Europeiska trafiksäkerhetsstadgan
|
|
- Julia Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Riktlinjer för Bra praxis-kandidater Transport
2 Innehåll Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning p.3 Efterlysning av bra praxis p Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? 2.2 Vad är bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Genomföra utvärderingen p Vad går utvärderingen ut på? 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? 3.3 Hur väljer jag målgrupper? 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? Delad kunskap p.14 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan p.15 2
3 1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en trafiksäkerhetsplattform för det civila samhället som bygger på konkreta åtaganden från företag, organisationer, lokala myndigheter, forskningsinstitutioner, universitet och skolor. I dag har över enheter från alla EU:s medlemsstater anslutit sig till Europeiska trafiksäkerhetsstadgan med åtaganden för att förbättra trafiksäkerhetsnormerna och utveckla en trafiksäkerhetskultur bland européerna. Den nya etappen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har utvecklats på grundval av erfarenheter och lärdomar från de två föregående versionerna. Den underliggande principen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är dock densamma: Att ansvaret för trafiksäkerheten bör delas av alla berörda, både experter och lekmän. Den nya slogan talar för sig själv: 3
4 2 Efterlysning av bra praxis 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? Riktlinjerna har utarbetats för att hjälpa Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar att ansöka om Bra praxis-märket. De bygger på den erfarenhet och kunskap som samlats in från åtaganden enligt Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och de trafiksäkerhetsaktiviteter som hittills lämnats in samt på expertbidrag från planens vetenskapliga rådgivare. Genom att skapa ett kvalitetsmärke vill Europeiska trafiksäkerhetsstadgan rekommendera enastående trafiksäkerhetspraxis: Åtaganden vars strategi kännetecknas av kvalitet och effektivitet genom en innovativ och kreativ uppsättning resurser som svarar mot viktiga trafiksäkerhetsutmaningar. 2.2 Vad är bra praxis? Det enklaste sättet att definiera bra praxis är att säga att en åtgärd (aktivitet, strategi, metod, rutin, teknik etc.) har utvärderats i fråga om sin effektivitet när det gäller att ta itu med trafiksäkerhetsproblem och har befunnits vara framgångsrik. Bra praxis underbyggs därför av tydliga indikatorer som framgången mäts mot. Ett viktigt inslag i ett åtagande om bra praxis är således en välutformad utvärderingsplan som täcker alla aspekter av utvecklingsprocessen och som tydligt visar hur åtgärden utvecklas enligt den inledande planen och som framför allt gör det möjligt att mäta konsekvenserna av åtgärderna. Bra praxis-märket tilldelas först när åtagandet har gett tillräckliga resultat och lämplig information som kan analyseras av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp och av Europeiska kommissionen. Förutom dessa riktlinjer kommer varje kandidat att få personlig assistans av stadgans team under ansökningsprocessen. Alla godkända Bra praxis-åtgärder kommer att tävla om utmärkelsen Excellence in Road Safety Awards, som delas ut varje år i Bryssel. 4
5 2 Efterlysning av bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? För att betraktas som bra praxis måste ett åtagande ha följande egenskaper: En utvärderingsplan som visar effekten av åtgärden genom en jämförelse mellan före och efter och/eller en jämförelse av en interventionsgrupp och en kontrollgrupp (konsekvensbedömning). Konsekventa utvärderingsindikatorer som kan mätas på lämpligt sätt för att utvärdera resultaten och visa effekten och konsekvensen av åtgärderna. En strategi för att informera om och se till att åtgärderna upprätthålls med väldokumenterade indikatorer för processen, t.ex. antal vidtagna åtgärder, antal personer som nåtts, material som producerats, personal som medverkat 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? Registrera sig Innan du ansöker om Bra praxis-märket måste du registrera dig för att bli medlem av Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och godkänna stadgans principer. Berätta Om Åtgärdsplanen Om du bestämt dig för att anta denna utmaning ber vi dig fylla i formuläret för kandidater för bra praxis och ange mål, omfattning, planerade åtgärder och utformningen av utvärderingen. Godkännande Av Åtgärdsplanen Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team kommer att granska ditt förslag och hjälpa dig att förbättra det om det behövs några ändringar. Informera Om Framstegen För Åtgärderna När din åtgärd och utvärderingsplan har godkänts blir den offentlig på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats och du lägger upp information om de aktiviteter du genomför inom ditt åtagande. Dela Resultaten När aktiviteterna är genomförda blir du ombedd att granska deras effektivitet enligt utvärderingsplanen. Utvärdering Av Åtagandet När utvärderingen av åtgärdens effektivitet är klar utvärderar stadgans experter hela ditt åtagande på nytt för att avgöra om det kan få Bra praxis-märket. Bra Praxis! Varje år delar en expertjury ut utmärkelser till de mest framstående exemplen på bra praxis och de som får utmärkelsen inbjuds att delta i utdelningsceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. Good Practice!
6 2 Efterlysning av bra praxis 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? Gemensamt Ansvar Det är en möjlighet att genomföra ett trafiksäkerhetsprojekt som verkligen illustrerar vår slogan Together, we are Road Safety! Företagens Sociala Ansvar Det är en stimulerande uppgift för din organisation att göra gemensam sak för ett samhällsmål, förbättra folkhälsan och minska antalet trafikolyckor. Utbyta Kunskap Det ger möjlighet att utbyta bra praxis, inspirera och lära sig av varandra. Lärande Du kan räkna med stöd från experter när du utvecklar dina åtgärder. Uppmärksamhet Du visar din förmåga att agera, både bland Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar och utanför trafiksäkerhetsstadgans gemenskap, genom att fastställa tydliga mål och eftersträva effektivitet i ditt arbete. Trafiksäkerhetskompetens Du blir en verklig förebild i fråga om trafiksäkerhetsåtagande. Erkännande Du kan vinna en utmärkelse och knyta kontakter med beslutsfattare och andra organisationer som är engagerade i trafiksäkerhet vid ceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. 6
7 2 Efterlysning av bra praxis 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Syftet med riktlinjerna är att hjälpa dig att definiera och genomföra konsekvensbedömningen för det trafiksäkerhetsåtagande som du lämnar in som svar på efterlysningen av bra praxis. Vägledningen ger dig inte råd om hur du ska utforma en trafiksäkerhetsåtgärd för den typen av information kan du använda Europeiska trafiksäkerhetsstadgans åtaganderiktlinjer. Vi rekommenderar att du planerar din utvärdering samtidigt som du planerar dina aktiviteter, så att de båda processerna fortlöper parallellt och kan berika varandra. Dessa riktlinjer ger dig information om följande: Varför är utvärdering viktigt? Hur definierar man målen för en utvärdering? Hur definierar man målgrupper? Hur utformar man en utvärdering för att mäta konsekvenserna av åtgärden? Vilka utvärderingsverktyg bör man välja för sina mål? Hur bör man gå vidare: informationsspridning, hållbarhet och uppskalning. 7
8 3 Genomföra utvärderingen I det här avsnittet får du praktiska råd om utformningen av utvärderingsplanen. 3.1 Vad går utvärderingen ut på? Utvärderingen kan vara till hjälp för följande: Ta reda på dina åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet Identifiera starka och svaga sidor hos din åtgärd Avgöra om din åtgärd kan mångfaldigas och i så fall under vilka villkor Avgöra om dina åtgärder är kostnadseffektiva och besluta om deras framtid Konsekvens Inlärningsprocess, Resultatförbättring Replikering Vägledning För Investeringsbeslut Du kan utvärdera följande: Processer: Processutvärderingen ger dig information om hur åtgärden genomförs och hur den uppfattas av deltagarna. Den informerar dig om hur konsekvensen uppnåddes eller om vilka faktorer som bidrog till det. Konsekvens: Genom konsekvensutvärderingen får du veta om du har uppnått dina mål och fått önskade resultat. Dessa kan vara av olika slag: beteendeförändring, kunskapsökning, ökad medvetenhet, nya färdigheter osv. 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? Det finns två grundläggande sätt att fastställa konsekvensen av åtgärden: Att mäta problemet före och efter interventionen i syfte att förbättra någon av trafiksäkerhetsindikatorerna för att göra jämförelser. Denna strategi kan kompletteras av en annan mätning för att testa effektens stabilitet över tiden. Att mäta skillnaderna mellan indikatorerna i situationer som påverkar två olika grupper: Den ena är föremål för förändring på grund av dina åtgärder (interventionsgrupp). Den andra gruppen har likartade egenskaper men är inte föremål för sådana åtgärder (kontrollgrupp). Detta kan utsträckas till fler grupper eller typer av aktiviteter. 8
9 3 Genomföra utvärderingen Båda metoderna har sina starka och svaga sidor och kan kräva extra mätningar för att garantera att de ger resultat. Därför rekommenderas ofta en kombination av båda metoderna, vilket gör det möjligt att utforma utvärderingen på följande sätt: Antal grupper Mättillfälle ENDAST efter interventionen Före och efter interventionen Före och efter interventionen + övervakning ENDAST interventionsgrupp Interventionsgrupp + kontrollgrupp * ++* +++* Strategierna i tabellen ovan sträcker sig från mest till minst kraftfull när det gäller konsekvensbedömning: + Mätning efter interventionen tillåter begränsade slutsatser om den erhållna konsekvensen. ++ Denna utformning gör det möjligt att utvärdera förändringar på kort sikt. Du måste vara försiktig när du drar slutsatser från en utvärdering av detta slag eftersom de olika faktorer som du inte har kontrollerat kan ha påverkat försöksgruppen och bidragit till den observerade effekten. * Denna utvärderingsutformning används allmänt men tar inte hänsyn till situationen före interventionen. Du måste vara särskilt försiktig när du väljer deltagare i både interventions- och kontrollgrupper för att se till att de är så lika varandra som möjligt så att den observerade förändringen (konsekvensen) kan tillskrivas din intervention och inte de inneboende skillnaderna mellan grupperna. +++ Denna utformning tillåter utvärdering av förändringar som bibehålls över tiden. Du måste dock kontrollera att de observerade effekterna beror på din intervention och inte på andra faktorer som du inte har kontrollerat. ++* Denna typ av utformning är lämplig för att identifiera effekter på kort sikt. +++* Detta är en idealisk utvärderingsutformning men det kräver tid och betydande insatser att genomföra den. Den främsta svårigheten är att följa upp deltagarna i åtgärderna under en lång tidsperiod. Valet av rätt utvärderingsstrategi är långt ifrån enkelt och är huvudsakligen beroende av typen av intervention, aktiviteterna samt målgruppen. Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team hjälper dig att välja lämplig utformning av konsekvensutvärderingen för din åtgärd. Vi uppmanar dig också att utnyttja de resurser som offentliggörs på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats. 9
10 3 Genomföra utvärderingen 3.3 Hur väljer jag målgrupper? I ett ambitiöst åtagande siktar man på att nå så många människor som möjligt och att utöka dess genomslag. Om du vill mäta konsekvensen är det dock viktigt att följa vissa rekommendationer om valet av målgrupper som ska delta i och dra nytta av åtgärderna. Det är särskilt viktigt om du använder utvärderingsutformningen med interventions- och kontrollgrupper. Därför är det lämpligt att tänka på följande: Deltagarna kan reagera på olika sätt på dina åtgärder. Målgruppen bör kunna reagera positivt på de interventioner du har planerat, även om mångfalden alltid innebär att det finns personer som är mer benägna än andra att ta till sig förändringar, antingen på grund av sin allmänna tendens att tolerera det eller därför att deras attityder eller vanor redan är positiva och knappast kan förbättras. Om du riktar din intervention mot personer med genomsnittliga egenskaper är det oftare lättare att urskilja effekten. För att få tillförlitliga resultat från utvärderingen är det viktigt att interventions- och kontrollgrupperna är jämförbara. Om det finns tidigare skillnader blir det svårt att avgöra om de uppnådda effekterna kan tillskrivas din intervention. Exempelvis vore det en dålig idé att jämföra resultaten från deltagare som frivilligt erbjudit sig att delta i interventionen med resultaten från personer som undvek att delta i den, eftersom effekterna säkerligen har samband med denna inledande skillnad i attityd. Det är däremot en bra idé att välja deltagare för interventions- och kontrollgrupperna med likartade egenskaper i fråga om ålder, kön, utbildningsnivå och erfarenhet som bilförare osv. En särskild uppföljning av deltagarna krävs för utformningar där man mäter effekten före och efter interventionen, eftersom deltagare har en tendens att lämna undersökningen under den andra fasen, när information begärs. När du genomför en långtidsutvärdering (före och efter interventionen) är det mycket mer effektivt och tillförlitligt om du jämför exakt samma grupper än olika grupper, även om dessa har likartade egenskaper. Dessutom kan denna form av utvärdering ge problem när det gäller sekretess och anonymitet. Information som tillhandahålls anonymt är mycket mer tillförlitlig, men det är tillrådligt att använda koder för att identifiera deltagarna och matcha informationen som erhölls före och efter interventionen. Uttalande från Chaves-Verín 1 Vad har du lärt dig av dina kontakter med andra medlemmar? "Vi lärde oss om vikten av solidaritet, socialt engagemang och om personer som gör ett mycket viktigt arbete bakom kulisserna." Uttalande från Passe-partout 2 Hur har era åtgärder ökat medvetenheten? Över 90 % av deltagarna uppgav att aktiviteterna hjälpt dem att bli mer medvetna om trafiksäkerhet. 1 Verín i Spanien och Chaves i Portugal är två städer som ligger nära gränsen mellan de båda länderna. De undertecknade gemensamt stadgan i april Passe-partout är en internationell organisation I Polen som genomför projekt på trafiksäkerhetsområdet och andra områden. Den blev stadgemedlem i juli
11 3 Genomföra utvärderingen 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? Genomförandet av en intern konsekvensbedömning kan engagera flera aktörer: De som ansvarar för att utforma, samordna och analysera resultaten av de indikatorer som används i utvärderingsprocessen (bedömningsgrupp). De kan vara medlemmar av den organisation som utvecklar åtagandet eller, vilket är bättre, tillhöra en extern organisation. Det kan behövas experter för denna roll. Deltagarna som drar nytta av åtgärderna kan lämna information om sig själva (attityder, beteenden, vanor, grad av nöjdhet med åtgärderna) i en enkät som utformats för ändamålet. Andra observatörer som har tillgång till relevant information (uppgifter om olyckor, föroreningar, överträdelser eller riskexponering osv.) eller experter som kan göra en objektiv utvärdering av syftet med åtgärderna, processerna osv. Utvärderingen kräver att en utvärderingsgrupp bildas under planeringen. Det är berikande om andra aktörer än medlemmar av din egen organisation kan medverka i planeringen. Alla deltagare är engagerade i utvärderingen på ett eller annat sätt men det är viktigt att göra åtskillnad mellan deras bidrag eftersom de har olika perspektiv på processen. 11
12 3 Genomföra utvärderingen 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? Nedan har vi infogat en lista över indikatorer som kan användas för att mäta genomslagskraften hos trafiksäkerhetsåtgärder: Välj indikatorer som ligger inom räckhåll för dina ekonomiska och organisatoriska möjligheter. Om du vill gå längre och göra ett åtagande med en mer komplex utvärderingsplan bör du läsa våra riktlinjer för Bra praxis-kandidater eller fråga Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team. Objektiva indikatorer: Minskat antal olyckor och olycksoffer. Minskat antal trafiksäkerhetsbrott, särskilt av de mest allvarliga slagen (bilbältesanvändning, hastighetsbegränsningar, riskabla alkohol- och drogvanor osv.). Minskade material- och tidsrelaterade kostnader för olyckor. Minskad riskexponering: antal resor, resornas typ eller längd, ökad användning av kollektivtrafik m.m. Indikatorer som mäter deltagandet: Antalet deltagare och mottagare av åtgärderna. Ökad synlighet för åtgärderna i sociala medier eller andra kommunikationsmedel. Minskade luftföroreningsnivåer från användning eller tillverkning av fordon. Subjektiva indikatorer baserade på deltagares eller mottagares insikter och subjektiva iakttagelser: Ökade kunskaper om trafiksäkerhet, som visar sig genom - positiva förändringar av attityderna till trafiksäkert beteende, - positiva förändringar av trafiksäkerhetsvanor. Indikatorer som baseras på externa observatörers iakttagelser eller iakttagelser som gjorts av ansvariga/genomförare av trafiksäkerhetsprogram: - Utvärdering av graden av uppfyllelse av åtgärdernas mål och syften. - Utvärdering av graden av överensstämmelse med den ursprungliga åtgärdsplanen. - Utvärdering av åtgärdernas relevans. - Utvärdering av informationsinsatser eller närvaro i sociala medier. Alla indikatorer är inte lika giltiga eller viktiga. Det råder ingen tvekan om att slutmålet är att minska antalet olyckor och deras konsekvenser. För att uppnå detta krävs det dock tid, medel och gemensamma åtaganden från alla sektorer av samhället: Together, we are Road Safety! 12
13 3 Genomföra utvärderingen 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? De verktyg som du använder beror på de indikatorer som valts för att mäta dina åtgärders genomslagskraft. Två strategier är allmänt använda: Externa eller interna registreringssystem som objektivt registrerar alla förändringar av indikatorerna (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.). I detta fall är det viktigt att se till att du har tillgång till informationen och tänker dig för innan i vilken utsträckning dessa förändringar kan tillskrivas dina interventioner (t.ex. att det är låg sannolikhet för olyckor och att det krävs lång tid innan konkreta förändringar kan observeras). Ingående rapportering med hjälp av enkäter och undersökningar som fylls i av mottagarna eller andra observatörer. I sådana enkäter kan både objektiva indikatorer (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.) och subjektiva indikatorer (beteenden, attityder, vanor, kunskap) användas. De kommer också att vara ett lämpligt bedömningsverktyg för både mottagare och andra observatörer. Du kan också få mer kvalitativa indikatorer genom intervjuer eller målgrupper. Dessa metoder kan vara komplement till de föregående förfarandena och bidra till att förbättra resultaten genom att upptäcka fel och brister i hela processen. 13
14 4 Delad kunskap Det är i projektets intresse att främja och öka synligheten för Bra praxis-kandidaterna för att inspirera andra och bli förebilder för bra praxis för trafiksäkerhet över hela Europa. För alla Bra praxis-åtaganden gäller följande: De kommer att intervjuas och presenteras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans kvartalsvisa nyhetsbrev som skickas ut till alla medlemmar och prenumeranter. De kommer att skildras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans veckovisa socialamedieprogram i de mest populära plattformarna, bland annat på en Facebooksida, Twitter- och Google+-konton samt en LinkedIn-sida och en YouTube-kanal, för att bilda opinion och väcka debatt. De kommer att tävla om Europeiska trafiksäkerhetsstadgans utmärkelser, som införts för att ge ytterligare erkänsla åt de mest inspirerande exemplen på bra praxis. Alla kandidater till utmärkelsen och segrarna kommer att vara i rampljuset under den årliga konferensen. De kommer att uppmärksammas i ett särskilt avsnitt på webbplatsen och i alla sociala medier samt tillkännages i nyhetsbrevet. De kommer att inbjudas att lämna sina uttalanden i ett särskilt avsnitt av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats där deras inspirerande tankar och åsikter samlas. De kommer att uppmärksammas i avsnittet Framhävda medlemmar på hemsidan. De kommer att särskilt uppmanas att lägga upp uppdateringar om sina aktiviteter på sin organisations konto i de sociala medierna (Facebook, Twitter) och dela sitt innehåll på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans sidor i de sociala medierna och använda nyckelordet #ERSC för att skapa samtal. 14
15 5 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en gemenskap med över medlemmar som stöder projektet med kontrekta åtaganden som främjar trafiksäkerheten. Alla tidigare undertecknare hittar sina tidigare åtaganden i sin profil på den nya webbplatsen. Vi uppmanar dem att fortsätta att vara aktiva och inspirera andra att agera. Hur kan du göra detta? Genom att lägga upp information om dina trafiksäkerhetsåtgärder, arrangera trafiksäkerhetsevenemang och inbjuda andra att vara med. Genom att skicka dina uttalanden om hur deltagandet i Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har hjälpt din organisation att tackla trafiksäkerhetsproblem och agera andra vill lära sig av dig! Genom att dela din erfarenhet med nya medlemmar, kommentera andras resultat och utbyta kunskap. Genom att förnya ditt trafiksäkerhetsåtagande: hjälper Europeiska trafiksäkerhetsstadgan dig att replikera dina åtgärder eller att utarbeta nya åtaganden. Genom att bredda omfattningen av dina åtaganden och inrikta dem på sårbara vägtrafikanter som t.ex. unga. Uttalande från STIVO 1 Har du fler idéer om hur trafiksäkerheten kan förbättras? Vi planerar att fortsätta med vårt förebyggande arbete inriktat på transportanvändare och vårt arbete i skolor genom Cahier de Route och att utse trafiksäkerhetsansvariga inom vårt företag. Vi producerar en film om en trafikräddningsinsats tillsammans med räddningstjänsterna och göra våra barn mer medvetna om säkerhetsbestämmelser i kollektivtrafiken och vad man ska göra i risksituationer. 1 STIVO driver en kommunal busstrafiktjänst i Cergy-Pontoise i Frankrike. Det undertecknade stadgan
16 Dessa riktlinjer har utarbetats av P.A.U. Education i samarbete med Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp samordnad av dr Jaime Sanmartín, som en del av uppdraget från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för transport och rörlighet 16
17 Underteckna Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och gör skillnad! Gör som tusentals europeiska organisationer, föreningar och företag för att rädda liv. Tfn: (34)
Europeiska. Riktlinjer. trafiksäkerhetsstadgan. för åtaganden. Fokus på ungdomsåtaganden. Transport
Europeiska Riktlinjer för åtaganden Fokus på ungdomsåtaganden Transport Innehåll 1 2 3 Den förnyade Europeiska p.3 Åtagande för Europeiska p.4 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför 2.2 Europeiska
Läs merförebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar
Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för
Läs mer8808/19 abr/mhe 1 TREE.1.B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 maj 2019 (OR. en) 8808/19 AUDIO 71 DIGIT 88 NOT från: till: Föreg. dok. nr: 8769/19 Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merTrafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010
IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram
Läs mer6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Läs merKommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form
Läs merVilken roll har de organisationer som deltar i en Jean Monnet-modul?
Jean Monnet Moduler Vad är en Jean Monnet-modul? En Jean Monnet-modul är ett kort undervisningsprogram (eller kurs) vid en högskola inom EUstudier. Varje modul omfattar minst 40 undervisningstimmar per
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
17.11.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 320/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1077/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för nationella säkerhetsmyndigheters tillsyn efter
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merVarför är Badges användbara?
Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att
Läs mer10062/19 sa/mhe 1 JAI.1
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 juni 2019 (OR. en) 10062/19 ENFOPOL 289 LÄGESRAPPORT från: av den: 6 juni 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9533/19 Ärende: Rådets
Läs merSteg för steg-guide för. Medarbetarundersökning
Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merKommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)
Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merIntervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?
Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor
Läs merEn praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område
Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt
Läs merEUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
C 39/10 Europeiska unionens officiella tidning 8.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om förfarandena och kraven som gäller för urval, utnämning
Läs merHANTERAR FARLIGA ÄMNEN PÅ ETT SÄKERT SÄTT
Arbetsmiljön angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser HANTERAR FARLIGA ÄMNEN PÅ ETT SÄKERT SÄTT #EUhealthyworkplaces www.healthy-workplaces.eu Priset för goda praktiska lösningar
Läs merDatum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17
2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på
Läs merCase Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721
Case Id: a5c78a85-b05e-4d1d-ae1e-0421dc5a9721 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för behöriga och andra
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merPopulärt på internet. 56 Kampanjguide
Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj
Läs merJean Monnet-professurer
Jean Monnet-professurer Vad är en Jean Monnet-professur En Jean Monnet-professur är en undervisningstjänst under en period på tre år med specialisering på EU-studier för universitetsprofessorer. En Jean
Läs merBoplats Syd Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD. den kommunala bostadsförmedlingen
Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD den kommunala bostadsförmedlingen SÅ FUNGERAR DET HUR ANMÄLER JAG MIG? Du anmäler dig till bostadskön genom att fylla i en ansökan på vår webbplats - www.boplatssyd.se
Läs merEUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
3.4.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 98/3 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 27 januari 2014 om en samordningsram för behöriga eller utsedda myndigheters
Läs mer5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION
(8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet
Läs merför vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE VAD ÄR EN OPEN BADGE? En Badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvaliteter.
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merRiktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09
Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Tyresö kommun / 2015-09-09 2 (6) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Tonalitet, bemötande och tilltal...4 3 Hantering
Läs merDe största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.
Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,
Läs merNU SKIN ÄR EN SOCIAL VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR NU SKIN I SOCIALA MEDIA
NU SKIN ÄR EN SOCIAL VERKSAMHET RIKTLINJER FÖR NU SKIN I SOCIALA MEDIA 1 DIREKTFÖRSÄLJNING KAN ANSES VARA URSPRUNGET TILL SOCIAL NÄTVERKAN Vår affärsmodell grundar sig på försäljning från person till person
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 SWD(2013) 235 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merNYHETSBREV September december, 2010
NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och
Läs merModul 7 Att söka arbete För Handledare
Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta
Läs merFramgångsrika projekt för tillväxt
Framgångsrika projekt för tillväxt Seminarieserie med syfte att inspirera till nya framtida samarbeten kring projekt 2013-10-01 Vad är det som är så unikt med oss? Seminarie 1 Anneli Danielsson och Tommie
Läs merAtt bygga hållbara förändringar
Att bygga hållbara förändringar Jag jobbar med individer, team och organisationer i förändring. Min roll är coachande. Jag utgår från att jag inte är svarsleverantör. Ni är specialisterna i er verksamhet.
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merAnvändar Handbok. Info4Migrants
T H E P R O J E C T N U M B E R : U K / 1 3 / L L P - L D V / T O I - 6 1 5 Användar Handbok Info4Migrants Projektet har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. Denna publikation [kommunikation]
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merNy funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt
PROMEMORIA Datum 2007-04-13 Författare Ruth Yosef Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en) 8964/17 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat ENV 422 FIN 290 FSTR 40 REGIO 56 AGRI 255 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merNybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26
Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som
Läs merFoto: nicke johansson. vad är en europageolog?
Foto: nicke johansson vad är en europageolog? Vad är en Europageolog? Europageolog är en professionell titel innebärande att personen som innehar titeln har uppnått en tillfredsställande akademisk utbildning
Läs merMålgrupper. Med målgrupper menar vi. Syfte. Målgrupperna. Vad händer inom fallskärmsvärlden?
Målgrupper Med målgrupper menar vi - Ett behovs- eller beteendemönster - i relation till fallskärmsförbundets kommunikation - som är relevant för vårt syfte Syfte - Transparens och insyn ger delaktighet,
Läs merRiktlinjer Sociala medier
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merTHE AMAZING ACADEMY. Välkommen till ett nytt år med spännande utbildning!
THE AMAZING ACADEMY KURSER JAN-MAR 2013 Genom vår akademi erbjuder vi kurser och seminarier så att du och din organisation kan komma igång med sociala medier på allvar. Kurserna genomförs antingen på plats
Läs merTal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten
Tal Luxemburg den 18 mars 2014 ECA/14/09 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av revisionsrättens årliga arbetsprogram för 2014 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merFrågor och svar för anställda
Frågor och svar för anställda Om EthicsPoint Rapportering Allmänt Rapporteringssäkerhet och konfidentialitet Tips och bästa praxis Om EthicsPoint Vad är EthicsPoint? EthicsPoint är ett omfattande och konfidentiellt
Läs merEuropeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE
Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,
Läs merProjektplan för utvärderingsmöten
Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet
Läs merJan Ferlin Kommunikationschef Hyresgästföreningen
Opinionsbildning Jan Ferlin Kommunikationschef Hyresgästföreningen Opinionsbildning Strategi för opinionsbildning Utgångspunkter Genom att bli spetsigare i vad vi opinionsbildar om, men samtidigt bredare
Läs merFöretag som har anslutit sig till The Supply Chain Initiative förbinder sig att:
Checklista för små och medelstora företag: Vad krävs av mitt företag för att efterleva de europeiska principerna för god affärssed för vertikala förbindelser i försörjningskedjan för livsmedel? Hur implementerar
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final ANNEX 2 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 21.6.2012 2012/0074(NLE) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för
Läs merStrategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro
Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället
Läs mer(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)
17.5.2014 L 147/79 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta
Läs merValencia Charter svensk översättning april 2006
V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.8.2017 COM(2017) 425 final 2017/0191 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vad gäller förslag till Unece-handelsnormer
Läs merSveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter
30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merEn kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org
En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar
Läs merAktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015
Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap
Läs merVäktare av EU:s finanser
SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har
Läs merYrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt
Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merInnehållsförteckning. Företagsanpassade uppdrag
Kurser och Seminarier Hösten 2015 sförteckning Frukostseminarium: Hållbara Chefer... 3 Frukostseminarium: CFI Chefsfunktionsindex... 4 Frukostseminarium: Kulturanalysen ett avgörande komplement till strategiska
Läs merMEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER. 31 maj 2011
ÅTGÄRDER FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER ARBETSGRUPPEN FÖR HANDELSFRÅGOR 31 maj 2011 Förord I juni 2010 diskuterade arbetsgruppen
Läs merLed dig själv med visioner
Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling
Läs merAssessios guide om OBM
Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merKOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM
15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,
Läs merBLIR DIN STAD DEN FÖRSTA EUROPEISKA HUVUDSTADEN FÖR SMART TURISM?
BLIR DIN STAD DEN FÖRSTA EUROPEISKA HUVUDSTADEN FÖR SMART TURISM? FAKTABLAD 1. BLIR DIN STAD DEN FÖRSTA EUROPEISKA HUVUDSTADEN FÖR SMART TURISM? I linje med en förberedande åtgärd föreslagen av Europaparlamentet,
Läs merBeslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information
Läs merLathund sociala medier
Lathund sociala medier Att komma igång och ha en aktiv närvaro i sociala medier behöver varken vara svårt eller tidskrävande. Men det gör sig inte själv och det behöver underhållas och man behöver ha en
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merInformations- policy. Falköpings kommun
Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,
Läs merHitta ett arbete i den utvidgade unionen
Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs mer