Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2007 Rampost 8 Regional miljömålsuppföljning

Transkript

1 1(35) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2007 Rampost 8 Regional miljömålsuppföljning Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Norrbottens län Projektnamn: Miljömålskommunikation Diarienummer: Länsstyrelsen tog 2006 med hjälp fram en kommunikationsplan för miljömålen. Med den som grund fokuserades insatserna under 2007 på en konferens med hållbarhet, miljö och miljömål som tema. Den 31 maj till 1 juni 2007 bjöd så Länsstyrelsen i Norrbotten in till miljökonferensen Miljöforum Norr 07 i Kulturens Hus i Luleå. Konferensen var ett avstamp i vårt fortsatta gemensamma arbete kring de regionala miljömålen. Här träffades människor som arbetar med miljö- och utvecklingsfrågor i länet för att diskutera, lyssna på inspirerande föredrag och se utställningar om miljömålen och länsstyrelsens miljöarbete. Föredragen filmades och vart och ett av dem finns tillgängliga att ta del av på Föreläsarna var såväl externa som interna. Karl-Henrik Robert från Det Naturliga Steget och Åsa-Britt Karlsson från Miljödepartementet lade en plattform för de båda dagarna med sina föreläsningar om hållbarhet och vad som är på gång nu inom miljöpolitiken. Marie Björklund och Lena Lagerstam tog frågan till en regional nivå med en redovisning av den fördjupade utvärderingen och de planerade åtgärdsprogrammen. En rad aktuella ämnen presenterades, bl.a. kommunernas miljöarbete, vindkraft, transporter, kulturmiljöer och biologisk mångfald. De båda konferensdagarna fanns länsstyrelsens medarbetare på plats i miljömålskiosker, där vårt dagliga arbete med att nå miljömålen presenterades. Utvärderingen var genomgående positiv och länsstyrelsens förhoppning och ambition är att någon form kunna återkomma med Miljöforum Norr 09. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Uppsala län Projektnamn: Översyn, förankring och handlingsplaner samt bättre uppföljningsmått

2 2(35) Diarienummer: Medlen har använts till att arbeta med revidering av regionala miljömål, ta fram underlag i form av data och text till bedömningar samt i arbetet med att sammanställa en uppföljningsrapport riktad till länets kommunpolitiker. Revidering av de regionala miljömålen inleddes under årets början genom möten med Länsstyrelsens interna arbetsgrupper. Syftet var dels att anpassa målen mer till de nationella skrivningarna, dels se över målår, formuleringar och målnivåer. Länet har under 2007 utökats med en till kommun, varför vissa areal- och utsläppsmål var särskilt i behov av revidering. Arbetsgrupperna gick igenom de befintliga regionala målformuleringarna och tog fram förslag på reviderade mål. För att få en bredare förankring av förslagen, inbjöds tjänstemän från länets kommuner till en workshop i april På workshopen fick kommunernas deltagare ge synpunkter på målförslagen. Utifrån inkomna förslag gjordes vissa förändringar innan förslagen skickades på remiss i juni. Remisstiden sträckte sig till november. Under december hann bearbetning av remissen påbörjas. Övriga delar av projektet gällde uppföljning av de regionala miljömålen och de nationella målen i länet. En projektgrupp med miljömålssamordnare och informatör arbetade under våren tillsammans fram ett upplägg för en rapport med kommunpolitiker som målgrupp. Rapporten beskriver läget i länet för varje miljökvalitetsmål samt fokuserar på vilka områden kommunerna särskilt kan arbeta med. Inom projektet togs data/statistik fram för att beskriva varje miljökvalitetsmål med två indikatorer. Även textunderlag och foton till rapporten arbetades fram i samverkan med arbetsgrupperna och en informatör. Rapporten är under tryck i januari 2008 och kommer att skickas ut till samtliga kommunala politiker i länet. En företagsrapport har även tagits fram i samverkan med Länsstyrelsen i Södermanland, där 3 företag intervjuats och goda exempel belyser deras miljösparande åtgärder. Rapporten ska i första han spridas till företag inom Uppsala län. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Uppsala län Projektnamn: Fiske i skyddsvärd marin natur Diarienummer: Projektet sker i samverkan mellan länsstyrelserna längs Bottniska vikens kuster med Uppsala län som samordnande. Skärgårdsutveckling SKUTAB AB har anlitats som konsult vid genomförandet. Sammanlagt sju skärgårdsområden har avgränsats. I anslutning till dessa har enkäter riktats till ägare av mark och vatten och till yrkesfiskare, samt i vissa fall närboende tätortsbor och medlemmar i båtklubbar. I detta förberedande arbete har samtliga fem län varit delaktiga vad gäller val och avgränsning av områden, planering för utsök av adresser, samt utformande av information till berörda. Enkätsvaren har erhållits anonymt, men grupperna ägare till lantbruksfastighet, helårsbostad och fritidsbostad samt kategorierna ovan kan hållas isär vid bearbetningen.

3 3(35) En betydande bearbetning av rådata vad avser ägare- och adressdata har således föregått utskickandet av enkäterna. Sammanlagt har ca 9620 enkäter skickats (inkl. påminnelser). Ett missöde i adressbearbetningen gjorde att kategorin, bebyggd lantbruksenhet, inte kom med i första omgången. Ett kompletterande utskick var nödvändigt i januari Svarsfrekvensen bedöms som hög där sammanlagt ca 3870 svar inkommit. Projektet har genom det nödvändiga kompletterande utskicket fått högre kostnader, vilket kommer att resultera i en försenad avrapportering. Merkostnaden kommer länsstyrelsen i Uppsala själv att stå för. Delrapporter för de sju områdena kan tas fram under våren Slutrapporten är nu planerad till hösten Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Södermanlands län Projektnamn: Uppföljning av reviderade regionala miljömål - behovsanalys, metadatahantering och indikatorpresentation. Diarienummer: Projektets resultat: Behovsanalys regional miljömålsuppföljning En behovsanalys som identifierade för vilka mål det fanns behov av att utveckla uppföljningen genomfördes under våren Analysen byggde vidare på tidigare förslag om länsegna indikatorer och utgjorde ett underlag i arbetet med måluppfyllelsebedömningen Ytterligare en behovsanalys, efter samma modell som 2007, har tagits fram i januari Länsegna indikatorer I behovsanalysen togs förslag fram på länsegna indikatorer. Beslut har tagits av länsstyrelsens styrgrupp för miljömålsarbetet att publicera 8 av dessa på Miljömålsportalen. Indikatorpresentationerna har skapats i skuggmiljön och de länsegna texterna skrivits. Idag (feb 2008) väntar vi på besked från RUS om publicering. I bedömningen har ytterligare 29 länsegna indikatorer/länseget dataunderlag använts som underlag. Gemensamt system för hantering av data och metadata De indikatorer som tagits fram har lagrats i en gemensam mapp som alla inblandade i miljömålsarbetet har tillgång till. För de indikatorer som ska publiceras finns rutiner för uppdatering och metadata fastställda. Länsstyrelsen har infört ett nytt dokumentlagringssystem Sharepoint där även gruppwebbplatser kan skapas. För att ytterligare underlätta hanteringen av dataunderlag till uppföljningen kommer en gemensam webbplats för miljömålsarbetet att skapas. Samverkan miljömålsuppföljning, miljöövervakning och vattenförvaltning

4 4(35) De indikatorer som tagits fram berör i första hand Ingen övergödning, men även Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Genom indikatorarbetet har arbetet med uppföljning av miljömålen, regional miljöövervakning och vattenförvaltning förts närmare varandra. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelserna i Östergötland, Örebro och Sörmland Projektnamn: Länssamordnade trafikindikatorer Diarienummer: På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Jan R. Eriksson vid VTI sammanställt ett fördjupat och breddat underlag för beslut om val av regionala trafikoch transportindikatorer. Utgångspunkten har varit primära trafik- och transportindikatorer, för olika trafikslag uppdelat på person- och godstransporter, som tagits fram av RUS. Östergötlands, Södermanlands och Örebro län har genomfört projektet i samarbete med VTI, där Jan R. Eriksson varit projektledare. Länen har bland annat lämnat synpunkter gällande efterfrågeaspekterna för trafikindikatorerna. Resultatet presenteras i rapporten Länssamordnade trafikindikatorer (bifogas), som beskriver några regionala trafik- och transportindikatorer samt i vissa fall metodförslag till hur de skall kunna beräknas. Analyser och kommentarer om modeller och data som behövs för att ta fram värden på indikatorerna ingår också. De önskade indikatorerna är dels det trafik- och transportarbete per transportslag som genereras av en region (i princip ett län) och dels förklarande indikatorer eller indikatorer som beskriver de färdmedel som alstrar trafik- och transportarbetet. I rapporten föreslås sex regionala indikatorer: Genererat trafik-/transportarbete Fyllnadsgrad Decoupling Modal split-andel Fordonsålder CO 2 Alla indikatorerna ovan avser beskrivning av vägtrafik. Decoupling och modal splitandel avser i relation till andra transportmedel. Urvalet skall ses som ett förslag till vad man kan börja med, med ett förväntat gott resultat relativt ekonomisk och personell insats. Användbarheten av föreslagna regionala indikatorer ökar om hänsyn tas till använda redan existerande indikatorer.

5 5(35) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Förstudie Indikatorutveckling: Tungmetaller i djur Diarienummer: Mängden data för metaller i biota i databasen på är väldigt stor. Tyvärr har merparten av dessa data inte samlats in för att användas specifikt för regional miljömålsuppföljning och trendanalyser. Det medför att det i dagsläget inte finns en enskild art, som kan användas för att beskriva tillståndet för metaller i biota regionalt. Ämnen och arter De särskilt farliga metallerna, kvicksilver (Hg), kadmium (Cd) och bly (Pb) har ingått i genomgången, samt nickel (Ni), som tillsammans med de övriga tre också är prioriterade enligt EU:s ramdirektiv för vatten. De tre arter som har mest data med jämnast spridning över landet är abborre, gädda och älg. Abborre och gädda har slagits samman till metallhalter i fisk. Slutsatser metaller i fisk För att tidsserier ska kunna skapas, där trender ska kunna utläsas, krävs stora mängder kontinuerliga data. Mängden data som finns i dagsläget är i de flesta län för liten för att tidsserier ska kunna genereras. Vill man ha en regional indikator för kvicksilver eller kadmium, nickel, bly, måste mer provtagning och fler analyser göras. Vilken mängd data som bör samlas in, hur ofta prover ska tas och från vilka platser, behöver utredas. Slutsatser metaller i älg Om älgen väljs som indikator kan bara de 7 län som idag har data dra nytta av den som regional indikator. Ska den användas som en aktiv indikator med aktuella data, måste programmet utvidgas så att fler län kan vara med. Det kommer i så fall att krävas provtagning årligen under många år framöver. Indikatorer distriktsvis Då ingen art har data som är heltäckande för samtliga län och de tidsserier som finns ofta är för korta för att trender ska kunna upptäckas, skulle en sammanslagning till större distrikt kunna utnyttjas, t.ex. enligt uppdelningen i vattendistrikten. De län som ingår i varje distrikt skulle i så fall kunna få tillgodoräkna sig indikatorn från den eller de platser som provtas inom distriktet och använda den i den regionala uppföljningen. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Uppdatering av länets indikatorer på miljömålsportalen Diarienummer: Den regionala uppdateringen av indikatorer på miljömålsportalen följer de nationella riktlinjerna. Dvs, indikatorerna för Jönköpings län har uppdaterats i juni respektive i november 2007.

6 6(35) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Uppföljning av länets nya regionala mål Diarienummer: Uppföljningen av alla miljömål för Stockholms län är nu presenterad på miljömålsportalen. Kompletterande information och länkar har lagts ut på Länsstyrelsens egen webbplats. Uppföljningen har dokumenterats i miljömålsverktyget AdminABZ. Utföraren av detta projekt (Lena Mathiasson) har samarbetat internt på Länsstyrelsen med de miljömålsansvariga enheterna, den regionala miljöövervakningen och vattendirektivet. Hon har också tittat på vad RUS, andra län och målmyndigheter har gjort för att bland annat dra nytta av olika indikatorer. Resultaten av miljömålsuppföljningen har spridits i länet. Syftet är att resultaten ska kunna användas i länets verksamheter för att bidra till att miljömålen uppnås. Vi har gjort en uppföljningsrapport, saldo Saldo 2007 har tryckts och delats ut till alla medarbetare på Länsstyrelsen och skickats ut till länets kommuner, företag, organisationer, myndigheter och skolor. Den 25 maj höll vi ett seminarium för länets kommuner, där uppföljningsresultaten presenterades. Där visades även vilka av de indikatorer som vi använt som är möjliga att bryta ner på kommunnivå. Vi informerade om uppföljningen i nyhetsbrevet Miljö och Plannytt AB-län. Den gemensamma informations- och kommunikationsstrategin har använts som grund för informationsinsatserna. Strategin togs fram av länet i samarbete med länsstyrelserna i Uppsala och Sörmlands län. En följd av informationsarbetet är att vi har fått mycket respons från olika aktörer som använt sig av saldo 2007 i sitt arbete. Vi har också blivit tillfrågade att tala på flera olika seminarier etc. Länk till saldo 2007: ebb.pdf Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Indikatorutveckling inom biologisk mångfald Diarienummer: Det finns en mängd data som kan användas vid utvecklingen av indikatorer för biologisk mångfald. T.ex: Miljöövervakningen Regionalt utvecklingsprojekt: Identifikation av artrikedomsindikatorer på torrmarker (evertebrater)

7 7(35) Ideella krafter (tex artportalen) Miljöövervakning Den nationella miljöövervakningen har pågått under många år och det finns långa mätserier för vissa parametrar. Exempel på två möjliga indikatorer för biologisk mångfald är: Dagaktiva fjärilar och spillningslevande bladhorningar (dyngbaggar). De båda förslagen på indikatorer är exempel på artgrupper som återkommande inventeras inom miljöövervakningen. För att få bra och tillförlitliga indikatorer är tillgång till långa mätserier ett bra underlag. Dagaktiva fjärilar svarar snabbt på förändringar i habitatet och är dessutom känsliga för förändringar i klimatet. Vid tillgång till långa mätserier kan man exempelvis se eventuella effekter av minskande andel dagfjärilsmiljöer över tiden. Minskande andel dagfjärilsmiljöer kan i sin tur visa på minskande biologisk mångfald då vissa typer av miljöer som är viktiga för mångfalden minskar i antal. Många av de rödlistade dyngbaggarna är knutna till torra, soliga betesmarker med sandblandad jord. Övervakningen kan ge information om antal arter/lokal, medelvärde för antal individer av respektive art/spillning och lokal. Både miljöövervakningen av dagaktiva fjärilar och spillningslevande bladhorningar skulle kunna användas som indikatorer för biologisk mångfald inom miljömålsarbetet. Regionalt utvecklingsprojekt Länsstyrelsen i Jönköpings län har under år 2007 arbetat med ett projekt kallat: Identifikation av artrikedomsindikatorer (evertebrater) på torrmarker. Ett regionalt utvecklingsprojekt med bidrag från biologisk mångfald, Naturvårdsverket. Inom projektet har man tittat på data från alla artinventeringar av evertebrater på torrmarker som har genomförts i landet. Inventeringarna är av väldigt skiftande grad och kvalitet. Projektet syftar till att få fram ett antal arter som är enkla att identifiera och lätta att hitta i fält. De arter som man får fram i projektet ska ge en indikation på den biologiska mångfalden på lokalen. De arter som indikerar på hög biologisk mångfald på torrmarket kan sedan användas som underlag för framtagande av indikatorer för biologisk mångfald inom miljömålsarbetet. Ideella krafter Sedan 2005 arbetar Länsstyrelsen i Örebro län tillsammans med K, F, G, D, S, U län och ArtDatabanken med ett projekt för att bättre ta tillvara ideellt insamlad artdata i länsstyrelsernas arbete. En delrapport, "Samverkan kring data om biologisk mångfald", används som underlag i det fortsatta arbetet, har tagits fram i projektet har det gjorts en nystart på projektet för att ta fram mer konkreta resultat. Några mål med projektet är bl.a. att ta fram en koppling mellan Artportalen och länsstyrelsernas GISmiljö, utreda frågor om sekretess och kvalitetssäkring utifrån länsstyrelsernas önskemål och utvärdera användbarheten av ideellt insamlat artdata inom miljöövervakningen och annat arbete inom lst. Ett annat mål är att kunna ta fram en exempelsamling eller "handbok" för samverkan mellan lst och ideella artinventerare. Erfarenheter från detta projekt kan leda till utveckling av indikatorer för biologisk mångfald inom miljömålsarbetet. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Framtagande av indikatorer och säkerställande av dataflöden för uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv.

8 8(35) Diarienummer: Projektets mål har varit att ta fram indikatorer som följer upp Stockholms läns miljömål under Ett rikt växt- och djurliv och se till att dataflödena för dessa indikatorer så långt som möjligt är säkrade. Denna genomgång är även tänkt att kunna användas av andra län i deras uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv. Arbetet har skett enligt nedanstående steg: 1. Omvärldsanalys. En genomgång av inom Ett rikt växt- och djurliv möjliga indikatorer och pågående arbeten på olika länsstyrelser, RUS, Naturvårdsverket och andra centrala myndigheter med flera. 2. Behovsanalys - vad behövs för en bra uppföljning, vilka nya initiativ behövs för att genomföra detta och vad skulle det kosta? Behovsanalysen kan sedan ligga till grund för framtida prioriteringar och medelsansökningar. 3. Genomgång och beslut av vilka indikatorer som är praktiskt och ekonomiskt möjliga att använda i nuläget. 4. Resultatrapporteringen består av ett PM. Där uppföljningsbehovet och föreslagna nya indikatorer finns presenterade liksom en omvärldsanalys. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Uppföljning åtgärdsprogram 2, Jönköpings län " Djuren och växternas år" Diarienummer: Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att i i bred förankring i länen utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen. Den här rapporten visar arbetsläget år 2007 för första generationens åtgärdsprogram. Under åren har fyra åtgärdsprogram tagits fram enligt följande: Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Rapport nr 2003:39. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Bara naturlig försurning delmål 2 och 5. Rapport nr 2004:46. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet. Rapport nr 2005:55. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Rapport nr 2007:7. I rapporten redovisas i vilken utsträckning åtgärderna har genomförts fram till augusti år Totalt rör det sig om 170 åtgärder och resultatet redovisas i översiktliga tabeller och diagram. För att ta del av fullständiga beskrivningar av åtgärderna hänvisas till åtgärdsprogrammen.

9 9(35) Arbetet med att genomföra de första två åtgärdsprogrammen har inte prioriterats i den utsträckning som förväntades när Länsstyrelsens styrelse tog beslut om programmen. Detta gäller både kommunerna, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Femton procent av åtgärderna i de tre första programmen har inte påbörjats och framför allt har en stor andel av de pågående åtgärderna påbörjats ett eller flera år senare än planerat. Under år 2007 har bilden dock förbättrats och ett stort antal åtgärder har påbörjats. Trenden är alltså positiv när det gäller åtgärdsprogrammens förankring hos de aktörer som är genomförare av åtgärderna. Det finns inga ekonomiska medel avsatta för att genomföra åtgärder utifrån de regionala prioriteringar som görs i åtgärdsprogrammen. I stort sett alla medel till miljöarbetet är centralt styrda till sina särskilda områden, till exempel områdesskydd och kalkning. Det begränsar kraftigt möjligheterna att genom åtgärdsprogrammen påverka i vilken utsträckning miljökvalitetsmålen uppnås. De flesta åtgärder är därför anpassade till att kunna genomföras till låga kostnader eller inom befintlig verksamhet. Åtgärdsprogrammen kan ändå spela en betydelsefull roll genom att bidra till att effektivisera och öka arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Exempel på detta kan vara förbättrad samverkan mellan olika aktörer, förbättrad information och kunskapsunderlag och prioritering av miljöarbetet utifrån miljömålen. Projektet har inneburit att samtliga åtgärdsprogram har följts upp, inte enbart ågp för djuren och växternas år. Rapporten finns att ladda ner på Länsstyrelsen i Jönköpings Län s hemsida rapport nr 2007:37. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Uppföljningsrapport Diarienummer: I december 2002 beslutade Länsstyrelsens styrelse om regionala miljökvalitetsmål för Jönköpings län. De regionala miljökvalitetsmålen reviderades under 2006 och nu gäller 14 miljökvalitetsmål och 70 delmål för Jönköpings län. Hur läget är för de 14 miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål redovisas i denna rapport. Miljömålen bedöms med hjälp av smiley s. Grön smiley innebär att det är möjligt att nå målet inom utsatt tid. Gul smiley innebär att det är möjligt att nå målet inom utsatt tid men att det krävs ytterliggare åtgärder. Röd smiley innebär att målet inte kommer att nås inom utsatt tid. Det bedöms att hälften av de 14 miljökvalitetsmålen inte kommer att nås och den resterande hälften kan vara möjliga att nå. För delmålen ser det lite ljusare ut. 23 delmål bedöms kunna nås, 26 delmål kan vara möjliga att nå och 21 delmål kommer inte att nås. För Begränsad klimatpåverkan finns ett mål på medellång sikt som innebär att utsläppen av klimatpåverkande utsläpp ska vara 25 % lägre år 2020 än år Målet motsvarar det nationella målet enligt klimatpropositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan, prop 2005/06:172. För att nå målet på medellång sikt krävs insatser som minskar utsläppen ytterligare. Bedömningen av miljökvalitetsmålen är inte lika med summan av delmålen utan många andra faktorer är avgörande för uppfyllelsen av hela miljökvalitetsmålet. Det får till följd att ett miljökvalitetsmål kan få en röd

10 10(35) smiley trots att delmålen har bedömts med grön smiley (se till exempel Begränsad klimatpåverkan). Det är fortfarande en lång väg kvar tills de stora miljöproblemen är lösta. Nu pågår ett stort revideringsarbete av de nationella miljökvalitetsmålen. År 2009 kommer nya miljökvalitetsmål att gälla. Detta medför att våra regionala miljökvalitetsmål med tillhörande delmål kommer att revideras under år Eftersom många av delmålen är tidsatta till år 2010 kommer nya delmål med nya målår att arbetas fram. Förhoppningen är att vi ska närma oss och förhoppningsvis nå miljökvalitetsmålen. Vi bör dock hålla i minnet att miljöarbetet är omfattande och för att lösa många av dagens miljöproblem måste vi samarbeta globalt. Ovanstående är sammanfattningen från rapporten. Rapporten finns att ladda ner på Länsstyrelsen i Jönköpings Län s hemsida rapport nr 2007:44. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Framtagande av indikatorer och säkerställande av dataflöden för uppföljning av Ingen övergödning. Diarienummer: Projektets mål har varit att ta fram indikatorer som följer upp Stockholms läns miljömål under Ingen övergödning och se till att dataflödena för dessa indikatorer så långt som möjligt är säkrade. Denna genomgång är även tänkt att kunna användas av andra län i deras uppföljning av Ingen övergödning. Arbetet har skett enligt nedanstående steg: 1. Omvärldsanalys. En genomgång av inom Ingen övergödning möjliga indikatorer och pågående arbeten på olika länsstyrelser, RUS, Naturvårdsverket och andra centrala myndigheter med flera. 2. Behovsanalys - vad behövs för en bra uppföljning, vilka nya initiativ behövs för att genomföra detta och vad skulle det kosta? Behovsanalysen kommer sedan ligga till grund för framtida prioriteringar och medelsansökningar. 3. Genomgång och beslut av vilka indikatorer som är praktiskt och ekonomiskt möjliga att använda i nuläget. 4. Indikatorframtagande. Utifrån punkt tre har indikatorer tagits fram som följer upp de olika regionala målen under Ingen övergödning. Dataflödena för dessa indikatorer är så långt som möjligt säkrade. 5. Resultatrapporteringen består av ett PM med utförliga uppföljningsrutiner. Detta PM ska sedan ligga till grund för uppföljningen av Ingen övergödning. Som bilaga ligger omvärlds- och behovsanalysen. Länk till Ingen övergödning - Regionala indikatorer för uppföljningen av miljökvalitetsmålet (pdf):

11 11(35) Ingen_overgodning_webb.pdf Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Faunapassager längs vägar och järnvägar Diarienummer: Faunapassager som miljöindikator Antal åtgärdade platser Region VAST STHLM SO SK MITT MADALN Åtgärdsår Antalet vägövergångar där Vägverksregionerna: Väst (VAST), Stockholm (STHLM), Sydost (SO), Skåne (SK), Mitt (MITT) och region Mälardalen (MADALN) utfört åtgärder i form av hyllor, artificiella stränder, torrtrummor, nät/stängsel eller markeringsstenar. Trafiken är ett av utterns och många andra djurs största hot och antalet uttrar som blir offer för trafiken ökar stadigt med ökande antal bilar och utbyggnad av vägnätet. Utterpopulationen i Sverige uppskattas idag till ca djur och uttern är upptagen som sårbar i svenska rödlistan då antalet reproduktiva djur beräknas vara färre än 1000 individer. Med nyligen fastslaget åtgärdsprogram är det angeläget att skapa indikatorer för att kontrollera och följa upp arbetet med att skapa förutsättningar för utterns framtida populationsökning. Anläggandet av faunapassager vid vägövergångar kan möjliggöra en säkrare passage för djur som färdas längs vattendragen. För mindre däggdjur kan åtgärderna bestå i kulvertar, torra passager i strandbanken, stängsel eller att erbjuda markeringsplatser för utter. Kulvertar kan anläggas som ett rör genom vägbanken på sidan om vattendraget och i sådan höjd att passagen inte påverkas av hög vattenföring. Röret kan också hänga på insidan av brofundamentet. Torrpasssage kan också erbjudas genom att anlägga en strandbank vid brofundamenten där man med fyllnadsmaterial bygger upp den naturliga

12 12(35) strandbanken till en nivå dit vattenståndet normalt inte når. Stängsel används med fördel i kombination med andra åtgärder för att förhindra att vilt ändå tar sin väg över vägbanan istället för genom trumman/under bron. En ytterligare åtgärd i avsikt att påverka utterns färdväg är att erbjuda lämpliga markeringsplatser i form av stenar eller block intill eller under bron så att djuret väljer denna väg istället för på sidan av bron, över vägen. Genom att utveckla en tydlig indikator utifrån de av Vägverket och framgent Banverket åtgärdade passagerna och uppföljning av åtgärder som utförs i framtiden, får vi en möjlighet att följa takt och ambitionsnivå på åtgärdsarbetet. Slutlig indikator utvecklas i samarbete med trafikverken. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Stöd till kommuner företag och sektorer Diarienummer: Miljömålssekretariatet har bistått kommuner mm med material och information om miljökvalitetsmålen när det har efterfrågats. Miljömålssekretariatet har även på eget initiativ deltagit vid mässor, föreläsningar, seminarier mm och spridit information och berättat om länets miljökvalitetsmål och åtgärdsprogram. Vid två tillfällen under året har vi samlat miljömålssamordnarna i länets kommuner och informerat och diskuterat kring länets miljömålsarbete. Vi har bland annat kommit fram till att vi ska arbeta med kommungemensamma indikatorer för Jönköpings län. Under 2008 kommer vi påbörja arbetet med fyra kommungemensamma indikatorer som handlar om: gifter i slam, hushållsavfall, kollektivtrafik och ekologiska inköp inom kommunal förvaltning. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kronobergs län Projektnamn: Data och metadata för miljömålsuppföljning Diarienummer: Data och metadata från Kronobergs läns miljömålsuppföljning har matats in i databasen adminabz. Data har dels hämtats från tidigare producerade rapporter och dels genom direkt kontakt med berörda handläggare. Data för framför allt tidsserier anpassade för att man ska kunna ta fram diagram har matats in i systemet, tillsammans med grundläggande metadata. Metadata för våra miljömålsdata har organiserats på ett sådant sätt att det ska passa för en ev. överföring av data till Miljömålsportalen. I nuläget är det bara en person som har arbetat med att mata in data. Det beror på att systemet tyvärr inte är så enkelt att använda att det är lämpligt att respektive handläggare sköter det inom sitt ordinarie arbete.

13 13(35) Data och metadata i adminabz har organiserats överskådligt och data kan nu lätt tas fram för t.ex. diagram till Nyhetsbrev, till uppföljning av miljömålsarbetet och som underlag i rapporter. Systemet är fortfarande inte helt optimalt för uttag av olika former av metadata. En annan förbättring som behövs är att den som matar in själv ska kunna organisera ordningen på de metadata som ska föras in. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kronobergs län Projektnamn: Miljömålsarbete inom uppföljning i Kronobergslän 2007 Diarienummer: Länsstyrelserna i sydlänen har ett samarbete för utveckling av miljömålsarbetet. Möten har hållits i Växjö och Halmstad. Sex av länets åtta kommuner har besökts och miljömålsarbetet har diskuterats främst med kommunernas tjänstemän, men även med politiker. I februari visades filmen en obekväm sanning för gymnasiestudenter och personer i Länsstyrelsens nätverk för miljömålsarbete. Ca 1000 personer såg filmen. De regionala indikatortexterna har uppdaterats och bedömningar av miljömålens uppfyllande har gjorts på portalen. Länsstyrelsen har vidare lämnat yttranden till flertalet av de remisser som kommit rörande den fördjupade utvärderingen Länsstyrelsen har deltagit vid miljömålsdagarna som hölls i Östergötland. Intern samordning har inneburit att miljömålsgruppen har träffats fyra gånger för att planera miljömålsarbetet och interna miljömålsfora har organiserats. Länsstyrelsens sida för miljömålsarbetet har uppdaterats regelbundet. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kronobergs län Projektnamn: Nyhetsbrev miljömål i Kronobergs län. Fyra nummer under år Diarienummer: Fyra nyhetsbrev för miljömålsarbetet har framställts. Dessa skickas ut i tryckt form till kommunernas styrelser och nämnder. Därtill går de ut via e-post till drygt 600 prenumeranter, företag, kommuntjänstemän, länsstyrelser, skolor, organisationer m.fl. Nyhetsbreven finns att ta del av på Länsstyrelsens hemsida.

14 14(35) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län Projektnamn: Kommunikation och presentation - ett flertal delprojekt Diarienummer: Inom kommunikation och presentation har två mässor och ett miljömålsseminarie hållits. Vi deltog på stora Nolia med en monter utomhus. Till den mässan togs både informationsmaterial i form av en populärversion av Miljötillståndet i Västerbottens län uppföljning av miljömålen 2006, fram. Dessutom har vi tagit fram skyltar om de regionala miljömålen med kortare texter m m. Vi koncenterarde montern till att handla om klimat, förorenade områden, odlingslandskapet och skogen. Men alla miljömålen fanns i montern. I november deltog Länsstyrelsen på Livsstilsmässan. Vi hade då också en monter samt att vi arrangerade ett miljömålsseminarie för politiker, tjänstemän och intresserad allmänhet. Till den mässan tog vi också fram en miljömålskalender för De två info tillfällena om skoter i fjällen har inte genomdrivits då det inte fanns något bra tillfälle. Däremot bedömer vi att detta täcks av de två mässtillfällena särskilt Stora Nolia då vi stod ute och nästan bredvid skoterförsäljarna. Informationsfoldern om samverkansgrupperna har tagits fram. Tävlingen för eleverna har också genomförts. Den blev mycket uppskattad och vill man läsa mer finns det på vår miljömålshemsida Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län Projektnamn: Kommunikation och presentation - ett flertal delprojekt Diarienummer: Inom kommunikation och presentation har två mässor och ett miljömålsseminarie hållits. Vi deltog på stora Nolia med en monter utomhus. Till den mässan togs både informationsmaterial i form av en populärversion av Miljötillståndet i Västerbottens län uppföljning av miljömålen 2006, fram. Dessutom har vi tagit fram skyltar om de regionala miljömålen med kortare texter m m. Vi koncenterarde montern till att handla om klimat, förorenade områden, odlingslandskapet och skogen. Men alla miljömålen fanns i montern. I november deltog Länsstyrelsen på Livsstilsmässan. Vi hade då också en monter samt att vi arrangerade ett miljömålsseminarie för politiker, tjänstemän och intresserad allmänhet. Till den mässan tog vi också fram en miljömålskalender för De två info tillfällena om skoter i fjällen har inte genomdrivits då det inte fanns något bra tillfälle. Däremot bedömer vi att detta täcks av de två mässtillfällena särskilt Stora Nolia då vi stod ute och nästan bredvid skoterförsäljarna. Informationsfoldern om samverkansgrupperna har tagits fram. Tävlingen för eleverna har också genomförts. Den blev mycket uppskattad och vill man läsa mer finns det på vår miljömålshemsida

15 15(35) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kalmars län Projektnamn: Agrarhistoriska lämningar och småbiotoper i ett landskapsperspektiv Diarienummer: Enligt de miljömål som berör odlingslandskapet ska bland annat värden som uppkommit genom lång och traditionsenlig skötsel samt småbiotoper bevaras för kommande generationer. Projektet har syftat till, att uppskatta hur mycket agrarhistoriska lämningar och småbiotoper som idag vårdas samt vilken kunskap som finns om dessa. Utifrån den erfarenheten har förslag lyfts fram på kunskapsunderlag för att följa upp berörda miljömål. Uppgifter om dessa värden har insamlats i fält. Avsikten var att dokumentera mängd, läge och status på alla värdefulla objekt inom ett antal utvalda områden. Denna insamlade kunskap har sedan jämförts med motsvarande kunskap inom Landsbygdsprogrammet. Referensområden har varit gammal inägomark inom 15 byar i Kalmar län. Resultatet av undersökningen har visat, att tre av fyra av alla historiska lämningar och småbiotoper var vårdade i enlighet med miljömålen. Knappt hälften av lämningarna låg i marker med miljöersättning. Av de lämningar som vårdades låg lite drygt hälften i marker med ersättning, resten vårdades utanför Landsbygdsprogrammet. Den största andelen lämningar med miljöersättning hade ersättning för vård av betesmarker, endast en mindre andel för vård av natur- och kulturvärden i åkermark. Störst kunskap om odlingslandskapets vårdade värden finns därför i betesmarksstödet. Värdena är dock bara kända i betesmarker med särskilda värden. Kulturstödet har en mer detaljerad kunskap, men fångar bara en mindre del av alla marker med ersättning. Kunskapen inom dessa olika ersättningsformer är svår att kombinera med varandra, vilket försvårar uppföljningen. De lämningar som vårdas i enlighet med miljömålen men utan miljöersättning går inte att följa upp med Landsbygdsprogrammet. Därför måste det inom miljömålsarbetet även finnas verktyg som tillåter en enhetlig övervakning av hela odlingslandskapet Metoden i detta projekt omfattar alla odlingslandskapets värden på regional nivå och kan vara ett sätt att bevaka att miljömålen nås. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kalmars län Projektnamn: Länsstyrelsen Kalmar läns uppföljningsarbete Diarienummer:

16 16(35) Under 2007 har en regional de Facto framställts - Miljötillståndet i Kalmar län 2007 (Meddelande 2007:18, kan laddas ner i pdf-format på Den är baserad på miljömålsbedömningarna som gjordes hösten 2006, men inkluderar också fakta som framkommit under Skriften riktar sig till både allmänhet, kommuner och andra myndigheter, och presenterar bedömningarna av möjligheterna att nå de regionala miljömålen och det arbete som bedrivs för att nå dem. Skriften är också underlag för arbetet med att revidera de regionala miljömålen som genomförs under vintern 2007/2008, och kompletterar resultaten från Länsstyrelsens miljöövervakning. Utifrån bedömningar av möjligheterna att nå övergödningsmålet har en konsekvensanalys gjorts avseende den samhällsekonomiska nyttan av åtgärder för att förbättra reningen av enskilda avlopp. Den utgjorde en del av underlaget för det Åtgärdsprogram för Kalmar läns kustvatten (Meddelande 2007:15) som Länsstyrelsen har tagit fram under Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län Projektnamn: Arsenik i bergborrade brunnar Diarienummer: Länsstyrelsen har under 2007 sammanställt allt tillgängligt material från kommuner, forskare och SGU. Resultatet har sammanställts och kommer att redovisas i rapportform med en koppling mot totala antalet bergborrade brunnar i länet. Rapporten kommer att färdigställas och vara klar innan slutet på mars Under hösten 2007 anordnade Länsstyrelsen Västerbottens län tillsammans med Socialstyrelsen ett nationellt arsenikseminarium med lokalisering här i länet (Umeå). Under seminariet fördes diskussioner om hur vi ska arbeta vidare med den länsaktuella arsenikfrågan och mer samarbete med kommuner och forskare är på gång. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Gotlands län Projektnamn: Inventering av radioaktiva utsläpp Diarienummer: En enkät har tagits fram för uppföljning av ett av det gotländska delmålen för Säker strålmiljö. Delmålet handlar om utsläpp av radioaktiva ämnen. Enkäten har skickats ut till olika verksamheter inom privat näringsliv, kommun, militär och statliga myndigheter för att ta fram underlag för uppföljningen. Efter sammanställning av resultaten från enkäten är det klarlagt att det på Gotland inte finns utsläpp till miljön av

17 17(35) radioaktiva ämnen så att det nationella målet inte kan hållas. Genom klarläggandet är också det regionala delmålet nått. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbottens län Projektnamn: Div fjällprojekt / Skoter i fjällen/ Klimatförändringar Diarienummer: Länsstyrelsen i Västerbotten har tillsammans med Norrbotten deltagit i Fjällbjörkmätarprojektet. Rapport har färdigställts. Projektet fortsätter för att ev utreda om det kan tillämpas på uppföljning av miljömålet. Under 2007 har Fjällänsgruppen träffats två ggr och också deltagit i en workshop på Abisko forskningsstation för att presentera och reda ut ev samarbetsmöjligheter med avseende på uppföljning, miljöövervakning och gemensamma indikatorer för fjällen. Arbetet fortsätter under Trädgränsprojektet sätts igång under 2008 som samarbete mellan MÖV och miljömålsuppföljning. Det kommer att pågå under för både Västerbotten och Norrbotten. Skoterräkningen kommer att genomföras vintern Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Gotlands län Projektnamn: Sola säkert Diarienummer: Länsstyrelsen har under sommar säsongen 2008 fortsatt samarbetet med Gotlands Kommun och Svenska Livräddningssällskapet (SLS, Gotland avdelningen) kring miljökvalitetsmålet Säker strålning. Samarbete har utvecklats till flera stränder och utomhusbad. Information har funnits vid några av Gotlands största badplatser (Tofta badstrand, Sudersand och Ljugarn) och vid utomhusbaden i Visby där simundervisning bedrivs (Terra Nova och Melonen). Vid stränderna/baden sätts informationsskyltar upp om hur man solar klokt samt information kring UV-strålning (i samarbete med SSI). På några av skyltarna finns även det aktuella UV-indexvärdet för Visby med löpande uppdatering. Förutom fasta informationsskyltar delades också informationshäften ut. Information gavs även vid simskolorna vid utomhusbassängerna. Länsstyrelsen och Gotlands Kommun hade ett avtal med Svenska Livräddningssällskapet (SLS, Gotland avdelningen) för att sprida informationen och för att hålla ordning på informationsskyltarna samt genomföra en enkel enkätundersökning. (Tyvärr delades inte den uppföljande enkäten ut denna säsong beroende på missförstånd.)

18 18(35) En normal sommar passerar som exempel cirka badgäster Tofta badstrand. Då sommaren 2007 vädermässigt dock inte inbjöd till bad, var det dock endast ca 25% besökande vid Tofta strand mot en vanlig badsommar. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Gotlands län Projektnamn: Östersjöproblematiken Diarienummer: För att skapa förståelse för sammanhangen mellan de olika delar som påverkar Östersjöns ekosystem och som en grund för vidare åtgärdsarbete attitydpåverkan anordnade Länsstyrelsen Gotlands län ett Östersjöseminarium. Nedan ses inbjudan som också ingick i de tidningsannonser som publicerades i lokaltidningarna. Hur mår Östersjön? Hur påverkas fisket av människan och hur mår bottendjuren längs den gotländska kusten? Flera av våra miljökvalitetsmål berör Östersjön; Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv och Giftfri miljö. Välkommen till en kväll där vi presenterar några av de senaste rönen som rör Östersjön. Henrik Österblom, Stockholms universitet, Institutionen för systemekologi. Torsken i Östersjön år av mänsklig påverkan. Bertil Widbom, Högskolan på Gotland. Bottenfaunan längs Gotlands kuster. Seminariet hölls både dagtid och på kvällen. Målgrupp för dagpasset var anställda vid Länsstyrelsen Gotlands län (även de som inte till vardags arbetar med miljöfrågor) samt studenter vid ekologiprogrammet vid Högskolan på Gotland. För kvällspasset var målgrupperna näringsliv och allmänhet. Frågorna kring fisket är mycket uppmärksammade och diskussionen kring vilken fisk vi bör äta har fått ny fart inte minst efter boken Tyst Hav av Isabella Lövin. Henrik Österblom berättade på ett pedagogiskt sätt om de komplicerade sambanden mellan fisket, bestånden av sillgrissla, säljakt, övergödning/algblomning och klimat. Vilken Östersjö vill vi ha i framtiden? En lika övergödd men fylld med torsk som på 1980-talet, en mindre övergödd men också med mindre mängder fisk som på 1950-talet eller en Östersjö så som den såg ut i början av 1900 talet då den dominerades av säl. Han berättade också om de modelleringar som görs för att se var runt Östersjön de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att påverka Östersjöns ekosystem kan sättas in, vilket fungerar som underlag för gemensamma beslut för länderna kring Östersjön inom ex vis Helcom. Bertil Widbom berättade sedan om den senaste bottenfaunaundersökningen som gjorts längs Gotlands kuster inom den regionala miljöövervakningen. Han förklarade också hur resultatet används inom arbetet med EUs vattendirektiv. Föreläsningarna inbjöd till många frågor från publiken. Det blev diskussion kring allt från svagheter med metoderna, kustnära fiske, stationära fiskebestånd och vilken fisk vi

19 19(35) kan äta med gott samvete till vilka åtgärder vi bör satsa på. Radio Gotland följde upp med en intervju med Henrik Österblom dagen efter. Seminariet var lyckat som en del i arbetet med att sprida kunskap för att motivera till förändring. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Hallands län Projektnamn: Informationsinsatser Diarienummer: Inom projektet har eget deltagande i konferenser, anordnande av egen uppföljningskonferens , tryckning av revideringsrapport samt uppföljningrapport finansierats. Uppföljningsrapporten "Hur mår Halland?" behandlar årligen samtliga miljökvalitetsmål fokuserades särskilt på klimatfrågor. De flesta artiklarna skrivs av lst egen personal, men visst material har köpts in utifrån. Den årliga miljömålskonferensen hölls i början av februari 2007 i Falkenberg med ca 140 deltagare från kommuner, landsting, Region Halland, företag och organisationer. Konferensen hade uppföljningsrapporten Hur mår Halland? 2007 som utgångspunkt och fokuserade särskilt på klimatfrågor men även på det åtgärdsarbete som genomförts för en del områden i Halland. Rapporten Miljömål för Halland är en sammanställning på reviderade delmålsformuleringar för Hallands län som beslutades i november Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Hallands län Projektnamn: Bearbetning av officiell statistik för att beräkna odlingsåtgärdernas betydelse för jordbrukets regionala miljöpåverkan - Förstudie Diarienummer: Se projekt nr (Diarienummer: ) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Hallands län Projektnamn: Uppdatering av länets databas för uppföljningsdata

20 20(35) Diarienummer: Se projekt nr (Diarienummer: ) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Hallands län Projektnamn: Kommunala planer och program: ett bättre uppföljningsverktyg Diarienummer: Bakgrund Den nuvarande bedömningen av delmål 1 God bebyggd miljö bygger bland annat på Boverkets årliga enkät till kommunerna. Boverkets enkät tar dock inte hänsyn till innehållets kvalitet, det kan därför finnas anledning att utforma ett uppföljningsverktyg som även innehåller denna aspekt. Resultat Förslag till granskningsmall för uppföljning av delmål 1d God bebyggd miljö, exempel fjärrvärme. Slutsatser - Målet 1d är idag sannolikt alltför omfattande för att kunna följas upp. Det anses av flera handläggare på kommunerna även vara svårt att arbeta med då det berör mycket stora områden. Det bör brytas ned i mindre beståndsdelar. Ett sätt att bryta ner det, är att utgå ifrån de olika energislagen i målet. - De granskningsmallar som har skapats är ett sätt att utveckla Boverkets och RUS nuvarande enkät. De nya mallarna går djupare och skapar en mer nyanserad bild av målet 1d. - Samtliga handläggare i alla Hallands kommuner som har deltagit i undersökningen anser att granskningsmallar är ett användbart sätt att följa upp programmens kvalitet. - Genom att lyfta fram kvalitetsaspekten i programmen, ökar möjligheterna till att det ska kunna komma till användning, och därmed i högre grad kunna bli ett verktyg för förändring. - En mindre web-applikation är troligen ett bra sätt att skapa en hanterbar uppföljning för handläggarna och som kan ge användbar kunskap åt Länsstyrelsen/Boverket. - Det sätt att arbeta som har genomförts i detta projekt skulle också kunna användas för målen 1a-c, men också andra miljömål. Det handlar bland annat om att precisera vad som ska mätas, fråga handläggare vad som kan vara rimligt att