Förprojekteringsrapport

Transkript

1 Förprojekteringsrapport Etablering Stockholm

2 A. Förprojektering Etablering Stockholm Bakgrund och analys Bakgrund Nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden går alldeles för långsamt. Detta har konstaterats i en lång rad studier och utredningar under senare år. Detta faktum påtalas också tydligt i den regionala plan för EU:s Socialfondsprogram som gäller för Stockholmsregionen. Nyanländas etablering på arbetsmarknaden pekas i planen ut som en av regionens prioriterade frågor. I planen konstateras att en mer effektiv samverkan mellan olika aktörer behövs för att bättre tillvarata målgruppens utbildnings- och yrkeskunskaper, samt för att tillgodose regionens framtida kompetensförsörjningsbehov. I planen uppmärksammas behovet av såväl samordning som arbetsfördelning mellan länets kommuner där var och en bidrar utifrån lokala resurser till en väl fungerande verksamhet som baseras på en helhetssyn på introduktionen och etableringen av nyanlända. I Stockholms stad bor ca nyanlända flyktingar och invandrare. De utgör ca hälften av alla nyanlända i Stockholmsregionen. Under 2008 var ca av dessa någon gång inskrivna på arbetsförmedlingen, varav ca också var föremål för arbetsmarknadsinsatser från Stockholms stad genom Jobbtorg Stockholm. Såväl staden som arbetsförmedlingen har tydliga uppdrag att arbeta för att snabba på etableringsprocessen så att fler nyanlända snabbare kommer ut i arbete och egenförsörjning. I Arbetsförmedlingens (Af) nya instruktion (förordning 2007:1030) får förmedlingen ett utökat ansvar för att nyanlända får del av insatser som ska främja snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Af ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Arbetsförmedlingen har upphandlat externa aktörer som både ska erbjuda insatser, men också samordna olika insatser från andra aktörer. Det av Stockholm stad nyligen inrättade Jobbtorg Stockholm har i uppdrag att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden och stadigt öka andelen självförsörjande efter introduktionsperioden. I uppdraget ingår att samordna heldagssysselsättning för alla nyanlända som uppbär introduktionsersättning eller försörjningsstöd. På regional nivå i Stockholm arbetar såväl Länsstyrelsen som SKL aktivt med att initiera och stödja utvecklingsarbete inom olika delområden för att sammantaget medverka till att skapa en bättre fungerande etablering av nyanlända. Med anledning av varsel om uppsägningar och nedläggning av verksamheter har regeringen bland annat givit landshövdingen i Stockholm uppdraget att samordna insatser i länet för regeringens räkning. Arbetet ska ta tillvara de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i länet med syfte att kraftsamla för att stötta individer och företag. Situationen i sin helhet kan beskrivas som att det finns ett stort utbud av möjliga planeringar, aktiviteter och insatser för nyanlända. Det är förstås positivt ur resurssynpunkt. Trots detta kvarstår stora problem när det gäller nyanländas möjligheter att snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Fortsatt metodutveckling samt samordning av befintliga resurser framstår fortfarande som ytterst angeläget för att förbättra resultaten när det gäller nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Redan under våren 2008 påbörjades diskussioner inom Jobbtorg Stockholm om behov av metod- och verksamhetsutveckling för att klara stadens mål att 50% av alla nyanlända ska vara

3 självförsörjande 18 månader efter ankomst. Detta resulterade i en ansökan till länsstyrelsen om projektmedel ( 26-medel ) för en förstudie och utveckling av genomförandeprojekt med stöd av EU-medel för att utveckla nya metoder och arbetssätt avseende att stödja nyanlända till en snabbare etablering. Under våren/sommaren genomförde staden en intern inventering av utvecklingsbehov. I detta arbete deltog stadsdelar, Jobbtorg Stockholm och representanter för utbildningsförvaltningen/sfi. I kontakterna mellan staden och arbetsmarknadsområde Stockholm redovisades resultatet av denna första inventering I början av augusti 2008 enades ledningen för Jobbtorg Stockholm och ledningen för Arbetsmarknadsområde Stockholm om en gemensam förprojektering avseende metodutveckling för att förkorta etableringstiden för nyanlända, effektivisera resursanvändning, undvika dubbelarbete samt utveckla gemensamma metoder i det operativa arbetet. En workshop genomfördes den 28 augusti, med representanter från arbetsförmedlingen, utbildningsförvaltningen (SFI), stadsdelsförvaltningar och Jobbtorg Stockholm. Syftet var att över verksamhets- och huvudmannagränser, identifiera hinder och svårigheter som finns i arbetet för att stödja nyanlända att snabbt komma ut i arbete, samt utifrån detta diskutera förslag till lösningar och gemensamma utvecklingssatsningar. I workshopen deltog 35 chefer, gruppledare och medarbetare från arbetsförmedlingen, Jobbtorg Stockholm, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Problemdefinition De problemområden/utvecklingsområden som identifierades gemensamt av de olika parterna vid Workshop den 28 augusti var följande: Det saknas en definierad och tydlig etableringskedja för nyanlända i Stockholm Introduktion och etableringsinsatser för nyanlända omfattar många aktörer. De primära aktörerna i Stockholm är stadsdelsförvaltningar, SFI, arbetsförmedlingen samt Jobbtorg Stockholm. Uppdrag är delvis överlappande, och mål och insatser är inte samordnade. Situationen har blivit än mer komplex då både sfi, jobbtorg och arbetsförmedlingen använder externt upphandlade aktörer för delar av sina tjänster, även om detta också innebär nya möjligheter. Istället för en sammanhållen och målinriktad etableringsprocess skapas en bruten etableringskedja utan sammanhängande mål och syfte. En avgörande brist idag är också att etableringskedjan och dess innehåll inte är kommunicerat och utvecklat i samverkan med representanter för arbetsgivare dvs den centrala parten för att nyanlända ska få ett arbete. För individen resulterar detta i - Många individuella planer. I sina kontakter med de olika aktörerna får nyanlända en introduktionsplan genom stadsdelen, en SFI-plan, en handlingsplan på arbetsförmedlingen och en Jobbplan på Jobbtorg Stockholm. Varje aktör upprättar planer utifrån sina uppdrag, vilket innebär att mål och innehåll i planerna ofta blir överlappande och ibland motstridiga. Den enskilde får olika förhållningsorder från olika håll, och det saknas samsyn mellan aktörerna omkring prioriteringar. - Fler aktörer gör kartläggningar och planerar överlappande aktiviteter som t ex kompetensbedömningar, coachning. - Det brister i samsyn och förtroende mellan olika aktörer vilket gör att den enskilde får motstridiga budskap. Inte sällan resulterar detta i motstridiga krav på den enskilde. - Aktörerna har dåliga kunskaper om varandra och varandras insatser, vilket gör att olika insatser inte kan länkas i varandra på ett effektivt sätt.

4 För organisationerna innebär detta dubbelarbete i vissa delar av etableringskedjan, medan andra delar är för dåligt utvecklade. Resurser används inte effektivt. För lite fokus och för dåligt utvecklade metoder avseende matchning mot arbetsgivare Utveckling av arbetsgivarkontakter är av avgörande betydelse för att fler nyanlända ska kunna komma ut i arbete. Det är i dag sammantaget för många som arbetar med kartläggning och planering, men för få som arbetar med matchning. Staden och arbetsförmedlingen har inte heller samordnat sina matchningsinsatser vilket innebär att båda ibland rycker i samma individer eller i samma arbetsgivare i matchningsarbetet. Det saknas spetskompetens och metoder för marknadsföring av nyanlända gentemot arbetsgivare. De nyanländas kompetens synliggörs inte på ett tillräckligt bra och effektivt sätt. Det saknas insatser för lågutbildade/analfabeter de bli ofta kvar i bidragsberoende De nyanlända som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som har låg utbildning från sitt hemland. En del i denna grupp är analfabeter. Gruppen är inte så stor men det saknas idag bra metoder för denna grupp att kunna tillägna sig relevanta språk- och arbetslivskunskaper som kan underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Många blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Nyanlända saknar nätverk som kan stödja deras etablering på arbetsmarknaden Det är väl känt att nätverk för många är av stor betydelse för en etablering på arbetsmarknaden. Ett effektivt matchningsarbete kan lösa en del av detta problem, men nyanlända behöver även på andra sätt stöd för att etablera nätverk med yrkesverksamma inom olika arbetsområden. De flesta nyanlända saknar idag denna möjlighet. En effektiv etableringskedja behöver kompletteras med nätverksbyggande. Överenskommelse om utvecklingssatsning Utifrån den workshop som genomförts, och de huvudproblem som identifierats, enades parterna om en gemensam utvecklingssatsning för att erbjuda nyanlända ett sammanhållet mottagande och en sammanhållen etableringskedja. Parterna utgjordes av Stockholms stad genom ett antal stadsdelar, sfi och Jobbtorg Stockholm, samt arbetsförmedlingen genom arbetsmarknadsområde Stockholm. Detta har varit utgångspunkten för förprojekteringen. Förprojekteringens organisation och arbetssätt En projektledare för förstudien har varit anställd av staden, och finansierades under 2008 av de förstudiemedel som beviljats från länsstyrelsen. Styrgruppen för förprojekteringen har bestått av representanter från arbetsförmedlingen, Jobbtorg Stockholm, och sfi.. Styrgruppen har haft möte ca var tredje vecka och har varit beslutande och har också ansvarat för förankring av problembeskrivning och förslag på chefsnivå såväl centralt som lokalt i respektive verksamheter. En arbetsgrupp har tillsammans med projektledaren arbetet med förstudien. Denna har bestått av representanter från arbetsförmedlingen och staden. Förstudien delades under hösten in i olika utvecklingsområden utifrån vad som framkommit i samband med problemdefinitionen: 1. En grupp för En sammanhållen introduktionskedja 2. En grupp för Utveckling av matchningsarbetet inom Etablering Stockholm 3. En grupp för utveckling av insatser för lågutbildade/analfabeter

5 Olika arbetsgrupper har arbetet med de olika utvecklingsdelarna. Dessa har bestått av representanter från stadsdelsförvaltningar, Jobbtorg Stockholm, sfi, utbildningsförvaltningens rekryteringsprogram, olika arbetsförmedlingskontor samt AMO Stockholm. Arbetsgrupperna har arbetat i Workshops med idéutveckling för de olika delområdena. Under hösten involverades även Röda korset och Studiefrämjandet i idéutvecklingen. Parallellt med den idéutveckling som bedrivits i de olika arbetsgrupperna har den centrala arbetsgruppen arbetet med att kartlägga målgruppen samt göra en genomgång av tidigare erfarenheter och kunskaper inom området. Arbetsgruppen har också analyserat gällande ansvarsfördelning mellan de olika samverkansparterna. Arbetsgruppen har vidare arbetat med att etablera kontakter med andra pågående och planerade projekt i regionen avseende nyanlända. Staden ingår också i den samverkansplattform som skapats mellan olika projekt avseende nyanlända inom Stockholmsregionen. Arbetsgruppen har slutligen arbetet med att etablera kontakter med samverkansparter som anses som särskilt väsentliga för ett genomförande projekt. Styrgruppen har för sin del i en särskild workshop diskuterat vilka samverkansparter som på en strukturell nivå uppfattas som nödvändiga i ett genomförandeprojekt för att uppnå bästa möjliga resultat, samt hur formerna för denna samverkan kan se ut. Styrgruppen har också i workshopform diskuterat och enats omkring en framtida modell för projektorganisation. I arbetet med förstudien har konsultstöd inhämtats för genomförande av workshops, kartläggning av tidigare erfarenheter, utredningar, och forskningsrapporter samt kartläggning av intressanta jämförande projekt. Under hösten samverkade staden i förprojekteringen med den processtödjare som länsstyrelsen tillsatt för att stödja olika utvecklingsprojekt avseende nyanlända. Därefter har staden även samverkat med Sensus i fråga om processtöd. SWOT-analyser har genomförts såväl avseende jämställdhetsintegrering som tillgänglighet. Även i detta arbete har staden haft konsultstöd. Målgruppen Som nyanländ menas i detta sammanhang personer, år, som omfattas av utlänningslagen 5 kap 1, 2, 3, 3a, 4 samt 6 (födda utanför EU/EES), under sina tre första år i Sverige efter ett beviljat uppehållstillstånd. Målgruppen för projektet är arbetslösa nyanlända som Arbetsförmedlingen och/eller Stockholms Stad genom sina försörjningsstödsenheter, flyktingmottagningar, Jobbtorg eller Sfi har kontakt med. I slutet av 2008 var knappt tio tusen nyanlända flyktingar och invandrare bosatta i Stockholm, vilket motsvarar hälften av de nyanlända i länet. Av dessa var drygt 3000 inskrivna på Arbetsförmedlingen varav ungefär hälften också var inskrivna på Jobbtorg Stockholm. Cirka en tredjedel av de inskrivna på Jobbtorgen är nyanlända. Stadens Sfi (svenska för invandrare) har omkring 7500 samtidiga studerande. Av dessa är knappt en fjärdedel inskrivna på Jobbtorgen varav omkring 1200 är nyanlända. En större andel av det totala antalet sfistuderande är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

6 Staden har genom sina försörjningsstödsenheter och flyktingmottagningar kontakt med ytterligare nyanlända som av hälso- eller andra skäl inte tillhör jobbtorgens målgrupp eller studerar på sfi. I januari 2009 omfattade denna målgrupp som är samtidigt inskrivna på jobbtorg och arbetsförmedling ca 1640 personer, varav 44 procent var kvinnor och 56 procent män. Flertalet befinner sig i åldersspannet år (39 procent) och år (30 procent). Ca 11 procent är ungdomar, vilket är en extra viktig grupp att fånga upp i dagsläget. 60 procent av målgruppen beräknas ha en utbildningsbakgrund motsvarande gymnasieskola eller högre och 40 procent har en utbildningsbakgrund motsvarande grundskola eller lägre. Andelen nyanlända med kort grundutbildning (en skolgång mellan 0-4 år) respektive analfabeter i målgruppen har under de senaste åren ökat och allt fler nyanlända saknar arbetslivserfarenhet från hemlandet. Ökningen beror på en högre andel anhöriga en större andel som kommer från länder som under en lång tid varit drabbade av krig och ickefungerande infrastruktur vad gäller t ex utbildningssystem och arbetsmarknad. Cirka 120 personer av de nyanlända på Jobbtorgen går studieväg 1 på Sfi. Av dessa är två tredjedelar kvinnor. Konjunktur och sysselsättning på kort och lång sikt Svensk tillväxt har de senaste månaderna dämpats på grund av den kraftiga globala oron i finanssektorn samt svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar i Sverige. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kommer åren att präglas av konjunkturnedgång åtföljd av en ökande arbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingens prognos ökar arbetslöshetens från 6.2 % år 2008 till 9 % år Gruppen utrikes födda har en utsatt situation på arbetsmarknaden och är överrepresenterade bland arbetslösa och sökande i bl a program med aktivitetsstöd. Enligt rapporten arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 är personer med utomnordisk bakgrund bland de grupper som kommer att drabbas hårt under de närmaste åren. Detta gör det särskilt nödvändigt att utifrån en effektiv etableringskedja stärka nyanländas möjligheter att trots det svåra konjunkturläget komma in på arbetsmarknaden, men också stå bättre rustade i en konjunkturvändning. På längre sikt har Sverige behov av invandrad arbetskraft. Den svenska arbetsmarknaden kommer att möta stora problem med rekrytering av arbetskraft pga generationsväxling och brist på rätt kompetens inom de närmaste åren. Såväl den offentliga som den privata sektorn men även småföretagen kommer att drabbas av kompetensförlust pga generationsväxlingen. Det behövs en strategi och beredskap i näringslivet och myndigheter för att möta detta. Många nyanlända invandrare i Sverige har relativ bra utbildningsbakgrund, och utgör en stor potential i Sveriges framtida arbetskraftsförsörjning. För att denna grupp ska komma till sin rätt på arbetsmarknaden krävs dock en bättre samverkan mellan olika parter, och att etableringskedjan utvecklas på ett sätt som gör att de nyanländas kompetenssynliggörs, och att introduktionen av nyanlända har en tydlig arbetslivsinriktning. Etableringskedjan behöver således utvecklas i samverkan med olika parter på arbetsmarknaden. Detta bör därför utgöra ett av de strukturella målen för Etablering Stockholm. Rapporter och forskningsstudier Under förprojekteringen har kunskaper inhämtats från rapporter, forskningsstudier, dokumentation från konferenser och regeringsskrivelser mm, som har gjorts i syfte att identifiera hinder för nyanländas etablering på arbetsmarknaden såväl nationellt som regionalt och lokalt Dokumenten på nationell nivå konstaterar sammanfattningsvis följande brister:

7 - Otydlig ansvarsfördelning mellan kommuner och statliga myndigheter - Otillräcklig samverkan, samsyn och samstämmiga mål mellan olika aktörer - Otillräcklig kvalitet och träffsäkerhet vid kartläggning av den nyanländes kompetens och förutsättningar - Brist på strategier för att kombinera sfi med andra insatser - Britsfällig uppföljning och utvärdering av etableringen av nyanlända - Dålig introduktion för korttidsutbildade - Sekventiell introduktions- och etableringsprocess utan hänsyn till möjligheten att arbeta parallellt På den regionala nivån i Stockholm har motsvarande problem identifierats samt utvecklingsoch förbättringsbehov avseende: samverkan, planering av parallella insatser för att förkorta etableringstiden för den enskilde, individualisering av insatser, styrning och uppföljning. I en studie från Stockholms universitet En kritisk uppföljning av nyanländas etablering i Stockholms stad samt SKL:s programberedning för integration i arbetslivet 2007 lyfter man dessutom fram avsaknaden av: - en strukturerad eller garanterad gemensam planering över tid mellan kommun och arbetsförmedlingen kring tillgängliga resurser och samplanering samt - en samordnad planering för individen med fokus på individens delaktighet Den bristfälliga samverkan bekräftas också i slutrapporten från projektet Processtöd och samordning för att skapa en sammanhållen kedja för de nyanlända i Stockholms Län från oktober I rapporten påpekas att utvecklingen av samverkan är komplex och tidskrävande och att erfarenheter av tidigare projekt tyder på att rätt arbetssätt är centralt för att åstadkomma bra samverkan. Utveckling av samverkan bör enligt rapporten ske utifrån operativa frågor samt ett geografiskt perspektiv, och med ett begränsat antal utvalda områden. Tidigare samverkansmodeller och projekt Frågan om samverkan omkring de nyanländas etablering har under längre tid varit föremål för en rad typer av utvecklingsprojekt, samverkansöverenskommelser, försöksverksamheter etc i Stockholm. Det är således inte projekt och samverkansambitioner som saknats, utan snarare förmåga att implementera projekt i ordinarie verksamhet och skapa en samverkansstruktur som är robust och som kan hålla även genom förändringar i form av ändrade ansvarsområden, förändrade uppdrag och omorganisationer. På den strukturella nivån behöver alltså Etablering Stockholm under projektfasen utveckla och stabilisera samverkansformerna i ordinarie strukturer så att de är rustade för förändringar av olika slag. Utvecklingsarbete som ska ge resultat över tid måste baserad på en långsiktig och hållbar samverkansmodell som kan garantera en gemensam styrning bortom förändringar som kan ske på kort sikt. B. Etablering Stockholm förslag till genomförandeprojekt Mål och syfte Projektets huvudmål ska vara att förkorta etableringstiden för nyanlända så att fler nyanlända på kortare tid kan gå från nyanländ till nyanställd.

8 För att uppnå målet ska projektet arbeta med insatser på individnivå utifrån den problemanalys och det idéutvecklingsarbete som bedrivits under förstudien. För att resultatet ska bli bestående ska projektet arbeta med att utveckla lokala och centrala samverkansstrukturer som är hållbara över tid och som gemensamt utgör basen för ett sammanhållet mottagande av nyanlända i Stockholm inom ramen för Etablering Stockholm Syfte med Etablering Stockholm - Utveckla en sammanhållen etableringskedja för nyanlända som av den enskilde upplevs som meningsfull och som effektiviserar etableringsprocessen - Kvalitetssäkra kedjan i dess olika delar så att alla parter är överens om innehåll och uppföljning av att varje del i kedjan fungerar. Detta ska även involvera parter från arbetsmarknaden. Detta skapar förutsättningar för en snabb och effektiv etableringsprocess för den enskilde. Det skapar också förtroende mellan aktörerna och därmed förutsättningar för ansvarsfördelning, effektiv resursanvändning, och minimering av dubbelarbete. - Skapa en samverkansstruktur central och lokalt som är så stabil så att kedjan kan hållas samman och utvecklas vidare även genom förändringar av ansvarsområden, omorganisationer inom olika verksamheter etc. Denna struktur ska även förankras med arbetsgivare, samt övriga viktiga samverkansparter som tex migrationsverket, - Utveckla de länkar i kedjan som identifierats som särskilt svaga dvs effektiva matchningsinsatser, insatser för lågutbildade/analfabeter, samt skapande av nätverk. Projektet ska arbeta på individnivå, organisationsnivå och på strukturell nivå. Insatser på individnivå. 1. Erbjuda nyanlända en sammanhållen etableringskedja Nuläge: Som framkommit tydligt i förstudiearbetet och i genomgång av utvärderingar och rapporter är den uppbrutna etableringskedjan, bristande samverkan, otydliga ansvarsförhållanden mellan stora aktörer och dåligt koordinerade planer, några av de största hindren för att uppnå en kortare etableringstid för nyanlända. I dagsläget kan en nyanländ ha en introduktionsplan (flyktingmottagning), en arbetsplan (försörjningsstöd) en jobbplan (jobbtorg), en handlingsplan (arbetsförmedlingen) och en studieplan (sfi) som sällan samordnas och byggs på varandra. Önskat läge: Etableringsprocessen ska vara individens väg från nyanländ till nyanställd. Den ska innehålla tydligt identifierade moment som samverkar och hakar i/kompletterar varandra på ett tydligt sätt. En sammanhållen planering ska vara grunden och den ska involvera den enskilde och alla berörda parter i etableringskedjans olika moment. En samordnad planering ska innefatta organisationernas sammantagna utbud av insatser och stöd. En lyckad etableringsprocess kräver att tre perspektiv förenas; bakgrund, nutid och framtid: Dåtid innefattar individens utbildnings- och yrkesbakgrund, kompetenser och tidigare erfarenheter, dvs det som individen har i sitt bagage. För detta måste finnas tydliga och tillräckliga kartläggningsinstrument, men den enskilde ska inte behöva genomgå samma typ av kartläggning hos flera aktörer.

9 Nutidsperspektivet siktar på den information om det nya samhället som erbjuds individen. Informationen handlar om svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv och länken mellan individen och samhället. Framtidsperspektivet fokuserar på vägledning och planering för etablering i svenskt samhälls- och arbetsliv. Planeringen innefattar ett antal insatser som ska stödja individens utveckling. Under denna fas är det viktigt att arbetsgivarperspektivet och kopplingen till behov på arbetsmarknaden är tydligt. Utvecklingsbehov: Parterna i förstudien är överens om att de gemenensamma resurserna och insatserna för målgruppen ska utgöra och upplevas som en gemensam ingång och en sammanlänkad kedja av insatser för den nyanlände som syftar till etablering på arbetsmarknaden. Målet är att ta fram en modell för en etableringskedja som kan tillämpas oavsett om den nyanländes fysiska ingång är sfi, flyktingmottagning, jobbtorg eller arbetsförmedling. Detta kräver ett gemensamt metodutvecklingsarbete som definerar, specificerar och kvalitetssäkrar alla delar i en fungerande introduktionskedja. Grundstenarna i medtodutvecklingsarbetet ska vara fokus på individens lärande, samordnad planering, ansvars- och rollfördelning och kvalitetssäkring av innehåll i insatser och uppföljning av individens lärande genom hela introduktionskedjan. Samordnad planering Ansvars- och rollfördelning Kvalitetssäkring av innehåll och uppföljning En gemensam ingång till Etablerings Stockholm ska utgöra den första fasen i den nyanländes etableringskedja. I denna ingår t ex samhällsinformation, fördjupad kartläggning, vägledning och planering av den nyanländes väg till etablering på arbetsmarknaden. Parterna ska utifrån projektets och verksamheternas uppdrag och målsättningar gemensamt specificera innehåll och metodutveckla de olika moment och insatser som ingår i den gemensamma ingången och den fortsatta etableringskedjan. Den första fasen ska utmynna i en gemensam planering mellan den nyanlände, arbetsförmedlingen, jobbtorg, stadsdelsförvaltning och sfi. Planeringen kan innehålla både kortsiktiga och långsiktiga mål. En målsättning är att den nyanlända upplever att hon eller han har en plan för sitt lärande och etablering i svenskt samhällsoch arbetsliv.

10 Samtliga moment skall kvalitétssäkras och genomlysas av andra samverkansaktörer från t ex näringsliv, utbildningsanordnare och offentliga aktörer för att svara mot de krav som ställs genom hela introduktionkedjan, på svensk arbetsmarknad och i svenskt samhällsliv. I kvalitetssäkringsarbetet ska också metoder tas fram som följer upp och säkerställer den nyanländes lärande. Den andra delen i etableringskedjan är att tillförsäkra den enskilde adekvata insatser som kan stödja den enskildes väg till arbetsmarknaden. Det smörgåsbord av insatser som finns hos arbetsförmedlingen, kommunen, andra offentliga aktörer, men också hos privata aktörer, frivilliga aktörer mm ska här föras samman till ett för den enskilde individen tydligt samlat utbud av möjliga insatser. Detta förutsätter att även handläggarna tillförsäkras ett brett kunnande om alla olika möjliga insatser som finns tillgängliga hos olika parter. Så är i dag inte fallet. Idag arbetar varje huvudman med fokus främst på de egna insatserna vilket skapar missförstånd och dubbelarbete i introduktionsarbete. Matchningsinsatser är den mest avgörande länken för den enskildes väg till arbete. Nuläge: Analys av material från olika studier, samt de workshops som genomförts inom ramen för förprojekteringen, synliggör på ett tydligt sätt att matchningsarbetet idag är långt ifrån optimalt. Det finns ett stort behov av att ytterligare utveckla samverkan med företag och spetsa matchningsarbetet för att fler nyanlända ska komma ut i arbete. Det behöver också utvecklas en betydligt tydligare samverkan och ett gemensamt arbetssätt mellan olika stora aktörer när det gäller hur man arbetar med kontakterna mot näringslivet. I dag utgör Arbetsförmedlingen och Jobbtorg Stockholm två stora aktörer som har var sin agenda och var sina arbetssätt för hur och när man möter företagens behov. I sämsta fall försöker två aktörer samtidigt få kontakt med samma arbetsgivare, eller matcha ut samma individ. Båda organisationerna försöker också på olika sätt att erbjuda tjänster som ska underlätta rekryteringsprocessen för företagen. Båda organisationerna har sina respektive kanaler till arbetsgivare, förberedande insatser och rekryterings- och matchningsträffar för nyanlända och andra arbetssökande grupper. Båda parterna har dessutom upphandlade aktörer som också är engagerade i företagskontakter. I en utvärdering som genomförts inom regionalfonden avseende erfarenheter från tidigare matchningsprojekt i regionen framgår vikten av nätverksbyggande och dialog mellan olika matchningsinsatser och näringslivet. Syftet med kartläggningen var bland annat att skapa kriterier för matchningsprojekt i Stockholmsregionen. ( Goda exempel på projekt kring mångfald som tillväxtfaktor och matchning på arbetsmarknad ) Enligt rapporten ska matchning förena företagens behov av kompetens med de arbetssökande vars kompetens motsvarar företagens behov. I rapporten framgår dock också att denna process kräver kompletterande insatser såsom kompetensbedömning, coachning/vägledning, utbildning mm. Dvs de tidigare stegen i etableringskedjan måste ha fungerat för att den slutliga matchningen ska kunna fungera så bra som möjligt. Detta stämmer också med erfarenheter från tidigare lyckade matchningsprojekt inom staden/af som Stockholm Retail, Rekryteringsprogrammet i Stockholm och Stockholm Matchning. Framgångfaktorer för dessa projekt/verksamheter har enligt utvärderingar varit att de haft fokus på företagens behov, skapat möjligheter att rusta individer utifrån företagens behov, kunnat skräddarsy yrkesförberedande utbildningsinsatser och yrkessvenska för dem som behöver det utifrån företagens kravprofiler. Individen har således stått väl rustad vid matchningstillfället. Erfarenheterna från dessa projekt ska tas till vara i det fortsatta utvecklingsar-

11 betet och läggas till grund för en gemensam matchningsorganisation inom ramen för Etablering Stockholm. Önskat läge En matchningsorganisation skapas inom ramen för Etablering Stockholm som utgår från de erfarenheter som finns från tidigare lyckade matchningsprojekt. Den ska bygga på de resurser som redan idag finns i respektive organisation men vara tydligt samordnad, ha gemensamma arbetssätt och vara koordinerad avseende företagskontakter. Matchningen ska vara en naturlig del i etableringskedjan så att de förutsättningar som krävs för en lyckad matchning finns med i planeringskedjan från första dagen. Utvecklingsområden: - Utveckla ett gemensamt matchningsarbete mellan arbetsförmedlingen och Jobbtorg Stockholm som utgår från nära kontakter med näringslivet och som tar sin utgångspunkt i företagens behov. - Utveckla kedjan av insatser så att matchning utgör den naturliga sista länken i en kedja där riktade insatser av olika slag ökat den enskildes anställningsbarhet - Öka kunskap och medvetenhet hos företagen om den potential som nyanlända utgör på den svenska arbetsmarknaden. - Medarbetarna i projektet ska gå igenom en anpassad/ avancerad säljutbildning för att höja kompetensen i matchningsarbetet samt utveckla spetskompetens avseende matchning av nyanlända, som är den grupp som annars ofta hamnar sist i kön hos arbetsgivare. - Skapa ett gemensamt, tydligt och enkelt marknadsförings- och informationsmaterial riktat mot arbetsgivare och som beskriver vilka insatser som de nyanlända har tillgång till, vem som ansvarar för vad och vilken service Etablering Stockholm erbjuder företagen. - Utveckla samverkan med företag som har profilerat sig inom nätverket för Corporate Social Responsibility (CSR) - Kontinuerlig samverkan med andra projekt i regionen exempelvis Matchning Södertörn och andra matchningsprojekt för nyanlända för att på regional nivå utbyta erfarenheter men också uppnå samverkan avseende olika företagskontakter. - Utveckla ett kompletterande/stödjande spår till matchning genom nära samarbete med Röda korset och yrkesguider för nyanlända. 2. Särskilda insatser för analfabeter/lågutbildade Nuläge: I de workshops som genomförts under förstudien framkommer tydligt att den grupp som har svårast att tillgodogöra sig olika insatser under introduktionstiden är gruppen nyanlända som är analfabeter eller mycket lågutbildade även på det egna språket. Denna grupp misslyckas ofta i sin SFI-utbildning, men också i att tillgodogöra sig samhällsinformationen på ett bra sätt, kunna delta i olika insatser för att öka anställningsbarheten osv. Gruppen har därför inte heller varit prioriterad i olika arbetsmarknadsverksamheter, utan har ofta istället varit föremål för insatser av mer social karaktär där målet självförsörjning ofta inte stått i förgrunden. I ordinarie arbetsmarknadsverksamheter saknas helt enkelt adekvata redskap för denna grupp. Nyanlända analfabeter/lågutbildade (med 0-4 årig skolgång) som går på Sfi är cirka 130 personer på jobbtorget. Det är en relativt liten grupp. Av 121 som påbörjade sina sfi- studier på studieväg 1A och 1 B (analfabeter/ lågutbildade) i Stockholms stad under 2008, var 67 % kvinnor. Gruppen är i arbetsför ålder med ca 71 % kvinnor i åldrar år och 73 % män i åldrar Statistiken visar en relativ ung grupp som är i behov av systematiskt komplette-

12 rande insatser för att förbättra sina språkkunskaper och hitta vägar ut till studier eller arbetsmarknaden. Med högt ställda ambitioner i regionen att målet för alla nyanlända ska vara att gå från nyanländ till nyanställd; krävs utveckling av särskilda insatser för denna grupp. Detta behov är välkänt och omdiskuterat i hela regionen. Etablering Stockholm avser därför att bedriva särskilda utvecklingsinsatser inom detta område för att skapa en pusselbit i en fungerande etableringskedja som idag i stort sett saknas. I samverkan mellan Lidingö kommun och Stockholms Stad har en förstudie bedrivits under namnet samverkan om nya arbetssätt och metoder för studerande inom Sfi som är analfabeter eller kortutbildade. Inom ramen för detta projekt har en kunskapsgenomgång gjorts som har lett fram till ett antal sammanfattande reflektioner som Etablering Stockholm avser att lägga som en del i grunden för att utveckla nya insatser för den beröra målgruppen Några viktiga punkter i dessa sammanfattande reflektioner är att - eleverna på studieväg 1 bör erbjudas studier på en separat enhet/skola för att metoder ska kunna utvecklas - att befintliga kurser ska delas in i mindre moduler efter modeller i Norge och Danmark - att en heldagsutbildning bör skapas som integrerar språk och praktik, grundskoleämnen, hälsa och friskvård, arbetsträning och skapande verksamhet - integrera hälsoundervisning - använd fadderverksanhet och föreläsare från den egna språkgruppen - stående konversationsgrupper på svenska En annan viktig resurs för det utvecklingsarbete som ska bedrivas är Alfarådet Detta är ett nordiskt råd/ nätverk bestående av representanter för olika nordiska nationella och lokala organ som i sina uppdrag har ansvar för utveckling av utbildning för vuxna utan eller med mycket kort formell skolutbildning och som inte har de nordiska språken som modersmål. I nätverket ingår Danmark, Norge, Finland och Sverige. Syftet med Alfarådet är bland annat att: förbättra möjligheterna för analfabeter/lågutbildade vuxna att aktivt kunna delta i samhällslivet och i de demokratiska processerna vara en expertgrupp för Nordiska ministerrådet och de nordiska ländernas respektive utbildnings-, integrations- och arbetsmarknadsmyndigheter. vara ett organ för erfarenhetsutbyte mellan nordiska myndigheter, nationella resurscentra, forskningsinstitutioner och utbildningsanordnare. Frågan om att öka förutsättningarna för etablering av analfabeter/lågutbildade på arbetsmarknad är en komplex fråga och i projektet ska ett kontinuerligt kunskapsinhämtande och erfarenhetsutbyte ske via Alfarådet. Önskat läge: En specialinriktad utbildning med nära koppling också till praktiskt vardagsliv och arbetsliv etableras med inriktning på just den beskrivna målgruppen. Utbildningen ska kunna ta emot nyanlända från Stockholm, men på sikt ska resursen kunna utgöra en resurs även för andra delar av länet. Utbildningen utvecklas successivt och i nära kontakt med forskning och pedagogisk sakkunskap. Utvecklingsområden:

13 En särskild undervisningsgrupp startar inom ramen för sfi med inriktning på den beskrivna målgruppen. Undervisningen sker enligt en modell där språkinlärning, identitetsstärkande insatser, och arbetslivsinriktade insatser integreras. Verksamheten utvecklas kontinuerligt under projekttiden genom att kunskap från forskning och erfarenheter från andra liknande försök på andra ställen kontinuerligt tas in i metodutvecklingsarbetet. Modellen kommer inledningsvis att innehålla: - Modersmålsundervisning i kombination med sfi eller andra insatser. Minst tre halvdagar i veckan erbjuds målgruppen (som inte har någon annan aktivitet än sfi) kompletterande aktiviteter med fokus på interkulturell kunskap och identitet. - Arbetslivsorientering och praktik med språkstöd ska ingå i en sammanhållen planering - Den enskilde ska ha tillgång till mentor /lots som vägleder och stödjer individen vad gäller samhällsorientering. - En metod för att värdera och synliggöra målgruppens tidigare erfarenheter, resurser och kunskaper utvecklas. Metoden ska vare ett instrument för synliggöra såväl formellt som informellt lärande - Språkforskare knyts till projektet för att utgöra stöd i metodutvecklingsarbetet. Projektet ska syfta till att utveckla en fungerande undervisnings-/aktivitetsmodell för den beskrivna målgruppen. En del i arbetet blir därmed att utveckla realistiska mål för denna typ av undervisningsgrupper som hittills inte funnits. 3. Yrkesguider Enligt vad som framkommit i olika workshops under förprojekteringen, är en viktig väg att förkorta nyanländas väg in på arbetsmarknaden att skapa nätverk mellan nyanlända och redan yrkesverksamma. Nätverk som nyanlända oftast saknar idag. Röda Korset Stockholm har under förprojekteringen själva tagit initiativ till samverkan med Etablering Stockholm genom att erbjuda samverkan omkring en idé med yrkesguider som ett kompletterande stöd i etableringskedjan för nyanlända och som väl faller in i målet med Etablering Stockholm att korta den nyanländes väg från nyanländ till nyanställd. Idén med yrkesguider är en utveckling av ett tidigare projekt. Under 2008 bedrev Röda Korset en pilotverksamhet Flyktingguideprojektet- ömsesidig integration. Detta projekt hade som mål att finna lämpliga strukturer för hur organisationen och dess frivilliga kan arbeta med integrations- och introduktionsrelaterad social verksamhet. Målet var att just finna passande strukturer för detta, något som gjordes och där resultaten nu gått in i ordinarie verksamhet. linjen. Verksamheten består i korthet av: intervjuer av nyanlända med PUT samt av etablerade Stockholmare, matchning av dessa med varandra, uppföljning av matchade par, samt erbjudande om gemensamma aktiviteter. Målet med verksamheten är att vara en artificiell arena för sociala och språkliga möten mellan nyanlända och etablerade, då naturliga arenor för sådana möten idag kan vara svåra att finna. Under projektet gång framkom att det finns en stor önskan från både nyanlända och etablerade att matchas efter yrkesbakgrund/yrkesidentitet. Detta för att nyanlända på ett informellt sätt och genom en social kontakt skulle få direkt insikt i hur en viss yrkesroll fungerar i Sverige. Att vara lärare i Bagdad och vara lärare i Stockholm är inte

14 samma sak förstår de flesta, men vari ligger skillnaderna? Hur når en nyanländ fram till målet att etablera sig i Stockholm med sin tidigare yrkeskunskap? Hur får man tillgång till de informella nätverken och kontakter med arbetsgivare? Vilken vidareutbildning krävs? Behovet av ett artificiellt möte är också aktuellt även vad det gäller tillgången till och insynen i områden som är relaterade till arbetslinjen. Samtidigt är det viktigt att framhålla att den sociala och språkliga dimensionen fortfarande är betydelsefull att bibehålla i projektet. Att kombinera de olika faktorerna och samtidigt förstärka kopplingen till arbetsmarknaden blir allt viktigare. Men för att lyckas skapa detta möte / mötesplats behövs ny metodutveckling samt en bredare samverkan med andra aktörer som också har ett ansvar för eller kommer i kontakt med målgruppen nyanlända. Det huvudsakliga arbetet i denna del kommer att handla om att rekrytera och intervjua lämpliga deltagare samt att matcha och följa upp dessa matchningar. Den främsta utmaningen kommer att ligga i att finna guider/mentorer av vissa utvalda yrkeskategorier för att få med dem i verksamheten. Här krävs det att vi måste närma oss yrkesförbund, hantverksföreningar och andra sektorer. Nya metoder och modeller för detta behövs ta fram i samverkan med övriga projektpartners. Vidare krävs det ökad förståelse för målgruppen nyanländas behov och situation vilket kan ske genom korta utbildningar som vi erbjuder där nyanländas förhållanden i Stockholm lyfts och klargörs. Detta har visat sig vara ett stort behov då de trösklar som nyanlända idag möter inte är helt synliga för majoritetssamhällets flertal. Målgruppen nyanlända har behov av ökad förståelse för svensk arbetsmarknad och kommer att erbjudas studiebesök och möten med representanter relaterade till arbetsmarknaden och de yrkesroller man har. Detta koordineras med övriga insaster inom Etablering Stockholm. Samverkan på organisationsnivå. Samverkan på organisationsnivå handlar inom Etablering Stockholm om att utveckla en hållbar struktur för samverkan mellan aktörer på den centrala och lokala nivån som ansvarar för det operativa arbetet avseende insatser för nyanlända. I dagsläget är huvudparterna Stockholms stad och arbetsförmedlingen. Utan en över tid hållbar modell för operativ samverkan på alla nivåer mellan dessa båda aktörer kan inte den nödvändiga sammanhållna kedjan etableras som grund för nyanländas etablering i Stockholm. Ett av de stora behoven som identifierats under förprojekteringen är att på organisationsnivån synkronisera resurser och prioriteringar samt minska dubbelarbete mellan arbetsförmedlingen och Stockholms stad. Detta ger effektivare resursanvändning samtidigt som det blir tydligare för den enskilde hur etableringskedjan fungerar och vilka insatser som sammantaget erbjuds. Vad ska uppnås med projektet? Samverkande organisationer ska utveckla arbetssätt som baseras på ett kundorienterat arbetssätt med förankring på såväl lokal som central ledningsnivå. Samverkansmodeller och samarbetsstrukturer ska byggas på detta synsätt och möjliggöra en successiv utveckling och implementering av ett långsiktigt sammanhållet arbete, även om fler aktörer är med i processen. Utvecklingen av samverkan på organisationsnivå ska ta sin utgångspunkt i gällande ansvarsfördelning, befintliga tjänster och uppdrag hos de offentliga aktörerna som arbetar med nyanlända. De nya arbetsformer som utvecklas inom ramen för Etablering Stockholm ska vara

15 tydligt beskrivna och också ha tydligt beskrivna avgränsningar. Nuvarande ordinarie verksamheter ska under projektet på ett tydligt sätt kompletteras med ett strategiskt arbete för ökad samverkan, och för att erbjuda en sammanhållen etableringskedja som är hållbar över tid, och som kan fungera även om det sker förändringar i ansvarsfördelning, utbud av insatser etc. En grundförutsättning för samverkan i alla led är att alla parter har kunskap och kännedom om varandras verklighet och har förtroende för varandras beslut och kompetens. Projektet ska därför aktivt arbeta för att öka förtroendet och kunskaper mellan parterna. Detta ska ske i hela det gemensamma utvecklingsarbetet med start i gemensamma utbildningar och i det gemensamma arbetet med att kvalitetssäkra en fungerande etableringskedja. I denna process ska det ingå moment som belyser gemensamma synsätt och värderingar, samarbetsformer och behov av gemensamma insatser för kompetensöverföring och kompetensutveckling. En gemensam resursplanering på olika nivåer är nyckeln till bättre samordning av kompetens och resurser mellan de berörda verksamheterna. Projektet ska utveckla former för en sådan gemensam resursplanering. Ledningen för arbetsförmedlingen, sfi, stadsdelar och Jobbtorgets ska skapa en beslutsstruktur där gemensam verksamhetsplanering, prioriteringar och resursutnyttjande är centrala begrepp för att öka samsyn och samarbete kring frågor om nyanländas etablering. Detta ska återspeglas i den lokala verksamhetsplaneringen. Verksamhetsplanen ska bl.a. beskriva marknadsförutsättningarna samt vilka uppgifter som ska prioriteras och lösas gemensamt under perioden. Den ska också redovisa vilka resurser som finns att tillgå i form av personal, lokaler, systemstöd och olika former av arbetsmarknads politiska medel. Inom planen diskuterar parterna vad som ska åstadkommas och hur det ska mätas, samt hur ansvarsfördelningen ska se ut. I inledningen av projektet utvecklas verktyg och metoder för gemensam styrning kring nyanländas etablering på central och lokal nivå inom Stockholms stad och arbetsförmedlingen. Tack vare ledningens närvaro i utvecklingsarbetet från start, finns det goda förutsättningar för successiv implementering av de beprövade modellerna senare under projekttiden. Strukturell samverkan och påverkan Stockholms Stad och arbetsförmedlingen genom arbetsmarknadsområde Stockholm, är de två huvudaktörer som har i uppdrag att på operativ nivå se till att det finns en fungerande introduktion av nyanlända i Stockholm. Dessa parter ansvarar gemensamt för mottagande, introduktion och etableringsinsatser för hälften av Stockholmsregionens nyanlända. De två organisationerna omfattar fjorton stadsdelsförvaltningar, ett flertal sfi-skolor, elva arbetsförmedlingskontor och sju Jobbtorgkontor. På en strukturell nivå innebär detta en stor utmaning vad gäller samordning, samsyn och gemensamma angreppssätt. Detta är också en av de särskilda svårigheterna som finns i en storstad, även om storstaden i sig också rymmer möjligheter i form av resurser, ett brett näringsliv mm. Ett viktigt perspektiv i utvecklingen av Etablering Stockholm som lyfts fram av olika parter under förprojekteringen är att hitta vägar att använda de möjligheter och samtidigt tackla de särskilda problem som ryms i storstaden. Storstadsperspektivet innebär också behov av erfarenhetsutbyte med andra storstäder med liknande problematik. Det finns dock ytterligare en lång rad aktörer vars insatser är av stor betydelse för att etableringstiden ska bli så väl fungerande som möjligt för den nyanlände. I Stockholmsregionen är länsstyrelsen, KSL, landstinget, migrationsverket och försäkringskassan exempel på viktiga

16 aktörer. Därutöver tillkommer frivilligorganisationer och den sociala ekonomin. Vikten av näringslivets och offentliga arbetsgivares medverkan i etableringsarbetet har redan tidigare belysts. Till detta kommer betydelsen av de fackliga organisationernas medverkan och engagemang. Vad ska uppnås med projektet? Etablering Stockholm ska aktivt medverka till att utveckla samverkan och erfarenhetsutbyte på en strukturell nivå mellan olika aktörer. Olika myndigheter och andra aktörer ska inom ramen för utvecklingsprojektet engageras som samarbetspartners och rådgivare till Etablering Stockholm. Projektet ska skapa förutsättningar för en bred kunskapsutveckling mellan myndigheter, näringsliv, den sociala ekonomin och akademin. På kort sikt är syftet med detta att ge nödvändigt stöd och bästa möjliga förutsättningar för det utvecklingsarbete som ska bedrivas på individnivå och på lokal operativ nivå inom ramen för Etablering Stockholm. Syftet på lång sikt är att skapa en samverkansstruktur som är hållbar över tid och som ger förutsättningar för att implementera Etablering Stockholm som en väl fungerande modell för nyanländas etablering i Stockholm som också kan fortsätta att utvecklas kontinuerligt, och som länkar till utvecklingen av etableringen av nyanlända i hela regionen. Inom genomförandeprojektet ska Stockholms stad och arbetsförmedlingen skapa forum för samarbete med olika viktiga aktörer som är betydelsefulla för en optimal introduktion och etablering av nyanlända i Stockholm. Projektet kommer att pröva nya former för detta som komplement till de lokala och regionala samverkansstrukturer som finns. Projektet ska etablera särskilda rådgivande nätverk ( advisory boards ) med partners som är aktiva i utvecklingsarbetet och som har en betydelsefull roll i det direkta operativa arbetet med introduktion och etablering av nyanlända. I dessa rådgivande nätverk ska finnas företrädare för myndigheter, näringslivet, fackliga organsationer, ideella organisationer och akademin. Nätverken ska efterhand kunna förändras till antal och sammansättning för att nå eftersträvad dynamik och optimal nytta. De rådgivande nätverken ska utgöra bollplank för staden och arbetsförmedlingen i arbetet med projektet och senare i implementeringsfasen i ordinarie verksamhet. De rådgivande nätverken ska ha en betydande roll i myndigheternas metodutvecklingsarbete då de tillsammans skapar en plattform baserad på dialog och kunskapsöverföring. De rådgivande nätverken kommer att ha regelbundna möten men dess frekvens kan variera beroende på kompetensområde och behov. Erfarenheterna och arbetet i nätverken dokumenteras och sprids kontinuerligt på projektets webbsida och kommuniceras med projektledningen och övriga medarbetare. Den breda förankringen bland aktörerna över sektorsgränserna har en strategisk betydelse för frågor om ledning, styrning, mål och resurser. Den ger också en beredskap för eventuella förändringar som kräver en bred samordning och utformning av nya lösningar. Ett konkret exempel är den beredskap som ska finnas inom ramen för projektet inför eventuella förändringar baserade på de statliga utredningarna om flykting- respektive asylmottagning. Arbetsmodell i projektet Ett problem med olika former av utvecklingsprojekt är att de möter stora problem i implementeringen till ordinarie verksamhet. När extra resurser försvinner tenderar verksamheten att gå tillbaka till business as usual. Det finns flera tänkbara skäl till detta. Styrgruppen för Eta-

17 blering Stockholm har genom tidigare erfarenheter av ett flertal projekt sammanfattat vad man uppfattar som huvudproblem vid tidigare implementeringsförsök. Ett problem har varit att utvecklingsarbetet ofta bedrivits vid sidan om ordinarie verksamhet inte sällan i konkurrens med denna, och att motivationen i ordinarie verksamhet att ta till sig nya arbetssätt därför varit små. Ett annat problem är att utvecklingsarbetet ofta har styrts av särskilda projektledare och att ordinarie chefer i linjeorganisationen varit otillräckligt engagerade och ibland även otillräckligt informerade om det utvecklingsarbete som bedrivits. Ett tredje problem är att projekt ibland bedrivits utanför ramarna för organisationernas ordinarie uppdrag, eller utvecklat samverkansstrukturer som inte haft förutsättningar att överleva för att de t ex förutsatt särskilda lokaler eller andra kostnadsdrivande arrangemang som inte kunnat implementeras i någon av de deltagande organisationernas ordinarie budget. Styrgruppens egna erfarenheter från tidigare projekt bekräftas av en rapport av Stavbom 2006 om Lärdomar från växtkraft mål 3 projekt i Stockholms län. I rapporten konstateras att projektets avsikter behöver vara väl förankrade hos dem som har mandat att besluta om förändringar. Projekten bör därigenom vara tätt knutet till den ordinarie verksamheten, och inte relatera till moderorganisationen som satelliten gör till jorden. En garant för implementering är således att projektet utvecklas i nära koppling till ordinarie verksamhet där verksamhetsledningen i högsta grad är involverad i utveckling och implementeringen av projektidéer. Styrgruppens mening har därför från första början varit att ett Etablering Stockholm ska utvecklas i projektform, men nära den ordinarie verksamheten. Utvecklingsarbetet ska ledas av ordinarie ledning på såväl central som lokal nivå i de berörda organisationerna. Projektet ska ta sin utgångspunkt i ordinarie uppdrag och i ordinarie ansvarsfördelning, men skapa förutsättningar för nya och gemensamma arbetssätt och etablera tydliga samverkansformer som kan vara hållbara över tid. Detta synsätt innebär svårigheter då ett projekt vid sidan om ordinarie verksamhet är betydligt enklare att organisera än ett projekt som ska omfatta chefer och handläggare i den ordinarie verksamheten. Styrgruppen har dock varit helt enig om att välja ett arbetssätt som innebär att utvecklingsarbetet ska integreras löpande i ordinarie verksamhet. Styrgruppen har därmed valt löpande integrering som implementeringsmetod i projektet. Utvecklingsarbetet ska styras av ansvariga chefer på respektive nivå. Som stöd för utvecklingsarbetet ska det finnas centrala och lokala projektledare som fungerar som processledare. Dessa anställs gemensamt av staden och arbetsförmedlingen för att garantera oberoende till någon av de berörda organisationerna. Huvuduppdraget är dock att leda utvecklingsarbetet med deltagande av ordinarie personal från de ingående organisationerna. Vid projekttidens slut ska Etablering Stockholm vara etablerat som en modell för en sammanhållen etableringskedja i Stockholm. Utvecklingsarbetet ska dock starta lokalt avgränsat till Västerort för att därefter successivt spridas till hela staden. Västerort väljs därför att det är det område inom staden som för närvarande tar emot flest av stadens nyanlända samt att det finns etablerade samverkansstrukturer som är naturliga att bygga vidare på mellan berörda stadsdelar, arbetsförmedlingskontor och Jobbtorg. I ett inledande skede kommer projektet därför att omfatta tre arbetsförmedlingskontor, tre jobbtorgslokaler och tre stadsdelar. Redan i ett tidigt skede ska dock projektet spridas till att omfatta nyanlända även i de södra delarna i staden. Innerstaden berörs i mycket liten omfattning då andelen nyanlända i innerstaden är mycket liten.

18 Samverkan och koppling till andra utvecklingsprojekt i regionen Under förprojekteringen har kontakter etablerats med andra stora utvecklingsprojekt inom regionen som Matchning Södertörn. Kontakt har även etablerats med Demo K i Södertälje, även om detta projekt, i likhet med etablering Stockholm, ännu inte beviljats utvecklingsmedel. Staden ingår vidare i den samverkansplattform som skapats på länsnivå för erfarenhetsutbyte mellan projekt i regionen som riktar sig till nyanlända. Staden deltar vidare i utvecklingsprojekt avseende samhällsinformation för nyanlända, hälsoinformatörer för nyanlända, Täbyprojektet samt ett boendesamordningsprojekt genom bostadsförmedlingen i Stockholm. Det utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för dessa projekt ska tas tillvara i utvecklingen av Etablering Stockholm så att det lokala utvecklingsarbetet i Stockholm tydligt länkas till det regionala utvecklingsarbete som pågår för att inom regionen samordna vissa frågor avseende etableringen av nyanlända. Uppföljning och utvärdering Stockholms Stad följer månadsvis upp resultat avseende samtliga inskrivna vid Jobbtorg Stockholm. Arbetsförmedlingen har ett nationellt uppföljningssystem för nyanlända. Vid starten av projektet finns inga gemensamma mått för resultatuppföljning mellan de båda organisationerna. Respektive organisation har i uppdrag att rapportera resultat inåt i sina organisationer enligt internt angivna mått. Resultat får därför följas upp i enlighet med de båda samverkansparternas ordinarie system. Ett utvecklingsområde i projektet bör vara att utifrån befintliga uppföljningssystem, undersöka förutsättningarna att skapa gemensamma uppföljningsmått för etablering av nyanlända. Utvärdering av projektet bör ske i form av en processutvärdering avseende olika utvecklingsområden inom projektet. Såväl arbetsförmedlingen som staden har upphandlade utvärderare. Under våren 2009 får förberedelser göras för en utvärdering så att utvärderingen kan komma igång direkt i samband med en projektstart. Slutsatser Under förprojekteringen har det blivit tydligt att ett huvudproblem i etableringen av nyanlända är avsaknad av: en sammanhållen etableringskedja, tydliga samverkansstrukturer mellan berörda myndigheter, samt anpassning av etableringskedjan till såväl den enskildes som arbetslivets behov. Därutöver saknas idag vissa viktiga pusselbitar som är nödvändiga för att etableringskedjan ska kunna fungera så bra som möjligt för så många nyanlända som möjligt. Ett genomförandeprojekt ska därför fokusera på - att skapa en sammanhållen etableringskedja - att skapa en hållbar samverkansstruktur mellan olika aktörer på olika nivåer - att utveckla vissa insatser som idag saknas i etableringskedjan Projektet ska lägga grunden för en ny sammanhållen modell för etablering av nyanlända i Stockholm Etablering Stockholm. C. Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Jämställdhetsintegrering

19 För att göra en behovs- och problemanalys av projektet ur ett jämställdhetsperspektiv genomfördes i förprojekteringsfasen en SWOT- analys den 28 november med deltagare från Jobbtorgen i Stockholm stad, Arbetsförmedlingen och SFI. Analysen genomfördes i form av en workshop under ledning av en konsult med erfarenhet från området. De viktigaste slutsatserna från SWOT-analysen är följande: Vi har fått insikt om att vi i projektet och i de deltagande organisationerna behöver öka vår kunskap och medvetenhet om jämställdhet i arbetslivet och jämställdhetsintegrering. När vi rekryterar medarbetare till projektet ska vi se till att få en jämn könsfördelning, liksom en bredd när det gäller kultur- och språkkunskaper. Tillsammans med arbetsgivarna ska vi i projektet identifiera vad som krävs av de nyanlända för att de ska bli anställningsbara. Denna identifiering sker i paneler med arbetsgivare. Deltagarna i panelen ska, så långt det är möjligt, vara arbetsgivare som också premierar, uppskattar och anställer kvinnor, sökande med funktionsnedsättning m.fl. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i arbetet i panelerna. En stor del av gruppen lågutbildade/analfabeter är kvinnor. De fastnar ofta och tar sig inte vidare mot arbetsmarknaden. Nyanlända män har ofta yrkesarbetat tidigare, och kan därmed lättare slussas vidare i processen mot självförsörjning, även om de är analfabeter. Kvinnor ska därför särskilt uppmärksammas i den del av projektet som särskilt riktar sig till lågutbildade/analfabeter. Personalgruppen speglar inte målgruppen, till exempel när det gäller ålder och etniskt ursprung. I projektet och under projekttiden ska detta uppmärksammas i samband med rekryteringar. I arbetet med utbildnings- och i rekryteringsinsatser för nyanlända ska vi utgå från jämställdhetspolicyn och aktivt motverka att slentrianmässigt stödja män att söka sig till traditionella mansyrken och kvinnor till typiska kvinnoyrken. Det finns en ganska låg kunskap och medvetenhet hos chefer och medarbetare om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Detta bör uppmärksammas i projektet. Det betonas ofta att nyanlända är en prioriterad grupp, men de har inte fått något verkligt utrymme eller resurser i verksamheten. En risk är att det här projektet, och en ny organisation för att ta emot nyanlända, inte leder till någon verklig förbättring. Arbetsförmedlingen har hittills satsat mer resurser på insatser för män, än det satsas på insatser för kvinnor. Detta måste uppmärksammas i projektet. Den könsuppdelade arbetsmarknaden gör det svårt att motivera arbetssökande i målgruppen att göra otraditionella val. Detta motverkar jämställdhetsintegrering i projektet. Grupptryck från deltagarnas släkt och vänner när det gäller kulturella mönster, till exempel med avseende på jämställdhet/ojämställdhet, leder till att deltagarna inte får det handlingsutrymme som ingående organisationer, projektmedarbetare, önskar att de skulle få. Tillgänglighet Deltagarna i samtliga arbetsgrupper i förprojekteringen erbjöds en information/utbildning i tillgänglighetsfrågan. En film (informationsmaterial från Handisam) om tillgänglighetsfrågan visades och utgjorde grund för gruppdiskussioner. Medarbetarna diskuterade tillgänglighetsfrågan utifrån en analys av nuvarande situation i verksamheterna, behov, samt insatser som behöver utvecklas under projektet. Viktiga slutsaster: Utifrån myndigheternas uppdrag och ansvar samt gällande lagstiftning, är de lokaler där verksamhet bedrivs anpassade och tillgängliga för personer med funktionshinder.

20 Information och kommunikation är områden som behöver utvecklas. Insatser behöver göras för att ta fram tillgängliga broschyrer, affischer, webbsida och andra kommunikationssätt för personer med funktionshinder, exempelvis synskadade och hörselskadade, samt personer med bristande kunskaper i svenska. Mångfald och tillgänglighetsperspektivet ska vara en del av projektets rekryteringspolicy. Medarbetarna har saknat kunskaper om frågor om funktionshinder och tillgänglighet. Inom ramen för genomförandeprojektet behövs det mer vägledning, information och utbildning om förhållningssätt till tillgänglighetsfrågan och bemötande av personer med funktionshinder. D. Programkriterier Främja samverkan Samverkan är en bärande princip i Etablering Stockholm i sin helhet Som tidigare beskrivits i denna rapport så har samverkan, samsyn, delaktighet, tydlighet och avgränsningar varit centrala i förprojekteringsarbetet. Ett av målen med förprojekteringsarbetet, och inför en genomförandeansökan, har varit att formera ett partnerskap utifrån en gemensam analys av problem, behov och angreppssätt. Men också utifrån en insikt om skillnader gällande regelverk, uppdrag, behov, med mera. Vi har under förprojekteringen visat på behovet av att genom samverkan och samsyn skapa förutsättningar för gemensamma arbetssätt, att man genom samverkan och samsyn kan skapa förutsättningar för kostnadseffektivitet och att man kan påverka system och strukturer till vinning för dem som det faktiskt berör. En djupare insikt har erhållits under förprojekteringen om vikten av att involvera alla berörda aktörer i ett genomförandeprojekt. I förprojekteringsarbetets genomgång av rapporter, studier med mera framträder tydligt att samverkan är en central framgångsfaktor för ett framtida genomförandeprojekt. Det gäller samverkan mellan alla berörda aktörer; näringsliv, fackliga organisationer, andra myndigheter, utbildningsaktörer, intresseorganisationer, med flera, regionalt och nationellt. Strategisk påverkan Projektet syftar till att utveckla en ny sammanhållen struktur för mottagande och etablering av nyanlända i Stockholm. Projektet förutsätter medverkan av chefer och ledning på alla nivåer i berörda organisationer och kommer därmed att få stor strategisk betydelse för fortsatt utvecklingsarbete. Resultat och erfarenheter från projektet kan antas komma att påverka beslutsfattande i berörda organisationer på många nivåer. Stockholm är en storstad och det utvecklingsarbete som ska bedrivas berör stora organisationer och många nyanlända. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom Etablering Stockholm kommer att kunna påverka det samlade utvecklingsarbetet i regionen, såväl som inom arbetsförmedlingens hela organisation. Uppföljning under förprojekteringen För förprojekteringen upprättades en tydlig tidsplan (på veckobasis) med aktiviteter planerade för varje vecka och vem/vilka som var ansvariga. Dessa aktiviteter inkluderade när rapportinsamling skulle ske, planering och genomförande av workshops och arbetsgrupper kring syfte, mål och projektinnehåll, genomförande av workshop för jämställdhet och tillgänglighet, upprättande av budget och sammanställning av material till ansökan. Förutom att tidsplanen i sig var ett verktyg för uppföljning, inkluderade den även hållpunkter för uppföljning och avstämning av arbetet som det förlöpt fram till aktuell vecka. Uppföljningen var därmed en integrerad del av projektledningsarbetet redan i planeringsstadiet.