GULLSPÅNGSÄLVEN 2014

Transkript

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Matilda Norberg, Karlskoga kommun Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Caroline Svärd Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel E-post: Omslagsfoto: Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) (Foto: Anders Sköld) Tryckt:

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR....1 BAKGRUND...13 AVRINNINGSOMRÅDET...15 REFERENSER...20 BILAGA 1. Metodik...25 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 2014 samt tidsserier...59 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag år BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år BILAGA 5. Statusklassning av vattenkemi (medel )...89 BILAGA 6. Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor...93 BILAGA 7. Väderförhållanden år BILAGA 8. Resultat från undersökning av kiselalger BILAGA 9. Resultat från undersökning av bottenfauna BILAGA 10. Resultat från undersökning av sedimentkemi BILAGA 11. Resultat från övrig miljöövervakning...169

4

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB undersökningar av vattenmiljön i Gullspångsälvens avrinningsområde år Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, påväxt (kiselalger), bottenfauna och sediment, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti Väderförhållanden Det varmaste året i tidsserien Årsmedeltemperaturen för år 2014 vid SMHI:s väderstation i Åtorp var 7,5 C, vilket är 2,1 C högre än normalvärdet för perioden Detta gör år 2014 till det varmaste året i tidsserien med startår I Åtorp var samtliga månader utom juni varmare än vanligt. Vid väderstationerna i Daglösen och Fredriksberg gällde detta även augusti. I februari och mars var det 4-6 C varmare än vanligt. Även i april, juli och november var det 3-4 C varmare an normalt % större årsnederbörden än vanligt I Åtorp var årsnederbörden (743 mm) knappt 10 % större än normalvärdet för perioden (685 mm). I Daglösen och Fredriksberg var årsnederbörden drygt 20 % över den normala. Vid väderstationerna i både Åtorp, Daglösen och Fredriksberg var juli och september särskilt torra månader. I Åtorp var även mars och december nederbördsfattiga månader. Vid alla tre väderstationerna var det regnigast i augusti och oktober. Väderförhållanden år 2014 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 7. Vattenföring Avsevärt högre vattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk var 82 m 3 /s år 2014, vilket är knappt 40 % högre än normalt (medelvärde : 60 m 3 /s). Flödena var högre än vanligt under hela året utom i juni och juli (Figur 1). Även i Timsälven och Svartälven var årsmedelvattenföringen knappt 40 respektive 30 % högre än normalt (bilaga 6). Vattenföring (m 3 /s) Gullspångsälven Nolltappning förekom både i Timsälven, Svartälven och Letälven. Nolltappning var vanligast under perioden juni till och med oktober. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bland annat utsläpp från punktkällor. 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk år 2014 (staplar) och månadsmedelvärden för perioden (linje). 1

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Transport och arealspecifik förlust Ämnestransporterna var % större än vanligt i Gullspångsälven, Svartälven och Timsälven Ämnestransporterna i Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) uppgick till 1468 ton kväve, 27 ton fosfor och ton organiskt material (mätt som TOC) år Till följd av att vattenföringen var högre än vanligt var 2014 års transporter av både näringsämnena fosfor (+26 %) och kväve (+9 %) samt syreförbrukande organiskt material (+52 %) större än medelvärdet för perioden för Gullspångsälven. Även för Svartälven (station 2001) var transporterna av både fosfor (+57 %), kväve (+22 %) och TOC (+34 %) avsevärt större än medelvärdet för perioden Samma förhållande gällde för Timsälven (station 3001), där särskilt fosfortransporten var avsevärt större än vanligt (+81 %), men även kväve- (+43 %) och TOCtransporten (+49 %). Ämnestransporter redovisas i bilaga 6. Höga arealspecifika förluster av både kväve och fosfor i Hovaån samt fosfor i Timsälven Arealförlusterna av kväve var år 2014 låga eller måttligt höga med ingen eller obetydlig avvikelse från beräknade jämförvärden vid alla provplatser utom två. Högst var kväveförlusten i Hovaån (station 1101), där den bedömdes som hög med stor avvikelse från jämförvärdet. Hög kväveförlust motsvarar normala förluster från åker i slättbygd. Även i Gullspångsälven var kväveförlusten måttligt hög, men avvek tydligt från beräknat jämförvärde. Även fosforförlusterna var oftast låga eller måttligt höga med ingen/obetydlig eller tydlig avvikelse från beräknade jämförvärden. Höga fosforförluster noterades vid stationerna i Timsälven (station 3001) och Hovaån (station 1101). Hög fosforförlust motsvarar normala förluster från åker i öppet bruk. I Timsälven bedömdes avvikelsen från beräknat jämförvärde som stor, medan den var mycket stor i Hovaån. Hovaån påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Arealförluster redovisas i bilaga 6. Vattenkemi - näringsämnen Högst näringsämneshalter i främst Hovaån och Skagersholmsån De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga fosformedelhalter och måttligt höga kvävemedelhalter år Skagersholmsån (station 1201) och Hovaån (station 1101), där särskilt Hovaån är kraftigt påverkad av kringliggande jordbruksmark, hade dock höga respektive mycket höga medelhalter av fosfor och kväve. Även i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 3001) var fosforhalten hög, vilket även gällde kväve i Liälven nedströms Fredriksberg. Särskilt i Hovaån noterades de högsta halterna av näringsämnen i samband med stark grumlighet, vilket påvisar erosionspåverkan från jordbruksmark. Genomslag av avloppsvatten från Fredriksbergs reningsverk i augusti I Liälven nedströms Fredriksberg (station 2621) noterades samtidigt förhöjda värden för ph, alkalinitet och konduktivitet samt kvävefraktioner i augusti. Sannolikt var detta ett genomslag av avloppsvatten från reningsverket i samband med låg vattenföring sommartid (koncentrationseffekt). Halten av ammoniumkväve (1300 µg/l) klassades som hög. Ammonium är kraftigt syreförbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak. Både ammonium och ammoniak är giftigt för fisk. Vid aktuell temperatur och ph-värde fanns en viss risk att ammoniakhalten överskred denna nivå. Förhöjd fosforhalt i Lonnens bottenvatten I några sjöar var fosforhalterna förhöjda i bottenvattnet. Främst gällde detta Lonnen (station 3010), där fosforhalterna var knappt två gånger högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet i augusti. Vid detta tillfälle rådde inte någon uttalad syrebrist (måttligt syrerikt tillstånd), varför or- 2

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Alkalinitet (mekv/l) Ammoniumkväve (µg/l) 0, , , , ,0 0 feb apr jun aug okt dec saken till haltförhöjningen av fosfor troligen inte var interngödning (fosforläckage från sedimentet i samband med syrebrist). Hög eller god näringsstatus förutom i Lonnen och Hovaån, där den var måttlig Statusen avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar för treårsperioden vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) var hög eller god vid samtliga provplatser utom två (Figur 4, sidan 9). I Lonnen (station 3010) och Hovaån (station 1101) klassades dock näringsstatusen som måttlig. Figur 2. Värden för alkalinitet och ammoniumkväve i Liälven nedströms Fredriksbergs reningsverk (station 2621) år Undersökningen av kiselalger gav hög näringsstatus i Skagersholmsån Vid 2014 års undersökningar av kiselalger var det bara lokalen i Skagersholmsån (station 1201) som ingick i det ordinarie kontrollprogrammet. Vid denna lokal bedömdes statusen som hög avseende indexet IPS, vilket visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Dessutom undersöktes tre lokaler i Kroppaälven som en uppföljning av 2012 års undersökning av lokal 3701, då andelen missbildade kiselalgsskal var anmärkningsvärt hög (9,8 %), vilket indikerade stark belastning av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I lokal 1, Kroppaälven uppströms Gammelkroppa fiskodling, klassades näringsstatusen som hög, men minskade till måttlig nedströms fiskodlingen (lokal 2 = 3701). Nedströms Nykroppa fiskodling (3) var näringsstatusen god. Bottenfaunan påvisade måttlig näringsstatus i Storforsälven nedströms Storfors samt i Hovaån Vid expertbedömningarna av bottenfauna bedömdes statusen med avseende på näringsämnen som måttlig på lokalerna i Storforsälven nedströms Storfors (station 3081) och Hovaån nedströms Hova (station 1101) år I Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2543) och Svartälven nedströms Hällefors (station 2041) klassades näringsstatusen som god, medan den var hög i Gullspångsälven nedströms Gullspång (station 1003). Vattenkemi - klorofyll Kvalitetsfaktorn klorofyll uppnådde inte god status i åtta av tio sjöar Klorofyll ger ett grovt mått på mängden växtplankton (alger). I Lersjön (station 3510) var klorofyllhalten mycket låg i augusti Bredreven (station 2530) och Möckeln (station 1030) hade låga klorofyllhalter, medan de klassades som måttligt höga i norra (station 3415) och centrala (station 3410) Daglösen samt Öjevettern (station 3070). Den högsta klorofyllhalten, som klassades som hög, noterades i Lonnen (station 3010). Vid bedömning av kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar för treårsperioden enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) uppnåddes inte god status i åtta av de tio undersökta sjöarna (Figur 5, sidan 10). Lersjön (station 3510) och Skagern (station 1010) hade dock hög status. 3

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Kväve/fosfor-kvoten påvisade mycket liten eller liten risk för blomning av giftiga alger Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) säger något om risken för blomning av blågrönalger, som kan producera gift. I alla undersökta sjöar utom Öjevettern (station 3070) och Lonnen (station 3010) var denna kvot över 30 i augusti 2014, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för blomning av giftiga alger. I Öjevettern och Lonnen var kvoten något lägre och påvisade kväve-fosforbalans, vilket innebär en liten risk för giftalgblomning. Vattenkemi - ljusförhållanden God eller hög status med avseende på siktdjup i samtliga tio sjöar Siktdjupet ger information om vattnets färg och grumlighet. Vid provtagningen i augusti 2014 var siktdjupet måttligt stort (2,6-3,2 m) i Lersjön (station 3510), Bredreven (station 2530) och Möckeln (station 1030). Norra (station 3415) och centrala (station 3410) Daglösen, Öjevettern (station 3070) och Lonnen (station 3010) hade litet siktdjup (1,7-2,0 m). Statusen avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar för treårsperioden klassades som god eller hög i samtliga undersökta sjöar vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Betydligt eller starkt färgat vatten på flertalet stationer Färgtalet avspeglar vattnets innehåll av humus och järn. På flertalet stationer var vattnet betydligt eller starkt färgat år 2014 (mätt som absorbans, Figur 6, sidan 11). Höga färgtal noterades i avrinningsområdets övre delar, där tillförseln av brunfärgade humusämnen från skog och myr är stor, samtidigt som förutsättningarna för utspädning och självrening genom sedimentation och nedbrytning är små. Emellertid var vattnet starkt färgat även i bland annat Möckeln (station 1030), Hovaån (station 1101) och Skagersholmsån (station 1201), som ligger långt nedströms i avrinningsområdet. Åtminstone i Hovaån är förklaringen stor tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. Starkt grumligt vatten i Hovaån och Skagersholmsån Grumligheten (turbiditeten) anger vattnets innehåll av partiklar som kan vara av både organiskt (växt- och djurdelar) eller oorganiskt (mineralpartiklar) ursprung. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Generellt var medelgrumligheten lägst i delavrinningsområdet Svartälven, där vattnet vid samtliga provplatser bedömdes som måttligt grumligt. Även i delområdet Timsälven var vattnet måttligt grumligt förutom i Timsälven vid Lunedet (station 3021) respektive vid utloppet i Möckeln (station 3001), där det var betydligt grumligt. Allra grumligast var det i Hovaån (station 1101) i delområdet Letälven-Gullspångsälven, där vattnet bedömdes som starkt grumligt (20 FNU), främst beroende på erosion från åkermark. I samma delområde hade även stationen i Skagersholmsån (station 1201) strax över gränsen till grumligt vatten (7,1 FNU), medan stationerna i Letälven vid Möckelns utlopp (1025) respektive Åtorp (station 1021) hade betydligt grumligt vatten. Vattenkemi organiskt material och syretillstånd Oftast måttligt höga medelhalter av organiskt material Vid flertalet provplatser var 2014 års medelhalter av organiskt material (mätt som TOC) måttligt höga till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. De högsta halterna uppmättes i Hovaån (station 1101) och Skagersholmsån (station 1201), där medelhalterna var höga (14 mg/l) respektive mycket höga (20 mg/l) på grund av tillskott av humusämnen från jordbruksmark och/eller skogsmark (gäller Skagersholmsån). 4

9 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Inte helt tillfredsställande syreförhållanden i sjöarna I augusti 2014 var det måttligt syrerikt tillstånd i bottenvattnet i centrala Daglösen, Lonnen, Bredreven och Möckeln. I Lersjön och norra Daglösen rådde svagt syretillstånd. Allra sämst var syretillståndet i Öjevettern, där det var helt syrefritt. De undersökta sjöarna är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av syreförbrukande organiskt material (humusämnen och alger) ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. Vattenkemi alkalinitet och ph-värde Generellt god motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten, mätt som medianalkalinitet) god i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2014 (Figur 7, sidan 12. Vid station 1101 i Hovaån var buffertförmågan till och med mycket god. I Älgälven nedströms Sävenfors (station 2241), Bredreven (station 2530), Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544), Liälven nedströms Fredriksberg (station 2621) och Svartälven vid Sågen (station 2625) bedömdes buffertkapaciteten som svag. I de övre delarna av Gullspångsälvens avrinningsområde sker kalkningsinsatser. Utan dessa hade surhetstillståndet sannolikt varit avsevärt sämre. Surstötar noterades i Svartälven vid Sågen och Skagersholmsån Vid flertalet provplatser var vattnets ph-värde tillfredsställande år I Svartälven vid Sågen (station 2625) noterades dock en surstöt i februari (ph-värde: 6,2, alkalinitet: 0,04 mekv/l). Även i Skagersholmsån (station 1201) var det en surstöt i februari (ph-värde: 6,0, alkalinitet: 0,04 mekv/l). Kiselalgsundersökningen påvisade måttligt sura förhållanden i Skagersholmsån Vid 2014 års undersökningar av kiselalger var det bara lokalen i Skagersholmsån (station 1201) som ingick i det ordinarie kontrollprogrammet. Vid denna lokal påvisades måttligt sura förhållanden. Dessutom undersöktes tre lokaler i Kroppaälven som en uppföljning av 2012 års undersökning av lokal 3701, då andelen missbildade kiselalgsskal var anmärkningsvärt hög (9,8 %), vilket indikerade stark belastning av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Upp- (station 1) respektive nedströms (station 2 = 3701) Gammelkroppa fiskodling, påvisades alkaliska förhållanden. Nedströms Nykroppa fiskodling (station 3) indikerade surhetsindexet ACID nära neutralt tillstånd. Vid 2014 års bottenfaunaundersökningar klassades surhetsstatusen som nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten. Vattenkemi metaller Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven samt bly och koppar i Kilstabäcken Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga eller låga vid de sju provplatserna i avrinningsområdet år Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544) och Kilstabäcken (station 3102). Kilstabäcken hade även måttligt hög medelhalt av koppar. I Hovaån noterades tillfälligt måttligt höga halter av bly och koppar, vilket även gällde zink i Kilstabäcken. I Kilstabäcken förekom förhöjda molybdenhalter vid samtliga provtillfällen (bedömningsgrunder saknas för molybden). Även i Storforsälven nedströms Storfors (station 3082) och Hovaån (station 1101) noterades tillfälligt förhöjda molybdenhalter. Blyläckage från Lesjöfors industriområde påverkar bottenfaunan I Lesjöälven tillförs vattnet bly främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 2002a, 2002b och 2004). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, station 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors (ALcontrol 2005). 5

10 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Nya och äldre utsläpp från metallindustri gav haltförhöjning av molybden, bly och koppar Förklaringen till de förhöjda molybdenhalterna i Kilstabäcken (station 3102), Storforsälven (station 3082) och Hovaån (station 1101) är sannolikt främst nuvarande verksamhet vid metallindustri. Bharat Forge Kilsta AB redovisade inte några utsläpp av bly eller koppar till Kilstabäcken under perioden , varför källan kan vara "gamla synder" via läckage från förorenad mark och/eller sediment. AB Zinkano redovisade inte heller några utsläpp av bly till Hovaån under perioden , varför källan även där kan vara gamla synder. Frekvensen missbildade kiselalgsskal påvisade svag till tydlig påverkan av till exempel bekämpningsmedel eller metaller i Kroppaälven nedströms fiskodlingar i Gammelkroppa och Nykroppa Vid kiselalgsundersökningarna beräknades även andelen missbildade kiselalgsskal, som kan visa påverkan av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, till exempel bekämpningsmedel eller metaller. På den enda station som undersöktes inom ordinarie kontrollprogram, Skagersholmsån (station 1201), var andelen missbildade skal mindre än 1 % år 2014, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan. Dessutom undersöktes tre lokaler i Kroppaälven som en uppföljning av 2012 års undersökning av lokal 3701, då andelen missbildade kiselalgsskal var anmärkningsvärt hög (9,8 %), vilket indikerade stark belastning av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Vid 2014 års undersökning var missbildningsfrekvensen mindre än 1 % uppströms Gammelkroppa fiskodling (station 1). Nedströms Gammelkroppa fiskodling (station 2 = 3701) var motsvarande frekvens 2,8 %, vilket indikerade en svag till tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Nedströms Nykroppa fiskodling (station 3) var andelen missbildade kiselalgsskal 1,4 %, vilket tyder på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Kiselalger Vid 2014 års undersökningar av kiselalger var det bara lokalen i Skagersholmsån (station 1201) som ingick i det ordinarie kontrollprogrammet. Dessutom undersöktes tre lokaler i Kroppaälven som en uppföljning av 2012 års undersökning av lokal 3701, då andelen missbildade kiselalgsskal var anmärkningsvärt hög (9,8 %), vilket indikerade stark belastning av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för två lokaler, måttlig för en och god för en Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Lokal 1201, Skagersholmsån, hamnade i klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger var liten och andelen föroreningstoleranta former mycket liten. Lokal 1, Kroppaälven uppströms Gammelkroppa fiskodling (nedanför hyttområde), hade hög status och små mängder näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger. IPS-indexet på lokal 2, Kroppaälven nedströms Gammelkroppa fiskodling (= station 3701), visade måttlig status och andelen föroreningstoleranta organismer var stor. Lokal 3, Kroppaälven nedströms Nykroppa fiskodling, hamnade i god status och kiselalgssamhället bestod av både näringsskyende, näringskrävande och vissa föroreningstoleranta arter. Måttligt sura förhållanden i Skagersholmsån och alkaliska eller nära neutrala i Kroppaälven Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattnet. År 2014 visade indexet för lokal 1201, Skagersholmsån, måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4). För lokalerna 1 och 2, Kroppaälven upp- respektive nedströms Gammelkroppa fiskodling, indikerade surhetsindexet alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Lokal 3, Kroppaälven nedströms Nykroppa fiskodling, hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). 6

11 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Frekvensen missbildade kiselalgsskal påvisade svag till tydlig påverkan av till exempel bekämpningsmedel eller metaller i Kroppaälven nedströms fiskodlingar i Gammelkroppa och Nykroppa Andelen missbildade kiselalgsskal kan visa påverkan av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, till exempel bekämpningsmedel eller metaller. I Skagersholmsån (station 1201) var andelen missbildade skal mindre än 1 % år 2014, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan. Vid 2014 års undersökning var missbildningsfrekvensen mindre än 1 % uppströms Gammelkroppa fiskodling (station 1). Nedströms Gammelkroppa fiskodling (station 2 = 3701) var motsvarande frekvens 2,8 %, vilket indikerade en svag till tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Nedströms Nykroppa fiskodling (station 3) var andelen missbildade kiselalgsskal 1,4 %, vilket tyder på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Figur 3. Två svagt asymmetriska skal av Achnanthidium minutissimum och ett svagt asymmetriskt skal av Karayevia laterostrata i lokal Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling, år 2014 (foto: Amelie Jarlman). Bottenfauna Måttlig näringsstatus i Storforsälven nedströms Storfors och Hovaån nedströms Hova Vid 2014 års bottenfaunaundersökningar klassades statusen med avseende på näringsämnespåverkan (eutrofiering) som hög i Gullspångsälven nedströms Gullspång (station 1003) samt god i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2543) och Svartälven nedströms Hällefors (station 2041) vid expertbedömning. I Storforsälven nedströms Storfors (station 3081) och Hovaån nedströms Hova (station 1101) bedömdes dock näringsstatusen som måttlig. På lokalerna nedströms Storfors och Hällefors kan det inte uteslutas att reningsverken kan ha medfört en ökad påverkan av syreförbrukande ämnen / övergödning vissa år under 2000-talet. På lokalen i Hovaån har förekomsten av den eutrofieringskänsliga/syrekrävande gruppen bäcksländor varit mycket sparsam under senare år. På samtliga fem lokaler klassades surhetsstatusen som nära neutral år Bottenfaunan i Lesjöälven nedströms Lesjöfors uppvisar skador som sannolikt är orsakade av bly Statusen med avseende på annan påverkan än övergödning och försurning, vilken kan vara till exempel metaller eller bekämpningsmedel, bedömdes som hög på lokalerna i Hovaån och Gullspångsälven. I Storforsälven nedströms Storfors (station 3081) och Svartälven nedströms Hällefors (station 2041) klassades denna status som god. På lokalen i Svartälven noterades oljefilm och oljelukt vid provtagningen. På denna lokal noterades även en individ av 41 undersökta (4,7 %) inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna, men denna skadefrekvens klassas som låg. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bedömdes statusen med avseende på annan påverkan som måttlig. På denna lokal är individtätheten låg, men inte antalet arter / taxa, vilket är 7

12 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar typiskt för påverkanstyper med gifteffekt. I detta fall är orsaken sannolikt främst blyläckage från förorenad mark och sediment inom Lesjöfors industriområde. Sediment År 2013 togs sedimentprover på skiktet 0-1 cm vid 20 provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Fyra stationer Daglösen norra (3415), Daglösen djupområde (3410), Ullvettern (3050) och Alkvettern (3030) i delområdet Timsälven kunde inte provtas på grund av dåliga isförhållanden. Dessa stationer provtogs istället i november Utsläpp från Filipstads reningsverk gav mycket hög fosforhalt i norra delen av Daglösen Halterna av näringsämnena fosfor och kväve var mycket låga eller låga i ytsedimentet i centrala Daglösen, Ullvettern och Alkvettern. Även i Daglösens norra del klassades kvävehalten som låg, medan däremot fosforhalten bedömdes som mycket hög. Resultaten från år 2014 överensstämde bra med de vid tidigare undersökningar åren 1992 (endast stationerna 3410 och 3030) och 2003, men var lägre. Till norra delen av Daglösen sker utsläpp från Filipstads reningsverk, vilket sannolikt bidragit till de förhöjda halterna av främst fosfor. Måttligt höga halter av flera metaller i alla fyra sjöarna Halterna av krom och nickel klassades som måttligt höga i Ullvettern och Alkvettern år I norra Daglösen var halterna av fyra metaller (koppar, krom, kvicksilver och zink) och i centrala Daglösen var halterna av sex metaller (kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink) måttligt höga (för kobolt och vanadin saknas bedömningsgrunder). Också vid tidigare undersökningar (1992 och 2003) noterades måttligt höga halter av flera metaller. I norra Daglösen gällde detta bly, krom, nickel och zink (2003). Vid denna station uppmättes till och med hög kopparhalt år I centrala Daglösen noterades måttligt höga halter av arsenik, bly, krom och zink år 2003, vilket även gällde bly och zink år I Ullvettern var halterna av bly, krom och nickel måttligt höga år I Alkvettern var halterna av bly, krom och nickel måttligt höga båda åren 1992 och Sjöarna är sedan länge påverkade av tidigare gruvdrift och metallbearbetning. Stor avvikelse för kadmium i norra och centrala Daglösen Avvikelsen, det vill säga metallhalten i ytsediment vid 2014 års undersökning dividerad med halten i ett djupare, opåverkat sedimentskikt vid en tidigare undersökning på samma provplats, bedömdes som stor för kadmium i norra och centrala Daglösen. För koppar och kvicksilver i norra Daglösen, bly, kvicksilver och zink i centrala Daglösen samt kadmium i Alkvettern var avvikelsen tydlig. I övrigt bedömdes avvikelsen som liten eller ingen. Kadmiumhalten i centrala Daglösen tangerade år 2014 EU:s gränsvärde Jämfört med rekommendationer från Havs- och vattenmyndigheten och EU-direktiv tangerade 2014 års kadmiumhalt i centrala Daglösen precis gränsvärdet (2,3 mg/kg TS). Gränsvärdet för bly (131 mg/kg TS) överskreds bara i centrala Daglösen år En viss halt av alifatiska kolväten >C16-C35 uppmättes i Ullvettern Analys av fraktionerade alifater och aromater ( olja ) gjordes bara i Ullvettern. Flertalet halter var under rapporteringsgränsen för metoden. Alifatiska kolväten med kolatomer (>C16- C35) förekom dock i mätbar halt (190 mg/kg TS). Denna halt överskred Naturvårdsverkets riktvärde (2009) för känslig markanvändning (100 mg/kg TS), men var avsevärt lägre än riktvärdet för mindre känslig markanvändning (1000 mg/kg TS). Inom intervallet >C16-C35 finns bland annat naturliga humusämnen, varför det inte är säkert att halterna hade sitt ursprung i en oljeprodukt. Vid 2003 års undersökning var oljeindex 120 mg/kg TS i Ullvettern, vilket bedömdes ha naturligt ursprung. 8

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Figur 4. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar ( ) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Dnr R57184_

14 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Figur 5. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Klorofyll ( ) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Dnr R57184_

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Figur 6. Tillståndsbedömning för färgtal (medelvärden år 2014) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Dnr R57184_

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Textkommentar Figur 7. Tillståndsbedömning för alkalinitet (årslägsta värden år 2014) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Dnr R57184_

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB 2014 års undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, påväxt (kiselalger), bottenfauna och sediment, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades år 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet år Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Samtliga vatten- och sedimentkemiska samt biologiska moment utfördes vid av SWEDAC ackrediterade laboratorier. Följande personer deltog vid 2014 års undersökningar: Marcus Andersson, Robert Friberg och Mona Hammar, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten, påväxt-kiselalger, bottenfauna (Ekman) och sediment), Amelie Jarlman och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av påväxt-kiselalger), Anders Boström, Medins Biologi AB (provtagning (sparkmetod), artbestämning och utvärdering av bottenfauna), Mikael Skote och Claes Kjörk, Arvika Teknik AB (uppgifter om dygnsvattenföring i vissa älvar), Staffan Ericsson, Karlskoga Energi och Miljö AB (uppgifter om dygnsvattenföring i vissa älvar), Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län (resultat från övrig miljöövervakning i Örebro län), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framställning av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektledning, utvärdering av vattenoch sedimentkemi samt rapportskrivning), Caroline Svärd, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av rapport). Naturvårdsverket har i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs, men intentionerna kan behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö, belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 13

18 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bakgrund Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). År 2010 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de 16 miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. Istället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Även det av regeringen år 2002 inrättade Miljömålsrådet är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2000/60/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 2009 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av Sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 14

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 9, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på cirka personer. Ytan omfattar km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (64 %, Figur 8). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark (åker+bete) är mycket litet (5 %). Övrig areal (18 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. inhämtades från SCB 2005.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns avrinningsområde har en mycket stor andel jordbruksmark. Svartälvensystemet domineras helt av skogsmark. Skog (64 %) Vatten (13 %) Åker (4 %) Bete (1 %) Övrigt (18 %) Figur 8. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 2005). Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 79 %, andelen jordbruksmark knappt 5 %, andelen myrmark knappt 3 % och andelen tätort knappt 2 % (SMHI:s VattenWeb, HYPE_version_4_8_0). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2. Andelen sjö är 11 %, skog 84 %, jordbruksmark knappt 1 %, myrmark drygt 3 % och tätort knappt 1% (SMHI:s Vatten- Web, HYPE_version_4_8_0). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km 2. Andelen sjö är 11 %, andelen skog 81 %, andelen jordbruksmark knappt 3 %, andelen myrmark drygt 3 % och andelen tätort drygt 1 % (SMHI:s VattenWeb, HYPE_version_4_8_0). Vid Skagerns utlopp vid Gullspång är avrinningsområdet 5031 km 2, varav 13 % är sjö, 78 % skog, drygt 4 % jordbruksmark, drygt 3 % myrmark och drygt 1 % tätort (SMHI:s VattenWeb, HYPE_version_4_8_0). 15

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Avrinningsområdet Figur 9. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket Dnr R57184_

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län: Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven/Sävälven, som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven cirka en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metalloch verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 10, sidan

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Avrinningsområdet De kommunala reningsverken släpper främst ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiskt material och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med bland annat kväve, fosfor och syretärande organiskt material. Belastningen från sågverk består huvudsakligen av syretärande organiskt material och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar bland annat till försurning. Dikningar och körskador ökar också läckaget av organiskt material (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bland annat via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven, verksamheten ligger för närvarande i malpåse ) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako AB (Svartälven vid Hällefors) och Springwire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde (med Eurenco Bofors AB och Cambrex Karlskoga AB), Moelven Valåsen Wood AB (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och AB Zinkano (Hovaån). 18

23 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälven $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 20. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Timsälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 10. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 6. Lantmäteriverket Dnr R57184_

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, , 2003, 2004, 2005, 2006, , 2008, 2009, 2010, 2011, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 2001b. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB Detaljerad sedimentundersökning i Ryssbysjön Nässjö kommun. ALcontrol AB Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB Metaller i abborre från Gullspångsälven Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. EG Europaparlamentets och rådets direktiv. 2008/105/EG. EU Europaparlamentets och rådets direktiv. 2013/39/EU. Ericsson, U Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne Statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, augusti

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Referenser Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The 2010 red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator. Kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999a. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999b. Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness in Swedish streams. Arch. Hydrobiol. 150: Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport Naturvårdsverket. 1989a. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Referenser Naturvårdsverket. 1989b. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. 2009a. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys, Version 3:1, Naturvårdsverket. 2009b. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM SIS. 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality. Guidance standard for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS. 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality. Guidance standard for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. SIS Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, Statens Naturvårdsverk bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. 22

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Referenser van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Wiederholm, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

28 24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Referenser

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik BILAGA 1 Metodik 25

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti 2010, togs i drift från och med år Det tidigare kontrollprogrammet gällde under perioden 2002 till och med Programmet omfattar dels ett fast basprogram och dels ett varierat program med riktade specialundersökningar. Basprogrammet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (till exempel påverkan från skogsbruk, nedfall från luften och klimat), kontrollstationer för större och viktiga punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt/kiselalger). Programmet omfattar även undersökning av sediment. De riktade specialundersökningarna utgörs av tidsbegränsade, målinriktade undersökningar. Syftet med dessa är bland annat att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. Specialundersökningarna kan också användas för detaljerade, fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch, där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 gånger per år i Hovaån (station 1101) och Gullspångsälven (station 1005) respektive 6 gånger per år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 gånger per år (februari/mars och augusti). Prov från den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras vid ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter över botten. Dessutom tas temperatur- och syreprofiler. Härvidlag tas prov på varannan meter ned till 12 meters djup. Därefter tas prov på var fjärde meter ned till 30 meters djup. I intervallet meter tas prov på var femte meter. I sjöar djupare än 40 meter provtas sedan var tionde meter. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) sex gånger per år (jämna månader). I basprogrammet ingår även undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Öjevettern (3070). Provtagning sker i augusti, i Lonnen vartannat år med början 2011 och i Öjevettern varje år och därefter vartannat år. Undersökningar av bottenfauna sker årligen (oktober) vid lokalerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början år Påväxt/kiselalgsundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start år 2012 upp- och nedströms fiskodlingarna i Lungälven (3206, 3205), Kroppaälven (3702, 3701) och Älgälven (2242, 2241) samt i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003). I Skagersholmsån (1201) samt ytterligare tio lokaler i sjöar utförs provtagning årligen under perioden Vart tionde år med start 2013 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar samt i Letälven nedströms Degerfors (1024). Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. 26

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. (Färg och absorbans analyseras parallellt , varefter färg utgår) Program A B C D E F Parametrar Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet/anc, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 420 nm), turbiditet/grumlighet, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N). Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3102, 2625, 2544, 2041, 1101, 1021 och Tilläggspaket anjoner och katjoner rinnande vatten: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och Tilläggspaket statusklassning: Ca, Mg, Cl, absorbans* (filtrerat, 420 nm). Gäller station 3502, 3083, 3021, 3001, 2622, 2242, 2541, 2045, 1201 och *Tillkommer på stationer där denna variabel inte ingår i ordinarie kontroll (gäller 2622, 2242, 2045 och 1201). Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 420 nm), syrgashalt/-mättnad, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N) och klorofyll (yta, augusti). Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve (NH4-N). Gäller Daglösen (3410/3415) och Möckeln (1030). Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram: torrsubstans (TS), glödgningsförlust (GF), totalfosfor (Tot.-P), totalkväve (Tot.-N), As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: Fraktionerade alifater och aromater ( olja ). Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun beställdes från SMHI. 27

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspångs kraftverk), Letälven (kraftverken i Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborns kraftverk och Alkvetterns utlopp vid Lunedet) och Svartälven (Brattforsens kraftverk) erhölls från Fortum (Mikael Skote och Claes Kjörk). För Storforsälven (Storfors kraftverk), Svartälven (Hammarns kraftverk) och Älgälven (Sävenfors kraftverk) användes uppgifter från Karlskoga Miljö AB (Staffan Ericsson). Eftersom Brattforsens kraftverk ligger en bit uppströms Svartälvens utlopp i Möckeln arealkorrigerades värdena vid Brattforsen genom att räknas upp med faktorn 1,066 för att motsvara inflödet i Möckeln (2430 km 2 / 2280 km 2 ). Faktorn 1,066 inkluderar tillflödet Imälven. Uppgifter om delavrinningsområdenas storlek erhölls från SMHI:s så kallade VattenWeb ( Arealkorrigeringar kan dock ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Dygnsvattenföring för Hovaån vid Nötebron, Fransagen nedströms Lesjöfors, Lesjöns utlopp, Svartälven vid Sågen, Skillerälven uppströms Filipstad och Kilstabäcken, hämtades från SMHI:s VattenWeb ( som modellberäknade data (S-HYPE). I Svartälven vid Sågen är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provpunkt 2625 (Svartälven vid Sågen), som är belägen ca 900 m längre nedströms i Svartälven. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten 1,058 jämfört med den tidigare PULSstationen. För att så långt möjligt anpassa S-HYPE-data till PULS-data räknades därför S-HYPEdata upp med denna faktor. I Hovaån är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provtagningspunkt 1101 (Hovaån vid Nötebron), som är belägen 500 m närmare utloppet i sjön Skagern. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPEpunkten 0,995 jämfört med utloppet i Skagern. Därför räknades S-HYPE-data upp med faktorn 1,005 (1,000/0,995). Transportberäkning Transportberäkningar gjordes för näringsämnena fosfor och kväve, organiskt material (TOC) och metaller för stationer där säkra flödesvärden fanns tillgängliga. Beräkningarna utfördes genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad i t.ex. µg/l) multiplicerades med aktuell dygnsmedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygnstransporter erhölls. För datum då ingen provtagning skett (mellan de olika provtagningstillfällena) beräknades dygnsmedelvärden för ämneshalter genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygnstransporterna erhölls årstransporten för respektive ämne. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder hämtades från miljörapporter som erhölls från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i bilaga 6. 28

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Nedfall på sjöytor Enligt kontrollprogrammet skall det atmosfäriska nedfallet av kväve, fosfor och metaller på sjöytor i Gullspångsälvens avrinningsområde beräknas. Värdena ska avse samma år som gäller för övrig redovisning. Uppgifterna redovisas i bilaga 6. Nedfallet av kväve beräknades som årsmedelhalter av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) i nederbörd vid IVL-stationen Sjöängen (nr 1080) i Töreboda kommun, Västra Götalands län, multiplicerat med volymen nederbörd. Volymen nederbörd beräknades som nederbördsmängden vid SMHI:s väderstation i Åtorp (station 9405) multiplicerad med den totala sjöytan i Gullspångsälvens avrinningsområde. Sjöytan beräknades som avrinningsområdets area (5044 km 2 enligt SMHI:s VattenWeb) multiplicerad med sjöprocenten (12,9 % enligt SMHI:s VattenWeb), vilket ger 651 km 2. Årsmedelhalter i nederbörd av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) för år 2012 hämtades från IVL:s hemsida ( /dvsnedar$b1.actionquery?p_stat_id=603). Data för år 2013 eller 2014 fanns inte att hämta. Några mätningar av fosfornedfallet görs inte längre vid IVL-stationen Sjöängen. Nedfallet av fosfor beräknades därför utifrån schablonvärdet 4 kg/(km 2, år). Detta värde, som erhölls från mätningar utförda av IVL åren 2005 och 2006, används i belastningsberäkningar (PLC5) av konsortiet SMED ( för beräkning av atmosfärsdeposition på sjöar för hela Sverige. Nedfallet av metaller beräknades inte, eftersom detta bara mäts på några få stationer i landet och ingen av dessa ligger i närheten av det aktuella området. Vattenkemi Provtagning Vattenprover togs med Ruttnerhämtare (Figur 11) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen utfördes dessutom enligt metoder ackrediterade av SWEDAC. I rinnande vatten togs prover på 0,5 meters djup antingen 6 gånger per år (jämn månad) eller 12 gånger per år (varje månad). Sjöar provtogs vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. Vårvinterprovtagningen fick tyvärr ställas in på grund av dåliga isförhållanden. Sommarprovtagningen utfördes 11 augusti. Klorofyllprovtagning utfördes endast på 0,5 meters djup vid sommarprovtagningen. I sjöar kompletterades dessutom provtagningen med temperatur- och syrgasprofiler. Figur 11. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. 29

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 12. Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Provdjup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3510 Lersjön 0,5 / / Skillerälven, uppströms Filipstad 0, / Daglösen, norra delen 0,5 / / Daglösen, mitt djupområde 0,5 / / * Östersjön 0,5 / / Storforsälven, uppströms Storfors 0, / Storforsälven, vid kraftverk 0, / Öjevettern 0,5 / / * Ullvettern 0,5 / / Timsälven, vid Lunedet 0, / Kilstabäcken 0, / Lonnen 0,5 / / Timsälven, utlopp i Möckeln 0, / Svartälvens avrinningsområde 2625 Svartälven, Sågen 0, / Liälven, uppströms Fredriksbergs reningsverk 0, / Liälven, nedströms Fredriksberg 0, / Lesjöns utlopp 0, / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk 0, / Bredreven 0,5 / / Älgälven, uppströms Sävenfors 0, / Älgälven, nedströms Sävenfors 0, / Svartälven, Hällefors uppströms reningsverk 0, / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) 0, / Svartälven, inflöde i Möckeln 0, / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1101 Hovaån, Nötebron 0, / Skagersholmsån 0, / Möckeln 0,5 / / Letälven, Möckelns utlopp 0, / Letälven, bro i Åtorp 0, / * Skagern, centralt 0,5 / / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda 0, / * Provtagning vart tredje år med början

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Figur 12. Provtagningsplatser för vattenkemi enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 3. Lantmäteriverket Dnr R57184_

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Analys Analyserna utfördes huvudsakligen vid ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) som analyserades vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Temperatur, siktdjup och syrgashalt bestämdes i fält. Analyser utfördes enligt metoderna i Tabell 4. Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år Om inget annat anges utfördes analysen vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Absorbans 420 nm filtr. 1) SS-EN ISO 7887:1 del 3 mod. Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027:1999 HACH Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN Totalt organiskt kol, TOC 1) mg/l SS-EN 1484 utgåva 1 Totalfosfor, Tot.-P µg/l SS-EN ISO :2004 Fosfatfosfor, PO4-P µg/l SS-EN ISO :2004 mod. Totalkväve, Tot.-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad Ammoniumkväve, NH4-N µg/l TrAAcs Meth.NoJ B Nitrat-+nitritkväve, NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS mod. Klorid 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Natrium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kalium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kisel 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Järn 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Mangan 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Övriga metaller 1) µg/l SS-EN ISO :2005 1) Analyserat av ALcontrol Linköping Utvärdering Analysresultaten för år 2014 samt tidsserier utvärderades utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Klassgränser samt avvikelser från, och tillägg till, dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd" nedan. Statusklassning av kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i vattendrag, Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar och Siktdjup i sjöar gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). ALcontrols statusklassning jämfördes med den av Länsstyrelserna fastställda klassningen ( ) och arbetsmaterial från 2013 i VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 32

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering, allt i överensstämmelse med kontrollprogrammet. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna skulle kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avsåg ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas, korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering gjordes för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrarnas innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser hämtades från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För phvärde och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013:19. Mätningar av absorbans, kalcium, magnesium och klorid påbörjades år 2011 (undantaget station 1005 i Gullspångsälven vid Gullspång, där SLU analyserar). Eftersom värden således fanns för tre år tillämpades den vanliga (och inte den förenklade) metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar hänfördes flertalet sjöar till regionen Norrland, humösa sjöar. Lonnen, Möckeln och Skagern antogs dock tillhöra Södra Sverige, humösa sjöar. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelserna i Värmlands (Karin de Beer) och Västra Götalands län (Ragnar Lagergren), Kartex eller SMHI:s hemsida ( Hovaåns avrinningsområde har >10% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta. För detta behövdes uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Ragnar Lagergren). 33

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt den effektrelaterade skalan med tillägg till höger. > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det > 0,20 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning. 0,10 0,20 God buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt dena effektrelaterade skalan till höger. 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkapacitet 34

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. < 10 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Absorbans Vattenfärg kan mätas på olika sätt. I detta undersökningsprogram analyseras vattenfärg även som absorbans vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett (abs 420/5) i filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Variabeln absorbans (420/5) är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg, eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar < 0,02 0,02 0,05 Ej/obetydligt färgat Svagt färgat med färgkomparator (färgtal, se ovan). 0,05 0,12 Måttligt färgat Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (420/5 cm) göras enligt: 0,12 0,20 Betydligt färgat > 0,20 Starkt färgat 35

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. > Mycket stort siktdjup Stort siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Turbiditet (FNU) Turbiditeten (grumligheten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, till exempel plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt skalan till höger. < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. < Mycket låg halt Låg halt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt skalan till höger Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten av organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det så kallade permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se ovan). 36

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avloppsvatten och lakvatten från deponier. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l > 7 Syrerikt kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 5 7 Måttligt syrerikt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot.-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. 37

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter av ammoniumkväve. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Gränserna har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar enligt skalan till höger. < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse 38

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot.-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. < 12,5 12,5 25 Låga halter Måttligt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar. < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning. I föreliggande rapport har endast 2014 års arealförluster bedömts. 39

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med med djurhållning < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk > 0,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger. Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt den nedre skalan till höger. Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/Pkvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott 40

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Vid kväveöverskott (N/P-kvot >30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <30). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt klassindelningen till höger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga >40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt indelningen till höger. I föreliggande rapport har endast 2014 års klorofyllhalter bedömts. 2,0 Mycket låga halter 2,0-5,0 Låga halter 5,0-12,0 Måttligt höga halter 12,0-25,0 Höga halter 25,0-100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter < 2,5 Mycket låga halter 2,5 10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 40 Mycket höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande skalor. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 41

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar < 0,5 0, > 45 Zink < > 300 Kadmium <,01 0,01 0,1 0,1 0,3 0,3 1,5 > 1,5 Bly < 0,2 0, > 15 Krom < 0,3 0, > 75 Nickel < 0,7 0, > 225 Arsenik < 0,4 0, > 75 Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt skalan till höger (tabell 17, Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Påväxt-kiselalger Allmänt Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (till exempel stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Klassificering och bedömning av vattendrag utifrån kiselalger är relativt nytt för Sverige, men används allmänt i Europa och andra delar av världen. Kiselalger finns i alla vattenmiljöer (även fuktiga jordar med mera) och de beräknas stå för minst 25 % av jordens primärproduktion. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal medan andra försvinner. Man får därför en bra bild av förhållandena på en lokal genom att analysera vilka kiselalger som växer där. Kiselalger kan bland annat användas till att bedöma näringsgrad, organisk belastning och surhet. Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av personal från ALcontrol AB den 18 september 2014 i Kroppaälven och den 16 oktober i Skagersholmsån (Tabell 5 och Figur 13) enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Det var bara lokalen i Skagersholmsån som provtogs inom det ordinarie kontrollprogrammet. De tre lokalerna i Kroppaälven provtogs som en uppföljning av 2012 års undersökning av lokal 42

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik 3701, då andelen missbildade kiselalgsskal var anmärkningsvärt hög (9,8 %), vilket indikerade stark belastning av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Proven togs från stenar på samtliga lokaler. Materialet fixerades med etanol. Lokalbeskrivningar finns i bilaga 8. Tabell 5. Provtagningsplatser för kiselalger med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälvens avrinningsområde 1 Kroppaälven, uppstr. Gammelkroppa nedstr. hyttområde / (=3701) Kroppaälven, Gammelkroppa nedströms fiskodling / Kroppaälven, nedströms Nykroppa fiskodling / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1201 Skagersholmsån / Kiselalgsanalys och utvärdering IPS och statusklassning Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ΣAjSjVj / ΣAjVj, där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, det vill säga är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av % PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. % PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) 43

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Figur 13. Provtagningsplatser för påväxt-kiselalger enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). År 2014 provtogs bara Skagersholmsån (station 1201) i det ordinarie programmet. Därutöver gjordes extra undersökningar på tre lokaler i Kroppaälven, varav en var identisk med station För identifiering av punkterna se Tabell 5. Lantmäteriverket Dnr R57184_

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Utvärderingen av resultaten gjordes enligt klassgränser i Tabell 6 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 6. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde) Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget eller sjön tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1 när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph-värden <5,5, acidofil huvudsakligen förekommande vid ph-värden <7, circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7, alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph-värden >7, alkalibiont endast förekommande vid ph-värden >7. Klassningen gjordes enligt Tabell 7 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga phvärden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 7. Bedömning av surhet med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet, inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 45

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även andelen missbildade (deformerade) kiselalgsskal. Erfarenheter från tidigare undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, till exempel bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Gränser för olika påverkansgrad finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 8). Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 8. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i slutet av bilaga 8. Tabell 8. Preliminär indelning i påverkansgrad utifrån missbildningsfrekvensen hos kiselalger samt indelning i deformeringsgrad och olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB Preliminär påverkansgrad Typ av deformering <1 % ingen eller obetydlig Onormal form 1-5 % svag-tydlig 5-10 % tydlig-stark >10 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (<15 räknade arter, diversitet <1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Figur 14. Gomphonema acuminatum och Gomphonema truncatum, som finns i måttligt näringsrika till näringsrika vatten, noterades i Kroppaälven 3, nedströms Nykroppa fiskodling år 2014 (foto: Amelie Jarlman). 46

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Bottenfauna Allmänt Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna utfördes på tre lokaler i rinnande vatten i början av oktober 2014 och på två lokaler i slutet av oktober Lokalernas läge framgår av Tabell 9 och karta i Figur 15. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden med mera finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 9. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande till forsande karaktär. På tre av lokalerna (1003 i Gullspångsälven, 1101b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) utfördes provtagningen enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO (SIS 2012). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hålls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten. Denna provtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. På två av lokalerna (2041 i Svartälven och 3081 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan 0,0248 m 2. Denna provtagning utfördes av personal från ALcontrol AB. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 70 %. Tabell 9. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år E = Ekmanhuggare, S = sparkmetoden Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3081 E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1 0, / Svartälvens avrinningsområde 2543 S Lesjöälven, Blockenhus 1/1 0, / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/1 6, / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1101b S Hovaån, Nötebron 1/1 0, / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/1 0, /

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Figur 15. Provtagningsplatser för bottenfauna enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Stationerna 3081, 2543, 2041, 1101 och 1003 provtas varje år. Övriga stationer provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 9. Lantmäteriverket Dnr R57184_

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Dessutom bestämdes fåborstmaskar (oligochaeter) och fjädermyggor (chironomider) till art eller närmast möjliga högre taxonomiska nivå i proverna från de två lokaler som provtogs med Ekmanhämtare. Detta för att erhålla ett bättre bedömningsunderlag. Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 9. Utvärdering Statusklassificering Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. Expertbedömning Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Två nya index (Taxaindex och Regleringsindex) har tagits fram vid Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen, kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. 49

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: - mycket höga naturvärden, - höga naturvärden och - naturvärden i övrigt. I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Fram till och med år 1993 togs tre delprover per lokal, därefter har fem delprover tagits. Dessutom ökades provytan från och med år 1999 på grund av metodbyte (0,25 m 2 /prov istället för 0,1 m 2 /prov). Ett större antal prover och en större provyta ökar sannolikheten för att påträffa fler arter/taxa. Sådana förändringar måste tas i beaktande då man till exempel jämför värdena för totalantal taxa mellan åren. Figur 16. Sötvattensmärlan Gammarus pulex har vid de senaste undersökningarna förekommit mycket rikligt i Hovaån vid Nötebron (lokal 1101). Detta är en djurgrupp som gynnas av organiskt material i vattnet. Tecknad av Malin Grundström. 50

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Sediment Provtagning Provtagning av sediment utfördes av personal från ALcontrol AB på 17 stationer i sjöar och tre stationer i rinnande vatten i november Fyra stationer norra (3415) och centrala (3410) Daglösen samt Ullvettern (3050) och Alkvettern (3030) kunde inte provtas i november 2013 på grund av dåliga isförhållanden, varför dessa istället provtogs i november Lokalernas läge framgår av Tabell 10 och karta i Figur 17. Lokal 2041 i Svartälven nedströms Hällefors provtogs utanför kontrollprogrammet. Tabell 10. Provtagningsplatser för sediment med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2013/2014. Innehåll i respektive analyspaket framgår av Tabell 11. Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Analyspaket Timsälvens avrinningsområde 3510 Lersjön, djuphålan / A 3415* Daglösen, norra delen / A 3410* Daglösen, mitt djupomr / A 3090 Östersjön, östra / A, B 3810 Yngen / A 3070 Öjevettern, östra / A, B, C 3072 Öjevettern, västra (mitt) / A, B, C 3050* Ullvettern, djuphåla / A, C 3030* Alkvettern, djuphåla / A 3010 Lonnen, djuphåla / A, C Svartälvens avrinningsområde 2041** Svartälven, nedstr. Hällefors / A, B, C 2550 Lesjön, djuphålan / A 2544 Lesjöälven, Fransagen / A, C 2530 Bredreven, nordvästra / A, C 2540 Mögreven (norra delen) / A 2541 Mögreven (centrala delen) / A 2320 Långban, djuphålan / A 2030 Torrvarpen, västra / A, C 2010 Halvarsnoren, norra / A Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1030 Möckeln, östra / A, C 1024 Letälven, Degerfors / A, C 1010 Skagern, centrala / A, C 1011 Skagern, norra / A, C 1012 Skagern, västra / A, C * Prov kunde inte tas i november 2014 på grund av dåliga isförhållanden. Prov togs istället i november ** Extra prov utanför kontrollprogrammet. 51

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Figur 17. Provtagningsplatser för sediment enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Stationerna provtas vart tionde år med början Stationerna 3415, 3410, 3050 och 3030 provtogs år För identifiering av punkterna se Tabell 10. Lantmäteriverket Dnr R57184_

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Sedimentproverna togs med Ekmanhämtare av personal från ALcontrol AB, som är utbildade och godkända enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11 MS:29). ALcontrol är dessutom ackrediterat av SWEDAC för sedimentprovtagning. Provtagningen utfördes enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, programområde: Sötvatten, undersökningstyp: Metaller i sediment, version 1:1, På varje provplats togs fem hugg utslumpade på en provyta omfattande cirka 100 m 2. Från varje prov togs nivån 0-1 cm och blandades ihop till ett samlingsprov. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard. Analys Analyserna utfördes vid ALcontrol AB, ackrediteringsnummer 1006, enligt metoderna i Tabell 11. Tabell 11. Metoder för sedimentkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2013/2014. Samtliga analyser utfördes vid ALcontrols laboratorium i Linköping Parameter Enhet Metod Paket Torrsubstans % av prov SS-EN :2000 A Glödgningsförlust % av TS SS-EN A Glödgningsrest % av TS SS-EN A Totalfosfor mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Totalkväve mg/kg TS SS A Arsenik mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Bly mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Kadmium mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Kobolt mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Koppar mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Krom mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Nickel mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Zink mg/kg TS SS-EN ISO :2009 A Kvicksilver mg/kg TS SS-ISO :2004 A Barium mg/kg TS SS-EN ISO :2009 B Tenn mg/kg TS SS-EN ISO :2009 B Vanadin mg/kg TS SS-EN ISO :2009 B Fraktionerade alifater och aromater ( olja ) mg/kg TS GC/MS C Utvärdering Analysresultaten sammanställdes i tabeller och diagram (se bilaga 10) och utvärderades enligt tillgängliga bedömningsgrunder och riktvärden. Aktuella klassgränser redovisas under rubriken Variablernas innebörd nedan. Analysresultaten för metaller utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (1999). Klassgränser för arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink redovisas nedan. För kobolt, barium, tenn och vanadin saknas klassgränser i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 53

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Halterna av kadmium och bly jämfördes även med rekommendationer från Havs- och Vattenmyndigheten samt EU-direktiv (HaV 2013, EG 2008). Resultaten från år 2014 jämfördes med tidigare sedimentundersökningar i Gullspångsälvens avrinningsområde, som huvudsakligen utfördes åren 1992 och Även tidigare resultat redovisas i bilaga 10. För metaller beräknades avvikelsen mellan halterna i ytsediment (0-1 cm) vid 2014 års undersökning och ett djupare, opåverkat sedimentskikt vid en tidigare undersökning på samma provplats (se bilaga 10). Avvikelsen klassades enligt skrivelse från KM Lab, numera ALcontrol (KM Lab 2000). Halter av såväl metaller som organiska föroreningar i sediment beror på mängden organiskt och minerogent material i sedimentet, eftersom en stor del av metallerna och de organiska miljögifterna är bundna till den organiska substansen. För en bättre jämförbarhet mellan provplatser med olika sedimenttyper relaterades därför halterna av metaller (dock inte fraktionerade alifater och aromater) till den organiska substansen. För fosfor och kväve finns inga officiella bedömningsgrunder. Dessa halter klassades därför enligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 2003). Aktuella klassgränser redovisas nedan. Inte heller för fraktionerade alifater och aromater finns några bedömningsgrunder för sediment. Dessa halter jämfördes istället med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Aktuella klassgränser redovisas nedan. Variablernas innebörd (sedimentkemi) Sedimenttyper I sjöars djuphålor sjunker partiklar ned kontinuerligt i tidsföljd och bildar ackumulationssediment. Dessa karaktäriseras av torrsubstanshalter mellan 5 och 25 %. Glödgningsförlusten utgör vanligen % av torrsubstansen. Denna sedimenttyp har stor förmåga att binda tungmetaller och organiska miljögifter som till exempel PAH och PCB. I strandzonen förekommer erosionssediment. Denna sedimenttyp har ofta torrsubstanshalter som överstiger 50 %. Beroende på inverkan av brant lutning, vågor och strömmar sköljs fina partiklar hela tiden ut från sedimentet. Därför utgör minerogena substanser (sand, grus och sten) merparten av sedimentet samtidigt som andelen organiska ämnen är liten. Erosionssediment är även vanligt förekommande i vattendrag. Erosionssediment kan omlagras av påverkan från vågor och strömmar och förmågan att binda metaller och organiska miljögifter är liten. Därför rekommenderas inte provtagning av denna sedimenttyp, eftersom halterna blir missvisande låga och risken för omlagring är stor. Mellan strandzonen och djuphålorna, där en måttlig lutning av bottnen förekommer, finns transportsediment. Där sker periodvis sedimentering och periodvis transport av sediment. Torrsubstanshalten ligger ofta mellan 25 och 50 % i denna sedimenttyp. Förmågan att binda tungmetaller och organiska miljögifter är måttlig. Omlagring av sedimenten kan förekomma. Referensvärden (bakgrundsvärden) för till exempel tungmetaller härrör som regel från ackumulationssediment. Halter i olika sedimenttyper med skilda värden för torrsubstans (TS) och glödg- 54

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik ningsförlust (GF) är inte helt jämförbara. I en sjö med samma belastning av metaller i hela sjön kan t.ex. blyhalten vara 10 mg/kg TS i erosionssedimentet, 50 mg/kg TS i transportsedimentet och 100 mg/kg TS i ackumulationssedimentet Ytkoncentrering Beroende på kompaktering (ihoptryckning), diffusion och olika syrehalter i sedimentskikten sker som regel en viss anrikning av metaller i ytsedimentet även vid opåverkade förhållanden. Metallerna är som regel till stor del bundna till organiskt material (humus). En del av metallerna kan också vara bundna till järnhydroxider. Vid ytan är de stora, komplexa, organiska molekylerna utvecklade i hela sin yta, vilket ger många bindningsställen för metaller. Längre ned i sedimentet är det organiska materialet hoptryckt beroende på större tryck. Detta minskar ytan, varför förmågan att binda metaller blir mindre. I de djupare sedimentskikten sker även en viss nedbrytning av organiskt material, vilket leder till frigörande av metaller. Samma process kan ge syrebrist i sedimentet, vilket gör att järnbundna och oxidbundna metaller kan frigöras. Metallerna diffunderar mot ytan där syrehalterna är högre och kan då anrikas genom utfällning av oxider/hydroxider eller bindning till organiska ämnen. Som en tumregel kan skillnaden i metallhalt mellan ytliga och djupare sedimentskikt vara upp till en faktor två utan att någon skillnad i belastning förekommit. Bioturbation I de översta tio centimetrarna av sedimentet finns bottendjur som till viss del blandar om sedimentet, vilket kallas bioturbation. Detta innebär att föroreningar både kan föras upp mot ytan och transporteras ned till djupare delar av sedimentet. Torrsubstans (% av prov) Torrsubstans (TS, %) är den del av provet som återstår efter torkning (105 C). Viktförlusten motsvaras av vattenhalten (100-TS = vattenhalt, %). Glödgningsrest/-förlust (% av TS) Efter askning (550 C) av ett torkat prov återstår den oorganiska (minerogena) delen av sedimentet. Denna kallas glödgningsrest. Den delen som försvinner (invägt torkat prov minus glödgningsrest) utgör glödgningsförlust. Glödgningsförlusten består till stor del av organiskt material. En stor del av metallerna och de organiska miljögifterna är bundna till den organiska substansen. Vid jämförelse av olika sedimenttyper kan därför en normalisering till den organiska substansen öka jämförbarheten. 55

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik Totalfosfor och -kväve (mg/kg TS) Kväve är en av de viktigaste byggstenarna i allt biologiskt liv. För mycket kväve leder till övergödning av sjöar med igenväxning som följd, vilket i sin tur ger syrebrist vid nedbrytning av det organiska materialet. Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i sedimentet. Kväve kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra igenväxning med påföljande syrebrist. Totalfosfor anger det totala fosforinnehållet i sedimentet. Fosforn föreligger antingen bunden till organiska (t.ex. humus och alger) eller oorganiska (t.ex. lera) partiklar eller som fosfat. Nationella bedömningsgrunder för fosfor och kväve i sediment saknas. Enligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 2003) klassas halterna av totalkväve respektive fosfor i ytsediment (0-5 cm) enligt följande skala (g/kg TS): Kväve Fosfor Mycket låg halt <7 <1,5 Låg halt ,5-2,1 Medelhög halt ,1-3,1 Hög halt ,1-4,1 Mycket hög halt >28 >4,1 Metaller (mg/kg TS) Metaller med en densitet större än fem gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller, till skillnad mot exempelvis järn som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (ger gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink 56

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden, till exempel lågt ph-värde, för att kunna frigöras och vandra. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i ytsediment (0-1 cm på ackumulationsbotten, d.v.s. torrsubstans <25 % och glödgningsförlust >10 %) indelas i nedanstående klasser. Klassificering av tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) baseras på variation av halter i ytsediment i svenska sjöar. Klassindelningen är utformad så att klass 1-3 omfattar cirka 95 % av mätvärdena i underlagsmaterialet. Klasserna 4 och 5 representerar halter som i allmänhet återfinns i lokalt belastade områden. Den högsta klassen (5) inbegriper endast de högsta uppmätta halterna i Sverige. Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik < > 150 Koppar < > 500 Zink < > 5000 Kadmium < 0,8 0, > 35 Bly < > 2000 Kvicksilver < 0,15 0,15 0,3 0,3 1,0 1,0 5 > 5 Krom < > 500 Nickel < > 250 För kobolt, barium, tenn och vanadin saknas klassgränser. I rekommendationer från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV 2013) samt EU-direktiv anges följande riktvärden för sediment i inlandsvatten. Kadmium: 2,3 mg/kg TS (EG 2008) Bly: 131 mg/kg TS (EU 2013) Avvikelse Naturliga bakgrundshalter (jämförvärden) för sediment bör i första hand bestämmas utifrån lokalspecifika värden från djupare sedimentlager som återspeglar de ursprungliga halterna i det aktuella området. För de flesta metaller återfinns dessa halter i sedimentlager som avsattes för mer än år sedan, vilka normalt återfinns på cirka cm djup. Om sedimentationshastigheten är stor (i t.ex. övergödda vatten) påträffas det år gamla sedimentet betydligt djupare ned. Generellt rekommenderas provtagning på minst 25 cm djup. Detta med anledning av skilda sedimentationshastigheter (normalt 1-10 mm/år) och bioturbation (sedimentets tio översta centimetrar blandas om av bottendjur). 57

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 1. Metodik För bly måste avsevärt mycket äldre sedimentlager analyseras, eftersom belastningen av denna metall har pågått under mycket lång tid. Samma sak gäller metallhalterna i sjöar som påverkats av gruvbrytning eller metallhantering i flera hundra år. Det är mycket viktigt att mängden organiskt material, mätt som glödgningsförlust, är ungefär lika stor i sedimenten som ska jämföras. Särskilt viktigt är detta för bly och kvicksilver, eftersom halten av i första hand dessa båda metaller är positivt korrelerad till halten organiskt material i sedimenten. KM Lab, numera ALcontrol har föreslagit att avvikelsen från jämförvärdet bedöms enligt följande skala (från Naturvårdsverket 1999b, tabell 17, sidan 165): <2 Ingen avvikelse 2-4 Liten avvikelse 4-10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse Alifatiska och aromatiska kolväten (mg/kg TS) Olja är ett samlingsnamn för en blandning av kolväteföreningar, där kolkedjorna är raka (alifatiska) eller har ringstruktur (aromatiska). Alifatiska kolväten består av alkaner, alkener och alkyner. Alifater återfinns i bensin, diesel och eldningsolja. De är humantoxiska och kan påverka centrala nervsystemet. Aromatiska kolväten, eller arener, har fått sitt gemensamma namn eftersom många av dessa föreningar avger särpräglade dofter. Arener används som lösningsmedel och för framställning av plaster, färgämnen och läkemedel. Exempel på aromatiska kolväten är bensen, toluen, etylbensen och xylen. De framställs av petroleum eller uppstår vid gasframställning. De kan påverka centrala nervsystemet samt ge upphov till leukemi. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets 2009) anger följande gränser för olika fraktioner av alifatiska och aromatiska kolväten (mg/kg TS): Kolvätefraktion Känslig Mindre känslig markanv. markanvändn. Alifat >C5-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Alifat >C5-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C Aromat >C10-C Aromat >C16-C

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 2014 samt tidsserier 59

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Grundprogram och tilläggspaket år 2014 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Gullspångsälven, ,5-1,9 6,9 0, , bro väg mot S Råda* ,5-5,3 7,0 0, , ,5-17,6 7,2 0, , ,5-20,8 7,3 0, , ,5-10,8 7,3 0, , ,5-3,1 7,1 0, , Min - - 1,9 6,9 0, , Medel - - 9,9 7,2 0, , Max ,8 7,3 0, , Skagern, 1010 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Skagern, 1010 Provtas år botten Min Medel Max Letälven, ,5-1,4 6,9 0,15 4,2 2,7 0,153 9, Åtorp ,5-5,3 6,9 0,14 3,9 3,0 0,218 8, ,5-17,3 7,1 0,16 4,2 3,6 0,116 8, ,5-22,3 7,2 0,20 4,6 2,9 0,095 8, ,5-10,7 7,0 0,19 4,5 2,7 0,108 7, ,5-2,9 7,0 0,15 4,1 3,9 0,136 7, Min - - 1,4 6,9 0,14 3,9 2,7 0,095 7, Medel ,0 7,0 0,16 4,3 3,1 0,138 8, Max ,3 7,2 0,20 4,6 3,9 0,218 9, Letälven, ,5-0,8 6,9 0,15 3,8 5,6 0,360 8, Möckelns utlopp ,5-5,3 6,8 0,14 3,9 3,0 0,152 8, ,5-16,9 7,2 0,15 4,0 1,6 0,121 9, ,5-21,7 7,2 0,18 4,3 1,6 0,093 7,8 - - < ,5-10,8 7,1 0,18 4,4 3,7 0,107 8, ,5-2,9 6,9 0,15 4,1 3,0 0,511 7, Min - - 0,8 6,8 0,14 3,8 1,6 0,093 7,5 - - < Medel - - 9,7 7,0 0,15 4,1 3,1 0,224 8, Max ,7 7,2 0,18 4,4 5,6 0,511 9, Möckeln, 1030 mars 2014** 0, yta ,5 3,2 21,6 7,1 0,18 4,4-0,582 7,4 8, Min Medel Max Möckeln, 1030 mars 2014** botten ,8 6,6 0,15 4,1-0,356 7,4 5, Min Medel Max * Värden för interkalibrering med SLU. ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 60

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Gullspångsälven, bro väg mot S Råda* Skagern, yta Skagern, botten Letälven, Åtorp ,7 0,185 0,83 0, ,0 0, Letälven, - - 3,7 0,185 0,92 0, ,4 0, Möckelns utlopp - - 3,7 0,185 0,88 0, ,6 0, ,2 0,209 0,97 0, ,8 0, ,1 0,204 1,0 0, ,7 0, ,7 0,185 0,87 0, ,4 0, ,7 0,185 0,83 0, ,0 0, ,9 0,192 0,91 0, ,7 0, ,2 0,209 1,0 0, ,4 0, Möckeln, yta Möckeln, botten * Värden för interkalibrering med SLU. ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 61

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Hovaån, ,1-0,3 7,1 0,32 10,1 40 0, Nötebron ,5-1,3 7,0 0,30 9,8 78 0, ,5-2,3 7,3 0,47 11,8 9,7 0, ,4-5,6 7,6 0,73 15,3 12 0, ,3-9,8 7,5 0,55 13,2 16 0, ,5-17,1 7,8 2,1 36,2 2,7 0,107 7, ,5-17,8 7,6 1,4 24,9 4,0 0, ,5-21,8 7,8 2,4 34,1 3,1 0,064 6, ,5-11,0 7,8 1,6 27,8 3,7 0,134 9, ,5-10,9 7,8 1,7 27,7 4,1 0, ,5-6,3 7,5 0,66 16,1 55 0, ,5-2,0 7,6 0,67 16,5 17 0, Min - - 0,3 7,0 0,30 9,8 2,7 0,064 6, Medel - - 8,9 7,6 0,70 20,3 20 0, Max ,8 7,8 2,4 36,2 78 0, Skagersholmsån ,5-1,0 6,0 0,04 6,2 8,6 0, ,3-4,9 6,6 0,10 5,5 2,7 0, < ,5-17,1 7,0 0,24 7,2 6,3 0, < ,5-21,6 6,8 0,16 5,2 6,9 0, < ,5-10,9 6,7 0,17 6,6 13 0, < ,2-3,0 6,6 0,10 5,4 5,1 0, <5 19 Min - - 1,0 6,0 0,04 5,2 2,7 0, <5 15 Medel - - 9,8 6,7 0,13 6,0 7,1 0, <5 31 Max ,6 7,0 0,24 7,2 13 0, Svartälven, ,5-1,6 6,9 0,15 3,4 1,6 0,147 7, mynning i Möckeln ,5-4,9 6,8 0,14 3,2 0,95 0,215 8,3 - - < ,5-17,2 7,1 0,17 3,5 2,2 0,109 7, ,5-22,0 7,0 0,16 3,5 2,9 0,099 7, ,5-10,6 7,0 0,15 3,3 0,92 0,103 7,3 - - < ,5-3,0 6,9 0,13 3,3 1,0 0,137 6, Min - - 1,6 6,8 0,13 3,2 0,92 0,099 6,9 - - < Medel - - 9,9 7,0 0,15 3,4 1,6 0,135 7, Max ,0 7,1 0,17 3,5 2,9 0,215 8, Svartälven, ,5-0,9 6,5 0,11 3,0 1,2 0, nedströms Hällefors ,5-4,8 6,6 0,10 2,7 0,80 0,193 9, ,5-18,1 6,9 0,15 3,2 1,3 0,136 8, ,5-21,0 7,0 0,24 4,2 1,9 0,136 8, ,5-9,8 6,7 0,13 3,0 1,2 0,190 9, ,5-2,1 6,6 0,10 2,8 1,2 0, Min - - 0,9 6,5 0,10 2,7 0,80 0,136 8, Medel - - 9,5 6,7 0,12 3,2 1,3 0,187 9, Max ,0 7,0 0,24 4,2 1,9 0, Svartälven, Hällefors ,5-1,0 6,5 0,10 2,7 0,84 0, uppstr. reningsverk ,5-4,8 6,5 0,08 2,5 0,70 0,223 9, (extra provtagning Berg ,5-18,1 6,9 0,12 2,8 1,1 0,154 8,8 - - <10 < slagens KommunalTeknik ,5-21,0 6,9 0,17 3,1 1,5 0,132 8,5 - - <10 < ,5-9,6 6,7 0,12 2,9 1,1 0, ,5-2,2 6,6 0,09 2,7 1,1 0, Min - - 1,0 6,5 0,08 2,5 0,70 0,132 8,5 - - <10 < Medel - - 9,5 6,7 0,11 2,8 1,1 0, Max ,0 6,9 0,17 3,1 1,5 0, Älgälven, ,5-0,7 6,6 0,10 2,5 1,1 0, nedströms Sävenfors ,5-4,4 6,7 0,09 2,4 0,62 0, < ,5-18,6 6,8 0,09 2,3 1,1 0,181 3,4 - - <10 < ,5-18,3 6,9 0,12 2,7 1,5 0,161 9, ,5-9,8 6,8 0,14 2,8 1,8 0,179 9, ,5-2,1 6,7 0,09 2,5 1,0 0, Min - - 0,7 6,6 0,09 2,3 0,62 0,161 3,4 - - <10 < Medel - - 9,0 6,8 0,10 2,5 1,2 0,205 9, Max ,6 6,9 0,14 2,8 1,8 0,

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 9,8 0,489 2,4 0,198 8,3 0,361 2,0 0, ,310 8,5 0,177 9,1 1,7 0,14 2, Hovaån, - - 8,9 0,444 2,5 0,206 6,6 0,287 2,4 0,061 9,2 0,259 6,5 0,135 6,2 1,4 0,14 4, Nötebron ,549 2,4 0,198 9,6 0,417 1,9 0, ,366 7,7 0,160 6,1 1,1 0,06 0, ,798 3,2 0, ,522 2,5 0, ,423 9,8 0,204 5,6 1,3 0,07 0, ,648 3,1 0,255 9,8 0,426 2,2 0, ,338 8,0 0,166 5,6 1,3 0,06 0, ,90 5,7 0, ,174 4,2 0, , ,5827 5,6 0,54 0,16 0, ,55 4,8 0, ,826 4,3 0, , ,4162 5,4 0,95 0,08 0, ,24 6,4 0, ,826 4,6 0, , ,4162 4,8 0,23 0,10 0, ,50 4,5 0, ,957 3,8 0, , ,4787 4,9 0,55 0,10 0, ,55 5,1 0, ,783 4,6 0, , ,3954 6,5 0,54 0,08 1, ,848 4,3 0,354 8,9 0,387 3,0 0, , ,2914 6,7 1,5 0,09 1, ,798 3,6 0,296 9,9 0,430 2,5 0, , ,250 6,8 1,4 0,08 0, ,9 0,444 2,4 0,198 6,6 0,287 1,9 0,049 9,2 0,259 6,5 0,135 4,8 0,230 0,06 0, ,1 4,0 0, ,616 3,2 0, , ,306 6,1 1,0 0,10 1, ,2 6,4 0, ,17 4,6 0, , ,583 9,1 1,7 0,16 4, ,3 0,165 1,1 0, , Skagersholmsån - - 3,7 0,185 1,1 0, ,3 0, ,1 0,254 1,5 0, ,8 0, ,3 0,214 1,2 0, ,4 0, ,5 0,224 1,4 0, ,0 0, ,5 0,175 1,1 0, ,3 0, ,3 0,165 1,1 0, ,4 0, ,1 0,203 1,2 0, ,5 0, ,1 0,254 1,5 0, , Svartälven, mynning i Möckeln Svartälven, nedströms Hällefors ,8 0,140 0,50 0, <2,0 <0, Svartälven, Hällefors - - 2,8 0,140 0,52 0, ,1 0, uppstr. reningsverk - - 3,1 0,155 0,54 0, ,3 0, ,7 0,185 0,64 0, ,1 0, ,1 0,155 0,58 0, ,4 0, ,0 0,150 0,50 0, <2,0 <0, ,8 0,14 0,50 0, <2,0 <0, ,1 0,15 0,55 0, <2,0 <0, ,7 0,185 0,64 0, ,4 0, Älgälven, nedströms Sävenfors

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Älgälven, ,5-0, , uppströms Sävenfors ,5-4, , ,5-18, , ,5-18, , ,5-9, , ,5-2, , Min - - 0, , Medel - - 8, , Max , , Bredreven, 2530 mars 2014** 0, yta ,5 3,2 20,5 6,9 0,10 3,3-0, ,2 95 <10 < Min Medel Max Bredreven, 2530 mars 2014** botten ,5 6,3 0,08 3,2-0,522 8,3 5,1 50 < Min Medel Max Lesjöns utlopp ,3-0,5 6,6 0,12 3,2 0,55 0, < ,5-5,0 6,7 0,10 3,1 0,72 0,149 9,6 - - < ,3-19,1 6,8 0,11 2,8 1,7 0,195 9,6 - - <10 < ,5-20,1 6,8 0,12 3,0 1,0 0, <10 < ,3-10,2 6,6 0,13 3,2 2,2 0, ,5-2,0 6,5 0,09 2,8 0,93 0, Min - - 0,5 6,5 0,09 2,8 0,55 0,149 9,6 - - <10 < <5 Medel - - 9,5 6,7 0,12 3,0 1,2 0, Max ,1 6,8 0,13 3,2 2,2 0, Lesjöälven, Fransagen ,5-0,6 6,5 0,10 3,5 0,86 0, nedströms Lesjöfors ,5-5,1 6,5 0,09 3,2 0,90 0,160 9, reningsverk ,5-19,6 6,8 0,11 3,3 1,4 0, <10 < ,5-20,0 6,6 0,12 3,8 1,7 0, <10 < ,5-10,4 6,4 0,09 3,1 2,7 0, ,5-2,0 6,4 0,08 2,9 1,3 0, Min - - 0,6 6,4 0,08 2,9 0,86 0,160 9,9 - - <10 < Medel - - 9,6 6,5 0,10 3,3 1,5 0, Max ,0 6,8 0,12 3,8 2,7 0, Liälven, ,3-0,8 6,7 0,09 2,3 0,90 0,183 9, nedströms Fredriksberg ,3-4,7 6,5 0,07 2,2 0,65 0,209 9,9 - - < ,3-18,1 6,8 0,07 1,9 1,2 0,139 8,4 - - <10 < ,3-16,8 7,7 0,79 14,0 2,6 0,172 9, ,3-9,2 6,9 0,12 2,6 3,3 0, ,3-1,9 6,6 0,07 2,2 0,94 0,209 9, Min - - 0,8 6,5 0,07 1,9 0,65 0,139 8,4 - - <10 < Medel - - 8,6 6,8 0,08 4,2 1,6 0,182 9, Max ,1 7,7 0,79 14,0 3,3 0, Liälven, uppströms ,2-0, , Fredriksbergs ren.verk ,3-0, , ,3-18, , ,3-17, , ,3-9, , ,3-2, , Min - - 0, , Medel - - 8, , Max , , ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 64

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 2,8 0,140 0,45 0, ,2 0, Älgälven, - - 2,9 0,145 0,47 0, <2,0 <0, uppströms Sävenfors - - 2,6 0,130 0,46 0, <2,0 <0, ,0 0,150 0,54 0, <2,0 <0, ,3 0,165 0,59 0, <2,0 <0, ,0 0,150 0,47 0, <2,0 <0, ,6 0,130 0,45 0, <2,0 <0, ,9 0,146 0,50 0, <2,0 <0, ,3 0,165 0,59 0, ,2 0, Bredreven, yta Bredreven, botten ,1 0,155 0,58 0, ,3 0, Lesjöns utlopp - - 3,1 0,155 0,58 0, ,3 0, ,0 0,150 0,58 0, ,8 0, ,1 0,155 0,64 0, ,8 0, ,2 0,160 0,67 0, ,8 0, ,9 0,145 0,52 0, ,3 0, ,9 0,145 0,52 0, ,3 0, ,1 0,153 0,60 0, ,9 0, ,2 0,160 0,67 0, ,3 0, Lesjöälven, Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk Liälven, nedströms Fredriksberg ,0 0,100 0,33 0, <2,0 <0, Liälven, uppströms - - 1,9 0,095 0,38 0, <2,0 <0, Fredriksbergs ren.verk - - 1,7 0,085 0,33 0, <2,0 <0, ,1 0,155 0,51 0, <2,0 <0, ,3 0,115 0,43 0, <2,0 <0, ,5 0,125 0,37 0, <2,0 <0, ,7 0,085 0,33 0, <2,0 <0, ,3 0,112 0,39 0, <2,0 <0, ,1 0,155 0,51 0, <2,0 <0,

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Svartälven, ,3-0,4 6,2 0,04 2,1 0,68 0,178 8, <5 <5 Sågen ,3-4,4 6,4 0,05 2,0 0,65 0,229 9,0 - - < <5 < ,1-18,2 6,9 0,09 2,2 1,2 0,192 8,9 - - <10 < < ,3-17,6 6,9 0,12 2,4 1,3 0,207 9,8 - - < < ,2-7,9 6,6 0,08 2,1 1,6 0, < ,2-1,6 6,4 0,05 2,0 0,91 0, <5 5 Min - - 0,4 6,2 0,04 2,0 0,65 0,178 8,7 - - <10 < <5 <5 Medel - - 8,4 6,5 0,07 2,1 1,1 0,209 9, <5 5 Max ,2 6,9 0,12 2,4 1,6 0, Timsälven, ,5-1,6 6,8 0,18 5,5 11 0,167 9, mynning i Möckeln ,5-4,9 6,8 0,14 4,2 5,8 0,158 8, ,5-16,9 7,1 0,19 5,0 5,4 0,111 8, ,5-22,2 7,4 0,31 7,2 4,7 0,083 8, ,5-10,3 7,0 0,18 4,5 4,3 0,090 8, ,5-3,0 6,9 0,16 4,5 7,3 0,152 8, Min - - 1,6 6,8 0,14 4,2 4,3 0,083 8, Medel - - 9,8 7,0 0,18 5,2 6,4 0,127 8, Max ,2 7,4 0,31 7,2 11 0, Lonnen, 3010 mars 2014** 0, yta ,5 2,0 21,7 7,1 0,17 4,2-0,079 7,3 8,3 96 <10 < Min Medel Max Lonnen, 3010 mars 2014** botten ,3 6,9 0,42 6,4-0,149 9,5 6, < Min Medel Max Timsälven, ,5-1,6 6,7 0,12 3,9 2,7 0,160 8, Lunedet ,5-5,0 6,8 0,12 3,8 3,4 0,181 9, ,5-17,8 7,1 0,13 3,7 3,9 0,110 7, < ,5-22,3 7,1 0,14 3,8 4,2 0,079 7, < ,5-9,8 7,0 0,15 4,0 3,2 0,092 7, ,5-2,9 6,9 0,13 4,0 3,9 0,149 8, Min - - 1,6 6,7 0,12 3,7 2,7 0,079 7, < Medel - - 9,9 7,0 0,13 3,9 3,6 0,129 8, Max ,3 7,1 0,15 4,0 4,2 0,181 9, Ullvettern, 3050 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Ullvettern, 3050 Provtas år botten Min Medel Max Öjevettern, 3070 mars 2014** 0, yta ,5 1,7 21,7 7,0 0,15 4,4-0,411 7,3 7, < Min Medel Max Öjevettern, 3070 mars 2014** botten ,4 6,5 0,19 4,6-0,130 7, Min Medel Max ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 66

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 1,8 0,090 0,35 0,029 1,5 0,065 0,23 0,006 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 3,7 0,69 0,07 0, Svartälven, - - 2,2 0,110 0,32 0,026 1,5 0,065 0,34 0,009 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 2,8 0,63 0,04 0, Sågen - - 2,6 0,130 0,38 0,031 1,6 0,070 0,30 0,008 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 1,6 0,99 0,09 0, ,1 0,155 0,49 0,040 1,9 0,083 0,32 0,008 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 1,8 1,5 0,05 0, ,4 0,120 0,44 0,036 1,6 0,070 0,28 0,007 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 2,8 1,5 0,06 0, ,4 0,120 0,32 0,026 1,2 0,052 0,24 0,006 <2,0 <0,056 2,3 0,0479 3,5 0,79 0,04 0, ,8 0,090 0,32 0,026 1,2 0,052 0,23 0,006 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 1,6 0,63 0,04 0, ,4 0,121 0,38 0,032 1,6 0,067 0,29 0,007 <2,0 <0,056 <2,0 <0,042 2,7 1,0 0,06 0, ,1 0,155 0,49 0,040 1,9 0,083 0,34 0,009 <2,0 <0,056 2,3 0,048 3,7 1,5 0,09 0, ,3 0,214 1,3 0, ,3 0, Timsälven, - - 3,7 0,185 1,0 0, ,1 0, mynning i Möckeln - - 4,2 0,209 1,1 0, ,7 0, ,4 0,369 1,6 0, ,0 0, ,8 0,190 1,1 0, ,6 0, ,7 0,185 1,1 0, ,3 0, ,7 0,185 1,0 0, ,1 0, ,5 0,225 1,2 0, ,0 0, ,4 0,369 1,6 0, ,3 0, Lonnen, yta Lonnen, botten ,3 0,165 0,95 0, ,1 0, Timsälven, - - 3,2 0,160 0,97 0, ,1 0, Lunedet - - 3,2 0,160 0,93 0, ,2 0, ,3 0,165 0,98 0, ,2 0, ,3 0,165 0,98 0, ,2 0, ,2 0,160 0,91 0, ,1 0, ,2 0,160 0,9 0, ,1 0, ,3 0,162 1,0 0, ,0 0, ,3 0,165 1,0 0, ,2 0, Ullvettern, yta Ullvettern, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Storforsälven, ,5-1,6 6,8 0,14 4,8 2,2 0,175 7, vid kraftverk ,5-5,4 6,9 0,13 3,9 0,90 0,186 7,4 - - < ,5-17,0 7,0 0,15 5,6 2,8 0,090 7, ,5-21,1 7,2 0,18 5,3 2,9 0, < ,5-10,6 7,0 0,19 13,3 3,4 0,072 7, ,5 2,5 6,9 0,14 4,6 1,4 0,177 8, Min - - 1,6 6,8 0,13 3,9 0,90 0,072 7,1 - - <10 < Medel - - 9,7 7,0 0,15 6,3 2,3 0,130 8, Max ,1 7,2 0,19 13,3 3,4 0, Storforsälven, ,5-1,8 6,8 0,13 3,8 1,0 0,139 7,9 - - < uppströms Storfors ,5-5,3 6,9 0,13 3,7 1,2 0,117 7,8 - - < ,5-17,1 7,2 0,14 3,7 2,5 0,092 6, < ,5-21,2 7,1 0,17 3,8 2,8 0,074 6, < ,5-10,6 7,1 0,16 3,7 1,7 0,076 6,4 - - <10 < ,5-2,4 6,9 0,13 3,8 1,4 0,145 7,1 - - < Min - - 1,8 6,8 0,13 3,7 1,0 0,074 6,4 - - <10 < Medel - - 9,7 7,0 0,14 3,8 1,8 0,107 7, Max ,2 7,2 0,17 3,8 2,8 0,145 7, Östersjön, 3090 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Östersjön, 3090 Provtas år botten Min Medel Max Kilstabäcken, ,5-1, Forsby ,3-5, ,2-17, ,5-21, ,3-9, ,3-2, Min - - 1, Medel - - 9, Max , Daglösen centrala, 3410 mars 2014** 0, yta ,5 1,9 21,2 7,0 0,12 3,6-0,148 8,8 8, Min Medel Max Daglösen centrala, 3410 mars 2014** botten ,2 6,4 0,11 3,8-0,374 9,2 5, Min Medel Max ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 68

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Storforsälven, vid kraftverk ,3 0,165 0,90 0, ,1 0, Storforsälven, - - 3,4 0,170 0,94 0, ,6 0, uppströms Storfors - - 3,3 0,165 0,91 0, ,1 0, ,5 0,175 0,98 0, ,8 0, ,4 0,170 0,91 0, ,7 0, ,3 0,165 0,87 0, ,3 0, ,3 0,165 0,87 0, ,1 0, ,4 0,168 0,92 0, ,4 0, ,5 0,175 0,98 0, ,1 0, Östersjön, yta Östersjön, botten Kilstabäcken, Forsby Daglösen centrala, yta Daglösen centrala, botten

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l µg/l Daglösen norra, 3415 mars 2014** 0, yta ,5 2,0 21,5 7,0 0,13 3,5-0,159 8,7 8, Min Medel Max Daglösen norra, 3415 mars 2014** botten ,0 6,4 0,10 3,6-0,169 8,9 3,4 33 < Min Medel Max Skillerälven, ,5-1,6 6,7 0,14 4,8 2,3 0, uppströms Filipstad ,5-5,0 6,5 0,06 2,5 1,0 0, < ,5-18,4 6,9 0,12 3,1 2,7 0,170 8, < ,5-20,7 6,9 0,12 2,7 1,7 0, <10 < ,5-10,3 6,9 0,19 5,1 3,4 0, ,5-2,5 6,6 0,08 2,8 1,4 0, Min - - 1,6 6,5 0,06 2,5 1,0 0,157 8,4 - - <10 < Medel - - 9,8 6,8 0,12 3,5 2,1 0, Max ,7 6,9 0,19 5,1 3,4 0, Lersjön, 3510 mars 2014** 0, yta ,5 2,6 20,8 6,9 0,11 2,7-0,175 9,1 7,9 91 <10 < Min Medel Max Lersjön, 3510 mars 2014** botten ,2 6,4 0,10 2,6-0,191 9,2 3, Min Medel Max ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 70

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Daglösen norra, yta Daglösen norra, botten ,7 0,185 0,90 0, ,9 0, Skillerälven, - - 2,6 0,130 0,61 0, ,1 0, uppströms Filipstad - - 3,0 0,150 0,69 0, ,0 0, ,2 0,160 0,71 0, <2,0 <0, ,2 0,209 1,0 0, ,7 0, ,9 0,145 0,64 0, ,1 0, ,6 0,130 0,61 0, <2,0 <0, ,3 0,163 0,76 0, ,6 0, ,2 0,209 1,0 0, ,9 0, Lersjön, 43 4, yta Lersjön, botten

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Metallprogram år 2014 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor), klass 4 (orange rutor) och klass 3 (gula rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Letälven, ,30 0,33 <0,010 0,073 0,65 0,32 0,46 2,8 0, Åtorp ,22 0,36 0,010 0,082 0,69 0,38 0,44 3,1 0, ,30 0,35 0,010 0,085 0,64 0,53 0,55 2,7 1, ,32 0,17 <0,010 0,045 0,81 0,39 2,4 1,8 1, ,36 0,30 <0,010 0,060 0,86 0,39 0,78 2,8 0, ,35 0,46 <0,010 0,084 0,68 0,43 0,55 2,7 0, Min 0,22 0,17 <0,010 0,045 0,64 0,32 0,44 1,8 0,42 - Medel 0,31 0,33 <0,010 0,072 0,72 0,41 0,86 2,7 0,81 - Max 0,36 0,46 0,010 0,085 0,86 0,53 2,4 3,1 1,6 - Hovaån, ,48 1,3 0,026 0,50 3,5 1,5 1,5 15 0, Nötebron ,53 2,5 0,041 0,96 3,0 1,9 2,0 15 0, ,35 0,52 0,014 0,24 1,7 0,60 0,84 5,6 0, ,33 0,65 0,015 0,41 1,3 0,70 1,3 6,4 0, ,38 0,74 0,012 0,34 1,5 0,92 1,0 5,6 0, ,39 0,23 0,013 0,68 1,0 0,44 2,0 2,7 3, ,42 0,49 0,010 0,34 1,5 0,63 1,6 5,3 1, ,31 0,16 <0,010 0,22 0,74 0,33 1,0 2,8 1, ,31 0,33 <0,010 0,39 0,98 0,28 2,4 6,6 2, ,35 0,30 0,011 1,1 1,1 0,47 1,7 5,0 1, ,57 2,6 0,029 0,60 2,6 1,7 1,9 13 0, ,49 0,83 0,015 0,46 1,6 1,1 1,1 7,4 0, Min 0,31 0,16 <0,010 0,22 0,74 0,28 0,84 2,7 0,12 - Medel 0,41 0,89 0,016 0,52 1,7 0,88 1,5 7,5 1,0 - Max 0,57 2,6 0,041 1,1 3,5 1,9 2,4 15 3,1 - Svartälven, ,25 0,32 0,015 0,093 0,58 0,22 0,22 4,3 0, Hammaren ,19 0,34 0,017 0,092 0,39 0,20 0,35 4,9 0, ,42 0,32 0,018 0,072 0,46 0,21 0,20 4,1 0, ,54 0,43 0,013 0,078 0,60 0,21 0,67 4,5 0, ,34 0,38 0,010 0,070 0,63 0,22 0,38 4,3 0, ,31 0,45 0,015 0,087 0,46 0,33 0,60 5,3 0, Min 0,19 0,32 0,010 0,070 0,39 0,20 0,20 4,1 0,10 - Medel 0,34 0,37 0,015 0,082 0,52 0,23 0,40 4,6 0,15 - Max 0,54 0,45 0,018 0,093 0,63 0,33 0,67 5,3 0,25-72

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Lesjöälven, ,24 0,79 0,010 0,11 0,56 0,20 0,33 7,4 0, Fransagen ,18 0,85 0,014 0,11 0,68 0,20 0,32 5,6 0, ,24 1,1 <0,010 0,085 0,76 0,24 0,42 9,0 0, ,32 2,1 0,014 0,20 1,1 0,28 0,60 8,1 0, ,30 1,6 0,013 0,17 0,85 0,34 0,49 7,3 0, ,29 2,0 0,011 0,15 0,69 0,24 0,32 7,2 0, Min 0,18 0,79 <0,010 0,085 0,56 0,20 0,32 5,6 0,057 - Medel 0,26 1,4 0,011 0,14 0,77 0,25 0,41 7,4 0,099 - Max 0,32 2,1 0,014 0,20 1,1 0,34 0,60 9,0 0,20 - Svartälven, ,17 0,31 0,018 0,18 0,34 0,20 0,34 4,2 0, Sågen ,14 0,27 0,015 0,13 0,16 0,21 1,7 3,1 0, ,26 1,0 0,010 0,18 0,58 0,28 0,21 4,3 0, ,24 0,38 <0,010 0,11 0,29 0,27 0,26 2,4 0, ,26 0,42 0,017 0,17 0,25 0,28 0,52 3,9 0, ,22 0,30 0,012 0,12 0,13 0,22 <0,20 3,0 0, Min 0,14 0,27 <0,010 0,11 0,13 0,20 <0,20 2,4 0,050 - Medel 0,22 0,45 0,013 0,15 0,29 0,24 0,52 3,5 0,11 - Max 0,26 1,0 0,018 0,18 0,58 0,28 1,7 4,3 0,26 - Storforsälven ,33 0,56 <0,010 0,078 0,84 0,27 0,47 4,0 0, ,26 0,34 0,010 0,054 0,60 0,24 0,26 3,2 0, ,33 0,47 0,010 0,065 1,3 0,36 0,60 5,7 0, ,38 0,81 0,013 0,081 1,3 0,44 1,6 8,0 1, ,40 0,60 0,012 0,086 2,6 1,1 3,6 6,9 3, ,36 0,44 <0,010 0,059 0,70 0,26 0,60 3,6 0, Min 0,26 0,34 <0,010 0,054 0,60 0,24 0,26 3,2 0,42 - Medel 0,34 0,54 <0,010 0,071 1,2 0,45 1,2 5,2 1,1 - Max 0,40 0,81 0,013 0,086 2,6 1,1 3,6 8,0 3,2 - Kilstabäcken, ,52 2,1 0,035 0,66 3,1 1,1 2,0 21 2, Forsby ,58 2,1 0,038 0,80 3,5 3,5 3,5 18 6, ,0 2,2 0,033 0,80 3,2 1,7 3, ,52 0,34 0,023 0,13 1,4 0,35 2,1 2, ,56 1,6 0,029 0,49 4,1 0,92 1,8 14 3, ,70 1,8 0,045 0,64 3,1 1,8 2,5 16 5, Min 0,52 0,34 0,023 0,13 1,4 0,35 1,8 2,1 2,9 - Medel 0,65 1,7 0,034 0,59 3,1 1,6 2, Max 1,0 2,2 0,045 0,80 4,1 3,5 3,

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Råvattenkontroll Skagern (Skagersviks vattenverk) år 2014 Inramade resultat överskrider gränsvärden (tjänligt med anmärkning eller otjänligt) för dricksvatten för allmän förbrukning enligt SLV FS 2001:30. Provdatum Provdj. Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. COD Mn NO 2 -N NO 3 -N Provnr m C mekv/l ms/m mg Pt/l FNU mg/l µg/l µg/l ,0 6,8 0,14 5,0 55 1,3 9, ,0 7,0 0,16 4,8 50 1,1 8, ,0 7,0 0,15 3,6 50 1,0 9, ,0 6,7 0,12 4,9 50 1,1 8, ,0 0,16 4,8 50 0,89 8, Min - 2,0 6,7 0,12 3,6 50 0,89 8, Medel - 7,0 7,0 0,15 4,6 51 1,1 8, Max - 13,0 7,0 0,16 5,0 55 1,3 9, Provdatum Provdj. Ca Ca Mg Mg Hårdh. Fe Mn Al Cu Provnr m mg/l mekv/l mg/l mekv/l dh µg/l µg/l µg/l µg/l ,5 0,224 1,1 0,091 0, < < ,5 0,224 1,0 0,082 0, < < ,1 0,204 0,98 0,081 0, < < ,4 0,219 1,1 0,091 0, < < ,2 0,209 1,1 0,091 0, < < Min - 4,1 0,204 0,98 0,081 0, < <20 - Medel - 4,3 0,216 1,1 0,087 0, < <20 - Max - 4,5 0,224 1,1 0,091 0, < <20 - Provdatum Provdj. Temp. Odl.b. mikroorg. 22 C, 3 d. Lån gs.väx. bakt. 7 d. Kolif. bakt. 35 C E. coli m C cfu/ml cfu/ml cfu/100 ml cfu/100 ml , < , <1 < , , <1 < Min - 2, <1 <1 Medel - 7, Max - 13, Provdatum Provdj. Pres. Clost.perfr. Intest. enterokocker Provnr m cfu/100 ml cfu/100 ml < < < Min - 1 <1 - Medel - 2 <1 - Max - 2 <1-74

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler, sensommar 2014 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Ingen vårvinterprovtagning utfördes på grund av dåliga isförhållanden. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Skagern ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Möckeln ,5 21,6 8, ,6 8, ,5 8, ,5 8, ,4 7, ,2 5, ,1 5, ,6 5, ,0 5, ,3 5, ,8 5, Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Bredreven ,5 20,5 8, ,4 8, ,2 8, ,9 5, ,2 5, ,2 5, ,7 5, ,6 5, ,6 5, ,5 5, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre 75

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lonnen ,5 21,7 8, ,6 8, ,6 7, ,3 6, ,3 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Ullvettern 3050 augusti ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Öjevettern ,5 21,7 7, ,8 7, ,7 7, ,0 4, ,6 0,7 0, , , , , Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Östersjön 3090 augusti ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 76

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen centr ,5 21,2 8, ,1 8, ,0 8, ,1 5, ,7 4, ,6 5, ,1 5, ,8 5, ,7 5, ,5 5, ,2 5, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen norra ,5 21,5 8, ,5 8, ,5 7, ,4 3, ,2 3, ,8 3, ,0 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lersjön ,5 20,8 7, ,7 7, ,7 7, ,5 5, ,8 4, ,9 4, ,6 3, ,9 3, ,2 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 77

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Tidsserier (Medelvärden med min- och maxvärden) Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) 2500 Summan av Kjeldahl-kväve och nitrit-+nitratkväve, Kjeldahlkväve analyseras inte fr.o.m. 2010, därefter oxidation genom förbränning

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Totalkväve (µg/l) 2500 Totalkväve analyserad med persulfatmetoden och genom oxidation med förbränning Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l)

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Svartälven, mynning i Möckeln Totalkväve (µg/l) Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l)

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Timsälven, mynning i Möckeln Totalkväve (µg/l)

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi 82

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag Gullspångsälven, Gullspång För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utförda på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/ l mg/l ,5 9,7 6,93 5,15 0,204 0,085 0,160 0,0293 0,172 0,081 0,128 0, ,9 12,8 6,80 5,16 0,203 0,089 0,160 0,0213 0,164 0,083 0,134 0, ,6 12,4 6,99 5,04 0,212 0,088 0,161 0,0204 0,163 0,083 0,128 0, ,3 11,7 6,90 4,90 0,209 0,086 0,157 0,0202 0,160 0,080 0,124 0, ,9 10,1 6,95 4,76 0,208 0,083 0,151 0,0195 0,158 0,077 0,121 0, ,1 9,0 7,00 4,90 0,208 0,084 0,153 0,0203 0,177 0,078 0,125 0, ,1 9,0 7,07 4,90 0,204 0,082 0,154 0,0209 0,181 0,078 0,123 0, ,4 8,6 7,00 4,78 0,207 0,083 0,150 0,0197 0,169 0,078 0,123 0, * 13,4 9,0 7,16 4,89 0,188 0,085 0,144 0,0188 0,172 0,078 0,124 0, ,8 9,4 7,05 4,90 0,201 0,082 0,154 0,0196 0,171 0,079 0,124 0, ,4 9,8 6,77 4,97 0,207 0,082 0,155 0,0204 0,169 0,080 0,124 0, ,1 9,1 7,03 4,92 0,201 0,080 0,147 0,0191 0,165 0,079 0,122 0,11 Min 1,5 8,6 6,77 4,76 0,188 0,080 0,144 0,0188 0,158 0,077 0,121 0,11 Medel 8,8 10,0 7,00 4,94 0,204 0,084 0,154 0,0208 0,169 0,080 0,125 0,11 Max 21,1 12,8 7,16 5,16 0,212 0,089 0,161 0,0293 0,181 0,083 0,134 0,11 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. filtr. KMnO 4 Si TOC Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l mg/l FNU ,0 0,118 35,4 2,04 8,2 1, ,6 0,140 37,2 2,20 9,1 1, ,7 0,122 36,4 2,10 8,7 1, ,9 0,123 32,0 2,10 8,3 1, ,8 0,122 35,2 2,10 8,9 1, <1 12,3 0,109 31,2 1,60 9,0 2, ,0 0,102 34,8 1,50 9,1 1, <1 14,2 0,117 33,9 1,80 9,1 3, * ,6 0,100 34,5 1,50 7,8 1, ,8 0,100 30,2 1,60 7,6 1, ,7 0,112 35,0 2,00 8,4 1, <1 7,9 0,109 35,2 1,90 7,9 1,1 Min <1 7,9 0,100 30,2 1,50 7,6 1,1 Medel ,8 0,115 34,3 1,87 8,5 1,7 Max ,2 0,140 37,2 2,20 9,1 3,0 Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,6 1,6 5,9 85 0,009 0,40 0,38 0,88 0,04 0,25 0, ,1 0,75 4, ,007 0,33 0,30 0,52 0,06 0,26 0, ,8 0,76 2,4 100 <0,006 0,10 0,27 0,58 0,02 0,23 0, ,9 0,75 2, ,006 0,15 0,29 0,72 0,04 0,27 0, ,2 0,79 2, ,010 0,20 0,31 0,59 0,04 0,27 0, ,86 2,9 96 0,009 0,26 0,31 0,79 0,05 0,30 0, ,4 1,3 3,5 75 0,013 0,23 0,30 0,76 0,05 0,32 0, ,81 2, ,010 0,31 0,39 0,55 0,07 0,28 0, * 120 6,6 0,78 1,8 63 0,007 0,17 0,32 0,55 0,04 0,29 0, ,2 1,3 2,3 72 0,008 0,19 0,28 0,56 0,04 0,25 0, ,4 1,1 4,1 92 0,007 0,67 0,29 0,86 0,04 0,26 0, ,3 0,91 3,7 82 0,009 0,97 0,27 0,61 0,04 0,28 0,24 Min 120 4,6 0,75 1,8 63 <0,006 0,10 0,27 0,52 0,02 0,23 0,19 Medel 189 7,1 0,98 3,2 93 0,008 0,33 0,31 0,66 0,04 0,27 0,26 Max ,6 5, ,013 0,97 0,39 0,88 0,07 0,32 0,31 * Bron som provet normalt tas från var avstängd under hösten, varför provet togs från en bro cirka 1 km nedströms. 84

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 2014 redovisas korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. Vid transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen med transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skiljde det i genomsnitt 1 % med lägre värden vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat räknades därför upp genom division med 0,99 för att anpassas till ALcontrols nivå. Alkaliniteten var i medeltal 4 % lägre i prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades därför upp genom division med 0,96 för att anpassas till ALcontrols nivå. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, var i genomsnitt 1 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades alltså ned genom att divideras med 1,01 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,01. Fosforhalten (Tot.-P) var i medeltal 22 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,22 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,22. Kvävehalten (Tot.-N) var i medeltal 2 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,02 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,02. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat, eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. 86

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen nedan. Plats Laboratorium Provdatum ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 1005 ALcontrol ,9 0,17 8, Gullspångsälven, ,0 0,17 9, Gullspång ( )* (7,2) (0,18) (8,0) (470) (13) ( )* (7,3) (0,19) (8,6) (420) (10) ( )* (7,3) (0,19) (7,5) (520) (10) ,1 0,17 7, Min 6,9 0,17 7, Medel 7,0 0,17 8, Max 7,1 0,17 9, SLU ,8 0,16 9, Gullspångsälven, ,9 0,16 8, Gullspång ( )* (7,0) (0,18) (9,0) (468) (12) ( )* (7,0) (0,17) (9,1) (518) (14) ( )* (7,1) (0,17) (7,6) (460) (9) ,0 0,17 7, Min 6,8 0,16 7, Medel 6,9 0,16 8, Max 7,0 0,17 9, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i % % ( )* % ( )* % ( )* % % Medelavvikelse % ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P Omräkningsfaktor 0,99 0,96 1,01 1,02 1,22 * Provtagningsdatum skiljer eftersom provtagaren glömde SLU:s flaskor vid det första tillfället. 87

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering 88

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i rinnande vatten Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Vattendrag Statusklassning Näringsämnen Länsstyrelsen ALcontrol Förbättring (fastst ) (arb.mtrl 2013) ( ) Korr. för >10 % Försämring jordbruksmark Oförändrat 3502 Skillerälven, uppströms Filipstad Hög Hög Hög Nej 3083 Storforsälven, uppströms Storfors God 1) Hög 1) Hög Nej 3082 Storforsälven, vid kraftverk God 1) Hög 1) Hög Nej 3021 Timsälven, vid Lunedet God God Hög Nej 3001 Timsälven, utlopp i Möckeln Måttlig Måttlig God Nej 2625 Svartälven, Sågen - Hög Hög Nej 2622 Liälven, uppstr. Fredriksbergs ren.verk God 2) Hög 2) Liälven, nedströms Fredriksberg God 2) Hög 2) Hög Nej 2541 Lesjöns utlopp God 3) Hög 3) Hög Nej 2544 Fransagen, nedstr. Lesjöfors ren.verk God 3) Hög 3) Hög Nej 2242 Älgälven, uppströms Sävenfors Hög 6) Hög 6) Älgälven, nedströms Sävenfors Hög 6) Hög 6) Hög Nej 2045 Svartälven, Hällefors uppstr. ren.verk Hög 4) Hög 4) Svartälven, nedströms Hällefors Hög 4) Hög 4) Hög Nej 2001 Svartälven, inflöde i Möckeln Hög Hög Hög Nej 1025 Letälven, Möckelns utlopp God 5) God 5) Hög Nej 1021 Letälven, bro i Åtorp God 5) God 5) Hög Nej 1201 Skagersholmsån Otillfredsställande God Hög Nej 1101 Hovaån, Nötebron Måttlig Måttlig Måttlig Ja 1005 Gullspångsälven, bro väg mot S.Råda Hög Hög Hög Nej 1) Avser Storforsälven mellan Mögsjön och Öjevettern. 2) Avser Liälven mellan Säfssjön och Lisjön. 3) Avser Lesjöforsälven mellan Näsrämmen och Bredreven. 4) Avser Svartälven mellan Hällefors och Torrvarpen. 5) Avser Letälven mellan Möckeln och Skagern. 6) Avser Sikforsån från Sävsjön till Sävenforsagen. 90

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i sjöar Statusklassning Näringsämnen Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2013) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön Hög Hög Hög 3415 Daglösen norr Hög** Hög** Hög 3410 Daglösen mitt Hög Hög Hög 3090 Östersjön* Hög Hög Hög 3070 Öjevettern God God God 3050 Ullvettern* God Måttlig God 3010 Lonnen Måttlig God Måttlig 2530 Bredreven God Hög Hög 1030 Möckeln God God Hög 1010 Skagern* Hög Hög Hög Statusklassning Klorofyll Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2013) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön God Uppnår ej god Hög 3415 Daglösen norr Uppnår ej god** Uppnår ej god** Uppnår ej god 3410 Daglösen mitt Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 3090 Östersjön* Hög God Uppnår ej god 3070 Öjevettern Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 3050 Ullvettern* Hög Uppnår ej god Uppnår ej god 3010 Lonnen - Uppnår ej god Uppnår ej god 2530 Bredreven God God Uppnår ej god 1030 Möckeln - God Uppnår ej god 1010 Skagern* Hög Hög Hög Statusklassning Siktdjup Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2013) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön Hög God God 3415 Daglösen norr Hög** God God 3410 Daglösen mitt Hög God God 3090 Östersjön* Hög God God 3070 Öjevettern God God God 3050 Ullvettern* God God God 3010 Lonnen - Måttlig God 2530 Bredreven Hög Hög Hög 1030 Möckeln - God Hög 1010 Skagern* Hög Hög Hög * Resultat från 2007, 2010 och ** Avser hela Daglösen. 91

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi 92

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. BILAGA 6 Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor 93

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Vattenföring år 2014 m 3 /s (3001)** 3102 Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven Timsälven Kilstabäcken uppstr. Filipstad uppstr. Storfors* Storfors kraftverk Alkvettern/Lunedet Björkborns kraftverk januari 10,8 10,5 10,5 40,5 46,6 0,562 februari 12,1 15,0 15,0 38,0 43,7 1,14 mars 13,7 11,7 11,7 45,9 52,8 0,407 april 6,21 4,09 4,09 31,3 36,0 0,350 maj 3,87 6,23 6,23 23,1 26,6 0,333 juni 1,23 2,86 2,86 6,36 7,31 0,0720 juli 1,84 2,51 2,51 4,48 5,15 0,116 augusti 5,52 5,02 5,02 17,8 20,5 0,336 september 2,01 3,66 3,66 18,7 21,5 0,0642 oktober 9,23 5,79 5,79 18,5 21,3 0,594 november 12,3 11,3 11,3 42,6 49,0 0,684 december 10,1 9,30 9,30 37,7 43,3 0,416 Min 1,23 2,51 2,51 4,48 5,15 0,0642 Medel 7,41 7,33 7,33 27,1 31,1 0,423 Max 13,7 15,0 15,0 45,9 52,8 1,14 m 3 /s (2001) 2001 Svartälven Lesjöns Fransagen Älgälven Svartälven Svartälven Svartälven Sågen utlopp nedstr. Lesjöfors Sävenfors krv Hammarns krv Brattforsens krv inflöde i Möckeln*** januari 1,90 1,64 2,31 7,48 47,2 57,2 61,0 februari 1,23 1,86 3,00 7,79 50,6 48,4 51,6 mars 4,02 2,85 4,00 7,46 46,6 70,5 75,1 april 3,36 1,76 2,23 7,69 24,6 42,9 45,7 maj 1,11 1,02 1,32 6,69 17,6 33,9 36,2 juni 0,652 0,490 0,623 0,927 5,15 10,7 11,4 juli 0,665 0,457 0,604 0,900 7,66 8,27 8,82 augusti 0,865 0,608 1,10 0,753 17,8 18,8 20,0 september 0,336 0,637 0,731 0,425 7,99 12,4 13,3 oktober 3,14 1,42 2,42 4,44 30,2 40,0 42,6 november 2,65 2,53 3,44 9,51 37,5 72,1 76,9 december 1,38 2,03 2,71 8,44 30,6 49,1 52,3 Min 0,336 0,457 0,604 0,425 5,15 8,27 8,82 Medel 1,78 1,44 2,04 5,21 27,0 38,7 41,3 Max 4,02 2,85 4,00 9,51 50,6 72,1 76,9 m 3 /s Hovaån Letälven Letälven Gullspångsälven Nötebron Degerfors kraftverk Åtorps kraftverk Gullspångs kraftverk januari 1, februari 2,68 91, mars 1, april 0,909 78,8 90,6 101 maj 0,568 58,7 67,8 71,0 juni 0,251 18,7 21,3 9,30 juli 0,259 13,7 15,8 9,29 augusti 0,447 40,6 45,8 50,0 september 0,250 33,2 34,6 54,1 oktober 0,966 58,5 68,0 47,9 november 1, december 0,858 90, Min 0,250 13,7 15,8 9,29 Medel 0,949 69,1 78,3 82,3 Max 2, * Flödet i Storforsälven uppströms Storfors antogs vara detsamma som nedströms vid kraftverket. ** Flödet i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 3001) antogs vara detsamma som vid Björkborn. *** Flödet i Svartälven vid inflödet i Möckeln beräknades som flödet vid Brattforsen arealkorrigerat med faktorn 1,066, vilken inkuderar tillflödet Imälven. 94

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborns kraftverk Flöde (m 3 /s) Timsälven Flöde (m 3 /s) Timsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Svartälven vid Brattforsens kraftverk Flöde (m 3 /s) Svartälven Flöde (m 3 /s) Svartälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk Flöde (m 3 /s) Gullspångsälven Flöde (m 3 /s) 150 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 95

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Ämnestransporter år 2014 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org.mtrl (TOC) m 3 /s ton/år ton/år ton/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång 82,0 SLU:s värden 26, Letälven, Åtorp 78,2 Omräknat till SLU:s nivå 42, ALcontrols värden 34, Letälven, Möckelns utlopp 69,0 Omräknat till SLU:s nivå 43, ALcontrols värden 35, Hovaån, Nötebron 0,938 Omräknat till SLU:s nivå 3,07 65,3 493 ALcontrols värden 2,51 64,1 488 Svartälven Svartälven, inflöde i Möckeln 41,2 Omräknat till SLU:s nivå 11, ALcontrols värden 9, Svartälven, Hammarn 26,9 Omräknat till SLU:s nivå 8, ALcontrols värden 7, Älgälven, Sävenfors 5,19 Omräknat till SLU:s nivå 1,52 50, ALcontrols värden 1,25 49, Fransagen, nedströms Lesjöfors 2,04 Omräknat till SLU:s nivå 0,772 24,3 702 ALcontrols värden 0,633 23, Lesjöns utlopp 1,44 Omräknat till SLU:s nivå 0,361 13,9 470 ALcontrols värden 0,296 13, Svartälven, Sågen 1,78 Omräknat till SLU:s nivå 0,289 14,8 557 ALcontrols värden 0,237 14,5 551 Timsälven Timsälven, utlopp i Möckeln 31,1 Omräknat till SLU:s nivå 30, ALcontrols värden 25, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 32, ALcontrols värden 26, Timsälven, Lunedet 27,0 Omräknat till SLU:s nivå 16, ALcontrols värden 13, Storforsälven, Storfors 7,28 Omräknat till SLU:s nivå 4,51 93, ALcontrols värden 3,69 91, Storforsälven, uppströms Storfors 7,28 Omräknat till SLU:s nivå 2,50 77, ALcontrols värden 2,05 75, Skillerälven uppströms Filipstad 7,39 Omräknat till SLU:s nivå 3,40 86, ALcontrols värden 2,79 85, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Hovaån, Nötebron 37,4 0,638 62,7 34,0 16,8 45, ,5 Svartälven Svartälven, Hammarn , , Fransagen, nedstr. Lesjöfors 83,5 0,740 48,9 16,0 5,36 27, , Svartälven, Sågen 21,7 0,802 18,5 14,1 5,61 41, ,18 Timsälven Storforsälven, Storfors 116 1, , , Kilstabäcken 24,2 0,459 42,2 21,2 86,3 32, ,35 96

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborn Fosfor (ton/år) 40 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde 0 TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Svartälven vid inflöde i Möckeln Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Gullspångsälven vid Gullspång Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde 0 TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar markerar transportvärden från SLU:s hemsida , därefter ALcontrols egen beräkning. 99

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av kväve år 2014 Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 2,9 3 Måttligt hög förlust 2,6 2 Tydlig avvikelse Gullspång Letälven, 2,6 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp Letälven, 2,2 3 Måttligt hög förlust 1,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 6,1 4 Hög förlust 6,1 3 Stor avvikelse Nötebron Svartälven, 1,8 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 1,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen, 2,0 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 2,9 3 Måttligt hög förlust 2,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln* Timsälven, 2,2 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 3,0 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 2,0 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 100

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av fosfor år 2014 Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 0,05 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 0,10 3 Måttligt hög förlust 1,9 2 Tydlig avvikelse Åtorp Letälven, 0,10 3 Måttligt hög förlust 2,2 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 0,29 4 Hög förlust 8,8 4 Mycket stor avvikelse Nötebron Svartälven, 0,05 2 Låg förlust 0,98 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 0,05 2 Låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen, 0,06 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns 0,04 2 Låg förlust 0,87 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,53 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 0,18 4 Hög förlust 3,5 3 Stor avvikelse mynningen i Möckeln* Timsälven, 0,11 3 Måttligt hög förlust 2,1 2 Tydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 0,14 3 Måttligt hög förlust 2,3 2 Tydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 1,6 2 Tydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 101

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Utsläpp från kommunala reningsverk och industrier m.m. år 2014 Kod Utsläppskälla Recipient År Flöde COD Cr BOD 7 TOC NH 4 -N Syretär. Tot.-N Tot.-P Susp. m 3 ton ton ton ton ton ton ton ton Timsälven 2 Nordmarks reningsverk 4) Nordmarksälven Filipstads reningsverk 4) Daglösen, norra delen 4 Persbergs reningsverk 4) Yngen Fortum Generation AB, Kroppaälven ,03 0,160 - Gammalkroppa fiskodling 36 Fortum Generation AB, Kroppaälven ,600 0,100 - Nykroppa fiskodling 5 Nykroppa reningsverk 4) Östersjön Fortum Generation AB, Lungälven Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 2007) 7 Brattfors reningsverk 4) Lungälven Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storforsälven Storfors reningsverk Storforsälven ,60 1, ,90 4,10 0, Bharat Forge Kilsta AB 4) Kilstabäcken Gelleråsens gård 4) Trösälven? Reningsverk, Björkborns ind.omr. Möckeln , ,75-31 Cambrex Karlskoga AB 32 Eurenco Bofors AB Svartälven 1 Fredriksbergs reningsverk 4) Liälven Spring Wire Sweden AB Lesjöforsälven ,002-8 Lesjöfors reningsverk 4) Lesjöforsälven Ovako AB Svartälven Fjällbo reningsverk (Hällefors) Svartälven ,5 7,20-7,70 42,6 12,6 0,100 5,50 27 Icopal AB 2,4) Torrvarpen Grythyttans reningsverk Torrvarpen ,90 1, ,08 2,40 0,060 3,70 19 Sävenfors Produkter AB Älgälven Sävenfors 4) 20 Sävenfors Prod. AB 4) Sör-Älgen Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) Halvarsnoren vilande sedan 2010 Letälven-Gullspångsälven 11 Aggeruds reningsverk, Möckeln Karlskoga 4) 33 Moelven Valåsen Wood AB 4) Möckeln Outokumpu Stainless AB 4) Letälven Degerfors reningsverk Letälven ,5 6,51-6,60 36,9 16,9 0,287 7,30 13 Åtorps reningsverk Letälven ,63 0, ,280 0,660 0,014 0, Finnerödja reningsverk 4) Skagersholmsån Älgarås reningsverk 4) Krokabäcken AB Zinkano Hovaån Hova reningsverk 4) Hovaån Gullspångs reningsverk 4) Gullspångsälven ) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 102

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Tot.extr. AOX Al Fe Mn Mg Hg Cd Pb Cu Zn Cr tot Ni Mo Co As År Utsläppskälla alif. ton kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Timsälven Nordmarks reningsverk 4) Filipstads reningsverk 4) Persbergs reningsverk 4) Fortum Generation AB, Gammalkroppa fiskodling 4) Fortum Generation AB, Nykroppa fiskodling 4) Nykroppa reningsverk 4) Fortum Generation AB, Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 2007) Brattfors reningsverk 4) Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storfors reningsverk 4) Bharat Forge Kilsta AB 4) Gelleråsens gård 4) <0,003 0,02 1, ,7 3,0-8,0 0, Reningsverk, Björkborns ind.omr. Cambrex Karlskoga AB Eurenco Bofors AB Svartälven Fredriksbergs reningsverk 4) ,77-2, Spring Wire Sweden AB Lesjöfors reningsverk 4) ,10 0,40 1,8 7,6 1,8 3, Ovako AB ,08 0,08 0,41 9,3 41 0,81 2, Fjällbo reningsverk (Hällefors) Icopal AB 2,4) Grythyttans reningsverk Sävenfors Produkter AB Sävenfors 4) Sävenfors Prod. AB 4) Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) vilande sedan 2010 Letälven-Gullspångsälven Aggeruds reningsverk, Karlskoga 4) Moelven Valåsen Wood AB 4) Outokumpu Stainless AB 4) Degerfors reningsverk Åtorps reningsverk Finnerödja reningsverk 4) Älgarås reningsverk 4) - - 1, ,0 20 4,3 3, AB Zinkano 4) Hova reningsverk 4) Gullspångs reningsverk 4) 1) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 103

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Nedfall av kväve och fosfor För kväve avser uppgifterna år 2012 och för fosfor ett schablonvärde (åren ). Uppgifter för år 2014 fanns inte att tillgå. Station Nederbörd Årsmedelhalt i nederbörd Sjöyta Årsdeposition, sjöar Gullspångsälven mm NO3-N NH4-N km 2 NO3-N NH4-N NO3-N+NH4-N mg/l mg/l kg kg kg Sjöängen 756 0,29 0, Åtorp 865 (0,29) (0,37) Sjöyta Årsdeposition fosfor km 2 Schablon Sjöar Gullspångsälven kg/(km 3,år) kg

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 7. Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden år

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 7. Väderförhållanden 9405 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -2,9-4, feb 1,4-4, mars 3,5-0, april 6,9 3, maj 10,7 10, juni 14,2 14, juli 19,0 15, aug 14,8 14, sept 11,3 10, okt 8,3 6, nov 4,0 1, dec -0,7-2, Medel 7,5 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -3,2-5, feb 0,9-5, mars 3,0-1, april 6,1 3, maj 10,3 10, juni 13,7 15, juli 19,0 16, aug 14,1 15, sept 10,8 10, okt 7,8 6, nov 3,8 0, dec -2,8-4, Medel 7,0 5, Summa Fredriksberg jan -5,2-7, feb -0,2-6, mars 1,9-2, april 5,2 2, maj 9,4 8, juni 12,7 13, juli 18,7 14, aug 13,0 13, sept 10,0 8, okt 6,6 4, nov 2,1-1, dec -4,3-5, Medel 5,8 3, Summa

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 7. Väderförhållanden 9405 Åtorp Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel vid 9443 Filipstad 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel vid 9443 Filipstad Fredriksberg Medeltemperatur ( C) 20 Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2014 Medel

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 7. Väderförhållanden Temperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Daglösen Åtorp Fredriksberg -10 Nederbörd (mm) 200 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 108

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger BILAGA 8 Resultat från undersökning av kiselalger år 2014 (Amelie Jarlman och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB) 109

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Övergripande resultat En kort rapport för varje provtagningslokal med samtliga resultat från perioden , artlistor med antalet räknade skal av olika kiselalgsarter, index för år 2014 och fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Timsälven Lokalen Kroppaälven 1, uppströms Gammelkroppa nedströms hyttområde, hamnade år 2014 i klass 1, hög status (Tabell 12). IPS-indexet var högt ( 19), mängden näringskrävande kiselalger (TDI) liten och andelen föroreningstoleranta former (% PT) mycket liten. Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling (= lokal 3701), hamnade i klass 3, måttlig status. Här var andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) stor. IPS-indexet i Kroppaälven 3, nedströms Nykroppa fiskodling, påvisade klass 2, god status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (% PT) var svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Gullspångsälven IPS-indexet i lokal 1201 Skagersholmsån motsvarade klass 1, hög status (Tabell 12). IPS-indexet var högt ( 19), mängden näringskrävande kiselalger (TDI) liten och andelen föroreningstoleranta former (% PT) mycket liten. Tabell 12. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS med stödparametrarna TDI och % PT, statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) samt andelen missbildade kiselalgsskal vid lokaler i den samordnade i recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2014 Nr Vattendrag Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status Missbildade skal (%) Timsälven: 1 Kroppaälven 35 2,35 19,3 1 24,6 1 0, Hög 0,9 2 Kroppaälven 39 3,58 13,7 3 59, ,1 4 3 Måttlig 2,8 3 Kroppaälven 55 3,78 16,4 2 42, , God 1,4 Gullspångsälven : 1201 Skagerholmsån 42 4,15 19,2 1 25,4 1 0, Hög 0,7 110

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Jämförelse med tidigare undersökningar Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling (= lokal 3701), undersöktes även åren 2003, 2006, 2009 och År 2003 hamnade lokalen i klass 2, god status, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Åren 2006, 2009, 2012 och 2014 hamnade lokalen i klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (% PT) var mycket liten år 2003, måttligt stor åren 2006 och 2012 samt stor åren 2009 och Lokal 1201 Skagerholmsån hade hög status hela perioden ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med phvärden lägre än 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). Timsälven Lokalerna Kroppaälven 1, uppströms Gammelkroppa nedströms hyttområde, och Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling (= lokal 3701), hade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3 (Tabell 13). Lokalen Kroppaälven 3, nedströms Nykroppa fiskodling, hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Gullspångsälven Lokal 1201 Skagersholmsån bedömdes ha måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum lägre än 6,4 (Tabell 13). Tabell 13. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) vid lokaler i den samordnade i recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Timsälven: Vattendrag ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 1 Kroppaälven 66,1 0, ,16 1 Alkaliskt 2 Kroppaälven 35,0 1, ,18 1 Alkaliskt 3 Kroppaälven 32, ,94 2 Nära neutralt Gullspångsälven : 1201 Skagerholmsån 22,3 22, ,12 3 Måttligt surt 111

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling (= lokal 3701), undersöktes även åren 2003, 2006, 2009 och 2012 och ACID-indexet påvisade samtliga år alkaliska förhållanden. Lokal 1201 Skagersholmsån hade måttligt sura förhållanden hela perioden Missbildade kiselalgsskal År 2014 var andelarna missbildade skal i Kroppaälven mindre än 1 % på lokal 1 (ingen/obetydlig påverkan), 2,8 % på lokal 2, vilket bör motsvara en svag-tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande, samt 1,4 % på lokal 3, vilket tyder på en svag påverkan (Tabell 14, Figur 18). Andelen missbildade skal nedströms Gammelkroppa fiskodling (lokal 2 = 3701) var betydligt mindre år 2014 än år 2012, då andelen var 9,8 % (stark påverkan). På lokal 1201 Skagerholmsån var andelen missbildade kiselalgsskal år 2014 mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan), liksom åren 2011 och År 2012 var andelen 1,6 %, vilket bör motsvara en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Tabell 14. Antal missbildade kiselalgsskal och typer av missbildning vid lokaler i den samordnade i recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2014 Vattendrag, lokal Totalt antal räknade skal Total andel deformerade skal (%) Art Antal skal Typ av missbildning Grad av missbildning Kroppaälven ,9 Achnanthidium minutissimum-group 8 onormal form svag Brachysira neoexilis 1 onormal form svag Kroppaälven ,8 Achnanthidium minutissimum-group 12 onormal form svag Adlafia lange-bertalotii 2 onormal form svag Eolimna minima 7 onormal form svag Fragilaria famelica 1 onormal form svag Karayevia laterostrata 1 onormalt mönster svag Karayevia laterostrata 4 onormal form svag Navicula schmassmannii 1 onormal form svag Kroppaälven ,4 Achnanthidium minutissimum-group 10 onormal form svag Brachysira neoexilis 1 onormal form svag Tabellaria flocculosa 3 onormal form svag Skagerholmsån, ,7 Achnanthidium minutissimum-group 1 onormal form svag Eunotia implicata 1 onormal form svag Eunotia meisteri 1 onormal form svag 112

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Figur 18. Två svagt asymmetriska skal av Achnanthidium minutissimum och ett svagt asymmetriskt skal av Karayevia laterostrata i Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling, år 2014 (foto: Amelie Jarlman). Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. År 2014 hade ingen av lokalerna låga eller mycket låga antal räknade arter eller diversitet (Tabell 12). Artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II, som är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, dominerade i Kroppaälven 1, uppströms Gammelkroppa nedströms hyttområde (66 %), och i 1201 Skagerholmsån (22 %). I Kroppaälven 2, nedströms Gammelkroppa fiskodling (= lokal 3701), och i Kroppaälven 3, nedströms Nykroppa fiskodling, var det istället Achnanthidium minutissimum group III (bredare former), vilka trivs i näringsrika vatten, som dominerade (35 respektive 32 %). Antalet räknade arter var måttligt högt i Kroppaälven 3, nedströms Nykroppa fiskodling (55 stycken), och kiselalgssamhället utgjordes här av en blandning av näringsskyende (t.ex. Brachysira neoexilis, Psammothidium abundans, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa), mer eller mindre näringskrävande (t.ex. Cocconeis placentula, olika Cyclotella-arter, Navicula cryptocephala, olika Nitzschia-arter) och även vissa föroreningstoleranta arter (t.ex. Gomphonema parvulum, Eolimna minima, Nitzschia palea). Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 2014 noterades den största andelen i 1201 Skagerholmsån (23 %), som också hade det lägsta ACID-indexet. De vanligaste arterna var Eunotia meisteri och Eunotia exigua var. tenella. Stauroneis thermicola, som är aerofil, d.v.s. framför allt lever i luft/vattenfasen i ett vattendrag, utgjorde 11 % av kiselalgssamhället i 1201 Skagerholmsån år

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Förklaring till resultat per lokal Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 114

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Resultat per lokal 1. Kroppaälven, uppströms Gammelkroppa Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedanför hyttområde, uppströms vägen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 407 IPS: 19,3 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 35 TDI: 24,6 (klass 1) Diversitet: 2,35 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 8,16 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Kroppaälven, uppströms Gammelkroppa men nedanför hyttområde, motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI)var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Achnanthidium minutissimum group II dominerade i kiselalgssamhället (66 %). Denna artgrupp är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal (1000 skal räknade) var 0,9 %, vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 ALKALISKT 115

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger 2. Kroppaälven, nedströms fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedströms vägen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 408 IPS: 13,7 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 39 TDI: 59,1 (klass 2-3) Diversitet: 3,58 % PT: 21,1 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,70 (klass 3) ACID: 8,18 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Kroppaälven nedströms Gammelkroppa fiskodling (= punkt 3701) hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Achnanthidium minutissimum group III (breda former, som framför allt finns i näringsrika vatten) var vanligast förekommande, följd av Eolimna minima, som är föroreningstolerant. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal (1000 räknade skal) var 2,8 %, vilket tyder på en svag-tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/14 13,4 3 57, ,6 4 8,18 1 Måttlig status Alkaliskt IPS (1-20) H ö g Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade lokalen i klass 2, god status, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. År 2006 blev klassningen måttlig status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot god status, men en relativt hög andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) bekräftade klassningen måttlig status. Framför allt 2009 men även 2012 och 2014 var IPS-värdet lägre och lokalen tillhörde klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten 2003, måttligt stor 2006 och 2012, samt stor 2009 och Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) alla fem provtagningsåren. Andelen missbildade kiselalgsskal har beräknats 2012 och 2014 (2009 noterades förekomst av missbildade skal på artprotokollet). Andelen var anmärkningsvärt hög ,8 % vilket tyder på en stark belastning av bekämningsmedel, metaller eller liknande var andelen lägre och motsvarade svag-tydlig påverkan. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger 3. Kroppaälven, nedströms Nykroppa fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: ALcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 12,3 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedanför "kraftverk" Resultat index och klassning Antal räknade skal: 400 IPS: 16,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 55 TDI: 42,1 (klass 2-3) Diversitet: 3,78 % PT: 6,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,84 (klass 2) ACID: 6,94 (klass 2) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Kroppaälven nedströms Nykroppa fiskodling hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd, liksom andelen föroreningstoleranta organismer (%PT), vilket stämmer med klassningen god status. Samhället är en blandning av näringskrävande kiselalger (t.ex. Achnanthidium minutissimum group III, dvs. breda former) och arter som trivs i näringsfattiga vatten (t.ex. Tabellaria flocculosa). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 GOD STATUS NÄRA NEUTRALT Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Andelen missbildade kiselalgsskal (1000 räknade skal) var 1,4 %, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 117

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Skagersholmsån Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: Laxå Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: - C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 20 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 412 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 42 TDI: 25,4 (klass 1) Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,12 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Kommentar årets undersökning Skagerholmsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Achnanthidium minutissimum group II, som är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, var den vanligaste arten (22 %). Stauroneis thermicola, som är aerofil dvs. framför allt lever i luft/vattenfasen av ett vattendrag, utgjorde 11 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde 23 % av kiselalgssamhället. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 1 26,3 1 1, ,4 1 16,8 1 2, ,8 1 15,9 1 3, ,2 1 Treårsmedelvärden ,8 1 19,4 1 2,1 Hög status Hög status Hög status 25,4 1 0,7 1-2 Hög status 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,00 4,60 4,75 5, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde ,82 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet visade hög status alla åren Surhetsindexet ACID motsvarade hela perioden måttligt sura förhållanden. Andelen deformerade skal var 0 % år 2011, något högre (1,6 %) år 2012 samt 0,7 % år 2013 och Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning. S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder att arten är föroreningstolerant och 5 betyder att arten är föroreningskänslig. V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator. ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan). Antal skal = antal räknade skal av varje art. Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph-värde < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph-värden > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. Deformerade (%) = andelen deformerade, d.v.s. missbildade, skal. Medelbredd ADMI (µm) = medelbredd av individer ur artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI). Artgruppen är indelad i tre olika grupper med olika medelbredd, som alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (ADM1: <2,2 µm, ADMI: 2,2-2,8 µm, ADM3: >2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM3 finns i näringsrika och förorenade vatten, medan ADMI förekommer i övriga vatten. 119

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Artlistor 1. Kroppaälven, uppströms Gammelkroppa Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,1 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3, ,9 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,0 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Fragilaria delicatissima (W. Smith) Lange-Bertalot FDEL 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium rechtensis (Leclercq) Lange-Bertalot PSRE 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 407 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 35 TDI (0-100): 24,6 ADMI (%): 66,1 Acidofil ( ): 147 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,35 % PT: 0,5 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 767 Odefinierad ( ): 54 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,3 ACID: 8,16 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 32 Deformerade (%): 0,9 2,64 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 120

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger 2. Kroppaälven, nedströms fiskodling Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,9 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3, ,0 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,4 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,0 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,4 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,6 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,9 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,9 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 408 SUMMA (antal taxa): 39 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 39 TDI (0-100): 59,1 ADMI (%): 35,0 Acidofil ( ): 22 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,58 % PT: 21,1 EUNO (%): 1,0 Circumneutral ( ): 627 Odefinierad ( ): 54 ADMI (µm): IPS (1-20): 13,7 ACID: 8,18 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 297 Deformerade (%): 2,8 2,83 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 121

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger 3. Kroppaälven, nedströms Nykroppa fiskodling Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,3 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,3 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,3 Aulacoseira sp. AULS 3, ,8 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, ,3 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,3 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,8 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,0 Cyclotella sp. CYLS 3, ,8 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow var. angustum Krammer ENVA 5, ,8 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5, ,8 Encyonopsis sp. ENCP 5, ,0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,3 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,3 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,3 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,8 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,8 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,3 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,3 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,3 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,5 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta digitulus (Hustedt) Lange-Bertalot NDGU 5, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,0 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,3 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,3 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,3 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,3 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,8 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,3 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,0 Nitzschia sp. NZSS 1, ,8 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium bristolicum Bukhtiyarova PBRI 5, ,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,3 Psammothidium perpusillum (Oestrup) Lange-Bertalot PPEP 3, ,5 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,3 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,3 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,3 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,3 SUMMA (antal skal): 400 SUMMA (antal taxa): 55 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 55 TDI (0-100): 42,1 ADMI (%): 32,5 Acidofil ( ): 245 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,78 % PT: 6,0 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 548 Odefinierad ( ): 95 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,4 ACID: 6,94 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 113 Deformerade (%): 1,4 2,87 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 122

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Bilaga 8. Resultat Kiselalger Skagersholmsån Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, ,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,0 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,1 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5, ,0 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria arcus (Ehrenberg) Cleve var. arcus FARC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,6 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,7 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,1 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia palustris Hustedt NPLS 5, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 0, ,7 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5, ,2 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,4 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4, ,7 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,8 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 412 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 42 TDI (0-100): 25,4 ADMI (%): 22,3 Acidofil ( ): 396 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 EUNO (%): 22,8 Circumneutral ( ): 515 Odefinierad ( ): 80 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,2 ACID: 5,12 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 10 Deformerade (%): 0,7 2,55 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123