Lunds kommun Medieanalys

Transkript

1 Lunds kommun Medieanalys

2 Inledning Retriever har på uppdrag av Lunds kommun sammanställt exponeringen av fem festivaler i medierna. Festivalerna som har varit föremål för analys är bibu.se, Lunds humorfestival, Lund International ChoralFestival, Fantastisk filmfestival samt LitteraLund. Analysen ämnar förklara vad medieexponeringen betyder för bilden av Lund som festivalstad samt Lunds kulturliv. Under perioden till publicerades totalt 739 artiklar där de fem festivalerna omnämndes. Alla artiklar har bedömts antingen som positiva, negativa eller neutrala för respektive festivals mediebild. Analysunderlaget bygger på sökningar i webbpublikationer, 448 tryckta tidningar samt 65 eterkällor. Underlaget har även kompletterats med artiklar insamlade av Lunds kommun. Rapportens innehåll: Del 1 Inledning och överblick av den totala publiciteten som medieexponeringen resulterat i. Antal artiklar per festival samt den totala tendensfördelning redovisas i diagram. Del 2 För varje enskild festival redovisas antal artiklar per månad, tendens, medieexponering per län, källtoppen, PR-värde samt antal potentiella läsare Del 3 Avslutande reflektioner kring mediebilden av Lund som festivalstad samt Lunds kulturliv

3 Överblick över festivalernas totala publicitet % 57% 50 0 Bibu Lunds humorfestival Fantastisk Filmfestival Lund International Choral Festival LitteraLund Neutral Positiv Under mätperioden publicerades totalt 739 artiklar där någon av de fem undersökta festivalerna omnämndes. Lunds humorfestival hade flest antal publiceringar och stod för 39% av det totala antalet artiklar. Näst flest omnämningar hade LitteraLund som förekom i 20% av publiciteten, tätt följd av Lund International Choral Festival som stod för 19% den totala exponeringen. I övrigt kännetecknades publiciteten av en hög andel positiva omnämnanden. Inga negativa omnämnanden har noterats för någon av festivalerna.

4 Lunds humorfestival

5 Lunds humorfestival Tendens och antal artiklar 40% Lunds humorfestival är den festival som genererade störst antal artiklar under Mest publicitet genererades under augusti månad, samma månad som festivalen ägde rum. Lunds humorfestival har omnämnts i totalt 284 artiklar. Till övervägande del omskrevs festivalen i positiva ordalag % Neutral Positiv Festivalens instiftande samt bokande av prominenta akter genererade en stor andel positiv publicitet under perioden innan festivalens invigning. Vi ser fram emot att skapa en rolig mötesplats och vi jobbar för fullt med att göra en riktigt bra festival som många får glädje av, säger Johan Wester (Norrbottens-Kuriren ). Mycket av den genererade publiciteten innehåller citat och intervjuer med arrangörerna samt medverkande komiker. Det stora intresset från Sveriges humorelit för att medverka under festivalen omskrevs i positiva ordalag flertalet artiklar. Exempelvis kan man lyfta fram inslaget Humorfestival spränger gränserna i SR P4 Malmöhus. ( ). Efter humorfestivalens genomförande beskrevs festivalen som lyckad i medierna. Årets humorfestival blev en framgång för arrangörerna lundakomikerna Anders Jansson och Johan Wester, med fyrtio föreställningar, 130 artister och drygt sålda biljetter. (Sydsvenskan ) 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Det förekom ingen publicitet kring Lunds humorfestival med negativ vinkling. Neutral Positiv

6 Lunds humorfestival Länsfördelning Denna tematiska karta illustrerar hur publiciteten är fördelad per län. En del tidningar omfattar mer än ett län och då räknas dessa enskilda artiklar med i publiciteten för flera län. I kartan har de rikstäckande medierna exkluderats för att tydliggör regionala skillnader i publiciteten. I tabellen redovisas de tio regioner inom vilka mest publicitet genererats I kartan framgår det att Lunds humorfestival har fått medial uppmärksamhet i merparten av länen. Även här har flest artiklar publicerats i Skåne län. Avsaknaden av publicitet var total i Jönköpings län, Stockholms län och Gotlands län. Län Total Skåne län 178 Västra Götalands län 16 Hallands län 14 Kalmar län 12 Riks 11 Örebro län 8 Gävleborgs län 8 Blekinge län 6 Östergötlands län 5 Västernorrlands län 5

7 Lunds humorfestival - Mediekanal och källtoppen 1% Diagrammet till vänster illustrerar den procentuella fördelningen mellan olika mediekanaler. 51% Webb Tryckt press TV / Radio 48% Publiciteten kring humorfestivalen har en relativt jämn fördelning mellan tryckt press och webbkällor. Endast en procent av publiciteten utgjordes av eterinslag. Analogt med var som kan förväntas återfinns källor från regionen på de högsta placeringarna i källtoppen. Genomslaget i rikspress beror främst på publicitet kring återföreningar av "Helt apropå" gänget, lansering av Starke man, generell information kring festivalen, bokningar samt utläggningar kring bokade prominenta akter. Mediekanal Källa Total Tryckt press Sydsvenskan 48 Webb Sydsvenskan 29 Tryckt press City Lund 25 Webb Skånska Dagbladet 12 Tryckt press Kvällsposten 11 Webb Norra Skåne 8 Webb Laholms Tidning 8 Tryckt press Kristianstadsbladet 7 Tryckt press Nerikes Allehanda 6 Webb Kristianstadbladet 4

8 Lunds humorfestival PR-värde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total Total kr kr kr kr kr kr kr kr kr Under den undersökta perioden har det redaktionella materialet där Lunds humorfestival omnämns ett PR-värde motsvarande sek. Varje artikel har i utgångsläget ett annonsvärde som baseras på artikelns storlek i spaltmeter (och givetvis beroende på vilken källa den publiceras i). Detta annonsvärde ligger sedan till grund för vårt PR-värde. PR-värdet räknas ut på följande sätt: Annonsvärde SEK = (Nyhetsstorlek i spaltmeter) x (Annonspris SEK) PR-värde SEK= (Annonsvärde SEK) x (Tendensbedömning = 3 för positiv, 1 för neutral och 1 för negativ) Vidare modifieras det framräknade PR-värdet med en impact-variabel som sträcker sig över en femgradig skala (från x 0.25 till x2), beroende på var i artikeln varumärket förekommer.

9 Lunds humorfestival - Antal potentiella läsare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Räckvidd Jan - Feb - Mar - Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec - Total Det totala medieexponeringen för Lunds humorfestival under 2010, genererade en potentiell spridning till totalt ca 33,8 miljoner läsare (talet är avrundat till närmaste hundratusental) Siffororna är baserade på varje enskild källas räckvidd. Den sammanlagda räckvidden kan upplevas som hög då det är bruttotalet som redovisas. Räckviddsiffrorna kommer från TS.

10 LitteraLund

11 LitteraLund Tendens och antal artiklar % Neutral Positiv 75% LitteraLund omnämndes under mätperioden i 149 artiklar. Även för denna festival saknas det negativ publicitet. Andelen positiv publicitet var hög, dock lägre än exempelvis Lunds humorfestival som hade en andel av positiv publicitet på hela 60 %. LitteraLund omnämndes ofta i deskriptiva artiklar utan värdeladdade uttryck. Dessa beskriver själva festivalen, punkter på festivalens program eller individuella författarskap. I de fall det förekom värdeladdade artiklar låg fokus snarare på specifika författare samt andra företeelser som står i relation till LitteraLund. Stefan Casta uttalar sig om LitterLund på följande sätt i Metro Skåne - Jag tror att alla barn har glädje av en festival som LitteraLund. ( ). Festivalen beskrivs i ett flertal artiklar som Sveriges största barn- och ungdoms litteraturfestival. Noterbart är att LitteraLund inte alltid omskrivs som en festival. I samband med publicitet kring akter som är kopplade till konferensprogrammet för vuxna omskrivs LitteraLund som just en konferens i ett antal artiklar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Neutral Jul Aug Sep Okt Nov Dec Positiv

12 LitteraLund Länsfördelning Denna tematiska karta illustrerar hur publiciteten är fördelad per län. En del tidningar omfattar mer än ett län och då räknas dessa enskilda artiklar med i publiciteten för flera län. I kartan har de rikstäckande medierna exkluderats för att tydliggör regionala skillnader i publiciteten. I tabellen redovisas de tio regioner inom vilka mest publicitet genererats LitteraLund har givits mest publicitet i lokala källor. I Stockholms län publiceras en notis med bild i Metro som konstaterar att I dag inleds LitteraLund i Lund.. Samma notis publicerades även Metro i Västra Götalands län. I samma län publicerades även en artikel i Kvällsposten kring en utställning av barnboksförfattaren Stefan Casta illustrationer. Laholms tidning publicerade fem artiklar där LitteraLund omnämns under Utöver dessa regionala artiklar publicerades även sex artiklar i rikstäckande medier. Län Total Skåne län 135 Riks 6 Hallands län 5 Västra Götalands län 2 Stockholms län 1

13 LitteraLund - Mediekanal och källtoppen 3% Diagrammet till vänster illustrerar den procentuella fördelningen mellan olika mediekanaler. 40% Merparten av publiciteten kring LitteraLund återfanns under 2010 i tryckt press. 41 procent av artiklarna härrörde från webbkällor. Endast en procent av publiciteten utgjordes av TV/Radio. 57% Likt vad som illustreras på föregående sida publicerades merparten av LitterarLunds omnämnanden i Skåne län. Den källa som genererade flest omnämnanden är Sydsvenskan. Webb Tryckt press TV / Radio Mediekanal Källa Total Tryckt press Sydsvenskan 56 Webb Sydsvenskan 21 Webb Skånska Dagbladet 11 Webb Lokaltidningen Lund 9 Webb Lokaltidningen Båstad 8 Webb Norra Skåne 6 Webb Laholms Tidning 5 Tryckt press City Lund 3 Tryckt press Skånska Dagbladet 3 Webb Svenska Dagbladet 2

14 LitteraLund PR-värde kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total Total 367 kr kr kr kr kr kr 3622 kr kr kr kr kr kr kr Under den undersökta perioden har det redaktionella materialet där LitteraLund omnämndes ett PR-värde motsvarande sek. Varje artikel har i utgångsläget ett annonsvärde som baseras på artikelns storlek i spaltmeter (och givetvis beroende på vilken källa den publiceras i). Detta annonsvärde ligger sedan till grund för vårt PR-värde. PR-värdet räknas ut på följande sätt: Annonsvärde SEK = (Nyhetsstorlek i spaltmeter) x (Annonspris SEK) PR-värde SEK= (Annonsvärde SEK) x (Tendensbedömning = 3 för positiv, 1 för neutral och 1 för negativ) Vidare modifieras det framräknade PR-värdet med en impact-variabel som sträcker sig över en femgradig skala (från x 0.25 till x2), beroende på var i artikeln varumärket förekommer.

15 LitteraLund Antal potentiella läsare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Räckvidd Jan - Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total Det totala medieexponeringen för LitteraLund under 2010, genererade en potentiell spridning till totalt ca 24,9 miljoner läsare (talet är avrundat till närmaste hundratusental) Siffororna är baserade på varje enskild källas räckvidd. Den sammanlagda räckvidden kan upplevas som hög då det är bruttotalet som redovisas. Räckviddsiffrorna kommer från TS.

16 Lund International Choral Festival

17 Lund International Choral Festival Tendens och antal artiklar 49% 51% Under mätperioden nämndes Lunds körfestival i totalt 137 artiklar. Antalet artiklar ökade markant under månaden då festivalen ägde rum. Publiciteten har generellt bedömts vara fördelaktig för både körfestivalens och värdstaden Lunds mediebild. Några exempel på prominenta artiklar är Lund fylls av körsång i Dagens Nyheter ( ), Körstaden Lund spänner musklerna i Sydsvenskan ( ) samt Nytt körrekord i lärdomsstaden i Kvällsposten ( ) Neutral Positiv Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Festivalen lyfts fram som Sveriges största körfestival och Lund som en körstad i nationell toppklass. Körfestivalen omnämns också som den festival som sätter Lund på den internationella musik- och kulturkartan. Avsaknaden av ett konserthus nämns som ett problem när det kommer till att arrangera större internationella gästspel. Körfestivalen slog publikrekord i år och även detta lyfts fram i ett flertal artiklar. Lund International Choral Festival har sedan starten 2006 etablerat sig som Sveriges största körfestival. Och blivit en plattform för ett musikliv som fortfarande är vår största folkrörelse efter idrotten men som de senaste decennierna alltmer tappat plats i offentligheten. (Dagens Nyheter ) Neutral Positiv

18 Lund International Choral Festival Länsfördelning Denna tematiska karta illustrerar hur publiciteten är fördelad per län. En del tidningar omfattar mer än ett län och då räknas dessa enskilda artiklar med i publiciteten för flera län. I kartan har de rikstäckande medierna exkluderats för att tydliggör regionala skillnader i publiciteten. I tabellen redovisas de tio regioner inom vilka mest publicitet genererats. Likt de övriga fyra festivalerna är merparten av publiciteten kring körfestivalen koncentrerad till Skåne län. Det höga antalet artiklar i norra Sverige berodde främst på att kören Arctic Light från norrbotten medverkade under körfestivalen. Län Antal artiklar Skåne län 101 Norrbottens län 8 Kalmar län 5 Västerbottens län 3 Västra Götalands län 2 Blekinge län 1 Riks 13

19 Lund International Choral Festival - Mediekanal och källtoppen 6% Diagrammet till vänster illustrerar den procentuella fördelningen mellan olika mediekanaler. 31% Totalt publicerades det 86 artiklar i tryckt press, 43 webbartiklar och åtta eterinslag. De tidningar som toppar listan med antalet publiceringar är framförallt skånska tidningar. Noterbart är att Dagens Nyheter publicerade tre artiklar om Lunds körfestival under % Webb Tryckt press TV / Radio Mediekanal Källa Total Tryckt press Sydsvenskan 27 Webb Sydsvenskan 15 Tryckt press Skånska Dagbladet 8 Webb Skånska Dagbladet 7 Webb Lokaltidningen Lund 6 TV/Radio Sveriges Radio 6 Tryckt press Ystads Allehanda 5 Tryckt press Kristianstadsbladet 4 Tryckt press City Lund 4 Tryckt press Dagens Nyheter 3

20 Lund International Choral Festival - PR-värde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Total Jan 122 kr Feb - Mar - Apr kr Maj kr Jun kr Jul kr Aug kr Sep kr Okt kr Nov kr Dec - Total kr Under den undersökta perioden har det redaktionella materialet där Lunds körfestival omnämns ett PR-värde motsvarande kr SEK. Varje artikel har i utgångsläget ett annonsvärde som baseras på artikelns storlek i spaltmeter (och givetvis beroende på vilken källa den publiceras i). Detta annonsvärde ligger sedan till grund för vårt PR-värde. PR-värdet räknas ut på följande sätt: Annonsvärde SEK = (Nyhetsstorlek i spaltmeter) x (Annonspris SEK) PR-värde SEK= (Annonsvärde SEK) x (Tendensbedömning = 3 för positiv, 1 för neutral och 1 för negativ) Vidare modifieras det framräknade PR-värdet med en impact-variabel som sträcker sig över en femgradig skala (från x 0.25 till x2), beroende på var i artikeln varumärket förekommer.

21 Lund International Choral Festival - Antal potentiella läsare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Räckvidd Jan - Feb - Mar - Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec - Total Publiciteten kring Lunds körfestival gav under 2010 en potentiell spridning till totalt ca 18,5 miljoner läsare (talet är avrundat till närmaste hundratusental) Siffororna är baserade på varje enskild källas räckvidd. Den sammanlagda räckvidden kan upplevas som hög då det är bruttotalet som redovisas. Räckviddsiffrorna kommer från TS.

22 Bibu.se

23 Bibu.se Tendens och antal artiklar 24% 76% Bibu festival har under mätperioden nämnts i totalt 100 artiklar. Den positiva delen av publiciteten lyfter fram den bredd och mångfald som Bibu erbjuder i arbetet med scenkonst för barn. Det höga internationella deltagandet lyftes också fram ett positivt inslag i festivalen. I Östgöta Correspondenten ( ) skriver teater- och litteraturskribenten Margareta Walin följande: I den bästa av världar smittar även årets Scenkonstbiennal för barn och unga i Lund (Bibu) av sig och gör så att fler får en chans att ta del av fantastisk teater från Sverige, Norden och övriga världen. (Östgöta Correspondenten ) Neutral Positiv Anders E Larsson i Kvällsposten ( ), som för övrigt uttrycker sig kritiskt mot Lund kommuns sätt att satsa på kulturlivet, beskriver Bibu som imponerande och inspirerande. Bibu hyllades även i Göteborgs-Posten: Bibu.se utvecklar en upplyftande energi. Scenkonst som ser barnen i ögonen har framtiden för sig. har fått minst antal omnämningar i medierna. (Götebrogs-Posten ) Bibus publicitet präglades totalt sett av korta omnämnanden i samband med publiceringar om festivalens deltagare. Inga negativa artiklar noterades, dock en kritik mot att Lunds kommun inte i en större utsträckning satsar på annan form av kulturfestivaler än de som har barn som målgrupp. Denna kritik framfördes av författaren Katarina Mazetti. 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Neutral Positiv

24 Bibu.se Länsfördelning och källtoppen Denna tematiska karta illustrerar hur publiciteten är fördelad per län. En del tidningar omfattar mer än ett län och då räknas dessa enskilda artiklar med i publiciteten för flera län. I kartan har de rikstäckande medierna exkluderats för att tydliggör regionala skillnader i publiciteten. I tabellen redovisas de tio regioner inom vilka mest publicitet genererats. Bibu är den festivalen som har procentuellt sett fått en stor andel länsöverskridande publicitet efter. De rikstäckande källorna består av bland annat Expressen, SVT och Dagens Nyheter. Bibu kan därmed ses mer som en länsöverskridande festival än en lokal angelägenhet. Den mediala uppmärksamheten i de norra delar av Sverige beror främst på att Giron sámi teáhter och Jämtlands länsteater medverkade i Bibu. Län Total Skåne län 58 Riks 12 Kalmar län 5 Jämtlands län 4 Östergötlands län 3 Västernorrlands län 3 Norrbottens län 3 Västra Götalands län 2 Hallands län 1 Jönköpings län 1

25 Bibu.se - Mediekanal och källtoppen 4% 32% Diagrammet till vänster illustrerar den procentuella fördelningen mellan olika mediekanaler. 64% Totalt har Bibu nämnts i 64 artiklar i tryckt press, 32 webbartiklar samt 4 eterinslag. Det höga antalet artiklar i tryckt press kan ses som positivt då det genererar ett högre PR-värde. Det är också värt att notera att källtoppen omfattar två tidningar som inte är från Skåne län. Webb Tryckt press TV / Radio Mediekanal Källa Total Tryckt press Sydsvenskan 20 Webb Sydsvenskan 8 Webb Lokaltidningen Lund 5 Tryckt press Trelleborgs Allehanda 5 Webb Skånska Dagbladet 5 Tryckt press Landskrona Posten 4 Tryckt press Östgöta Correspondenten 3 Tryckt press City Lund 3 Webb Svenska Dagbladet 2 Tryckt press Länstidningen Östersund 2

26 Bibu.se PR-värde kr kr kr kr kr Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total Total kr kr kr kr kr 74 kr 82 kr kr kr kr -kr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Under den undersökta perioden har det redaktionella materialet där Bibu omnämns ett PR-värde motsvarande sek. Varje artikel har i utgångsläget ett annonsvärde som baseras på artikelns storlek i spaltmeter (och givetvis beroende på vilken källa den publiceras i). Detta annonsvärde ligger sedan till grund för vårt PR-värde. PR-värdet räknas ut på följande sätt: Annonsvärde SEK = (Nyhetsstorlek i spaltmeter) x (Annonspris SEK) PR-värde SEK= (Annonsvärde SEK) x (Tendensbedömning = 3 för positiv, 1 för neutral och 1 för negativ) Vidare modifieras det framräknade PR-värdet med en impact-variabel som sträcker sig över en femgradig skala (från x 0.25 till x2), beroende på var i artikeln varumärket förekommer.

27 Bibu.se Antal potentiella läsare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Räckvidd Jan Feb Mar Apr Maj Jun - Jul - Aug - Sep Okt - Nov Dec - Total Publiciteten kring Bibu gav under 2010 en potentiell spridning till totalt ca 14,9 miljoner läsare (talet är avrundat till närmaste hundratusental) Siffororna är baserade på varje enskild källas räckvidd. Den sammanlagda räckvidden kan upplevas som hög då det är bruttotalet som redovisas. Räckviddsiffrorna kommer från TS.

28 Fantastisk filmfestival

29 Fantastisk Filmfestival Tendens och antal artiklar 26% Neutral Positiv 74% Fantastisk filmfestival (FFF) har under mätperioden nämnts i totalt 69 artiklar. FFF är därmed den festivalen som har fått minst antal omnämningar i medierna. Merparten av publiciteten är koncentrerad till månaderna som ligger i anknytning till själva festivalen. Totalt publicerades 18 artiklar som har bedömts vara fördelaktiga för FFF:s mediebild. Festivalen beskrivs i Sydsvenskan som en kulturuppiggande injektion i det retrogardistiska Lund. Festivalen hyllas också i en artikel i Tidningen Kulturen för att vara vital och levande trots den ansträngda ekonomin. Det bör också nämnas att FFF vann Malmö/Lunda-Priset som Årets glädjespridare vilket presenterades i tidningen Nöjesguiden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Neutral Positiv Inga negativa artiklar har noterats om FFF under mätperioden. Dock kan viss kritik mot Lunds kommun urskiljas. I Kvällsposten ( ) kritiserar journalisten Anders E Larsson kommunen för att ha minskat de ekonomiska anslagen till festivalen och kommunen uppmanas att inse värdet av sin enda internationella filmfestival och höja anslagen. FFF är numera en etablerad, tydligt profilerad festival som breddar Lunds filmutbud avsevärt (Kvällsposten, ) I övrigt omskrivs FFF i neutrala ordalag, oftast i samband med recensioner och omskrivningar av de filmer som visas på festivalen.

30 Fantastisk Filmfestival Länsfördelning och källtoppen Denna tematiska karta illustrerar hur publiciteten är fördelad per län. En del tidningar omfattar mer än ett län och då räknas dessa enskilda artiklar med i publiciteten för flera län. I kartan har de rikstäckande medierna exkluderats för att tydliggör regionala skillnader i publiciteten. I tabellen redovisas de tio regioner inom vilka mest publicitet genererats Den regionala spridningen på FFF:s publicitet är begränsad till Skåne län. Ett fåtal artiklar har publicerats i Västra Götalands län samt i Hallands län. Totalt åtta artiklar är rikstäckande och beräknas ha nått de resterande länen. Län Total Skåne län 56 Västra Götalands län 3 Hallands län 2 Riks 9

31 Fantastisk Filmfestival Mediekanal och källtoppen 3% Diagrammet till vänster illustrerar den procentuella fördelningen mellan olika mediekanaler. 43% 54% Fantastisk Filmfestival har under mätperioden förekommit i 30 artiklar i tryckt press, 36 webbartiklar och två eterinslag. De mest prominenta artiklarna har publicerats i Sydsvenskan som för övrigt står för mer än 50% av alla publiceringar. Som ovan nämnt är FFF:s medieexponering till merparten koncentrerad till Skåne. Kvällsposten är dock den tidningen som procentuellt sett har publicerat flest antal positiva artiklar om FFF. Webb Tryckt press TV / Radio De rikstäckande källorna består av bland annat svt.se, FilmNyheterna, Tidningen Kulturen samt ETC. Ett eterinslag har noterats i SR P4 Malmöhus. Mediekanal Källa Total Tryckt press Sydsvenskan 15 Webb Sydsvenskan 10 Webb Skånska Dagbladet 6 Tryckt press City Lund 5 Tryckt press Kvällsposten 5 Webb Kvällsposten 3 Webb Lokaltidningen Lund 3 Webb Norra Skåne 2 Tryckt press Metro - Skåne 2 Webb Nöjesguiden 2 Slutligen kan man säga att FFF är den festival som har haft minst antal länsöverskridande publiceringar.

32 Fantastisk Filmfestival PR-värde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Total Jan 0 Feb 0 Mar Apr Maj Jun 0 Jul 0 Aug Sep Okt Nov Dec 0 Total Under den undersökta perioden har det redaktionella materialet där Fantastisk filmfestival omnämns ett PR-värde motsvarande sek. Varje artikel har i utgångsläget ett annonsvärde som baseras på artikelns storlek i spaltmeter (och givetvis beroende på vilken källa den publiceras i). Detta annonsvärde ligger sedan till grund för vårt PR-värde. PR-värdet räknas ut på följande sätt: Annonsvärde SEK = (Nyhetsstorlek i spaltmeter) x (Annonspris SEK) PR-värde SEK= (Annonsvärde SEK) x (Tendensbedömning = 3 för positiv, 1 för neutral och 1 för negativ) Vidare modifieras det framräknade PR-värdet med en impact-variabel som sträcker sig över en femgradig skala (från x 0.25 till x2), beroende på var i artikeln varumärket förekommer.

33 Fantastisk Filmfestival Antal potentiella läsare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Räckvidd Jan - Feb - Mar Apr Maj Jun - Jul - Aug Sep Okt Nov Dec - Total Publiciteten kring Fantastisk filmfestival gav under 2010 en potentiell spridning till totalt ca 8,5 miljoner läsare (talet är avrundat till närmaste hundratusental) Siffororna är baserade på varje enskild källas räckvidd. Den sammanlagda räckvidden kan upplevas som hög då det är bruttotalet som redovisas. Räckviddsiffrorna kommer från TS.

34 Sammanfattning

35 Lund - Festivalstad Lunds kommun Lund i samband med festival Lunds kommun i samband med festival 132 Lund i festivalernas publicitet De fem festivaler som har ingått i den här analysen har sammanlagt gett 730 artiklar. I dessa har begreppet Lunds kommun återgetts i 132 artiklar. Det betyder att Lunds kommun har nämnts i 18% procent av festivalernas totala publicitet. Lunds kommun, utan koppling till festivalerna hade under 2010 omskrivits i artiklar. Dessa siffror baseras på en sökning på det formella begreppet Lunds kommun och den låga antalet artiklar kan förklaras med att begreppet Lunds kommun oftast används för att beskriva den kommunala organisationen. För att göra en koppling mellan just begreppet Lund och festivalerna har en sökning på begreppet Lund gjorts i de 730 artiklar som festivalerna omnämnts i. Begreppet noterades i totalt 644 artiklar. Det innebär att 88% av all publicitet som rör festivalerna på ett eller annat sätt är kopplade till Lund. (Se diagram på följande sida)

36 Lund i Festivalpublicitet 12% 18% 88% 82% Lund omnämns Lund omnämns inte Lunds kommun omnämns Lunds kommun omnämns inte Generellt sett fokuserar merparten av publiciteten på festivalerna och Lund omnämns oftast som ett svar på var festivalerna äger rum eller som en del av festivalens namn. Lund med epiteten festivalstad omnämns flest gånger i publiciteten kring humorfestivalen. I medieexponeringen kring festivaler där Lund som stad får större utrymme är det ett antal kvalitéer som lyfts fram: 1) Atmosfär: Lund beskrivs som en mysig plats med korta avstånd i kontakten mellan människor. Staden beskrivs även som tolerant och vidsynt. 2) Avstånd: Stadens storlek lyfts fram som fördelaktig för festivalevenemang i och med de korta avstånden mellan olika eventlokaler. En förutsättning som ger en stor tillgängighet samt få logistiska svårigheter under festivalerna i staden. 3) Lokala tillgångar: Här lyfts det fram specifika kvalitéer som finns i Lund, exempelvis en lång humor tradition, samt att Lund är en av de körtätaste städerna i landet. Dessa beskrivs som en god grogrund för framväxten av festivaler inom vissa kultursegment.

37 Bilden av Lund som festivalstad I medieexponeringen från Lunds festivaler sker en rad omnämnanden av Lund som festivalstad. Här följer ett antal exempel på mer framträdande artiklar där Lund beskrivs i samband med festivalerna: Ur Humorfestivalen: I en artikel citeras Mats Helmfrid (ordförande i kommunstyrelsen): Lunds själ ska bevaras. Med andra ord småskaligt och mysigt ( Skånskan.se) Komikerna Johan Wester, en av initiativtagarna bakom Lunds humorfestival uttrycker i en artikel i Sydsvenskan ( ) en av fördelarna med Lund som festival stad: Lund är lagom stort för den här typen av evenemang. På Norraskåne.se ( ) beskriver komikern Anders Jansson Lund som festivalstad: Vi tycker att Lund med sin kompakta stadskärna lämpar sig som festivalstad. Och så var vi på en liten festival i Edinburgh och inspirerades av det sammelsurium vi såg där. Man hann inte se allt där men man skulle hunnit om man haft tid. Komikern Johan Wester ur Sydsvenskan : Vissa pratar om att Lund är insnöat, tvärtom tycker jag den är tolerant och vidsynt. En universitetsstad blir ofta så rent naturligt. Lund har en potential som är enorm, tycker jag. Men många verkar ha komplex mot stan och hackar gärna. Fram med folk som vill skapa, tänka nytt och vågar satsa. I en artikel av Martin Degrell beskrivs Lund som festival stad på följande vis: Lund är storleksmässigt närmast perfekt för ett arrangemang av det här slaget. Samtliga scener ligger inom gångavstånd från varandra, och i princip alla uppträdanden sker i teatermiljö och inte på krogen, vilket gynnar både artist och åhörare. Även publikintresset har varit stort en majoritet av föreställningarna var utsålda, trots höga biljettpriser. Folk fick sitta i trappor och på extrastolar för att få plats på vissa programpunkter. Frågan är vad som händer om, eller snarare när, festivalen vill växa. (Sydsvenskan )