Ny bibelskola siktar högt. nr 6. Mer om Kyrkan, Livet och Gud. Samgående i Gislaved 6 Än lever missionen! 8 En julsaga on the road 21 SIDAN 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny bibelskola siktar högt. nr 6. Mer om Kyrkan, Livet och Gud. Samgående i Gislaved 6 Än lever missionen! 8 En julsaga on the road 21 SIDAN 12"

Transkript

1 växa nu Mer om Kyrkan, Livet och Gud Ny bibelskola siktar högt SIDAN 12 Toppenkul. Nu startas en ettårig bibelskola med fjällprofil på SMU Fjällgård i Hemavan. Foto: Mojo Andersson Samgående i Gislaved 6 Än lever missionen! 8 En julsaga on the road 21 nr 6 dec feb 2010

2 2 Det handlar om mission! Välkomna till ett nytt nummer av Växa.nu. Den här tidningen tar oss runt i världen och mellan olika teman på ett märkligt sätt. På ett uppslag befinner vi oss i Pakistan, på ett annat i Hemavan och vi passerar både Kongo, Gislaved och Indien när vi bläddrar. Så långt geografi. Går vi lite djupare in i tidningen sträcker den sig mellan nattvard, egenutveckling och Missionskyrkans internationella arbete Det är mycket att greppa över på tjugofyra sidor. Men tänk att det finns en gemensam nämnare för allt detta: Svenska Missionskyrkan. Man kan visst fråga sig varför den heter Svenska Missionskyrkan mitt i allt detta internationella engagemang. Men så är det. Sanningen är ju ändå den att vi hör ihop med våra systerkyrkor, de kyrkor vi samarbetar med i andra länder. Och att det finns en stor medvetenhet om och glädje över just det. Vi är inte bara vi, här i Sverige. Vi får vara kyrka i världen, utbyta tankar och erfarenheter med Indien, Kongo, Pakistan, Estland, Ecuador, Costa Rica, Norge, Nicaragua, USA och många, många fler. Och vi får lära av varandra. Vi märker det. Inte minst i Missionskyrkan när vi gång på gång utmanas av våra vänner i andra länder. Har ni tänkt på att ni skulle kunna göra så här? Eller hur kommer det sig att Missionskyrkan lever kvar i gamla invanda hjulspår? Sådana frågor får vi. Vi utmanas och utvecklas som kyrka i kontakt med andra. I den här tidningen sätter Michael Anderson ett frågetecken och ett utropstecken efter ordet Mission. Han frågar om det begreppet verkligen är aktuellt än idag? Och så konstaterar han att visst det är det i högsta grad! Mission det är kyrkans väsen, hela dess livsluft och mening. Så är det, vare sig det handlar om mission i Indien, i sydvästra Kongo, i Hemavan, Taberg eller någon annanstans. Det här en tidning om kyrkan, livet och Gud. En tidning om mission, helt enkelt. Så håll till godo och som alltid kan du kontakta oss på växa.nu nr 6 dec feb 2010 Gunilla Hjelmåker kommunikationschef chefredaktör växa.nu Innehåll Tre blev ett På många orter söker sig församlingar från olika samfund samman. I september såg Gislaveds Frikyrkoförsamling dagens ljus, efter en samgåendeprocess mellan missionspingst- och alliansförsamlingarna på orten. Vårt samgående har inte tvingats fram av överlevnadsskäl utan vuxit ur vår gemensamma vision och vårt uppdrag här, säger Martina Curenstam, en av pastorerna i den nya församlingen. Missionens arv För etthundra år sedan kom de första svenska missionärerna till Kongo- Brazzaville. Med sig hade de inte bara evangeliet, utan även skola, sjukvård och en ny syn på medmänniskan. Det är ett arv som kyrkorna i de formna missionsländerna nu förvaltar. Med Bibeln på fjället Ett helt år i fjällen, med Bibeln, vandrarkängorna och skidorna som redskap det är tanken bakom den nya bibelskola som startar nästa höst. Platsen är Hemavan och SMU:s uppskattade gård i vacker fjällmiljö. Till bords med Gud När vi tar emot bröd och vin i Herrens måltid får alla sinnen vara med. Och när vi tar emot gåvorna tar vi också emot Jesus. Därför har många gjort sitt första verkliga möte med Gud just i nattvarden, skriver Rune W Dahlen i serien Trons DEF. Vill tagga till tjänst Vad hjärtat är fullt av... Det är rubriken när det bjuds till Vi Vill Växa-konferens i Linköping. Och samtal om vad hjärtat vill kommer det att finnas tillfälle till. Förhoppningen är att den som deltagit ska bära med sig en känsla av hur mycket man kan åstadkomma tillsammans, men också en lust att tjäna omvärlden på olika sätt. nr 6 dec feb 2010

3 Pastor på gränsen Cissis kyrka har inga väggar Man skulle kunna tro att Cissi Glittvik lever ett dubbelliv. Ett där hon är pastor i Betlehemskyrkan i Göteborg, och ett där hon är egen företagare i det som lite slarvigt kan kallas självutvecklingsbranschen. Men man behöver inte tala med henne särskilt länge förrän man förstå att dubbellivet är skenbart. Jag Cissi Glittvik är en högst helhjärtad person som tar sin utgångspunkt i den kristna tron i livets alla delar. Hon kliver inte ut ur eller in i olika roller, men använder sig av olika arenor för att sprida ett gott budskap, vare sig hon har pastorsskjortan på eller inte. Cissi är halvtidsanställd i Betlehemskyrkan i Göteborg som studentpastor med huvudsaklig uppgift att vägleda unga människor. Resten av tiden ägnar hon åt sitt företag Hopp och tro, där hon dels erbjuder säljutbildning och kurser i ledarskap, men också föreläser i ämnet självutveckling, det vill säga inspirerar människor att tro på sig själva, men också att våga dela livets frågor, ställa upp för andra och hämta och ge kraft hos och åt varandra när livet bjuder på motgång. Jag trivs bäst i gränslandet, där kyrkan möter verkligheten, säger hon och rättar sig omedelbart genom att förklara att kyrkan också är en del av verkligheten, men att det ändå finns trösklar, synliga eller osynliga, som ställer sig i vägen för naturliga kontakter. Jag vill finnas på båda sidor, säger hon och tillägger att de två delarna berikar varandra. Framgångssaga Cissis egen historia ser, åtminstone på ytan, ut som en yrkesmässig framgångssaga. Hon gjorde tidigt karriär inom modeföretaget KappAhl, där hon egentligen halkade in på det berömda bananskalet. För att ta det från början så föddes hon i Mölndal utanför Göteborg, men redan som nioåring flyttade hon med sin familj till Hovlätt utanför Jönköping. Familjen engagerade sig i den lokala missionsförsamlingen där och den blev också tidigt en naturlig del av Cissis eget liv. Mycket till scout var jag väl aldrig, trivs bäst i gränslandet, där kyrkan möter verkligheten, säger hon och rättar sig omedelbart genom att förklara att kyrkan också är en del av verkligheten men jag var med i alla möjliga andra aktiviteter för barn och ungdomar, sjöng i ungdomskören och så vidare. På det sättet växte Cissi in i den kristna tro som hon sedan burit med sig in i vuxenlivet. Längtade till Göteborg När hon slutat gymnasiet hade hon två mål för ögonen som dessutom måste uppfyllas i kombination: nämligen att ANSIKTE MOT ANSIKTE Skenbart. Man kan tro att Cisse Glittvik lever ett dubbelliv. Men pastorn och ledarskapsutbildaren hänger ihop. utbilda sig till arkitekt och att flytta till födelsestaden Göteborg. Längtan till Göteborg var stark och knappast förhandlingsbar. Därför brydde hon sig inte ens om att söka arkitektutbildning på något annat håll än Chalmers i Göteborg, vilket förstås begränsade möjligheterna att bli anta Fortsättning nästa sida växa.nu nr 6 dec feb 2010

4 gen. Vilket hon inte heller blev. Så det blev varken det ena eller andra just då. I stället stannade hon i Jönköping, där hon fick jobb hos modekedjan Kapp Ahl som butikssäljare. Arkitekt blev hon aldrig, i stället blev hon kvar inom KappAhl. Men till Göteborg kom hon i alla fall så småningom, men då för att studera vid linjen för personal- och arbetslivsfrågor vid universitetet. Samtidigt med studierna fortsatte hon att arbeta för sin tidigare arbetsgivare, men nu i Göteborg. Med 140 färska högskolepoäng fortsatte hon sina bana inom modeföretaget. Utbildningen hon fått gick helt i linje med de arbetsuppgifter som snabbt utkristalliserades för henne och som till stor del kom att handla om utbildning och träning av säljare, ledarskapskurser med mera. Och det var någonstans där som Cissi upptäckte att hon kommit till ett vägskäl i livet. Det var i mitten av 90-talet. Företaget hade fått nya ägare och med det följde en stor omorganisation. Tjänster skulle dras in, men att jag själv skulle beröras av det fanns inte på världskartan för mig. Men så var det och det kom som en chock. Krock mellan värderingar Cissi fick alltså lämna sin tidigare tjänst, men fick snabbt chansen till en ny, den här gången som butikschef i Alingsås. Det var nog inte bytet från storstaden Göteborg till småstaden Alingsås Bilden: Cicci Glittvik med musikerna Jens Ericsson och Annika Törnqvist, som hon ibland samarabetar med. det berodde på, men ganska snart insåg Cissi att den här förändringen var ohållbar. Jag upptäckte att de värderingar som kommit in i företaget och gällde då, gick stick i stäv med mina egna. Jag såg hur folk pressades till bristningsgränsen för att klara jobbet och själv skulle jag pusha till bättre resultat och kvalitetssäkring. När det var dags för midsommarrean hade Cissi nått sin egen gräns. Hon fann sig själv, den framgångsrika, tuffa yrkeskvinnan, gråtande hemma och förstod att en förändring var nödvändig. Hur den skulle se ut visste hon inte men ett första steg borde vara att säga upp sig. Hon kontaktade en väninna som jobbade på arbetsförmedlingen och förklarade att hon nu mådde riktigt dåligt på jobbet, att hon skulle säga upp sig och hade lite frågor om vad hon hade att vänta sig. Väninnan avrådde från att fatta snabba beslut i det läget och tyckte att Cissi först skulle sjukskriva sig, och det omedelbart. Fortsättning nästa sida Klockringning för klimatet växa.nu nr 6 dec feb 2010 Klimatfrågorna är i fokus på många sätt just nu. Världens kyrkor kommer att samlas kring en gemensam klockringning klockan den 13 december, under det pågående klimatmötet i Köpenhamn. Kyrkklockor världen runt kommer då att slå 350 slag för att påminna världen om att co2-halten i atmosfären inte får överstiga 330 ppm. 350 ppm (parts per million) koldioxid är vad forskare och klimatexperter anser vara den övre gränsen för vad atmosfären tål på längre sikt. Under mänsklighetens historia har koldioxidhalten legat på 275 ppm. Idag är den 390 ppm. Om den inte reduceras snabbt riskerar vi bestående svåra miljöstörningar, anser experterna. Klockringningen i sig räddar naturligtvis inte atmosfären, men det blir ett starkt vittnesbörd om många församlingar deltar i manifestationen., och ett tillfälle för församlingar att visa på sitt engagemang för miljön och skapelsen. Läs mer: Kyrkornas världsråd om kampanjen: Biståndsorganisationen Diakonias klimatkampanj:

5 Min första reaktion på det var att det var omöjligt. Vi skulle ju ha rea i butiken, och då måste ju jag vara där, minns Cissi. Men väninnan stod på sig och erbjöd sig till och med att genast komma och hämta Cissi och ta henne till läkare. Cissi insåg allvaret, gick till doktorn och därifrån med en veckas sjukskrivning innan den redan planerade semestern tog vid. Gick bibelskola Den semestern blev för Cissi en enda lång period med mycket gråt och frågor. Men mitt i det kaos hon upplevde i tankarna på framtiden, föddes idén om att ta tjänstledigt ett halvår och gå en bibelskola. Som kristen är det ju egentligen inte en konstig tanke och jag hade någonstans ångrat att jag inte gjorde det när jag tyckte det var tid för det, det vill säga när jag var arton. Jag hade aldrig tänkt att detta skulle dyka upp som ett alternativ i ett skede i livet när jag både byggt hus och åkte omkring i en fräck sportbil, vilket krävde en viss nivå på familjeekonomin. Men maken Stefan, fiskare med egen båt, uppmuntrade Cissi i hennes bibelskoleplaner trots att det innebar ekonomiskt avbräck och kanske andra prioriteringar. Vi får väl sälja bilen om det kniper. Det viktiga är att du får göra det du behöver nu, var hans inställning, berättar hon. Cissi sökte sig till metodisternas bibelskola, Överås. Framtiden låg fortfarande som ett blankt papper framför henne när en god vän plötsligt ställde en rak fråga: Cissi ska inte du bli pastor? Cissi, tjejen som gjort karriär i modebranschen, tog det mest som ett skämt och svarade skrattande nej. Men när kompisen, lite allvarligare, fortsatte med: Det bestämmer väl inte du? så blev Cissi lite ställd. Självklart hade hon rätt. Jag har ju alltid räknat med Gud i mitt liv och jag bestämde mig för att i alla fall pröva tanken om det kanske var hans kallelse för mig. Finnas i ett sammanhang Det slutade med ytterligare teologiska studier på högre nivå och slutade med en pastorsordination i Svenska Missionskyrkan år Hennes första tjänst blev som pastor i Mölnlycke och Landvetter, med det tydligt uttalade uppdraget att ägna sig åt utåtriktad verksamhet. Jag reagerar lite på just det uttrycket, säger Cissi. Som församling och kyrka menar vi ju att allt vi gör är offentligt och till för alla människor. Samtidigt måste vi ju konstatera att det inte alltid är så vi uppfattas och därför behövs tydliga mötesplatser, menar hon. Hon menar att det egentligen inte är så stor skillnad vad hon delar med människor som pastor och det hon väljer att tala om utanför kyrkans väggar. Det handlar om att vi är del i ett större sammanhang, säger hon och menar att det budskapet behövs idag när så mycket handlar om jag och individen. Jag är trött på alla analyser om den postmoderna människan, om bakgrunden och om utvecklingen som drivit oss hit. Trött därför att de så ofta stannar där. Jag är nyfiken på svaret, eller kanske svaren, säger Cissi. Öppnar för det svåra Hon markerar också mot det allmänna positivitetstänkandet som bredde ut sig framför allt under 80- och 90- talet. Det spelar ju ingen roll hur vi försöker tänka positivt när skilsmässan slår till eller livet vänder på andra sätt genom omständigheter som vi inte själva råder över. Det är då vi behöver varandra, säger hon. Men det förutsätter att vi vågar vara öppna mot varandra, att vi vågar be om hjälp och stöd. Och att vi vågar lyssna till allt det svåra och sedan stanna kvar, säger hon. Att vi orkar bli ett ställföreträdande hopp för någon som förlorat sitt eget, eller låta min tro bära någon som inte längre orkar eller vågar tro. Och samtidigt veta att nästa gång är det jag som behöver hämta kraft från någon annan. Det är också utifrån dessa tankar hon skrivit boken Jag en del av evigheten, en titel som syftar på att ingen människa lever bara för sig själv. Det finns ett större sammanhang som vi behöver för att finna oss själva. Hopp och tro, helt enkelt. Det är det hon vill förmedla, oavsett om hon möter människor som studentpastor eller genom sitt företag. Det handlar om den kristna trons uttryck i livets alla olika situationer, i attityd och handling, men inte nödvändigtvis med särskilda ord i alla lägen. Kerstin Klason Lycka ja tack! Vi har bett att få slippa reklam i brevlådan, med hjälp av en sån där röd skylt. Men kanske har den bleknat i solen, för nog droppar det ner en hel del emellanåt. Som denna reklambroschyr för en ny psykologitidning: PROVA NU! Du får boken Lyckligare utan extra kostnad! Det tog en stund innan jag såg att just det där utan extra kostnad var gulmarkerat. Hann glida iväg i tanken jamen, så skönt det vore! Må bättre, bli lycklig utan egen kostsam insats. Men snart tog präktigheten över, man har väl hunnit nöta in den ofrånkomliga sanningen: Alla relationer, alla sköna känslotillstånd, all framgång och förnöjsamhet bygger på en stor portion eget arbete. Och sedan kan man ju slita en stund med definitionen av lycka, som ju till och med är ämne för doktorsavhandlingar. Vad jag särskilt minns från en sådan är att människors upplevelse av lycka och välbefinnande är avhängig materiell välfärd. Men bara till en viss gräns! När de basala behoven mat, kläder, hälsa, arbete är uppfyllda ökar inte lyckokänslan proportionellt med ökat välstånd. Vilken intressant skärningspunkt på lyckoskalan. Och har ni hört talas om habitueringseffekten? Det är den känsla som uppstår när man vant sig vid att ha det man längtat efter att skaffa, och när lyckokänslan sjunker igen Läste någonstans denna snärtiga och kloka definition (med viss klysch-varning): Lycka är att kunna gilla läget och sig själv. Teoretiskt kan man fördjupa sig länge i detta, men för de flesta av oss handlar väl lyckan och olyckan om vardagens handfasta verklighet. Vissa dagar är grå och dryga, andra ljusare. Och få av oss, ens i den rika delen av världen, skulle väl känna igen oss i WHO:s definition av hälsa: Fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Även om man mår som man förtjänar (ett av många töntiga svar på frågan Hur mår du? ) händer det ju att man kan bli överrumplande och helt oförtjänt glad och lycklig ibland. Tack vare andra människor. Krönika Ann Lystedt Frilansjournalist och projektledare, ordförande i Ansgarsförsamlingen, Västerås växa.nu nr 6 dec feb 2010

6 Drömmen om att gå samman I början av september 2009 var det äntligen dags. Gislaveds frikyrkoförsamling kunde visa upp sig som ett resultat av den samarbets- och samgåendeprocess som missions-, pingst- och alliansförsamlingen på orten levt med under flera år. Drivkraften har inte varit överlevnad, utan det gemensamma uppdragets utmaningar. 6 Sedan några år pågår en process som ska leda fram till ett gemensamt, nytt kyrkosamfund där Svenska Missionskyrkan ska ingå, tillsammans med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Samtidigt pågår en rad lokala processer ute i landet som sätter sina spår i den kyrkliga geografin. Och då i konstellationer som inte alltid stämmer med den karta som håller på att ritas på riksplanet. En lång historia I Gislaved, till exempel, har en ny församling sett dagen ljus under hösten, Gislaveds frikyrkoförsamling. Den är resultatet av ett samgående mellan Missionskyrkan, Pingstkyrkan och Svenska Alliansmissionens församling, det vill säga de frikyrkoförsamlingar som funnits och verkat sida vid sida i bruksorten Gislaved under många år. Martina Curenstam är en av pastorerna i den nya församlingen. Hon kom till missionsförsamlingen 2004 och blev därmed den som fick vara med om att förverkliga den nya församlingen. Men samgåendet har ju en betydligt längre historia att åberopa. Det började redan för 25 år sedan, berättar Martina Curenstam. Då startade Missionskyrkan bygget av en ny kyrka, vilket betydde att församlingen blev hemlös med sina gudstjänster och samlingar under tiden bygget pågick. Det som då hände var att de började fira gudstjänst tillsammans med de övriga, vilket innebar att de lärde känna varandra på ett helt nytt sätt. När bygget var klart så återgick allt till det normala med församlingsliv vid sidan av varandra i stället för tillsammans. Men i början av 2000 talet började de olika församlingarnas ton växa.nu nr 6 dec feb 2010 Lennart Johansson, Pelle Hörnmark & Anders Bengtsson vid invigningen av Gislaveds frikyrkoförsamling Foto: Stefan Curenstam NY FÖRSA MLING årsgrupper hitta varandra och samarbeta i olika aktiviteter. Det förde i sin tur med sig att tankarna om ett närmare samarbete började växa sig starka igen. Prövotid på tre år Frågorna låg redan uppe vid ytan när Martina Curenstam kom till Gislaved Ett gemensamt församlingsläger fick bli forum för vad medlemmarna i de olika församlingarna hade för tankar inför framtiden. Och den vilja om utvidgat samarbete, och drömmen om en enda församling som där kom till uttryck var alltför stark och tydlig för att ignorera. Frågan bearbetades noggrant och ledde fram till ett gemensamt pastorsteam, i tjänst för alla församlingarna. Vi beslutade att ha det så under en Fakta: En ny kyrka växer fram På många platser i Sverige finns ekumeniska församlingar, anslutna till flera samfund. På riksplanet har länge förts samtal mellan Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Sedan ett par år är de samtalen inriktade på att tillsammans skapa ett nytt kyrkosamfund. Ett tydligt steg på den vägen var Göteborgsmötet 2008, då de tre samfunden höll sina årskonferenser tillsammans. Det blev också startpunkten för equmenia, den gemensamma ungdomsorganisationen. I maj 2010 samlas de tre samfunden och equmenia återigen till gemensamma årskonferenser, denna gång i Örebro. Konferenstemat är Utmanad. För mer information: Se begränsad tid på tre år. Då skulle vi arbeta som om vi vore en församling, men inte binda oss för något utan utvärdera och fatta beslut efter periodens slut. Vi lade scheman och fördelade arbetsuppgifter inom pastorsteamet efter de inriktningar och gåvor vi hade i vår tjänst, inte efter vilken församling vi kom ifrån. Cellgrupper slogs ihop, andakter på äldreboenden och liknande genomfördes gemensamt, liksom diakonalt arbete genom Hela människan. Den 5 september 2009 togs steget fullt ut. Då bildades Gislaveds frikyrkoförsamling av de tre församlingarnas drygt 300 medlemmar. 3 x 100 procent När detta skrivs är församlingen ännu samfundslös. Det beror på att vi ville vänta med det beslutet tills vi kunde ta det som en församling, säger Martina Curenstam. Men avsikten är att gå in i alla tre samfunden, det vill säga Svenska Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen och Pingst. Och då handlar det inte om en tredjedels anslutning till respektive samfund, utan hundra procent överallt. På frågan om hur detta samgående står i relation till den process som pågår centralt och där Svenska Missionskyrkan är en del, så svarar Martina Curenstam helt enkelt att man i Gislaved har arbetat utifrån de förutsättningar som fanns på lokalplanet. Här finns varken baptist eller

7 blev verklighet i Gislaved metodistkyrka. Vårt samarbete och samgående med pingst- och alliansförsamlingarna har inte tvingats fram av överlevnadsskäl utan vuxit ur vår gemensamma vision och vårt uppdrag här. Och vi har känt fullt stöd från Svenska Missionskyrkan under hela processen, betonar hon. Kerstin Klason En rörelse till enhet På många håll har församlingar från olika samfund valt att gå samman i en församling. Ibland har det handlat om att man blir starkare och livskraftigare tillsammans, men en starkt drivande kraft är ofta att man vill ena de kristna på en ort. Något Jesus uppmanade till. De kulturella skillnaderna mellan olika samfund är lokalt ofta inte större än att man hittar varandra ganska lätt. Och det sker i olika konstellationer. Det är vanligt att Missions- och Baptistförsamlingar valt att gå samman, men församlingar kan vara anslutna Nyplantering. De tre ordförandena från de församlingar som nu går samman i Gislaved hjälps åt att plantera ett träd i den gemensamma kyrkan. andra samfund. På senare år har det blivit vanligare att Missions- och Pingstförsamlingar hittar varandra. Det är inte bara små församlingar går samman. Ett exempel på det är Ansgarsförsamlingen i Västerås som bildades genom att Baptist- och Missionsförsamlingarna i Västerås gick samman Av Missionskyrkans nästan 700 församlingar är mer än hundra även anslutna till ytterligare ett eller flera andra samfund. Michael Anderson Jim Wallis från Sojourners medverkar i Utmanad Utmanad äger rum i mässan Conventum I vår möts tre kyrkosamfund och ungdomsorganisationen equmenia till gemensam konferens i Örebro. Det blir dagar fyllda av möten mellan människor och mellan gud och människa men också platsen för stora och viktiga beslut, inte minst på vägen mot en helt ny kyrka! Kom med och påverka som ombud för din församling. Eller delta i de offentliga mötena. De är öppna för alla. Kom och utmanas! Kom och utmana! maj växa.nu nr 6 dec feb 2010

8 Mission?! Mission. Smaka på ordet. Något mossigt, som hör till förra eller rentav förförra århundradet? Något som bara handlar om att pracka vår västerländska kultur på människor i tredje världen? Något välmenat men naivt? Nej, missionen handlar om så mycket mer än vad fördomarna kanske säger. Jag hade förmånen att vara med när den Evangeliska kyrkan i Kongo Brazzaville firade sitt hundraårsjubileum i slutet av september Kyrkan räknar sin början 1909, då den svenska missionären Johan Hammar kommer till landet (se artikel här intill) och lägger grunden till kyrkan, men den är sedan länge självständig. Och när dess ledare, missionsföreståndare Patrice N suoami håller jubileumstal kan han göra det med en växande och högst levande kyrka i ryggen. Men man är också medveten om sina rötter. Och det är med värme och tacksamhet som den skandinaviska missionen nämns den kom med ett engagemang för hela människan, inte bara hennes själ, framhöll Patrice N souami i flera tal under jubileumsdagarna. Missionen, eller det internationella arbetet, har naturligtvis förändrats. Men intresset och engagemanget för andra delar av världen är inte något som hörde till förra seklet. Det lever fortfarande. Och banden är fortfarande starka mellan Missionskyrkan och de som en gång var målet för missionen. Nu är de samarbetsparter, i ömsesidig respekt. Ekonomiska skillnader finns förstås. Kongo, exempelvis, är ett fattigt land, och det påverkar också kyrkan. Mycket av den verksamhet som bedrivs är beroende av hjälp utifrån. Men det finns hos kyrkan i Kongo en självkänsla och en stolthet och ett allvar i kallelsen att finnas till för hela människan. Kyrkan i Kongo bär arvet vidare från missionen. Den driver mödravårdscentraler, sjukhus och skolor. På liknande sätt är det i Indien, Pakistan och Ecuador. Engagemanget här hemma tar sig olika uttryck. Det är söndagsskolan som pratar om likheter och skillnader i villkoren för barnen i Kongo, jämfört med i Sverige. Det är fotbollslaget som samlar in lätt begagnade fotbollsskor, tröjor och fotbollar och skickar till Kongo. Det är ungdomsgruppen som ordnar en utställning för att sprida information om Equador. Och det är församlingen som ordnar en julbasar till förmån för Indien. Vi kan alla hjälpa till på något sätt. När detta skrivs är det en månad kvar till jul. Varje år ordnar Missionskyrkan den så kallade Annandagsinsamlingen till det internationella arbetet. Det är ett bra sätt att låta engagemanget för andra delar av världen få ett konkret uttryck. Det handlar inte om allmosor. Det handlar om att vi är ett, att vi sitter på samma jord. Men med olika förutsättningar. Och behöver hjälpa varandra till ett drägligt liv. Fysiskt, socialt och andligt. Det är det missionen handlar om. Missionen kom med skola, evangelium och hälsovård här illustrerat av tre av Missionskyrkans styrelseledamöter vid hundraårsjubiléet i Brazzaville. Ett missionsarv År 1909 trängde Johan Hammar, missionär från Svenska Missionsförbundet (numera Missionskyrkan), igenom skog och stäpp för att nå in i Kongo med det kristna budskapet. Det var inte bara en fysisk barriär att tränga igenom. Det var också en kulturell och religiös med uråldriga trolldomsriter och starka band för den enskilde till stammen och dess oskrivna regler. Dessutom hade Hammar att kämpa mot bilden av den vite mannen som kolonial förtryckare. Något som Kongos invånare blivit plågsamt medvetna om. Men Hammar lyckades tränga igenom, och det med besked. Idag är den evangeliska kyrkan i Kongo Brazzaville, EEC (Eglise Evangelique du Congo), med sina mer än medlemmar en av de större i landet, som har cirka 3,8 miljoner invånare. Johan Hammar var i högsta grad närvarande när EEC i slutet av september inledde sitt hundraårsfirande i byn Madzia, som blev Hammars och den svenska missionens utgångspunkt. EEC:s ledare, den karismatiske pastor Patrice N suoami talade om det fatastiska som hänt, och som händer fortfarande. Här startade ett frälsningsverk med målet att alla ska få del av evangeliet. Tack till Hammar och de andra Här Finns svenska missionskyrkan genom systerkyrkor och samarbetsorganisationer: Nicaragua Costa Rica Estland Litauen Polen Tjeckien Ukraina Pakistan Ryssland Indien Mellanöstern Kina Japan 8 Michael Anderson kommunikatör Svenska Missionskyrkan växa.nu nr 6 dec feb 2010 Ecuador Rep. Kongo Dem rep. Kongo

9 Mayangiförsamlingens sjukhus i Brazzaville erbjuder bland annat barn- och mödravård. Dr Yombi Mathias och hans assistent ger tandvård på Mayangiförsamlingens sjukhus i Brazzaville. att vårda som kom långt verkligen långt bort ifrån. Tack för att ni kom för att ge oss det som är väsentligt i relationen mellan Gud och människan. Tack till Hammar för att han förmådde tränga igenom en kultur som ägnade sig åt trolldom och som inte förlät. Missionärerna från Skandinavien hjälpte oss till en större förståelse av vår egen kultur, sade Philippe Louhemsa i sin historik över den svenska missionen. De var också konsekventa i ord och gärning. Och de brydde sig om att republiken kongo (kongo brazzaville) ta hand om människors kroppar, inte bara deras själar. Det arvet förs nu vidare av EEC. I Madzia, som på andra håll där missionen satt sina spår, finns en sjukvårdsmottagning och en mödravårdscentral. Mycket förstördes under kriget i slutet av 1990 talet, men är nu delvis återuppbyggt. Kyrkan bedriver även sjukvård inne i huvudstaden Brazzaville. En av de större församlingarna i staden driver en poliklinisk mottagning, med både mödravård, tandvård, optiker och test KYRK AN I VÄRLDEN Evangeliska kyrkan i Republiken Kongo (EEC) har vuxit fram genom Svenska Missionskyrkans missionsarbete i Kongo, som inleddes Kyrkan blev självständig Ett nytt samarbetsavtal som reglerar samarbetet mellan de båda kyrkorna undertecknades Under 1990-talet härjades Kongo av tre inbördeskrig med urskiljningslöst massmördande. EEC har en viktig roll i arbetet med återuppbyggnad av demokrati, omhändertagande av återvändande flyktingar och skolutbildning. De svenska och norska missionsförbunden gör vad de kan för att väcka internationell opinion för Kongos folk. EEC har församlingar över hela landet, ofta stora och med en livaktig och mångsskiftande verksamhet. Kyrkan har svårt att hinna utbilda lekmän, pastorer och evangelister i den takt som skulle behövas för att ta hand om gamla och nya medlemmar. I nästan varje församling finns flera körer. EEC bedriver sjukvårdsarbete, med en poliklinik och flera vårdcentraler med förlossningsavdelningar, och har även engagerat sig direkt i upprustningen av ett statligt sjukhus i Brazzaville. Hiv/aids är ett stort problem i Kongo, och kyrkan bedriver här ett nära samarbete med staten, med provtagningsverksamhet och ett bromsmedicinprogram. Sedan några år bedriver EEC tillsammans med Missionskyrkan och Det Norske Misjonsforbund, och med anslag från Sida ett stort arbete för förebyggande hälsovård, med utbildning, information och vaccineringar. Vid sidan av den moderna sjuk- och hälsovården som EEC bedriver har många församlingar s k behandlingscentra där man behandlar sjuka med hjälp av förbön och traditionella medicinalväxter. Dessa centra är öppna för alla och är ett av kyrkans starkaste uttryck för socialt engagemang. och behandling för hiv/aids. Aids är ett problem i Kongo, och hit kommer människor för att testa sig. De kommer alltid på två besök, med rådgivande samtal. Vid det andra besöket får de reda på provresultatet. För de smittade finns ett delvis statligt finansierat program med bromsmediciner till stor del är det kyrkans förtjänst som fungerat som opinionsbildare och påtryckare. Dr Yombi Mathias är tandläkare på sjukhuset. Han berättar att man får ett tiotal nya patienter varje dag, förutom de som är inbokade. Vi försöker behandla de som kommer. Efterfrågan är stor, det uppmuntrar oss att fortsätta arbeta. Mycket av arbetet utgörs av rotfyllningar, uppemot 80 procent. Man vårdar inte tänderna som man borde, utan kommer för sent. Det görs en del statliga kampanjer för tandhälsan. Man försöker komma ut med information och fluorsköljningar. Men tandstatusen har blivit mycket sämre på senare år, åtminstone i Brazzaville. Dr Mathias har orsaken klar: Det är de europeiska vanorna. Mycket läsk, samt godis och kakor. I städerna, vill säga. Ute på landsbygden har barnen mycket bättre tänder! Text och foto: Michael Anderson växa.nu nr 6 dec feb 2010

10 Vi har ett vän-distrikt! Ett stort antal församlingar inom Svenska Missionskyrkan har en vänförsamling i ett annat land, exempelvis i Östeuropa. Men varför bara församlingar? ÖrebroVärmland- Dals distrikt av Svenska Missionskyrkan prövar sedan några år tillbaka en ny variant de har ett vändistrikt i Kongo-Kinshasa. Distriktföreståndare Vincent Luvingila i Luozi distriktet, som ett par år tidigare besökt Värmland, tog 2004 kontakt med ÖrebroVärmlandDals distriktsföreståndare Roland Brage och undrade, om de skulle kunna tänka sig en vän distrikts relation. Distriktsstyrelsen visade sig intresserad, och så började ett utbyte av information per brev och e post. År 2007 besökte en delegation från ÖrebroVärmlandDals distrikt Luozi, och förra sommaren kom några gäster därifrån på besök i Sverige. I samband med dessa besök har vi diskuterat möjliga samarbetsområden och beslutat försöka med bland annat följande aktiviteter: Utbyta predikningar (skrivna), framförallt i samband med de stora kristna högtiderna Ett utbyte av personal, så att pastorer, ungdomsledare och andra kan arbeta en kortare period i sitt vändistrikt En gemensam förbönskalender Utbyte av sång och musik via kassetter, video, cd, dvd Från svensk sida kan vi ge ekonomiskt stöd till kyrkbyggen, skolverksamhet och annat Vi hoppas tillsammans kunna producera en broschyr, där vi på franska, kikongo och svenska presenterar våra två vändistrikt. KYRK AN I VÄRLDEN Sommaren 2008 hade ÖrebroVärmlandDals distrikt besök av en grupp från sitt vändistrikt i Kongo-Kinshasa. Från vänster Åke Eklöf, Muniangu Christine, Luvingila Vincent, Greta Eklöf och Mbanzulu Matono. Foto: Anders Bernspång Naturligtvis blir det till stor del fråga om ekonomiska bidrag från svenskt håll. Vi hoppas å vår sida få del av kongolesisk entusiasm och andlig rikedom. Förra verksamhetsåret samlade ungdomar i ÖrebroVärmlandDal in kr för inköp av cyklar till pastorer och evangelister i Luozidistriktet. Det resulterade i att varje församling fick två cyklar, och en cykel vardera för sjukhuspastorn och evangelistskolan i Luozi. Fakta: Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) Åke Eklöf Communauté Evangélique du Congo (CEC) är Svenska Missionskyrkans systerkyrka i Demokratiska Republiken Kongo (f d Zaïre). Hit kom CJ Engvall, Missionskyrkans första missionär i Afrika, redan i augusti Demokratiska Republiken Kongo har omkring 47 miljoner invånare en tredjedel bor i städerna. Svenska Missionskyrkan stöder CEC:s verksamhet i den västra delen av landet, i provinsen Bas-Congo och i huvudstaden Kinshasa. Kyrkan blev självständig 1961, och Svenska Missionskyrkans insats har mer och mer fått prägel av bistånd. Evangelisation och förkunnelse sköter CEC huvudsakligen själv. De båda kyrkorna skrev 1997 under ett nytt samarbetsavtal, som betonar ömsesidighet i relationerna. Många projekt drivs tillsammans, till exempel inom jord- och skogsbruk, sjukhusrenovering, biblioteksbygge samt läromedelsframställning. CEC är etablerat i samtliga större städer och tätorter i Nedre Kongo, och är inne i en intensiv församlingsbyggarperiod. Kyrkan bedriver också ett omfattande hälso- och sjukvårdsarbete, en verksamhet som är beroende av det stöd som vi i Sverige kan ge. Kyrkan driver också 160 skolor, där dock staten har ansvar för lärarlöner. Kyrkan har påverkats starkt av krig och politiska oroligheter både inom landet och i grannländerna, inte minst inbördeskrigen i Kongo Brazzaville som fick många att fly till Kongo Kinshasa. CEC har tagit ett stort ansvar för hjälparbete bland dessa flyktingar. Lidköping hjälper Kongos barn Sedan 2003 driver Lidköpings Missionsförsamling projektet Kongos Barn. I samarbete med den Evangeliska kyrkan i Kongo Brazzaville och organisationen OSDO riktas hjälpen främst till föräldralösa barn. Många barn har förlorat sina föräldrar i krig, eller på grund av hiv/aids. De insamlade medlen går till skolmaterial, skolavgifter och stipendier, men också till att bekosta matbespisning en dag i veckan. För att öka kunskapen om Kongo och hjälparbetet har församlingen, tillsammans med Tellus Stories 10 växa.nu nr 6 dec feb 2010 AB och Kimel Media, också producerat en dvd film. Den handlar naturligtvis till stor del om hjälparbetet från Lidköping vi får bland annat följa ett militärplan med förnödenheter men den ger också en bra och fyllig bakgrund till läget i Kongo Brazzaville. Och den är välgjord. Kan rekommenderas till den som vill veta mer om Kongo Brazzaville. Dvd:n kostar 150: och kan beställas från Lidköpings missionsförsamling. Se även Michael Anderson

11 Pakistan: Hopp mitt i mörkret Svenska Missionskyrkans samarbetspartners finns på olika håll i världen. Rut Lindén har besökt ett oroligt Pakistan, där de kristna är en åsidosatt minoritet. 30 civila döda i självmordsattack, läser jag på nyheterna. Attacken har skett bara 200 meter från Christan Study Centre i Rawalpindi där jag befann mig på besök en vecka tidigare. En stund senare får jag besked från centrets föreståndare Mehboob Sada att ingen av deras personal har skadats, men att de känt vibrationerna. Under veckorna innan mitt besök har det skett en upptrappning av våldet i Pakistan, där militären gått in i de svårtillgängliga områdena i södra Waziristan för att bekämpa terrorister, samtidigt som allt fler terrorattacker har utförts i Pakistans städer. Under mitt besök i Lahore utfördes under samma dag tre attentat på olika håll i staden. Fakta: Pakistan Shunila Ruth som driver det kvinnocenter som Missionskyrkan och Svenska kyrkan ger stöd till sa liksom i förbigående samma morgon att Idag rapporterar nyheterna om misstänkta terrorister som tagit sig in i staden. Vi får vara extra försiktiga för det kommer nog att smälla. Ökad rädsla Det är omöjligt att efter bara en dryg veckas besök föreställa sig hur det är att leva med ständiga attacker och hot. Men jag märker skillnad i folks beteende jämfört med mina tidigare besök i landet. Även om livet snabbt återgår till det normala efter ett attentat så är det normala fortfarande inte helt normalt. De kvinnor jag pratar med i Lahore berättar hur de slutat att ta bussen till arbetet eftersom det inte känns säkert längre. De betalar hellre för en Tidigare kunde vi gå och titta i affärer och bara strosa på sta n, men det vågar vi inte längre. KYRK AN I VÄRLDEN En grupp barn i ett fattigt område i Lahore. De kristna i Pakistan är i regel fattiga. En majoritet kommer därtill från den grupp som tidigare stod lägst i det hinduiska kastsystemet, de kastlösa. Foto: Rut Lindén De kristna i Pakistan är en liten minoritet. Av en befolkning på 162 miljoner människor är omkring 97 procent är muslimer. Pakistan är en islamisk republik. Det innebär en uppenbar risk att de religiösa minoriteterna diskrimineras eller rent av attackeras. Kristna skolor och institut har under senare tid utsatts för ett flertal attacker. Den största protestantiska kyrkan är Church of Pakistan med cirka medlemmar. Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkans mission har under trettio år samarbetat med Church of Pakistan. Samarbetet har särskilt koncentrerats till Raiwind-stiftet i och kring storstaden Lahore, där vi bland annat bidragit till att starta en skola samt gett stöd till skolor på landsbygden. Idag ges stöd till ett kvinnocentrum, Talitha Kumi Welfare Centre. Stöd ges också till det ekumeniska studiecentret Christian Study Centre (CSC) i staden Rawalpindi. Man har här en god kompetens för studium av islam och för reflektion kring kristna-muslimska relationer. Man bedriver forskning och arrangerar seminarier för kyrkorna, bland annat om islams roll i det pakistanska samhället. I studiecentret deltar även Katolska kyrkan aktivt, vilket är ytterligare en komponent i det ekumeniska arbetet. taxi när de åker till och från arbetet, trots att lönen är knapp. Efter mörkrets inbrott går de helst inte ut alls. I Rawalpindi berättar Mehboobs fru att hon slutat att gå till marknaden utom när hon absolut måste. Tidigare kunde vi gå och titta i affärer och bara strosa på sta n, men det vågar vi inte längre. Nu åker vi direkt hem efter uträttat ärende. Mest håller vi oss hemma. Mehboob berättar också att han har blivit avrådd av sina vänner att ta kvällspromenader i parken. Han får gå i cirklar på gården i stället, säger han. Under mitt besök på Christian Study Center fanns folk från flera delar av landet representerade. Oavsett varifrån de kom så hade de personliga erfarenheter av våldet. Överlevnadsstrategi En ung kille berättade att han nätt och jämt hade undkommit en terrorattack på en marknad. Medan han berättade det sjönk solen där vi stod och myggorna började snabbt cirkla över oss. Se upp för talibanerna, de attackerar!, hojade han och pekade på myggen. Alla skrattade. Det är märkligt hur vi människor fungerar. Att leva i konstant rädsla för att råka vara på fel plats vid fel tidpunkt och bli offer för ett vansinnesdåd och samtidigt orka leva vidare. Skämten blir nog kanske en överlevnadsstrategi. Shunila Ruth och hennes personal på kvinnocentret gör ett starkt jobb som trots personliga hot och svåra omständigheter kämpar vidare för kvinnors rättigheter. Samma gäller alla organisationer jag mötte på studiecentret som får utbildning i hur man överbrygger klyftan mellan folk från olika religioner och trosgrupper. De kämpar alla på sina håll med att skapa ett fredligt samhälle. Mötet med dessa gör att jag mitt i all förtvivlan känner något slags hopp om att Pakistan en dag kan bli ett land där folk kan röra sig fritt utan rädsla och där människor behandlas lika. Rut Lindén Svenska Missionskyrkan Internationella avdelningen växa.nu nr 6 dec feb

12 Ett år med bibel, fjäll och Lämmeltåg på ett fjäll i närheten av Hemavan. För många runtom i landet betyder västerbottniska Hemavan underbar skidåkning i bästa fjällmiljö. Andra associerar orten med strapatsoch utsiktsrik fjällvandring, med eller utan myggsällskap. Ytterligare några har någon gång i sitt liv varit i Hemavan på kurs eller läger, inte minst ungdomar från när och fjärran. Och nu är det bara en tidsfråga innan Hemavan också blir synonymt med Bibelfjäll. Vad då Bibelfjäll? Det begreppet finns väl inte? Nej, inte hittills, men bättre rubrik kan man inte hitta för den bibelskola i fjällmiljö som drar igång i Hemavan hösten Friluftsliv Ett helt år i fjällen, med vandrarkängor, skidor och Biblar som lika viktiga redskap. Ett helt år med fjällets växlingar runt husknuten, glaciärutforskningar och bibelkunskap; övernattningar i vindskydd och samtal om olika trosriktningar; snowboardutmaningar och skidlekis för vinterturisternas barn; fiske, fjällkunskap och dagsturer för turister; igloobyggen och lektioner om kristen tro i vardagen. Det och mer ändå är Bibelfjäll! Hösten 2010 hoppas och tror styrgruppen för projektet Bibelfjäll att en klass med elever i åldrarna 19 år

13 NYA SATSNINGAR NYA PERSPEKTIV Text: Irene Strålberg Inspiratör/Kommunikatör Svenska Missionskyrkan/SMU i Övre Norrlands distrikt Mer exotiskt än Indien P-O Sveder och hans fru tänkte sig att åka till ett varmt land. Det blev Hemavan. möten och uppåt intar SMU Fjällgård med packningar och förväntningar. Hoppas på blandning Foto: Mojo Andersson Detta kommer självklart att locka skidtokiga ungdomar, men vi hoppas att det blir en skön blandning av människor, för platsen och kursinnehållet passar alla med intresse för friluftsliv och kristen tro, betonar idékläckaren Mojo Andersson. Den 1 januari 2010 tillträder P-O Sveder Renklint, Huskvarna, tjänsten som föreståndare för linjen Bibelfjäll i Hemavan. Då går flyttlasset 124 mil norrut, men det hade lika gärna kunnat gå till Indien. P O Sveder Renklint är 53 år och kommer från tjänsten som Utvecklingsstrateg för Svenska Missionskyrkan. Dessförinnan var han Asiensekreterare och har i olika sammanhang vistats i Indien. De senaste fem åren hade P O och hustrun Anna pratat om möjligheten att bryta upp från Sverige och bli missionärer i ett varmt land, förmodligen Indien. Våra tre barn är utflugna nu, och vi insåg att vi var totalt flyttbara och att det vore roligt att göra något helt nytt. Så kom möjligheten att vara med och bygga upp linjen Bibelfjäll i Hemavan. Sätta agendan Är det inte ett bakvänt karriärsteg att gå från utvecklingsstrateg på riksnivå till att bli föreståndare för en klass i lilla Hemavan? Frågan ställs med värme, och P O skrattar varmt åt den: Nej, jag ser det snarare som att byta upp sig! Både Anna och jag tycker att det här ska bli jätteroligt, svarar han glatt. Vi flyttar till en ny del av Sverige, och utan att raljera så är Hemavan mer exotiskt för oss än Indien, där vi har varit så ofta. P O tillägger att han och hustrun brukar låna uttrycket: Det här är en tillräckligt galen idé för att den ska gå att genomföra. De bryter upp hela sitt liv, lämnar barn och föräldrar, får skaffa sig mer fjällvana och framförallt vara med om att bygga upp något nytt från starten. Att få vara med och sätta agendan är verkligen lockande, säger P O med eftertryck och tillägger hur underbart det ska bli att få jobba med så många entusiastiska människor som det finns kring projektet Bibelfjäll. Brottas tillsammans P O Sveder Renklint ser fram emot undervisningsbiten och att få jobba med unga människor. Han ser det som en förmån att tillsammans med unga människor få brottas med frågor om kristen tro, och om klassen blir åldersblandad så är det guld värt. P O använder en variant på ett känt bibelställe för att beskriva sin intention: Gå ut i hela världen och gör folk av alla lärjungar. Det tycker jag är ett bra uttryck. För mig själv har jag också formulerat att målet är att forma glada och aktiva vardagskristna. P O:s primära fokus är på eleverna och deras växande i tro. Men än finns ju inga elever, så under vårterminen handlar P O:s jobb om lansering av Bibelfjäll, så att man får tillräckligt många sökande för att kunna köra igång. Bibelfjäll får ingen gratis marknadsföringshjälp av tidigare elever eftersom ingen har gått den linjen. P O ska också göra en kursplan (som de blivande eleverna ska få se innan de bestämmer sig) och boka föreläsare. Delarna Bibel, Fjäll och Möten kommer att balanseras på bästa sätt. Alla som är nyfikna på Bibelfjäll får gärna mejla mig eller gå in på vår hemsida, hälsar P O. Fotnot: Se faktaruta på nästa uppslag för kontaktuppgifter

14 Mojo Andersson i sin rätta miljö. Foto: Maria Andersson Tältnatt i norrsken. Magiskt så det förslår. Mojo och idén om Bibelfjäll Precis vid huvudbacken i Hemavan ligger SMU Fjällgård med huvudbyggnad, annex och småstugor. Fjället i ryggen, skidbacken bredvid och samhället nedanför ett mycket bra läge. Där rullar verksamheten på med läger, kurshelger, turistnätter och mycket annat. Fjällgården i Hemavan drivs som en stiftelse med Svenska Missionskyrkan och SMU i Övre Norrlands distrikt som huvudmän. På gården arbetar en man med visioner. Han heter Mojo Andersson, är 45 år och kommer ursprungligen från Mo på gränsen mellan Dalsland och Värmland. Här i Hemavan leder han fjällupplevelser av olika slag, snickrar och bygger, står i köket, tar hand om gårdens gäster och mycket mer. Om någon kan trolla med knäna så är det Mojo. Men innan Hemavan trollade han på ett annat, bokstavligt sätt: Efter att ha studerat teologi i tre år började han turnera med evangelisation genom trolleri. Detta höll han på med i tio år på hel- och deltid. Under den tiden trodde jag att jag var där jag skulle vara och det var jag, säger Mojo. Skulle till fjälls Men allting har sin tid, och efter tio år var han otroligt less på turnerandet och alla bortanätter var Mojo på turné i Lycksele, när pastorn Arne Höglund föreslog att han skulle stanna och jobba som fritidsledare i Missionskyrkan. Sagt och gjort, och Mojo blev västerbottning. Under tiden som fritidsledare blev han utlånad till distriktets Fjällkonfirmation i Hemavan och besökte SMU Fjällgård minst varje månad med församlingen. När dåvarande gårdsföreståndaren behövde en vikarie för hösten 1996 gick erbjudandet till Mojo som tackade ja utan betänketid. När jag var fem år gick en TV-serie om lavinhunden Roy från Tärnafjällen, och redan då bestämde jag mig för att jag skulle till fjälls. Från och med då sparade jag alla pengar till egna ryggsäckar, sovsäck och annat. När jag var sex år åkte jag på mitt första läger, i en hel vecka. Så när frågan om att jobba på SMU Fjällgård kom Bibelfjäll: SMU Fjällgård i Hemavan var det aldrig någon tvekan. Och sedan blev jag kvar träffade Mojo sin fru Maria i Hemavan, på SMU Fjällgård. Sedan länge delar paret Andersson på föreståndarsysslorna. Fjällgården är på så vis deras gemensamma skötebarn, och deras 5-åriga dotter Lova är lika hemma där som i familjens villa ett stenkast bort. Insåg behovet En dag var Mojo på fjällpromenad med en besökande pastor, och de kom att prata om att pastorns son skulle gå bibelskola i ett annat samfunds regi. I Missionskyrkans regi finns nämligen bara en bibelskola i hela landet, utanför Jönköping, förklarade pastorn. Då slog det mig: Varför är jag så förvånad över att rekryteringen av ungdomar till församlingsarbete här Hemavan ligger i Västerbottensfjällen, granne med Tärna och Tärnaby. Båda orterna attraherar skidåkare och fjällvandrare från när och fjärran. Hemavan/Tärna flygplats har direktflyg till och från Stockholm. SMU Fjällgård har sedan 1957 drivits av Svenska Missionskyrkan /SMU i Övre Norrland. Hemsida: Bibelfjäll startar hösten Svenska Missionskyrkan i Övre Norrlands distrikt och EFS Västerbotten blir huvudmän för Bibelfjäll, medan Lidingö Folkhögskola blir kursansvariga. Tillsammans med Bilda är dessa tre finansiärer. Bibelfjäll berättigar till studiemedel enligt CSN:s normala regler. Hemsida: E-postadress: 14 växa.nu nr 6 dec feb 2010

15 Foto: Mojo Andersson uppe är så svår, när vi inte ens har en egen bibelskola norr om Jönköping? Och när jag upptäckte att det bara finns tre bibelskolor norr om Dalälven oavsett samfund så kände jag att det absolut måste finnas en marknad här! Och vi måste få hit ungdomarna! Som ett konkret exempel nämner Mojo de blivande pastorerna: Innan pastorskandidaterna från THS kom på besök till Hemavan ifjol kunde ingen av dem tänka sig att söka tjänst i norra Norrland, men efter dagarna i Hemavan var det tre som var positiva till att jobba i Övre Norrlands distrikt. Tydlig fjällprofil Mojo Andersson noterade alltså att det av flera skäl saknas en bibelskola för nästa generation, och tänkte att i Hemavan finns bra lokaler och fantastiska förutsättningar att nischa sig mot en tydlig fjällprofil. En kombination av Bibel- och fjällkunskaper. Ett helt år på fjället med alla växlingar det innebär Bibellinje Idén om Bibelfjäll var född. Vi hade pratat länge om att ha någon folkhögskolekurs i Hemavan, men då var syftet att fylla bäddarna och lokalerna. Nu föddes idén ur ett helt annat perspektiv, betonar Mojo. Vilka människor tror Mojo kommer att söka sig till Bibelfjäll finns det en målgrupp? Linda tänker söka till Bibelskolan i Hemavan när den startar. Foto: privat Vi har sagt så här: Fjällprofilen ska vara så tydlig att vi får en grupp människor som attraheras av den. När de sedan ser bibelprofilen ska de känna att bättre kan jag inte få det. Vi vill att deras tro ska växa, och på köpet får de ett fantastiskt år på fjället. Att vi dessutom får hjälp i mötet med turister blir en härlig spinoffeffekt, ler Mojo. Resurs för turister Mojo berättar att eleverna bland annat kommer att få lära sig om ledarskap på fjället, med målet att själva kunna leda dagsturer med turister: Turistnäringen i Hemavan har länge efterlyst ledda dagsturer på fjället, men resurserna har inte funnits. Nu kommer vi att kunna erbjuda just detta tack vare våra elever. Vi kommer även att kunna erbjuda till exempel skidlekis medan mamma och pappa åker slalom. Vi kommer helt enkelt att kunna lyfta hela utbudet för turister samtidigt som vi får en massa givande möten med nya människor. Men är det så säkert att de kommer att få ihop en klass till Bibelfjäll hösten 2010? Jaa! svarar Mojo tveklöst. Det här ju det bästa som har hänt! Från den dagen idén föddes har alla pusselbitar bara fallit på plats. Det blir en unik bibellinje i fantastisk fjällmiljö så klart att vi fyller en klass! Kugghjul utan strul Klas Johansson är distriktsföreståndare för Missionskyrkan i Övre Norrlands distrikt och har varit med i planeringsarbetet för Bibelfjäll sedan idén kläcktes för drygt två år sedan. Vi har länge pratat om en pistpastor eller gårdspastor för att förstärka det kristna arbetet i Hemavan, men det har alltid fallit på för få händer och för lite pengar. I och med Bibelfjäll får vi både händerna och pengarna, säger Klas. Idén föddes och entusiasmen tändes. De tre ledorden Bibeln, Fjället och Mötet utmejslades. Visionen, behovet och viljan fanns men var det genomförbart? Klas Johansson berättar om hur kontakten med EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) i Västerbotten växte fram, och hur man kom fram till att göra en gemensam utredning av förutsättningarna för en bibelskola i Hemavan. Under utredningens gång kom även studieförbundet Bilda och Lidingö Folkhögskola med, liksom Tärna församling (Svenska kyrkan), Hemavan/Tärna Missionsförsamling och Tärna frikyrka. De lokala församlingarna är viktiga i sammanhanget och ingår i Bibelfjälls styrgrupp, betonar Klas. Alla delar samma fråga om hur man som liten församling med små resurser kan finnas till för bybor, stugägare och turister i Hemavan. Idéerna har alltid funnits men det har saknats resurser. När idén om Bibelfjäll kom fram var det som att resten redan var förberett, precis så bra har det ordnat sig. Styrgruppen är också glada över att ha rekryterat P-O Sveder Renklint som kursföreståndare. Mojo på Fjällgården har varit, och är, viktig som visionsbärare, betonar Klas, men P-O blir själva nyckeln till att detta ska lyckas. Detta är nog bland det mest spännande jag någonsin har varit med om, tillägger han glatt: Från första början har kuggarna hakat in i varandra och allt har löst sig! växa.nu nr 6 dec feb

16 TRONS D E F Gud bjuder oss till bords Foto: Marcus Buckner Jag minns än hur jag reagerade inför nattvarden när jag var barn. Det var svart och stelt, sorgligt och skrämmande. Bara detta ord nattvard! Redan i min barndom var ju ordet kvällsvard hopplöst föråldrat. Och vem åt nattvard?! Ordet fick en att förstå att detta var något ytterst udda och underligt. Som tonåringar fick min bror och jag dispens för att följa med våra föräldrar till Sandom i Norge på retreat. Där firade vi nattvard runt ett dukat bord där vi först ätit kvällsmat. Retreatledaren Edin Lövås kunde konsten att leda ett naturligt och angeläget samtal där också de goda berättelserna och den varma humorn fick plats. Så lästes bibeltexten, brödets bröts och bägare och fat skickades runt bordet. Och vi åt och vår tro växte. 16 växa.nu nr 6 dec feb 2010 Att Jesus dog för mina synder blir aldrig så levande och klart för mig som när jag tar emot bröd och vin i Herrens måltid. Alla sinnen får vara med. Så annorlunda! Så här måste det ju ha gått till när Jesus åt sin sista måltid med lärjungarna. Men varför firar vi nattvarden? Eller Herrens måltid om man nu föredrar den benämningen. Ja, det finns många skäl till det. Här är några av dem. 1 Gemenskapen Gemenskapen är ett av de viktigaste motiven i Herrens måltid. I Bibelns värld åt man inte tillsammans med vem som helst. Och det gör väl för övrigt inte vi heller. Att äta tillsammans var att dela en djup gemenskap med varandra. Det var därför folk blev så galet arga när Jesus åt med landsförrädare och horor. Sådana kan man väl inte ha gemenskap med! När vi delar bröd och vin i gudstjänsten är det ett uttryck för gemenskap oss emellan. I församlingen i Korint var gemenskapen riktigt dålig. Var och en åt av sin egen mat istället för att dela med sig. Därför satt några hungriga medan andra drack sig berusade. Och Paulus konstaterar: vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid (1 Kor 11:20) Nej, tacka för det med sådan usel gemenskap! Osämja i församlingen är ett kränkande av nattvarden. Gemenskapen i nattvarden är först och främst med Gud. Det Rune W Dahlén, teol dr och lärare på Teologiska Högskolan Stockholm berättar i växa.nu om den kristna trons grunder i serien Trons ABC, som fått en fortsättning i Trons DEF. Tidigare artiklar: nr 1 (aug 2008): Tro nr 2 (nov 2008): Jesus nr 3 (feb 2009): Anden nr 4 (maj 2009): Treenigheten nr 5 (sep 2009): Dopet är han som bjuder oss till bords. Gud är en av oss vid detta bord, som vi sjunger i en nattvardssång. Och Jesus säger: Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. (Upp 3:20) 2 En minneshögtid Jesus sa att vi skulle dela bröd och vin till minne av honom. Orden är särskilt kopplade till brödet som Jesu kropp och vinet som Jesu blod. Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig. Denna bägare

17 är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig. (1 Kor 11:24, 25) Vad vi ska minnas är alltså i första hand hur Jesus gav sitt liv för oss. Och att det skedde för att vi skulle få förlåtelse för våra synder så att de inte längre stod i vägen mellan Gud och oss och hindrade gemenskapen. (Matt 26:28) Det där kan man bry sin hjärna med hur mycket som helst. Det är i alla fall för svårt att riktigt begripa. Jag har hört många predikningar om det och själv hållit åtskilliga. Men att Jesus dog för mina synder blir aldrig så levande och klart för mig som när jag tar emot bröd och vin i Herrens måltid. Alla sinnen får vara med. Det blir som ett drama som leder mig dit inte orden riktigt når. Brödet och vinet sammansmälter med min kropp samtidigt som jag på djupet försöker ta till mig de personliga orden: Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för dig utgjutet. Detta föder i sin tur både tacksamhet och glädje, något som varje nattvard bör präglas av. Trons DEF Rune W Dahlén Lärare Teologiska Högskolan Stockholm 3 - Vi ser framåt Herrens måltid leder också tankarna framåt. Paulus skriver: Var gång ni äter det brödet och dricker den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, till dess han kommer. (1 Kor 11:26) Jesus ska en dag komma tillbaka. Vi vet inte hur eller när, bara att han ska komma. I Gamla testamentet finns det en förebild till denna väntan. Judarna firar påskmåltiden till minne av befrielsen ur slaveriet i Egypten. I detta firande ser man också framåt mot den ännu större befrielsen som ska komma i samband med Messias ankomst. Det finns alltid en bägare på bordet till Messias om han skulle komma just då. På samma sätt ser vi som kristna fram emot att Jesus Messias ska komma tillbaka och ta oss med till himlen, den riktigt stora befrielsen. Och himlen utmålas ofta i form av en måltid. (Matt 8:11, Luk 14:15) För Jesus blev den första nattvarden också den sista måltiden innan han var hemma igen. (Luk 22:16, 18) För oss är varje nattvard en försmak av himlen och en färdkost på vägen dit. Vad äter och dricker vi? Genom tiderna har man alltid diskuterat vad brödet och vinet egentligen är. Katolikerna tror att gåvorna förvandlas, inte till smak eller form, men till substansen. Brödet och vinet ÄR Jesu kropp och blod. Anglikanerna och de reformerta tror tvärtom att det inte alls sker någon förvandling. Bröd och vin är bara symboler för Jesu kropp och blod. Den vanligaste tron i Missionskyrkan är nog den lutherska, nämligen att brödet och vinet inte förvandlas, men blir bärare av Jesus. Martin Luther hade en fin bild för detta. När smeden lägger järnet i elden förvandlas det inte till eld, men det rödglödgade järnstycket är bärare av elden. När det hålls mot ett brännbart föremål antänds detta genast. På samma sätt är brödet och vinet i nattvarden bärare av Jesus. När jag tar emot dessa gåvor tar jag också emot Jesus. Därför har många gjort sitt första verkliga möte med Gud just i nattvarden. L Ä S T Livsnära tankar Bergström Ingela (red.) Ordet för idag 2010 : livsnära samtal (Verbum) Ordet för idag innehåller bibelberättelser med livsnära frågor att ta med sig i var dagen. Boken är uppdelad med ett tema per vecka, och tankarna kan också vara en bra utgångspunkt för en samtalsgrupp. Varje vecka avslutas med en bön och kyrkoårets texter inför helgen. En rad författare med erfarenhet av livsnära samtal medverkar. Redaktör är Ingela Bergström. Michael Anderson I P S! Majestätisk bön Drottning Silvia Drottning Silvias bönbok (Verbum) I sin bönbok har Drottning Silvia särskilt samlat böner med barn i fokus, böner som berör naturen och böner för dem som drabbats av demens. Många böner är gamla och välkända. Som Fader Vår på tolv språk, däribland flera samiska dialekter. I boken medverkar också gäster med nyskrivna böner. Bland dem märks (ex )biskoparna Caroline Krook, K G Hammar och Martin Lönnebo. Här finns även en bön eller till formen snarare dikt på tyska, skriven av den elvaåriga Silvia. Samtliga foton är tagna av kung Carl Gustaf. Drottning Silvias bönbok kommer ut till första advent. I en tv gudstjänst på nyårsdagen läser drottning Silvia en nyårsbön från boken. Michael Anderson Liten bok om stort ämne Jag en del av evigheten Cissi Glittvik (Hopp och tro) Studentpastorn och föreläsaren Cissi Glittviks andra bok tar upp längtan efter människans relationer, efter sammanhang och tillhörighet och de uttryck detta tar sig i en tid när de elektroniska relationerna breder ut sig. Boken är i det lilla formatet och inleds med en citerad artikel ur tidskriften NOD, där en ung kvinna ger en personlig nutidsskildring, som tydliggör det perspektiv författaren är ute efter. Boken är illustrerad av Lennarth Nilsson som meddelar sig igenkännligt via sin figur Helge From. En cd där författaren läst in boken följer med. På den finns också musik av och med Jens Ericson och Annika Törnqvist, som ofta medverkar vid författarens föreläsningar. Kerstin Klason växa.nu nr 6 dec feb 20101

18 Vi vill tagga till tjänst för Vi vill växa-konferens inbjuder till inspiration I januari är det dags för historiens andra Vi vill växa-konferens. Precis som förra gången står Linköpings missionsförsamling som värd. Rubriken är den oavslutade meningen Vad hjärtat är fullt av Och just detta, det som hjärtat är fullt, av kommer det att bli många tillfällen att tala om under konferensen. Inte minst genom de samtalsgrupper för Livsnära samtal som konferensen hyser. Förra gången kallade vi dem bassamtal, och det var en stark upplevelse att följa hur människor, mer eller mindra nya bekantskaper för varandra, öppnade sig och delade med sig av sina tankar och sin egen andliga resa, med allt vad den innehållit av upp- och nedgångar. Den som minns detta är Bernt Åkerblad, pastor i Missionskyrkan i Linköping och initiativtagare till konferensen. Erfarenheterna från förra gången är positiva och ger anledning till förhoppningar, även om Åkerblad lite försiktigt framhåller att det inte är särskilt lätt att upprepa en succé. Siktade högt det tredje ligger det ett värde i att få komma bort till en annan plats. Det är lätt att man blir alltför upptagen med den välfyllda lokala agendan och då kan det vara nyttigt att gå lite avsides, som Jesus själv säger. Det ger möjlighet att se andra perspektiv, se vad vi har i Svenska Missionskyrkan och att vi är fler som vill gå åt samma håll. Vill sprida inspiration Konferensen i Linköping har alltså mer av inspiration och gemenskap, såväl mänsklig som andlig, på agendan, än strategisamtal och arbetsordningar. Men förhoppningen är givetvis att den tankar, upplevelser och goda Bernt Åkerblad hoppas att konferensen Vad hjärtat är fullt av... ska kunna inspirera och sprida goda idéer. Foto: Per Larsson idéer sprids vidare ut i hela församlingsnätet genom deltagarna, och tar sig uttryck i det kontinuerliga arbete som pågår. Inte bara för proffs Konferensen vänder sig till förtroendevalda och anställda i Svenska Missionskyrkans församlingar men stänger inte ute vanliga medlemmar och Bakgrunden till alltihop är att Linköpingsförsamlingen år 2008 firade sitt 150-årsjubileum och ville markera det. Men vi ville gärna anordna något som inte bara var en angelägenhet för oss här i Linköping, utan som kunde beröra hela Missionskyrkan, både på riks- och distriktsnivå. Kontakter togs och ganska snart bestämde man sig för att konferensen skulle kunna vara en del i det strategiarbete som fått namnet Vi vill växa (se faktaruta nästa sida). Att anordna en konferens i Vi vill växa-kontexten är värdefullt av flera anledningar, menar Bernt Åkerblad. För det första så uppstår det något när människor möts och tillsammans kan dela den vånda och längtan vi känner i vårt uppdrag. För det andra är det värdefullt att komma samman och tillsammans upptäcka vad vi kan skapa gemensamt. För 18 växa.nu nr 6 dec feb 2010 Missionskyrkan i Linköping står som värd för Vi Vill Växa-konferensen Vad hjärtat är fullt av... Foto: Michael Anderson

19 omvärlden att det kan vara av värde att vara fler från samma ort. Det är viktigt att kunna dela erfarenheterna och samtala om dem också på hemmaplan, menar Bernt Åkerblad. Han vill självklart inte skriva någon på näsan om vad de ska förvänta sig av konferensen, men hans förhoppning är att den som lämnar den ska ha med sig en känsla av hur mycket det går att göra tillsammans och en lust att tjäna omvärlden, både med diakoni och med vittnesbördet om Jesus Kristus. Det är det vi vill att deltagarna ska känna sig taggade för, säger Bernt Åkerblad. Visionskonferens för equmenia Parallellt med Vi vill växa konferensen anordnar ungdomsorganisationen equmenia en visionskonferens. Den håller sina speciella samlingar i Baptistkyrkan i samma stad. Vissa pass genomförs tillsammans i de två konferenserna. Konferensen, som hålls januari 2010 arrangeras av Svenska Missionskyrkan tillsammans med Equmenia, Östra Götalandsdistriktet av Svenska Missionskyrkan, Linköpings Missionsförsamling, Studieförbundet Bilda och Utbildningscentrum Lidingö, och i samverkan med Metodistkyrkan i Sverige. Fakta: Vi Vill Växa Kerstin Klason Vi vill växa är namnet på ett genomgripande inte övergripande arbete för tillväxt i alla möjliga avseenden inom Svenska Missionskyrkan och Equmenia. Startskottet gick på våren 2007 efter att kyrkostyrelsen och dåvarande SMU-styrelsen fattat beslut. Målen man vill arbeta mot är tillväxt i antal medlemmar, genom att församlingar och ungdomsarbete blir växtplatser för tro, fördjupning och tjänst samt att det finns tillräckliga resurser för att utföra kyrkans uppdrag. Vägen dit går genom allt från personlig överlåtelse till uppdraget till ledarrekrytering, kompetensutveckling och nya verksamhetsformer. Vi vill växa är inget projekt som pågår under några år utan ligger som grund för arbetet på alla nivåer. En konkret utmaning finns formulerad och det är att den negativa trenden i medlemsutvecklingen ska vändas till 2012 och fokus ska ligga på nya medlemmar genom bekännelse. En positiv medlemsutveckling är dock inget självändamål. Däremot är levande och livskraftiga församlingar det verktyg som finns för att nå människor med evangelium om Jesus, vilket är kyrkans uppdrag genom alla tider. Den som vill veta mer om Vi vill växa och konferensen kan gå in på Kristoffer Hermansson får utlopp för sin konstruktionslust på Himlakul när temat är teknik. Foto: Stina Hjelm Himla kul med teknik! Sannerudskyrkan i Kil har tagit ett nytt och lite annorlunda grepp för att locka barnen till aktiviteter i kyrkan. Mattias Walan berättar. Under hösten 2009 har vi i Sannerudskyrkan bestämt att satsa på något nytt för att barnen i Kil ska lockas till vår kyrka. Hur skulle vi göra det i ett samhälle som flödar över av aktiviteter och erbjudanden? Vi skapade Himlakul! Himlakul vänder sig till 7 9 åringar och har ett tema för varje månad. Sedan byts tema och ledare. Som deltagare kan man anmäla sig till ett eller flera teman. Som ledare åtar man sig fyra kvällar och en gudstjänst. Snabbt gensvar Under hösten 2009 har vi satsat vi på Bak, Teknik och Kör. Varje tema innebär att vi träffas fyra onsdagskvällar och sedan har avslutning på en familjegudstjänst kommande söndag. Vi bjöd in genom att besöka alla klasser i årskurs 1 3 i Kil och gensvaret kom direkt! Redan inom en vecka var de två första temamånaderna fullbokade. Och de flesta barn hade inte tidigare deltagit i kyrkans aktiviteter. Hur får man fram kyrkans budskap med teman som Teknik? kanske du undrar. Vi har valt att börja varje träff med att berätta en bibelberättelse. Sedan tar vi fasta på något teknikrelaterat i berättelsen. Utifrån Skapelsen har vi gjort rörliga djur i kartong, nitar och snören. påstorn. Vi skapade egna musikinstru Berättelsen om Kung David fick oss att bygga slott, broar och ment utifrån festen för den förlorade sonen, och Paulus missionsresor gav oss uppslag till olika fordon. Utgår från barnen Vårt pedagogiska fokus ligger på att låta barnen få tänka själva, komma med egna idéer och förslag på lösningar. Inga regelrätta ritningar följdes. Det har varit fantastiskt att varje vecka få möta dessa barn som får uppleva en gruppgemenskap och glädje över att skapa någonting eget. De har fått höra bibelberättelserna (kanske för första gången) och vad Sannerudskyrkan står för. Det är vår starka förhoppning att barnen har fått känna sig sedda och välkomna och att de duger! Mattias Walan växa.nu nr 6 dec feb TIPS FÖR DIN FÖRSAMLING?

20 Konfirmationslägret i Falun bygger till stor del på upplevelser. Det kan innebära ett besök vid Jungfrukällan vid Jungfruberget, eller ett besök i Stora Kopparbergs kyrka, som utgångspunkt för vidare samtal om skapelsen och om nattvarden, respektive om väckelsearvet. Foto: t v:privat, t h:calle Eklund/Wikimedia Distriktskonfirmationsläger i en lokalförsamling! Sedan tolv år tillbaka bedriver Falu Missionsförsamling konfirmationsläsning i lägerform mitt i församlingen. Lägret är på sätt och vis ett distriktsläger på entreprenad, drivet av en lokalförsamling. Bakgrunden till konfirmationslägret i Falun är att de ungdomar i församlingen som för tolv år sedan hade konfirmationsåldern inne inte kunde eller inte ville terminsläsa. De ville åka på ett läger. I samma veva var Mellansvenska distriktet i ett läge att man inte kunde driva sommarläsningen vidare som då var förlagd till Leksand. Ville ha med fler 20 växa.nu nr 6 dec feb 2010 I samråd med distriktet och ungdomarna i Falun, som sade att de var villiga att pröva ett läger hemma i Falun bara det kom några från något annat håll, beslutade församlingen att använda sitt sommarhem Gullnäsgården som lägergård för konfirmationsläger. Församlingens pastor Lars Söderlund och pastor Gunborg Hylén arbetade då tillsammans fram ett koncept för lägret och sedan har det, som man säger rullat på. Bygger på upplevelser Lägret och dess läsning är till stora delar upplevelsebaserat och utnyttjar i sitt upplägg Falun med dess omgivningar och historia. Som exempel kan nämnas att när vi talar om kyrkohistoria och ekumenik besöker vi Stora Kopparbergs kyrka som i sina äldsta delar är från 1200-talet och gör ett besök hos Birgittasystrarnas kloster utanför Falun, som en relief när vi tittar på vårt väckelsearv som frikyrka. Eller så beger vi oss till hoppbackarna vi Lugnets skidstadion för att fundera kring hopp och förtvivlan, stannar vid Jungfrukällan vid Jungfruberget för att hämta kraft och tala om nattvarden. Cykel är transportmedel och det är inte alltid det rullar på av sig självt. Fördelarna med denna form av konfirmationsläsning är flera: Man lever och delar livet med ungdomarna under en viktig del av livet och genom att leva lägerliv kan man behålla koncentrationen. Genom att ha lägret i församlingens mitt och som en del av församlingens ordinarie verksamhet kan man trots lägerformen behålla närheten till församlingen som möter konfirmanderna på sommarhemmet och i gudstjänsterna under läsperioden. Genom att erbjuda ungdomar från andra församlingar att delta i lägret får man en tradition som skapar kontinuitet för läsningen. (Något år har det bara varit en konfirmand från Falun) Lägerformen ger betydligt fler tillfällen till upplevelser och erbjuder fler möjligheter att ge en positiv upplevelse av tron och kyrkan, vilket vi ser som det viktigaste uppdraget. Just i dagarna har inbjudan gått ut till nästa års upplaga för 2010 års konfirmationsläsning. Tre var redan anmälda i förväg vilket inte är ovanligt då syskon ställer sig i kö. Vi får väl se hur många vi blir i år. Vi strävar efter att köra i det lilla formatet med max 16 deltagare för att kunna ha en positiv gruppdynamik. Lars Söderlund

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i

EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i Erdenet som ligger i Republiken Mongoliet Missionsskolan

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA På resa mot framtiden Det vi är gemensamt SB SMK MK På resa mot framtiden SB SMK MK Det vi kan bli tillsammans Vi bär med oss Baptistsamfundet kommer med en god princip Frihet

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Tillsammans i världen

Tillsammans i världen Tillsammans i världen b e k ä m p a f a t t i g d o m e v a n g e l i s a t i o n m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r Utmanad att vara med och göra skillnad alla har vi väl någon gång känt att det

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Årets första nyhetsbrev februari 2014

Årets första nyhetsbrev februari 2014 Årets första nyhetsbrev februari 2014 Nu har olika aktiviteter startat upp igen efter julledighet och många har hunnit med årsmöten, där ni som lokal förening tagit beslut om färdplan för framtiden. Byten

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bygg den värld du vill ha

Bygg den värld du vill ha F ördjupning Bygg den värld du vill ha Ickevåldskommuniteten Fikonträdet är en gemenskap öppen för alla som är i behov av den. Genom att ge en fristad till papperslösa och med ickevåldsmetoder kämpa för

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Under våren 2012 har metodstödjaren för Barn och Ungdom på Frälsningsarméns programkontor tillsammans med arbetsgruppen för Frälsningsarméns Ungdomsförbund

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 PÅSKKONFERENS - 17-20 APRIL 2014 - KUNGSPORTEN HUSKVARNA FÖR UNGT FOLK NYFIKNA PÅ VAD PÅSKEN HANDLAR OM 10 ÅR Detta enkla material vill ge ungdomsledare och ungdomsgrupper

Läs mer

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?...

1. Mission över alla gränser... 3. 2. Våra utgångspunkter...4. 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7. 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 1 1. Mission över alla gränser... 3 2. Våra utgångspunkter...4 3. Vad gör vi och hur gör vi?... 7 4. Hur vet vi om vi har lyckats?... 10 5. Till sist...12 2 I vår tradition och historia har mission ofta

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Grunden för det arbete som görs inom Svenska Baptistsamfundet är den vision som formulerades och antogs 2001. Det är de olika styrelsernas och utskottens

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön.

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön. Pastorn har ordet SOMMAR är förskingringens tid, då vi flyr ut från våra instängda rum! Allt ska hinnas med, helst ska man besöka släkt och vänner, måla om, renovera och städa. Helst ska barnen ha hunnit

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

en HEL värld stöd Missionskyrkans internationella mission Missionskyrkans projektkatalog finns på www.missionskyrkan.

en HEL värld stöd Missionskyrkans internationella mission Missionskyrkans projektkatalog finns på www.missionskyrkan. en HEL värld stöd Missionskyrkans internationella mission Missionskyrkans projektkatalog finns på www.missionskyrkan.se/projektkatalog en HEL värld Evangelisation, diakoni och gemenskap är alla uttryck

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Sisters Internationals Lokalgrupper

Sisters Internationals Lokalgrupper Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Missionskyrkans & SMU:s samarbeten

Missionskyrkans & SMU:s samarbeten Missionskyrkans & SMU:s samarbeten AFRIKA Kongo-Brazzaville Eglise Evangélique du Congo, EEC Evangeliska kyrkan i Kongo (EEC) har vuxit fram genom Svenska Missionskyrkans missionsarbete i Kongo, som inleddes

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer