Kava Piper methysticum Forst.

Transkript

1 Inst. f. Farmaci, Avd. f. Farmakognosi Kava Piper methysticum Forst. Litteraturuppsats under kursen: Farmakognosi fortsättningskurs B 10p. Vårterminen Av: Charlotte Engstrand Johansson Handledare: Anders Backlund

2 Sammanfattning Kava är en dryck som görs av rötterna från busken Piper methysticum. Den ansågs vara en medicinalväxt och användes i tusentals år som en ceremoniell dryck bland öborna i Stilla Havet. Traditionellt gjorde man en dryck genom att tugga rötterna till en massa som sedan blandades med kokosmjölk och dracks innan kvällsmaten. Den intogs som en rituell dryck vid tillfällen som bröllop och begravningar. Idag har västvärlden börjat intressera sig för kavan. Den innehåller de aktiva substanserna kavapyronerna som ger en behaglig avslappnande och sömngivande effekt. Inledning Sedan urminnes tider har människan sökt botemedel mot sjukdomar i naturen och ofta funnit dem i medicinalväxterna. Piper methysticum är en buske som i tusentals år använts som en läkemedelsväxt i området kring Stilla Havet. Den upptäcktes av den vita mannen redan på talet men glömdes sedan bort. Idag har den fått ett återupptäckt intresse av västvärldens läkemedelsindustrier i dess jakt efter nya läkemedel. Man har börjat intressera sig för Piper methysticum och dess aktiva beståndsdelar kavapyronerna och effekterna dessa ger. På grund av detta nyuppväckta intresse vill jag här belysa kavans mycket intressanta historia som medicinalväxt och ceremoniell dryck bland Stilla Havets öbor. Piper methysticums botanik kommer också att tas upp men även kavapyronernas kemiska struktur och till sist ägnar jag mig åt kavans effekter och biverkningar

3 Diskussion Botanik Piper methysticum Forst.(Piperaceae) tillhör pepparfamiljen Piperaceae som i sin tur tillhör ordningen Piperales i klassen Dicotyledonae. Släktet Piper innehåller omkring 2000 arter. Av dessa arter används 10 av människan som kryddor eller mediciner och ett exempel är Piper nigrum L. som ger oss kryddorna svartpeppar (Piperis nigri fructus) och vitpeppar (Piperis fructus albus). Rötterna och jordstammarna av Piper methysticum kallas kava men även kawa, kava-kava, awa och yangona förekommer. Figur 1: Piper Methysticum Forst, F. General Appearance of the Plant (Lebot, Cabalion 1986) Piper methysticum är en perenn buske som kan bli 1-4 meter hög beroende på vilken sort. Den växer mycket långsamt och får en rak hållning med upprätt förgrenade stammar. De suckulenta stammarna och grenarna är fria från behåring och blir mellan 2-4 cm i diameter och utvecklas från en knotig bas som är cm tjock. Sidogrenar utvecklas från de unga delarna av stammen men när de mognar faller sidogrenarna av och lämnar karakteristiska ärr på lederna. När plantan mognat består den oftast av separata grenar som utgår från den vidsträckta basen. Åldrandet av plantan börjar när den är ungefär år gammal beroende på vilken sort. Det finns inte många löv på plantan och de som finns sitter strödda och är enkla, hela, tunna, mjuka, runda eller hjärtformade och gröna på båda sidor. Löven kan bli 8-25 cm långa och ibland vidare än de är långa. De faller lätt av och sitter på ett smärt smalt skaft som är 2-6 cm långt. Lövet har tre huvudnerver som sträcker sig fram till lövets spets. Den första blomställningen kommer fram när plantan är 2-3 år gammal och spetsen av blommorna är arrangerade runt ett köttigt och stelt ax och oftast omslutet av ett löv som är oregelbundet i formen. Arten är tvåbyggare vilket innebär att hanblommorna med ståndarna finns på en planta och honblommorna med pistillerna finns på en annan planta. Honplantor är ovanliga och man har aldrig sett några frön på de arter man har samlat in

4 Rotsystemet är oftast uppsvällt, mjukt träigt till suckulent och har många fibriga sidorötter. Den består av mer än 60% stärkelse. Dess färg varierar från vitt till mörkgult beroende på mängden av kavapyroner som finns i den citrongula kådan. En planta som är 10 månader har ett färskt rotsystem som väger i genomsnitt 1 kg. (2,6) Odling Även om P. methysticum har blommor är den oförmögen att fortplantera sig själv utan endast genom människans hjälp kan den förökas vegetativt genom sticklingar från stammen. När en förökning sker genom kloning förs moderplantas genotyp över till nästa generations plantor. Eftersom P. methysticum är ett resultat av en kloning måste varje odlare först bedömma vilken planta som har de bästa egenskaperna innan nya plantor planteras. Det gör han genom att först dra upp plantan med rötterna och sedan lämnar han stammarna kvar i hålet. Han bereder sedan en dryck av rötterna och bedömmer dryckens psykologiska effekter. Om den visar sig vara angenäm samlas sticklingarna ihop och planteras i jorden där sedan nya plantor kan utvecklas. Om odlaren inte fann drycken passande lämnar han bara sticklingar åt sitt öde i gropen. En planta skördas oftas efter 3-4 år och varje gång görs ett urval av varje plantas kemiska egenskaper. De morfologiska och kemiska förändringar som skett i kavans utvecklingen beror därför på människans tillämpade urval av plantans egenskaper. (2) Ekologi Kava odlas på många av öarna i Stilla Havet från Hawaii och Tahiti till Nya Guinea. Kavans naturliga miljö är i en regnskog med ett tätt lövverk. Den trivs i skugga och i ett fuktigt ekvatorialt eller subtropiskt klimat. Förutsättningar för odling av kava finns endast mellan den norra och södra vändkretsen. Den kräver en ganska hög medeltemperatur från 20 till 35 C tillsammans med en hög luftfuktighet. Eftersom kava är känslig för torka måste området ha en riklig nederbörd. Undantag kan göras i områden med torka som inte är allt för utdragen. Kavaplantan planteras då i början av en regnperiod så att den kan växa utan att torka ut under sina första sex kritiska månader. Lämpliga egenskaper av den jord där kavaplantan skall växa i är en bra dränering och uttorkningsförmåga. Dessa egenskaper gör att man undviker bakterie- eller svampsjukdomar och en plats med sådan dränering finner man på bergssluttningar. Plantan föredrar en jord med högt humusinnehåll även om den kan växa i många andra sorters jordar. (2,3) Skörd och avkastning Kava skördas oftast efter 3-4 år men kan också bli lämnad kvar i jorden i mer än 20 år. Man skördar kavaplantan i stort sett bara när man behöver en planta. Ju äldre kavaplantan blir desto tyngre blir dess jordstam och kavapyroninnehållet ökar. Kavapyroninnehållet är högst efter i genomsnitt 18 månader och förblir stabilt under den följande tillväxten av plantan. Vid skörden skärs stammen av vid första ledknuten. Jordstammen kan nå ett djup på cm beroende på vilken sort och vissa krypande rötter kan bli 3 meter långa. När man skördar gräver man ett djupt hål runt och under jordstammen för att skydda de mycket ömtåliga rötterna. En 3-4 år gammal planta ger omkring 10 kg färskt material varav 80% utgörs av jordstammen. Efter torkning reduceras materialet till i genomsnitt 20 % av dess originalvikt. (3) - 4 -

5 Historia Kava har används av folket i Stilla Havet långt innan den vita mannen kom dit. Kapten James Cook var den första europe som upptäckte Stilla Havets övärld. På Cooks första sjöresa med skeppet Endeavour ( ) deltog den svenska botanisten Daniel Carl Solander som var en elev till Carl von Linne och konstnären Sydney Parkinson som målade av nyupptäckta plantor. De var de första vetenskapsmännen som intresserade sig för kavaplantan. Under Cooks andra sjöresa på skeppet Resolution ( ) deltog de två tyska botanisterna J.R. Forster och dennes son Johann Georg Adam Forster. Hedern av att vara den första som beskrev kava har givits till J.G.A. Forster som gav den namnet Piper methysticum (1786) eller berusande peppar. Methysticum är en latinsk transkription av det grekiska ordet methustikos som i sin tur kan härledas till methu som betyder berusande dryck. (2, 6) Figur 2: Piper Methysticum, ritad 1769 av Sydney Parkinson Piper methysticum härstammar som de flesta uppodlade plantorna från en fertil vild art. Vincent Lebot tror att den sterila Piper methysticum ursprungligen kommer från den vilda arten Piper wichmannii C.DC. Inom släktet Piper är det bara hos arterna Piper methysticum och Piper wichmannii som man har isolerat de psykoaktiva beståndsdelarna kavapyronerna. Mycket tyder på att det område där Piper wichmannii har sin spridning är samma område som Piper methysticum ursprungligen kommer ifrån. Detta område innefattar Stilla havsöarna New Guinea, Salomonöarna och den nordliga delen av Vanuatu

6 Piper methysticum har alltid haft en viktig historisk roll i samhällena i Söderhavet och den har odlats där i år. Området där den odlades var mer utbrett innan ankomsten av europerna till Stilla havsområdet. Under kolonialtiden försökte religiösa och icke-kyrkliga makthavare utrota kavandrickandet på grund av hygieniska orsaker och dess samband med hedendomen. Dessa tabun var anledningen till kavans försvinnande från många öar. Idag har kavan fått ett återuppväckt intresse bland Stilla havets öbor som vill hävda sin kulturidentitet. Kavan har idag en viktig social betydelse för många samhällen i Stilla Havet liknande den som vinet har i södra europa: en helig dryck, en social drink och en gröda som inbringar pengar. (2) Myter På många platser i Stilla Havet har kavan ett mytiskt ursprung. I dessa legender finns det många förklaringar om kavans ursprung och den tillskrives gudar, andar, döda eller även till djur. Följande legend kommer från ön Maewo i Vanatu: För mycket länge sedan levde ett föräldralöst tvillingpar, en bror och en syster, lyckliga på ön Maewo. En natt fick pojken, som tyckte mycket om sin syster, skydda henne från en främling som tidigare hade friat till henne men hon hade sagt nej. I striden avlossade den besvikna friaren en pil som träffade pojkens syster och dödade henne. I sin förtvivlan bar pojken hem systern och grävde en grav och som han sedan begravde henne i. Efter en vecka hade inget ogräs börjat växa på graven men istället hade det kommit upp en planta med ett ovanligt utseende som han tidigare aldrig sett. Den hade rest sig ensam på graven. Han beslutade sig för att inte dra upp den. Ett år gick och den ledsna pojken hade ännu inte kunnat dämpa sitt lidande över systerns död. Ofta gick han och sörjde vid sin systers grav. En dag såg han en råtta gnaga på plantans rot och sedan dö. Hans omedelbara impuls var att ta slut på sitt eget liv genom att äta stora mängder av denna roten men istället för att dö glömde han sin olycka. Han kom ofta tillbaka för att äta av den magiska roten och lärde även andra hur man använde den. (Upptecknad av Lebot, februari 1984, i Loltong, Pentecost Island) (2) Kavan idag Invånarna i Stilla Havet har i många hundra år odlat kava där den haft en stor kulturell betydelse och aktning. Idag har den däremot snabbt blivit en viktig inkomstbringande gröda. Det är också den enda arten som används i den traditionella farmakope n i Stilla Havet som nått fram till de västerländska laboratorierna för en industriell utveckling. Det kan leda till läkemedel för hundratals miljoner kroner och de fattiga önationerna förstår att de kan tjäna en massa pengar om inte läkemedelsföretagen anlägger egna plantager. På Hawaii finns redan viktiga odlingar. (2, 4) - 6 -

7 Kavadrycken Kavan är en nationaldryck som spelar en viktig roll i det sociala livet och har varit en ceremoniell dryck i många tusen år. Idag dricker man kava vid både traditionella ceremonier och vid informella sociala evenemang. Varför man dricker kava kan skilja sig från en ö och kultur till en annan. Kavadrickandet är därför mer en rit än en utsvävning. Gåvor av kava är en viktig del i många riter i samhällena och kan även ges för att få förlåtelse. Man dricker kava vid speciella ritualer som kan vara bröllop, manliga och kvinnliga invigningsceremonier och begravningar, markering av nyförvärvad social status eller bildandet av en ny vänskap. Kava kan också intas vid förberedelserna av en sjöresa eller som en bekräftels på ett avtal. Den betraktas som ett dryckesoffer till gudar och deras förfäder och man tror att den kan bota sjukdomar och häva förbannelser. Man anser att man kan få kontakt med sina förfäder och gudar genom att dricka kava. Den kan användas som ett tecken på respekt och god vilja eller en rituell dryck vid magiska, religiösa eller ceremoniella tillfällen Öborna går ofta till speciella platser för att dricka kava. Det kan vara männens hus, hövdingens hus eller en speciell plats för bara kavadrickande. Det anses att om man delar en skål med kava med en vän vårdar man vänskapen. Traditionen säger att man inte skall dricka kavan ensam. En viktig anledning till varför man dricker kava är dess sömngivande och ångestlösande egenskaper. På Hawaii drack förr alla klasser i samhällena kava för att slappna av. Det högre klasskiktet drack kava som ett tecken på gästfrihet, prästerna för rituella anledningar och för att kommunicera med andliga väsen, medan den lägre klassen för den avslappnande effekten kavan kunde ge. Oberoende av vilken ö, ceremoni eller metod som används för att preparera kava har öborna alltid druckit kava i skymningen och innan kvällsmaten. Detta beror troligen på kavans effekter. I de flesta samhällena var och är fortfarande kvinnor och barn uteslutna vid dessa ceremonier. Nuförtiden har det blivit vanligare att även kvinnorna dricker en kava som har en svagare styrka vid andra tillfällen än dessa ceremonier. Figur 3: Kava skål från Hawaii - 7 -

8 Vid de traditionella ceremonierna sitter männen i en cirkel med benen i kors runt en stor skål i trä som innehåller kavadrycken. Denna skålen kallas tano a. Man börjar med uppläsningen av rituella sånger över gäster, kavaroten och drycken. Därefter fylls kokosskal eller kalebasser med kava. Drycken går runt i cirkeln och varje bybo smuttar på den. När den sista deltagaren får skalet tar han de sista dropparna i munnen och spottar sedan ut dem på marken som ett offer till gudarna. I vissa samhällen reflekterar ordningen som deltagarna dricker kavan vilken social status deltagarna har. Under ceremonien hörs högtidliga handklappningar och sånger om kava. Kokosskalen fylls på hela tiden tills kavan tar slut. Därefter följer två olika reaktioner. Antingen följer en tystnad och deltagarna sätter sig ensamma jämte en glöd och röker pipa. Man anser att för mycket ljud dödar kavan och varje person koncentrerar sig på effekten av den. I andra kulturer får kavan en motsatt effekt och det är nu tid för konversationer. Deltagarna berättar historieroch myter eller diskuterar politik och andra ämnen som är viktiga. (2, 3, 5) Färdigställandet av drycken. Det finns två sätt att färdigställa drycken beroende på om man använder färska eller torkade rötter. Metoderna man använder sig av är mycket enkla och effektiva.de går ut på att man gör en enkel extraktion av de kemiska beståndsdelarna genom antingen tuggning eller malning av roten som sedan blötlägges. Den grönaktiga och mjölkiga drycken man får av de färska rötterna är betydligt starkare än den gråaktiga mixturen man får från torkade rötter. Ett traditionellt gammalt sätt att iordningsställa drycken på börjar med att de rengjorda och skrapade rötterna hamras med en sten och skärs därefter i små bitar. Bitarna tuggas sedan av män och kvinnor som helst skall vara friska pojkar och flickor med starka käkar och bra tänder. De tuggar tills de är utmattade och de äldre ser till att ingenting sväljs. När man tuggar roten ger den en brännande känsla samt en ihållande bedövning av tungan. Efter att ha flitigt tuggat roten till en mjuk massa bestående av små fragment och saliv, spottar man ut den i små skålar av kokosnötter. När kokosskalet är fyllt med många tuggbussar töms den i en större skål. Massan mixas nu med kallt vatten eller kokosmjölk tills den får rätt konsistens. Vanligtvis rör man om i skålen för hand och mixturen filtreras sedan genom fibrer bestående av barken från Hibiscus tiliaceus L., Malvaceae. Vätskan vrids sedan ur genom knådning av fibrerna 3-4 gånger. Detta utförs av en ung flicka som helst ska vara byns jungfru och som har blivit renad för ceremonin genom att ha tvättat sina händer och vrister. Idag är denna seden då unga pojkar och flickor tvingas tugga kavarötter förbjuden på de flesta Stilla Havsöarna. Nuförtiden färdigställs kavadrycken oftast på ett mer hygieniskt sätt. Först skrapar man rötterna och maler sedan dem mellan två stenar eller pulveriserar den mekaniskt på andra sätt. Kallt vatten tillsätts sedan och mixturen rörs om ordentligt i 5-10 minuter. Därefter filtreras mixturen genom fibrerna från kokosnötens löv. Oavsett vilken metod man använder för att preparera drycken på blir den gammal och avslagen inom några timmar och måste därför drickas så fort som möjligt På vissa öar, till exempel Västra Samoa, Fiji och Vanuatu, har drickandet av kava blivit mer avkristnat. Där gör man ett pulver av kava och säljer det sedan kommersiellt som te i muslinpåsar. Teet kan snabbt iordningsställas till dryck genom blötläggning i vatten. Det har också blivit möjligt att dricka kava på pubar och barer som då kallas nakamal. (1, 2, 5) - 8 -

9 Kemiska strukturer och aktiva substanser I rötterna på Piper methysticum Forst.(Piperaceae), som vi traditionellt kallar kava, finns de aktiva substanserna kavapyronerna. Analyser av sammansättningen i rötterna visar att färskt material består av 80% vatten. De torkade rötterna innehåller ungefär 43% stärkelse, 15% kavapyroner,12% vatten, 3.6% protein, 3.2% socker och 3.2% mineraler. Innehållet av kavapyroner kan emellertid variera i en torkad rot mellan 3% och 20% beroende på plantans ålder och kultivar. De aktiva beståndsdelarna i kava ryms huvudsakligen i dess kåda. Kavapyronernas molekyler består av ett skelett med 13 kolatomer. Sex av kolatomerna formar en bensenring som med hjälp av en dubbelbindning sitter fast på mättad pyronring. Dessa alphapyroner har en metoxylgrupp på kolatom 4 och en aromatisk styryldel på kolatom 6. Totalt har 15 föreningar blivit isolerade och fullständigt identifierade. Sex av dessa föreningar har stor betydelse för effekten: demethoxyyangonin, dihydrokavain, yangonin, kavain, dihydromethysticin och methysticin. De andra nio föreningarna är av mindre betydelse. Figur 4: Chemical Structure of Kavapyroner (Lebot, Cabalion 1986) Biosyntesen av kavapyronerna går via en förening av shikimisyravägen och acylpolymalonatvägen. Ett cinnamiksyraderivat bildar startsubstansen som ger bensenringen, bryggan och den kolatomen som bildar brohuvudet i pyronringen. De andra fyra kolatomerna i pyronringen erhålls från acetat. (2, 5) - 9 -

10 Även om man idag kan syntetisera sådana kavapyroner som methysticin och kavain framkallar dessa synteser inte samma psykologiska effekter som ett naturligt råektrakt gör. Effekten av kava beror tydligen inte på en enskild aktiv substans utan snarare på en mixtur eller blandning av flera kavapyroner som resulterar i en synergistisk effekt. Varje kavapyron är därför beroende av närvaron av de andra därför att ett oförändrat extrakt producerar ett mer potent resultat än en ensam och isolerad substans gör. (6) Kavadryckens effekter Kavadrycken ger en avslappnade effekt och om en person intar den känner han sig först milt euforisk och sedan hypnotisk. Dessa effekter fås på grund av kavapyronerna i drycken. En kavadryck som har preparerats genom tuggning och används med måtta har en egendomlig narkotisk inverkan. Den paralyserar de sensoriska nerverna samt först stimulerar därefter paralyserar musklerna och speciellt de nedre lemmarna berörs. Kava påverkar hjärtats funktion genom att öka dess kraft men minska dess hastighet och dessutom kan den först stimulera och därefter nertrycka andningscentrumet. Drogen stabiliserar även pulsen och den höjer inte kroppstemperaturen. Den framkallar transpiration, är lätt urindrivande och verkar som ett stomaticum. Dessutom är den aptitdämpande och motverkar en stark sjuklig fetma. (5, 6) En person som dricker kava varken pratar högt, slåss eller blir grälsjuk utan istället blir han lugn och vänlig. Han visar en tydligt ovilja att vara till besvär. Den som intagit kavadrycken har fortfarande kontroll över sitt förstånd och samvete därför att kava inte har en dämpande effekt på centrala nervsystemet utan verkar på ryggradssystemet. Det anses att kava kan lätta moraliskt obehag och ta bort ångest. Nästa dag vaknar en kavadrickare i en utmärkt form. (1, 6) En person som har druckit för mycket kava får en rubbad synförmåga med förstorade pupiller som reagerar mycket långsamt på ljus men även dubbelseende kan förekomma. Han får utöver detta en vacklande gång och det är svårt, om än omöjligt, att gå och han ser dessutom berusad ut. Det ända han vill göra är att sova. Faktum är att kava har blivit beskriven som det kraftigaste existerande sömnmedlet! (1, 6) Ett intag av ett halvt kokosnötsskal ( ml) av en kavabrygd är tillräckligt mycket för att få en person i djup och drömlös sömn inom 30 minuter. I genomsnitt innehåller en sådan emulsion g kåda med de aktiva kavapyronerna. Detta är ett utmärkt sömnmedel. När han vaknar nästa dag har han återfått sin normala fysiska och mentala kapacitet. Om man konsumerar kava i rimliga mänder ger den inte några efterverkningar jämförbara med alkoholens. Kava leder dessutom inte till missbruk och beroende.(2) När en persom bereder sin kavadryck geom att tugga på färsk kava känner han en ihållande bedövning i tungan och munnen. Detta beror på att kavapyronerna har framkallat en lokalbedövning i tungan och det är främst dihydrokavain och kavain som har den egenskapen. Tester har också gjorts som visat att de starkaste kavapyronerna, dihydrokavain och dihydromethysticin, även har en smärtstillande effekt. (3)

11 Den väsentligaste effekt man får av kavapyronerna är en centralt erhållen avslappning av skelettmusklerna. De påverkar också rörelsemönstret samt reflexrörelsens lättretlighet och det har visat sig att de har en spasmolytisk och antiinflammatorisk effekt. Tester har utförts kliniskt för att se om kavapyronerna passar som läkemedel mot epilepsi. Det visade sig vara olämpligt på grund av biverkningar såsom kräkning, diarre och allergiska hud reaktioner. (5) Enligt uppgifter från Läkemedelsverket finns det idag inget naturmedel eller naturläkemedel med kava i Sverige. I Tyskland är kavaroten däremot godkänd att användas mot nervös oro, stress och rastlöshet av German Commission E. och den finns också som en monografi i British herbal Pharmacopeia (vol. 2) och WHO (vol. 2). Kavans traditionella användning Kavan är en viktig ingrediens i många samhälles farmakope er i Stilla Havet. Många helbrägdagörares kunskaper och tro på kavans medicinska effekter gör att de föreskriver den mot olika krämpor och sjukdomar. Här följer en urval av dessa användningsområden. (2) I Nya Guinea dricker kvinnorna färsk tuggad kavarot som bedövningsmedel när de skall bli tatuerade. I vissa områden i detta landet dricker kvnnorna stora mängder när de är gravida för att underlätta förlossningen och stimulera mjölkproduktionen. Idag använder man på ön Vanuatu kava för att bota förstoppning. På ön Pentecost i Vanuatu har man sett att juice från pressade kavalöv droppas i örat för att behandla öronsmärta. För att behandla allmän olust och brist på energi på ön Tongoa i Vanuatu tar man juice som pressas ur malda kavalöv och blandar den i kallt vatten och appliceras sedan på kroppen genom massage. På Fiji anser man att kava är ett kraftigt svettdrivande medel. Kvinnor på Fiji betraktar kava som en styrkande dryck, ett laxermedel och urindrivande. Man anser att kroppens absorption av några koppar kava kan hjälpa till att klara upp de första stadierna av diarre.(7) På Cook Islands i Polynesien använder man fortfarande kava för att behandla besvär med urinen och troligen hjälper det på grud av dess diuretiska egenskaper. (8) I Pohnpei använder man kava profylaktiskt mot gonorre, medan man på Amerikanska Samoa använder kava som ett medel mot redan utbruten gonorre. Förgiftningar och kontraindikationer Används kava under en längre period eller i höga doser kan det uppstå en hudskada och en uttorkning av epidermis. Detta leder till ett avancerat exantem vars nässelutslag ger en intensiv klåda. Denna reaktion hittats endast hos dem som konsumerar stora mängder kava. Man vet inte vilka beståndsdelar i kavan som ger denna effekt och mekanismen bakom den är inte heller klarlagd. Vid upphörande av kavadrickande ändras tillståndet snabbt och det nya skinnet som bildas är lent och friskt. (1, 5) Den som konsumerar kava i stora mänder kan också drabbas av ett permanent tillstånd av apati vilken hindarar dem att äta tillräckligt. Men i motsats till alkohol framkallar kava sömn och lindrar oro vilket håller kavadrickaren lugn.(3)

12 Läkemedelsverket i Sverige har fått nedanstående uppgifter direkt från den tyska läkemedelsmyndigheten i april 1998 rörande produktinformation till tyska konsumenter: Avrådan från användning vid graviditet, amning och vid endogen depression. Uppmaning till kontakt med läkare vid astma, hudbesvär eller Parkinson. Information att produkten kan förstärka effekten av substanser med verkan på nervsystemet såsom alkohol, barbiturater, psykofarmaka och muskelrelaterade medel. Att överdosering bland annat kan ge symtom som svaghet, osäker gång, talrubbningar, cirkulationsbesvär, hudrodnad och vattenansamling i ansiktet. Under biverkningar omnäms risk för allergiska hudreaktioner, mag-tarmbesvär, motoriska störningar, huvudvärk, bröstsmärtor, svindel, synstörningar och gulfärgning av huden. Avslutande diskussion Kavas traditionella användning och historia är mycket intressant och jag tror att dess framtid kan bli lika spännande. På laboratorierna runt om i världen finns mycket mer att upptäcka om kavapyronernas effekt på människan och vilka mekanismer i kroppen som påverkas av dem. Både i USA och europa används mer och mer lugnande mediciner för att kunna hantera stressen som dagens samhälle utsätter dem för och varför skulle kava inte kunna bli ett intressant alternativ i framtiden? Genom mina studier av medicinalväxten Piper methysticum har jag inte bara lärt mig att den har intressanta egenskaper utan även fått en inblick i hur invånarna i Stilla Havet lever idag samt deras historia och traditioner. Kavan har varit en viktig del av öbornas liv i många tusen år och genom den kan vi lära oss mycket om folket på öarna. För de fattiga invånarna i Stilla Havet kan kanske också kava bli en trygg inkomstkälla för framtiden

13 Referenser 1. Banack, S.A., Cox, P.A.: Islands, Plants and Polynesians: An Introduction to Polynesian Ethnobothany; Dioscorides Press Lebot, V., Merlin, M. och Lindtsrom, L.: Kava: The Pacific Drug; Yale University Press: New Haven och London Lebot, V., Cabalion, P.: Kavas of Vanuatu; South Pacific Commission: Noumea, New Caledonia Mathlein, A.: Kava Roten mot allt ont; RES Samuelsson, G.: Drug of Natural Origin: A Textbook of Pharmacognosy; Apotekarsocieten: Stockholm 1999; 4:e upplagan 6. Steinmetz, E.F.:Piper Methysticum: Kava - Famous Drug Plant of the South Sea Islands; Published by the Author: Amsterdam Thomson, B.: The Fijians: The Study of the Decay of Custom; Heinemann: London Whistler, A.W.: Ethnobotany of the Cook Islands: The Plants, Their Maori Namnes and Their Uses: Allertonia