Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB.

Transkript

1 Ansökningsid: Gy 213/3966 I kommun Danderyds kommun Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 2369, Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 211:154). När din ansökan registreras hos Skolinspektionen betraktas det som en behandling av personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:24) mening. Personuppgifterna kommer att behandlas med stöd av 1 e) personuppgiftslagen. Personuppgifter kan exempelvis vara ditt namn, adress- eller e-postuppgifter. Dina uppgifter kommer inte att användas för något annat ändamål än för att behandla din ansökan. Dina personuppgifter kommer exempelvis inte att samköras med något annat register eller annan myndighet. Den registrerade har enligt personuppgiftslagen rätt till registerutdrag och rättelse av uppgifterna. Ansökningsid: Gy 213/ Huvudmannen och ombud 1.1) Uppgifter om huvudmannen Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Marina läroverket Marinteknik AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Stocksunds hamn Webbadress

2 E-postadress Telefon arbetet Mobil 1.2) Bifoga huvudmannens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Se avsnitt 16 för bilagor. registreringsbevis från Bolagsverket. registreringsbevis från Bolagsverket och bolagsavtal. personbevis och registerutdrag från Skatteverket som visar att sökanden är godkänd för F-skatt. registreringsbevis från Bolagsverket och föreningens stadgar. föreningens stadgar och förteckning över styrelsens medlemmar med personnummer. trossamfundets stadgar och registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet. registreringsbevis från länsstyrelsen och stiftelseförordnande. 1.3) Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen (21:8) 1.4) Huvudmannens ombud Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Ombudets namn Gunilla Hedström E-postadress gunilla.hedstrom@klartskepp.se

3 Telefon arbetet Mobil ) Fullmakt Ombudets behörighet att företräda huvudmannen bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 1.6) Skolenhetens uppgifter Skolenhetens namn Marina läroverket Ombudets namn Gunilla Hedström E-postadress Webbadress Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Stocksunds hamn, Stocksund 1.7) Utökning av befintlig skolenhet Fråga 1.8 till 1.11 besvaras endast när ansökan gäller en utökning vid en befintlig skolenhet. Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. Ja Nej 1.8) SkolID Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror ) Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. 1.1) Byta namn nya namnet Om skolenheten ska byta namn anges det nya namnet här. 1.11) Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs.

4 Program Inriktning Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Ta bort Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Naturbruksprogrammet Fordons- och transportprogrammet Totalt antal elever vid skolenheten: 395 Ansökningsid: Gy 213/ Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1) Nationella program och inriktning Program som ansökan avser, ange nationella program och inriktningar samt elevantal. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår ) Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt vilket år detta inträffar. Vid utökning ange antal elever enbart för den/de sökta utbildningen/utbildningarna. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Lå 217/ ) Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Se avsnitt 16 för bilagor.

5 Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: Intresseundersökning ekonomiprogram på Marina läroverketintresseundersökningekonomiprogramdå vi får många förfrågningar om ekonomiprogram från sökande till vår skola vid Öppna hus, gymnasiemässor samt via mail kan vi konstatera att det finns en tydlig efterfrågan på ett sådant program vid Marina läroverket.vi har ca tre gånger fler sökande till vår samhällsvetenskapliga utbildning än platser vi erbjuder. Vi vet att det både bland de som kommer in och bland de som står i kö är flera elever som helst hade velat gå ett ekonomiprogram men har valt det samhällsvetenskapliga programmet hos oss för att de vill gå just gå på Marina läroverket.undersökningsmetod För att styrka efterfrågan på ett ekonomiprogram på Marina läroverket har vi gjort en enkätundersökning. Kanske kan man tycka att det vore mest intressant att ställa frågan till ungdomar som har gymnasieskolan framför sig men vi har valt att göra vår undersökning dels bland elever som idag går på vårt samhällsvetenskapsprogram samt bland fd elever, dvs elever som fullföljt vårt samprogram och tagit studenten från Marina läroverket.vi tog beslut om detta förfarande av tre skäl:1. Vi rekryterar elever från 26 olika kommuner och våra elever kommer från 1-talet olika grundskolor. Självklart kommer de flesta eleverna från närkommunerna. Stockholms kommun står för största andelen av sökande följt av Täby, Österåker och Sollentuna och bara dessa kommuner har ca 2 grundskolor tillsammans. Att genomföra en enkätundersökning med alla dessa grundskolor skulle bli svårgenomförbart.2. Vi tyckte också att det kändes lite det tokigt att gå ut och ställa frågan till elever i åk 9 som nu ska söka till gymnasiet till hösten då vi vet att tillståndet vi ansöker om först gäller from ht 215 så det kommer inte vara möjligt för dem att söka ekonomiprogrammet på ML. Vi vill inte göra intresserade elever och deras föräldrar besvikna. Elever i åk 8 känns för unga och oinsatta i gymnasievalet.3. Vi tror att de elever som känner skolan och befinner sig i eller gått ut sin utbildning har en bra känsla för vilket intresse yngre elever har och vad som skulle fungera bra på vår skola. Att fråga dessa grupper skulle även ge oss en mycket värdefull värdemätare både på frågan om intresse för utbildningen men också för hur kompetent skolan är att genomföra den i dessa ungdomars ögon.vi valde en metod där vi frågade våra egna elever. Vi valde att fråga elever i två olika årskurser på det samhällsvetenskapliga programmet på skolan som har valt gymnasieutbildningen enligt Gy211. Eleverna informerades muntligt om den tänkta utbildningen om våra tankar kring upplägg och innehåll. Därefter fick eleverna besvara en enkät med 5 frågor som i stort handlade om de skulle varit intresserade av ett sådant ekonomiprogram då de gjorde sitt val till gymnasieskolan, se bilaga 4. Denna enkät genomfördes i skolans eget system för enkäter via SchoolSoft under perioden jan elever av 9 möjliga svarade på enkäten.enkäten till tidigare elever på samhällsprogrammet på Marina läroverket dvs elever som gick enligt Lpf94 gjordes i form av en webbaserad enkät. Inbjudan att delta i enkäten skickades via sociala medier till 144 elever och den genomfördes under perioden jan 214. Eleverna informerades om tankarna kring programmet, upplägg och innehåll i inbjudan till att delta i enkäten. 72 personer som tog studenten mellan 26 och 212 (med tonvikt på de 4 senaste åren) besvarade enkäten, se bilaga 3. Totalt fick vi in 15 svar av 234 möjliga.resultatdet framgår klart och tydligt att det finns ett stort stöd för att erbjuda ett ekonomiprogram på Marina läroverket både bland nuvarande elever på samhällsprogrammet och elever som är klara med sin gymnasieutbildning. En stor andel av de som besvarat enkäten (64%) har svarat att de skulle ha sökt till ekonomiprogrammet om utbildningen funnits då de sökte till skolan.tydligt och glädjande är också att våra elever värnar om skolans unikum på olika sätt. De pekar på ett behov av utökning både av matsal och övriga lokaler. Detta är

6 något som vi redan planerat för och förvärvat en 49 kvadratmeter stor fastighet i direkt anslutning till skolan. Vi planerar även för en utökning av antalet platser i befintlig matsal/restaurang (se vidare 4.1 Lokaler). Eleverna pekar också på att den samhällsvetenskapliga utbildning vi idag erbjuder inte ska förändras. Slutsatsen är att det idag finns ett gott underlag för att starta ett ekonomiprogram på Marina läroverket. Med tanke på att elevkullarna dessutom växer de närmsta åren och att söktrycket till skolan därmed kan antas öka känner vi oss övertygade om att utöka skolans utbildningsutbud med ett ekonomiprogram nu ligger helt rätt i tiden. Ansökningsid: Gy 213/ Ekonomi 3.1) Etableringskostnader Etableringskostnaderna ska redovisas i budgeten. Om huvudmannen inte angett några etableringskostnader, ange varför. Se avsnitt 16 för bilagor. Möbler 3 Datorer 19 7Kontorsutrustning 16 5Totalt 426 2I likviditetsbudgeten ingår dessa belopp under lokaler/utrustning. I resultatbudgeten ingår dessa belopp under avskrivningar.kostnaden ska finansieras med egna medel. 3.2) Bidragsbelopp Redovisa hur huvudmannen har beräknat bidragsbeloppet per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Vi har utgått ifrån prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län 214, Ekonomiprogrammet, 76 8 kr per elev och år då riksprislistan för 214 ej ännu är fastställd. Samma belopp har vi antagit för alla tre åren. Vi har ej heller gjort någon uppräkning av kostnaderna för de tre åren. 3.3) Årsredovisning Bifoga den senaste årsredovisningen, om sådan finns. Om ekonomin visar låg likviditet och/eller soliditet redogör i förekommande fall för bakgrunden till den låga likviditeten och soliditeten. Redogör dessutom för hur huvudmannen ska stärka den ekonomiska situationen. Se avsnitt 16 för bilagor. Bifogas, se bilaga ) Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange vad posten övriga inbetalningar/intäkter består av och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som är hänförliga till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten (exempelvis caféverksamhet eller frisörverksamhet). Tillskott av medel som inte omfattas av

7 lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Se avsnitt 16 för bilagor ) Lån/ägartillskott/finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Se avsnitt 16 för bilagor. Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel senaste årsredovisning. Finansiering med egna medel, senaste årsredovisning bifogas. 3.6) Likviditetsbudget och resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten. Likviditetsbudget Inbetalningar Läsår 1 Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag Lån Övriga intäkter Ägartillskott Finansiering med egna medel 31 Summa intäkter Övriga inbetalningar Kostnader Summa inbetalningar Utbetalningar Personal Skolledning Personal Lärare

8 Skolledning Administration Lärare Administration Rekrytering 45 Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Möbler 3 Datorer 197 Service 8358 Kontorsutrustning 11 Telefon, kopiator mm 55 Läromedel Rekrytering Fortbildning Lokaler/utrustning Lokalkostnad Service Kontorsutrustning Läromedel Litteratur/utrustning/skolbi bliotek Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Litteratur/utrustning/skolbi bliotek 15 Skolmåltider Programvaror, licenser Övrigt Info och annonsering 532 Elevhälsa Skolmåltider Studieresor 66 APL-handledning Försäkringar 3428 Studieresor APL-handledning 297 Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Finansiella poster Räntor Avskrivningar

9 Studie- och yrkesvägledning 4884 Finansiella poster Räntor Amorteringar Summa utbetalningar Över-/underskott 1244 Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/Förlust ) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur huvudmannen ska arbeta för att uppnå detta - Ansökningsid: Gy 213/ Lokaler 4.1) Lokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Se avsnitt 16 för bilagor ) Speciallokaler vid nyetablering av skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas i skolenheten eller om de ska hyras externt. Om huvudmannen avser att hyra speciallokaler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången. Detta bör göras genom intyg som visar att fastighetsägare/förvaltare som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut lokalerna. Se avsnitt 16 för bilagor. Idrott och hälsa

10 - Naturvetenskapliga ämnen - Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram - 4.3) Lokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för hur huvudmannen avser att utöka befintliga lokaler. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. Vid skolstart 215 för 33 ekonomielever täcker vi behovet av lokaler med ombyggnad av befintliga lokaler på Marina läroverket, totalt 555kvm. Vi kommer att bygga om i byggnaden Lotsen för att möjliggöra två nya klassrum och ett antal grupprum vilket kommer att täcka det slutgiltiga behovet vid fullt intag. Fastigheten Lotsen ligger i direkt anslutning till övriga skolhus och är på ca 49 kvm och införskaffades till skolan i slutet på 213. Total yta inklusive Lotsen kommer efter ombyggnad att bli 5545 kvm. En smal sektor är lunchrestaurangen "Hamnkrogen" där vi kommer att utöka antalet sittplatser och schemalägga på ett annat sätt så att alla elever ryms. 4.4) Speciallokaler vid utökning av befintlig skolenhet Redogör för tillgången till speciallokaler för de årskurser som utökningen avser. Ange om huvudmannen hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms i den befintliga skolenheten. Idrott och hälsa Idrott och hälsa bedrivs i nuläget i skolans egna idrottssalar för Marina läroverkets gymnasieelever och avses bedrivas på samma sätt för de ekonomiklasser ansökan avser. Utrymme finns i salarna. Undervisningen bedrivs parallellt i halvklassalar där en sal är idrottssal och en sal är ett väl utrustat gym. Skolan hyr Mörbyhallen, en kommunal idrottshall en förmiddag i veckan där två helklasser kan ha idrott samtidigt. Detta för möjlighet till inomhusidrott i helklass. Klasserna har tillgång till salen efter ett schema som samordnas efter idrottslärarnas kursupplägg. Undervisning bedrivs även utomhus där skolan har en egen volleybollplan och dessutom finns joggingspår och stora gräsytor för fotboll, rugby och qi gong angränsat till skolans område. Vi hyr tider för simning m.m. i Danderyds kommuns badhus Mörbybadet. Utöver detta, beroende på kursupplägg hyr idrottslärare enstaka tider för curling och dans m.m. Teori i kurserna Idrott och hälsa 1 och 2 genomförs i skolans vanliga teoriklassrum. Naturvetenskapliga ämnen Naturkunskap bedrivs idag och utrymme finns för de ekonomiklasser ansökan avser, i skolans 3 salar anpassade för naturvetenskapliga ämnen: Orcinus, Stenella och Littorina. I Littorina finns ett kemilabb och i Orcinus ett biologilabb. I fysiksalen Nämdö finns även ett fysiklabb. Utbildning i naturkunskap kommer att bedrivas i någon av dessa salar.

11 Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram - 4.5) Skolbibliotek Beskriv hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga och pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms i skolenhetens lokaler bifoga intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek. Se avsnitt 16 för bilagor. På skolan har det funnits ett mindre bibliotek från skolstaten 22. Hösten 211 förnyades detta och inrättades i övervåningen på ett separat hus. Där finns det ett antal datorer, en egen scanner- och kopieringsmaskin och två bra arbets- och läsrum. Den ena delen av biblioteket innerhåller datorer och facklitteratur sorterade efter våra olika utbildningar. Den andra delen av biblioteket består av utvald skönlitteratur som elever kan låna hem. Organisatoriskt har en språklärare ansvar för biblioteket och ansvarar för inköp, ordning osv. Skolans studiecoacher och biblioteksansvarig finns tillgängliga under vissa tider i biblioteket.i övrigt har respektive utbildning egna ämnesbibliotek ute i skolan med t.ex. klassuppsättningar av skön- och referenslitteratur. Biblioteket har blivit en lugn och bra studieplats som utnyttjas väl av skolans elever.som ett komplement till skolbiblioteket finns med ca 5 min promenadväg ett litet lokalt centrum med ett utmärkt kommunalt bibliotek som skolan nyttjar. Ansökningsid: Gy 213/ Skolenhetens ledning och personal 5.1) Rektor vid nyetablering av skolenhet För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2) Rektor vid utökning av skolenhet Redogör för den pedagogiska utbildning och erfarenhet som skolenhetens rektor har. Rektor Per Lindberg är utbildad ämneslärare i psykologi, samhällskunskap, religion och historia och har 32 års erfarenhet i undervisning på grundskola och gymnasieskola. Per har genomgått rektorsutbildningen. I rektors tjänst ingår viss undervisning. Rektor har varit anställd sedan Marina läroverkets första läsår ht 22.Rektors egen beskrivning av erfarenhet och utbildning:som pedagog: Redan i unga år var jag sjöscoutledare vilket tidigt gav mig insikt i scoutrörelsens grundläggande filosofi Learning by doing. Det har jag burit med mig i vuxen ålder som ett fantastiskt pedagogiskt verktyg. Jag började min skolkarriär som elevassistent på Vällingbyskolan Som elevassistenst hade jag fördelen av att få möjlighet att delta i många olika grupper, framförallt på lågstadiet. Att möta alla dessa olika pedagoger som jobbade hårt för att lyckas med sina elever gav mig lärdom om att vägarna att nå målen är oändliga. Detta har varit en grundläggande och viktig kunskap i mitt nuvarande arbete med att leda en stor grupp pedagoger. Efter min lärarutbildning undervisade jag 23 år på högstadiet vilket var enormt lärorika år och en fantastisk skola när det

12 kommer till att lära mig hur ungdomar med många olika behov fungerar. I min nuvarande roll som rektor har jag fortfarande haft förmånen att undervisa vilket ger mig en ytterligare dimension. Som chef/ledare: Att jobba i lag och leda arbetslag har alltid varit aktuellt för mig. Jag trivs i miljöer där samarbete är den grundläggande arbetsmetoden. Detta är något som gått igen i alla jobb jag haft: Scoutledare kolloledare lärare arbetslagsledare tillsynslärare projektledare rektor. I de olika rollerna jag haft under mitt arbetsliv har jag stött på många olika typer av chefer och ledare vilka inspirerat mig och bidragit till att forma det ledarskap jag själv bedriver idag. Utbildningar: Först utbildade jag mig till fritidsledare, därefter gymnasielärare i samhällskunskap, psykologi och socialkunskap. Jag tog anställning på en högstadieskola och parallellt med arbetet där läste jag in min lärarbehörighet i historia, religion och geografi. Jag gick ITiS handledarutbildning och fungerade som ITiS-ansvarig i Österåkers kommun under ett antal år. Jag har gått ett antal fortbildningar inom diverse områden och undervisat som lärare i datakunskap. Jag gick rektorsutbildningen Se vidare bilaga 6, rektors CV. 5.3) Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Huvudmannen för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, skollagen. 5.4) Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärartjänster i budgeten. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster Personer Heltidstjänster 4 1,55 5 4,43 5 4,43 Ansökningsid: Gy 213/ Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning 6.1) Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Marina läroverkets övergripande mål är att våra elever ska: Må bra, utmanas och lyckas samt behålla nyfikenheten. Alla elever har en mentor som är den som coachar eleven löpande i sin skolvardag, både vad gäller studier men även till viss del på det personliga planet. Utöver lärarna/mentorerna finns på skolan ett elevvårdsteam som utgörs av rektor, skolsköterska och bitr rektor/syv. På skolan finns också en fritidsledare som samarbetar nära elevvårdsteamet. Skolsköterskan och fritidsledaren

13 är båda fast anställda på en tjänstgöringsgrad av 75%. Marina läroverket har en skolläkare kopplad till verksamheten. Skolläkaren har medicinskt ledningsansvar för verksamheten inom skolhälsan.elevvårdsteamelevvårdsteamet arbetar både förebyggande och med riktade insatser:förebyggande arbete i samarbete med skolans fritidsledare: OK eller NEJ?! Arbete med attityder och värderingar kring ANT-frågor samt sociala- och relationsfrågor. SamtalStresshantering WCD Ligga schysst Ett seminarium kring sex och samlevnad handling/konsekvens och ansvar. Sociala aktiviteterelevvårdsteamet deltar aktivt i alla sociala aktiviteter på skolan för att skapa trygga relationer.riktade insatser:elevvårdsteamet träffas varje vecka och då finns tillfälle för lärare och mentorer att komma till gruppen med sina olika ärenden. Utifrån problematiken stöttar elevvårdsteamet och ger riktade åtgärder utifrån gruppens olika kompetenser. Någon ur elevvårdsteamet deltar alltid vid elevvårdskonferenser.fritidsledarepå skolan finns en fritidsledare som jobbar aktivt med värdegrundsfrågor och förebyggande arbete. I samarbete med elevvårdsteamet tar hon ansvar för att driva frågor som handlar om SANT, stress/kost/välmående etc.fritidsledaren ska finnas tillgänglig och vara en god förebild och vuxenkontakt för alla elever på skolan samt aktivt jobba för en god miljö på skolan, både fysisk och psykosocial. Fritidsledaren har till uppgift att ordna olika aktiviteter för eleverna, rastverksamhet, turneringar, läxläsningsgrupper, samtalsgrupper etc.fritidsledaren ska stötta skolans elevkår i deras arbete och fungera som länken mellan Elevkårens styrelse och skolledningen.lärare/mentorervarje mentor på skolan ansvarar för en grupp elever. Mentorerna kartlägger på hösten i åk1-elevernas behov av stöd och tar reda på vilket stöd de ev. fått under tidigare skolgång och informerar berörda. Mentorn upprättar vid behov en åtgärdsplan tillsammans med elev och föräldrar. Mentorn håller i utvecklingssamtalen och följer upp elevens individuella studieplan. Söker stöd hos elevvårdsteamet vid behov.lärarna i respektive kurs ansvarar för att ha koll på elevernas behov av stöd. Vid behov, t.ex. om en elev kommit efter i kursen upprättas handlingsplaner för eleverna.studiecoacherinom varje arbetslag finns en lärare som fungerar som studiecoach, ffa. för elever som är i behov av extra stöd. Studiecoachen kan hjälpa till med att planera och strukturera sina studier samt få hjälp att hitta strategier för sitt lärande. Studiecoacherna ska också vara insatta i hur datorstödprogram och andra tekniska hjälpmedel fungerar för att kunna stötta elever i användandet av dessa.utöver detta håller de sig uppdaterade på området särskilda behov och ser till att frågan hålls levande i lagen. De har till uppgift att finnas som stöd/bollplank för de övriga lärarna inom respektive arbetslag. Vid behov, t.ex. inför dyslexiutredningar screenar studiecoacherna eleverna. FÖRÄLDRARElevvårdsteamet ser det som självklart att bästa stöd för våra ungdomar bygger på ett gott samarbete med hemmet - inför seglingarna, olika utredningar eller annat stöd runt eleven. Många föräldrar kontaktar Evt för råd, stöd och hjälp.externa RESURSERFörutom att samarbeta med lärare, mentorer och föräldrar vänder sig Elevvårdsteamet till experter på olika områden när så behövs. Följande externa kontakter samarbetar skolan med eller slussar ungdomar vidare till vid behov. Elevvårdsgruppen.se - för kurator/psykolog/specialpedagogtjänster Unga vuxna PRIMA Ungdomsmottagningar Husläkare BUP Dopingjouren Ätstörningskliniker såsom Mando, SÄC Socialkontor/Fältsekreterare Maria Ungdom/ Beroendemottagningo Alkoholo Drogero SpelSKOLLÄKARE - MLASkolläkaren träffar alla elever som skolsköterskan bedömer har ett behov av det. Det kan gälla elever med skolrelaterad problematik (hög frånvaro, sömnsvårigheter, stress), ungdomar med särskilda behov samt ungdomar som av olika anledningar behöver någon uppföljning av fysisk eller psykisk hälsa från grundskolan.skolläkaren genomför spirometri med alla elever i Marinteknikutbildningen innan arbete i verkstaden påbörjas.för att som elev kunna mönstra på

14 skolsegelfartyget Älva krävs ett godkänt Läkarintyg för sjöfolk.läkaren genomför en läkarundersökning för att klargöra att eleven inte har någon sjukdom eller något annat kroppsligt hinder som skulle kunna innebära en fara för eleven själv eller för andra ombord. Denna tjänstbarhetsbedömning gör läkaren mot bakgrund av: Hälsodeklaration Allmän undersökning Syn- och hörselkontroll.de medicinska kraven varierar beroende på vilket fartområde och i vilken befattning man ska tjänstgöra i.det är vår skolläkare som genomför läkarundersökningarna och gör en bedömning av elevernas fysiska och psykiska hälsa samt utfärdar läkarintygen för sjöfolk. Skolläkaren blandar in externa kontakter och experter vid behov samt alltid behandlande läkare/terapeut då sådana finns kring eleven. 6.2) Studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Marina läroverket har en kombinerad tjänst där en bitr rektor/ställföreträdande rektor har ansvar för de mjuka frågorna som elevvård, studievägledning, elevråd. Hon finns dagligen tillgänglig nära eleverna för individuell vägledning. Eleverna får i grupp information om begrepp i gymnasieskolan som är nya för eleverna från grundskolan. Generell genomgång av studieplaner och individuella val ges i respektive klass. Löpande information om t.ex. högskoleprov, olika mässor för utlandsstudier och annat som kan vara av intresse för eleverna läggs ut både på SchoolSoft och på SYV-tavlan i skolan. Varje höst anordnas en dag med högskoleinfo för elever i åk2 och 3 och eleverna får möjlighet att gå på SACO-mässan. I år anordnas även en PYF-dag, Plan Your Future för eleverna i åk3. Denna dag kommer före detta Marina läroverkare tillbaka till skolan för att berätta om vilka val de gjort i sina liv efter att de gått ut gymnasiet, för att berätta om de olika yrkes- och studieval de gjort. Ett samarbete mellan skolan och Marina läroverkets Alumniförening.Lärarna på de praktiska utbildningarna har god kännedom om sina respektive branscher och är uppdaterade kring olika yrkesvägar. Vid flera tillfällen ges olika branschkurser på skolan som eleverna inbjuds att delta i. Representanter från branschorganisationen informerar eleverna om aktuella yrken och studier efter gymnasiet. Eleverna på Marinteknikutbildningen åk 3 åker till Berga örlogsbas en dag och får information om anställningar och utbildningar inom försvarsmakten. Eleverna på Marinbiologiutbildningen seglar i åk 2 iväg på en kusttripp med fartyget Belle Amie i Stockholms skärgård för att besöka olika företagare och entreprenörer inom det marina området. Ansökningsid: Gy 213/ Elevens utveckling mot målen 7.1) Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Alla som arbetar inom verksamheter i Marina läroverket har ett ansvar att agera då man känner oro för en elevs välmående. Den som ser problemet informerar elevens mentor som alltid ansvarar för

15 sin elevgrupp. Det kan gälla svårigheter att följa studierna eller frånvaro. Det kan även gälla relationsproblem eller oro för elevens fysiska och/eller psykiska välmående.arbetsgång:1. Uppmärksamma 2. Utreda 3. Utarbeta och genomföra åtgärdsprogram 4. Följa upp och utvärderaarbetet är tudelat. Ett proaktivt arbete när det gäller elever med kända studiesvårigheter och ett mer reaktivt arbete gällande de elever som visar sig ha problem med att nå målen av olika anledningar.åtgärdsprogram för elever med kända/utredda svårigheter som dyslexi, koncentrationssvårigheter, ADD, ADHD etc:1. När en elev börjar på ML så håller mentorn ett inskrivningssamtal tillsammans med eleven och vårdnadshavare. 2. Vid inskrivningssamtalet tar mentorn upp frågan om särskilda behov och stämmer av om eleven har några kända och redan utredda skolsvårigheter. Tillsammans går man igenom hur elevens tidigare skolgång har sett ut och om eleven tidigare haft något särskilt stöd i skolan samt i så fall hur det sett ut och fungerat. 3. Utifrån vad som kommer fram under inskrivningssamtalet skriver mentorn vid behov (i samråd med elevvårdsteamet) ett åtgärdsprogram för eleven. Här formuleras vilka behoven är och hur de ska tillgodoses, både skolans och elevens åtaganden. 4. I åtgärdsprogrammet ska det formuleras när och hur det kommer att följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet distribueras till samtliga undervisande lärare som i sin tur tar ett samtal med eleven om hur de tillsammans ska jobba på bästa sätt för att eleven ska kunna nå sina mål. Mentorn lämnar även en kopia på åtgärdsprogrammet till skolsköterskan för arkivering i elevens journal.elever som riskerar att inte nå målen eller på annat sätt visar sig ha en svår skolsituation:1. Då det finns misstanke om att en elev inte kommer att nå ett godkänt resultat på en kurs skriver den undervisande läraren en kursvarning och förmedlar vad som behöver göras för att eleven ska nå ett godkänt resultat. Kursvarningen går även till elevens mentor samt vårdnadshavare. 2. Bedömer den undervisande läraren (eller mentorn) att eleven är i behov av särskilt stöd kontaktas elevvårdsteamet för vidare utredning/bedömning av eventuellt behov av särskilt stöd och beslut om ett eventuellt åtgärdsprogram och följer rutinen ovan. 3. Om en elev har flera kursvarningar larmar mentorn elevvårdsteamet som beslutar om utredning av vilka stödinsatser som behövs. I dessa fall kallas även till EVK med eleven, vårdnadshavare och elevvårdsteamet (och följer sedan rutinen ovan).4. Skulle andra svårigheter i skolan bli kända kallar mentorn till EVK med eleven, vårdnadshavare och elevvårdsteamet för att utreda situationen och behovet av stöd och ev. upprättande av åtgärdsprogram. Ansökningsid: Gy 213/ Kvalitet och inflytande 8.1) Systematiskt kvalitetsarbete vid utökning Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 8.2) Systematiskt kvalitetsarbete vid nyetablering Besvaras vid en nyetablering. Beskriv huvudmannens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

16 - 8.3) Rutiner för klagomål Beskriv huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen. Vid klagomål ska elev och föräldrar i första hand kontakta mentorn som hanterar ärendet. På SchoolSoft (skolans elevplattform tillgänglig för alla elever, föräldrar och personal) finns en rutin och blankett för klagomål, se bilaga 1 Klagomålshantering.Vi informerar om detta på föräldramötet i åk1 och i Välkommen till som eleverna får med sig hem första skoldagen. Rutinen lyder:följande rutin gäller då elev eller vårdnadshavare är missnöjd med utbildningen vid Marina läroverket.klagomål kan lämnas muntligt eller skriftligt. Nedanstående ska ses som en stegrande åtgärdstrappa.1. Vänd dig till berörd pedagog. 2. Vänd dig till rektor. 3. Vänd dig till huvudmannen, VD för Marina läroverket.lämnas klagomål in skriftligt blir du kontaktad av skolan inom en vecka om ärendets status. Väljer du att vara anonym kan du inte räkna med att vi behandlar ärendet. Om man inte är nöjd med åtgärderna kan en anmälan göras till skolinspektionen eller barn och elevombudsmannen (beo) Detta ska göras skriftligen via eller via vanligt brev. 8.4) Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. På Marina läroverket har vi jobbat för en skolkultur där öppna relationer mellan elever och skolans personal stått i centrum. Vi arbetar i arbetslag kring eleverna vilket ger alla elever en inre krets av vuxenkontakter på skolan. Rent fysiskt har lärarna sina arbetsplatser i direkt anslutning till elevernas hemvist. Eleverna har främst sina mentorer och utbildningsledare att vända sig till med allehanda frågeställningar men rektor och övrig personal på skolan finns alltid tillgängliga för eleverna. Ämneslärare presenterar mål och betygskriterier i varje kurs och i samråd med eleverna skapas en terminsplanering som kan läggas ut på SchoolSoft så att den nås av både elever och målsmän.övergripande inflytande ges eleverna genom skolans elevorganisation, Marina läroverkets elevkår, MLE. Elevrådet ombildade sig under våren 211 till en elevkår, under ledning av 6 elever vilket var ett stort arbete som de ledde på ett rakt, tydligt och lustfyllt sätt med alla skolans elever inblandade. Under 212/13 fortsatte implementeringsarbetet och elevkåren har nu ett flertal olika utskott, där skolans elever är representerade. Övriga elever på skolan prisar elevkåren och deras arbete på skolan. MLE jobbar både med frågor som rör den fysiska och den psykosociala skolmiljön. De träffas regelbundet och kan ta upp vilka frågor som helst. Det finns en arbetsmiljögrupp där varje arbetslag/program även har en elevrepresentant med. På skolan finns både formella och informella kanaler för eleverna till inflytande över sin utbildning.mle jobbar både med frågor som rör den fysiska och den psykosociala skolmiljön.styrelsen för MLE fortsätter att driva arbetet med de traditioner och gemensamhetsskapande aktiviteter som elevrådet gjort tidigare, se vidare värdegrundsarbete, nr 1.4.

17 Ansökningsid: Gy 213/ Trygghet och studiero 9.1) Ordningsregler Redogör för skolenhetens arbete med att upprätta ordningsregler. Under 212/13 arbetade vi på skolan fram nya gemensamma normer och regler. I detta arbete var alla arbetslag samt eleverna involverade på olika sätt. Vi började med att förtydliga skillnaden på just normer och regler och kom fram till att reglerna handlar om säkerhet i första hand och är aldrig är förhandlingsbara. Normerna är ju också en typ av regler fast lite mer av uppförande/ beteende - regler, dvs. vilka förväntningar vi har på varandra. Självklart får eleverna tillsägelser om de bryter/inte följer normerna också men att bryta mot dem en gång leder inte till krav på samtal med rektor. Vad gäller normerna jobbade vi utifrån att det viktigaste inte är exakt vad det står utan det viktiga blir de diskussioner vi får till med eleverna för att göra normerna tydliga, vettiga och begripliga för alla. Som ett komplement till våra "Normer och regler" jobbade vi programvis fram "studienormer" som är specifika för varje program. I studienormerna formulerades vilka förväntningar respektive program har på sina elever. Vad det är som gäller kring t.ex. deadlines, omprov, material, datorer, sena ankomster, fusk, inlämningar, momentpapper, tydlighet i dokumentation, momentpapper, sjukdom, eget arbete, etc. Det finns flera studienormer som är gemensamma på alla program men de får ändå stå under respektive programs studienormer. Alla lärare måste sätta sig in i studienormerna på det/de program de undervisar och följa dem. Tanken är att det ska vara tydligt och enkelt för både lärare och elever - alla ska veta vad som gäller och det ska vara lätt att göra rätt!se vidare bilaga Ansökningsid: Gy 213/ Åtgärder mot kränkande behandling 1.1) Plan mot kränkande behandling vid utökning av skolenhet Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 16 för bilagor. 1.2) Målinriktat arbete Beskriv hur huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Alla elever vid Marina läroverket har som sin absoluta rätt att känna sig trygga och respekterade. Skolans övergripande mål är att alla elever på Marina läroverket ska utmanas och lyckas, behålla

18 intresset och må bra.grundläggande och förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling:vår organisation på skolan bygger på undervisning i sammanhållna klasser. Detta har vi valt för att vi vet att det skapar trygghet och att eleverna i respektive grupp/klass månar om varandra, tar hand om varandra och hjälper varandra i skolan och i skolarbetet på ett bra sätt. Det är också i klassen man förbereder sig för sina gemensamma äventyr som undervisningen ombord på skolsegelfartyget Älva medför och då skapas också en stark sammanhållning inför seglingen. Livet ombord på skolsegelfartyget Älva handlar om att hjälpa och stötta varandra i det dagliga arbetet. Det gäller allt från segelsättning och städning till att vara en god kamrat. Det är viktigt för både trivsel och säkerhet att alla sköter sina sysslor, samarbetar och tar ansvar. Vaktpass, byssan, middagstider, sovtider, lektioner och tider då man ska vara tillbaka på båten är viktiga rutiner, som måste följas för att det dagliga samarbetet mellan lärare, elever och besättning ska fungera. Syftet med våra långseglingar är att ge Marina läroverkets elever möjligheter att tillägna sig nya kunskaper, upplevelser och erfarenheter samt att på plats kunna tillämpa sina kunskaper på ett mer stimulerande sätt. Elevernas roll som jungmän på båten är en del av undervisningen och det är elevernas kunskapsinhämtning och tillgodogörande av erfarenheter som är själva syftet med seglingarna. Under seglingarna får många elever uppleva vänskap och social gemenskap på ett sätt de tidigare inte varit med om vilket leder till en fördjupad respekt för varandra.eftersom vi jobbar med sammanhållna klasser ser vi till att ha många aktiviteter på skolan då vi blandar eleverna över klass-, program- och åldersgränser för att öka gemenskapen på skolan i stort och minimera risken för utanförskap. Vid dessa aktiviteter deltar alltid EVT, ledning, lärare, fritidsledare och annan personal på skolan.aug: Kick off / Inspark åk1 - leds av fritidsledare och Elevkåren. Mentorer åk1 deltar.sept: Elevkårsdagen en poängjakt för alla elever på skolan (blandade grupper) leds av Elevkåren och Fritidsledaren. Alla lärarna deltar.dec: Julinnebandy leds av idrottslärare. Alla lärarna deltar.dec: Luciafirande leds av musiklärare och fritidsledaren.dec: Julavslutning med uppträdande leds av fritidsledaren och Elevkåren.Feb: Vänskapsdagen med talangjakt leds av Elevkåren och fritidsledaren.maj: ML-dagen, en klasskamp leds av Fritidsledare. Alla lärarna deltar.övriga aktiviteter:- Långseglingar med skolsegelfartyget Älva, alla elever leds av lärare och besättning.- Skärgårdsveckor, elever på Marinteknikutbildningen leds av lärare.- Skärgårdsvecka, elever på Ledarskapsprogrammet leds av lärare.- Båbi, Båt/biologi vecka i skärgården med Marinbiologiutb åk1 och Marinteknik åk3 leds av lärare.- OK eller NEJ alla elever i åk1, en vecka om attityder leds av Fritidsledare, EVT och mentorer.- Mösspåtagning och Studentlunch för elever i åk3 leds av Fritidsledare med hjälp av elever från åk1 och 2. - Hamnens dag, ett årligt jippo i Stocksunds hamn med tema sjösäkerhet leds av utsedd person.- Theme day, olika temadagar då personal och elever klär ut sig leds av receptionisten och Elevkåren.- Skolans fritidsledare genomför en mängd aktiviteter i blandade grupper, såsom träningspass/motionsgrupper, olika samtalsgrupper (rökavvänjning, studieteknik) etc.- Julfest med familjer till elever på ledarskapsprogrammet åk2 leds av elever och lärare.- Olika mässor (Dante, Gymnasiemässan, Båtmässan) och Öppna hus på skolan leds av ledningen/arbetslagen.det förebyggande arbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Uppföljning och utvärdering av det gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av ledningsgruppen och uppdateras varje läsår i samband med fastställande av kommande års kalendarium.då konflikter uppstår följer vi skolans plan mot kränkande behandling.

19 1.3) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv huvudmannens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Som svar redovisas delar ur bifogad bilaga 15 Plan mot kränkande behandling.åtgärder vid förekomst av mobbning och annan kränkande särbehandling:varje person, elev eller personal, som får kännedom om att mobbning eller kränkande särbehandling förekommer kontaktar utbildningsledaren i respektive program eller någon i EVT/Fritidsledaren som sedan följer skolans åtgärdsplan:vetskap: Förälder, elev, personal kontaktar utbildningsledaren eller någon ur EVT angående ett aktuellt fall av mobbning/kränkande särbehandling.data: Den /de informerade samlar in så mycket data som möjligt från elev, förälder eller någon annan, konkretiserar det skriftligt, var, när och hur förekommer kränkningarna? Vem, vilka är inblandade?samling: De som ska itu med ärendet sammankallas. De kartlägger fakta och fördelar arbetet. Som samtalsrum används lilla konferensrummet.rektor: Informeras om ärendet och även under arbetets gång. Rektor har alltid yttersta ansvaret. Någon av personalen kan dock utföra det operativa arbetet. Rektor informerar huvudmannen om pågående och avslutade ärenden vid varje styrelsemöte.samtal: Samtal genomförs med mobbarna. Det är viktigt att samtalen sker parallellt (vid flera mobbare) eller i tät följd så att de inblandade inte hinner konferera med varandra. Samtidigt förs samtal med den mobbade.info: På rektors uppdrag kontaktar gruppen mobbarnas föräldrar och informerar om det pågående arbetet, att samtal förts med deras ungdom. Däremot ges inte en direkt rapport från samtalet.dok: Information och samtal dokumenteras. Dessa finns samlat hos skolsköterskan under ärendets gång. Avslutat ärende läggs i inblandade elevers journaler.uppf: Vid varje samtal avtalas om uppföljningssamtal. Till en början efter några dagar, därefter regelbundet så länge som det behövs. Inför samtalen har stödgruppen kontakt med den mobbade och dennes familj för att ha aktuell lägesrapport.rasism, främlingsfientlighet och diskriminering:på Marina läroverket accepteras inga rasistiska, främlingsfientliga eller andra kränkande symboler. Inte heller musik med sådant budskap får förekomma.åtgärder vid rasism, främlingsfientlighet och diskriminering vid Marina läroverket:- Personalen på skolan skall ingripa om någon använder skällsord med rasistisk, främlingsfientlig eller diskriminerande innebörd. Om detta ändå inte upphör rapporteras detta till rektor.- Vid spridning av rasistiskt, främlingsfientligt eller annat diskriminerande material såsom t.ex. flygblad eller affischer har all personal på skolan ansvar att genast stoppa denna spridning. Skolledningen ska därefter snarast informeras om materialet och om vem som spridit detta.- Om någon på skolan bär rasistiska, främlingsfientliga eller andra diskriminerande symboler eller spelar musik med samma budskap är det personalens skyldighet att säga till personen att detta inte är tillåtet och rapportera till rektor som beslutar om ev. fortsatta åtgärder som t.ex. polisanmälan.- Rektor fattar beslut om åtgärder såsom kontakt med antimobbningsteamet (se ovan: Åtgärder vid mobbning), kontakt med vårdnadshavare, information till berörda lärare, insatser från elevvården, polisanmälan, och avstängning eller förvisning från skolan enligt skollagen 5 kap Den person som utsatts för rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering erbjuds stödjande samtal hos skolsköterskan. Även stödjande samtal med föräldrar kan vara aktuellt.- I det fall personal på skolan ger uttryck för främlingsfientlighet, rasism eller diskriminering skall detta direkt anmälas till rektor som ansvarar vidare för ärendet.- Arbetet dokumenteras fortlöpande.dessa personer ingår i skolans

20 elevvårdsteam:kristina Marcusson (skolsköterska) Lee Stern (bitr. rektor) Per Lindberg (rektor) ) Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. På Marina läroverket är vår grundläggande uppfattning att det är bättre att vara proaktiv än reaktiv, vilket konkret innebär att vi har ett stort antal aktiviteter som är avsedda att bygga en god värdegrund på skolan.styrelsen för MLE, Marina läroverkets elevkår driver, i samarbete med skolans personal, flera av skolans traditioner och gemensamhetsskapande aktiviteter. För att hälsa de nya ettorna välkomna till skolan och för att de ska lära känna varandra lite bättre ordnas årligen en kick off i samband med skolstarten. Eleverna åker iväg med skolans fartyg för en lek- och teambuildingdag ute i närskärgården. Dessutom ordnas ytterligare en lekdag på skolan i samband med terminsstart på hösten, MLE-dagen, för att eleverna ska få lära känna varandra över klass- och åldersgränserna. Eleverna tävlar i olika grenar i grupper blandade mellan program och årskurser. Denna dag ligger tidigt på hösten just för att öka gemenskapen på skolan i stort. På våren anordnas Marina läroverksdagen, ML-dagen som genomförs klassvis, en klasskamp. Elevkåren håller även en julavslutning för skolans alla elever. De samlar alla i aulan och alla som vill får uppträda. Utöver detta ordnar de en vänskapsdag för hela skolan i samband med Alla hjärtans dag samt lite olika vardagsdags-kalas för att lätta upp i skolarbetet och stärka skolgemenskapen. Eleverna på skolan uppskattar verkligen dessa elevstyrda sammankomster. Elevkårens olika utskott ordnar olika aktiviteter bl.a. har Miljöutskottet ordnat en klädbytardag.till läsåret 1314 har vi anställt en fritidsledare, som led i värdegrundsarbetet, med fokus på eleverna och deras skolvardag. Hon arbetar aktivt med värdegrundsfrågor, finns tillgänglig och är en god förebild och vuxenkontakt för alla elever, jobbar aktivt för en god miljö på skolan - både fysiskt och psykosocialt, stöttar och hjälper elever med särskilda behov lite extra, håller i rastverksamheten, ordnar olika aktiviteter för eleverna såsom turneringar och läxläsningsgrupper samt stöttar skolans elevkår med deras arbete och fungerar som länken mellan Elevkårens styrelse och skolledningen. Bl.a. har hon startat sluta röka - grupper, haft kost- och näringsrådgivning, personlig träning och gruppträning (crosstraining och yoga). Fritidsledaren ansvarar också för att planera, organisera och genomföra delar av skolans traditioner såsom mösspåtagning, studentlunch, skolavslutning, inspark/kick off åk1, luciafirande och lekdagar. Hon deltar i skolans elevvårdsteam och ansvarar för temadagar kring ANT och SoS ( OK eller Nej samt Ligga schysst ). Fritidsledarens arbete har redan gett stora positiva effekter på skolan.vår organisation på skolan bygger på undervisning i sammanhållna klasser, vilket vi gör av två skäl. Främst för att vi vet att detta skapar trygghet och att eleverna i respektive grupp/klass månar om varandra, tar hand om varandra och hjälper varandra i skolan och i skolarbetet men också för att det är tillsammans med sin klass som eleverna förbereder sig för sina gemensamma äventyr som undervisningen ombord på skolsegelfartyget Älva medför. I och med det skapas en mycket stark sammanhållning inför seglingen.eftersom vi jobbar med sammanhållna klasser för undervisningen ser vi till att ha många aktiviteter på skolan då vi blandar eleverna över klass-, program- och åldersgränser. Vi har t.ex. en årlig innebandyturnering där vi har ett poängsystem som främjar just detta. Varje år utvärderar vi dessa aktiviteter och förbättrar, förändrar eller tar bort aktiviteter.om