Kursplaner i Latin

Transkript

1 Kursplaner i Latin

2 Latin A, 30 högskolepoäng Kurskod: 5LA101 Beslut: Beslutad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Reviderad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Förkunskaper: Sv B/Sv2 B, Latin lägst C-språk B/steg 3 eller Introduktionskurs i latin 1 och 2. Utbildningsnivå: Grundnivå Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Huvudområde Latin Beslut och riktlinjer Kursen är en fristående kurs. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen avser första terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 60 hp (Latin B och C2). För ämnesfördjupning till masterexamen krävs därutöver ytterligare 60 hp (Latin DE). Mål Utbildningen syftar till att ge elementära insikter i det latinska språkets formlära, syntax och ordförråd, samt en grundläggande förmåga att tolka enklare latinska texter. Utbildningen avser också att ge en introduktion till den antika romerska litteraturen genom studium av några centrala historiska, retoriska och poetiska verk på originalspråket i deras historiska och litterära kontext. Efter genomgången kurs förväntas studenten aktivt behärska den latinska formlärans grunder, varmed avses förmågan att producera huvudparadigmen av samtliga deklinationer av substantiv, adjektiv och pronomina; komparation av adjektiv och adverb; de mest frekventa verbparadigmen i aktivum och passivum (avser delkurserna 1-5 och övas särskilt under delkurserna 1 och 2). kunna redogöra för den latinska syntaxens grunder, nämligen centrala delar av kasussyntaxen och det grundläggande i modusläran, samt de mest frekventa typerna av de för latinet karakteristiska syntaktiska fenomenen (som ackusativ med infinitiv, participium coniunctum, ablativus absolutus, gerundium- och gerundivkonstruktioner, oratio obliqua och principerna för tempusföljd), och beträffande dessa grammatiska företeelser föra ett resonemang om deras semantiska funktioner och motsvarande uttryck i svenskan (avser delkurserna 1-5 och övas särskilt under delkurserna 1 och 2). kunna redogöra för den indoeuropeiska språkfamiljens huvudgrupper och latinets plats bland dessa, t.ex. skillnaden mellan arvord och lånord samt lånordens vägar (avser delkurs 2). kunna översätta enkel okänd text från latin till svenska (avser delkurs 2).

3 kunna redogöra för det grundläggande i den latinska ordbildningsläran (avser delkurserna 1 och 2). ha uppnått så god förståelse av de lästa originaltexterna, att hon eller han på ett korrekt sätt kan översätta dem till svenska, analysera den grammatiska strukturen och på ett elementärt plan redogöra för den historiska och litterära kontexten (avser delkurserna 3, 4 och 5). kunna identifiera och beskriva de versmått som förekommer i de lästa texterna, redogöra för och tillämpa de grundläggande prosodiska reglerna (avser delkurs 5). kunna redogöra för huvuddragen i det romerska rikets och i den romerska litteraturens historia, med visst fokus på perioden 200 f.kr.-200 e.kr. (avser delkurs 6). kunna redogöra för de olympiska gudarna, deras verksamhetsområden och huvudsakliga attribut (avser delkurs 6). Innehåll Kursen består av följande sex delkurser: Delkurs 1. Latinsk formlära med kasussyntax, 3 hp. Innehåll: Repetition av den latinska formläran med övningar i satslösning. Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov vid delkursens slut. Delkurs 2. Latinsk syntax, 7,5 hp. Innehåll: Systematiskt studium av latinsk formlära, syntax och stilistik med övningar i översättning från latin till svenska. Därtill skall man lära sig elementa om latinets plats bland de indoeuropeiska språken. Kunskapskontroll sker vid delkursens slut genom ett skriftligt prov omfattande översättning från latin till svenska med kompletterande frågor rörande formlära, syntax och latinets plats bland de indoeuropeiska språken. Delkurs 3. Antik prosa I, 6 hp. Innehåll: Studium av valda partier (sammanlagt c:a 35 sidor originaltext) klassisk prosatext (t.ex. från Caesar och Cicero), som analyseras ur såväl språklig som historisk och litterär synpunkt. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. Delkurs 4. Antik prosa II, 6 hp. Innehåll: Studium av sammanlagt c:a 40 sidor prosatext som hämtas från Cicero och / eller Livius. Texterna analyseras ur såväl språklig som historisk och litterär synpunkt. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. Delkurs 5. Antik poesi, 4,5 hp. Innehåll: Valda dikter av Catullus (c:a 100 vers på elegiskt distikon och haltjamb), och Ovidius (c:a 400 vers ur Ars amatoria och Metamorphoses), med språklig, innehållslig och litterär kommentar. Metrikens grunder samt de i de lästa texterna förekommande versmåtten studeras i anslutning till de lästa texterna. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut.

4 Delkurs 6. Realia, 3 hp. Innehåll: Det romerska rikets och den romerska litteraturens historia från allra första början till antikens slut, men med visst fokus på perioden c:a 200 f.kr.-200 e.kr. Därtill kommer studium av grekisk och romersk mytologi. Examination sker genom skriftligt prov vid delkursens slut. Undervisning Undervisningen har formen av lektioner och läsning på egen hand. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att betyget Väl godkänd skall åsättas hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 20 hp inom densamma. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. Övriga föreskrifter De studerande bör också göra sig förtrogna med institutionsbiblioteket, där texter, kommentarer, översättningar och handböcker finns tillgängliga (hemlån medges inte). Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen (som till stor del är examinatorisk).

5 Latin B, 30 högskolepoäng Kurskod: 5LA201 Beslut: Beslutad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Reviderad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Förkunskaper: Minst 21 hp i Latin A vari skall ingå delkurserna Latinsk formlära med kasussyntax och Latinsk syntax. Utbildningsnivå: Grundnivå Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Huvudområde Latin Beslut och riktlinjer Kursen är en fristående kurs. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen avser andra terminens studier i ämnet Latin. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 30 hp (Latin C2). För ämnesfördjupning till masterexamen krävs därutöver ytterligare 60 hp (Latin DE). Mål Utbildningen syftar till att ge fördjupade insikter i det latinska språkets formlära, syntax och ordförråd, förmåga att tolka latinska texter från Antiken, Medeltiden och Nya tiden, och översätta enkla texter till latin. Utbildningen avser också att ge vidare beläsenhet i den antika romerska litteraturen genom fortsatt studium av viktiga historiska, filosofiska och poetiska verk på originalspråket i deras historiska och litterära kontext, samt i receptionshistorisk belysning. Efter genomgången kurs förväntas studenten aktivt behärska den latinska formlärans grunder, varmed avses förmågan att producera paradigmen av samtliga deklinationer av substantiv, adjektiv och pronomina; komparation av adjektiv och adverb; samtliga verbparadigm i aktivum och passivum. kunna redogöra för den latinska syntaxens grunder, nämligen kasussyntaxen och hela modusläran, samt för latinet karakteristiska syntaktiska fenomen (som ackusativ med infinitiv, participium coniunctum, ablativus absolutus, gerundium- och gerundivkonstruktioner, oratio obliqua och principerna för tempusföljd), och beträffande dessa grammatiska företeelser föra ett resonemang om deras semantiska funktioner och motsvarande uttryck i svenskan. kunna tillämpa dessa kunskaper vid översättning av enkel berättande text från svenska till latin. kunna redogöra för huvuddragen i det latinska språkets historia under antiken, medeltiden och nyare tiden samt redogöra för de viktigaste särdragen (morfologiska, ortografiska och syntaktiska) som skiljer senare former av latin från det klassiska latinet.

6 kunna identifiera och beskriva de versmått som förekommer i de lästa texterna, redogöra för och tillämpa de grundläggande prosodiska reglerna, skandera de i kursen ingående dikterna enligt vedertagen metrisk-prosodisk praxis. ha uppnått så god förståelse av de lästa originaltexterna, att hon eller han på ett korrekt sätt kan översätta dem till svenska, analysera den grammatiska strukturen och redogöra för den historiska och litterära kontexten. översiktligt kunna redogöra för de lästa författarnas betydelse i den europeiska kulturhistorien och de olika verkens tradering. Innehåll Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Antik prosa, 9 hp. Innehåll: Läsning av valda partier av sammanlagt c:a 80 sidor prosa, som hämtas från Sallustius (De coniuratione Catilinae) samt från Cicero, Seneca och Plinius d.y. (t.ex. från dessas brev). Texterna studeras ur såväl språklig och stilistisk som litterär, historisk och receptionshistorisk synvinkel. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. Delkurs 2. Antik poesi, 9 hp. Innehåll: Läsning av sammanlagt vers, hämtade från Catullus (c:a 150 vers), Vergilius (c:a 700 vers ur Aeneiden), Horatius (c:a 350 vers ur Carmina och Sermones) samt Ovidius, Propertius och / eller Tibullus (sammanlagt c:a 300 vers). Texterna studeras ur såväl språklig som historisk, litterär och receptionshistorisk synvinkel. Den för de lästa dikterna aktuella metriken studeras. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. För studenter som går lärarutbildningen ersätts denna kurs av momentet verksamhetsförlagd utbildning, dock så att för sådana elever 4,5 hp av delkurs 1, Antik prosa, ersätts med motsvarande pensum poesi, 750 vers. (De sammanlagda 9 poängen registreras då som 9 hp Antik prosa.) Delkurs 3. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 3 hp. Innehåll: Fördjupat studium av latinsk formlära, syntax och stilistik genom översättning till latin av enstaka meningar och kortare enkla textstycken. Undervisningen har formen av lektioner. Inför varje lektion förväntas studenterna översätta en kortare text till latin. Slutlig kunskapskontroll sker genom skriftligt prov. Delkurs 4. Språk- och kulturhistoria med textläsning, 9 hp. Innehåll: Läsning av texter på prosa (c:a 100 sidor) och vers (c:a 250 vers) från olika delar av latinets historia, från äldsta tid till senantik, medeltid och nyare tid. Undervisningen behandlar latinets utveckling till litteraturspråk liksom dess utveckling under de senare perioderna samt den klassiska traditionens varierande betydelse under århundradenas lopp. Särskild vikt fästes vid de olika språkformernas förhållande till den kulturhistoriska utvecklingen under de senare perioderna. Från de förklassiska och klassiska perioderna läses ett antal inskrifter samt kortare utdrag ur litterära texter (c:a 5 sidor prosa och 25 vers poesi); från den efterklassiska antika perioden läses exempel på såväl folkligt som mer litterärt latin (c:a 35 sidor prosa och 65 vers poesi); från medeltiden bör texter från karolingisk renässans och från universitetens framväxt och utveckling under högmedeltiden vara representerade (c:a 30 sidor prosa och 80 vers poesi); och från nyare tiden bör texter från den italienska humanismens framväxt under senmedeltiden samt

7 från latinets användning vid universiteten vara representerade (c:a 30 sidor prosa och c:a 80 vers poesi). I texturvalet från medeltid och nyare tid bör även en del texter från de nordiska länderna förekomma. De lästa texterna belyses språkligt, historiskt, litterärt och receptionshistoriskt. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att betyget Väl godkänd skall åsättas hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 20 hp inom densamma. Övriga föreskrifter De studerande rekommenderas att på ett tidigt stadium uppsöka institutionens studerandeexpedition, där information ges och viss kurslitteratur säljs. De studerande bör också göra sig förtrogna med institutionsbiblioteket, där texter, kommentarer, översättningar och handböcker finns tillgängliga (hemlån medges inte). 1,5 hp beräknas motsvara en veckas heltidsstudier. Det ligger i de studerandes eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen (som till stor del är examinatorisk).

8 Latin C1, 30 högskolepoäng Kurskod: 5LA301 Beslut: Beslutad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Reviderad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Förkunskaper: Minst 21 hp i Latin B vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar Utbildningsnivå: Grundnivå Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Huvudområde Latin Beslut och riktlinjer Kursen är en fristående kurs. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Latin. Kursen kan inte ingå i kandidatexamen med latin som huvudämne (för detta krävs Latin C2). För ämnesfördjupning till filosofie masterexamen krävs därutöver ytterligare 60 hp (Latin DE). Mål Utbildningen syftar till att ge fördjupade och utvidgade kunskaper om antik latinsk prosa och poesi, och säkrare behärskning av det klassiska latinets syntax och stilistik. Efter genomgången kurs förväntas studenten aktivt behärska den latinska formläran, varmed avses behärskning av samtliga paradigm som förekommer i den i kurslistan föreskrivna grammatiska litteraturen (eller motsvarande). aktivt behärska den latinska syntaxen, såsom den presenteras i den i kurslistan föreskrivna grammatiska litteraturen (eller motsvarande), så att studenten kan tillämpa dessa kunskaper vid översättning till latin av texter som tillhör olika diskurstyper (narrativ och resonerande). kunna identifiera, beskriva och skandera de versmått som förekommer i de lästa texterna, redogöra för och tillämpa de grundläggande prosodiska reglerna; dessa kunskaper skall kunna tillämpas även på okänd text. ha uppnått en god förståelse av de lästa originaltexterna. Studenten skall på ett korrekt sätt kunna översätta dem till svenska; analysera och beskriva den grammatiska strukturen, samt stilnivån. kunna redogöra för den poetiska diskursens särdrag på den tematiska, syntaktiska och lexikaliska nivån. ha tillägnat sig en förståelse för intertextualitet och intertextuella aspekter; kunna resonera kring litterära ekon och allusioner, samt kring texternas genretillhörighet och visa på deras plats i den grekisk-romerska litterära traditionen.

9 kunna föra analytiska och kritiska resonemang kring ideologiska tendenser i de lästa texterna, i synnerhet beträffande historiografin och den politiska diktningen. kunna redogöra för huvuddragen i de lästa texternas tradering; ha tillägnat sig en grundläggande förståelse för textkritiska problem, så att han eller hon beträffande ett antal representativa textställen kan föra enkla textkritiska resonemang. kunna redogöra för de lästa författarnas betydelse i den europeiska kulturhistorien. Innehåll Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 6 hp. Innehåll: Systematisk och fördjupad genomgång av det klassiska latinets syntax. Kortare texter av olika diskurstyp (narrativ och resonerande) översättes från svenska till latin. Undervisningen har formen av lektioner. Inför varje lektion förväntas studenterna översätta en kortare text till latin. Slutlig kunskapskontroll sker genom skriftligt prov. Delkurs 2. Antik prosa, 12 hp. Innehåll: Studium av c:a 225 sidor text från senrepubliken och från tidig kejsartid. Av dessa bör c:a 55 sidor utgöras av en filosofisk text av Cicero (t.ex. Tusculanae disputationes I), c:a 70 bör vara hämtade från Livius, c:a 50 bör vara hämtade från Petronius (Cena Trimalchionis), c:a 50 bör vara hämtade från Tacitus (t.ex. Annales 1). Undervisning ges i mån av resurser. I övrigt läses litteraturen på egen hand med hjälp av kommentarer. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Delkurs 3. Antik poesi, 6 hp. Innehåll: Studium av c:a 1600 vers. Av dessa bör minst c:a vara hämtade från Vergilius (t.ex. Aeneis 6 och Eclogae 4), minst c:a 400 från Horatius (främst ur Sermones och Carmina), medan de resterande c:a 200 versraderna i samråd med examinator kan väljas från Catullus, Ovidius, Propertius eller Tibullus. En betydande del av textkursen behandlas i undervisningen. Återstoden inläses på egen hand. Kunskapskontroll kan delvis ske i samband med undervisningen, annars genom ett prov, muntligt eller skriftligt, vid delkursens slut. Delkurs 4. Fördjupningskurs, 6 hp. Innehåll: Läses c:a 55 sidor prosa och c:a 800 vers poesi. Texterna kan vara hämtade från valfri period i den antika och efterantika litteraturen. Alla texter skall läsas med passande kommentarer och väljas i samråd med examinator. Texterna kan väljas utifrån litterära, historiska, idéhistoriska eller språkhistoriska synpunkter och därmed anpassas till den enskilde individens önskemål. Undervisning ges i mån av resurser. I övrigt läses litteraturen på egen hand med hjälp av kommentarer. Kunskapskontroll sker genom muntligt prov vid delkursens slut. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att betyget Väl godkänd skall åsättas hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 20 hp inom densamma. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform.

10 Övriga föreskrifter Det ligger i studentens eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om undervisningen i princip inte är

11 Latin C2, 30 högskolepoäng Kurskod: 5LA302 Beslut: Beslutad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Reviderad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Förkunskaper: Fullständig A-kurs och minst 21 hp från Latin B, vari skall ingå delkursen Syntax och stilistik med översättningsövningar. Utbildningsnivå: Grundnivå Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Huvudområde Latin Beslut och riktlinjer Kursen är en fristående kurs. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Latin, och kan ingå i kandidatexamen med latin som huvudämne. För ämnesfördjupning till filosofie masterexamen krävs därutöver ytterligare 60 hp (Latin DE). Mål Utbildningen syftar till att ge fördjupade och utvidgade kunskaper om antik latinsk prosa och poesi, och säkrare behärskning av det klassiska latinets syntax och stilistik. En del av kursen är utformad som examensarbete om 15 hp för filosofie kandidatexamen, och syftar till att ge grundläggande färdigheter i uppsatsskrivning på akademisk nivå, samt fördjupning inom ett specialområde. Efter att ha genomgått delkurserna 1 och 2 förväntas studenten aktivt behärska den latinska formläran, varmed avses förmågan att producera samtliga paradigm som förekommer i den i kurslistan föreskrivna grammatiska litteraturen (eller motsvarande). aktivt behärska den latinska syntaxen, såsom den presenteras i den i kurslistan föreskrivna grammatiska litteraturen (eller motsvarande), så att studenten kan tillämpa dessa kunskaper vid översättning till latin av texter som tillhör olika diskurstyper (narrativ och resonerande). kunna identifiera, beskriva och skandera de versmått som förekommer i de lästa texterna, redogöra för och tillämpa de grundläggande prosodiska reglerna; dessa kunskaper skall kunna tillämpas även på okänd text. ha uppnått en god förståelse av de lästa originaltexterna. Studenten skall på ett korrekt sätt kunna översätta dem till svenska; analysera och beskriva den grammatiska strukturen, samt stilnivån. kunna redogöra för den poetiska diskursens särdrag på den tematiska, syntaktiska och lexikaliska nivån.

12 ha tillägnat sig en förståelse för intertextualitet och intertextuella aspekter; kunna resonera kring litterära ekon och allusioner, samt kring texternas genretillhörighet och visa på deras plats i den grekisk-romerska litterära traditionen. kunna föra analytiska och kritiska resonemang kring ideologiska tendenser i de lästa texterna, i synnerhet beträffande historiografin och den politiska diktningen. kunna redogöra för huvuddragen i de lästa texternas tradering; ha tillägnat sig en grundläggande förståelse för textkritiska problem, så att han eller hon beträffande ett antal representativa textställen kan föra enkla textkritiska resonemang. kunna redogöra för de lästa författarnas betydelse i den europeiska kulturhistorien. Efter att ha genomgått delkurs 3 (examensarbete) förväntas studenten kunna under handledning genomföra en empirisk eller rent teoretisk studie utifrån icke triviala frågeställningar inom ämnesområdet. dra egna slutsatser och resonera kring dessa utifrån data och/eller andras ståndpunkter på ett logiskt koherent sätt med falsifierbar argumentation. med stöd av handledare planera (sätta upp mål, urskilja deluppgifter och disponera tidsramarna för) denna arbetsuppgift, följa denna plan och ta självständigt ansvar för deluppgifter. under handledning finna för uppgiften relevant och lämplig litteratur, samt läsa in och göra korrekta referat. skriftligen presentera resultatet av denna studie i en uppsats strukturerad på ett sätt som svarar mot ämnesval och metod, skriven på en grammatiskt korrekt akademisk prosa och med korrekt behandling av fackterminologi. följa vedertagna formella konventioner vad gäller struktur och typografi och på ett korrekt sätt citera och referera källor samt skriva hänvisningar och referenser. bedöma en studie och uppsats inom ämnesområdet på liknande nivå vad gäller dess frågeställning, resultat, argumentation och presentation. Innehåll Kursen består av följande tre delkurser: Delkurs 1. Syntax och stilistik med översättningsövningar, 6 hp. Innehåll: Systematisk och fördjupad genomgång av det klassiska latinets syntax. Kortare texter av olika diskurstyp (narrativ och resonerande) översättes från svenska till latin. Undervisningen har formen av lektioner. Inför varje lektion förväntas studenterna översätta en kortare text till latin. Slutlig kunskapskontroll sker genom skriftligt prov. Delkurs 2. Antik prosa och poesi, 9 hp. Innehåll: C:a 90 sidor prosa samt 1100 vers poesi läses. Av de c:a 90 sidorna prosa bör c:a 50 utgöras av en filosofisk text av Cicero (t.ex. Tusculanae disputationes I) och c:a 40 bör vara hämtade från Petronius (ur Cena Trimalchionis) och Tacitus (ur t.ex. Annales 1). Av de c:a 1100 vers poesi bör c:a 900 vara hämtade från Vergilius (Aeneis 6) och c:a 200 från Horatius (ur Sermones och Carmina). Texterna studeras ur såväl språklig och stilistisk som historisk, litterär och receptionshistorisk synvinkel.

13 Delkurs 3. Examensarbete, 15 hp. Innehåll: Examensarbetet utgörs av en uppsats av begränsat omfång (c:a sidor). Uppsatsens fokus kan ligga på textexplikation. Metodologiskt bör arbetet ansluta till det förhärskande moderna klassisk-filologiska arbetssättet. Exempel på lämpliga uppgifter är: 1) att presentera en (gärna tidigare ej beaktad) antik, medeltida eller nylatinsk text med översättning och kommentar; eller 2) att sätta sig in i en språklig, litterär eller historisk frågeställning, i vilken tolkning av texter på latin är avgörande, och redogöra för den tidigare diskussionen om denna samt i görligaste mån dra egna slutsatser. Examensarbetet behandlas vid ett seminarium. Examination Examination sker muntligt, skriftligt och genom fortlöpande bedömning. Uppsatsen ventileras vid ett seminarium. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För att betyget väl godkänd skall åsättas hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 20 hp inom densamma. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. Övriga föreskrifter Det ligger i studentens eget intresse att i största möjliga utsträckning följa undervisningen inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk.

14 LATIN DE Kurskod: 5LA001 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Nivå/successiv fördjupning: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Latin A1N Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG). Inrättad: Inrättad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Reviderad: Reviderad av: Språkvetenskapliga fakultetsnämnden Kursplan gäller från: vecka 27, 2009 Behörighet: Kandidatexamen inom huvudområdet latin. Beslut och riktlinjer Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden Mål Utbildningen syftar till att genom studiet av centrala texter ytterligare fördjupa och utvidga kunskaperna om huvudsakligen antik och i någon mån efterantik latinsk prosa och poesi. Målet är att utöka förmågan att integrera och använda dessa kunskaper genom studiet av vetenskapliga kommentarer och övrig filologisk kollateral litteratur, samt genom deltagande i det latinska högre seminariets verksamhet. Generella mål Efter avslutad kurs skall studenten med viss originalitet kunna formulera empiriska frågeställningar och tillämpa vetenskapliga metoder för att undersöka dem. med utgångspunkt i en teori kunna utforma studier som ger stöd för eller argument mot teorin ifråga; reflektera kring grader av säkerhet i de empiriska slutsatser som därvid kan dras. självständigt kunna analysera och bedöma argumentationen i forskningsartiklar (artiklar från delområden inom ämnesområdets forskningsfront). självständigt kunna tillämpa olika teorier vid analys av data och därvid värdera de olika teorierna och analyserna. självständigt kunna formulera och värdera generella hypoteser för att förklara händelseförlopp på ett vetenskapligt sätt. i förekommande fall kunna planera en humanvetenskaplig forskningsinsats med uttrycklig hänsyn till genusperspektiv. kunna ge välstrukturerade och språkligt väl utformade presentationer av olika typer av problem, lösningar, teorier och analyser (inom ämnesområdet), både för lekmän och för experter, både muntligt och skriftligt. spontant och i dialog med andra kunna värdera, klargöra och reflektera kring sina egna och andras ståndpunkter.

15 kunna läsa sakprosa på svenska, engelska, tyska och / eller franska. kunna skriva grammatiskt korrekt och välstrukturerad sakprosa på undervisningsspråket eller på engelska (alternativt tyska eller franska), på en för syftet väl anpassad stilnivå; skriva för professionella syften användbar text på engelska (alternativt tyska eller franska). med utvecklad färdighet kunna lokalisera och värdera akademiska källor för ett vitt spektrum av frågeställningar (inom ämnesområdet). i detalj kunna redogöra för olika kategorier av publikationer (som är av relevans för ämnesområdet). på ett korrekt sätt kunna citera och referera källor samt skriva hänvisningar och referenser. kunna skilja på primär- och sekundärkällor. kunna använda ordbehandlare och därvid skapa för professionella ändamål väl utformade dokument. kunna använda audiovisuella stöd på ett professionellt sätt vid muntliga presentationer. kunna självständigt och med viss originalitet angripa autentiska problem (inom ämnesområdet) och utarbeta och värdera olika lösningar. kunna ta självständigt ansvar för planering och utförande av en större avancerad arbetsuppgift. kunna arbeta som medlem i ett organiserat lag och därvid inta olika roller. kunna självständigt fördjupa sina kunskaper genom att ta del av forskningsresultat (resultat från ämnesområdets forskningsfront). kunna självständigt reflektera över etiska frågor som kan möta en expert (inom ämnesområdet). Ämnesspecifika mål Efter genomgången kurs förväntas studenten aktivt behärska den latinska formläran och syntaxen. ha uppnått en mycket god förståelse av de lästa originaltexterna. Studenten skall på ett korrekt sätt kunna översätta dem till svenska; analysera och beskriva den grammatiska strukturen. kunna identifiera, beskriva och skandera de versmått som förekommer i de lästa texterna, redogöra för och tillämpa de grundläggande prosodiska reglerna; dessa kunskaper skall kunna tillämpas även på okänd text. ha god kunskap om den romerska politiska och litterära historien och kunna placera in de lästa texterna i sitt sammanhang. ha god kunskap om de viktigaste dragen i latinets utveckling under antiken samt det litterära språkets relation till språkutvecklingen

16 ha god kunskap om den antika diskussionen om språk och stil och kunna analysera de lästa texterna ur stilistisk synvinkel. kunna föra analytiska och kritiska resonemang kring ideologiska tendenser i de lästa texterna, i synnerhet beträffande historiografin och den politiska diktningen. kunna redogöra för den poetiska diskursens särdrag på den tematiska, syntaktiska och lexikaliska nivån. ha tillägnat sig en förståelse för intertextualitet och intertextuella aspekter; kunna resonera kring litterära ekon och allusioner, samt kring texternas genretillhörighet och visa på deras plats i den grekisk-romerska litterära traditionen. kunna föra analytiska och kritiska resonemang kring ideologiska tendenser i de lästa texterna, i synnerhet beträffande historiografin och den politiska diktningen. kunna redogöra för huvuddragen i de lästa texternas tradering; ha tillägnat sig en grundläggande förståelse för textkritiska problem, så att han eller hon beträffande ett antal representativa textställen kan föra enkla textkritiska resonemang. kunna redogöra för de lästa författarnas betydelse i den europeiska kulturhistorien. kunna utnyttja för latinstudiet relevanta databaser och sökprogram. Innehåll Kursen består av sammanlagt 60 hp. Av dessa skall minst 45 hp vara förlagda till huvudområdet Latin (inklusive en uppsats om 15 hp) och högst 15 hp (två valfria delkurser) vara förlagda till andra huvudområden. I utbildningen kan en eller två kurser från andra områden ingå, t.ex. metodkurser i språk- eller litteraturteori. Studenten kan tillgodoräkna sig delkurs som vederbörande har fått godkänd vid annat universitet. Även individuellt vald läskurs om 7,5 hp (där studenten får välja texter från en viss period eller i en viss litterär genre) eller delkurser (som även kan ingå i forskarutbildningen i latin, som t.ex. delkurser om 7,5 hp i språkhistoria eller i latinsk paleografi och kodikologi) kan ingå. Den obligatoriska textkursen i latin består av fyra delkurser: 1. Förklassisk prosa och poesi, 7,5 hp 2. Klassisk prosa, 7.5 hp 3. Klassisk poesi, 7,5 hp 4. Senare romersk prosa och poesi (alternativt Medeltida eller nylatinsk prosa och poesi), 7,5 hp För kurserna gäller att 1,5 hp svarar mot 40 sidor prosa eller 500 vers poesi. Obligatorisk delkurs 1. Förklassisk romersk prosa och poesi, 7,5 hp Innehåll: Studium av c:a 2200 vers, i första hand hämtade från Plautus och Terentius, samt av c:a 25 sidor prosa, som dels utgörs av inskrifter dels av bevarade litterära texter (t.ex. Cato den äldre). Texterna studeras såväl ur språkhistorisk som historisk och litterär synvinkel. Obligatorisk delkurs 2. Klassisk romersk prosa, 7,5 hp Innehåll: Studium av c:a 200 sidor text som väljs i samråd med examinator. Av dessa bör c:a 80 utgöras av en filosofisk eller retorisk text samt av ett tal av Cicero, medan

17 resten bör vara hämtat från Sallustius (t.ex. urval från Jugurtha), Tacitus (t.ex. från Annales), Seneca (t.ex. från breven) och Apuleius (t.ex. från Metamorfoserna). Obligatorisk delkurs 3. Klassisk romersk poesi, 7,5 hp Innehåll: Studium av c:a 2500 vers som väljs i samråd med examinator. Av dessa bör minst c:a 800 vara hämtade från Lucretius och minst c:a 1000 vara ett urval från följande kejsartidspoeter, av vilka minst två skall vara representerade: Lucanus, Statius, Martialis och Iuvenalis. De övriga 700 versen kan väljas från Catullus, Vergilius, Horatius, Propertius, Tibullus och/eller Ovidius. Obligatorisk delkurs 4. Senantik eller efterantik prosa och poesi, 7,5 hp Studenten kan välja en av två varianter: Variant 1. Senare romersk prosa och poesi, 7,5 hp Innehåll: Studium av c:a 150 sidor prosa och 600 vers poesi. Av de c:a 150 sidorna prosa bör minst 20 vara hämtade från var och en av följande författare: Egeria, Ammianus Marcellinus, Augustinus och Boethius. De 600 versen poesi bör vara hämtade både från kristna, som t.ex. Commodianus eller Prudentius, och från icke-kristna författare, som t.ex. Claudianus eller Rutilius Namatianus. Texterna väljs i samråd med examinator och alla texter läses med kommentarer. Variant 2. Medeltida eller nylatinsk prosa och poesi, 7,5 hp Innehåll: Studium av c:a 150 sidor prosa och 600 vers poesi. Texterna skall tematiskt eller tidsmässigt höra ihop med varandra. Texterna väljs i samråd med examinator och alla texter läses med kommentarer. Valfri delkurs 1, 7,5 hp Valfri delkurs 2, 7,5 hp De valfria delkurserna kan utgöras av kurser från andra områden, som t.ex. metodkurser i språk- eller litteraturteori. Studenten kan även tillgodoräkna sig delkurs som vederbörande har fått godkänd vid annat universitet inom eller utom landet. Uppsats i latin, 15 hp Innehåll: Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Arbetet skall ha en högre grad av självständighet och uppvisa att studenten skaffat sig fördjupade kunskaper om vetenskapliga metoder och redskap samt har förmåga att använda dem. Undervisningen sker genom seminarieövningar och individuell handledning. Examensarbetet behandlas på ett seminarium. Undervisning Undervisning ges i mån av resurser. I övrigt läses litteraturen på egen hand med hjälp av kommentarer. Examination Examination sker muntligt. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För att betyget väl godkänd skall åsättas hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 40 hp inom densamma. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. Övriga föreskrifter

18 Kursen skall ge en nyttig och för den blivande forskaren och läraren nödvändig breddning och fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper och utgör i någon mån en introduktion till eget vetenskapligt arbete. I högre grad än tidigare är de studerande hänvisade till självstudier, men i den mån undervisning ges, är det av stor vikt att den utnyttjas.