Årligt erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker för ett bättre arbetsliv 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årligt erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker för ett bättre arbetsliv 1"

Transkript

1 Årligt erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker för ett bättre arbetsliv 1 Går det att mobilisera hela folket i arbete? Vill de äldre arbeta efter pensioneringen? Varför har den allmänna sysselsättningen sjunkit så kraftigt sedan början av nittiotalet? Är arbetslivet familjevänligt? Går det att bedriva systematiska försök inom arbetsmarknadspolitiken kan vi slumpmässigt fördela arbetssökande på olika åtgärder i syfte att kunna avläsa deras effektivitet? Är det etiskt försvarbart? Frågorna var många när ett hundratal arbetsmarknadsforskare och -praktiker möttes i Växjö i oktober Temat för FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, första konferens i serien Arbetslivsforum var Hela folket i arbete. Syfte med denna årligen återkommande träff är att öka kunskapen och främja dialogen mellan teori och praktik. Växjö universitets rektor Magnus Söderström hälsade välkomna och raljerade en smula över vilka djupa akademiska rötter Växjö kunde ha haft om bara Lunds universitet gått med på att grunda en provinsialakademi på orten under Tegnérs tid som biskop i Växjö på 1830-talet. Nu fick man vänta till Anita Gradin, ordförande i FAS, öppnade konferensen. Hon tog avstamp i arbetets betydelse för individen. Ett arbete är en plattform att agera utifrån, en förutsättning för ekonomisk självständighet. Hon hoppades att problemställningar som de stora regionala skillnaderna i sjukskrivningstalen skulle belysas liksom hur man ska kunna kombinera arbete och familj. Hon undrade också vilka som är attraktiva för arbetsgivare. Man vill inte ha kvinnor i barnafödande ålder och inte äldre med stora kunskaper. Vem passar in mer än unga, svenska män? Anita Gradin trodde inte att den svenska arbetsmarknaden skulle klara sig utan arbetskraftsinvandring och hoppades att konferensdeltagarna skulle kasta ljus över den brytningstid vi alla lever i. Konferens fyra teman var Svensk arbetsmarknad i omvandling Att mobilisera arbetskraften Effekter av arbetsmarknadspolitik Från lokalt till globalt utblick i sidled och framåt Svensk arbetsmarknad i omvandling Lars Magnusson konstaterar i en tillbakablick på svensk arbetsmarknadspolitik detsamma som Gradin, att arbetslivet står mitt uppe i en förändringsprocess. Han pekar också på vilka konsekvenser obalansen på arbetsmarknaden kan få. Mis-matchproblemet arbetskraften som finns tillgänglig är inte den som efterfrågas medför överhettning och arbetsbrist på vissa områden medan arbetslösheten fortsätter att vara hög på andra. Den öppna arbetslösheten sjönk visserligen i oktober 2000 under 4-procentsgränsen men i olika typer av åtgärdsprogram fanns ytterligare 3,2 procent av arbetskraften. 1 Dokumentation av konferensen Hela folket i arbete forskning och erfarenhetsutbyte om den fulla sysselsättningens mål och möjligheter. Växjö universitet oktober Dokumentationen är utförd av frilansjournalisten Kia Roman på uppdrag av FAS. 1

2 Trots en snabb konjunkturåterhämtning finns det fortfarande stora regionala skillnader med de fyra skogslänen i norr i topp och Stockholmsregionen och Jönköpings län i botten. Den förhållandevis låga förvärvsfrekvensen var något som både praktiker och forskare återkom till. År 2001 uppgick den till 75,3 procent jämfört med 1990 då motsvarande siffra var 83,1 procent. Nedgången i åldersgruppen 25 till 55 år ökar kraftigare än i övriga grupper. Utslagningen verkar vara lika stor för män och kvinnor medan skillnaderna efter ålder och etnicitet är stora. Långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna påverkar också siffrorna. Lars Magnusson betonar att den traditionella bilden av fast heltidsarbete har en förhållandevis kort historia. Ännu i mellankrigstidens Sverige var det vanligt med olika former av tidsbegränsade anställningar och säsongsarbete. Efter andra världskriget har den svenska arbetsmarknaden präglats av tillsvidareanställningar vilket cirka 75 procent av arbetskraften har. Under hela 1990-talet ökade antalet visstidsanställningar, projektanställningar, vikariat andra tillfälliga anställningsformer och uppgår nu till cirka 15 procent. Vård, omsorg och handel svarar för cirka 40 procent av visstidsanställningarna. Arbetsmarknadsläget har märkbart förbättrats sedan slutet av 90-talet utan drastiska förändringar i regelverket. Men samtidigt präglas arbetsmarknaden av att arbetskraften blir äldre och andelen i yrkesverksam ålder färre samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar. Susanne Ackum Agell från IFAU uttryckte förvåning över att Lars Magnusson inte påpekade den strukturförändring som en självständig Riksbank har inneburit liksom de förändringar som skett inom arbetsrätten. Magnusson höll med om att Riksbankens självständiga roll var en viktig strukturförändring och tillade: Förändringarna av den svenska modellen har skett under ytan genom att kollektivavtal mjukats upp och arbetsmarknadspolitiken gått att tänja inom rådande system. Robert Erikson, FAS, påpekade problemet med att det inom den offentliga sektorn inte finns någon effektivitetskvot och undrade om det är möjligt med lönenivåer som motsvarar arbetskraftsbehovet med anledning av det för dagen aktuella, i förtid uppsagda, löneavtalet inom Kommunal. Privatanställda hade tidigare kommunallönerna som golv vilket alltid utgjorde ett hot att dra igång en lönespiral om offentliga lönerna höjdes kraftigt. Motmedlet blev den kraftiga lågkonjunkturen som satte stopp för de privatanställdas löneutveckling och frös lönerna, svarade Magnusson. Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS, funderade över sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa. Är det så att den minskade arbetslösheten återspeglas i den ökade ohälsan? Hur ska vi kunna utveckla metoder för att studera detta samspel? Vilken roll har diskriminering och undanträngning för utbudet av arbetskraft? Ett utmärkt område för grundforskning! replikerade Magnusson. Sambanden mellan sjukskrivning och arbetslöshet vet man väldigt lite om. Minskad diskriminering skulle absolut innebära ökad förvärvsfrekvens. Staffan Marklund, ALI, påpekade att sambandet mellan arbetslöshet på 90-talet och sjukskrivning är svagt. Arbete och utbildning var Rune Åbergs rubrik. Utgångspunkten för hans föreläsning var den ambitiösa svenska utbildningspolitiken och vad som händer med dem som inte hänger med i denna expansion. Han ställde också frågan ifall det rent av kan bli för mycket utbildning. Rune Åberg har studerat den formella utbildningens betydelse för chanserna på arbetsmarknaden och konstaterar att andelen personer med endast grundskoleutbildning har 2

3 sjunkit från 50 till 15 procent på 25 år. Men fortfarande räcker det med grundskola på procent av jobben. Något överraskande visade det sig att unga med gymnasieutbildning klarade sig sämre än de som bara hade grundskola under krisen i början av 90-talet om man enbart ser till arbetslöshetstal. Undersökningen visar att en fjärdedel av lågkonjunkturens studerande hellre hade jobbat. I arbetslöshetsstatistiken syntes dessa aldrig. Att mäta sysselsättningsfrekvensen ger ett mer rättvisande mått på hur många som verkligen står utanför arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta minskade dramatiskt under 90-talet. Men den största förändringen på arbetsmarknaden efter 90-talskrisen är vem som i verkligheten tar jobben med låga utbildningskrav. På 70-talet var det färre än 10 procent som tog jobb under sin utbildningsnivå men nu är vi på väg mot att en tredjedel av jobben med låga utbildningskrav tas av dem med minst treårigt gymnasium. Ut från arbetsmarknaden trängs de med bara grundskola. Ändå känns det statliga 50-procentsmålet, att hälften av varje årskull ska gå vidare till akademiska studier, inte som en överutbildning av unga människor, anser Rune Åberg. I dag krävs mer än treårig högskoleutbildning på 16 procent av jobben. Tar man med i beräkning de jobb som kräver kortare akademisk utbildning kommer man upp i 37 procent. Lena Gonäs från Arbetslivsinstitutet undrade vilka som tar jobb under sin utbildningsnivå. På okvalificerade jobb är kvinnor och invandrare klart överrepresenterade. Invandrare har svårigheter på arbetsmarknaden oberoende av utbildningsnivå. Arbetsgivare gör ofta kopplingen invandrare låg utbildning vilket ibland kan stämma men säkert lika ofta handla om diskriminering. Robert Erikson från FAS tog upp tråden om överutbildning. Att expandera högskolan utan ökade resurser måste obönhörligen leda till lägre kvalitet. Vem vill ha lågkvalificerad högskoleutbildad personal? Rune Åberg höll med om att faran finns att kvaliteten blir lidande om högskolorna bara satsar på kvantitet: För individen är utbildning den bästa karriärvägen oavsett om den är av direkt nytta för arbetsmarknaden Men vid någon punkt borde ändå högskolornas kvantitativa mål vägas mot utbildningens kvalitet, när undervisningstätheten tunnas ut måste kvaliteten påverkas negativt. Högskoleverkets indikator på utbildningen är värdelös eftersom den bara jämför hur många som utexamineras i förhållande till resurser. Enligt Levnadsnivåundersökningen anser 40 procent att de är överutbildade för det jobb de utför och 30 procent att de är underutbildade. Dan Grannas, tidigare ITPS, numera Näringsdepartementet, påpekade att det möjligen gällde ifall man använde AMS SSYK-kodning (Standard för svensk yrkesklassificering) för yrkesbeteckningar. Enligt ITPS blir siffrorna mer rättvisande om man jämför utbildningsnivå med faktiska arbetsuppgifter. Då visar det sig att 56 procent har adekvat utbildning för det arbete de utför och att 6 procent är överutbildade. Många är möjligen underutbildade men inte underkvalificerade. Att mobilisera arbetskraften Anders L Johansson, generaldirektör för AMS hade rubriken demografiska förändringar och ökade kompetenskrav arbetsmarknadspolitiken på 2000-talet. Innebörden av 90-talets arbetsmarknadspolitik kallar han svampaktigt oklar då man växlade mellan regionalpolitik, utvecklingspolitik och utbildningspolitik. Strategin för 2000-talet är utbudspolitik. En förändrad arbetsmarknad ställer andra krav på arbetsförmedlingarna, som utgör länken mellan politik och praktik. 3

4 Enligt AMS beräkningar kommer 1,7 miljoner arbetstagare att lämna arbetskraften fram till år Samtidigt tillkommer 1,3 miljoner arbetstagare vilket ger en nettoförlust på omkring individer. Kan man bromsa inflödena i sjukskrivningar och förtidspensionering och få upp förvärvsfrekvensen bland invandrare och deltidsarbetslösa skulle detta gott och väl balansera upp nettounderskottet på individer/år. Ett av problemen är att bilden av 90-talets arbetsmarknad finns kvar i huvudet hos både arbetstagare och arbetsgivare. Bilden är att det finns för många som vill ha de få jobb som finns trots att det egentligen är alldeles för många jobb som för få vill ha. Två saker är gemensamma för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden: ingen färsk yrkeserfarenhet och dåligt med utbildning. Arbetslöshet leder till arbetslöshet. Nu gäller det att mobilisera de utanförstående, alla behövs. Vi måste se till att uppgradera och komplettera deras utbildning så att de är rustade att ta de jobb som kommer att finnas och inte fortsätter att belasta försäkringssystemen. Det som arbetsförmedlingskontoren runt om i landet ska syssla med är utbudspolitik i form av förmedling, utbildning och aktivitetsinsatser. Alltså att arbetssökande och arbetsgivare hittar varandra, att arbetssökande har rätt utbildning för att ta de jobb som finns och att satsa personalkapaciteten på kontoren på att göra kvalificerade bedömningsarbeten. Räcker det, undrade Anita Gradin, FAS. Behövs det inte arbetskraftsinvandring också? Hur många klarar försäkringsbolaget Sverige av att försörja, frågade Johansson retoriskt. Systemen håller på att bränna sönder. Men med större balans i systemen växer Sverige utan allvarlig inflation. Uppstår då behov av arbetskraftsinvandring ser jag det som ett tecken på bra tillväxt. Anders L Johansson är nöjd med att det blir en speciell minister med ansvar för arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemet då bilden av utanförskapet och sjukskrivningarna är komplex. Det finns en stor leda hos många anställda anställda vill byta yrke eller arbetsplats. Den negativa resan mot sjukskrivning börjar för många med leda som övergår i korta sjukskrivningar på fredag och måndag. Detta är inget som gör chefen glad och man blir utan kompetensutveckling vilket leder till ännu större missnöje och lång sjukskrivning och så småningom förtidspension. Men kommer verkligen bristen att leda till att invandrare blir mer efterfrågade, ville Bengt Wittbom från Ledningskonsulterna veta. Med rätt instrument och insatser ja! Arbetsmarknadspolitiken blir effektiv när det uppstår brister men visst skulle vi kunna göra mycket mer för invandrare utanför arbetsmarknaden. Under vilka villkor kan och vill människor arbeta? Vilka räknar med att sluta före 65 års ålder, vilka kan tänka sig att arbeta efter 65? var Staffan Marklunds frågor. Omkring en fjärdedel av alla som är anställda bedömer att de kommer att sluta före 65 medan 13 procent kan tänka sig att fortsätta arbeta efter 65. Bland de statligt anställda finns fler som kan tänka sig att jobba efter 65 än bland anställda i kommun och landsting. Faktorer som inverkar på om man vill sluta i förtid är sådant som hälsoproblem och belastning i arbetsmiljön. Välutbildade personer med krävande arbetsuppgifter med god kontroll och goda kontakter med chefer och arbetskamrater kan tänka sig att jobba efter 65. Kvinnorna är ofta SACOanslutna eller arbetar i statlig tjänst medan männen är egenföretagare eller anslutna till en arbetsgivarorganisation. Vi har inte kunnat påvisa att familjeförhållanden eller belastningar i familjelivet har någon effekt. Men det finns skillnader mellan män och kvinnor. Dålig hälsa och otillräcklig 4

5 återhämtning har störst betydelse för män medan brister i den psykosociala arbetsmiljön och bristfälligt stöd i arbetet slår igenom hos kvinnor. På frågan vad som skulle få personerna att stanna fanns svar som: byta anställning, byta yrke, jobba dagtid, jobba deltid vilket tydligt visar att det måste till förändringar på många olika plan. Både arbetsvillkor, arbetsuppgifter och arbetstid, alltså en ökad flexibilitet som tar större hänsyn till individuella önskemål och behov, skulle gagna de äldre men är egentligen hänsyn som borde visas alla anställda oberoende av ålder. Gunnar Olofsson, sociologiprofessor i Växjö, pekade på problemet med mellangruppens uttåg från arbetsmarknaden och arbetsgivare, såväl offentliga som privata, som suckar över den som vill stanna kvar till 67. Äldre arbetstagare som är kompetenta kan uppfattas som besvärliga av arbetsgivaren men vad vore många sjukhus utan sina arga avdelningsföreståndare på 55? undrade Marklund. Kvinnorna, för det är oftast kvinnor, kan uppfattas som problematiska men behövs på sin post för att arbetet ska fungera. Är föräldratillsyn skäl till att människor slutar arbeta, undrade Kenneth Abrahamsson. Det förbryllade oss faktiskt att privatbelastningen inte alls angavs som skäl till att sluta jobba. Lite tillspetsat kan man väl säga att har man tur har man antingen friska eller döda anhöriga. Privatbelastningen är ett större problem när man är 40 än när man är 60 år. Erik Nyberg, CAFO, berättade kort om samlokaliseringsvinster man gjort i ett projekt i Rinkeby där arbetsförmedling, socialkontor och försäkringskassa satt i samma lokaler. Gemensamma kunder behandlades gemensamt och projektkostnaden på 5 miljoner gav en avkastning på 25 miljoner. Staffan Marklund höll inte med om att lokaliseringen är det viktiga men däremot att samverka. Men det finns problem då definitionerna för sjuk och frisk är olika för olika myndigheter. Att vara arbetsför enligt Riksförsäkringsverket är inte detsamma som att stå till arbetsmarknadens förfogande för AMS. Gemensamma klienter hos AMS och RFV är cirka 13 procent, med socialförvaltningen medtagen ligger det på 1 2 procent. Finns det plats för invandrare på den svenska arbetsmarknaden? handlade Jan Ekbergs inlägg om. En tillbakablick på invandrares sysselsättningsläge visar på försämringar sedan slutet av 70- talet. Från mitten av 90-talet måste det betraktas som katastrofalt dåligt för många invandrargrupper. Men skillnader mellan olika grupper och olika regioner är stor. Den förbättrade konjunkturen märks inte bland arbetslösa invandrare trots att det politiska budskapet hävdar motsatsen. Något förvånande är läget bättre för de invandrare som kom på 90-talet än för dem som kom på 80-talet. Att AMS frångick arbetslinjen hade förmodligen stor betydelse. Enligt senaste långtidsutredningen behövs en arbetskraftsinvandring om 5-10 år igen för att försörja den åldrande inhemska befolkningen. Forskning på CAFO visar att för invandrare är snabb kontakt med den svenska arbetsmarknaden helt avgörande för hur snart man kan nå egenförsörjning. Utbildningsprogram ger inte samma effekt. Om man fick upp sysselsättningsnivån bland invandrare till samma nivå som bland svenskar skulle det innebära ett tillskott på individer. Det skulle ge ett plus på 30 miljarder kronor per år till den offentliga sektorn i form av breddad skattebas och minskat socialförsäkringsuttag. 5

6 För att få samma positiva tillskott med arbetskraftsinvandring behövs individer eftersom Sverige av princip inte importerar arbetskraft utan familjer. Anita Gradin såg 1971 som en skiljelinje i svensk invandringshistoria. Därefter har Sverige mest tagit emot flyktingar. Jag tror inte att det är realistiskt att välja en av Jan Ekbergs modeller utan båda kommer att behövas framöver. Alla de arbetslösa invandrarna kommer aldrig att komma i arbete. Gränslöst arbete som språngbräda eller inlåsning var Gunnar Aronssons fråga. Förändrade arbetsvillkor har gett effekter för individen. Numera är det ovanligt med befattningsbeskrivningar som ramar för vilka uppgifter var och en har. Att hänvisa till att uppgiften tillhör någon annan är en omodern inställning. Denna gränslöshet skapar för vissa osäkerhet och i förlängningen hälsoproblem av varierande grad. Minst påverkas de projektanställda, ett anställningsförhållande som ofta innehas av män med hög utbildning. Störst hälsopåverkan ser man hos de vikariats- eller behovsanställda där lågutbildade kvinnor är kraftigt överrepresenterade. Men betyder detta att rätt kvinna/man är på rätt plats? I en studie från 1997 uppger 20 procent av de fast anställda att de varken är på önskad arbetsplats eller i önskat yrke. Bland visstidsanställda är siffran 40 procent. Denna dubbelinlåsning, alltså att varken vara på önskad arbetsplats eller i önskat yrke, påverkar hälsan negativt. De rapporterar oftare magbesvär, olust, trötthet och håglöshet. De dubbelinlåsta utgör minst personer med anställningsförhållanden långt ifrån de optimala. En tendens är att de yrkesinlåsta minskar medan arbetsplatsinlåsta ökar. Vi har inte kunnat se några könsskillnader, snarare är det en klass- och utbildningsfråga. Bland LO-grupperna och lågutbildade är inlåsningen högre än bland anställda inom skola, teknik och data. Bland vanliga låglönejobb uppgav 55 procent av städarna, 42 procent av kassapersonal, 39 procent av undersköterskorna och maskinoperatörerna, 37 procent av barnsköterskorna/fritidspedagogerna och 27 procent av förskollärarna att de var dubbelinlåsta. När friårserbjudandet gäller alla från 2005 kommer förmodligen de dubbelinlåsta att vara överrepresenterade bland dem som nappar på erbjudandet. Arbetslivsinstitutet kommer att följa friårsförsöket under tio år. Flera företrädare från förmedlingskontor runt om i landet bekräftade bilden att många med jobb är aktiva arbetssökande på grund av dålig trivsel där de är. Bland de långtidssjukskrivna som återkommit i arbete har 25 procent bytt jobb, av dessa tror tre fjärdedelar att bytet haft stor eller helt avgörande betydelse för återgången. 38 procent har bytt arbetsplats och 69 procent har fått förändrade arbetsuppgifter. Arbetsplats/yrkesbyte väger tungt för både män och kvinnor. Arbetstiden är den andra faktorn som haft störst betydelse för återgång. Vi kunde inte se att insatser från försäkringskassan eller vården påverkade återgången. De som varit deprimerade eller utbrända hade hög förväntan att återgå till jobbet medan de med värk eller psykiska besvär hade låg. Även nästa ämne handlade om flexibilitet och gränslöshetens inverkan på livet utanför jobbet. Gunn Johansson har koncentrerat sig på negativa effekter av obalans mellan arbetsdomänen och övriga domäner. Aktuell forskning gäller flexibilitet i arbetet, kvinnors karriärmönster och tidiga signaler på utbrändhet och utmattningsdepression. Utgångspunkten har varit kvinnors ökade arbetsfrekvens och mäns förändrade föräldraroll. Mellan de två sektorerna arbete och fritid sker överspridningar som både kan leda till arbetströtthet men också ha gynnsamma effekter på individen. 6

7 Forskning har visat att kvinnor som gick från hemarbete till deltidsarbete och de som gick från deltidsarbete till heltidsarbete förbättrade sin mentala hälsa. Förändring i motsatt riktning gav sämre hälsa. Yrkesengagerade personer får bättre självförtroende som inverkar positivt på privatlivet. Fler roller ger bättre tillgång till socialt stöd vilket leder till bättre hälsa och detta märks tydligare hos kvinnor än hos män. Men rollkonflikter mellan arbete och familj ger sämre hälsa och lägre produktivitet. Så hur uppnå balans mellan arbete och familj, vad gynnar och vad försvårar balansen? Vi har tittat på vad flexibelt arbete kan betyda. Det visade sig betyda väldigt olika saker i olika organisationer. Arbetet och arbetsorganisationen blir, för att uttrycka det annorlunda, mer gränslös. För arbetskraften innebär detta att allt större krav i form av ansvar, belastning och förväntan läggs på den enskilde individen. Några företeelser som kan ge bättre balans är att det finns möjligheter till andrum, perioder med lägre arbetstakt och möjlighet att jobba deltid. Mellanorganisatorisk flexibilitet, alltså att kunna byta jobb med bibehållen anställningstrygghet, är också gynnsamt för balansen. Trots allt är det ju för de flesta rimligare att byta jobb än att byta familj! Vi ska inte heller glömma bort att det är normalt att känna stress inför obalansen. Men konsekvenserna för de närmaste som en följd av överbelastning är inget som drabbar män och kvinnor lika, visar Gunn Johanssons forskning. Överbelastning på jobbet påverkar fritiden för både män och kvinnor. Män som är överbelastade på jobbet belastar sina kvinnor medan kvinnor som är överbelastade på jobbet inte för över detta till sina män. Kvinnors överbelastning hemma tenderar att färga av sig på jobbet. Avslutningsvis plockade Gunn Johansson ut en del data ur en undersökning som hon just nu är i färd med att analysera. Hon har studerat karriärmönster för ett antal män och kvinnor i Örebrotrakten. Kvinnorna uppvisar ett väldigt brett spektrum av karriärvägar med avbrott för barn och studier. Vid 43 års ålder uppger 37 procent av kvinnorna att de ännu inte nått de arbetsmässiga mål de satt upp och 43 procent planerade för mera utbildning. 85 procent uppgav att de hade nytta av sin utbildning. Männens svar är ännu inte analyserade. För en gångs skull kommer kvinnornas data att utgöra norm och männens data att betraktas som avvikelser från normen. Kenneth Abrahamsson, FAS föreslog, med glimten i ögat, familjelogistik som ett nytt ämne på universiteten. Hur påverkas nästa generation när familjelivet är i obalans, vilka blir undanträngningseffekterna på barnen? Effekter av arbetsmarknadspolitik Susanne Ackum Agell, IFAU, gick igenom de olika program och åtgärder för arbetslösa som fanns under 90-talet. Hennes slutsats var att arbetsförmedlingens basservice var bättre eller lika bra som programmen. Undantaget är rekryteringsstödet. Praktik från vanligt jobb var det som fungerade bäst för individen. Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen var inte effektiv då syftet i första hand var att förhindra utförsäkring och inte motsvarade någon reell efterfrågan. Det visade sig att det aktiva jobbsökandet avtog under programtiden. De program som är mest effektiva för individen verkar leda till störst undanträngning. Systematisk utvärdering av de arbetsmarknadspolitiska programmen skulle väsentligt förbättra underlagen för politikutformningen: Pröva i mindre form och utvärdera innan de erbjuds på bred front! var Ackum Agells råd. Rune Åberg hade också tittat på sökaktiviteten hos arbetslösa i program: 7

8 Det borde vara självklart att man söker jobb som arbetslös men det är svårt att tolka aktivitetsgraden. Vi fann att 40 procent av de arbetslösa under vissa undersökta veckor inte sökt ett enda jobb. Men de som inte sökte fick jobb. Arbetsgivare anställer hellre den som deltagit i arbetsmarknadsutbildning än den som varit öppet arbetslös. Ju längre arbetslöshetsperiod desto sämre arbetsmarknadsvärde anser 60 procent av arbetsgivarna. Om effektivitet i arbetsmarknadspolitiska organisationer handlade Lars Behrenz inlägg. Hans forskning visar på stora olikheter mellan orter och regioner när det gäller arbetsförmedlingarnas effektivitet. Med effektivitet avsåg han hur många som kommer ut i arbete på vilken tid. Samma resurser kan ge olika produktivitet. Arbetsförmedlingen kan aldrig vara maximalt effektiv men det går att mäta den relativa produktiviteten, hävdade han. Arbetssätt, synsätt och angreppssätt varierade stort. Vi hittade arbetsförmedlingar som tog emot arbetssökande som om det var frågan om ett patientbesök. I andra änden fanns de kontor som fungerade som rekryteringsbyrå och ägnade sig åt att fixa bostäder och dagisplats åt folk som kom till orten. Tre faktorer skiljde: olika tillgång till resurser, olika effektivt arbete, olika omvärldsfaktorer såsom egenskaper hos de sökande. Behrenz hade koncentrerat sig på kontorens effektivitet men fick förslag om att istället mäta programmens effektivitet. Marianne Axling, AMS, Stockholm trodde inte att resultatet skulle bli detsamma i dag, nio år senare. Enhetligheten är större och mer rättvis för sökande. Välkomna ut igen som handelsresande i effektivitetsforskning! hälsade hon. Jan Åbjörnsson, LAN, Skåne berättade om experiment i Malmö, Södertälje och Göteborg där man plockat ut 100 invandrare på varje kontor och gett dem samma resurser för att se vad resultatet blev. Behrenz ansåg inte att försöket var något egentligt experiment då kontrollgrupp saknades. Birgitta Johansson, LAN Växjö, protesterade mot att utsätta arbetssökande för experiment och fick omedelbart svar av Lars Behrenz, som kraftfullt argumenterade för möjligheten att göra experiment inom arbetsmarknadspolitiken: I sjukvården utsätter man dagligen patienter för experiment och då handlar det om liv och död. Nu handlar det om arbetsmarknadspolitik och du är tveksam. Hur kan vi utsätta arbetslösa för programmen om det finns något oetiskt i dem? Robert Erikson, FAS underströk slumpens säkerhet som det enda sättet att eliminera individskillnader när man forskar om effekter av olika åtgärder. Även Harald Niklasson, professor vid CAFO, instämde i behovet av interventionsforskning men underströk också vikten av att noggrant analysera etiska frågor innan något större experiment lanserades. Från lokalt till globalt utblick i sidled och framåt Anne-Marie Qvarfort från svenska ESF-rådet redogjorde för den Europeiska socialfonden som regionalt redskap och gav exempel på lokala projekt och centrala idéer för bidrag. ESF har funnits och verkat i över 40 år. Syftet har varit att öka sysselsättningsmöjligheterna och arbetskraftsrörligheten inom EU. Socialfonden är EU:s främsta finansiella verktyg att förverkliga den europeiska sysselsättningsstrategin. Svenska ESF-rådet är en förvaltningsmyndighet för socialfonden i Mål 3-området och Equal. Socialfondsprogrammet följs upp av en övervakningskommitté, tillsatt av regeringen. Motsvarande övervakning på regional nivå sker via partnerskapet. 8

9 En förutsättning för att Växtkraft Mål 3 programmet, som finansieras via ESF, ska få en tydlig profil mot utveckling och lönsam tillväxt för såväl individer som arbetsplatser är ett aktivt regionalt partnerskap med bred representation. Sedan starten av Mål 3-programmet år 2000 har närmare arbetsplatser med drygt anställda fått stöd för analys och kompetensutveckling. Den svenska statsbudgeten och ESF delar på kostnaderna. Närmare arbetslösa har deltagit i arbetsmarknadsprojekt som finansieras till 50 procent av socialfonden. Den andra hälften garanteras av någon annan offentlig aktör, ofta arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Equal är ESF:s program mot diskriminering och utestängning ur arbetslivet. Kommuner, företag, offentliga förvaltningar och föreningslivet deltar. Bengt Wittbom, Ledningskonsulterna undrade ifall frånvaron av riskkapital inom ESF beror på EU-regler eller inhemska regler och fick till svar att reglerna är sådana att om deltagarna i ett planerat projekt uteblir så utbetalas inga pengar. Sverige och den europeiska arbetsmarknadskartan förebild eller efterföljare? undrade Allan Larsson med underrubriken Eftertankar om den europeiska sysselsättningsstrategin. Med erfarenheter från bland annat OECD:s rundabordsgrupp för uthållig utveckling och medlemskap i Kofi Annans expertpanel om arbetsmarknaden för ungdomar och som generaldirektör vid EU-kommissionen hade Larsson utblick som nådde långt utanför landets gränser. Efter en genomgång av det globala perspektivet sett från FN i New York med utvecklingsländernas stora sysselsättningsproblem, låga produktivitet och dilemmat med att beskriva den stora tillströmningen av ung arbetskraft som ett problem eller en potential, övergick han till det europeiska läget. Larsson pekade på den förhållandevis låga sysselsättningsfrekvensen i Europa, 60 procent, jämfört med 74 procent i USA som en följd av makroekonomiska chocker och oförmåga att hantera den ständigt pågående strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. En titt in i framtiden visar stora variationer i befolkningstillväxt, färre unga i arbetskraften, fler äldre och en fördubbling av dem över 85 år. De nya ansökarländerna har i stort sätt samma demografiska utveckling. På väg mot en europeisk sysselsättningsstrategi finns ett antal milstolpar, några av dem har Sverige varit med och arbetat fram såsom att i Amsterdam 1997 se till att sysselsättningen som en gemensam angelägenhet fanns med i fördraget. Andra områden där Sverige fungerat som förebild gäller det livslånga lärandet och kampen mot långtidsarbetslöshet genom en förebyggande strategi. Här finns två synsätt; antingen att hjälpa de långtidsarbetslösa eller att motverka långtidsarbetslöshet. Konferensens avslutande kommentar stod FAS huvudsekreterare Robert Erikson för. Svaret på frågan ifall det går att forska fram en bättre arbetsmarknad blev ett bestämt nej. Men forskningen kan bidra till en bättre arbetsmarknad genom att forskarna tar fram bra analyser, beskrivningar och orsakssamband och statsmakterna tar till sig resultaten. Förutsättningarna för bra arbetsmarknadsforskning bygger på bra databaser och bra registermaterial och att forskarna utnyttjar de dataregister som lagen ger tillgång till. Data på individnivå behövs för goda analyser av samhällsprocesser. Erikson uppmanade också till interaktion mellan forskare och praktiker: Visa oss hur problembilden ser ut i praktiken! Goda forskare behövs och goda forskare behöver resurser. FAS har en del finansiella resurser för forskning inom arbetsmarknadsområdet. 9

10 Konkurrensen om medlen är hård och arbetsmarknadsforskning är bara ett av de områden vi stöder. Andra är arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd samt omsorg och sociala relationer Han uppmanade offentliga och privata aktörer att ta till sig forskningsresultat som grund för politiska beslut. Forskning är nödvändig för bättre villkor på arbetsmarknaden. Arrangörer för denna första konferens var FAS i samverkan med Arbetslivsinstitutet, AMV, IFAU, Svenska ESF-rådet samt CAFO, Centrum för arbetsmarknadsforskning vid Växjö universitet. Konferensen, som kommer att bli ett årligen återkommande Arbetslivsforum med olika teman, har till syfte att skapa tvåvägskommunikation mellan teori och praktik och ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat. KIA ROMAN, frilansjournalist Föreläsande forskare och generaldirektörer: Susanne Ackum Agell, generaldirektör för IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Gunnar Aronsson, professor i psykologi, Arbetslivsinstitutet Lars Behrenz, universitetslektor i nationalekonomi, Växjö universitet Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, Växjö universitet Robert Erikson, professor, huvudsekreterare i FAS Anita Gradin, ordförande i FAS, hedersdoktor, tidigare bl a minister, ambassadör. Anders L Johansson, generaldirektör för AMS Gunn Johansson, professor i arbetspsykologi, Stockholms universitet Allan Larsson, professor, tidigare generaldirektör inom EU inom arbetsmarknadsområdet Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Arbetslivsinstitutet. Staffan Marklund, professor i arbetshälsovetenskap, Arbetslivsinstitutet Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör för Svenska ESF-rådet Rune Åberg, professor i sociologi, Umeå universitet 10

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Den nya arbetsdelningen

Den nya arbetsdelningen K o n f e r e n s Den nya arbetsdelningen V ä x j ö u n i v e r s i t e t d e n 2 4-2 5 o k t o b e r 2 0 0 6 A r b e t s l i v s f o r u m - E n m ö t e s p l a t s f ö r f o r s k a r e o c h p r a k

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommarlovet som aldrig tar slut I Riksdagen Enköping 2009-09-21 Sommarlovet som aldrig tar slut En rapport om ungdomsarbetslösheten i Uppsala län och om socialdemokraternas investeringar för jobb och utbildning till unga 2 (10) Framtidstro

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete

Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Uppdrag: jobb! Arbetsförmedlares recept för att få fler i arbete Fackförbundet ST våren 2012. Referens: Ann-Britt Bern, utredare: 072-212 99 77 Ann-britt.bern@st.org Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24,

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer