Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/ på Paradis Gård.

Transkript

1 Fisketurismkonferens Sammanfattning av konferensen 29/ på Paradis Gård.

2 Program LUNCH Inledning Anton Halldén, länsfiskekonsulent och Lennart Swärdh, Paradis Gård Fisketurism i ett nationellt perspektiv Håkan Carlstrand, Fritidsfiskekoordinator Fiskeriverket Fisketurism i Jönköpings län nuläge och framtidsvision Anton Halldén FIKA Fisketurism Mitt i Småland info om pågående projekt Adam Johansson, projektledare Utveckling inom Fiskeområde Vättern Linda Englund, Vätternvårdsförbundet Fisketurism Sommenbygd - info om pågående projekt Kristian Kårdal, projektledare Det naturliga fisket Lennart Swärdh, ordförande Avslutning Vad blir nästa steg? Anton Halldén Tyvärr utgick Linda Englunds föredrag om Utveckling inom Fiskeområde Vättern, men en PowerPoint-presentation finns att ladda hem på hemsidan.

3 Inledning (Lennart Swärdh och Anton Halldén) Anton inledde med att hälsa välkomna och en snabb genomgång av dagens föredrag. Han passade också på att poängtera hur dåligt utvecklade nätverken kring fisketurism är i länet. Lennart drog en kort resumé av historiken kring fiskecampen Paradis Gård och berättade om den sjö som breder ut sig utanför konferenslokalen Södra Wixen. Gädda och Abborre är de viktigaste arterna för sportfisket i Södra Wixen. Sjön innehåller också mycket kräftor och just signalkräftorna utgör grunden för Lennarts anläggning. Södra Wixen har ett driftigt fiskevårdsområde som bland annat tagit fram en förvaltnings- och utvecklingsplan som de använder för att förvalta sjön på ett lämpligt sätt. Planen har bland annat inneburit att man tagit fram restriktiva regler för gäddfiske något som saknas i de flesta insjöar. I Södra Wixen är den endast tillåtet att ta hem två gäddor per dag med en maximal längd av 80 cm. Paradis Gård köpte Swärdh 1987 och alltsedan dess har verksamheten på campen utökats mer och mer med nya tillbyggnader. Till en början begränsade sig nyttjandet av vattnet till kräftfiske och försäljning av kräftor. Senare kom idén att låta gästerna fiska sina kräftor själva och äta dem på plats. Allteftersom dök också fler och fler renodlade fiskegäster upp på campen. Lennart breddar sin fisketuristiska verksamhet med bland annat konferenser, bröllop och jakt och ser det som en nödvändighet att ha några sidogrenar utöver fisket för att klara sig som entreprenör. Idag marknadsför man sig genom Det Naturliga Fisket och dess bokningssida Swedish Nature, samt genom personliga kontakter ett mer kostnadseffektivt alternativ än besök på mässor och trycksaker.

4 Fisketurism i ett nationellt perspektiv (Håkan Carlstrand) Håkan började med några goda exempel på fisketurism från olika delar av landet från fjällen, med torrflugefiske efter öring, röding och harr, till kusten med dess turbåtsfiske och hummersafaris. Bland naturbaserad turistisk verksamhet anses fiske vara den viktigaste grenen för europeiska turister på besök i Sverige. Ett av Fiskeriverkets uppdrag är att medverka till att stärka fisketurismen och öka allmänhetens fiskemöjligheter. Det finns i Sverige idag 2500 företag med fritidsfiskebaserad verksamhet som totalt sysselsätter 2000 årsarbetskrafter, vilket säger ganska mycket om småskaligheten inom näringen. Dessutom finns 250 vattenbruksföretag som arbetar med sättfiskodling (fisk för utsättning och sportfiske), samt de tillverkare av fiskeutrustning, grossister och återförsäljare som är beroende av sportfisket för sina inkomster. I Europa finns 25 miljoner potentiella fisketurister, varav Carlstrand beskriver tyskar, danskar och polacker som de viktigaste kundgrupperna för fisketurism i Sverige. Även Ryssland och baltländerna är på frammarsch. I Sverige finns 1 miljon sportfiskare i åldrar mellan 16 och 74 år, vilka sammanlagt fiskar 14 miljoner dagar om året. Antal sportfiskare under 16 och över 74 år bedöms vara ytterligare en halv miljon. Sammantaget leder detta till en bransch med stora möjligheter till utveckling.

5 Fisketurism i Jönköpings län - nuläge och framtidsvision (Anton Halldén) Det finns olika kategorier av turistfiskare: specialister, familjefiskare (vilka utgör den största gruppen tillresande fisketurister i Jönköpings län) och tillfällighetsfiskare. Olika typer av sportfiskare kräver olika typer av förvaltning av vattnen. För specialisten är till exempel möjligheten att fånga stor fisk avgörande då han/hon väljer resmål. De viktigaste arterna för fritidsfiske i länet är gädda, abborre och gös. Dessutom tillkommer regnbåge i så kallade put-and-take-vatten (exempelvis Hökensås), fiske efter signalkräfta, samt laxfisk i Vättern: röding, öring, lax och harr. Anton beskriver gösen och laxen i Vättern som mest lockande för de svenska fisketuristerna, medan gädda är den mest lockande fiskarten för europeiska gäster. Sammanlagt finns idag 45 företag i länet som har fisketurism som sin huvudverksamhet eller som utnyttjar fisketurismen som en binäring. Det är små företag, som mestadels står för sysselsättning på säsongsbasis. 80 % av dessa företag är med i någon branschorganisation och man har en stark framtidstro på sin verksamhet. Svenska gäster dominerar bland de tillresande fisketuristerna i vårt län. Halldén nämner bristande mottagningsapparat som ett av de viktiga problemen att ta itu med. Vart vänder man sig idag om man vill ha information om fisket. Även närvarande turistbyråer upplevde problem med vart man ska hänvisa fiskeintresserade turister. Länsstyrelsens vision för den framtida utvecklingen inom fisketurismen i länet baserar sig på fyra grundpelare: Förbättra information (fortsätta ta fram information om fiskevårdsområdena på Svenskafiskevatten.se och säkra långsiktig drift via ett fiskeinfocenter ). Förbättra service och tillgänglighet (fler entreprenörer, utbildningar). Förbättra marknadsföring. Säkra långsiktigt bra fiskevatten (lokala förvaltnings- och utvecklingsplaner).

6 Fisketurism Mitt i Småland - Information om pågående projekt (Adam Johansson) Projektet drivs inom de fyra kommuner som omfattas av LEADERområdet Mitt i Småland: Högsby, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Huvudsyftet med projektet är att samla så många som möjligt av kommunernas 86 fiskevårdsområdena i dessa kommuner på en gemensam hemsida (sportfiskarnas med information på både engelska och tyska. På hemsidan ska den fiskeintresserade kunna hitta all information som behövs för att fiska i området, till exempel var man köper fiskekort, var det finns båtar att hyra, båtramper, boende, o.s.v. Det blir med andra ord ett bra verktyg för den som vill snickra ihop sitt eget fiskepaket. Bland fördelarna med projektet kan nämnas att informationen om fisket blir samlat på ETT ställe, turistbyråerna får en bra information att använda sig av, ökad tillgänglighet och ökad marknadsföring leder till ökad försäljning och möjlighet att köpa fiskekort dygnet runt via Internet. Dessutom lägger man grunden till förståelse för fisketurismen hos fiskevårdsområdena, vilket är viktigt för framtida entreprenörer. Efter att Adam demonstrerat hur hemsidan fungerar diskuterades hur den framtida uppdateringen ska skötas. Eftersom bara de här fyra kommunerna är anslutna i nuläget är det lämpligt om turistbyråerna på respektive kommun sköter uppdateringen. Om fler kommuner ansluter sig till liknande projekt skulle på sikt ett centralt fiskeinfocenter, som Anton tidigare nämnde, kunna sköta uppdateringen. Projektet löper till och med årsskiftet.

7 Fisketurism Sommenbygd - Information om pågående projekt (Kristian Kårdal) Även inom LEADER Sommenbygd pågår ett fisketurismprojekt, men här är huvudsyftet istället att få turistentreprenörer att börja med fisketurism som en binäringsverksamhet, mogna för marknadsföring mot en internationell marknad. Kristian, som påbörjade sin anställning i början på mars, vänder sig inom sitt projekt således till entreprenörer som inte satsar på fiske i nuläget, men med sjönära läge och en vilja att utöka sin verksamhet även mot fiske. Han upplever att mottagandet har varit positivt så här långt hos dem han vänt sig till. LEADER Sommenbygd har också gått med i ett nationellt LEADER-projekt med syfte att marknadsföra det svenska fisket utomlands och hoppas på hjälp med marknadsföring och värdefulla kontakter därifrån. Under de två år som projektet sträcker sig kommer Kårdal dessutom att arbeta med utbildningar för guider och för turistbyråer för att höja kunskapsnivån vad gäller fiske. Lokal förankring hos fiskevårdsområden och allmänhet samt förståelse för fisketurismen är viktigt. Kristian nämner också vikten av att ha en kvalitetssäkrad produkt innan man börjar marknadsföra sig utåt, annars finns risken att marknadsföringen får en motsatt effekt.

8 Det Naturliga Fisket (Lennart Swärdh) Det Naturliga Fisket är en ekonomisk förening för fisketurismentreprenörer som började som ett EU-projekt Idag har man nästan 30 medlemsföretag. Lennart belyste ett problem nämligen projekt vars effekter tar slut efter projekttiden, men ser Det Naturliga Fisket som ett lyckat exempel. Under projekttiden var hushållningssällskapet en stor drivkraft, men idag står föreningen på egna ben. Idag fungerar Det Naturliga Fisket som ett nätverk där man utbyter erfarenheter medlemmar emellan. Bland annat anordnas studieresor och kurser får nya medlemmar en mentor att bolla idéer med, vilket innebär att startsträckan blir kortare. En av de viktigaste delarna är gemensam marknadsföring, som idag till största delen sker via Swedish Nature en hemsida med bokningsmöjligheter. Lennart passade också på att påpeka att fiskekorten i de flesta fall är på tok för billiga - något som tål att poängteras om och om igen. Avslutning - Vad blir nästa steg? (Anton Halldén) Mötesdeltagarna var överens om bilden av dagens problem och utvecklingsmöjligheter, vilket är en bra grund för att hitta en gemensam väg framåt. Vi bör sikta på att försöka samordna information och marknadsföring kring fisket. Alla berörda har mycket att vinna på en information som inte är alltför spretig. Lars Arvidsson från Smålands Turism undrade om det inte vore lämpligt med någon sorts arbetsgrupp för att fortsätta arbetet med frågorna. Anton Halldén kommer att sätta samman en sådan grupp. Det kom också förslag om att vi borde genomföra den här formen av träffar årligen för att stämma av utvecklingen. Förhoppningsvis kan vi fortsätta med detta. Slutligen vill vi passa på att ta tillfället i akt och tacka alla som hade möjlighet att komma för att ni gjorde det till en intressant och inspirerande eftermiddag!

9 Deltagarlista Anna-Lena Holstensson, Nässjö Turistbyrå, , Josefin Granrot, projektledare Företagsamma Bolmenbygden Destinationsutveckling, , Erik Wennerhag, Tillväxtverket, , Johan Persson, Nässjö kommun - Kultur och Fritid, , johan.persson@nassjo.se Martin Lidhamn, EU-samordnare, Nässjö kommun, , martin.lidhamn@nassjo.se Peter Lundgren, EU-samordnare, Vetlanda kommun, , peter.lundgren@vetlanda.se Kristian Kårdal, projektledare Utvecklad fisketurism i Sommenbygd, , kristian.kardal@sommenbygd.nu Malin Gumaelius, projekthandläggare LEADER Sommenbygd, , malin.gumaelius@sommenbygd.nu Lars Arvidsson, Smålands Turism AB, , lars.arvidsson@visit-smaland.com Birgitta Eek, turistchef Eksjö turistbyrå, , birgitta.eek@eksjo.se Lars Grehn, turismansvarig Mullsjö kommun, , lars.grehn@mullsjo.se Bengt-Elis Pettersson, EU-samordnare, Sävsjö kommun, , bengt-elis.pettersson@savsjo.se Jennie Bengtsson, Regionalekonomi, Länsstyrelsen i Jönköpings län, , jennie.bengtsson@lansstyrelsen.se Lennart Swärdh, Paradis gård och Det Naturliga fisket, , lennart@paradisgard.com Håkan Carlstrand, fritidsfiskekoordinator Fiskeriverket, , hakan.carlstrand@fiskeriverket.se Anton Halldén, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län, , anton.hallden@lansstyrelsen.se Daniel Melin, Fiskefunktionen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, , daniel.h.melin@lansstyrelsen.se