildningsnivå och erfarenhet som bilförare osv. En särskild uppföljning av deltagarna krävs för utformningar där man mäter effekten före och efter interventionen, eftersom deltagare har en tendens att lämna undersökningen under den andra fasen, när information begärs. När du genomför en långtidsutvärdering (före och efter interventionen) är det mycket mer effektivt och tillförlitligt om du jämför exakt samma grupper än olika grupper, även om dessa har likartade egenskaper. Dessutom kan denna form av utvärdering ge problem när det gäller sekretess och anonymitet. Information som tillhandahålls anonymt är mycket mer tillförlitlig, men det är tillrådligt att använda koder för att identifiera deltagarna och matcha informationen som erhölls före och efter interventionen. Uttalande från Chaves-Verín 1 Vad har du lärt dig av dina kontakter med andra medlemmar? "Vi lärde oss om vikten av solidaritet, socialt engagemang och om personer som gör ett mycket viktigt arbete bakom kulisserna." Uttalande från Passe-partout 2 Hur har era åtgärder ökat medvetenheten? Över 90 % av deltagarna uppgav att aktiviteterna hjälpt dem att bli mer medvetna om trafiksäkerhet. 1 Verín i Spanien och Chaves i Portugal är två städer som ligger nära gränsen mellan de båda länderna. De undertecknade gemensamt stadgan i april Passe-partout är en internationell organisation I Polen som genomför projekt på trafiksäkerhetsområdet och andra områden. Den blev stadgemedlem i juli

11 3 Genomföra utvärderingen 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? Genomförandet av en intern konsekvensbedömning kan engagera flera aktörer: De som ansvarar för att utforma, samordna och analysera resultaten av de indikatorer som används i utvärderingsprocessen (bedömningsgrupp). De kan vara medlemmar av den organisation som utvecklar åtagandet eller, vilket är bättre, tillhöra en extern organisation. Det kan behövas experter för denna roll. Deltagarna som drar nytta av åtgärderna kan lämna information om sig själva (attityder, beteenden, vanor, grad av nöjdhet med åtgärderna) i en enkät som utformats för ändamålet. Andra observatörer som har tillgång till relevant information (uppgifter om olyckor, föroreningar, överträdelser eller riskexponering osv.) eller experter som kan göra en objektiv utvärdering av syftet med åtgärderna, processerna osv. Utvärderingen kräver att en utvärderingsgrupp bildas under planeringen. Det är berikande om andra aktörer än medlemmar av din egen organisation kan medverka i planeringen. Alla deltagare är engagerade i utvärderingen på ett eller annat sätt men det är viktigt att göra åtskillnad mellan deras bidrag eftersom de har olika perspektiv på processen. 11

12 3 Genomföra utvärderingen 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? Nedan har vi infogat en lista över indikatorer som kan användas för att mäta genomslagskraften hos trafiksäkerhetsåtgärder: Välj indikatorer som ligger inom räckhåll för dina ekonomiska och organisatoriska möjligheter. Om du vill gå längre och göra ett åtagande med en mer komplex utvärderingsplan bör du läsa våra riktlinjer för Bra praxis-kandidater eller fråga Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team. Objektiva indikatorer: Minskat antal olyckor och olycksoffer. Minskat antal trafiksäkerhetsbrott, särskilt av de mest allvarliga slagen (bilbältesanvändning, hastighetsbegränsningar, riskabla alkohol- och drogvanor osv.). Minskade material- och tidsrelaterade kostnader för olyckor. Minskad riskexponering: antal resor, resornas typ eller längd, ökad användning av kollektivtrafik m.m. Indikatorer som mäter deltagandet: Antalet deltagare och mottagare av åtgärderna. Ökad synlighet för åtgärderna i sociala medier eller andra kommunikationsmedel. Minskade luftföroreningsnivåer från användning eller tillverkning av fordon. Subjektiva indikatorer baserade på deltagares eller mottagares insikter och subjektiva iakttagelser: Ökade kunskaper om trafiksäkerhet, som visar sig genom - positiva förändringar av attityderna till trafiksäkert beteende, - positiva förändringar av trafiksäkerhetsvanor. Indikatorer som baseras på externa observatörers iakttagelser eller iakttagelser som gjorts av ansvariga/genomförare av trafiksäkerhetsprogram: - Utvärdering av graden av uppfyllelse av åtgärdernas mål och syften. - Utvärdering av graden av överensstämmelse med den ursprungliga åtgärdsplanen. - Utvärdering av åtgärdernas relevans. - Utvärdering av informationsinsatser eller närvaro i sociala medier. Alla indikatorer är inte lika giltiga eller viktiga. Det råder ingen tvekan om att slutmålet är att minska antalet olyckor och deras konsekvenser. För att uppnå detta krävs det dock tid, medel och gemensamma åtaganden från alla sektorer av samhället: Together, we are Road Safety! 12

13 3 Genomföra utvärderingen 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? De verktyg som du använder beror på de indikatorer som valts för att mäta dina åtgärders genomslagskraft. Två strategier är allmänt använda: Externa eller interna registreringssystem som objektivt registrerar alla förändringar av indikatorerna (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.). I detta fall är det viktigt att se till att du har tillgång till informationen och tänker dig för innan i vilken utsträckning dessa förändringar kan tillskrivas dina interventioner (t.ex. att det är låg sannolikhet för olyckor och att det krävs lång tid innan konkreta förändringar kan observeras). Ingående rapportering med hjälp av enkäter och undersökningar som fylls i av mottagarna eller andra observatörer. I sådana enkäter kan både objektiva indikatorer (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.) och subjektiva indikatorer (beteenden, attityder, vanor, kunskap) användas. De kommer också att vara ett lämpligt bedömningsverktyg för både mottagare och andra observatörer. Du kan också få mer kvalitativa indikatorer genom intervjuer eller målgrupper. Dessa metoder kan vara komplement till de föregående förfarandena och bidra till att förbättra resultaten genom att upptäcka fel och brister i hela processen. 13

14 4 Delad kunskap Det är i projektets intresse att främja och öka synligheten för Bra praxis-kandidaterna för att inspirera andra och bli förebilder för bra praxis för trafiksäkerhet över hela Europa. För alla Bra praxis-åtaganden gäller följande: De kommer att intervjuas och presenteras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans kvartalsvisa nyhetsbrev som skickas ut till alla medlemmar och prenumeranter. De kommer att skildras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans veckovisa socialamedieprogram i de mest populära plattformarna, bland annat på en Facebooksida, Twitter- och Google+-konton samt en LinkedIn-sida och en YouTube-kanal, för att bilda opinion och väcka debatt. De kommer att tävla om Europeiska trafiksäkerhetsstadgans utmärkelser, som införts för att ge ytterligare erkänsla åt de mest inspirerande exemplen på bra praxis. Alla kandidater till utmärkelsen och segrarna kommer att vara i rampljuset under den årliga konferensen. De kommer att uppmärksammas i ett särskilt avsnitt på webbplatsen och i alla sociala medier samt tillkännages i nyhetsbrevet. De kommer att inbjudas att lämna sina uttalanden i ett särskilt avsnitt av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats där deras inspirerande tankar och åsikter samlas. De kommer att uppmärksammas i avsnittet Framhävda medlemmar på hemsidan. De kommer att särskilt uppmanas att lägga upp uppdateringar om sina aktiviteter på sin organisations konto i de sociala medierna (Facebook, Twitter) och dela sitt innehåll på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans sidor i de sociala medierna och använda nyckelordet #ERSC för att skapa samtal. 14

15 5 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en gemenskap med över medlemmar som stöder projektet med kontrekta åtaganden som främjar trafiksäkerheten. Alla tidigare undertecknare hittar sina tidigare åtaganden i sin profil på den nya webbplatsen. Vi uppmanar dem att fortsätta att vara aktiva och inspirera andra att agera. Hur kan du göra detta? Genom att lägga upp information om dina trafiksäkerhetsåtgärder, arrangera trafiksäkerhetsevenemang och inbjuda andra att vara med. Genom att skicka dina uttalanden om hur deltagandet i Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har hjälpt din organisation att tackla trafiksäkerhetsproblem och agera andra vill lära sig av dig! Genom att dela din erfarenhet med nya medlemmar, kommentera andras resultat och utbyta kunskap. Genom att förnya ditt trafiksäkerhetsåtagande: hjälper Europeiska trafiksäkerhetsstadgan dig att replikera dina åtgärder eller att utarbeta nya åtaganden. Genom att bredda omfattningen av dina åtaganden och inrikta dem på sårbara vägtrafikanter som t.ex. unga. Uttalande från STIVO 1 Har du fler idéer om hur trafiksäkerheten kan förbättras? Vi planerar att fortsätta med vårt förebyggande arbete inriktat på transportanvändare och vårt arbete i skolor genom Cahier de Route och att utse trafiksäkerhetsansvariga inom vårt företag. Vi producerar en film om en trafikräddningsinsats tillsammans med räddningstjänsterna och göra våra barn mer medvetna om säkerhetsbestämmelser i kollektivtrafiken och vad man ska göra i risksituationer. 1 STIVO driver en kommunal busstrafiktjänst i Cergy-Pontoise i Frankrike. Det undertecknade stadgan

16 Dessa riktlinjer har utarbetats av P.A.U. Education i samarbete med Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp samordnad av dr Jaime Sanmartín, som en del av uppdraget från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för transport och rörlighet 16

17 Underteckna Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och gör skillnad! Gör som tusentals europeiska organisationer, föreningar och företag för att rädda liv. Tfn: (34)

Europeiska. Riktlinjer. trafiksäkerhetsstadgan. för åtaganden. Fokus på ungdomsåtaganden. Transport

Europeiska. Riktlinjer. trafiksäkerhetsstadgan. för åtaganden. Fokus på ungdomsåtaganden. Transport Europeiska Riktlinjer för åtaganden Fokus på ungdomsåtaganden Transport Innehåll 1 2 3 Den förnyade Europeiska p.3 Åtagande för Europeiska p.4 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför 2.2 Europeiska

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Framgångsrika projekt för tillväxt

Framgångsrika projekt för tillväxt Framgångsrika projekt för tillväxt Seminarieserie med syfte att inspirera till nya framtida samarbeten kring projekt 2013-10-01 Vad är det som är så unikt med oss? Seminarie 1 Anneli Danielsson och Tommie

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 21.6.2012 2012/0074(NLE) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721

Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för behöriga och andra

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

2013-09-23 Dnr: 1220/2013. Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet,

2013-09-23 Dnr: 1220/2013. Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet, 2013-09-23 Dnr: 1220/2013 Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet, 2013/2014 (se bilaga 1). Ungdomsstyrelsen söker en uppdragstagare att ta fram

Läs mer

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att:

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att: Checklista för små och medelstora företag: Vad krävs av mitt företag för att efterleva de europeiska principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel? Hur implementerar

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

Stadgan om flernivåstyre i Europa Instruktion för undertecknande

Stadgan om flernivåstyre i Europa Instruktion för undertecknande Stadgan om flernivåstyre i Europa Instruktion för undertecknande Den 3 april 2014 antog Regionkommittén stadgan om flernivåstyre och vi rekommenderar att alla lokala och regionala myndigheter i Europeiska

Läs mer

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning

Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning 1. Eurodac bakgrund Eurodac är ett informationssystem som har inrättats för att identifiera vilken medlemsstat

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

NU SKIN ÄR EN SOCIAL VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR NU SKIN I SOCIALA MEDIA

NU SKIN ÄR EN SOCIAL VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR NU SKIN I SOCIALA MEDIA NU SKIN ÄR EN SOCIAL VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR NU SKIN I SOCIALA MEDIA 1 DIREKTFÖRSÄLJNING KAN ANSES VARA URSPRUNGET TILL SOCIAL NÄTVERKAN Vår affärsmodell grundar sig på försäljning från person till person

Läs mer

Vid mötet den 17 april 2012 nådde arbetsgruppen för idrottsfrågor en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

Vid mötet den 17 april 2012 nådde arbetsgruppen för idrottsfrågor en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 19 april 2012 (24.4) (OR. en) 8838/12 SPORT 27 DOPAGE 10 SAN 83 JAI 260 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet

Läs mer

Ramverk för genomförande och tillämpning av principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel

Ramverk för genomförande och tillämpning av principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel Ramverk för genomförande och tillämpning av principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel 25 januari 2013 Signatärer: Endast de organisationer som godkänner

Läs mer

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2013 COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 4 februari 2004 PE 312.590/1-36 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-36 Förslag till betänkande (PE 312.590) Vasco Graça Moura

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Målgrupper. Med målgrupper menar vi. Syfte. Målgrupperna. Vad händer inom fallskärmsvärlden?

Målgrupper. Med målgrupper menar vi. Syfte. Målgrupperna. Vad händer inom fallskärmsvärlden? Målgrupper Med målgrupper menar vi - Ett behovs- eller beteendemönster - i relation till fallskärmsförbundets kommunikation - som är relevant för vårt syfte Syfte - Transparens och insyn ger delaktighet,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog?

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog? Foto: nicke johansson vad är en europageolog? Vad är en Europageolog? Europageolog är en professionell titel innebärande att personen som innehar titeln har uppnått en tillfredsställande akademisk utbildning

Läs mer

Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE

Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE Studentradion i Sverige Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2017 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTE 2016-10-29 1 Fokusområden 1. Verka för att vara en ekonomiskt och organisatoriskt stabil organisation a. Skapa rutiner

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Cyber Europe 2012. Huvudsakliga resultat och rekommendationer

Cyber Europe 2012. Huvudsakliga resultat och rekommendationer Cyber Europe 2012 December 2012 Nationella och internationella it-övningar I Författarnas tack Enisa vill tacka alla personer och organisationer som har bidragit till denna övning. Vårt tack går särskilt

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Tyresö kommun / 2015-09-09 2 (6) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Tonalitet, bemötande och tilltal...4 3 Hantering

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flykting och nationella minoritetsfrågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-02 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08-508 35480 Karolina Landowska Telefon: 08-508

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12.2015 COM(2015) 614 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Elektronisk offentlig upphandling

Elektronisk offentlig upphandling Elektronisk offentlig upphandling Vad innebär förslagen till nya upphandlingsdirektiv? Andra sätt EU kommissionen vill främja e-upphandling? Några reflexioner; vad anser vi från svensk sida? Vad händer

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer