Europeiska trafiksäkerhetsstadgan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska trafiksäkerhetsstadgan"

Transkript

1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Riktlinjer för Bra praxis-kandidater Transport

2 Innehåll Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning p.3 Efterlysning av bra praxis p Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? 2.2 Vad är bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Genomföra utvärderingen p Vad går utvärderingen ut på? 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? 3.3 Hur väljer jag målgrupper? 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? Delad kunskap p.14 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan p.15 2

3 1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en trafiksäkerhetsplattform för det civila samhället som bygger på konkreta åtaganden från företag, organisationer, lokala myndigheter, forskningsinstitutioner, universitet och skolor. I dag har över enheter från alla EU:s medlemsstater anslutit sig till Europeiska trafiksäkerhetsstadgan med åtaganden för att förbättra trafiksäkerhetsnormerna och utveckla en trafiksäkerhetskultur bland européerna. Den nya etappen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har utvecklats på grundval av erfarenheter och lärdomar från de två föregående versionerna. Den underliggande principen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är dock densamma: Att ansvaret för trafiksäkerheten bör delas av alla berörda, både experter och lekmän. Den nya slogan talar för sig själv: 3

4 2 Efterlysning av bra praxis 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? Riktlinjerna har utarbetats för att hjälpa Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar att ansöka om Bra praxis-märket. De bygger på den erfarenhet och kunskap som samlats in från åtaganden enligt Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och de trafiksäkerhetsaktiviteter som hittills lämnats in samt på expertbidrag från planens vetenskapliga rådgivare. Genom att skapa ett kvalitetsmärke vill Europeiska trafiksäkerhetsstadgan rekommendera enastående trafiksäkerhetspraxis: Åtaganden vars strategi kännetecknas av kvalitet och effektivitet genom en innovativ och kreativ uppsättning resurser som svarar mot viktiga trafiksäkerhetsutmaningar. 2.2 Vad är bra praxis? Det enklaste sättet att definiera bra praxis är att säga att en åtgärd (aktivitet, strategi, metod, rutin, teknik etc.) har utvärderats i fråga om sin effektivitet när det gäller att ta itu med trafiksäkerhetsproblem och har befunnits vara framgångsrik. Bra praxis underbyggs därför av tydliga indikatorer som framgången mäts mot. Ett viktigt inslag i ett åtagande om bra praxis är således en välutformad utvärderingsplan som täcker alla aspekter av utvecklingsprocessen och som tydligt visar hur åtgärden utvecklas enligt den inledande planen och som framför allt gör det möjligt att mäta konsekvenserna av åtgärderna. Bra praxis-märket tilldelas först när åtagandet har gett tillräckliga resultat och lämplig information som kan analyseras av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp och av Europeiska kommissionen. Förutom dessa riktlinjer kommer varje kandidat att få personlig assistans av stadgans team under ansökningsprocessen. Alla godkända Bra praxis-åtgärder kommer att tävla om utmärkelsen Excellence in Road Safety Awards, som delas ut varje år i Bryssel. 4

5 2 Efterlysning av bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? För att betraktas som bra praxis måste ett åtagande ha följande egenskaper: En utvärderingsplan som visar effekten av åtgärden genom en jämförelse mellan före och efter och/eller en jämförelse av en interventionsgrupp och en kontrollgrupp (konsekvensbedömning). Konsekventa utvärderingsindikatorer som kan mätas på lämpligt sätt för att utvärdera resultaten och visa effekten och konsekvensen av åtgärderna. En strategi för att informera om och se till att åtgärderna upprätthålls med väldokumenterade indikatorer för processen, t.ex. antal vidtagna åtgärder, antal personer som nåtts, material som producerats, personal som medverkat 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? Registrera sig Innan du ansöker om Bra praxis-märket måste du registrera dig för att bli medlem av Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och godkänna stadgans principer. Berätta Om Åtgärdsplanen Om du bestämt dig för att anta denna utmaning ber vi dig fylla i formuläret för kandidater för bra praxis och ange mål, omfattning, planerade åtgärder och utformningen av utvärderingen. Godkännande Av Åtgärdsplanen Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team kommer att granska ditt förslag och hjälpa dig att förbättra det om det behövs några ändringar. Informera Om Framstegen För Åtgärderna När din åtgärd och utvärderingsplan har godkänts blir den offentlig på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats och du lägger upp information om de aktiviteter du genomför inom ditt åtagande. Dela Resultaten När aktiviteterna är genomförda blir du ombedd att granska deras effektivitet enligt utvärderingsplanen. Utvärdering Av Åtagandet När utvärderingen av åtgärdens effektivitet är klar utvärderar stadgans experter hela ditt åtagande på nytt för att avgöra om det kan få Bra praxis-märket. Bra Praxis! Varje år delar en expertjury ut utmärkelser till de mest framstående exemplen på bra praxis och de som får utmärkelsen inbjuds att delta i utdelningsceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. Good Practice!

6 2 Efterlysning av bra praxis 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? Gemensamt Ansvar Det är en möjlighet att genomföra ett trafiksäkerhetsprojekt som verkligen illustrerar vår slogan Together, we are Road Safety! Företagens Sociala Ansvar Det är en stimulerande uppgift för din organisation att göra gemensam sak för ett samhällsmål, förbättra folkhälsan och minska antalet trafikolyckor. Utbyta Kunskap Det ger möjlighet att utbyta bra praxis, inspirera och lära sig av varandra. Lärande Du kan räkna med stöd från experter när du utvecklar dina åtgärder. Uppmärksamhet Du visar din förmåga att agera, både bland Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar och utanför trafiksäkerhetsstadgans gemenskap, genom att fastställa tydliga mål och eftersträva effektivitet i ditt arbete. Trafiksäkerhetskompetens Du blir en verklig förebild i fråga om trafiksäkerhetsåtagande. Erkännande Du kan vinna en utmärkelse och knyta kontakter med beslutsfattare och andra organisationer som är engagerade i trafiksäkerhet vid ceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. 6

7 2 Efterlysning av bra praxis 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Syftet med riktlinjerna är att hjälpa dig att definiera och genomföra konsekvensbedömningen för det trafiksäkerhetsåtagande som du lämnar in som svar på efterlysningen av bra praxis. Vägledningen ger dig inte råd om hur du ska utforma en trafiksäkerhetsåtgärd för den typen av information kan du använda Europeiska trafiksäkerhetsstadgans åtaganderiktlinjer. Vi rekommenderar att du planerar din utvärdering samtidigt som du planerar dina aktiviteter, så att de båda processerna fortlöper parallellt och kan berika varandra. Dessa riktlinjer ger dig information om följande: Varför är utvärdering viktigt? Hur definierar man målen för en utvärdering? Hur definierar man målgrupper? Hur utformar man en utvärdering för att mäta konsekvenserna av åtgärden? Vilka utvärderingsverktyg bör man välja för sina mål? Hur bör man gå vidare: informationsspridning, hållbarhet och uppskalning. 7

8 3 Genomföra utvärderingen I det här avsnittet får du praktiska råd om utformningen av utvärderingsplanen. 3.1 Vad går utvärderingen ut på? Utvärderingen kan vara till hjälp för följande: Ta reda på dina åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet Identifiera starka och svaga sidor hos din åtgärd Avgöra om din åtgärd kan mångfaldigas och i så fall under vilka villkor Avgöra om dina åtgärder är kostnadseffektiva och besluta om deras framtid Konsekvens Inlärningsprocess, Resultatförbättring Replikering Vägledning För Investeringsbeslut Du kan utvärdera följande: Processer: Processutvärderingen ger dig information om hur åtgärden genomförs och hur den uppfattas av deltagarna. Den informerar dig om hur konsekvensen uppnåddes eller om vilka faktorer som bidrog till det. Konsekvens: Genom konsekvensutvärderingen får du veta om du har uppnått dina mål och fått önskade resultat. Dessa kan vara av olika slag: beteendeförändring, kunskapsökning, ökad medvetenhet, nya färdigheter osv. 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? Det finns två grundläggande sätt att fastställa konsekvensen av åtgärden: Att mäta problemet före och efter interventionen i syfte att förbättra någon av trafiksäkerhetsindikatorerna för att göra jämförelser. Denna strategi kan kompletteras av en annan mätning för att testa effektens stabilitet över tiden. Att mäta skillnaderna mellan indikatorerna i situationer som påverkar två olika grupper: Den ena är föremål för förändring på grund av dina åtgärder (interventionsgrupp). Den andra gruppen har likartade egenskaper men är inte föremål för sådana åtgärder (kontrollgrupp). Detta kan utsträckas till fler grupper eller typer av aktiviteter. 8

9 3 Genomföra utvärderingen Båda metoderna har sina starka och svaga sidor och kan kräva extra mätningar för att garantera att de ger resultat. Därför rekommenderas ofta en kombination av båda metoderna, vilket gör det möjligt att utforma utvärderingen på följande sätt: Antal grupper Mättillfälle ENDAST efter interventionen Före och efter interventionen Före och efter interventionen + övervakning ENDAST interventionsgrupp Interventionsgrupp + kontrollgrupp * ++* +++* Strategierna i tabellen ovan sträcker sig från mest till minst kraftfull när det gäller konsekvensbedömning: + Mätning efter interventionen tillåter begränsade slutsatser om den erhållna konsekvensen. ++ Denna utformning gör det möjligt att utvärdera förändringar på kort sikt. Du måste vara försiktig när du drar slutsatser från en utvärdering av detta slag eftersom de olika faktorer som du inte har kontrollerat kan ha påverkat försöksgruppen och bidragit till den observerade effekten. * Denna utvärderingsutformning används allmänt men tar inte hänsyn till situationen före interventionen. Du måste vara särskilt försiktig när du väljer deltagare i både interventions- och kontrollgrupper för att se till att de är så lika varandra som möjligt så att den observerade förändringen (konsekvensen) kan tillskrivas din intervention och inte de inneboende skillnaderna mellan grupperna. +++ Denna utformning tillåter utvärdering av förändringar som bibehålls över tiden. Du måste dock kontrollera att de observerade effekterna beror på din intervention och inte på andra faktorer som du inte har kontrollerat. ++* Denna typ av utformning är lämplig för att identifiera effekter på kort sikt. +++* Detta är en idealisk utvärderingsutformning men det kräver tid och betydande insatser att genomföra den. Den främsta svårigheten är att följa upp deltagarna i åtgärderna under en lång tidsperiod. Valet av rätt utvärderingsstrategi är långt ifrån enkelt och är huvudsakligen beroende av typen av intervention, aktiviteterna samt målgruppen. Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team hjälper dig att välja lämplig utformning av konsekvensutvärderingen för din åtgärd. Vi uppmanar dig också att utnyttja de resurser som offentliggörs på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats. 9

10 3 Genomföra utvärderingen 3.3 Hur väljer jag målgrupper? I ett ambitiöst åtagande siktar man på att nå så många människor som möjligt och att utöka dess genomslag. Om du vill mäta konsekvensen är det dock viktigt att följa vissa rekommendationer om valet av målgrupper som ska delta i och dra nytta av åtgärderna. Det är särskilt viktigt om du använder utvärderingsutformningen med interventions- och kontrollgrupper. Därför är det lämpligt att tänka på följande: Deltagarna kan reagera på olika sätt på dina åtgärder. Målgruppen bör kunna reagera positivt på de interventioner du har planerat, även om mångfalden alltid innebär att det finns personer som är mer benägna än andra att ta till sig förändringar, antingen på grund av sin allmänna tendens att tolerera det eller därför att deras attityder eller vanor redan är positiva och knappast kan förbättras. Om du riktar din intervention mot personer med genomsnittliga egenskaper är det oftare lättare att urskilja effekten. För att få tillförlitliga resultat från utvärderingen är det viktigt att interventions- och kontrollgrupperna är jämförbara. Om det finns tidigare skillnader blir det svårt att avgöra om de uppnådda effekterna kan tillskrivas din intervention. Exempelvis vore det en dålig idé att jämföra resultaten från deltagare som frivilligt erbjudit sig att delta i interventionen med resultaten från personer som undvek att delta i den, eftersom effekterna säkerligen har samband med denna inledande skillnad i attityd. Det är däremot en bra idé att välja deltagare för interventions- och kontrollgrupperna med likartade egenskaper i fråga om ålder, kön, utbildningsnivå och erfarenhet som bilförare osv. En särskild uppföljning av deltagarna krävs för utformningar där man mäter effekten före och efter interventionen, eftersom deltagare har en tendens att lämna undersökningen under den andra fasen, när information begärs. När du genomför en långtidsutvärdering (före och efter interventionen) är det mycket mer effektivt och tillförlitligt om du jämför exakt samma grupper än olika grupper, även om dessa har likartade egenskaper. Dessutom kan denna form av utvärdering ge problem när det gäller sekretess och anonymitet. Information som tillhandahålls anonymt är mycket mer tillförlitlig, men det är tillrådligt att använda koder för att identifiera deltagarna och matcha informationen som erhölls före och efter interventionen. Uttalande från Chaves-Verín 1 Vad har du lärt dig av dina kontakter med andra medlemmar? "Vi lärde oss om vikten av solidaritet, socialt engagemang och om personer som gör ett mycket viktigt arbete bakom kulisserna." Uttalande från Passe-partout 2 Hur har era åtgärder ökat medvetenheten? Över 90 % av deltagarna uppgav att aktiviteterna hjälpt dem att bli mer medvetna om trafiksäkerhet. 1 Verín i Spanien och Chaves i Portugal är två städer som ligger nära gränsen mellan de båda länderna. De undertecknade gemensamt stadgan i april Passe-partout är en internationell organisation I Polen som genomför projekt på trafiksäkerhetsområdet och andra områden. Den blev stadgemedlem i juli

11 3 Genomföra utvärderingen 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? Genomförandet av en intern konsekvensbedömning kan engagera flera aktörer: De som ansvarar för att utforma, samordna och analysera resultaten av de indikatorer som används i utvärderingsprocessen (bedömningsgrupp). De kan vara medlemmar av den organisation som utvecklar åtagandet eller, vilket är bättre, tillhöra en extern organisation. Det kan behövas experter för denna roll. Deltagarna som drar nytta av åtgärderna kan lämna information om sig själva (attityder, beteenden, vanor, grad av nöjdhet med åtgärderna) i en enkät som utformats för ändamålet. Andra observatörer som har tillgång till relevant information (uppgifter om olyckor, föroreningar, överträdelser eller riskexponering osv.) eller experter som kan göra en objektiv utvärdering av syftet med åtgärderna, processerna osv. Utvärderingen kräver att en utvärderingsgrupp bildas under planeringen. Det är berikande om andra aktörer än medlemmar av din egen organisation kan medverka i planeringen. Alla deltagare är engagerade i utvärderingen på ett eller annat sätt men det är viktigt att göra åtskillnad mellan deras bidrag eftersom de har olika perspektiv på processen. 11

12 3 Genomföra utvärderingen 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? Nedan har vi infogat en lista över indikatorer som kan användas för att mäta genomslagskraften hos trafiksäkerhetsåtgärder: Välj indikatorer som ligger inom räckhåll för dina ekonomiska och organisatoriska möjligheter. Om du vill gå längre och göra ett åtagande med en mer komplex utvärderingsplan bör du läsa våra riktlinjer för Bra praxis-kandidater eller fråga Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team. Objektiva indikatorer: Minskat antal olyckor och olycksoffer. Minskat antal trafiksäkerhetsbrott, särskilt av de mest allvarliga slagen (bilbältesanvändning, hastighetsbegränsningar, riskabla alkohol- och drogvanor osv.). Minskade material- och tidsrelaterade kostnader för olyckor. Minskad riskexponering: antal resor, resornas typ eller längd, ökad användning av kollektivtrafik m.m. Indikatorer som mäter deltagandet: Antalet deltagare och mottagare av åtgärderna. Ökad synlighet för åtgärderna i sociala medier eller andra kommunikationsmedel. Minskade luftföroreningsnivåer från användning eller tillverkning av fordon. Subjektiva indikatorer baserade på deltagares eller mottagares insikter och subjektiva iakttagelser: Ökade kunskaper om trafiksäkerhet, som visar sig genom - positiva förändringar av attityderna till trafiksäkert beteende, - positiva förändringar av trafiksäkerhetsvanor. Indikatorer som baseras på externa observatörers iakttagelser eller iakttagelser som gjorts av ansvariga/genomförare av trafiksäkerhetsprogram: - Utvärdering av graden av uppfyllelse av åtgärdernas mål och syften. - Utvärdering av graden av överensstämmelse med den ursprungliga åtgärdsplanen. - Utvärdering av åtgärdernas relevans. - Utvärdering av informationsinsatser eller närvaro i sociala medier. Alla indikatorer är inte lika giltiga eller viktiga. Det råder ingen tvekan om att slutmålet är att minska antalet olyckor och deras konsekvenser. För att uppnå detta krävs det dock tid, medel och gemensamma åtaganden från alla sektorer av samhället: Together, we are Road Safety! 12

13 3 Genomföra utvärderingen 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? De verktyg som du använder beror på de indikatorer som valts för att mäta dina åtgärders genomslagskraft. Två strategier är allmänt använda: Externa eller interna registreringssystem som objektivt registrerar alla förändringar av indikatorerna (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.). I detta fall är det viktigt att se till att du har tillgång till informationen och tänker dig för innan i vilken utsträckning dessa förändringar kan tillskrivas dina interventioner (t.ex. att det är låg sannolikhet för olyckor och att det krävs lång tid innan konkreta förändringar kan observeras). Ingående rapportering med hjälp av enkäter och undersökningar som fylls i av mottagarna eller andra observatörer. I sådana enkäter kan både objektiva indikatorer (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.) och subjektiva indikatorer (beteenden, attityder, vanor, kunskap) användas. De kommer också att vara ett lämpligt bedömningsverktyg för både mottagare och andra observatörer. Du kan också få mer kvalitativa indikatorer genom intervjuer eller målgrupper. Dessa metoder kan vara komplement till de föregående förfarandena och bidra till att förbättra resultaten genom att upptäcka fel och brister i hela processen. 13

14 4 Delad kunskap Det är i projektets intresse att främja och öka synligheten för Bra praxis-kandidaterna för att inspirera andra och bli förebilder för bra praxis för trafiksäkerhet över hela Europa. För alla Bra praxis-åtaganden gäller följande: De kommer att intervjuas och presenteras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans kvartalsvisa nyhetsbrev som skickas ut till alla medlemmar och prenumeranter. De kommer att skildras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans veckovisa socialamedieprogram i de mest populära plattformarna, bland annat på en Facebooksida, Twitter- och Google+-konton samt en LinkedIn-sida och en YouTube-kanal, för att bilda opinion och väcka debatt. De kommer att tävla om Europeiska trafiksäkerhetsstadgans utmärkelser, som införts för att ge ytterligare erkänsla åt de mest inspirerande exemplen på bra praxis. Alla kandidater till utmärkelsen och segrarna kommer att vara i rampljuset under den årliga konferensen. De kommer att uppmärksammas i ett särskilt avsnitt på webbplatsen och i alla sociala medier samt tillkännages i nyhetsbrevet. De kommer att inbjudas att lämna sina uttalanden i ett särskilt avsnitt av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats där deras inspirerande tankar och åsikter samlas. De kommer att uppmärksammas i avsnittet Framhävda medlemmar på hemsidan. De kommer att särskilt uppmanas att lägga upp uppdateringar om sina aktiviteter på sin organisations konto i de sociala medierna (Facebook, Twitter) och dela sitt innehåll på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans sidor i de sociala medierna och använda nyckelordet #ERSC för att skapa samtal. 14

15 5 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en gemenskap med över medlemmar som stöder projektet med kontrekta åtaganden som främjar trafiksäkerheten. Alla tidigare undertecknare hittar sina tidigare åtaganden i sin profil på den nya webbplatsen. Vi uppmanar dem att fortsätta att vara aktiva och inspirera andra att agera. Hur kan du göra detta? Genom att lägga upp information om dina trafiksäkerhetsåtgärder, arrangera trafiksäkerhetsevenemang och inbjuda andra att vara med. Genom att skicka dina uttalanden om hur deltagandet i Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har hjälpt din organisation att tackla trafiksäkerhetsproblem och agera andra vill lära sig av dig! Genom att dela din erfarenhet med nya medlemmar, kommentera andras resultat och utbyta kunskap. Genom att förnya ditt trafiksäkerhetsåtagande: hjälper Europeiska trafiksäkerhetsstadgan dig att replikera dina åtgärder eller att utarbeta nya åtaganden. Genom att bredda omfattningen av dina åtaganden och inrikta dem på sårbara vägtrafikanter som t.ex. unga. Uttalande från STIVO 1 Har du fler idéer om hur trafiksäkerheten kan förbättras? Vi planerar att fortsätta med vårt förebyggande arbete inriktat på transportanvändare och vårt arbete i skolor genom Cahier de Route och att utse trafiksäkerhetsansvariga inom vårt företag. Vi producerar en film om en trafikräddningsinsats tillsammans med räddningstjänsterna och göra våra barn mer medvetna om säkerhetsbestämmelser i kollektivtrafiken och vad man ska göra i risksituationer. 1 STIVO driver en kommunal busstrafiktjänst i Cergy-Pontoise i Frankrike. Det undertecknade stadgan

16 Dessa riktlinjer har utarbetats av P.A.U. Education i samarbete med Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp samordnad av dr Jaime Sanmartín, som en del av uppdraget från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för transport och rörlighet 16

17 Underteckna Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och gör skillnad! Gör som tusentals europeiska organisationer, föreningar och företag för att rädda liv. Tfn: (34)

Europeiska. Riktlinjer. trafiksäkerhetsstadgan. för åtaganden. Fokus på ungdomsåtaganden. Transport

Europeiska. Riktlinjer. trafiksäkerhetsstadgan. för åtaganden. Fokus på ungdomsåtaganden. Transport Europeiska Riktlinjer för åtaganden Fokus på ungdomsåtaganden Transport Innehåll 1 2 3 Den förnyade Europeiska p.3 Åtagande för Europeiska p.4 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför 2.2 Europeiska

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning!

THE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning! THE AMAZING ACADEMY KURSER JAN-MAR 2013 Genom vår akademi erbjuder vi kurser och seminarier så att du och din organisation kan komma igång med sociala medier på allvar. Kurserna genomförs antingen på plats

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att:

Företag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att: Checklista för små och medelstora företag: Vad krävs av mitt företag för att efterleva de europeiska principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel? Hur implementerar

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS Innehållsförteckning 1. PRINCE2... 3 1.1. PRINCE2 Practitioner... 4 1. PRINCE2 PRINCE2 (Projects IN a Controlled Environment) är en strukturerad metod

Läs mer

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR.

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. 1 SKOLPOLICY INOM SPELFRÅGAN I följande dokument ges en övergripande guide över hur skolan kan arbeta fram en policy i frågan kring

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

E-POSTBAROMETERN 2013

E-POSTBAROMETERN 2013 E-POSTBAROMETERN 2013 Marknadschefers val av olika medier 2013 E-postmarknadsföringens nuläge, framtid och trender. Statistik från en undersökning bland svenska marknadsförare. Creating e-mail success

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog?

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog? Foto: nicke johansson vad är en europageolog? Vad är en Europageolog? Europageolog är en professionell titel innebärande att personen som innehar titeln har uppnått en tillfredsställande akademisk utbildning

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller?

Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Uppdaterad i mars 2013 Personuppgifter i forskningen vilka regler gäller? Vad gäller när en forskare hanterar integritetskänsligt material i sin forskning?

Läs mer

MULTIPELDISTRIKTSKOORDINATOR ANSÖKNINGSPAKET

MULTIPELDISTRIKTSKOORDINATOR ANSÖKNINGSPAKET MULTIPELDISTRIKTSKOORDINATOR ANSÖKNINGSPAKET De medlemmar som uppfyller kraven (sidan 3) för GLT-multipeldistriktskoordinator kan utnämnas till denna post. Kandidaterna ska ta del av ansvarsområdena och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

Boplats Syd Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD. den kommunala bostadsförmedlingen

Boplats Syd Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD. den kommunala bostadsförmedlingen Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD den kommunala bostadsförmedlingen SÅ FUNGERAR DET HUR ANMÄLER JAG MIG? Du anmäler dig till bostadskön genom att fylla i en ansökan på vår webbplats - www.boplatssyd.se

Läs mer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer 1 (4) Policy Sponsring en del av s marknadsföring Uppvaktning vid framgångsrika prestationer Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2010 att gälla fr.om. 1 januari 2011 Ansvarig för att dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

SIQ. Regler & Anvisningar. Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2015

SIQ. Regler & Anvisningar. Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2015 SIQ Utmärkelsen Svensk Kvalitet Regler & Anvisningar Alla som deltar är vinnare Att delta i Utmärkelsen Svensk Kvalitet innebär en omfattande beskrivning av verksamheten, utförd av egna medarbetare. När

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer