Curriculum muskuloskeletala sjukdomar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Curriculum muskuloskeletala sjukdomar."

Transkript

1 A Kategori Anamnes Basal kompetens i klinisk handläggning och diagnos Kompetens Att skilja onormalt från normalt genom att ta en anamnes som är relevant för rörelseorganen (smärta, instabilitetskänsla, stelhet, svullnad och begränsning av funktion och aktivitet). Att genom en screening anamnes som en del av en allmän undersökning fråga om smärta stelhet, svullnad och funktionell begränsning. Att kunna ta en relevant anamnes för huvudtillstånden: Skelett, inkluderande fraktur, malignitet, infektion, osteoporos Leder, inkluderande artros, reumatoid artrit, andra artriter och degenerativa ledsjukdomar Bindväv, inkluderande bursit, tendinit, tenosynovit, entesopathi Nervvävnad, inkluderande nervinklämning, perifer neuropati, radiculopathi Muskelvävnad inkluderande kongenitala tillstånd, inflammatorisk eller neurologisk påverkan Att kunna ta en relevant anamnes i förhållande till hög och låg energetiska skador. Att kunna utvärdera akut och kronisk smärta i förhållande till svårighetsgrad, typ och modulerande faktorer. Att förstå hur kronisk sjukdom i rörelseorganen påverkar individen vad gäller begränsning i funktion, aktivitet och möjlighet att delta i samhällslivet. Undersökning Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Att kunna genomföra en screeningundersökning som en del i en allmän patientundersökning genom att tex använda GALS (Gait, Arms, Legs and Spine) Att kunna göra en relevant undersökning vid muskuloskeletalt trauma (inspektion, palpation, rörelseomfång, distalstatus, (färg, cirkulation, sensibilitet, motorik)). Att kunna utföra en relevant undersökning av större leder (knä, höft, skuldra) och kunna beskriva smärta, ömhet, svullnad, deformitet, muskelatrofi, svaghet, onormalt rörelseomfång och funktionell begränsning. Att kunna genomföra en relevant undersökning av halsrygg, bröstrygg, ländrygg och sacroiliacaleder. Professionellt förhållningssätt Att kunna visa att det förhållningssätt och den kommunikationsförmåga som behövs för att handlägga personer med så väl akuta som kroniska muskeloskelettala problem. och kommunikationsförmåga Att ha en förståelse för de problem som personer med muskeloskelettala problem har och den betydelse det har för individen och för de som deltar i vården. Att ha ett holistiskt synsätt på patienten. B Handläggning av specifika problem. Problemområde Akuttillstånd/red flags Att kunna göra. Att veta när man omedelbart skall remittera en patient till specialist för handläggning. Detta ska göras utifrån anamnes, klinisk undersökning och eventuellt andra relevanta undersökningar (tex röntgen) vad gäller : Öppen fraktur Fraktur med nerv- eller kärlpåverkan Cauda equina syndrom Compartment syndrom/kärlpåverkan Ledinfektion Mjukdelsinfektion Skelettinfektion Temporal artrit VT-08 1

2 Extremitets trauma Att kunna identifiera, karaktärisera och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta en relevant anamnes utifrån kunskap kring trauma och fraktur. Identifiera och karaktärisera tex skador som inkluderar frakturer på rörben, lednära frakturer, ledluxationer, stukningar och sträckningar. Utvärdera energin i traumat och dess betydelse för typen av skada, behandling och läkningsförlopp. Extremitetsproblem Icke traumatiska Att kunna identifiera, beskriva och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta relevant anamnes i förhållande till större icke traumatiska extremitets problem. Ledsjukdom (artros, reumatoid artrit) Mjukdelsskador (bursit, tendinit, tenosynovit, enthesopati, nervinklämning) Muskelsjukdomar (kongenitala, inflammatoriska och neurologiska). Skelettsjukdomar (malignitet och infektion) Att kunna identifiera och karakterisera tillstånd som inkluderar: Ledinflammation och/eller ledskada så som artros (osteoartrit) och reumatoid artrit Mjukdelstillstånd så som bursit, tendinit, tenosynovit, enthesopati och nervinklämning. Muskeltillstånd så som kongenitala inflammatoriska och neurologiska tillstånd Skelettsjukdomar så som malignitet och infektion Rygg problem Att kunna identifiera, karaktärisera och differentiera genom anamnes och undersökning. Detta kräver att man ut ifrån baskunskap kan: Ta relevant anamnes för: Ospecifik ryggsmärta och lumbago Ryggsmärta med påverkan på ryggmärg eller nervrötter Kotkompression orsakad av trauma Kotkompression av osteoporotiskt ursprung Inflammatorisk ryggvärk (spondylit) Spinal deformitet, tex skolios Destruktion (infektiös eller tumör relaterad) ryggsmärta (tex tuberkulos, metastas, vissa primära skelettmetastaser). Problembaserad symtomatiskt synsätt Med utgångspunkt från detta ska man också konstruera tillämpliga differentialdiagnoser och relatera till utlösande mekanismer. Muskuloskeletalt trauma Ledsmärta poly-, mono- och periartikulär Ryggsmärta Regional smärta och stelhet Generell smärta och stelhet Nedsatt eller förlust av rörelseförmåga och svaghet Förändrad känsel Deformitet Resistens/Massa Detta ska sättas i relation till möjliga orsaker (detta tas också upp nertill i kunskap): Traumatisk (tex lågenergi som vid osteoporos, arbetsskador eller sportskador) Vaskulär/ischemisk (tex kompression eller lasseration av kärl) Neurologiskt (tex kompression) Infektiös (tex led eller skelett) Degenerativ (tex led eller rygg) Autoimmun eller immunmedierad (tex reumatoid artrit) Metabol - toxisk (tex osteoporos och gikt) Ärvd/kongenital (tex skolios) Neoplastisk (tex myelom) Psykologisk (tex kroniskt smärtsyndrom, fysiologisk VT-08 2

3 C Kunskapsbasen kring huvudkaraktäristiska och principer för handläggning och rehabilitering av vanliga muskuloskelettala sjukdomar. Problemområde Fraktur/skada/trauma Kunskapsfält Specificera symtom, och omedelbara komplikationer. Beskriva handläggning på kort och lång sikt av en patient med: Vanliga vuxen frakturer Ledluxation Mjukdelsskada Akut ryggskada, inkl ryggmärgskada Multitraumapatient Ledinstabilitet (tex knä, finger) Man skall tillägna sig klinisk erfarenhet från alla stadier av skada och läkning. (Från akutvård till rehabilitering). Led- och mjukdelstillstånd Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande faktorer Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser Beskriva principerna för omhändertagandet av patient med: Artros Kroniska inflammatorisk artrit tex reumatoid artrit, spondyloartrit (optional) Mjukdelslesioner entesopathi tex rotatorcuff och/eller tennisarmbåge (andra mjukdelslesioner, (optional)) Fibromyalgi/kroniskt generaliserad smärta. Kristall artropartier Reumatisk feber Autoimmunbindvävsjukdom tex SLE Viral artrit (inkl HIV) Polymyalgia reumatica (opitional) Rygg Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerande fakta. Beskriva handläggning och relevant utredning Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser Beskriv principerna för handläggning av en patient med: Ländryggsmärta och ischias Tumörer Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade fakta. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Metastasering till skelett Primär skelett och mjukdelstumör (optional) Benmetabolasjukdomar Specificera symtom, kliniska fynd och predisponerade fakta. Föreslå ett begränsat antal differential diagnoser. Beskriva principer för handläggning av en patient med: Osteoporos Osteomalaci Pagets sjukdom (optional) VT-08 3

4 Barnortopedi Beskriva de kliniska fynden och beskriva principerna för omhändertagande av barn med problem från rörelseorganen inklusive: Vanliga barnfrakturer (handled, underarm, armbåge, femur) Muskeloskeletala infektioner hos barn Höftledssjukdomar hos barn. (höftledsluxation, coxitis simplex, Perthes sjukdom, epiofysiolys) Juvenil kronisk idiopatisk artrit Kroniska pediatriska tillstånd som ofta är i behov av ortopedisk handläggning (klubbfot, skolios, neuromuskulära sjukdomar (optional)). Relaterad kunskap Kunna beskriva den relativa prevalensen, effekten på hälsa och ekonomi, prognos och utgång av tillstånd i rörelseorganen. Fraktur på grund av hög respektive låg energi våld. Ländryggsmärta. Vanliga mjukdelslesioner så som rotatorcuffbesvär och tennisarmbåge. Artros höft och knä. Reumatoid artrit. D Kärnkunskap som stödjer diagnos och handläggning. A) Basal kunskap. Att kunna identifiera ben och leder i det humana skelettet. Att kunna specificera större muskelgrupper, deras funktion samt innervation. (även relaterad till nervrötter) Att kunna specificera större kärl och nerver relaterade till muskuloskeletala problem. Att beskriva basal fysiologi, cellbiologi och patologi relaterad till rörelseorganens sjukdomar. Detta inkluderar effekten av ålder, skada och läkningsprocesser. (inklusive mekanisk, traumatisk, metabol, vaskulär, degenerativ, inflammatorisk, immunt medierade tillstånd, neoplasma, arv och utveckling). B) Kunskap kring metoder för handläggning och behandling. Strategi för handläggning Kunna beskriva strategier för handläggning inklusive rehabilitering vid akut respektive kronisk sjukdom i rörelseorganen. Detta inkluderar utbildning, läkemedelsbehandling, fysioterapi, avslappning, psykosocial och social intervention samt indikationer för remiss till specialist vilket även inkluderar specialist inom allmänmedicin. Att känna till vilka faktorer som påverkar compliance vid handläggning. Farmakologi Att känna till huvudindikationerna, biverkningar, interaktioner och kontraindikationer för de läkemedel som vanligen används vid handläggning av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Akut och kronisk smärtbehandling Disease modifying treatment Detta inkluderar analgetika, NSAID, antidepressiva vid smärtbehandling, steroider, hypouricaemiska läkemedel, disease modifying och cytotoxiska läkemedel samt behandling för osteoporos. Detta innefattar också kännedom om effekten av placebo och medvetenhet kring särskilda situationer i samband med användande av dessa läkemedel så som graviditet. Icke kirurgisk behandling vid trauma Att kunna beskriva principerna för frakturhandläggning, reposition, fixation och immobilisering samt multitrauma. Att känna till de vanligaste icke operativa procedurerna för fraktur och luxation. Detta inkluderar sluten reposition, användning av externfixation i form av gips och elastiskt bandage. Vanliga skador inkluderande fraktur av handled, proximala humerus, axelluxation och fotledsdistorsion. Kirurgisk behandling Att kunna beskriva kirurgiska principer för reduktion, fixation och immobilisering för fraktur och handläggning av multitrauma. Detta inkluderar kännedom om behandling av de vanligaste frakturerna så som höft, handled och fotled. VT-08 4

5 Att känna till de vanligaste operativa procedurerna för frakturer och luxation. Detta inkluderar öppen reduktion, användning av interna och externa fixation metoder. Att kunna beskriva de vanligaste operationerna för rörelseorganens sjukdomar. Artroskopi av knä Höft eller knäledsartroplastik Ryggkirurgi tex diskbråck Amputation, synovektomi, osteotomi, artrodes, karpaltunnel klyvning Att kunna beskriva fördelar och eventuella komplikationer vid höft- och knäledsplastik. Dessa inkluderar djup ventrombos, infektion och lossning samt förväntad implantat överlevnad. Andra procedurer Att kunna indikationerna samt fördelar och risker med: Ledpunktion Injektion i led, mjukdelar och rygg. Rehabilitering Att känna till fördelarna med rehabilitering vid rörelseorganens sjukdomar och hur de påverkar slutresultatet samt patientens totala funktion. Detta gäller vid olika rörelseorganens sjukdomar så som vid amputation, spinal skada, trauma, fraktur, osteoporos, artros, reumatoid artrit, mjukdelslesioner (senor, senfästen), nack- och ryggsmärta samt artrofier vid långvarig immobilisering. Rehabilitering så som fysioterapi och arbetsterapi. Skillnaden i problem som uppstår vid amputation av övre respektive nedre extremitet. Att känna till de vanligaste ortoserna samt andra hjälpmedel. Till exempel användande av gips, kryckor, käpp, rollator, korsett och hjälpmedel för ADL. Prevention Att känna till preventionsstrategier för de vanligaste sjukdomarna i rörelseorganen. Strategierna inkluderar fördelar och risker avseende livsstilsfaktorer, fysisk aktivitet, immobilisering och undvikande av specifika risker. Specifika exempel kan inkludera trauma, fraktur, osteoporos, artros, skelett- och ledinfektioner, mjukdelsproblem samt hals- och ländryggsmärta. C) Kunskap kring metoder för att underlätta diagnostisering och utredning. Laboratorieundersökningar Att visa att man kan använda och tolka laboratoriesvar för att underlätta diagnos. Blod - Hb och vita. Akut fasreaktion. Sänkningsreaktion (SR) Reaktivt protein (CRP) Immunologisk undersökning Reumafaktor ANA Serum biokemi inklusive kalcium, alkaliska fosfataser, kreatinin och albumin. Analys av ledvätska (vita, glucos, kristaller, odling). Bildtolkning Att visa hur man korrekt använder röntgenundersökningar för att understödja diagnostik. Tex. Röntgen, CT, MRI, ben densitometri, scintigrafi, ultraljud. Kristina Åkesson VT-08 5

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 8, inom huvudområdet kirurgi.

Kursen ingår som obligatorisk kurs i läkarprogrammet, termin 8, inom huvudområdet kirurgi. STUDIEHANDLEDNING Ortopedi vårterminen 2016 Grundnivå, termin 8, läkarprogrammet Syftet med kursen är att förmedla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att du efter genomgången kurs på ett evidensbaserat

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9 1(5) för Stadium III, Termin 9 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa

Läs mer

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1 5. ORTOPEDI 82-åriga Ester har snubblat och fallit på köksmattan och inkommer till akutmott med smärtor i hö lår-knä. Hon 5: Vilken skada misstänker du nu i första hand?. 5:2 Om du nu studerar patienten

Läs mer

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Ryggbesvär är en utmaning för såväl allmänläkare som ortopeder. Det är viktigt att känna till hur basal

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 160116 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

Målbeskrivning Skelett

Målbeskrivning Skelett Målbeskrivning Skelett Bildgivande undersökning vid vanliga frakturer respektive frakturer av mer sammansatt typ ex ryggrad, fotled, knä mm. Skelettscintigrafins resp. MRTs fördelar vid frakturer och metastaser.

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR. Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13

VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR. Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13 1 VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13 VFU: n ska ske under 4 veckor (30 timmar per vecka = 120 timmar) När VFU-placeringen är klar, så fyller ni i

Läs mer

S K E L E T T R Ö N T G E N

S K E L E T T R Ö N T G E N S K E L E T T R Ö N T G E N Ett försök att krympa ner ett stort ämne till hanterligt format Anita Lapidus överläkare Röntgenkliniken Solna DISPOSITION I. Något om teknik II. Röntgenfynd vid: A. Trauma

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12

HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019 Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 20-22 november 2019 Onsdag 20:e november Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information,

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Tentamensnummer... MEQ fråga 2. 10 p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010

Tentamensnummer... MEQ fråga 2. 10 p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010 Sida0 MEQ fråga 2 10 p Tentamen Klinisk Medicin HT 2010 Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får bara

Läs mer

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018 Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 17-19 2018 Onsdag 17:e Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten,

Läs mer

Kursplan inklusive målsättning mars

Kursplan inklusive målsättning mars Kursplan inklusive målsättning 27-29 mars Onsdag 27:e februari Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten, info om kursmiddag 9.15-9.40 Anatomi

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan? Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan? Sólveig Óskarsdóttir MD, PhD Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Vad behöver skolläkare och skolsköterskor

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut

Läs mer

reumatiska sjukdomar

reumatiska sjukdomar Lär dig mer om reumatiska sjukdomar Reumatoid artrit Gikt Juvenil idiopatisk artrit Systemisk skleros/ sklerodermi Artros Sjögrens syndrom Polymyalgia reumatika och temporalarterit SLE Ankyloserande spondylit/

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning Område: Gilitigt från och med 2009-01-01 Reviderad den Innehållsförteckning Specifika regler för området 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 06 03 12

Läs mer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär

Läs mer

Du behöver inte redogöra för bedömaren, men förklara dina fynd och din bedömning för patienten! Du behöver INTE föreslå behandling!

Du behöver inte redogöra för bedömaren, men förklara dina fynd och din bedömning för patienten! Du behöver INTE föreslå behandling! Station 1 Patienten söker pga smärta i handen. Du får komplettera anamnes efter behov (denna bedöms EJ) Undersök handen utifrån detta. Ställ preliminär diagnos! Informera patienten om denna diagnos! Planera

Läs mer

INTYG om provtjänstgöring

INTYG om provtjänstgöring INTYG om provtjänstgöring Skicka intyget till Socialstyrelsen Behörighet 106 30 STOCKHOLM Uppgifter om provtjänstgöringen Namn på den som gjort provtjänstgöringen Personnummer Verksamhet och klinik/avdelning

Läs mer

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

När och hur det ska skrivas

När och hur det ska skrivas LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND FK 3200, LuH (LOH, LUT) När och hur det ska skrivas Försäkringsmedicinsk kommitté, FÖRKOM Att fylla i blanketten FKF 3200 1. Tidigare sjukdomar med relevans för nedsättning

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46570 Fastställandedatum: 2015-04-08 Giltigt t.o.m.: 2017-04-08 Upprättare: Malin S Westling Fastställare: Tova Marknell Psoriasisartrit, fysioterapi

Läs mer

Trokanterbursit? -Vad är det och hur ska det behandlas?

Trokanterbursit? -Vad är det och hur ska det behandlas? Trokanterbursit? -Vad är det och hur ska det behandlas? Smärta lateralt i höften, kring Trokanter major. Ofta utstrålning till utsida lår. Förvärras av viktbärande aktiviteter. Smärtsamt att ligga på berörd

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Del 4. 11 sidor. 26 poäng

Del 4. 11 sidor. 26 poäng 11 sidor. 26 poäng 62-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, kommer in till akuten med lågt sittande vänstersidiga buksmärtor. Hon har en anamnes på colon irritable men i övrigt mag-tarmfrisk. Hon har

Läs mer

Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.

Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria. Hjo kommun Rutin Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria. 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011 av MAS 3.

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-06-05

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-06-05 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-06-05 Namn: 1. Nämn 3 specifika amputationsförebyggande åtgärder (3p) 2. Nämn 4 orsaker till amputation (4p) 3. Vilken vävnad har oftast störst betydelse när

Läs mer

FREDA-farlighetsbedömning

FREDA-farlighetsbedömning FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är

Läs mer

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-

Läs mer

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

LÄKARPROGRAMMET TERMIN MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET

Läs mer

Tema fraktur, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Tema fraktur, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Tema fraktur, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Nedanstående frågor är avsedda att användas som en hjälp vid inlärningen. De är utformade på samma sätt

Läs mer

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se

Ryggkirurgi t7. Del 2 / 6 Trauma. Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken. yohan.robinson@surgsci.uu.se Ryggkirurgi t7 Del 2 / 6 Trauma Yohan Robinson, MD Ortopedkliniken yohan.robinson@surgsci.uu.se Rygg- och ryggmärgsskador Monotrauma Rygg- och ryggmärgsskador Diskruptur och luxation C5-C6 utan neurologisk

Läs mer

Datum 2012-05-29. Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö

Datum 2012-05-29. Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö KS 21 13 JUNI 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-29 Diarienummer KSN-2011-0527 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

Diskussionsfall Reumatologi

Diskussionsfall Reumatologi Diskussionsfall Reumatologi 2009 08 31 Fallbeskrivning A. Man född 1962 46-årig VD för annonsbyrå kommer till reumatologmottagningen 2008 07 22 på remiss från husläkaren. I sjukhistorien finns en del gastrit-ulcusbesvär

Läs mer

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn... Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger

Läs mer

Målformulering för vårdcentralsplacering under kursen klinisk medicin inriktning kirurgi VT16

Målformulering för vårdcentralsplacering under kursen klinisk medicin inriktning kirurgi VT16 Målformulering för vårdcentralsplacering under kursen klinisk medicin inriktning kirurgi VT16 Lärandemålen för tjänstgöringen i primärvården utgår från kursplanen för klinisk medicin inriktning kirurgi

Läs mer

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) 3. DIAGNOS OCH BEHANDLING 3.1 Vilka blodprover behöver man ta? Då man ställer diagnosen kan, utöver undersökning av leder och

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet. Datum för planeringssamtal: Datum för utvecklingssamtal:

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet. Datum för planeringssamtal: Datum för utvecklingssamtal: Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 2 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Symtom och tecken på ohälsa, 20 hp. Kurs kod: OM4330 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Ehler Danlos syndrom (EDS) Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

Åsa Andersson strategisk rådgivare

Åsa Andersson strategisk rådgivare REMISSVAR Tack för att du tar dig tid att lämna synpunkter på vårdprogrammet. Denna mall underlättar för oss när vi ska sammanställa remissvaren och vi är tacksamma om du använder den. Om du känner dig

Läs mer

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Rutin för hantering av medicinska avvikelser Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

HANDBOK ORTOPEDI. Målbeskrivning och SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING. HANDBOK för specialiseringstjänstgöring i ORTOPEDI

HANDBOK ORTOPEDI. Målbeskrivning och SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING. HANDBOK för specialiseringstjänstgöring i ORTOPEDI HANDBOK för specialiseringstjänstgöring i ORTOPEDI SVENSK ORTOPEDISK FÖRENING Målbeskrivning och SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING FÖR LÄKARE Svensk Ortopedisk Förening 2009 1 2 Innehållsförteckning HANDBOK

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna Notering: Dessa ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln är resultatet av hänskjutningsförfarandet.

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att

Läs mer

TERMIN 4 SKELETT. Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare

TERMIN 4 SKELETT. Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare TERMIN 4 SKELETT Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare RÖRELSEORGANEN: Skelett Muskler Senor Ligament SKELETTET Ej statisk struktur utan en levande vävnad. Ständig ombyggnad beroende på belastning och

Läs mer

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

LÄKARPROGRAMMET TERMIN MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver): Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52 Version 130316 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 Kortsvarsfrågor Maximal poäng 52 1. DISH är ett reumatiskt tillstånd som främst drabbar kotpelaren. A Vad

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska 1(5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska 75 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASDI Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 10 mars 2016 TRIGGERFINGER. Stenosans, seninflammation i finger (diagnoskod M65.3, operationskod NDM49) - 1 mars 216 Triggerfinger är en inflammation kring fingrets böjsena i handflatan vilket leder till att fingret

Läs mer