Kursinformation med litteraturförteckning. Vikingatida texter. 7,5 högskolepoäng

Transkript

1 Kursinformation med litteraturförteckning Vikingatida texter 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2011

2 Välkommen till Vikingatida texter 7,5 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats < där du också hittar aktuellt schema för kursen. Kursens innehåll Kursen innehåller studier av texter från nordisk vikingatid. För att kunna läsa och förstå texterna och för att samla faktaunderlag för diskussioner om texterna lär du dig att utnyttja dels relevanta ordböcker och grammatiska/språkhistoriska beskrivningar av språk, dels översikter från olika historiska discipliner. Med utgångspunkt i runstenarnas innehåll och de vikingatida skaldernas alster förs probleminriktade diskussioner om texternas form och innehåll samt deras samhälleliga kontext och funktion. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål, innehåll, examinationsformer samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även närvarokrav och betygskriterierna beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra i slutet av kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skönlitteratur. Observera att godkänt gymnasiebetyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är någon garanti för att man uppfyller dessa krav. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2) och biblioteket. Vi förutsätter att du skaffar ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när

3 instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet Arbetsformer Undervisningen består av seminarier som huvudsakligen ägnas åt analyser och diskussioner av olika uppgifter. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examinationen består av inlämningsuppgifter och en hemtentamen. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) läsa och tolka enklare texter från nordisk vikingatid 2) redogöra för text- och språksituationen under perioden 3) redogöra för nordistikens intresseområden. Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Vid betygssättningen väger lärandemål 1 och 2 lika. Det lägsta betyget avgör slutbetyget på kursen. Lärandemål 3 graderas endast i två steg. A 1) Studenten gör en korrekt läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten redogör för text- och språksituation med egna välunderbyggda slutsatser på teoretisk grund; B 1) Studenten gör en korrekt läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten redogör för text- och språksituation med egna välunderbyggda slutsatser;

4 C 1) Studenten kan göra en till stor del korrekt läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten redogör för text- och språksituation med egna slutsatser; D 1) Studenten gör en i huvudsak korrekt läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten redogör för text- och språksituation; E 1) Studenten gör en någorlunda korrekt läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar; 2) Studenten redogör i stort för text- och språksituation 3) Studenten redogör för nordistikens intresseområden Fx 1) Studenten gör en läsning och tolkning av en enklare text med hjälp av relevanta ordböcker och språkhistoriska beskrivningar, men tolkningen är ofullständig eller innehåller ett stort antal felaktigheter; 2) Studenten redogör inte för text- och språksituation eller redogörelsen innehåller ett antal felaktigheter; 3) Studentens redogörelse för nordistikens intresseområden innehåller ett stort antal luckor. F Studenten har inte fullgjort uppgifterna och därmed inte lämnat tillräckligt underlag för bedömning.

5 Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen Andersson, Lars. Jarlabankeättens första kristna begravningsplats. Slutsatser och spekulationer om de arkeologiska utgrävningarna vid Broby bro. Kan hämtas på < Brink, Stefan 1996: Political and social structures in early Scandinavia. I: Tor. S (Stencil, säljs på institutionen.) Hellberg, Staffan Nordiska språk. I: Nationalencyklopedin. (Stencil, säljs på institutionen.) Palm, Rune 2010: Vikingarnas språk Norstedts, Stockholm. S , (vissa delar extensivt enligt lärarens anvisningar), Peterson, Lena 1994: Svenskt runordsregister. Institutionen för nordiska språk. Uppsala. < Sawyer, Birgit & Sawyer, Peter 1994: Medieval Scandinavia. From Conversion to Reformation circa University of Minnesota Press. Minneapolis & London.S Snædal, Þorgunn 1994: Vardagsliv och visdomsord. Runorna i Norden från urtid till nutid. I: Solbritt Benneth m.fl. (red.) Runmärkt. Från brev till klotter. Carlssons: Borås. S (Stencil, säljs på institutionen.) Svärdström, Elisabeth 1971: (Runorna och Runverket (Småskrifter och särtryck nr 18). Riksantikvarieämbetet, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Wessén, Elias 1960: Historiska runinskrifter. Filol.-filos. ser. 6, KVHAA, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Vikingatidens texter en antologi. (Hämtas på kursplattform.) Översättningar av: Havamal (Den höges sång), Völuspa (Valans spådom), Första kvädet om Helge Hundingsbane, Fafnesmål (Sången om Favner). Valfri utgåva.

6 Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.