Regional Energi en drivkraft även i framtiden?

Transkript

1 Regional Energi en drivkraft även i framtiden? En rapport om kommunägda energibolags betydelse för regional utveckling 1

2 2

3 Stor betydelse för den regionala ekonomin Kommunägda energibolag utgör ett viktigt lokomotiv för den lokala och regionala ekonomin. Det handlar till exempel om: Stora investeringar i infrastruktur som kommer många till del. Bolagen är stora arbetsgivare vars inköp från omgivande näringsliv uppgår till stora summor. De har viktig roll att spela för att få till stånd grönare och smartare energitillförsel och energianvändning. Den roll som kommunägda energibolag har kommer inte alltid fram i samhällsdebatten. Vi vill här belysa dessa bolagss uppdrag och villkor och samtidigt lyfta fram den roll vi har för samhällsutvecklingen genom investeringar i infrastruktur och i hållbar produktion av el, gas och fjärrvärme. De 17 kommunägda bolag som ingår i Regional Energi står för nära 20 procent av energiinvesteringarna i Sverige. Samhällsnytta i fokus Målet för vår verksamhet är en kombination av samhällsnytta och affärsmässighet. Vi styrs inte av kvartalsresultat och snabba avkastningskrav utan har möjlighet att ha ett långsiktigt perspektiv för vår verksamhet. Vi vill bli bättre på att förklara de samhällsnyttiga mål som styr verksamheten. Ett antal exempel från vår verksamhet presenteras här för att belysa detta. Stark utveckling Sedan 1980-talet har bildandet av kommunägda bolag varit en tydlig trend i Sverige, även om många kommunägda energibolag går betydligt längre tillbaka än så. Samtliga svenska kommuner äger idag ett eller flera bolag i olika former, ofta tillsammans med andra närliggande kommuner. Vanligt förekommande verksamhetsområden för kommunägda bolag är hyresbostäder, avfallshantering, vattenförsörjning och energi. Mellan 1999 och 2009 ökade antalet kommunägda bolag i Sverige från drygt 1400 till drygt När det gäller kommunägda bolag verksamma inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning ökade antalet från 329 till 409. Bolagens totala omsättning inom detta område ökade under samma period från knappt 53 miljarder kronor till drygt 80 miljarder kronor. De kommunägda bolagen inom energiområdet får därmed allt större betydelse för energibranschen och för utvecklingen av framtidens energilösningar. 3

4 Ändring i ägande av elproduktion åren % Ägande av elproduktion, värden för år 2010 Staten 39,8% Kommuner 12,5% Övriga 8,1% Övriga Utländska ägare Kommuner Staten Källa: Svensk Energi Utländska ägare 39,6% Källa: Svensk Energi De fem största elproducenterna i Sverige och deras totala produktion i Norden år 2010 Statliga energibolag fortfarande störst I Sverige, såväl som i våra grannländer Norge, Danmark och Finland, dominerar offentligt ägda energibolag. Svenska Vattenfall, norska Statkraft, danska DONG Energy och finska Fortum är samtliga helt eller huvudsakligen statligt ägda och samtidigt störst på sina respektive hemmamarknader. De kommunägda energibolagen är små i jämförelse, men utgör sammantaget en betydande del av energibranschen i de nordiska länderna, i synnerhet i Sverige. Cirka 12 procent av elproduktionskapaciteten i Sverige ägs idag av kommuner. Staten äger cirka 40 procent, medan utländska ägare står för cirka 40 procent. Övriga ägare uppgår till cirka 8 procent. Tidigare var trenden att det utländska ägandet ökade. Denna har brutits och idag är det snarare kommunalt och övrigt ägande som ökar. Den svenska elproduktionen är starkt koncentrerad. De fem största elföretagen i Norden, med elproduktion i Sverige, svarade år 2010 för 85 procent av Sveriges totala elproduktion. I ett nordiskt perspektiv är siffran drygt 50 procent. Övriga 49% Skellefteå Kraft 1% E.ON 7% Vattenfall 18% Fortum 13% Statkraft 12% Källa: Svensk Energi Korta fakta om Regional Energi Omsätter tillsammans 43 miljarder kronor Har tillsammans nära 2 miljoner kunder Kommer under de kommande 5 åren att tillsammans investera uppskattningsvis 45 miljarder kronor 4

5 Stora investeringar i ny energi Enligt Svensk Energi uppgick energibranschens samlade investeringar år 2009 till cirka 39 miljarder. Det ska jämföras med industrins samlade investeringar på drygt 55 miljarder samma år. Energibranschens investeringar motsvarar därmed cirka 70 procent av vad hela den svenska industrin satsar. Trenden är tydlig, energibranschens investeringar ökar år för år en utveckling som ser ut att fortsätta. Enligt en enkät som Svensk Energi låtit göra kommer branschen att investera cirka 300 miljarder kronor fram till Fördelningen är ungefär 55 procent för elproduktion, 30 procent för elnät och 15 procent för övrig verksamhet. De kommunägda energibolagen är inga undantag. Under de senaste 5 åren har de 17 energibolagen i Regional Energi gjort investeringar för cirka 32 miljarder kronor. Under de kommande 5 åren kommer vi tillsammans att investera ytterligare 45 miljarder kronor, varav uppskattningsvis hälften handlar om hållbar energiproduktion. Energibranschens bruttoinvesteringar löpande priser mdkr Investeringar i industrin och energibranschen befintliga och nya anläggningar mdkr * Källa: SCB Industrin Energibranschen 73 procent av industrins totala nivå * Prognos. Källa: SCB 5

6 Energimarknaden i Norden NORGE ENERGIBOLAG OMS ÄGARE Statkraft 32 MSEK Helägt av norska staten Hafslund 13,3 MSEK Oslo kommun 53,73 % Fortum 34,10 % Agder Energi 10,3 MSEK Kommunägt 54,5 %, 30 st Statkraft 45,5 % BKK 5,2 MSEK Kommunägt 50,1 %, 17 st Statkraft 49,9 % Eidsiva Energi 4,4 MSEK Kommunägt Fjordkraft 4,3 MSEK Kommunägt och statligt ägt E-Co 4,2 MSEK Kommunägt Skagerak Energi 3,4 MSEK Statkraft 66,62 % Kommunägt 33,38 % DANMARK ENERGIBOLAG OMS ÄGARE DONG Energy 69 MSEK Danska staten 76,49 % Energi Danmark 8,7 MSEK Ägs bl. a. av SEAS och Sydenergi. El- och gashandel Vattenfall A/S 6,2 MSEK Vattenfall AB SEAS-NVE 4,0 MSEK Kooperation ägd av kunder (privatpersoner och företag) NRGi Amba 3,7 MSEK Kooperation ägd av kunder (privatpersoner och företag) Nordjysk Elhandel 3,2 MSEK Kommunägt Danske Commodities (El och gashandlare) 2,9 MSEK Privat Københavns Energi 2,2 MSEK Kommunägt 6

7 SVERIGE ENERGIBOLAG OMS ÄGARE Vattenfall (koncern) 205 MSEK (koncern) Helägt av svenska staten E.ON AG (koncern) 600 MSEK (koncern) Försäkringsbolag, banker, finansbolag, fonder och privatpersoner. Fortum OYJ (koncern) 56 MSEK (koncern) Finska staten >50 % Göteborg Energi 5,8 MSEK Kommunägt Tekniska Verken 5,3 MSEK Kommunägt Öresundskraft 4,3 MSEK Kommunägt Skellefteå Energi 3,6 MSEK Kommunägt Mälarenergi 3,0 MSEK Kommunägt Lunds Energi 3,0 MSEK Kommunägt FINLAND ENERGIBOLAG OMS ÄGARE Fortum OYJ 56 MSEK Finska Staten >50 % Pohjolan Voima 10,2 MSEK Kooperation av kommuner, skogsbolag etc. Helsingin Energia 8,5 MSEK Kommunägt Vattenfall Oy 6,4 MSEK Vattenfall AB Fingrid OYJ* 3,7 MSEK 12 % Staten, 25 % Fortum, 25 % Pohjolan Voima Oy, 38 % institutionella ägare Kymppivoima Hankinta 3,6 MSEK Ägs av regionala elbolag; Kymenlaakson Sähkö Oy Pohjois-Karjalan Sähkö Oy Savon Voima Myynti Oy Suur-Savon Sähkö Oy Som i sin tur ägs av kommuner, samhällen, kyrkor och till viss del privat TVO 3,2 MSEK Äger kärnkraftverk, Privatägt (Industrier och energibolag) bl.a. Fortum, Pohjolan Voima och EPV Vantaan Energia 2,4 MSEK Vanda och Helsingfors stad Savon Voima 2,4 MSEK Kommunägt *motsvarande Svenska kraftnät 7

8 Stor betydelse på både nationell och lokal nivå Bolagen i Regional Energi gör årligen inköp värda 33 miljarder kronor, varav i genomsnitt ungefär hälften är inköp från respektive bolags närområde. Samtidigt som bolagen tillsammans har cirka medarbetare har vi därmed stor betydelse för sysselsättning och utveckling både på lokal och på nationell nivå. Enligt Svensk Energi uppgår antalet anställda i hela energibranschen till cirka personer, varav alltså ungefär en tredjedel i de bolag som ingår i Regional Energi. Därtill har vi tillsammans cirka 1,8 miljoner kunder från norr till söder som samtliga kan ta del av den utveckling som nu sker. Drivande i omställningen till klimatneutral energiproduktion Sverige och resten av världen står inför den gemensamma utmaningen att stoppa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. De kommunägda energibolagen är en mycket viktig resurs för att få till stånd en grönare och smartare energitillförsel och användning. Vi styrs inte av kvartalsekonomi utan har ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv med tydligt fokus på kund- och samhällsnytta som utgångspunkt för vårt utvecklingsarbete Vår ägarstyrning innebär en möjlighet för våra ägare att förverkliga uppsatta politiska mål när det gäller till exempel klimatneutral energiproduktion. Det 8

9 innebär att lönsamhetsmål och miljömål kan gå hand i hand. Kommunägda energibolag har av naturliga skäl stark lokal förankring i sina respektive områden. Det innebär i sin tur att vi kan initiera projekt tillsammans med företag och andra aktörer på lokal nivå i syfte att utveckla klimatneutral energiproduktion. De kommunala energibolagen har en viktig roll att spela i det arbetet. Regionala utvecklingsprojekt De kommunägda energibolagen har under lång tid legat i framkant för att driva utvecklingen inom energiområdet framåt. Vårt särskilda uppdrag har inneburit och också möjliggjort att stora resurser lagts på att utveckla nya energilösningar i nära samarbete med kommuner, regioner och företag. Ett område som stått i särskilt fokus är energieffektivisering. Faktum är att all fjärrvärme i Sverige har initierats och startats av kommunägda företag, just i syfte att effektivisera energitillförseln. Därefter har energieffektiviseringen utvecklats vidare och arbetet har nu i hög grad skiftat till energieffektivisering hos kunden både privatpersoner och företag. Kommunala energibolag har ofta en central roll i att utveckla nya energilösningar som har stor lokal och regional betydelse, både genom konkret energieffektivisering men också för modern teknikutveckling. 9

10 Närhet skapar möjligheter Vår nära kontakt med den region vi verkar i innebär att även småskaliga möjligheter kan tillvaratas. Exempel: Lunds Energi tar tillvara spillvärme från flera större jordbruk utanför Lund. Ett samarbete som skapar arbetstillfällen inom jordbruket och samtidigt tar tillvara restprodukter som annars hade gått till spillo. Energieffektivisering Exempel: Samma energianvändning trots fler kunder. Det kommunägda energibolaget Mälarenergi har i flera decennier arbetat målinriktat med energieffektivisering. Trots en stadigt växande befolkning och ett allt större täckningsområde har den totala energikonsumtionen för Västeråsområdet legat i stort sett konstant. Tack vare energieffektivisering har det varit möjligt att ligga kvar på samma energikonsumtion trots att Västerås vuxit med invånare och att Mälarenergi kopplat in ytterligare cirka användare på samma nät. Genom utbyggnad av kraftvärme med sammanhängande fjärrvärme-/fjärrkylanät har Sverige byggt upp kanske världens effektivaste energisystem. Försäljning fjärrvärme Västerås, Försäljning, GWh

11 Teknikutveckling och stadsbyggnad Exempel: Lunds Energi skapar energilösningen för ESS i Lund och den helt nya stadsdel som kommer att byggas i anläggningens anslutning. År 2018 invigs ESS i Lund. European Spallation Source kommer att bli ett europeiskt ledande forskningscenter. En av huvudanledningarna till beslutet att placera ESS i Lund var den klimatneutrala energilösning som Lunds kandidatur kunde erbjuda. För första gången ska en ledande forskningsanläggning göras klimatneutral. Uppdraget att utveckla den energilösning som kan möjliggöra detta har gått till Lunds Energi och E.ON som tillsammans utför uppdraget. Energilösningen kommer inte bara att ge stora miljövinster, utan också spara stora pengar genom att energiförbrukningen blir lägre än hos motsvarande anläggningar. Pengarna som sparas kan i stället läggas på forskning. Energilösningen utgör också basen för utformningen av energiförsörjningen i Brunnshög, den nya stadsdel som kommer att byggas i anslutning till ESS. 11

12 12

13 Stöd för ökad lokal produktion av förnybar el Exempel: Bixia Miljöfond Bixia är Sveriges fjärde största elhandelsföretag och har el- och telefonikunder över hela Sverige. Bixia ägs av nio offentligägda bolag. Bixia avsätter varje månad 45 öre för varje privatkund. Pengarna går direkt till Bixia Miljöfond, därefter delar fonden ut cirka en miljon kronor per år till projekt som gynnar utvecklingen av lokalt producerad, förnybar el. Det gäller utvecklingen av elproduktion från förnybar el från exempelvis sol, vind, vatten och biomassa. Syftet är att bidra till en hållbar samhällsutveckling och stödja konkreta åtgärder som kan öka utbudet av närproducerad och förnybar el i Norden. Den uttalade ambitionen är att ta tillvara outnyttjad lokal energi runt om i Sverige och Bixia har därför knutit ett stort antal lokala elproducenter till sig. Genom att vara först med denna satsning har Bixia blivit störst i Sverige på lokal förnybar el och därmed lyckats göra miljön och klimatet till en konkret lokal fråga. Politiska förutsättningar för kommunägda energibolag Alltjämt som de kommunägda bolagen blir fler och dess verksamhet mer omfattande finns också en debatt om kommunägda bolags roll. Inför framtagandet av den här rapporten tillfrågades samtliga svenska riksdagspartier om deras inställning till att energibolag bedrivs i kommunägd regi. Det finns som väntat ideologiska skillnader mellan höger och vänster. Somliga menar att kommuner i grunden inte bör ägna sig åt aktiv näringsverksamhet, andra att man bör värna det gemensamt ägda i högre utsträckning än vad som är fallet idag. Samtidigt sker vissa förändringar av det som tidigare ansetts som djupt rotade värderingar. Exempelvis gör Moderaterna för närvarande en översyn av sin inställning till kommunägda bolag, flera andra partier har lyft frågan. Likheterna mellan partierna är emellertid större än skillnaderna. I princip samtliga partier är överens om att samhällsviktig infrastruktur och produktion inom energiområdet med fördel kan bedrivas i form av kommunägda bolag. Samtidigt menar de att det är viktigt att de kommunägda energibolagen ska bedriva sin verksamhet utifrån samma förutsättningar som privata bolag, och därmed inte ha avvikande krav på exempelvis lönsamhet, prissättning eller investeringar än vad som är fallet på marknaden. En intressant åsiktsskillnad finns mellan dem som menar att kommuner med sina energibolag bör agera föredöme och visa vägen när det gäller omställning till hållbar energiproduktion, och dem som menar att kommunägda energibolag inte ska agera på annat sätt än vad marknaden efterfrågar. Klart är att kommunägda energibolag har fått en allt mer betydande roll, och det är viktigt för de politiska partierna att förhålla sig till det när framtidens energioch miljöpolitik ska utformas. 13

14 Politiska frågor som är viktiga för oss Kommunägda energibolags verksamhet styrs av de generella regelverken i kommunallagen och i konkurrenslagen. Det innebär ett antal begränsningar för verksamheten. Trots detta förutsätts vi konkurrera med andra aktörer. Kommunägda energibolag måste få ha samma förutsättningar som andra, statligt ägda eller privatägda, energibolag. Kartan stämmer inte med terrängen Idag råder geografiska begränsningar för kommunägda energibolags verksamhet. I praktiken gäller helt andra gränser än vad den kommunala kartan visar. Kommunägda energibolag måste i högre utsträckning tillåtas att verka utanför kommungränsen då det krävs för att kunna ge kunderna så bra service som möjligt och för att främja utvecklingen inom energi- och miljöområdet. Tillståndsfrågorna För att öka produktionen av förnybar energi måste tillståndsprocesserna förändras och förbättras. Dagens tillståndsprocesser innebär att uppförandet av nya produktionsanläggningar så gott som alltid leder till långa och dyra tillståndsprocesser. Om Sverige ska kunna leva upp till uppsatta mål måste vi öka tempot och få tillstånd smidigare tillståndsprocesser. Som det ser ut nu är vi på väg i motsatt riktning med ökad byråkrati. Vi vill och kan investera för att få till stånd en klimatmässigt hållbar ökning av elproduktionen i Sverige. Vi hindras emellertid av ett regelverk som helt enkelt inte är i takt med sin omvärld. Energitjänster i kläm Energitjänster är ett område där de särskilda villkor som gäller för kommunägda energibolag slår hårt, med försämrad konkurrens och minskat utbud som konsekvens. Där hindrar konkurrenslagens så kallade förbud mot offentlig säljverksamhet de kommunala bolagen att agera på lika villkor med andra energibolag. Stor osäkerhet råder idag bland lokala politiker om var de juridiska gränserna går, och i det avseendet måste lagstiftningen bli mycket tydligare för att inte efterfrågade satsningar ska utebli. 14

15 Bild Kommunägda bolag har särskild roll Kommunägda energibolags verksamhet kan vara mer långsiktig och bidra till lokal och regional utveckling och affärsmässig samhällsnytta. Vårt uppdrag innebär att vi kan ha en långsiktighet i vårt engagemang. Våra omfattande investeringar och effektiviseringar kommer kommuninvånarna till godo. Klimatfrågorna kräver bolag som för nära dialog med sina kunder och som inte enbart ser till vinstmaximering i det korta perspektivet. De kommunägda energibolagen behöver tidsenliga affärsvillkor där vi kan konkurrera och utvecklas på lika villkor som privatägda bolag. 15

16 Borlänge Energi Eskilstuna Energi & Miljö Falu Energi & Vatten Gävle Energi Göteborg Energi Jämtkraft Jönköping Energi Lunds Energikoncernen Mälarenergi Skellefteå Kraft Sundsvall Energi Tekniska Verken i Linköping Telge Nät Trollhättan Energi Umeå Energi Växjö Energi Öresundskraft Produktion: Aspekta / sandekulla form & design Regional Energi 16