Bra dialog bättre byggen Blivande arkitekter och byggnadsarbetare möts i pilotprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra dialog bättre byggen Blivande arkitekter och byggnadsarbetare möts i pilotprojekt"

Transkript

1 En god dialog mellan alla parter i ett byggprojekt underlättar och rentav stärker arbetsprocessen. Men den är svår att få till, många gånger brister kommunikationen av olika anledningar. Varför inte hjälpa blivande arkitekter och byggnadsarbetare att påbörja dialogen redan under utbildningen? En bra idé tyckte tre gymnasieskolor i Västra Götalandsregionen, Chalmers arkitektur och Sveriges lantbruksuniversitet som formade ett flerårigt samarbete. Här berättar deltagare och projektledare om sina erfarenheter i hopp om att fler skolor ska ta efter. Skriften är producerad av Mie Svennberg, arkitektur konsulent i Västra Götalandsregionen och Monica Havström, frilansjournalist. Bra dialog bättre byggen Monica Havström och Mie Svennberg Bra dialog bättre byggen Blivande arkitekter och byggnadsarbetare möts i pilotprojekt Monica Havström och Mie Svennberg

2 Text: Monica Havström och Mie Svennberg Grafisk form: Monica Havström Foto: Erik Yngvesson (framsidan, sid 2, 5, 8, 12, 15, 16, 18, 19, 24, 26, 28, 29, 30, 32, 34, 37, 43, 46, 50, 54, 59) Gunilla Linde Bjur (baksidan, sid 6, 12, 42, 48) Andreas Lindblom (sid 6, 10, 20, 25) Mie Svennberg (sid 34, 38, 42) Krister Engström (sid 40) Marcus Broman (sid 44) Tryck: Svärd & Söner, Falköping 2010 ISBN Skriften kan beställas från Konst- och kulturutveckling epost:

3 Bra dialog bättre byggen Om blivande arkitekter och byggnadsarbetare får kontakt redan under studie åren ökar chanserna för en djupare förståelse för varandras yrkes roller. När bygg- och arkitekturlärare månar om och schemalägger gemensamma projekt hjälper de till att bygga framtida broar mellan dessa yrkesgrupper. I denna skrift kan du läsa om tre gymnasieskolor med byggprogram i Västra Götaland, som har valt att samarbeta med två universitet med arkitektutbildningar. Samarbetet är en bra början för att på sikt nå fram till den goda dialogen mellan alla parter i byggprocessen. 3

4 Innehåll Idén bakom dialogprojekten Projektet i Vara Samarbete ger skräddarsydda villor Arkitekten måste kunna kommunicera Examensarbete ledde till uppdrag Familjen Lee bygger hus vid sin vägkrog Samverkan ger kompetenshöjning Projektet i Uddevalla Från idé till färdig friggebod Viktigt att byggeleverna ser sin roll Projektet i Alingsås En skolgård där alla får göra avtryck Förankra idéerna och förvalta dem Chalmers framtida medverkan Hur kan arkitektutbildningen förbättra dialogen? Arkitektur på schemat Sveriges enda arkitekturkonsulent finns i Västra Götalandsregionen Göteborgselever lär sig att vrida på begreppen Arkitektur populär kurs på gymnasium i Jönköping Tankar om arkitektur och nya projekt Några notiser Patrik Gustafsson går byggprogrammet i Uddevalla för att bli snickare ett självklart yrkesval för honom. Boden har han byggt tillsammans med två klasskompisar efter en Chalmersstudents ritningar. Läs om projektet på sidan

5 Förord Idén bakom dialogprojekten Från skiss till inflyttningsklart hem. Villa Carlsson får sista strykningen fasadfärg. I Sverige är många arkitekter och byggnadsarbetare ovana vid att kommunicera på ett bra sätt. Det vill vi göra något åt, säger Gunilla Linde Bjur, professor i arkitekturens kultur och kommunikation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon tror att dialogen kan börja redan under utbildningen, innan personerna kommer ut och möter fördomar om varandras yrkesgrupper. Om vi kan bygga broar mellan byggnadsarbetare och arkitekter redan innan de får sina yrkesroller kan det kanske underlätta dialogen i deras framtida arbets liv. Den tanken blev starten för dialogprojekten. Gunilla Linde Bjur och Mie Svennberg, arkitekturkonsulent på Kultur i Väst i Västra Götalandsregionen, utvecklade en modell för ett fördjupat samarbete mellan gymnasiets byggprogram och Chalmers arkitektutbildning. De bjöd in representanter för tre gymnasieskolor med bygg program i regionen till Chalmers för ett öppet samtal om tänkbara samarbeten. Lagmansgymnasiet i Vara hade med sig en konkret idé redan vid detta första möte. De ville bygga villor som arkitektstudenter skulle rita. Östrabo Yrkes på Uddevalla gymnasieskola valde att bygga en friggebod av en modell som vuxit fram under Chalmerskursen Från idé till färdig byggnad. Alströmergymnasiet i Alingsås ville skapa en ny utemiljö runt skolan genom att samarbeta med en blivande landskapsarkitekt. Chalmers och arkitekturkonsulentens roll i det projektet blev att knyta kontakt med Sveriges lantbruksuniversitet. I denna skrift finns berättelserna om de vitt skilda projekten och vilka vägar de kom att ta. 6 7

6 Projektet i Vara Samarbete ger skräddarsydda villor Det mångåriga samarbetet mellan Chalmers arkitektur och Lagmansgymnasiet i Vara har resulterat i fyra specialbeställda hus: Villa Vara, Villa Carlsson, Villa Frisk och Villa Lee. Ett femte är på väg. Villa Vara, Villa Carlsson, Villa Frisk och Villa Lee. Byggeleverna på Lagmansgymnasiet i Vara får bygga specialritade villor som en del av sin utbildning. Studenter på Chalmers arkitektutbildning får chansen att skapa skräddarsydda hus som examensarbete. Detta samarbete är en tillgång för båda utbildningarna och ger studenterna värdefulla erfarenheter inför yrkeslivet. Dessutom är det ovanligt för arkitektstudenter att få rita efter en familjs önskemål, vara med om hela byggprocessen och få lära sig kommunicera med alla inblandade från beställare, byggare och leverantörer. Och framför allt att få rita efter verkliga förhållanden som tvingar dem att anpassa sina skisser. Tre av husen har byggts i ett villaområde i utkanten av Vara och där är ett femte under uppförande. Det fjärde placerades på slätten utanför stan, intill beställarens vägkrog. Varje husbygge har sina speciella förutsättningar och därför har processerna blivit helt olika. Till första villan var det svårt att få några examensstudenter som ville ta sig an utmaningen. Inför fjärde och femte villan fanns det en kö av villiga arkitektstudenter, och flera års erfarenhet att dra lärdom av. I detta kapitel berättar några av studenterna om hur deras villor tog form. Dessutom visar Leesa Lee runt i sitt hus där snickeriarbetet pågår för fullt. Hur ser bygglärarna på samarbetet med Chalmers? Deras tankar finns sist i kapitlet. 8 9

7 Projektet i Vara Arkitekten måste kunna kommunicera Arkitektyrket innebär till stor del att samordna krav och önskemål från beställare, entreprenör och leverantörer. Det kräver kunskap och förmåga att kommunicera, konstaterar Lisa Sjöstrand efter sitt examensarbete på Chalmers arkitektur. Anna Sandahl och Lisa Sjöstrand ritade den första av de så kallade Chalmersvillorna i Vara. Det var åt en familj som hade skaffat en tomt nära Lagmansgymnasiet. Annas och Lisas arbete började med att de träffade det unga paret för att se vilken vision familjen hade av sitt drömhus. Det var lätt att tala om mätbara kvaliteter som antal sovrum, badrum och husets storlek men svårare att beskriva de omätbara. De som handlar om hur ljuset faller in, stämningar man efterstävar, hur rummen hänger ihop och vilka vyer fönstren ger. Vi frågade hur deras vardag och rutiner såg ut. Det gav oss en bild av hur vi kunde disponera rummen i förhållande till varandra för att stödja deras sätt att leva, berättar Lisa Sjöstrand. De hade fyra veckor på sig att rita ett hus, få det godkänt av familjen och skicka in en bygglovshandling en utmaning, men ganska likt verkligheten. Det satte press på studenterna att lämna ett förslag som både följde deras egna arkitektoniska ideal och familjens önskemål. Vi lärde oss att vi som arkitekter inte bara ska leverera det som beställaren vill ha utan förmedla nya idéer och visioner. Genom att lita på vår kunskap kan vi erbjuda något utöver deras förväntningar. Familjens delaktighet i processen var avgörande för att kunna fatta snabba beslut i samförstånd. Anna och Lisa reste till Vara och presenterade sina skisser för byggeleverna. Vi beskrev vår arbetsprocess och förutsättningarna som vi haft att utgå ifrån, som detaljplanen, familjens tankar och tomtens utseende. Några var förvånade 10 Villa Carlsson 11

8 över hur mycket regler vi måste ta hänsyn till. Anna och Lisa var måna om att ge bygg eleverna en tydlig bild av sina arbetsmetoder och vilka värden de strävade efter. Deras bygghandlingar användes som undervisningsmaterial när villan byggdes. Men det var svårt att få en fortsatt dialog med byggeleverna. Vi och bygglärarna hade behövt schemalägga möten för att det skulle funka. Examensarbete ledde till uppdrag Projektet i Vara Deras examensjobb var att rita Villa Lee. När studenterna var klara fick de även uppdraget att göra alla bygghandlingar. Det gav mig vad jag behövde för att känna mig trygg som arkitekt, säger Åsa Johansson och får medhåll av Karin Jern: Visst har det varit häftiga diskussioner ibland. I efterhand ser vi vad vi hade kunnat göra annorlunda. Det är en rik erfarenhet, säger hon. Lisa Sjöstrand tycker att själva kommunikationens roll borde lyftas fram då den är fundamental i hela projekteringsprocessen. Det kan vara avgörande hur vi som arkitekter lyckas förmedla vår vision till beställaren. Byggnaderna vi ritar kommunicerar i sin tur med omvärlden och speglar verksamheten som pågår på insidan. Lisa Sjöstrand skrev en essä om erfarenheterna från Vara med titeln Kommunikation och samverkan om arkitektens arbetsmetod, vilken denna text bygger på. Anna Sandahl och Lisa Sjöstrand i samspråk med Jan-Erik Persson som är ansvarig för byggprogrammet på Lagmansgymnasiet. Villa Vara byggdes Under våren 2008 ritade tre Chalmersstudenter den fjärde villan i Vara som sitt examensarbete. Det var Karin Jern, Åsa Johansson och Mark Sevedstam som fick i uppdrag att skapa ett hus åt Leesa Lee och hennes familj. Gunilla Linde Bjur var deras handledare och hon kontaktade Liljewalls Arkitekter som erbjöd plats på sitt kontor när studenterna skulle slutföra sitt exjobb. Lissie Rossing, arkitekt på Liljewalls tycker att Chalmersstudenterna tog väl vara på tillfället att presentera sitt projekt och samtidigt be om synpunkter. Det resulterade i att säkert 20 personer låg över ritbordet, fullt engagerade i att komma med kreativa idéer. Det blev många resonemang om gestaltningsmässiga och funktionella konsekvenser. Vikten av att se helheten blev tydlig för studenterna, skriver Lissie Rossing i en kommentar till exjobbet och fortsätter: Det var spännande att få denna, för oss nya, kontaktyta med Chalmers och samtidigt kunna erbjuda studenterna en professionell miljö. De tre studenterna upplevde att rollfördelningen för arbetet i Vara var diffus, till exempel vems ansvar det var att göra kostnadskalkyl för bygget. De fick krympa huset när det uppdagades att budgeten blev högre än beställaren tänkt sig, vilket var frustrerande för studenterna, men inget ovanligt problem enligt kollegerna på arkitektkontoret. Vi fick krympa vår skiss med 60 kvadratmeter, men de skrattade och visade ett av sina kontorsprojekt som skulle minskas med kvadratmeter. När exjobbet var avslutat valde Karin och Åsa att rita kompletta bygghandlingar till villan och fortsätta dialogen med 12 13

9 Leesa Lee, elever, lärare och andra inblandade i bygget, som konstruktören och plattgjutningsföretaget. Deras studiekamrat Mark lämnade projektet för andra studier. För Karin och Åsa var kommunikationen spännande. Vi ville förstås följa bygget och se hur det fortskred och vilken användning de hade av våra ritningar. Höll ritningarna god kvalitet? Fanns det saker som var otydliga eller felaktiga? Fanns det detaljlösningar som de tyckte var krångliga och där de hade alternativa lösningar? Blev huset så som vi hade ritat? Särskilt bygglärarnas åsikter om utförandet var viktiga. Vi ville helt enkelt ta tillvara deras kunskap av att bygga hus. Det blev också naturligt att vi pratade mest med lärarna på gymnasiet, och de i sin tur förde våra tankar vidare till eleverna. Eleverna var ganska många och det var svårt att ha en personlig dialog med alla när arbetet pågick. De var på bygget olika dagar i veckan och hade inte alltid en helhetsbild. Men i början av samarbetet pratade arkitektstudenterna med eleverna. Vi ville förankra det vi ritat hos dem som skulle bygga, få dem att tycka om och vårda projektet. Kommunikationen med familjen Lee och skolan skedde främst över telefon. Vid några tillfällen följde de också bygget på plats. Att mejla fungerade hyfsat, det var värdefullt som komplement, när man ville skicka en handling, men det gick inte att föra diskussioner via mejl. Det var besvärande för kommunikationen att bygget skedde i Vara, medan Karin och Åsa var i Göteborg. Det gav oss en mer perifer roll än vi önskat. Vi kände att det inte var oss som beställaren främst lyssnade på. Samarbetet med byggelever och lärare fungerade dock väldigt bra trots avståndet. De ringde om de ville ha svar på något eller behövde ta ett nytt beslut. Här är ett citat ur Åsa, Karin och Marks examensarbete som handlar om hur de bemötte beställarens vilja ibland, när:... det som sades inte gick i linje med vår uppfattning, som i fallet med formen på bubbelbadkaret. Det var för oss en lite besvärande insikt som födde eftertänksamhet. Vi är vana vid att uttrycka åsikter när det kommer till hus och vet med oss att vi månar om att få vår vilja igenom. Vi vet också att arkitektyrket i sig kan framkalla osäkerhet hos folk. Givetvis framfördes våra invändningar med försiktighet, men kanske skulle vi ha hållit inne med dem. Det gäller även att komma ihåg vem som ska bada i karet. Redo för nya uppdrag. Karin Jern och Åsa Johansson i ritsalen på Chalmers

10 Projektet i Vara Familjen Lee bygger hus vid sin vägkrog Här blir vårt sovrum, säger Leesa Lee med ett varmt leende, sträcker ut armarna i en vid gest och svänger runt ett varv på det sopade cementgolvet. Vi får varsin klädkammare, fortsätter hon, och visar ett överraskande utrymme bakom väggen där sängen ska stå. Det är bara två kvadrat meter golvyta, men över tre meter upp till taket. Leesa Lee visar runt i sitt hus på Varaslätten: På den här tomten var det bara potatismark för några månader sedan. Det blir bra, säger Leesa Lee och njuter av tanken att om några månader få flytta in i det hem som vuxit fram under drygt ett år. Familjen Lee önskade sig ett hus intill sin bensinmack och vägkrog, vid E20 i Naum utanför Vara. Åkermarken låg utanför detaljplanerat område, vilket försvårade bygglovsprocessen, men Leesa har en förmåga att få saker gjorda. Tack vare hennes engagemang har nu även 22 grannfastigheter fått kommunalt vatten. Leesa tar oss vidare i huset. Dagsljuset fyller hallen och det kombinerade vardagsrummet och köket. Stora fönster utgör väggar mot det som ska bli familjens trädgård och uteplats. Här ska vi ha skjutdörrar till flickornas rum, för att behålla känslan av rymd. Det hade arkitekterna inte tänkt från början med det är en av detaljerna som vi ändrat under byggets gång, säger hon när vi går genom hallen. Entrén är hon kanske allra mest nöjd med. Den öppnar sig som en famn och slutar med ett fönster mot innergården. Här blir det lätt att ta emot alla vänner som är en del av familjens vardag. Därför ville jag också ha en stor matplats och en köksö mitt i rummet. Det blir riktigt bra, säger hon och stryker handen över bänken när vi kommer till det kombinerade köket och vardagsrummet. Huskroppen bildar skönt skydd mot slättens vindar och även mot motorvägens buller. Det är förvånande tyst här, inflikar byggläraren Morgan Larsson som också är i huset

11 Han hjälper Jonas Aronsson och Anton Ivehag med fönsterfodren i vardagsrummet. Morgan visar en tjock pärm med detaljritningar, beskrivningar och bilder som arkitekterna gjort. Dessa har de haft stor nytta av under arbetets gång. Byggprogrammets tvåor och treor har jobbat i lag om fem till åtta killar i huset. De har gjort allt snickeriarbete, från att resa takstolar till att sätta ytterpanel, med bygglärarna Morgan Larsson och Lars- Ove Larsson som arbetsledare. Idag är de åtta elever på plats och de övriga sex jobbar utvändigt med foder och de sista panelbrädorna. Vid tretiden bjuder Leesa Lee in hela gänget på fika. De knallar på led i lervällingen förbi det som ska bli garageuppfart och bort till vägkrogen. Tur för oss att vi fick besök idag så blir det lite längre rast, kommenterar en av eleverna. Under fikat berättar killarna att flera av dem har fäder som är snickare. De ser fram emot att bli klara med skolan och börja jobba. Ingen av dem har några planer på att fortsätta läsa på högskolan. Inte direkt i alla fall. Jonas Aronsson och Anton Ivehag går i tvåan och gör delar av sin praktik i Villa Lee. Leesa Lee är glad över samarbetet med Lagmansgymnasiet och Chalmers, och ser fram emot inflyttningsdagen

12 Projektet i Vara Samverkan ger kompetenshöjning Ibland är det märkligt hur saker sammanfaller och erbjuder nya lösningar, säger Jan-Erik Persson, och berättar om hur skolans första villabygge kom till. Entréplan Plan 2 Villa Carlsson modeller och planritningar. Jan-Erik Persson är ansvarig för byggprogrammet på Lagmansgymnasiet. När Chalmers och Västra Götalandsregionens Kultur i Väst bjöd in till ett samarbete hade han och kollegan Lars-Ove Larsson just fått en idé att låta någon rita en villa som byggeleverna skulle uppföra. I samma veva hade Jan-Erik pratat med sina vänner som var på gång att bygga sig ett hus. Så föll plötsligt alla bitar på plats och det gick fort att gå från ord till handling. Jan-Erik Persson fick rollen som projektledare ihop med Gunilla Linde Bjur på Chalmers. Både vi och Chalmers tjänar mycket på detta samarbete. Det är ju guld värt för blivande arkitekter att få den träningen. När vi får vara med i tidigt planeringsskede får våra elever en inblick i hela byggprocessen, och allt vad det innebär med budget, byggnormer etc. Tidigare har det mest varit reparation och tillbyggnad som ingått. För Lagmansgymnasiet är förutsättningarna annorlunda jämfört med byg gymnasier i större städer. Vi har få stora byggföretag i Vara men däremot många små byggfirmor där eleverna kan göra praktik. Halva klassen får jobba på villaprojektet och andra halvan ute hos byggmästare och sedan byter de efter halva terminen. Den lösningen ger mer hantverkskunnande, menar Lars-Ove Larsson. Två av skolans lärare fungerar som arbetsledare och platschef på bygget. Jan- Erik Pettersson har som projektledare även ansvar för bygglov, upphandling med underleverantörer för plattgjutning, ventilation, vvs med mera. Tanken var att byggeleverna och arkitektstudenterna skulle föra en kontinuerlig dialog under hela processen. Vid varje projekt provades olika metoder, som att redovisa tankar och ritningar på en webbsida, eller en blogg där eleverna skrev om byggets olika skeden. Förhoppningen var att kommentarerna skulle flyta 20 21

13 in spontant men det har varit trögt, enligt Jan-Erik Persson. Det som funkar absolut bäst är att ordna möten så byggeleverna och arkitektstudenterna får träffas, här eller på Chalmers. Det har vi gjort i alla projekten. En av bygg eleverna tyckte så här efter ett sådant möte: Man förstår hur arkitekterna tänker, istället för att bara se det på en ritning. Så det är rätt skönt att ha pratat med dem. Vi hade en ambition att låta arkitektstudenterna undervisa några timmar här i Vara och det har vi genomfört i några av villaprojekten. Men det gick inte att schemalägga under Villa Lee-projektet som drabbades av tidsnöd när ritningarna behövde ändras. Då fick vi istället fokusera på att få handlingarna klara, berättar Jan-Erik Persson. För var och en av de fem villorna har beställarna haft olika erfarenhet av husbygge. När vi påbörjade den femte villan som blir ett passivhus hade vi redan från start fått en jättebra dialog med beställaren. Det är viktigt för samarbetet. Nu gäller det för oss att bygga så tätt att huset blir klassat som passivhus. Lyckas vi med det ligger vi definitivt i fronten, säger Jan-Erik Persson. Lagmansgymnsiet är en skola i tiden och har skickat lärarna på Boverkets utbildning om hur man bygger passivhus och miljöanpassar byggprocessen. Roligt att vi nu fått en beställare som absolut vill ha ett passivhus, inflikar Lars- Ove Larsson. Veckan efter intervjun ska hela byggprogrammet till Göteborg för att träffa studenterna som ritar passivhuset och få höra hur de planerar. Den resan bekostas bland annat av prispengar som skolan fick av Vara kommun vintern Vårt byggprogram hanterar även vår elevkassa, det vill säga ersättningen byggherrarna betalar för elevernas arbetstimmar. Tack vare dessa pengar har vi råd att göra studieresor. Göran Trygg, biträdande rektor och ansvarig för byggprogrammet på Lagmansgymnasiet tycker att skolan har kommit i en spännande fas tack vare samarbetet med Chalmers. Förhoppningsvis kan det öppna vägar in på Chalmers för några av våra elever. De får kontakter och mer insikt om hur högskolan fungerar. Vår utmaning som gymnasium är att få eleverna att bli nyfikna på högskolan och den forskning som pågår där, menar han. Göran Trygg betonar också vikten av de vinster som näringslivet i kommunen kan göra när de engagerar sig i skolans byggprojekt. När våra lokala företagare vill vara med kan byggherren göra en bra upp- handling. På sikt kan det generera arbetstillfällen. Villa Carlsson Vid bygget av det andra huset, Villa Carlsson, valde de tre Chalmersstudenterna att redovisa varje steg på en webbsida där alla inblandade kunde följa planeringsprocessen och vara med i diskussionen. Där lade de ut tredimensionella bilder som gjorde det lättare för beställarna och byggeleverna att tänka sig resultatet. Här följer ett utdrag ur en artikel som Andreas Lindblom, en av Chalmersstudenterna, skrev om arbetet. Det ovanliga med Villa Carlsson-projektet var att byggnadsentreprenören var en skola och det innebar bland annat att vi hade möjlighet att etablera kontakt med dem som skulle bygga huset tidigt, vilket var väldigt viktigt för konstruktionsfasen. Om en lösning inte var optimal kunde vi tillsammans komma på en ny. Även om man inte kan ta det för självklart att ha denna typ av dialog med byggare så tror jag att det är en vinst för alla projekt. Kombinerat med en välorganiserad ritningsprocess är det den bästa garantin för ett framgångsrikt resultat. Vad gäller beställarna så var vår hemsida ett bra sätt att hålla dem uppdaterade gällande designprocessen. Det var ett effektivt sätt att kommunicera idéer innan vi tog beslut. Vi la ut skisser och de som ville kunde ta del av projektets utveckling. Dock skedde den mesta kommunikationen per telefon. I början av sin arkitektkarriär är det kanske inte så vanligt att få ansvar för ett helt projekt från början till slut. Jag är tacksam för att ha fått möjlighet att arbeta med Villa Carlsson och vill uppmuntra alla arkitektstudenter att ta chansen om de får göra ett liknade projekt. Villa Frisk Elin Flemming-Björkland var en av tre som ritade det tredje huset i Vara, Villa Frisk. Så här skriver hon om arbetet i examensrapporten: Jag har lärt mig att per automatik beakta faktorer som vind- och ljusförhållanden, brandsäkerhet och tillgänglighet, inomhusklimat, akustik och inte minst hållbarhet ur både konstruktionsmässig och miljömässig synvinkel. Jag har lärt mig hur byggprocessen går till och vilka aktörer som kan eller måste vara inblandade. Jag kan numera visualisera idéer och kommunicera om arkitektur på ett sätt som är djupgående, men förhoppningsvis ändå förståeligt för icke-arkitekter när det behövs. Under arbetet med villorna har byggeleverna periodvis skrivit dagbok, som en 22 23

14 uppgift i svenska. På Lagmansgymnasiets webbsida, under rubriken reportage finns deras berättelser om hur de fyra villorna tog form. Ur dagboken för Villa Carlsson 4 juni 2007: Det som har hänt sedan sist: dörrar är insatta, parkettgolvet är lagt, alla lister är ditsatta, köket är installerat. Nu återstår bara en massa städning och bortkörning av alla grejer. Hoppas att familjen kommer att trivas i huset. Det har varit spännande och lärorikt att vara med och bygga detta hus. Ur dagboken för Villa Lee 13 januari 2009: I väntan på att elektrikerna ska dra elen och isolerarna ska komma och spruta lösull i väggarna så har vi satt upp skiljeväggar, till de olika rummen, bestående av regelverk och plywood. Då det inte går att spika ner i plattan har vi limmat fast syllarna i plattan med asfalttjära så nu sitter det som berget. De båda utbildningarnas samarbete har även märkts i kommunen. Öppna föreläsningar, som handlade om attraktiva bostäder, stadskvalitet och framtidens byggande, blev välbesökta. Det satte igång debatten om vad som är fult och snyggt. Ska konserthus vara runda och rosa? Kan Vara konkurrera med storstäderna? Vintern 2008 fick Lagmansgymnasiet och Chalmers ta emot Vara kommuns miljö- och byggnadspris. Jonas Aronsson och Anton Ivehag i Villa Lee. Villa Carlsson 24 25

15 Projektet i Uddevalla Från idé till färdig friggebod Gamla dasset är en friggebod med torv på taket och ovanliga detaljer i konstruktionen, ritad av en Chalmersstudent. Denna modell fastnade två bygglärare i Uddevalla för när de sökte efter en ny utmaning åt sina elever. Bygglärare Lars Thorstensson, till vänster. Patrik Gustafsson, Andreas Kronlid och Max Liljesson vid Gamla dasset som de byggt under sin utbildning. Bygglärare Hans Bäck visar modellen från Chalmers. Byggprogrammets elever på Uddevalla gymnasieskola får göra enklare snickeriprojekt på skolan under första läsåret. När skolan fick chansen att samarbeta med Chalmers arkitektutbildning såg lärarna att kursen där studenter skapar friggebodar var en väg att knyta kontakt. På Chalmerskursen Från idé till färdig byggnad jobbar studenterna med att rita och konstruera ett trähus, göra byggritningar och slutligen tillverka en trämodell i skala 1:10. Det har efter några terminer blivit en diger samling av friggebodar i alla tänkbara former, inte bara gäststugor och förråd. Vad sägs om en flytande sushibar, trädkoja, väderskydd för förskolebarn eller ett atriumhus på 15 kvadratmeter? Modellerna som blandar fantasi med praktiska lösningar lockar både gymnasieskolor och privatpersoner att göra beställningar. För de kursansvariga, Peter Lindblom och Stefano d Elia, är det viktigt att arbeta mot ett förverkligande av projekten. Det innebär till exempel att konstruktionerna måste vara realiserbara och ekonomiskt försvarbara. Johannes Nelsson, Gamla dassets upphovsman, tycker att det var en väldigt rolig kurs. Dessutom var det nästan enda tillfället vi fick att rita igenom en träkonstruktion i noggrann detalj under hela arkitektutbildningen. Sedan blev det en bonus för Johannes när lärarna i Uddevalla valde hans ritning som objekt för sina byggelever. När bygget var i gång bjöd skolan in Johannes Nelsson och hans två kursledare till Uddevalla. Hela klassen med byggelever fick höra om Chalmers arkitektutbildning och hur Johannes tänkt när han ritade och byggde modellen

16 Johannes Nelssons Gamla dasset. Ritningar och bilder av Chalmersstudenternas friggebodsmodeller finns på nätet för den som är nyfiken. Arkitektstudenterna har upphovsrätt till sina ritningar men de ger tillstånd till byggymnasier att använda dem i studiesyfte. Johannes i sin tur fick se elevernas arbete och höra vad de och lärarna tyckte. Det är en större utmaning att bygga efter en detaljerad arkitektritning, istället för att bygga en standardmodell. Och betydligt intressantare och roligare, menar bygglärare Lars Thorstensson. Det var spännande att se hur de tolkat mina ritningar och hur min modell tog form. Jag ritade den för att bygga om det gamla dasset vid mina föräldrars sommarstuga, gjorde den specifikt för den platsen, så det var roligt att den även passade för någon annan, säger Johannes Nelsson. Det var lite speciellt att bygga Gamla dasset, tycker de tre killarna som fick själva snickeriuppdraget. Allt var nytt, det var första gången vi byggde något från grunden. Vi fick också lära oss att tolka ritningar. Det blev en bra erfarenhet, tycker Max Liljesson och får medhåll av Andreas Kronlid och Patrik Gustafsson. Det blev lite diskussion runt hur vi satte panelen, minns Andreas Kronlid när han berättar om träffen med Johannes. Vi hade tolkat ritningarna lite fel, men det var snarast mitt fel, inflikar deras bygglärare. Blir det några fler arkitektritade friggebodar för byggeleverna? Uddevallas byggprogram och Chalmers arkitektur tycker att det är svårt att hitta en bra form för samarbetet. Avståndet och resekostnaderna har påverkat. Det finns dock intresse att göra fler försök. Men det krävs stort engagemang. Inget sker utan att båda skolorna avsätter tid för just detta. Dessutom är det svårt att bolla idéer när våra kurser inte går samtidigt, säger byggläraren Hans Bäck som har ansvarat för samarbetet med Chalmers. Inne i den väldiga bygghallen på Östrabo Yrkes står pallar med nedmonterade bodar och förråd som väntar på transport. Där finns också kiosker, lusthus och lekstugor som grupper av elever jobbar på för fullt. De spikar panel, sågar till vindskivor och monterar takpapp. Friberg, sätt en takstolsbräda först, ropar byggläraren Hans Bäck tvärs över hallen när vi kommer in. Han har ögonen på allt samtidigt som han visar runt. Killen på stegen lyder Hans goda råd, klättrar ner på cementgolvet och går mot virkesförrådet. Inne i ett halvfärdigt hus står Jesper Olsson och spikar. Alla i klassen fick olika projekt. Jag och Ulrik fick detta, 17 kvadratmeter stort, beställt av en politiker i stan. Kul att lära nya moment, tycker Jesper som går i ettan. Det mesta har han provat tidigare hemma på föräldrarnas gård. Men att lägga tak var helt nytt för mig. Tre dagar i veckan är hans klass inne i bygghallen under första läsåret. Då får vi lära oss en massa grunder. Andra skolor har praktik redan i ettan, men jag tycker detta är bättre. Då är jag tryggare när jag ska ut på praktik i tvåan, säger Jesper Olsson. Helena Andersson, Mikaela Johnsson, Sofia Andersson och Camilla Thornberg går alla i ettan på byggprogrammet

17 Några tjejer som också går i ettan har just avslutat sin teorilektion och är på väg till matsalen. Deras bodbyggen är redan nedmonterade i moduler som ligger surrade och klara på lastpallarna. Vi ska vara med och resa dem på plats i höst, berättar Helena Andersson. Hon valde byggprogrammet för en praktisk linje lockade mest. Jag gillar att få skapa något och att det är grövre jobb. Efter skolan vill jag jobba som snickare och tjäna pengar. Sedan, efter några år, får jag se hur jag känner om jag vill läsa vidare. Camilla Thornberg valde också byggprogrammet av intresset för att snickra. Det är till och med roligare än jag trodde. Hon kan tänka sig att jobba som snickare, men hon funderar också på att läsa vidare till arkitekt. Därför läser jag extra matte och naturkunskap, för att kunna komma in på Chalmers. Uddevalla gymnasieskola är stor och består av flera sammanslagna skolor där Östrabo Yrkes har flest elever. Varje år tar byggprogrammet in hundra elever. Projektet i Uddevalla Viktigt att byggeleverna ser sin roll Ungdomar som först lär sig hantverket och sedan läser vidare till byggingenjör eller arkitekt får en helt annan förståelse för sitt yrke än de som aldrig har lärt sig snickrat eller mura, menar Hans Bäck på Uddevalla gymnasieskola. Hans Bäck har undervisat på Östrabo Yrkes i 15 år och konstaterar att under de senaste fem åren har antalet kvinnliga elever sakta ökat. Detta läsår är det 15 tjejer. De flesta siktar på att bli målare när de söker hit, men när de får prova på olika hantverk är det flera som visar intresse för plåtslageri och snickeri. Vissa elever har planer på att läsa vidare, andra är helnöjda med att bli snickare. När jag ser att en elev har förmåga att läsa vidare på högskolan väcker jag den tanken, pratar med dem om tänkbara utbildningar, säger Hans Bäck. Men det borde vara alla byggymnasiers skyldighet att upplysa eleverna om hur de kan gå vidare, menar han. Några passar kanske bättre som ingenjörer, arkitekter eller i en arbetsledande roll. Alla klarar inte heller fysiskt att vara hantverkare livet ut. De som först lärt sig hantverket och sedan läser teori på högskolan får en helt annan förståelse för yrket än de som aldrig har snickrat, murat eller lagt plåt. Hans Bäck ser det som en samhällsnytta att lärare engagerar sig i eleverna. De flesta behöver bli sedda och få beröm för att våga gå vidare. När de gjort bra saker är det oerhört viktigt att de också får höra det. Jag hade en elev nyligen som sa att det var första gången någon berömt honom under hela hans skoltid. Själv tycker han att det är ett privilegium att få vara med och forma ungdomarna in i ett yrke. Många av eleverna har dåligt självförtroende men det kan vi lärare hjälpa dem att ändra på. Alla kan bidra, det inser ungdomarna när det går upp för dem att de bär ett ansvar som hantverkare. De ska föra vår svenska byggtradition vidare

18 Projektet i Alingsås En skolgård där alla får göra avtryck När den blivande landskapsarkitekten Anna Sääf fick uppdraget att designa ombyggnaden av en gymnasieskolgård gjorde hon det i dialog med skolans elever och personal. Med olika metoder skapade hon en vision som utgick från skolgårdens användare. Viktor Berglund, Tom Kastberg, Robin Brundin och läraren Magnus Lindgren testar om bänken är tung nog för att få stå i fred. Ingen lär rubba den, kan de snabbt konstatera. Alströmergymnasiet i Alingsås hade nyligen rustat upp skolan men inte gjort något åt skolgården. Därför blev Alströmer gymnasiets val i dialogprojektet att jobba med utemiljön. Skolan fick hjälp att komma i kontakt med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala som utbildar landskapsarkitekter. Studenten Anna Sääf nappade på erbjudandet att göra projektet som examens - arbete. Hennes kontaktpersoner var främst lärarna på byggprogrammet och estetiska programmet. Det blev en spännande utmaning och hennes arbete gick kortfattat ut på att inventera skolgårdens status och förutsättningar, göra en visionsskiss för utemiljön kring gymnasiet och involvera elever och personal i design- och förändringsprocessen av gården. En bärande tanke var att förändringen skulle ske över tid, processen gällde inte bara de elever som gick på skolan det år projektet genomfördes. Kommande elever skulle ta vid där tidigare hade slutat. Annas mest omfattande del av examensjobbet var att få till en samverkansprocess med elever och personal. Det gjorde hon i form av så kallade gåturer och framtidsverkstäder. Gåtur är en metod för att samla olika aktörer som får chans att utbyta erfarenheter om platsen. Framtidsverkstad är en mer tidskrävande metod där deltagarna under några dagar får vara med om en kreativ och demokratisk idéprocess. Grundidén med de båda metoderna är att alla har viktig kunskap att bidra med. När man sedan ska börja bygga får var och en hjälpa till efter sin förmåga och 32 33

19 kompetens. Där var exempelvis bygglärarna ett stort stöd. De både kunde och ville ta in det praktiska arbetet med skolgården i sin undervisning. Utan dem hade det inte blivit lika bra, säger Anna. Petter Åkerblom är lärare och skolgårdsforskare på institutionen för stad och land vid SLU och Annas handledare. Han menar att poängen med hennes examensarbete var att göra en vision med många idéer som ska kunna förverkligas successivt. Examensarbetet bygger på att skolans elever och personal ska stimuleras till att ta egna initiativ och att göra en sak i taget. Varje skolgårdsförändring är en pedagogisk möjlighet. Elever som engageras i förändringsarbetet får en känsla för platsen, att det här är min skola. Detta stärker ungdomarnas identitet och självkänsla, menar Petter Åkerblom. Samtidigt är processen med skolgårdsförändringen en del i deras lärande. Endast lärarnas fantasi sätter gränser för hur det praktiska arbetet utomhus utnyttjas i det mer traditionella skolarbetet, tillägger han. Alströmergymnasiet har över elever och lokalerna för de 13 programmen är utspridda på ett större område. Anna Sääf skissade fram en helhetsstruktur för utomhusmiljön och hennes tanke var att skolan sedan skulle tänka ut detaljerna. En reflektion som finns med i hennes arbete är att de flesta i personalen tyckte att skolgården är en plats för elever och inte för dem. Personalen hade den som utsikt, korsade den men var aldrig ute på Alströmergymnasiets elever och Anna Sääf jobbade tillsammans fram förslag.både lärare och elever på byggprogrammet gillade idén med sittplatser. Robin Brundin och hans klasskompisar fick göra de första bänkprototyperna. själva gården. Under samtalen med gårdens brukare förde hon diskussionen vidare. En skolgård ska vara levande. Gården ska vara en anledning att ta en extra sväng ut, en anledning att stanna ute en minut längre. Skolgården ska vara en plats att använda, utforska och själv vara med och utforma. Ett resultat blev nya sittplatser på gården. Nitton betongbänkar i olika höjder har byggeleverna designat och tillverkat. Andra elever får måla bänkarna. Med tiden kan de spolas rena med högtryck när nya elever tar hemvisten i besittning och vill sätta sitt signum på uteplatsen. Robin Brundin gjöt en av de första bänkarna och är nöjd. Det var lite komplicerat att göra formen och få fina betongkanter. Som utsmyckning på långsidan gjorde han en hammare. Jag ville ha en symbol från byggprogrammet på bänken, säger Robin. Han hoppas att andra ska gilla att sitta på den när den kommer på plats vid huvudentrén. I sitt examensarbete, med titeln Att få sätta spår om medbestämmande och platstagande på gymnasieskolgården, presenterade Anna Sääf en mängd idéer som hon utvecklade tillsammans med eleverna. Några av dessa var: Identitet och entréer För att binda samman skolans splittrade område placeras revirmarkörer vid alla stora entréer i form av totempålar à la Alströmer. De pryds av ting som kännetecknar respektive program och blir en identitetsförstärkare, en skyltning av skolans verksamhet som såväl väcker intresse som förskönar området. Sittplatser Möbler och skolans logga gjutna i röd betong står framför huvudentrén. Belysning Väl avbländade stolparmaturer placeras för att ge ledljus längs de viktigaste stråken. För att skapa en spännande och inbjudande utemiljö även nattetid kompletteras dessa med belysning av fondväggar och utvalda detaljer. Matsalstorget Utanför matsalen flyttas gången så att gräsmattan på solsidan breddas. Mot väggen byggs ett trädäck med solplats på väg till och från lunchen. Rätt utformad skulle Matsalstorget bli den naturliga samlingsplatsen för skolan, vid högtider, redovisningar och framträdanden. Väggar Under gåturerna tog deltagarna upp skolans fasader. A-huset och Aulahuset fungerar som skyltar i jätteformat, tack vare sin höjd. Fasaderna kan också vara ett sätt att få in mer färg, en spännande skyltning och skapa ett mer händelsetätt uterum, vilket efterfrågades i alla grupper. En svart tavla på Mediahusets vägg ger möjlighet att varma dagar flytta ut lektionerna

20 Fastighetsförvaltaren Fabs gillade det som Anna Sääf presenterade och valde att förverkliga flera av förslagen, vilket är ovanligt för ett exjobb. Först tog bolaget fasta på att göra entréerna mer inbjudande med nya tak, cykelställ, planteringar och markarbeten runt huvudbyggnaden. Annas belysningsidéer har vi också tagit till oss för att göra miljön lite fräckare. Vi har satt spotlights mot fasader och träd. Det har stor effekt och är riktigt snyggt, särskilt med de upplysta löven. Dessutom blir promenadstråket mer inbjudande nu när man har något att titta på och slipper gå i mörkret. Det är viktigt att folk vågar passera skolan och inte väljer att gå runt den, säger Lotta Rosenberg, fastighetschef på Fabs. Torben Grönlund, programledare på byggprogrammet, ser det som en viktig uppgift för skolan att förmedla tankarna i Annas vision vidare till nya elever, och hålla den levande. Om eleverna får vara med och påverka sin miljö tror jag att de också låter bli Det behövdes något som tydligt visade besökarna fram till entrén. Till slut valde man att göra en lång gång i röd marksten, som en röd matta fram till dörren. I nästa etapp av upprustningen kommer den röda gången få en fortsättning på andra sidan huvudbyggnaden. Fabs bildade en arbetsgrupp med representanter från en arkitektbyrå, skolans personal, elever och förvaltaren för att fortsätta omdaningen av utemiljön. Det är roliga möten med långa diskussioner, säger Lotta Rosenberg. Hon hoppas att nya elever sätter sin prägel på skolan, att de vill dekorera sittplatserna eller bidra med något annat. Det är flera etapper kvar innan Fabs är klar med skolgården. Förankra idéerna och förvalta dem Kommunpolitikerna satte en gräns för vad det fick kosta, vi fick göra avkall på vissa detaljer i skisserna och förenkla taken som skulle ha varit av glas, men i stort har vi kunnat följa Annas förslag till utemiljön, säger Börje Molin, tidigare rektor för gymnasiets byggprogram. att kladda ner och förstöra, säger han. Bygglärarna på Alströmergymnasiet vill gärna att fler högskolestudenter kommer till skolan för att göra examensjobb. Det var en bra erfarenhet att få jobba med Anna, en spännande process för både elever och lärare att få vara med Alströmergymnasiet har fått nya tak över entréerna och en röd markstensgång som visar vägen fram till huvudingången. och skapa något nytt, säger Börje Molin. En lärdom han gjort är vikten att förankra idéer innan man påbörjar ett projekt. Det går inte att driva en idé för hårt innan man har med sig alla, även de skeptiska. När alla frågor är utredda och hela lärargruppen gillar förslaget då är tiden mogen för genomförande, säger Börje Molin, som nu trappar ner inför sin pensionering. Likaså måste arkitekten och visionären nå fram till beställaren och till den som betalar. Både Fabs och skolledningen återkommer i våra samtal till bristen på pengar som en förklaring till att många bra idéer inte kan genomföras. Även Anna Sääf funderade kring detta problem i sin uppsats. När resurserna är knappa är det än viktigare att byggande, skötsel och underhåll av skolgården görs till en del av skolschemat. Det måste bli en del av undervisningen

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

TEXT ULRIKA LINDGREN FOTO MIKAEL DAMKIER. KÖKET ÄR HEMMETS HJÄRTA. Familjen gillar att laga mat och önskade en rejäl köksö att samlas kring.

TEXT ULRIKA LINDGREN FOTO MIKAEL DAMKIER. KÖKET ÄR HEMMETS HJÄRTA. Familjen gillar att laga mat och önskade en rejäl köksö att samlas kring. Magi MAGI VID SJÖN HEMMA HOS vid sjön Mathias och Christina hade länge drömt om att bygga ett riktigt magiskt hus, med alla de där detaljerna och funktionerna som de längtat efter. Och de visste redan

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

till drömhus Från dröm hemma hos

till drömhus Från dröm hemma hos Från dröm till drömhus När Linda och Christofer ärvde en tomt vid Tullingesjön söder om Stockholm visste de att de ville bygga sitt drömhus där. Men det var lättare sagt än gjort. Tomten låg visserligen

Läs mer

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning En elritning är elinstallatörens (elektrikerns) underlag för elinstallationen. Med en genomtänkt ritning underlättas dennes arbete och

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET.

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 6 VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. FAMILJEN HOLM VILLE HA ETT HUS MED STHLM E TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: ERIK LEFVANDER

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

kaxiga detaljer Micaela Nordberg Fredrik Hedén Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

kaxiga detaljer Micaela Nordberg Fredrik Hedén Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Exteriört har familjen målat huset i en vit bruten kulör. För ett modernt uttryck har man valt att ta in silver som accentfärg, på bland annat vindskivor och stuprör funkis med kaxiga detaljer Det var

Läs mer

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor Arkitekturkonsulentens

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Medelhavshus. på skandinaviska

Medelhavshus. på skandinaviska Medelhavshus på skandinaviska Sockerbit. Fyrkantigt, vitputsad fasad med fönsterluckor och max två våningar. Så löd förutsättningarna för Thomas Sandells byggprojekt att skapa en skandinavisk Medelhavsby

Läs mer

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN 56 ATTITYD I JÖ HUS MED ATTITYD ETT TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN ARKITEKTENS VAL - ATTITYD 131 57 ÖNKÖPING T MODERNT FUNKISHUS 58 ATTITYD I JÖNKÖPING PÅ HUSETS FRAMSIDA FINNS EN GENERÖS TERRASS,

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 TRÄPLUGG ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 Han fick sitt drömjobb! Guide det här kan du bli Träindustrin behöver ungdomar 1 Du kan bli något speciellt Det finns många roliga och annorlunda

Läs mer

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus själva och lät fiskarhedenvillan bygga det åt dem. Text Nathalie Carlsson

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? ( 1 anger lägsta betyg, anger högsta betyg) Fråga 1 Fråga 1 Motivering: Bl a jätteintressant att träffa folk från

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS -

38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - 38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - - BYGGA NYTT HUS - hemma hos 39 Med passion för husbyggande text maria östlund, Louise josborg Foto pär olsson Jan Eidman vet precis hur han vill ha det. Han har renoverat

Läs mer

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer!

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! Vad är E-profilen? Entreprenörsprofilen är ett individuellt val som är öppet för Dig, oavsett vilket programval du gör på Eksjö Gymnasium! Det här

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Exempel arkitekturdesign! Kom ihåg: Föreläsningar - syfte. Inblandade parter. Processöversikt. Beställning. Undersökning - detaljplan

Exempel arkitekturdesign! Kom ihåg: Föreläsningar - syfte. Inblandade parter. Processöversikt. Beställning. Undersökning - detaljplan Exempel arkitekturdesign! Kom ihåg: Föreläsningar - syfte Gå utanför kurslitteraturen Ge nya infallsvinklar och perspektiv Ge inspiration Praktiska övningar Beställare/kund Inblandade parter Arkitekt Per

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Skräddarsydd nyfunkis

Skräddarsydd nyfunkis Skräddarsydd nyfunkis Familjen Engdahl hade tröttnat på att lappa och laga sin 1970-talsvilla. De ville bygga nytt men bara under förutsättning att de själva fick vara med och bestämma över husets planlösning,

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG OMBYGGNAD GÖTEBORG Jurymotivering: Goda exempel av omdaningar och upprustningar av rekordårens bostadsbestånd. I fallet Gångalåten handlar det om ganska drastiska ingrepp med tillbyggnader och hissinstallationer.

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven.

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. Stor klädkammare. Och altaner med både morgon- och kvällssol. Caroline

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

HÄRNÖSANDS TEKNIKCOLLEGE VÄXER MED HÄRNÖSANDS FÖRETAG HÄRNÖ- SANDS TEKNIK- COLLEGE VÄXER MED HÄRNÖ- SANDS FÖRETAG

HÄRNÖSANDS TEKNIKCOLLEGE VÄXER MED HÄRNÖSANDS FÖRETAG HÄRNÖ- SANDS TEKNIK- COLLEGE VÄXER MED HÄRNÖ- SANDS FÖRETAG HÄRNÖ- SANDS TEKNIK- COLLEGE VÄXER MED HÄRNÖ- SANDS FÖRETAG AVSLUTANDE ÅRSKURSEN PÅ RIKTIGT I ÅRKURS 3. Lukas Maul, Emma Nordström, Elin Nylund och Ludwig Gran tillsammans med sin handledare från företaget

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

ARKITEKTRITAD VILLA. 5 goda råd från en arkitekt för dig som ska bygga en villa & anlita en arkitekt

ARKITEKTRITAD VILLA. 5 goda råd från en arkitekt för dig som ska bygga en villa & anlita en arkitekt ARKITEKTRITAD VILLA 5 goda råd från en arkitekt för dig som ska bygga en villa & anlita en arkitekt 1. Planera ytor, funktioner och utrustning 2. Formulera målbild 3. Ha koll på juridiken 4. Håll koll

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Johan Östh, VD och grundare

Johan Östh, VD och grundare t mה är r än s j, Jag heter Johan Östh och har jobbat som snickare i hela mitt liv. Inspiration fi ck jag från min morfar som var både byggare och målare och hade byggt huset jag växte upp i. Jag har alltid

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer och tankar

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer