Abigail Sykes Mia Andersson Elvira Fridell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abigail Sykes abigail.g.sykes@gmail.com WWW.KULTURTANTEN30.BLOGSPOT.COM. Mia Andersson mia.andersson@live.se. Elvira Fridell elvira.fe@hotmail."

Transkript

1 sid. 1

2 Gatan är en plats som ger möjlighet för många perspektiv och infallsvinklar. Där gränser mellan fin- och fulkultur bryts ner och där olika människoöden samspelar. Gata Magazine vill skrapa bort det ytliga lagret och komma in under ytan. Vi strävar efter att bryta ner fördomar och att bege oss ut från huvudgatan och in på sidogatorna. Graffiti och streetart är en möjlighet för alla att se konst Sid 4 Gatans konstnärliga splittring Sid 8 Redaktörer Abigail Sykes Mia Andersson Elvira Fridell Emma Åkerlund Hjälpen till självhjälp Sid 12 Jämställdhet enligt andra mått Sid 16 sid. 2 sid. 3

3 Det rasslar från sprejburken när Fabio da Rocha skakar på den några gånger. Sedan kommer det typiska pysande ljudet när färg möter vägg och blir till konst. Lukten av lösningsmedel lägger sig över hela kvarteret. Många som passerar den lagliga graffitiväggen vid Folkets park i Malmö saktar in stegen när de ser att en målning håller på att ta form där. En del står kvar och tittar en stund. En man stannar sin motorcykel för att säga att han gillar det som Limpo gör. han var i 12-årsåldern träffade han en grupp som sysslade med graffiti. Fabio da Rocha började att följa med dem. Jag var fascinerad och ville inte göra något annat än att måla. När jag var i skolan tecknade jag när lärarna pratade. Att måla är mitt liv. En annan person som ägnar en stor del av sin vakna tid åt gatans visuella uttryck är Peter Bengtsen, doktorand i konsthistoria och visuella studier vid Jag var fascinerad och ville inte göra något annat än att måla. Att måla är mitt liv. - Fabio da Rocha Graffiti och street art Är en möjlighet för alla att se konst Text: Abigail Sykes Foto: Carolina Hansson Jag älskar gatukonst. Att upptäcka en snygg graffitimålning, ett vitsigt klistermärke eller en tavla på en husfasad gör en vanlig promenad till jobbet till en upplevelse. Vissa konstnärer återkommer tillräckligt ofta för att jag ska börja spekulera om vilka de är och varför de vill dela med sig av sina verk på gatan, till oss alla. En av dem är Limpo, eller Fabio da Rocha, som han egentligen heter. Och han tänker ungefär som jag om graffiti och gatukonst. Den här dagen börjar Fabio da Rocha med att måla en stor yta brun. Sedan spanar han på den bruna väggen en liten stund, på avstånd. Men pauserna är korta och rörelserna snabba. Han klättrar upp på sin medhavda stege, klättrar ner och flyttar den en liten bit åt höger. Sedan klättrar han upp igen och börjar att måla. Tunna linjer i ljusgult slingrar sig säkert fram över ytan. Fabio da Rocha säger att han inte har någon färdig bild i huvudet när han tar fram den första sprejburken. Nej, mer en känsla. Jag tittar på väggen och ser om det kommer en figur. Jag skissar jättemycket hemma men jag vill inte ta med något papper. Han backar, tittar, och går fram igen. En kvinna tar form på väggen. Hon håller något i handen. Så snart konturen är på plats börjar han att fylla i, med hudfärg. Ansiktet först. De karakteristiska dragen är snabbt på plats. Ögonen brett isär, en lite sorgsen mun, två lysande röda kinder nästan vid käkbenet. Föremålet i figurens hand visar sig vara ännu ett ansikte en mask. Ibland har man två ansikten. Om man har jättemycket problem hemma, då sätter man på ett ansikte när man går ut. Varje gång Fabio da Rocha tar fram en ny burk skakar han på den några gånger och sprejar lite grand i luften innan han riktar munstycket mot väggen. Rörelserna är bestämda. När han väl har börjat, vet han vad han ska göra. Han har hållit på med graffiti i 20 år. Redan som barn hade han varit intresserad av att måla och när Lunds universitet. Han har inriktat sig särskilt på gatukonst men har även stora kunskaper om graffiti. Jag får lära mig att de flesta som är insatta skiljer på de båda uttrycken. För mig fyller graffiti och gatukonst ungefär samma funktion, som ett sätt att få konst i vardagen och att öppna upp visuell kultur för en större grupp. Peter Bengtsen menar dock att graffiti, som ofta består av text, är en mer intern form av kommunikation, som en hög andel av befolkning ser som skadegörelse. Gatukonst, som schabloner, planscher och klistermärken, har däremot en bredare publik, är ofta mer föreställande och har därmed en närmare relation till andra typer av konst. Han är inte ensam om att dra denna gräns. Många graffitiskribenter är väldigt noggranna med skiljelinjen. De talar ofta om att skriva, inte att skapa konst. Många av dem betraktar schabloner som fusk. Men grupperna överlappar absolut, säger Peter Bengtsen. Fabio da Rocha finns någonstans mitt emellan de två världarna. Han målar med sprejfärg, men skapar bara figurativa verk. Personerna på bilderna består av fragment av olika människor som han träffat under sitt liv. Han är född i Brasiliens tredje största stad Salvador och har jobbat en hel del med barn och unga i olika projekt, bland annat som konstterapeut. Mycket av inspirationen till hans målningar kommer ifrån berättelser om livet på gatan i de brasilianska storstäderna. Det är därför hans figurer ofta ser allvarliga eller ledsna ut, säger han. sid. 4 sid. 5

4 Jag har träffat många som bor på gatan, som har För en del gautkonst är gatan egentligen inte den berättat om sina liv. En gång träffade jag en tjej främsta distributionskanalen längre. Verken finns som sov på gatan. Hon var missbrukare och allting. bara på gatan för att de ska kunna kallas gatukonst. Hon ville prova att måla och vi blev kompisar. Jag Online får de en mycket större publik. började att ta de känslor som de gav mig och sätta Folk vill bli upptäckta, säger Peter Bengtsen. dem på väggarna, säger Fabio da Rocha. För Fabio da Rocha handlar det delvis om Han betonar att målningarna inte är självporträtt. marknadsföring. Han lever nämligen på sin konst. Verken visas och säljs i både Brasilien, Frankrike Jag har träffat många som bor på gatan, som har berättat om sina liv. Jag började att ta de känslor som de gav mig och sätta dem på väggarna. - Fabio da Rocha och Sverige. Han får beställningar av privatpersoner och organisationer, håller kurser och gör dessutom t-tröjor och väskor. Drömmen nu är att få utrymme till ett större projekt hos något galleri där han kan visa installationer och skulpturer. Men jag vet inte hur nya konstnärer får möjlighet att komma in på ett galleri, det är lite svårt. Ibland blir han ombedd att göra saker gratis. Det Det är inte en specifik person. Figurerna är alla kan vara okej någon gång, tycker han, men graf- som jag har träffat på gatorna. Mycket är också fiti är inte billigt. En burk sprejfärg kostar en fem- från när jag var liten. Det hände mycket i mitt liv. tiolapp, och han behöver kanske 20 burkar för en Många kompisar hade inte bra liv och var inte så glada. När de viktiga ansiktena är på plats fylls resten av kroppen och konturerna i växelvis. En gul skjorta med röda prickar, en mage som skymtar fram över den korta kjolen och de långa benen. Han målar ungefär som jag en gång lärde mig att bygga upp en oljemålning när jag gick en konstutbildning. Helheten är viktig och därför bör man inte fastna för länge på ett ställe, sa läraren till oss. Det gäller att låta hela bilden växa fram efter hand. Att växla mellan olika färger och delar av duken, och att måla lager på lager för att bygga upp ett djup. När det mesta av motivet finns på plats, börjar Fabio da Rocha att täcka över de delar av undermålningen som inte behövs längre. Skuggor läggs till, och högdagrar. Konturer förstärks och detaljer läggs på bakgrunden. målning som tar 1-2 timmar. Hans viktigaste tips till den som vill prova graffiti är att sitta mycket hemma och skissa. Det är ingenting som man kan lära sig på två-tre dagar. Man måste träna och träna. Själv uppskattar han att han har skisser hemma. Samtidigt tycker han att den som vill testa graffiti helt enkelt ska göra det. Man måste inte tänka så mycket. Vi har två lagliga väggar, jag vet inte varför inte alla använder dem för att måla. Du behöver inte ha utbildning för att måla. Om du har det stressigt på jobbet eller inom familjen, tror jag att det är jättebra att måla. Det är en terapi. Det är fint att hitta på nya saker. pen är ändå betydligt bredare i dag, enligt Peter Bengtsen. Den vanligaste vägen in är troligen socialisering. Man känner någon som håller på med graffiti, man är med och planerar och målar, man tycker att det är roligt och det blir en livsstil. Peter Bengtsen säger att kreatörerna har många skäl att ägna sig åt just gatukonst. För vissa, som har mer eller mindre framgångsrika karriärer inom den mer traditionella gallerivärlden, blir gatukonsten mest ett sätt att marknadsföra en kommersiell produkt. För andra handlar det tvärtom om att kringgå det exkluderande gallerisystemet, som kanske inte har ansett deras konst ha något värde. För dem handlar det om att få tillgång till ett utrymme att ställa ut. Det blir ett sätt att göra någonting kreativt. Finkonsten är ingenting som man riktigt bjuds in att delta i om man inte har en formell utbildning. på gatan. De mindre tavlorna gör han mest för att försörja sig, även om han tycker att båda formerna har samma konstnärliga värde. Jag vill måla på gatorna, träffa folk och prata. Det är mer liv på gatan. Att målningarna finns i det offentliga rummet gynnar också dem som bor i staden, menar han. Jag har målat i Herrgården, Rosengård och Seved. Många kanske inte har möjlighet att gå till ett galleri, och jag ger dem en möjlighet att se konst. För mig är graffiti och street art en möjlighet för alla att se konst. Vad vill du att de som går förbi ska få ut av dina målningar? Jag vill inte att alla ska förstå dem direkt, utan att de ska vara en möjlighet att reflektera. Om man kommer stressande från jobbet kan man stanna till i två minuter och börja att tänka på sitt liv. Jag vill Limpo betyder jag gör rent på portugisiska. Namnet har hängt med i många år och kom från en gång när han var ute och målade med kompisar. Han fick då färg på händerna och åkte direkt hem för att tvätta av sig. Nu sätter han smeknamnet, eller rättare sagt epostadressen, på de flesta målningarna. Han är inte ensam om det. För både gatukonst och graffiti blir internet allt viktigare. Konstnärerna dokumenterar sina verk och sprider dem på nätet, och anger sina twitterkonton, facebooknamn eller epostadresser i anslutning till det de skapar. Under och 70-talen var det främst unga män från fattiga områden eller etniska minoriteter som ägnade sig åt graffiti i brist på andra kanaler att uttrycka sig. Så kan det fortfarande vara, men grup- Han tycker att en av de mest intressanta aspekterna med gatukonsten är dess potential att öppna våra ögon för det offentliga rummet i allmänhet. I vanliga fall menar han att de flesta tar sig från A till B varje dag, och att det som finns däremellan är något slags dött utrymme. Men om ett gatukonstverk finns på vägen, kan vi bli medvetna om platsen där vi befinner oss och vi får också en mer kritisk relation till det offentliga rummet, säger Peter Bengtsen. Fabio da Rocha tycker att det roligaste är att måla inte bara skriva mitt namn. N Fotnot: Lagliga väggar är väggar eller murar som officiellt utpekats som tillåtna för graffitimålning. sid. 6 sid. 7

5 GATANS KONSTNÄRLIGA SPLITTRING Text & foto: Mia Andersson När gatukonstnären Banksy år 2010 släppte dokumentären, Exit Thru The Giftshop, var det en skämtsam skildring av vad som kan hända när gatukonsten får konstnärlig trovärdighet. Kort därpå nådde marknaden oanade höjder när kultureliten vallfärdade till gallerier och köpte gatukonst för miljonbelopp. Men i takt med det ökade intresset för gatukonst ökade också splittringen mellan graffiti- och gatukonstnärer och när dokumentären Graffiti Wars släpptes senare samma år blev frågan uppenbar; Var drar vi gränsen mellan konst och klotter och hur skiljer vi på gatukonst och graffiti? Människor har sedan urminnes tider skrivit och målat på väggar och på offentliga platser men det du och jag idag kallar graffiti uppstod i Philadelphia på 1960-talet i form av kalligrafiska signaturer, så kallade tags. Rörelsen tog sedan fart när den kom till New York i början av 70-talet, då starkt förknippad med hiphop-kulturen. För att sedan sprida sig världen över och runt 80-talet även landa i Sverige. Plötsligt började tags och större målningar, så kallade throw-ups och pieces, alla gjorda av sprejfärg, dyka upp på murar och längs tågvagnarna. Ett faktum som inte möttes av blida ögon. De kulörta bokstäverna blev för vissa ett tecken på att vi förlorat kontrollen över våra städer och något många ville kalla klotter. Men rörelsen växte sig trots det större och i takt med att anhängarna blev fler gjorde de anspråk på att målningarna skulle kallas konst. Vid sidan om dem som nu hade börjat kallas graffitimålare stod andra konstnärer inspirerade och snart tog de sin konst från gallerierna ut i offentliga rummet och utvecklade ett nytt uttryck inom rörelsen, det vi idag kallar gatukonst. Gatukonst tänjde på gränserna och idag kan man hitta allt från skulpturer, och pärlplattor till kakeldekoration och affischer ute i offentliga rummet. Men i takt med att såväl graffiti som gatukonst fått ett högre kommersiellt värde verkar gatukonsten återgått till där det en gång startade. Verk säljs för miljonbelopp på auktioner och på gatan ryktas det om en allt större splittring mellan graffiti- och gatukonstnärer. På landsbygden några mil utanför Uppsala började en ung man i slutet av 80-talet att intressera sig för att måla. Fenomenet graffiti var dock bara något han hört om och som i den lilla byn ännu lyste med sin frånvaro. Men några år senare, efter att ha sett bilder på tags och den ökända graffiti- dokumentären Style Wars blev han omedelbart tagen av rörelsen och det var startskottet för graffitimålaren Morf One. Uppväxt på tiden då gatukonst fanns men ännu inte var ett uttalat begrepp och när man på väggar och tåg mest hittade det gemene man kallar graffiti, har han idag svårt att jämföra de båda. - Det är svårt att säga var en gräns går från att något är gatukonst eller graffiti. För mig handlar graffiti om att måla med sprayfärg. Att göra så snygga målningar som möjligt med en så bra stil som möjligt. Minimun från Östergötland tillhör däremot en något yngre generation graffitimålare och hans målande speglar i viss mån också den utveckling rörelsen haft. Sin allra första målning gjorde han på en vägg långt ute i skogen men idag hittar man hans målningar på såväl lagliga som olagliga platser och väggar. Och allt eftersom åren gick insåg han snart att hans sätt att måla, att göra liknade målningar om och om igen, inte var vad han egentligen ville göra. På en ständig jakt efter nya sätt att uttrycka sig på blev han istället inspirerad av stadens alltmer frekventa pärlplattor, paste ups och stenciler och började själv måla på taveldukar också. Tavlor han idag ställer ut på diverse olika HUR KUL SKULLE DET VARA ATT TITTA PÅ FOTBOLL OM DU INTE KÄNDE TILL REGLERNA OCH FÖRSTOD VAD SOM PÅGICK PÅ PLANEN? - MINIMUN gallerier i Sverige. För honom handlar problematiken om hur människor ser på konstformen, hur tränat öga man har och att det ofta är synonymt med en okunskap kring den. - Hur kul skulle det vara att titta på fotboll om du inte kände till reglerna och förstod vad som pågick på planen? Längs trottoaren vid den lagliga väggen vid Folkets Park i Malmö ligger några ryggsäckar fyllda med sprayburkar och doften av färg sticker till i näsan på flera meters avstånd. Jag stannar upp, ser mig omkring och tänker på alla de konstnärer jag mött under mitt reportage och inser att inte en enda varit gatukonstnär. Det får mig att fundera på om tiden har något med det att göra. För idag är gatukonsten i mångt och mycket vad graffiti en gång var, dold och hemlighetsfull. Och medan graffitimålarna ofta lägger flera timmar på sina verk är gatukonstnärerna kända för sin effektivitet. Deras ryggsäckar är fulla med stenciler, posters och klister. Ofta förberett, enkelt att sätta upp och en teknik där du oftast lättare undgår att någon ser sid. 8 sid. 9

6 Den som är med i leken, får leken tåla. - Morf One dig. Att även detta skulle kunna vara en anledn- diskriminering. Man talar om en favorisering av ing till den ökande splittringen mellan graffiti- och gatukonsten och en diskriminering mot graffitin. gatukonstnärer blir en intressant tanke. Plötsligt För trots att alla ska verka under samma hör jag hur Nas ur en sprakig högtalare rappar förutsättningar säljs gatukonst för miljonbelopp om Memory Lane. Längre bort ser jag en kille som på auktioner världen över och får i vissa delar av låter färgen träffa väggen samtidigt som huvudet världen även verk som är utförda i offentliga rum- nickar i takt till musiken. Att graffitin är starkt met godkända av presidenter och statsministrar förknippad med hiphop-kulturen visste jag men medan graffitimålarna paradoxalt ställs inför rätta känslan kunde nu inte bli mer påtaglig. Faktum är och döms till fängelse för liknande konst. att alla de jag mött verkat ha en anknytning till just - Gatukonsten känns inte lika diskriminerad som det. Att gatukonst således kan ha fötts ur en känsla graffitin. Den är kanske inte lika provocerande och av att inte passa in i hiphop-kulturen och i förläng- oftast har varje person en åsikt om graffiti, menar ningen graffitin är kanske inte en helt galen tanke, Morf One. tänker jag för mig själv. De tags som många kallar klotter kan för honom En av anledningar till splittringen tror Minimun är vara lika snygg som en målning och ha en estetik deras olika sätt att uttrycka sig på och att en gatu- och historia bakom sig som tilltalar honom. Fäng- konstnär av den anledningen inte lika ofta hittas elsestraffen däremot är inget nytt. Den som är med vid en laglig vägg. Själv känner han inte av den i leken, får leken tåla, resonerar han. ökande rivaliteten men vet att vissa graffitikonstnärer irriterar sig på det faktum att den gatukonst som idag hyllats en gång fötts ur graffitin men att man gärna glömmer det. För Morf One är den historiska betydelsen avgörande och trots att de arbetar under samma förutsättningar är olikheterna för många för att han ska kunna jämföra konstformerna. Runt hörnet från där jag bor säljer ett galleri en tavla med kulörta färgstänk. Men är det graffiti, gatukonst eller bara en vacker tavla? Antagligen beror det på vem du frågar. Visst, det må vara tacksamt att luta sig mot att något skulle vara en generationsfråga men efter samtalen med Morf Ordet på gatan verkar emellertid vara att många tycker att gatukonstnärer sålt sig och inte är värda någon uppskattning efter att de har gått från gatan till finrummen. Men för Minimun är det just de konstnärerna som inspirerar och som visar att de som en gång kallades klottrare nu kan lyckas och slå igenom. - Om någon annan gör samma sak som de gör, fast olagligt, är det självklart att de tar en risk att åka fast och bli tvungen att betala böter det har även Banksy gjort. Alla har ju inte tillgång till en ateljé och det är där frågan om lagliga väggar kommer in och är så viktig, säger Minimun. Orden får mig att tänka på nolltoleransen i Stock- gar ökar ändå intresset för konstformen överlag. En ekvation som lämnar konstformens anhängare frågande. Minimun tror att besluten går hand i hand med de föreställningar som finns om graffiti - De som är baserade på tycke, smak och felaktiga argument från styrande politiker. Intresset för graffiti och gatukonst är stort, lagliga väggar i Europa fungerar bra och dessutom är många positiva till fenomenet. Men trots det vägrar många politiker inse att graffiti och gatukonst fått en konstnärlig trovärdighet. De menar att man ska kunna välja om man vill se graffiti eller inte och godkänner därför det bara i konsthallarna. Morf One. För Minimun är det däremot ett bevis på dess utveckling och framväxt i samhället. - Idag har såväl den vanliga Svensson som presidenten i USA tavlor med graffiti hemma på sina väggar. Det betyder att konstformen kommer fortsätta i samma utveckling som den har gjort nu och synas mer och på ställen man aldrig trott skulle visa graffiti eller gatukonst. Men han lämnar mig med en intressant tanke. När graffiti och gatukonst plockats upp på gatan och in i gallerier - är verkligen dess rätta benämning graffiti och gatukonst då eller borde det inte vara graffiti- och gatukonstinspirerad konst? N One och Minimun blir tanken påtaglig. För kanske har synen på gatukonstens framväxt påverkats av vilken generation man tillhör. Kanske kan det vara så att de som var med i graffitins begynnelse har en annan syn och känner en annan anknytning till dess ursprung än dem som växt upp när gatukonsten hade hunnit bli mer etablerad. På min vandring i denna komplexa värld hör jag ofta ordet holm och konstnären jag talade med vid den lagliga väggen på P-Huset Anna i Malmö några dagar tidigare. Nolltoleransen innebär att kommunen inte får främja något som bidrar till olagligt klotter. Därför har staden inga lagliga väggar och beskriver tydligt på sin hemsida att graffiti är ett brott. Och samtidigt som alltfler städer tar bort lagliga väg- För Morf One hör inte graffiti hemma på något galleri. Han anser att det ska vara på väggar runt om i staden och längst tåglinjen. Och även om han känner till och kan tycka att det är trevligt med de graffiti/gatukonst-utställningar som finns lockas inte han av att besöka dem. - Jag ser hellre en målning på en riktig vägg än går på ett galleri och ser ett motiv på en tavla, menar Fotnot: Lagliga väggar är väggar eller murar som officiellt utpekats som tillåtna för graffitimålning. sid. 10 sid. 11

7 HJÄLPEN TILL SJÄLVHJÄLP 50 timmars arbetsvecka på stående fot i ur och skur för kronor i månaden. Något som låter helt orimligt i de flestas öron är verklighet för Pelle som är en av de drygt 30 personer som säljer Faktum i Lund. Andelen hemlösa minskar inte i vårt land Sverige och gatutidningsförsäljare har blivit ett allt vanligare inslag i vår stadsmiljö. Text och foto: Elvira Fridell Faktum Skånes redaktion hittas i Malmö, men i den gamla brandstationen i Lund ligger ett litet kontor där försäljarna kan köpa nya tidningar. Efter några varv runt det stora huset hittar jag den lilla dörren som leder in till ett rum inte mycket större än mitt eget korridorsrum på 18 kvm. Rummet har gult kakel på väggar och golv och det doftar läder från de två läderfåtöljerna. Bakom ett bord med två datorer sitter en flicka som tittar upp och ler när jag kommer in. Hon presenterar sig som Louise, erbjuder en kopp kaffe och nickar mot en av fåtöljerna där jag slår mig ner för att invänta dagens försäljare. För elva år sedan, 2001, grundades gatutidningen Aluma och tre år senare tillträdde Maria Dahmén som redaktör för den partipolitiskt och religiöst oberoende tidningen. Dock, när gatutidningen tillsatte Livets Ords marknadschef som VD sade redaktionen upp sig i protest och Göteborgs gatutidning Faktum såg sin chans att köpa konkursboet. Flera av nyckelpersonerna rekryterades till den nya socialpolitiska tidskriften Faktum Skåne som även tog över Alumas tidningsförsäljare, vilka givetvis var oroliga över att mista sina jobb. Vi hade hela tiden kontakt med försäljarna angående affärens utveckling, säger Maria om den svåra tiden mellan de båda tidningarna, när jag träffar henne för en pratstund. I oktober förra året kom det första numret av Faktum Skåne ut, då efter att försäljarna fått sälja det allra sista numret av Aluma någon vecka extra innan de gled över till nästa tidning, förklarar Maria vidare. Försäljarna köper tidningen för 25 kronor, säljer den för 50 och behåller mellanskillnaden. I Lund har Faktum omkring 30 fasta säljare men det är långt ifrån alla som kommer in och köper tidningar varje dag. Det är svårt att undvika att spekulera i om det är på grund av socialt stigma som förknippas med hemlöshet som endast två av de fem försäljarna jag möter under mina fyra timmar på kontoret vill intervjuas. I Göteborg trycks tidningen i drygt exemplar i månaden och i Skåne i 13 till exemplar. Tanken är att Faktum ska rikta sig brett, till unga som till gamla, att alla köpare ska ha något att läsa i varje nummer. Det är viktigt att Faktum finns kvar så att de som behöver det har en sysselsättning, förklarar Maria som även trycker på vikten av att tidningen fortsätter att vara fri och kan hugga mot det som behöver det. Det är bra med artiklar som sticker hål på fördomar, ger mycket kunskap och får läsaren att sätta kaffet i halsen, säger hon med ett leende. Maria berättar att tanken med gatutidningsförsäljning är att de som inte har möjlighet till ett jobb någon annanstans ska få möjligheten att tjäna lite extra pengar. I tidningen kan vi väcka opinion för sociala frågor som har att göra med varför folk far illa, berättar hon. Försäljaren Lars, som är den första jag får prata med på kontoret, menar att det är ett perfekt extraknäck när socialbidraget inte räcker till. Och det håller mig nykter. Oftast säljer jag tre dagar i veckan men ibland varje dag, berättar han. Tidningsförsäljningen är ett steg mot ett mer ordnat liv. Det handlar om så mycket mer än att bara tjäna pengar, det är ett sätt att ta ansvar, skapa sig rutiner och ett nytt socialt sammanhang. Hemlös är ett ord Maria undviker, hon förklarar att det är oviktigt för Faktum om försäljarna bor i tält, hos kompisar eller på härbärge. Om någon kommer till oss och vill sälja tidningen är det ett tecken nog på att de behöver det, säger hon. Den allmänna bilden av hemlösa är folk som bor på en parkbänk, något som varken Lars eller Pelle gör. Maria menar att det är väldigt få av de Jag har inga vackra dagar men inga speciellt fula heller. - LARS som faktiskt bor på bänkar som mäktar med att stå och sälja. Däremot är hon snabb med att påpeka att de brukar uppmana säljarna att det finns alternativ till att sitta med en öl på en bänk - nämligen att sälja. Jag frågar om de får någon säljutbildning när de vill börja sälja tidningen och Maria förklarar att de tilldelas en försäljarplats och en försäljarbricka (vilken de måste bära) och får förklarat för sig att de representerar Faktum när de säljer och får således inte vara märkbart påverkade. Eftersom vi har att göra med missbrukare många sid. 12 sid. 13

8 Det är det bästa jävla jobb man kan ha! - PELLE gånger kan vi inte begära att de är spiknyktra el- gatan. Pelle berättar för mig att han, efter diverse ler har något i magen men de ska ha ett civiliserat ströjobb, har varit hemlös sedan 1999 och sålt Alu- förhållningssätt, förklarar Maria. ma sedan den grundades. Vi får inte stå i vägen, inte vara påträngande eller Två år efter att jag började sälja fick jag en lägen- dricka öl när vi säljer, berättar Lars. het via socialen, efter det har jag sålt i princip varje Jag hoppas att folk ser det som ett jobb, att det dag, förklarar han. finns en poäng med vad de säljer. De hade kunnat Att sälja tidningen är ett sätt att komma in i ge- sälja skor eller något dylikt men en tidning har ett menskapen fast man är utanför, fortsätter Pelle. budskap, det är bättre, berättar Maria. Hon poängterar även vikten av att de får komma ut och prata När Lars kom in på redaktionen satte han sig ner med människor. i fåtöljen bredvid mig, lutade sig tillbaka och öpp- Jag tror att många som har suttit på en bänk bara nade sig likt en bok. Han berättar att han var hem- har sett folks arga blickar och upplevt att ingen lös i drygt tio år och började sälja gatutidning för vill sätta sig bredvid. Försäljningen är ett konkret sju år sedan. bevis på att bli sedd, fortsätter hon. Pelle berättar för mig att många provar att sälja ett par tidningar men slutar tvärt då de har svårt att komma in i rutinen. Men de bör prova igen, det är det bästa jävla jobb man kan ha! Både Maria och Lars berättar om Lennart Dybeck som var med på Alumatiden. En gammal knarkare, en buse som reformerade Hur många tidningar man köper beror på hur mycket pengar man har. Idag hade jag pengar till sex stycken, ibland köper jag 20 stycken och imorgon tänker jag köpa åtminstone 14 då det är torsdag och sen fredag och då säljs det bäst, förklarar Lars. Efter studenten började Lars läsa juridik och jobbade därefter som pizzabagare i Stockholm innan han utbildade sig till tolk. Jag är duktig i språk men blev dömd så jag får tyvärr inte jobba som tolk, suckar han. Idag bor Lars 150 exemplar per nummer. Ingendera planerar att sluta sälja Faktum även om Lars framhäver att det hade varit trevligt att bli rik och slippa tjafsa med hundralappar. Pelle vågar inte riktigt tänka på framtiden. Jag antar att tidningsförsäljningen har förändrat livet, jag hade ett ganska häftigt humör tidigare men har lugnat mig, man har inte mycket energi kvar när man säljer hela dagarna, berättar han. av Faktum #116 han just sålde till mig var förmodligen dagens mest lättsålda. För om det är något jag verkligen förstått under mina fyra timmar på det lilla kontoret så är det att livet på gatan är betydligt svårare. N helt, han brukade säga: om du inte får klagomål kan du sälja tidningen här. Han sket i om man var nerknarkad, bara man inte fick klagomål, berättar Lars. Lennart tog vid ett tillfälle med Maria på en rundvandring i sin värld, hon minns det som en filminspelning där han morsade på allt från kommunalråd till journalister till poliser till butiksägare. i en etta utanför Hässleholm där han trivs väl. Jag orkar inte vara hemlös igen, det är jag för gammal för. Jag sköter mig rätt bra, drar inte uppmärksamheten till mig, tvättar mig och har rena kläder, berättar Lars för mig. Man lär sig sköta sin rutin, att sköta ett litet jobb, fortsätter han. Jag frågar om hur en vanlig dag ser När det blir allt gråare utanför fönstret börjar Pelle skruva på sig. Jag förstår att han blir stressad över att få komma ut och sälja och jag frågar vilket det värsta vädret är att jobba i. Regn, svarar han kort innan han reser sig och promenerar upp mot Fäladstorget med sina åtta nyköpta tidningar. Louise på kontoret i Lund verkar populär hos säljarna. De skojar med henne vilket hon menar grundar sig i hur hon behandlar dem. Pelle kommer in denna regniga majdag och gör precis vad Louise berättar att många gör, nämligen äter sin medhavda lunch. Till sin trekantssmörgås dricker han chokladmjölk och jag ser hur hans såriga händer skakar som ett bevis på det hårda livet på ut för honom. Jag har inga vackra dagar men inga speciellt fula heller. Pelle säljer strax under 400 exemplar av varje nummer, men då står han också 50 timmar i veckan. Lars var under en tid uppe i 300 tidningar men idag är han tröttare i benen och nöjer sig med De som kommer in under mina timmar på kontoret köper mellan två och tio tidningar. Jag ser en enstaka hundralapp och någon femtiolapp men mest köper de sina tidningar med tiokronor och en hel del skrynkliga tjugolappar. Lars reser sig upp från läderfåtöljen med ett stort leende och tackar för att han för första gången har fått sålt en tidning inne på kontoret. Det exemplar sid. 14 sid. 15

9 JÄMSTÄLLDHET ENLIGT ANDRA MÅTT När jag bodde i Tokyo kände jag mig ofta obekväm och osäker som kvinna. Hur jag än gjorde så passade jag inte in med mitt svenska sätt att vara. Jag var för rakt fram och fann det svårt att anpassa mig. Detta väckte för första gången funderingar om jämställdhet och könsroller hos mig, det som jag aldrig tidigare ägnat en tanke åt. Saker som för mig alltid fallit sig självklara ställdes plötsligt på sin spets. För en svensk kan Japan te sig fruktansvärt ojämställt och diskriminerande gentemot kvinnor, men det är inte riktigt hela sanningen. En av dem som ger mig klarhet i mysteriet är Yuka som är född och uppvuxen i Japan men som numera bor med sin sambo i Sverige. Text: Emma Åkerlund Foto: Pachd.com I en liten lägenhet i Lund bor Yuka sedan två år tillbaka med sin svenska pojkvän. När han var tvungen att lämna Tokyo och återvända hem för att avsluta sina universitetsstudier valde Yuka att följa med, även om hon aldrig tidigare varit i Sverige. Hon visste inte mycket om Sverige, men hon hörde det ofta kallades det sexuellt fria landet. Hon fann att det stämde; att få gifta sig med vem man vill, oavsett kön, vilket hon upplever som väldigt positivt. Den möjligheten finns ännu inte i Japan. Fast en annan del av den sexuella friheten besvärar henne något. - Jag tycker att det är lite jobbigt med all nakenhet på tv... I Japan finns inte den öppna acceptansen för sexuallitet som Sverige. Sånt pratar man inte om bland andra, det hålls privat. Censurereringen av kroppar på tv sker betydligt oftare och kvinnan sexualiseras inte fullt ut på samma sätt som i Sverige; det är inte så naket. Det som kan te sig lustigt för svenskar är att ett djupt urringat linne anses vulgärare än att visa trosorna i en för kort kjol. Sexuell läggning är ingen man direkt hör något om; man pratar helt enkelt inte om det. Om det rör sig om intolerans eller tradition är svårt att avgöra. Frågan om jämställdhet drivs inte i Japan. Yuka anser inte att det skulle vara ett rådande problem. Men hon gillar Sveriges jämställdhetspolitik och framförallt den möjlighet som ges till männen; pappaledighet. I Japan är det inte ett val för mannen, även om han skulle vilja. Det existerar helt enkelt inte. - Men jag ser ingen möjlighet för pappaledighet i Japan. Sen tror jag inte att den japanska mannen anser det fel att inte bli beviljad ledighet för att umgås med sina barn; om mannen skulle ta en lång ledighet så skulle det påverka hans jobb och ställa till besvär för hans medarbetare. Att vara till besvär, det är tabu i Japan. Man är till besvär när man ställer frågor eller skapar olägenheter för andra människor. Ställa till med besvär; det ska man till varje pris undvika i det japanska samhället. Anledning till det ligger i landets tradition och bakgrund, där förväntningar och uråldrig moral styr individens handlingar efter strävan och önskan från samhället. När jag studerade Japans historia vid Lunds Universitet sa min lärare Ove att: - Japan är den enda land som lyckats med kommunismen utan att vara kommunistiskt. Jag föreställde mig alltid den svenske mannen som väldigt vänlig men den svenska kvinnan, hon var skrämmande. - YUKA Den inverkan tradition har på det Japanska samhället och individen ska inte underskattas. Tradition är en av de främsta anledningarna till att det skett väldigt lite förändring för kvinnan och hennes roll i hemmet. Större delen av de japanska kvinnorna väljer, än idag, att bli hemmafruar så fort de har fått barn. Där finns de kvinnor som väljer att fortsätta arbeta, men ofta beror det snarare på dålig ekonomi än ett fritt val. Alex, som har både svenskt och japanskt påbrå, berättar över vårt skypesamtal att den japanska kvinnan ofta får utstå onödig kritik för detta. Att det inte skulle handla om brist på jämställdhet. Han uttrycker att det är fel att tro att kvinnans plats i hemmet är påtvingad, utan att de flesta kvinnor inte vill arbeta om de kan slippa det. - Kvinnan i Japan är en stolt figur. Hon ansvarar för uppfostran av barnen, samtidigt som mannen arbetar och står för utgifterna. I Japan kallas detta för att dela på uppgifterna. Yuka tror också, liksom Alex, att detta är ett naturligt val för majoriteten av kvinnorna och inte en fråga om diskriminering. Hon tänker även att det hänger ihop med att där inte finns någon pappaledighet, och att det därför inte ses som diskriminering vare sig gentemot kvinnor eller män. - I Japan ses det inte som dåligt att skilja på kvinnor eller män, det är inte en fråga om diskrimin- sid. 16 sid. 17

10 ering. Snarare tvärtom! Därför upplevs ingen diskriminering i Japan. Samhället formar individen i Japan, och konstrasten till Sverige blir enorm. När man här uppmuntrar självständigt tänkande och förmågan att ta Japan är det enda land som lyckats med kommunismen utan att vara kommunistiskt. - OVE egna initiativ så motarbetar det japanska samhållet snarare samma princip. I Japan följs en mall, en mall som får vardagen att fungera. Utanför dess ramar går man inte. Självständighet uppmuntras inte. Sam, som bott och studerat i Tokyo och nu lever i Sverige med sin japanska flickvän, känner att den enskilde individen är starkare och framförallt friare i Sverige. - Individen vågar och har möjlighet till att ifrågasätta med god chans till gehör. I Japan känns det tvärtom. Längs Tokyos gator myllrar det av folk som väljer att uttrycker sig genom kläder och accessoarer. Här har jag har aldrig möt annat än acceptans för männen att vara minst lika fåfänga och feminina som kvinnor; som att använda smink eller ha manikyr, vilket i Sverige skulle anses smått tabu. Kvinnor kan likaså följa maskulint mode utan att det ifrågasätts. Mångfalden är därför bland de stilmässiga uttrycken enorm. Fast samtidigt uttrycker Sam under vårt samtal att det bara rör sig om yta. Skrapar man lite finner man en annan sanning. - När det gäller individens uttryck så tror jag att det är mer accepterat och utbrett än i Sverige, men samtidigt så finns det även en hederskultur i Japan som går emot allt som handlar om att sticka ut. pratar om mobbingen som utbrett förekommer på arbetsplatserna, likaså de sexuella trakasserierna och de normer som rättfärdigar otrohet och våld. Själv har jag sluppit uppleva det på nära håll, men jag vet att det är relativt vanligt förekommande. - I Sverige känns det därför som att man ändå ligger mycket längre fram. Sverige är ett land som lyssnar. I Japan finns bilden av den svaga kvinnan; hon är ömtålig och orkar inte så mycket, hon blir lätt sjuk och måste därför vara försiktig och mån om sin hälsa. Samtidigt är det en norm att alla kvinnor bör gå på diet. Sara från Sverige tillbringade ett utbytessår i Japan under sin gymnasietid. Hennes jämnåriga skolkamrater brukade ofta uttrycka missnöje över sina kroppar; att de borde äta mindre och bli smalare. Samtidigt tog de diverse tabbleter som mineral- och vitamintillskott varje dag. När hon frågade varför fick hon svaret: - Jag vet inte, mamma säger att jag ska ta dem. Skillnaden mellan den japanska och svenska kvinnan är märkbar på många sätt och vis. Sam känner att kvinnor i Sverige är starka som individer och som står upp för sig själva. Yukas bild är att den svenska kvinnan är att hon är jämställd med mannen, och att det finns en balans mellan dem. - Jag tror att i Sverige så anses både män och kvinnor vara lika starka och kapabla. Jag föreställde mig alltid den svenske mannen som väldigt vänlig men den svenska kvinnan, hon var skrämmande. För mig innebär inte jämställdhet att det är jämnt antal män/kvinnor på en arbetsplats utan att alla får söka det jobb de vill utan att kön spelar någon roll. - Alex gör i samhället lättare blir accepterat. Frågan rör till större delen inte sexuell diskriminering som i Japan, utan snarare könsdiskriminering. När det gäller jobb är han inte säker på om kvotering är den bästa lösningen. Han uttrycker att det hjälper till att skapa nya förutsättningar för kvinnor, men han känner också en tvekan. - Tanken med riktig jämställdhet är att kvinnor ska med egen kraft, kunskap och vilja kunna nå dit de vill. Alex kommer in på ett liknande spår under vårt samtal. - För mig innebär inte jämställdhet att det är jämnt antal män/kvinnor på en arbetsplats utan att alla får söka det jobb de vill utan att kön spelar någon roll. Vissa vill bygga, andra vill vårda. Låt dem göra det. Kvotera inte in varken kvinnor eller män, det gör inte samhället mer jämställt. Sverige har fortfarande en lång väg att gå när det gäller att nå målet om jämställdhet. Här finns en kvinna som vill jobba, hon vill synas och vara aktiv. Men fortfarande kämpar hon mot orimliga krav och lägre löner än männen. I Japan uppleves inte ett problem med jämställdhet som här i Sverige, helt enkelt för att där finns ingen kamp för det. Acceptans och traditioner styr mentaliteten hos befolkningen men kvinnan kan, om hon vill göra karrär utan att någon rynkar på näsan eller tittar snett på henne. Men trots det väljer hon oftast den traditionella vägen. N Det finns en mörkare sida av Japan och en anledning till varför man väljer att på vissa tåglinjer sätta in vagnar där endast kvinnor får åka. Ett försök till att få bukt med de sexuella övergreppen som annars kan förekomma i de trånga utrymmena. Sam Även om Sam uppfattar den svenska kvinnan som stark så ser han brister i Sverige när det gäller jämställdhet. Han upplever fortfarande att de svenska kvinnorna inte får samma möjligheter som männen, att det överlag känns som att det som männen sid. 18 sid. 19

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Graffitins historia funderingsfrågor och uppgifter inom svenska, samhälle och bild Ämne: Svenska, SVA, SFI, Bild, Samhällskunskap, Media

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Ny konsttrend spraya din egen tavla.

Ny konsttrend spraya din egen tavla. Pressmeddelande Stockholm 24 september 2013 Ny konsttrend spraya din egen tavla. Den moderna spraytekniken, med sina rötter i graffitikonsten, har blivit alltmer populär och det gäller inte bara professionella

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Delprov A Underlag för bedömning

Delprov A Underlag för bedömning Delprov A Underlag för bedömning Uppgifter i Del A 0-svar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Han hade grön kostym 1. Den unga kvinnan tycker att mannen är pinsam. Ge två exempel ur texten på vad kvinnan menar. (nivå

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Based on a True Story 1

Based on a True Story 1 Based on a True Story 1 8 - Trip, säger jag till min före detta pojkvän. Vi måste prata. Vi befinner oss på inspelningen av hans nya film. Du vet, den där med hans filmstjärnefru, som handlar om en tjej

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

VUXTIDNINGEN. Södervärn. Att kastas rätt in i språket

VUXTIDNINGEN. Södervärn. Att kastas rätt in i språket Årgång 1, Nummer 1 Augusti 2009 Årgång 1 Nummer 1 Augusti 2009 Redaktör: Susan Englund I DET HÄR NUMRET: Att kastas rätt in i språket 1 Tema Sverige: Positiva och negativa bilder 1 När jag kom till Sverige

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer