Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress:

Transkript

1 Papperets kronologi. Årtal i urval Denna kronologi belyser papperstillverkningens utveckling först och främst i Norden. Samtidigt som den ger en förteckning över enskilda händelser erbjuder den också en bild av de viktigaste trenderna på området. Efter att träsliperier på 1800-talet grundats i stor skala lades de ned på 1900-talet i en likadan skala. Under närmare etthundra års tid var sulfitmetoden dominerande varför det är intressant att se när metoden togs i användning och när och i vilken takt man avstod ifrån den. De senaste årtiondenas utveckling präglas i förteckningen av företagshistoria, i synnerhet av företagens nedläggningar och sammanslagningar. Alla företagsköp, fusioner och förskjutningar i ägarstrukturen har naturligtvis inte kunnat registreras. Fel har inte heller helt kunnat undvikas. Uppgifterna i litteraturen och andra källor är ofta alltför svävande och de kan dessutom avvika från varandra. När det är fråga om en ny fabrik har man inte alltid specificerat vilket årtal man avser: är det fråga om det år då beslutet om att bygga fabriken fattats eller det år då man grundat ett bolag eller då man inlett byggnadsarbetet eller då produktionen kommit i gång. Mellan det första beslutet och de första produkterna har det normalt gått flera år. Likaså gick det ofta flera år från det att ett handpappersbruk beviljades privilegiebrevet tills det att papperstillverkningen helt konkret kom i gång. Kronologin har ursprungligen sammanställts för boken Ingen dag utan papper (Helsingfors- Stockholm 2008). Sedan dess har den bearbetats och uppdaterats med benägen hjälp av Per Jerkeman och Jan-Erik Levlin. Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress: esko.hakli@helsinki.fi. Helsingfors, februari 2011 Esko Häkli 1

2 I. Allmän utveckling 105 kinesisk minister T sai Lun beskriver sättet att framställa papper 593 böcker trycks med trästockar i Kina 748 den första tryckta tidningen utkommer i Kina 794 första papperskvarnen i Bagdad 900 papperstillverkningen börjar i Egypten 950 växel som betalningsmedel kommer till Europa, förmedlas av araber 1024 kinesiska staten trycker papperspengar 1100 papperstillverkningen börjar i Sicilien 1100 det äldsta bevarade pappersdokumentet i Europa utanför Spanien, i ett arkiv i Palermo 1144 första uppgiften om ett pappersbruk i det kristna Spanien, i Xativa (Jativa) vid Valencia 1154 notarien Giovanni Scriba använder papper i Genua 1173 postgång med hjälp av brevduvor mellan Bagdad och Kairo 1216 det första kända brevet på papper 1230 papperstillverkningen börjar i Italien 1231 kejsar Fredrik II:s förbud att använda papper till rättsligt bindande dokument 1246 det äldsta i Tyskland bevarade pappersmanuskriptet, Passau 1268 papperstillverkningen inleds i Fabriano, Italien 1282 det äldsta kända vattenmärket 1294 djurisk limning införs i Fabriano 1338 första papperskvarnen i Frankrike, i Troyes 1370 kortspelet kommer från Orient till Europa via Florens 1390 den första papperskvarnen i Tyskland uppförs i Nürnberg 1418 det äldsta bevarade träsnittet 1428 påvliga kurian börjar använda papper 1441 första papperskvarnen i Schweiz, Marly 1461 första boken som är illustrerad med tryckta bilder 1469 första papperskvarnen i Österrike, St. Pölten 1478 kopparsticket används för första gången att trycka en topografisk karta 1491 papperstillverkningen börjar i Polen 1493 de äldsta etsningarna, av Daniel Hopfer i Augsburg 1494 första papperskvarnen i Hertfordshire i England 1498 tryckning av musik med rörliga typer, Viano Petrucci i Venedig 1541 Hans Frey i Altenburg bei Iglau konstruerar en glättningshammare 1550 första papperstapeter importeras från Kina till Europa 1576 första papperskvarnen i Ryssland, Moskva 1586 första papperskvarnen i Holland, Dordrecht 1660 första belägget om användning av pappersask 1662 pappersbruk grundas i Reval, Estland ( , ) 1670 holländaren uppfinns de första papperspengarna i de engelska kolonierna i Amerika 1703 första tidningen i Ryssland 1704 The Boston News Letters, den äldsta ännu utkommande dagstidningen i USA 1719 René-Antoine Ferchault de Réamur publicerar sin idé om att papper kan tillverkas av växtfibrer och t.o.m. av några träslag 1720 mekanisk skärning av lump uppfinns i Tyskland Frankrike utger papperspengar 2

3 första papperstapeter i England 1721 stärkelse ersätts av djurlim i Italien 1734 Räpina (Rappin) pappersbruk grundas i Estland 1750 engelska boktryckaren John Baskerville utvecklar en pappersform med sil som är vävd av metalltrådar och som inte åstadkommer randning i papperet; papperet kallas fr.o.m talet velinpapper 1756 i Preussen utfärdas en förordning som förbjuder exporten av lumpor, ett pass införs för lumpsamlare 1765 Jacob Christian Schäffer publicerar första delen av sitt verk om möjligheter att tillverka papper av växter utan lump 1774 professor Justus Claproth (Göttingen) publicerar sin uppfinning att använda returpapper som råvara i papperstillverkningen 1785 fransmannen C.L. Berthollet använder för första gången klor i blekningen av lump; hypoklorit som blekningsmedel blir allmän fr.o.m talet Christophe-Philippe Oberkampf, Frankrike, uppfinner den första maskinen för tryckning av tapeter 1792 klorgas för blekning, bröderna Clement och George Taylor beviljas patent på metoden i England 1795 Heinrich Wilhelm Ludemann uppfinner en maskin för tvättning av lump 1797 Alois Senefelder utvecklar stentrycket (litografin) 1798 fransmannen Nicolas-Louis Robert uppfinner planviramaskinen, patent Mathias Koops (från Hamburg) beviljas i England tre patent, ett på metoden för avsvärtning av returpapper samt två på tillverkning av papper av halm och vissa andra växter 1803 engelsmannen Bryan Donkin utvecklar planviramaskinen vidare 1805 rundviramaskinen uppfinns men kan tas i användning först efter utvecklingsinsatsen av amerikanaren Dickinson på och 1830-talen 1807 urmakaren Moritz Friedrich Illig publicerar sin uppfinning om hartslimningen i pappersmassan bröderna Foudrinier erhåller patent på pappersmaskinen med ett våt- och ett pressparti 1809 John Dickinson beviljas patent på rundviramaskin 1810 tryckmaskinen uppfinns av Friedrich König, tas 1812 i användning i Berlin 1811 patent på långviramaskinen 1812 Friedrich König bygger den första snällpressen, en cylinderpress 1814 The Times trycks den för första gången med en cylinderpress som drivs med ångmaskin 1817 de första pafflådorna för kommersiellt bruk tillverkas i England 1819 Bryan Donkin bygger den första torkcylindern 1825 engelskt patent på dandyrulle eller egouttör 1826 den första fotografin 1829 uppgifter publiceras om att blekningen försvagar papperets hållbarhet 1830 omkring detta år inleds kokningen av lump i en stark alkalisk lut i stället för den traditionella blötläggningen 1838 den första handbok för pappersmakare som utförligt behandlar papperskemin: Louis Piette, Die Fabrikation des Papiers aus Stroh und vielen anderen Substanzen im Grossen. Köln ordet cellulosa tas i användning i Frankrike, på förslag av en kommitté tillsatt av den franska vetenskapsakademin metoden att använda papper för fotografier presenteras samtidigt både i England och i 3

4 Tyskland (München) 1840 första konstgjorda vattenmärket pressas (i Heilbronn) på torra pappersark i samband med efterbehandlingen One penny black, det första frimärket, infördes i Storbritannien 1841 Tauchnitz Verlag lancerar de första paperback-böckerna 1843 Friedrich Gottlob Keller uppfinner slipmassan , med hjälp av den första slipen erhåller man 2 kg slipmassa i timmen 1844 papperspåsar för kommersiellt bruk tillverkas för första gången, i Bristol i England 1845 den första tidningen tryckt på papper tillverkat av slipmassa utkommer i Tyskland, nr 41 av tidningen Intelligenz- und Wochenblatt für Frankenberg mit Sachsenburg und Umgebung 1852 maskinfabrikanten Voelter i samarbete med J.M. Voith (Heidenheim) tillverkar de första slipstolarna för storskalig användning 1854 natroncellulosa uppfinns av engelsmannen Charles Watt och amerikanaren Hugh Burgess, patenteras 1855 fransmannen Mellier skapar grundlagen för framställning av halmmassa genom kokning av halm under tryck i natronlut 1854/55 världens första natroncellulosafabrik grundas av Hugh Burgess i USA 1855 frimärken infördes i Sverige 1856 första patentet på tillverkning av wellpapp fransmännen Coupier och Mellier erhåller patent på utvinning av halmcellulosa med hjälp av natronprocessen F. Schulze lanserar begreppet lignin 1857 amerikanska bröder Tilghman börjar (i Paris) sina experiment att med hjälp av sulfitmetod tillverka pappersmassa av ved; patent 1863 toalettpapper utvecklas av amerikanen Joseph Coyetty 1860 den första (soda)fabriken för kokning av flisad ved under högt tryck i natronlut anläggs i Pennsylvania, USA 1860 flervalskalander (kalander med flera valsar) rotationstryckpress utvecklas av William Bullock, patent Heinrich Voelter erhåller patent på sin slipstol 1865 första rotationspressen som trycker på pappersrullar, den s. k. Bullock-pressen, tas i användning 1866 Europas första natroncellulosafabrik (sodafabrik) startar i England skrivmaskinen uppfinnes, patenteras amerikanaren Benjamin C. Tilghman beviljas det första patentet på tillverkning av sulfitcellulosa 1868 engelskt patent beviljas till Geo Fry på en sodaprocess med en dubbelmantlad kokare 1869 slipmassa framställs med hjälp av en ånguppvärmd slipstol en föregångare till dagens TMP postkortet införs i Österrike 1871 patent för wellpapp anhålles i New York 1872 den första rotationspressen byggs i Tyskland 1874 Alexander Mitscherlich tillämpar sin uppfinning av indirekt kokning vid tillverkning av sulfitcellulosa den första funktionsdugliga skrivmaskinen marknadsförs av Remington världsposföreningen grundas 1878 direkt kokningsförfarande av sulfitcellulosa uppfinnes av Ritter och Kellner 1879 C.F. Dahl erhåller patent på sulfitmetoden 4

5 1880 första patentet på blekning av trämassa med natriumsulfit 1882 tillverkningen av sulfatcellulosa av halm uppfinns av Carl F. Dahl 1884 linotype-sättningsmaskinen tas i användning av Ottmar Mergenthaler 1887 konsttryckpapper Art Coated Paper börjar tillverkas i England 1889 första maskinen för tillverkning av vedflis patenteras i Tyskland 1898 J.M. Voith tillverkar en ny slipstol av amerikansk typ med hydraulisk matning 1901 det första åldringsstabila papperet, alkaliskt papper med kalciumkarbonat, gjort på träcellulosa, tllverkas av Edwin Sutermeister 1904 offsettryck uppfinns av William Rubel 1905 det första tyska patentet på peroxidblekning av trämassa 1907 första patentet på peroxidblekning i USA 1910 djuptryck uppfinns 1911 ett kedjeslipverk med kontinuerlig matning byggs av J.M. Voith 1915 patent på vit mekanisk massa av vilken papper kan tillverkas utan tillägg av cellulosa 1919 den första pappersmaskinen med flera motorer, Westinghouse Electric Co 1921 cellulosa tillverkas för första gången med hjälp av klorkokning första slipstolen med kontinuerlig drift tillverkas av Voith, patent 1922 klordioxid som medel för isolering av ligning och andra inkrusteringar upptäcks av Erich Schmidt; betyder början av klordioxidblekning som efter det andra världskriget får en stor betydelse 1922 DIN 476 standardiserar pappersformaten, övertas senare av ISO 1924 i USA börjar kraftpapper användas för wellpapp, i Europa några år senare, dessförinnan används för det mesta halmpapper och papper av returpapper 1932 nytt sätt att bleka kraftmassa genom användning av klor tillsammans med hypoklorit, senare av klordioxid och klorit, uppfinnes 1934 patent för defibrator 1935 den första moderna pocketboken utges 1935 bestrykning av tryckpapper i pappersmaskinen utvecklas av amerikanaren Massey 1941 första anläggningen för blekning av slipmassa med peroxid tas i bruk i USA 1942 patent för kontinuerlig kokningsanläggning första datorn utvecklas I USA 1945 kontinuerlig massaberedning, pulper och raffinör börjar ersätta kollergång och holländare 1946 klordioxid för blekning tillverkas i stor skala; industriell användning sprider sig på 1950-talet 1948 självkopierande NCR-papper kommer ut på marknaden 1950 hydrofobering av papper med alkylketendimeter (AKD) 1955 flotationsmetoden med hjälp av natriumperoxid för avsvärtning av returpapper 1959 Xerox-kopiatorn kommer ut på marknaden International Association of Paper Historians (IPH) grundas i Bamberg W.J. Barrow publicerar sina studier om papperets beständighet i böcker 1960 första anläggningen för datoriserad processtyrning installeras vid Pitlach Forest Inc. i USA 1962 en 48 skivkvarn med två motroterande skivor för defibrering av flis till slipmassa introduceras i USA 1967 raffinören tas i användning vid tillverkning av trämassa; användning av sågverksflis blir möjlig 1968 termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos Rockhammar i Sverige 5

6 1970 (ca.) begreppet recycling införs 1971 syrgasblekning införs 1976 framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på Rockhammar i Sverige 1977 första massproducerad PC, Apple II, kommer ut på marknaden 1980 neutrallimning införs kemiskt behandlad termomekanisk massa (CTMP) blir vanligare i början på 1980-talet 1989 första kopieringspapperet tillverkat till 100 % av klorfritt blekt cellulosa kommer ut på marknaden The British Association of Paper Historians grundas 1992 peroxid- och ozonblekning tas i användning II. Norden Då flera händelser infaller inom ett och samma år har uppgifterna grupperats landsvis (Da Fi No Se) påvlig nuntius Petrus Gervasii saknar papper i Lund 1345 de äldsta bevarade pappersdokumenten i Norden, riksarkivet i Stockholm 1350 det första bevarade pappersbrevet från Finland, stadsarkivet i Tallinn 1359 det äldsta i Köpenhamn skrivna pappersbrevet, stadsarkivet i Stralsund 1364 uppgiften om det första pappersbrev som skickats till Norge 1371 det första i Norge skrivna pappersbrevet 1397 Kalmarunionens unionsbrev, skrivet på papper 1420 de första bevarade bevisen för användning av papper på Island 1423 uppgiften om det första pappersbrevet på Island 1565 pappersbruk grundas i Norrström i Stockholm; nedl. före pappersbruk grundas i Herrevads kloster, Skåne (Danmark), föregångare till Klippan 1576 pappersbruk grundas av Fredrik II i Hvidøre i närheten av Köpenhamn i Danmark Tycho Brahe grundar ett pappersbruk på Hven, i Uraniborg; upphör ca pappersbruket Strandmøllen grundas i Danmark; nedl en papperskvarn grundas i Uppsala; brann ned Uddby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Tannefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl pappersbruket i Norrköping (Laxholmen), Sverige, grundas; nedl pappersbruket i Århus, Sverige, grundas; nedl pappersbruket i Fiskeby, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1851, återuppfört ; byter 2005 namn till Graphic Packaging International Sweden AB och 2008 till Fiskeby Board AB 1637 pappersbruket Stackerup nära Helsingborg grundas, fortsätter som Klippan (se 1573 Herrevad) 1646 Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, grundas; nedl Mölndals pappersbruk, Sverige, grundas 1664 Berga pappersbruk grundas i Åker, Södermanland, Sverige; nedl Östanå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl

7 1667 Tomasböle pappersbruk, Finland, grundas av Johannes Gezelius d.ä.; nedl Arboga pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Skeens handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl Värpinge pappersbruk, Sverige, grundas; upphör Sävsjöströms handpappersbruk kommer i gång 1680 Marbäcks pappersbruk, Sverige, grundas; förstörs av is 1781, återuppyggs 1827; nedl och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras med en kartongfabrik Stjernarps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Skeens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Papperskvarnen i Torshälla ändrades till en manufaktursmedja; tidpunkten då papperskvarnen grundades oklar 1685 Kallstena pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Lessebo pappersbruk, Sverige, grundas, verksamheten inleds Fredriksdals pappersbruk norr om Köpenhamn grundas tyske pappersmakaren Johan Drewitz, senare Drewsen, anställs att sköta Strandmølle 1695 Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) grundas och förses med en holländare; nedl Göransbergs pappersbruk, Sverige, grundas; byter namn till Stensholms pappersbruk, inleder 1866 maskinell papperstillverkning; brinner ned 1889 Arboga pappersbruk, Sverige, läggs ned 1713 Tomasböle pappersbruk, Finland, läggs ned 1716 Bolltorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anläggningen i gång kanske 1679; inga uppgifter efter Olovströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Bruzaholms handpappersbruk, Sverige, anläggs; nedl Nyköpings pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1774, åter i gång holländaren tas på 1730-talet i användning i Nyköping, Sverige 1731 Mönsterås handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 7

8 Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; fr.o.m producerar mekanisk massa, första pappersmaskinen installeras , 1981 i konkurs 1732 Engelsholm Papirfabrik vid Vejle på Jylland grundas; nedl Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, anläggs; nedl Maglekilde Papirfabrik grundas i Roskilde, Danmark; nedl Hälla pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Sävsjöströms handpappersbruk brinner ned 1740 Grycksbo pappersbruk i Dalarna i Sverige grundas, inleder sin verksamhet 1741 Gustavsbruks pappersbruk grundas; nedl Nedre Mølle i Christiania inleder sin verksamhet; nedl. på 1870-talet under namnet Glads Mølle 1742 Lingonbacka pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr Hargs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Gemla pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Billingsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Lummelunda pappersbruk på Gottland grundas före 1748, nedl Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Totebo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1780-talet 1750 Nyfors pappersbruk, Sverige, grundas på 1750-talet (före 1756); nedl. ca 1880 Skorpetorps handpappersbruk, Sverige, anläggs i mitten av 1700-talet 1751 Skärvete pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr Billingsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Kallstena pappersbruk, Sverige, läggs ned Ronneby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Riksbanken i Sverige grundar pappersbruket i Tumba; den amerikanska koncernen Crane & Co köper fabriken 2001 en holländare installeras vid Klippan 1756 Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 1756 och produktionen inleds 1758; nedl Uddby pappersbruk, Sverige, läggs ned 8

9 1757 Carl Magnus Nyström beviljas privilegium att anlägga en papperskvarn (Carlborg) i Nacka ström; nedl Jerusalem pappersbruk grundas i Oslo; nedl Bosgårdens pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1864 Korndals pappersbruk (Nya pappersbruket), Sverige, får sitt privilegiebrev, sulfitfabrik 1881; nedl pappersbruket i Ry(d) (Delary), Sverige, grundas; nedl. omkr Brittedals pappersbruk i Sverige får sitt privilegiebrev; nedl Ryfors handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl Hornedströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned Perioden, norr om Nyköping, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. efter 1868 Långasjönäs pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned Brättne handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev Katrinefors (Catrinefors) pappersbruk, Sverige; grundas, handpappersbruket upphör 1871, maskinpapperstillverkningen börjar Gredby pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1775 Järvenoja pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet, flyttas 1820 till Möllby, läggs ned Hälla pappersbruk, Sverige, läggs ned Strömsrums pappersbruk, Sverige, grundas före Nyköpings pappersbruk, Sverige, läggs ner, åter i gång Carl Wilhelm Scheele (Uppsala) framställer klor av saltsyra och brunsten 1775 Bankebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Gredby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1776 Lindbacka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Ösjöfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Totebo pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1780-talet Qvills pappersbruk, Sverige, grundas 1783 Tammerfors pappersbruk (Frenckell), Finland, grundas efter att inofficiellt ha varit verksamt sedan 1780; första pappersmaskinen i gång 1842; nedl Gustavsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1840-talet, igångsatt igen efter 1860 Strömshofs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Blomsholms pappersbruk, Sverige, grundas, upphör med produktionen före

10 1790 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas på 1790-talet 1792 Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, i gång 1835; nedl Ørholm-Nymølle Papirfabrik grundas i Danmark; nedl Nyköpings pappersbruk, Sverige, åter i gång; nedl Augerums pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Gonarps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. ca Mölletorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anlagt 1805, brinner ned Alvøens pappersbruk grundas i Bergen, Norge; nedl Almafors pappersbruk, Sverige, byggs; nedl Östanå pappersbruk, i Kristianstads län i Sverige, får sitt privilegiebrev, fr.o.m ett träsliperi; nedl Godthåb Papirfabrik i Ålborg grundas; nedl.1852 Bergviks pappersbruk i Hälsingland, Sverige, grundas; nedl. som pappersbruk 1855 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Strömslunds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Strömsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Gustavsbruks pappersbruk läggs ned Östanå pappersbruk i Skåne grundas, fr.o.m ett träsliperi??strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet 1801 pappersbruket M. Peterson & Søn A/S grundas i Moss i Norge Alstermo pappersbruk, Sverige, anläggs; handbruket nedl Eiker Papirmølle, Norge, grundas; nedl Blomsfors pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl Fröåsa/Kråketorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Carl Arosenius (Gryts pappersbruk) beviljas privilegium att under tjugo års tid med ensamrätt i Sverig tillverka papper av halm Gransholms pappersbruk, Sverige, kommer i gång, handbruket nedl. i slutet av 1870-talet; pappersmaskin i drift 1861; nedl Gryts pappersbruk, Sverige, anläggs, i drift 1806; nedl Fennefoss pappersbruk vid Hornnes, Norge, grundas; nedl Gullsby pappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned 1884 Södra Rås handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl

11 1805 Cederholms pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl Holmens bruk i Norrköping på Kvarnholmen inleder papperstillverkningen; handpapperstilverkningen upphör 1836, maskinbruk från 1837; anläggningen i Norrköping läggs ned 1986 Örneströms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev och tillverkningen kommer i gång 1808; nedl Nymølle Papirfabrik grundas i Lemb nära Ringkøbing i Danmark; nedl Tångens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. efter 1851 Mariefröjds pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. på 1860-talet 1810 Møllendals Mølle (pappersbruk) i Bergen, Norge, grundas; upphör 1853 Broakulla pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned 1863 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Hultströms pappersbruk Säkerheten i Norrköping, Sverige, grundas; nedl Genastorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, läggs ned 1813 Fennefoss pappersbruk, Norge, läggs ned Jerusalem pappersbruk i Oslo, Norge, läggs ned Karlsfors pappersbruk i Skaraborgs län, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Jægersborg pappersbruk i Oddernes, Norge, inleder sin verksamhet; nedl. ca 1820 Bråneholms pappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. på 1880-talet Bäcklunda pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, grundas; nedl. på 1830-talet Emsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1989??Strömhults (Strömsholms) pappersbruk grundas; nedl Gustavsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1890-talet Mariedahls pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Ry(de)fors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. i slutet av 1870-talet??Strömhults (Strömsholm) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet Åmmebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; läggs ned ca Nestingen pappersbruk i Spydeberg, Norge, grundas Karlsfors pappersbruk i Kalmar län, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkring 1868 Rosenströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1890-talet 1818 Adam Emholdt beviljas danskt patent på tillverkning av halmpapper J.Chr. Drewsen inför klorblekningen på Strandmølle, Danmark Tervakoski pappersbruk, Finland, grundas Vesakoski pappersbruk, Finland, grundas; nedl

12 1819 Erichshaab Papirfabrik på Fyn, Danmark, grundas; nedl en ångmaskin anskaffas till Strandmølle av J. Chr. Drewsen Jægersborg pappersbruk, Norge, läggs ned ca.1820 klorblekning blir allmän i Sverige på och 1830-talen 1822 Juvankoski pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1890 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca Handels og Industrie Tidende (Köpenhamn) nr 51 tryckt på halmpapper Nyholms pappersbruk, Sverige, grundas; upphör Bälteberga pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. under senare hälften av 1890-talet Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet 1827 Emholdt i Köpenhamn tillverkar papper av halm och får ett kungligt privilegium för fem år Forssa pappersbruk i Sverige grundas, handpappersbruket upphör 1897; hela anläggningen nedl Götafors pappersbruk grundas i Sverige; nedl Marbäcks pappersbruk, Sverige, återuppyggs; nedl och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras med en kartongfabrik 1828 Jungsunds pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl Lindboholm pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl men sulfitfabriken fortsätter ända till Skandinaviens första pappersmaskin (Donkin) anskaffas till Strandmølle pappersbruk av Johan Christian Drewsen, 1835 tas en andra maskin i användning 1830 Reiermanns Papfabrik, Danmark, grundas; nedl Varkaus bruk grundas i Finland pappersfabriken Forsøget i närheten av Trondheim, Norge, grundas, fr.o.m Trondhjems papirfabrik; nedl Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, läggs ned på 1830-talet Veka pappersbruk, Sverige, grundas ca 1830; nedl /31 Ørholm-Nymølle norr om København skaffar en pappersmaskin, en dansk kopia av maskinen på Strandmølle 1831 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, läggs ned 1832 Danmarks andra pappersmaskin anskaffas till Ørholm första pappersmaskinen i Sverige, Donkins fabrikat, installeras vid Klippan 1833 Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, grundas; nedl

13 Buttorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl.1864 Hornöströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tannefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1834 Faluns pappersbruk, Sverige, grundas 1834; nedl Högnalövs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl pappersbruket Säkerheten i Norrköping, Sverige, läggs ned ca Hanefors pappersbruk i Sverige grundas efter 1835 Njurunda handpappersbruk får sitt tillstånd; nedl tillstånd till Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, nedl. ca 1857 Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas före 1835 Virserums/Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr pappersmaskiner skaffas till Lessebo, Grycksbo och Holmen Åkleby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Havreholms pappersbruk grundas i Tikøb på Sjælland första pappersmaskinen installeras vid Holmens bruk, Sverige 1838 första pappersmaskinen i Norge anskaffas av Bentse Brug i Christiania Almafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Almatorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1839 Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1840 Långfors pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl Vesakoski pappersbruk, Finland, läggs ned Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1851 Högnalövs handpappersbruk, Sverige, grundas på 1840-talet; nedl pappersbruket Hersløv i Köpenhamn grundas 1842 Havreholm Papirfabrik grundas i Danmark, verkar till 1893 första pappersmaskinen i Finland tas i drift vid Frenckells pappersbruk i Tammerfors, den andra 1853 i Tervakoski Lunds pappersbruk i Hälsingland, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkr Östanå pappersbruk, Sverige, läggs ned 1843 Bolltorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gryts pappersbruk, Sverige, läggs ned 1844 pappersbruket i Silkeborg grundas i Danmark och skaffar en pappersmaskin; fabriken läggs ned 2000 Valdemarshaab Papirfabrik vid Køge i Danmark grundas, brinner ned

14 Granfors pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; nedl Engelsholms Papirfabrik, Danmark, läggs ned Maglekilde Papirfabrik, Danmark, läggs ned Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, får sitt privilegiebrev; verksamheten upphör 1856 Fredriksfors pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1857 Blombacka pappersbruk grundas i Sverige, brinner ned 1873 Gadöborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Mackmyra handpappersbruk, Sverige, grundas Stångeå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Trollhättans pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Berga pappersbruk i Åker, Södermanland, Sverige; läggs ned Nykvarns pappersbruk (det första bruket), Sverige, grundas, nedl. 1877, verksamheten återupptas 1886, läggs ned Terttilä pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl pappersbruket i Gausdal i Norge grundas; nedl Faluns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1850 Michael Drewsen i Danmark beviljas världsomfattande patent på kalander Hoka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Waplans handpappersbruk, Sverige, byggs ca 1850; brinner ned 1867 Örneströms pappersbruk, Sverige, läggs ned ca A. Ahlström Oy, Finland, grundas Talisola handpappersbruk, Finland, uppförs; brinner ned 1864 Fredriksströms handpappersbruk, Sverige, grundas, skaffar 1872 en pappersmaskin; nedl Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tångens pappersbruk, Sverige, läggs ned efter Papirfabrikken Godthåb i Århus läggs ned Bentse Brug i Norge börjar använda råghalm som råvara vid sidan av lump; experimentet pågår i fem år Hackefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Mölletorps pappersbruk, Sverige, brinner ned 1853 Finlands andra pappersmaskin startades i Tervakoski som Tervakoskis första maskin Møllendals Mølle, Norge, läggs ned Djuckerö papersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1858??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Ronneby pappersbruk, Sverige, läggs ned Skeens pappersbruk, Sverige, läggs ned 1853 Värestorps pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned på 1860-talet 14

15 1854 J. Chr. Drewsen köper Ørholm och Nymølle, Danmark Järvenoja pappersbruk, Finland, läggs ned Möllby pappersbruk, Finland läggs ned??hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Högnalövs handpappersbruk, Sverige, läggs ned 1855 Bergviks handpappersbruk, Sverige, läggs ned Bruzaholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda halm som råvara Korsnäs AB, Sverige, grundas Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, läggs ned boktryckaren Carl Wilhelm Holmström i Viborg, Finland, konstruerar en slipapparat som emellertid aldrig används i produktion Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, läggs ned Rosendahls Fabrikers Aktiebolag förvärvar Korndals bruk 1857 Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, brinner ned ett av världens första sliperier anläggs på Önan vid Trollhättefallen, Sverige Njurunda handpappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns pappersbruk (det andra bruket) grundas, läggs ned Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, läggs ned. ca Djuckerö papersbruk, Sverige, läggs ned 1859 Papirfabrikken Erichshaab, Danmark, läggs ned första träsliperiet i Finland anläggs i Kinterinkoski i närheten av Viborg, tillverkar trälump av asp; slipstolen tillverkad i Finland av Warkaus mekaniska verkstad Heinrich Voelter beviljas i Finland ett privilegium för tio år på hans slipapparat Saugbrugsforeningen grundas i Halden, Norge Hargs pappersbruk, Sverige, läggs ned Stjernarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Stora Forsa pappersbruk anläggs, inga uppgifter efter Gustavsfors pappersbruk, Sverige, igångsatt på nytt efter 1860 Nykvarns pappersbruk (det tredje bruket eller Nedre Bruket) byggs om till ett pappersbruk; nedl Mariefröjds pappersbruk läggs ned på 1860-talet Värestorps pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1860-talet 1861 Hoka pappersbruk, Sverige, läggs ned 1862 Th. Weber & Co i Haderslev i Danmark anlägger ett träsliperi Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, läggs ned tillverkningen av halmmassa inleds på Önan vid Trollhättefallen, i Munksjö pappersbruk i Jönköping, Sverige, Strömsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned 15

16 Strömslunds pappersbruk, Sverige, läggs ned 1863 första försöket att framställa trämassa i Norge vid Bentse Brug Broakulla pappersbruk, Sverige, läggs ned Tararps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr Talisola handpappersbruk, Finland, brinner ned Blomsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Bosgårdens pappersbruk, Sverige, brinner ned Buttorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1865 Vingstedt Mølle vid Vejle, Danmark, inleder produktionen av slipmassa; nedl Tammerfors Takfilt och Pappersbruk, Finland, grundas. Detta blev senare början till TAKO. Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik; nedl Alstermo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Hackefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1866 Vilholt træsliberi, Danmark, grundas; nedl första slipstolen i Finland, tillverkad av Voelter, tas i bruk i Idestams sliperi i Tammerfors, betyder slipmassans ( trälump ) genombrott i Finland Klippans bruk, Sverige, anlägger ett träsliperi Skövde Pappersbruks AB, Sverige, för tillverkning av omslagspapper av halm startas; halmmassetillverkningen pågår ända till 1916 Strömshofs pappersbruk, Sverige, läggs ned Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, inga uppgifter efter Idestam, Finland, ställer ut sin slipmassa på världsutställningen i Paris och belönas med bronsmedalj Stiklen Træsliberi, det tredje i Norge, grundas; nedl. efter branden 1889 Emsfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned; fabriken går över till framställning av slipmassa vars produktion upphör 1920; första pappersmaskinen installeras 1875; papperstillverkningen upphör 1989 Forsviks bruk, Sverige, inleder tillverkningen av maskiner för träsliperier Gemla pappersbruk, Sverige, läggs ned Mackmyra handpappersbruk, Sverige, läggs ned Olovströms pappersbruk, Sverige, läggs ned Waplans handpappersbruk, Sverige, läggs ned Silkeborg Papirfabrik, Danmark, bygger en halmmassafabrik i anslutning till sitt pappersbruk 1868 Oy Tampella Ab levererar sin första slipstol, ett två-kannslipverk; senare slipverk har upp till åtta kannor Nokia Träsliperi grundas i Nokia, Finland ett träsliperi grundas i Mänttä och blir början till G. A. Serlachius-bolaget 16

17 Alvøens Papirfabrik, Norge, anlägger ett träsliperi i Sævareid; nedl Bagaas Brug i Oslo grundas; nedl pappersbruket i Gausdal, Norge, läggs ned Cedersholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Forsså Bruks AB med ett träsliperi och en pappfabrik bildas Fredriksfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ett träsliperi anläggs på Holmens bruk i Sverige Karlsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1868 Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned ca 1880 Perioden, norr om Nyköping, Sverige, läggs ned efter 1868 Stångeå pappersbruk, Sverige, läggs ned Södra Rås handpappersbruk, Sverige, läggs ned Wargöns bruk, Sverige med ett träsliperi grundas; papperstillverkningen inleds 1872, läggs ned träsliperi i Mänttä, Finland, tas i drift träsliperi i Nokia, Finland, tas i drift Tammerfors mekaniska verkstad (senare Tammerfors Linne- och Jern Manufaktur Aktie-Bolag, Tampella), Finland, erhåller patent på sin slipstol Skaaningsfos Træsliberi (Ankers Træsliperi & Papirfabrik), Norge, grundas; nedl träsliperi vid Prestesæter i Brumunddal i Norge grundas Granfos Brug i Bærum, Norge, grundas; nedl. 1982/83 Vardal Træsliberi, Norge, grundas; nedl Alstermo handpappersbruk, Sverige, upphör med produktionen träsliperi vid Djupafors vid Ronneby, Sverige, anläggs ett träsliperi byggs i Forsvik i Sverige ; nedl Lessebo, Sverige, bygger ett träsliperi Lunds pappersbruk, Sverige, läggs ned träsliperi vid Sörstafors, Sverige, byggs , sliperiet upphör 1958 Thorsviks träsliperi, Sverige, byggs, tillverkningen av papper inleds 1905 och papp 1915 Torpshammar trämassefabrik Abs sliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1883; sliperiet återuppbyggdes och togs i drift 1894; nedl Åmmebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca Ørholm Papirfabrik norr om Köpenhamn experimenterar med produktionen av kemisk cellulosa Granfors pappersbruk, Finland, läggs ned Ett träsliperi grundas i Kyrofors, Finland och blir början till Oy Kyro Ab Nedre Mølle i Christiania läggs ned på 1870-talet under namnet Glads Mølle Kittilsen Træsliberi, Norge, grundas; nedl Kongsfoss Træsliberi, Norge, grundas; nedl Forsså pappfabrik, Sverige, grundas 17

18 Myrens mekaniska Verksted (grundad 1848) tillverkar den första pappersmaskinen i Norge för Bentse Brug, ödeläggs av eldsvåda 1899 Gadöborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned Genastorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Hillringsberg AB, Sverige, grundas, äger två träsliperier handpappersbruket Katrinefors (Catrinefors), Sverige, läggs ned Klarafors träsliperi, Sverige, grundas; sulfitfabrik 1889, nedl ett träsliperi anläggs i Lessebo, Sverige Spånga träsliperi, Sverige, grundas, läggs ned 1911 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca Strandmølle, Danmark, upphör med handpapperstillverkningen Rygene Træsliberi, Norge, grundas Axelfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1916 Bäckhammars massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas Forshaga Fabrik AB, senare Klarafors AB, Sverige, grundas; nedl Forsviks bruk, Sverige, grundas; nedl Götafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Jössefors träsliperi, Sverige, grundas Munkedals träsliperi, Sverige, grundas; inleder papperstillverkningen 1873; i dag Arctic Paper Ryfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned Torpshammars träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1941 Alstermo natroncellulosafabrik, Sverige, uppförs ; driften upphör Maglemølle Papirfabrik norr om Næstved i Danmark grundas, verksamheten börjar 1875, anläggningen läggs ned 1897 Haraldskjær Papirfabrik, Danmark, grundas, pappersfabriken upphör 1908 och verksamheten fortsätter som träsliperi; nedl Ingerois Träsliperi grundas i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland Kyrofors (Kyröskoski) träsliperi nära Tammerfors i Finland kommer i gång, kartongproduktionen börjar 1878 Lohikoski pappersbruk (Kangas) i närheten av Jyväskylä i Finland grundas ett andra träsliperi grundas i Tammerfors Walkiakoski Träsliperi och Pappersbruk, Finland, grundas; framställningen av slipmassa upphör 1930, framställningen av cellulosa inleds vid årsskiftet 1880/81 Werla träsliperi grundas i Mellersta Finland; nedl Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl Embretsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, grundas; nedl Hofsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl Lands Træsliberi, Norge, grundas; nedl Labro Træsliberi, Norge, grundas; nedl Skotfos träsliperi vid Skien, Norge, grundas; nedl

19 Tinfos Træsliberi, Norge, grundas, startar driften 1873, läggs ned 1973 Vittingfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl Blomsholms pappersbruk, Sverige, upphör med produktionen före 1872 de första natroncellulosaanläggningarna i Sverige, Wermbol i Södermanland och Delarys sulfatfabrik, Sverige, grundas; tillverkningen upphör 1979 Värmbols sulfatfabrik anläggs, läggs ned 1940 Skärblacka bruk, Sverige, tas i drift; brinner 1903 ned men körs 1905 igen i gång Djupafors, Sverige, inleder tillverkningen av papp av trämassa Gonarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, grundas, i drift 1874, läggs ned 1888 Hånsfors träsliperi, Sverige, grundas, utbyggs 1897 med ett pappersbruk; nedl Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl Katrinefors pappersbruk, Sverige, byggs och använder halm som råvara Långeds träsliperi, Sverige, grundas Nyholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Töcksfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1877, återuppbyggs efter 1880, massafabriken i drift till 1950 Wargöns bruk, Sverige, börjar tillverka papp Veka pappersbruk, Sverige, läggs ned Östanå träsliperi, Sverige, grundas 1873 Dalum Papirfabrik i Odense grundas, verksamheten inleds 1874 Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn grundas, verkar till 1933 Kuusankoski träsliperi, Finland, uppförs; papperstillverkningen kommer i gång 1874 Långfors pappersbruk, Finland, läggs ned Tammerfors Träsliperi, Finland, grundas Åstrands träsliperi och pappersbruk (Hovinmaa pappersbruk) grundas nära Viborg i Finland Follum Træsliberi i Hønefoss i Norge grundas Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, grundas; nedl Otterelvens Papirfabrik (Hunsfos Fabrikker), Norge, grundas Laugstol Bruk (träsliperi) grundas i Skien, Norge; nedl Skiens Træsliberi (Union), Norge, grundas; nedl Blombacka Pappersbruk, Sverige, brinner ned Natroncellulosafabriken i Bruzaholm startar, lades ned efter 6 mån maskinpappersbruket i Fiskeby, Sverige, kommer i gång Hällefors pappersbruk (fr.o.m Silverdalens pappersbruk) grundas; läggs ned 2002 Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) tas i drift; nedl Södertälje pappersmassefabrik (halmmassa) anläggs, försattes 1874 i konkurs Åkleby pappersbruk, Sverige, läggs ned

20 första cellulosafabriken i Norge, Hafslund Chemiske Træmassefabrik grundas 1874 Hinnerup Cellulosefabrik, Danmark, grundas, använder natronprocessen Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, grundas; nedl i Finland börjar man tillverka naturbrunt omslagspapper vid Kuusankoski pappersbruk, Finska Trädpappsföreningen grundas Terttilä pappersbruk, Finland, läggs ned Boen Træsliperi, Norge, grundas; nedl Funnefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl Veme Træsliberi, Norge, grundas; nedl i Bergvik, Sverige, byggs av Carl Daniel Ekman världens första anläggning för tillverkning av sulfitcellulosa; nedl Borkhults natroncellulosafabrik, Sverige, kommer i gång, övergår 1885 till sulfat; nedl Forså handpappersbruk, Sverige, grundas; handpapperstillverkningen upphör 1968, bruket byter 1919 ägare och namnet ändras till Långasjönäs; år 1930 installeras en pappersmaskin för tillverkning av cellulosavadd Nynäs (Rupphult) träsliperi, Sverige, tas i drift; ombyggnad 1893 till en sulfitfabrik som läggs ned 1909 Röksbergs sliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1882 Wargöns bruk öster om Vänersberg, Sverige, grundas 1875 Valdemarshaab Papirfabrik, Danmark, brinner ned Finska trädmassaföreningen grundas, slås 1877 samman med Trädpappsföreninen, upplöses 1882 Jungsunds pappersbruk, Finland, läggs ned Kymmene, Finland, börjar tillverka bl.a. naturbrun papp Gjøvik Træsliberi i Norge inleder sin drift, brinner ned 1883 Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik i Norge grundas; nedl Alstermo cellulosafabrik, Sverige, grundas, utvidgas med pappfabrik; nedl Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns halmmassefabrik i Östergötland, Sverige, tas i drift; nedl Sörstafors pappersbruk, Sverige, anläggs; papperstillverkningen upphör pappersfabriken i Haraldskjær, Danmark, grundas; upphör 1908 som pappersfabrik och fortsätter som träsliperi; nedl första sodacellulosafabriken i Finland byggs i Nurmi i närheten av Viborg Augerums pappersbruk, Sverige, läggs ned Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1877 trämassafabriken grundas vid Vingsted Mølle, Danmark; nedl