Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 och arbetsplan läsåret 2011/2012 för Fridegårdsgymnasiet, Komvux, Grundvux och SFI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-08-25. Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 och arbetsplan läsåret 2011/2012 för Fridegårdsgymnasiet, Komvux, Grundvux och SFI"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 och arbetsplan läsåret 2011/2012 för Fridegårdsgymnasiet, Komvux, Grundvux och SFI 1

2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckningen är tom eftersom inga av styckestilarna som markerats i dokumentgranskaren används i dokumentet. 2

3 Inledning Kvalitetsredovisningen för läsåret 2010/11 är framtagen enligt tidigare struktur och baseras i huvudsak på Läroplan för gymnasiet - Lpo 94. I redovisningen visas skolenhetens samlade måluppfyllelse och föreslagna åtgärder för förbättring. Här anges områden där skolan har goda värden, sådana som det är viktigt att värna om och vidareutveckla, samt områden med lägre värden som beskrivs i termer av skolans utvecklingsområden. Kvalitetsredovisningen utgår från föregående års åtgärder för utveckling i kvalitetsredovisning 09/10, utifrån elevernas resultat, genomförda elevenkäter och arbetslagens verksamhetsberättelser. Inför läsåret 10/11 fick skolan en rad punkter som skulle åtgärdas utifrån Skolinspektionens tillsyn. Åtgärderna är redovisade i en separat skrivelse och som godkänts av Skolinspektionen. Arbetsplanen för läsåret 2011/12 består i de åtgärder för utveckling som beskrivs under varje rubrik och är därmed resultatet av analys och uppföljning. Sammanfattning En förutsättning för goda resultat är att elever känner sig trygga och inte blir utsatta för kränkande behandling. I slutet av vårterminen 2011 genomfördes en enkätundersökning bland elever i åk 2. Syftet var att få ett underlag i för det fortsatta förbättringsarbetet. Underlaget från undersökningen återkommer i redovisningen nedan. Av gymnasieskolans 121 elever i åk 2 har 89 svarat på enkäten d v s 74%. På Fridegårdsgymnasiet anser 95,5% av eleverna att de är trygga på skolan vilket också visar sig i den lugna och trevliga atmosfären. Under vårterminen 2011 nådde 121 av 139 avgångselever ett slutbetyg. Detta motsvarar 87 %, vilket kan jämföras med motsvarande siffror för 2010; 76%, 2009; 74,4 % och 2008; 74,5 %. Andelen med slutbetyg är jämfört med föregående år mycket högre och den preliminära medelpoängen 12,8 är bättre vid jämförelser med föregående läsårs 11,8 poäng. Kunskapsresultaten på skolan har förbättrats och för några klasser är resultaten mycket goda. Men det är mycket viktigt att skolan höjer resultaten inom samtliga program. I arbetslagens kommentarer anges att allt för många elever kommer till gymnasiet med bristfälliga förkunskaper. Det innebär att först måste gymnasiet säkerställa grundskolekompetens och därefter arbeta med gymnasieskolans kursinnehåll. Sett i det perspektivet sker för många elever en omfattande kunskapsutveckling, men de når inte alltid så goda betygsresultat. I enkätsvaren tycker 82% av eleverna att de kan rekommendera programmet till andra elever. 72% anser att de kan rekommendera skolan till andra elever och 76% är nöjda med verksamheten på skolan. Vid granskningen av elevenkäterna utifrån programtillhörighet kan konstateras att det inom alla program finns en andel elever som inte är nöjda med verksamheten på skolan och som inte anser att de kan rekommendera skolan eller programmet till andra. En djupare 3

4 uppföljning måste ske så att orsakerna till dessa elevers missnöje kommer fram. Det kan sedan bli ett underlag för förbättringsåtgärder på skolan. Arbetsplan läsåret 11/12 översikt Kunskaper Arbetssätt och arbetsformer utvecklas vidare för att öka måluppfyllelsen Ämneslagen och arbetslagen säkerställer en god samverkan i ämnet och mellan ämnen Normer och värden Alla program genomför regelbundet aktiviteter för att öka gemenskapen, arbetar med gemensamma värden och i alla sammanhang stärker individen och gruppen alla ska uppleva och känna arbetsro. Trivselreglerna revideras årligen Elevernas ansvar och inflytande Eleverna är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av sitt dagliga skolarbete Eleverna upplever att de har inflytande i skolans verksamhet genom klassråd, elevråd och skolkonferens Utbildningsval arbete och arbetsliv Programråd anordnas inom berörda program och programmen knyter närmare kontakt med ett eller flera företag, för de studieförberedande programmen med högskola UF säkerställs som en framgångsfaktor för skolan Bedömning och betyg Informationen till eleverna angående kursmål och betygskriterier når alla elever, utvecklingssamtalen uppfyller intentionerna och uppfattas som meningsfulla Arbetet med likvärdig bedömning sker kontinuerligt under läsåret Rektors ansvar Skolledningen deltar aktivt i verksamhetsutvecklingen Skolan genomför aktiviteter med och för grundskolans elever, ökar kunskapen om och intresset för Fridegårdsgymnasiet Uppföljningen av den årliga planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen Elevenkät som underlag för likabehandlingsplan genomförs vid ht:s början 2011 En ny likabehandlingsplan framarbetas under hösten 2011 och implementeras under våren

5 Grundfakta om Fridegårdsgymnasiet Fridegårdsgymnasiet ingår i Bildningscentrum Jan Fridegård BcJF - ett center för utbildning av ungdomar och vuxna i Håbo kommun. Skolan omfattade under läsåret 2010/11 gymnasium, den kommunala vuxenutbildningen med grundläggande vuxenutbildning (Grundvux), gymnasial vuxenutbildning (Komvux) och svenskundervisning för invandrare (SFI). Inom BcJF finns också enheten Kämpe, gymnasiesärskola samt vuxensärskola med egen rektor. Dessa verksamheter ingår inte i denna redovisning. Ungdomsgymnasiet Ungdomsgymnasiet som under VT-11 (15/1) hade 396 elever, omfattade tio program: Barnoch fritidsprogrammet (BF), Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP), Handelsoch administrationsprogrammet (HP), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Individuella programmet (IV), Medieprogrammet (MP), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet (TE). I samtliga program samarbetar personalen i arbetslag. Varje arbetslag leder en arbetsenhet och ansvaret för elever fördelas på arbetslagets kontaktlärare. Denne kontaktlärare ansvarar för att det för varje elev i basgruppen upprättas en individuell studieplan, att eleverna har korta och långsiktiga mål med sina studier. Kontaktläraren följer elevernas framsteg och föreslår tillsammans med övriga i arbetslaget åtgärder för att möjliggöra en positivare utveckling. Vuxenutbildning Komvux och Grundvux Komvux inklusive Grundvux har haft 122 studerande boende i Håbo under ht -10 och 119 under vt-11. Till detta kommer under läsåret 11 studerande från annan kommun. 16 elever boende i Håbo studerar i annan kommun. Inom Komvux har det under hösten erbjudits 15 kurser fördelade på 13 egna vuxengrupper och 2 distanskurser samt under våren 12 kurser fördelade på 9 egna vuxengrupper och 3 distanskurser. De studerande på Komvux har under hösten erbjudits 19 kurser och under våren 21 kurser som har genomförts tillsammans med gymnasieelever på nationella program. Utöver detta har på hösten funnits 15 kurser och på våren 6 kurser på gymnasiets valbara block. På Grundvux har eleverna erbjudits 8 kurser och på våren 4 kurser. SFI Elevantalet på SFI var under hösten 74 elever och under våren var 67 elever inskrivna. Eleverna på SFI har varit indelade i fyra nivåer; kurs A - D och all undervisning har skett på dagtid. När eleverna börjar genomför de skriftliga och muntliga test, och placeras därefter i lämplig grupp. När eleverna har klarat av D-nivån på SFI har de möjlighet att läsa svenska som andraspråk. IV Individuella programmet har under läsåret haft följande bemanning: tre pedagoger på heltid samt en elev/lärarassistent. Från och med december 2010 delade IV assistentresursen med SFI/ språkpraktik 40 %. Från mitten av april till läsårsslutet har en pedagog arbetat 50 %. 5

6 Det har funnits 33 inskrivna elever under läsåret. Av dessa har sex elever slutat under innevarande läsår; två elever har bytt till Kämpeenheten, en elev till 4You, en elev flyttade utomlands, en elev bytte till Internationella Rudbecksgymnasiet och en har valt att sluta. Förutom ovannämnda elever har IV haft sju PRIV-elever; två HP-elever och en SP-elev har studerat matematik, engelska har studerats av en elev i SP1, en i FP1 och två BF2:or. En elev gick över från NV till IV då eleven saknade grundskolebetyg i matematik. Individuella programmet har även fungerat som ett resurscentrum. Elever från andra nationella program har fått individuell handledning av en pedagog. Samarbete har skett med de program och lärare som har varit betygsansvariga för kurserna. Underlag för kvalitetsredovisning och arbetsplan Under juni månad har arbetslagen arbetat fram verksamhetsberättelser baserade på verksamhets-/arbetsplaner för 2010/11. I denna kvalitetsredovisning anges utdrag ur eller sammanfattningar av dessa dokument. En enkel medarbetarenkät angående tjänstefördelningen genomfördes i början av vårterminen 2011 och resultaten sammanfattas under rektors ansvar. I slutet av vårterminen 2011 genomfördes en enkätundersökning bland elever i åk 2. Syftet var att få ett underlag i för det fortsatta förbättringsarbetet. Underlaget från undersökningen återkommer i redovisningen nedan. Av gymnasieskolans 121 elever i åk 2 har 89 svarat på enkäten d v s 74%. En viss osäkerhet kan därför förekomma på vissa program, men de sammanlagda svaren visar ändå hur skolans elever upplever sin skola. Eleverna har fått svara om de instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer delvis eller instämmer inte alls på frågorna. I resultaten nedan tolkas de två första alternativen som positiva, att de är nöjda och de två sistnämnda alternativen som negativa, att de är inte nöjda. Samma frågor ställs till elever i åk 2 i en rad skolor i Stockholms län. Statistik som baseras på elevernas slutbetyg bildar ett viktigt underlag för redovisningen och för de åtgärder som ska vidtas inför läsåret 2011/12. Förutsättningar för måluppfyllelse För att nå målen i skolan krävs att ett antal faktorer är uppfyllda. Bland annat kan nämnas personalens kompetens, en för verksamheten anpassad organisation, rätt resurser i förhållande till uppdraget samt ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten. Detta gäller för de flesta områden som är kopplade till läroplanen, vilket innebär kunskaper, normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, utbildningsval arbete och samhällsliv, bedömning och betyg samt rektors ansvar. 6

7 Kunskaper Målbeskrivning Elev i gymnasieskolan och komvux samt ska tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram samt utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 1 Målsättningen är även att eleverna/studenterna utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. 2 Skolplanen definierar målen att det i ungdomsgymnasiet ska genomföras målsamtal med samtliga elever samt med vårdnadshavare i årskurs 1 och att det i ungdomsgymnasiet ska genomföras utvecklingssamtal varje termin. 3 Enligt skolplanen ska de nationella proven för gymnasiet och LS-testen för åk 1 genomföras samt de nationella proven i den kommunala vuxenutbildningen. 4 Utdrag ur arbetslagens verksamhetsberättelser Barn- och fritidsprogrammet: Eleverna har arbetat i olika arbetsformer. Vissa elever har fått muntliga examinationer p.g.a. läs- och skrivsvårigheter. I karaktärskurserna har vi som lärare på programmet samarbetat och möjliggjort för eleverna att arbeta över ämnesgränserna. Estetiska programmet: För att eleverna ska kunna målen, arbetar årskurs tre eleverna i projekt i kurserna Scenisk produktion samt Bild och form fördjupning. Under hösten har eleverna arbetat med Mask / Alterego som projekt. Projektet blev mycket lyckat. Vi har även arbetat med miljötema och vårt sista projekt handlade om fotografi och autenticitet och om hur vi vill visa oss på nätet. I våra uppgifter har vi tydligt angett vad som krävs av eleven när det gäller mål och betygskrav. Vi har stöttat och anpassat undervisningen så att alla elever oavsett problem har kunnat arbeta utifrån givna mål och betygskriterier. Vi har inför projekt och även i projekten arbetat med att fördjupa elevernas kunskap inom de områden där det finns kunskapsluckor för att elevernas resultat ska bli bättre. Fordonsprogrammet: Åk 1 har behövt stärka sina förkunskaper och studiemotivation vilket har lett till att vi har haft kurserna utformade i projektform. Projektet som vi startade var att vi skall bygga en bil som vi ska köra med i tävlingen Krutcupen. Vi har försökt att involvera så många kurser som möjligt i projektet; Eng, Sv, samt samtliga karaktärskurser mer eller mindre. Åk 2 har haft en bra utveckling i år - många går från klarhet till klarhet i karaktärskurserna. Årets treor har gått 1 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s 9 och Skolplan , Håbo kommun. 2 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s 9. 3 Skolplan , Håbo kommun. 4 Skolplan , Håbo kommun. 7

8 ut med bra betyg, alla utom två har fått slutbetyg. Samtliga elever har fått jobb efter skolan, utom en som kommer att vidareutbilda sig till skogsmaskinförare. Handels- och administrationsprogrammet Vårt mål har varit att eleverna ska samarbeta i alla tre årskurserna i olika ämnesövergripande projekt för att lära sig hur arbetslivets teamarbete fungerar. Vi har uppfyllt målen i åk 1, där vi har genomfört sju projekt; ett tvåveckors projekt Grupparbetet grupparbete, som syftar till att eleverna socialiserar sig med varandra och tillsammans gör upp regler och riktlinjer för hur de vill att det ska fungera under kommande projektarbeten. Till detta kommer: turistprojekt, serviceprojekt och ett projekt om Årets julklapp samt tre projekt under vårterminen. I åk 2 lyckades vi endast genomföra ett gemensamt ämnesövergripande projekt, Repstumpen. Flera projekt i enskilda kurser genomförde eleverna med bra resultat. Åk 3 har haft som mål att genomföra två projekt; Julmässan på skolan och Ut i livet under sista veckan på våren. Det senare kunde genomföras. Vad gäller slutbetyget i åk 3 kan vi konstatera att 16 av 20 elever gick ut med ett fullständigt slutbetyg. Förutsättningarna för elever att klara av gymnasiets kurser är väldigt olika beroende på undervisning eleven fått på grundskolan. Vissa elevers förkunskaper i årets etta var i många fall mycket låga, på mellanstadienivå i vissa ämnen och därför kan det se ut som om de misslyckats i gymnasiet när de inte nått G i alla ämnen. Stor frånvaro har i vissa fall lett till att eleverna inte nått så höga betyg som de själva velat ha, vilket framkom vid utvärderingen av åk 1 som klassen gjorde. Hotell- och restaurangprogrammet: På grund av elevernas olika förutsättningar att nå godkänt i sina kurser har ett viktigt arbete varit att hitta individuella lösningar som utformats genom olika samarbeten. I de fall där det behövts extrainsatser har detta i största möjliga mån tillgodosetts. Ett annat viktigt mål är att utbilda eleverna till att bli anställningsbara där fokus läggs vid att stärka elevernas personliga utveckling. I detta ingår det att motivera eleverna till att omsätta kunskaper till praktiska färdigheter samt att förstå arbetslivets villkor. Att utveckla initiativförmågan, samarbetsförmågan och förmågan att kommunicera, är centrala begrepp både i och utanför klassrummet. Mycket tid har även ägnats till att utveckla individernas sociala kompetens eftersom detta är en viktig länk mellan skolan och arbetslivet inom hotell- och restaurangbranschen. Resultatmässigt har vissa elever trots detta inte klarat av att uppnå godkända betyg i alla kurser vilket kan härledas till främst två orsaker. Antingen har eleven redan från starten haft dåliga förutsättningar att klara av den utbildningsform som erbjuds inom gymnasieskolan eller så har betygen varit en avspegling av en allt för hög frånvaro. Båda dessa orsaker har bearbetats under flertalet tillfällen under samarbete med främst programmets rektor. Noterbart är dock att alla eleverna i årskurs tre har gått direkt ut på arbetsmarknaden. Av dessa har tre fått arbete inom restaurangbranschen. Individuella programmet: Individuella programmet har godkänt 18 IV-elever för fortsatta studier på nationella program. Under året har sammanlagt 119 slutbetyg för grundskolan satts. Av de sju PRIV-eleverna har fem godkänts. En FP1-elev och en SP1-elev är inte klara med sin PRIV. 8

9 Resurscentrum har hjälpt 16 elever med engelska A, svenska A, matematik A samt andra ämnen vid 262 tillfällen under läsåret. Medieprogrammet: Genom att i så hög grad som möjlighet matcha elevernas intresseområden kan man få gratis skjuts i arbetet med att eleverna ska nå kunskapsmålen. I årskurs tre har 66% G eller högre betyg i programmets karaktärsämnen. Siffran är något lägre när det gäller kärnämnen. Vi har som mål att göra gemensamma arbeten mellan kärn- och karaktärsämnen, vilket tidigare skett i mindre utsträckning än vi önskat. Vår uppfattning är att ett sådant arbete ska fortsätta eftersom man på så sätt får större insikt om elevens verkliga kunskaper och samtidigt uppfyller läroplanens mål om att läraren vid betygsättning skall beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. Naturvetenskapsprogrammet: Eleverna har nått mycket goda betygsresultat med många MVG. I snitt har eleverna 17,3 i betygspoäng, vilket ligger mellan VG och MVG. Dock har inget ämnesöverskridande arbete gjorts inom programmet detta läsår. Vissa omstruktureringar har skett i arbetslaget med byte av lokaler. Arbetet har koncentrerats till programmets kurser och ämnen. Samhällsvetenskapsprogrammet: I årskurs 3 har 43 elever gått ut. 40 av dem har fått slutbetyg, 3 samlat betygsdokument. 2 av eleverna med slutbetyg saknar allmän behörighet till högskola. Generellt sett är studieresultaten mycket goda, med flera elever med exceptionellt höga betyg. I årskurs 2 är prognosen att nå ungefär samma fördelning som i dagens årskurs 3, men med färre riktigt höga betyg. Årskurs 1 är mycket splittrad. De elever med mycket goda resultat påminner om motsvarigheten i årskurs 3, men det finns också ett antal elever som riskerar att inte nå målen i ett antal kurser. Det finns en tydlig tendens att flickorna presterar betydligt bättre än pojkarna. Vi har strävat efter att underlätta för elever som haft svårt att nå målen genom att ge dem korta avgränsade uppgifter och träna dem i studieteknik. Detta är något vi behöver arbeta vidare med och utveckla. Vi har inlett ett arbete med att förbättra närvaron i årskurs 1, och kommer att behöva arbeta vidare med det. Teknikprogrammet: Vi har ett fungerande elevvårdsarbete både formellt och informellt. Vi har ett bra kollegialt samarbete kring ämnena. Några elever främst i ÅK 2 och 3 uppnådde inte målen och vi lyckades inte motivera dem att studera tillräckligt. Av detta skäl fick vi en del IG i vissa kurser. Vi tycker att vi har lyckats ovanligt bra med ettorna. Lärarna har valt att schemalägga undervisningen i matte, engelska och svenska i halvklass, och vi tror att det är ett skäl till att vi lyckats bra. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen Under vårterminen 2011 nådde 121 av 139 avgångselever ett slutbetyg. Detta motsvarar 87 %, vilket kan jämföras med motsvarande siffror för 2010; 76%, 2009; 74,4 % och 2008; 74,5 %. Andelen med slutbetyg är jämfört med föregående år mycket högre och den preliminära 9

10 medelpoängen 12,8 är bättre vid jämförelser med föregående läsårs 11,8 poäng. Gymnasiet Antal åk3 Slutbetyg Samlat betygsdokument % slutbetyg Poäng medel BF % 7,3 ES % 12,7 FP % 9,6 HP % 11,6 HR % 8,4 MP % 10,1 NV % 17,3 SPA % 14,5 SPB % 14,4 TE % 13,3 Summa % 12,8 SFI: Sfi har under läsåret 2010/11 haft cirka 70 elever inskrivna, varav ett tjugotal har flyktingstatus. De studerandes ålder har varierat mellan 15 till 61 år. Variationen avseende språk, kultur, utbildningsbakgrund har varit mycket stor. Under hösten uppnådde 14 studerande betyget minst godkänd på nivå D och under våren 14 studerande, d v s 28 har därmed lämnat Sfi. Ett tiotal studerande har gjort avbrott i sina Sfistudier, och då på grund av barnafödande eller på grund av att de har fått ett arbete på heltid. Många av dem arbetar och studerar samtidigt. Sfi har löpande intag under året, flyktingar har rätt att börja Sfi med omedelbar verkan, för övriga studerande är det intag cirka fyra gånger per år. Lärarresursen inom Sfi har varit 2,25 lärartjänster. Dessutom gavs förstärkning av en speciallärare, som undervisat fem studerande i alfabetisering. Individuella studieplaner upprättas för varje studerande vid kursstarten. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt. Analys Resultaten ur elevenkäten visar att 76% anser att undervisningen håller hög kvalitet och 88% bedömer att lärarna är kunniga i sina ämnen. Vidare anser 71% av eleverna att lärarna samverkar mellan ämnena. När det gäller behovet av stöd tycker 77% att de får den extra hjälp de behöver och 86,5% tycker att lärarna bemöter dem på ett positivt sätt. Ambitionen på skolan är att dessa siffror höjs med målet att fler och helst alla elever är nöjda inom detta frågeområde. Ett utvecklingsområde handlar om pedagogiska arbetssätt. Detta visas i att endast 56% av eleverna anser att det är stor variation på arbetssätten under lektionerna. Variation kan uppnås 10

11 om eleverna får vara mer delaktiga i planeringen och att detta är ett kontinuerligt ämne för arbetslagen och ämneskonferenserna. Åtgärdsprogram har under läsåret upprättats för elever som är i behov av särskilt stöd. Dessa har utformats under medverkan av eleverna och beroende på elevens ålder har också vårdnadshavare deltagit i upprättandet av dessa program. Inga elever har ansökt om studiehandledning på modersmålet under läsåret. Kunskapsresultaten på skolan har förbättrats och för några klasser är resultaten mycket goda. Men det är mycket viktigt att skolan höjer resultaten inom samtliga program. I arbetslagens kommentarer anges att allt för många elever kommer till gymnasiet med bristfälliga förkunskaper. Det innebär att först måste gymnasiet säkerställa grundskolekompetens och därefter arbeta med gymnasieskolans kursinnehåll. Sett i det perspektivet sker för många elever en omfattande kunskapsutveckling, men de når inte alltid så goda betygsresultat. Vid en granskning av i första hand skolans kärnämnen, avseende om elever når betyget Godkänd (G) eller ej, har följande andel av skolans elever lå 2010/11 inte nått målen, d v s fått betyget Icke Godkänd (IG): Naturkunskap A; 19,5%, Idrott och hälsa A; 13,5%, Samhällskunskap A; 12,8%, Religionskunskap A; 12,3%, Engelska A; 6,5%, Svenska A; 6%, Matematik A; 4,7% samt Estetisk verksamhet; 0,7%. I ämnet Naturkunskap har eleverna svårast att nå målen men också kurserna IdA, ShA och ReA måste nämnas i detta sammanhang. Frågan är hur man kan ge eleverna bättre förutsättningar att klara kurserna. Pedagogik, metodik, erfarenhetsutbyte och tid är några aspekter som bör diskuteras inom ämneslaget. Samtliga resultat måste granskas och bli en fråga för de olika ämneskonferenserna att diskutera och vid behov ta fram utvecklingsförslag. Viktigt är också arbetet med kartläggningar av elevernas studiesituation och eventuella åtgärdsprogram. Ämnet matematik har på nationell nivå i olika uppföljningar varit ett ämne där alltför många elever inte lyckas nå G. Vid Fridegårdsgymnasiet är det relativt låga siffror för såväl MaA som MaB (8,3%) vilket är ett steg i rätt riktning, men fortfarande ett utvecklingsområde. Under läsåret 2011/12 måste ämneslagen ha tid för planering och utveckling. Även frågor om likvärdig bedömning ska prioriteras framöver se under betyg och bedömning. Betygsstatistik är framtagen för samtliga kurser, dels för samtliga elever, men också per program. Denna statistik kan arbetslagen använda som utgångspunkt för området Kunskaper i kommande verksamhetsplaner. Arbetsplan 2011/12 - åtgärder för utveckling Arbetssätt och arbetsformer utvecklas vidare för att öka måluppfyllelsen Ämneslagen och arbetslagen säkerställer en god samverkan i ämnet och mellan ämnen 11

12 I slutet av höstterminen 2010 fick samtliga elever i åk 1 en bärbar dator som ett pedagogiskt verktyg. I en enkät till eleverna tyckte de flesta att det var positivt för deras studier. I och med denna satsning ingår skolan i ett utvecklingsprogram med kompetensutveckling till skolans rektor och lärare s k 1 till 1 Målet för Bildningsnämnden är att samtliga elever, på sikt har en egen dator under sin skoltid. En avsikt med denna satsning är att resultaten ska förbättras och att skolan ska bli mer attraktiv för blivande gymnasieelever framöver. Normer och värden Målbeskrivning Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 5 Kommunens skolplan tydliggör att det i samtliga verksamheters planeringar ska finnas konkreta inslag av aktiviteter och åtgärder i syfte att främja vårt samhälles gemensamma värderingar och en god elevhälsa. 6 Utdrag ur arbetslagens verksamhetsberättelser Barn- och fritidsprogrammet: Vi har arbetat med elevdemokrati, arbete med likabehandlingsplaner och genusfrågor. Dessa frågor ingår i kursplanerna i programmets karaktärsämnen. Trots våra ansträngningar har våra elever visat ett lågt intresse att delta i det elevdemokratiska arbetet på skolan. Estetiska programmet: Vi har verkligen anpassat undervisningen utifrån elevernas behov. Det behövs klarare regler när det gäller att eleverna inte kan lämna in arbeten efter angivet datum. Vi är för striktare regler kring provtider, prövningstider, inlämningar m.m. Eleverna har kontinuerligt redovisat och reflekterat kring sitt arbete - detta är möjligt då våra grupper är små. Fordonsprogrammet: Eftersom gymnasiets Fordonsprogram och särskolan är i samma lokaler så försöker vi att arbeta in en samlad syn hos eleverna, d.v.s. att alla människor oavsett handikapp, etnicitet, eller sexuell läggning har ett lika värde. Vi försöker att i så stor utsträckning som möjligt att ha gemensamma aktiviteter t.ex. friluftsdagar med särskolan. Vi har även integrerat elever ifrån särskolan i vår verksamhet under året. Eleverna behöver trots detta utveckla ansvar, moral och etik. Under hösten kommer vi att lägga in några pass om ämnet, även de som börjar till hösten kommer att få dessa pass. Handels- och administrationsprogrammet 5 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s Skolplan , Håbo kommun. 12

13 Eftersom det i åk 2 och 3 har funnits vissa tendenser till rasism har man i kurserna religion och samhällskunskap fördjupat sig och arbetat kring medvetna etiska ställningstaganden. Det har också väckts en större förståelse för andra folk och kulturer genom studiebesök, diskussioner, arbeten och fördjupningar. Man har arbetat utifrån ett individ- och ibland ett samhällsperspektiv. Enligt utvärderingar i åk 1 och 3 känner sig våra elever trygga och sedda på programmet. De trivs mycket bra. Individuella programmet För att utveckla hela gruppen har vi haft tjej- och killgrupp en gång i veckan där även kurator har medverkat. Skoldagarna inleds med frukost och TV-nyheter som följts av diskussion för att öka elevernas sociala färdigheter och även deras omvärldsuppfattning. Naturvetenskapsprogrammet: Eleverna är indelade i basgrupper som vi arbetat med i de enskilda kurserna. Detta har bidragit till att eleverna lärt känna varandra samt att de lärt sig att samarbeta med olika personer. Basgruppsarbetet leder även till att eleven lär sig att se sin egen roll i gruppen. Våra elever har trivts bra på programmet och de har lärt känna varandra. De känner sig trygga här. Angående lokalerna har det blivit bättre efter ombyggnaden som gjordes på jullovet. Efter detta har eleverna fått en mer given plats att umgås på i programmets lokaler. De stannar ofta kvar här efter skolans slut för att arbeta med olika uppgifter. Samhällsvetenskapsprogrammet: Värdegrund, etik, moral och jämställdhet ska genomsyra verksamheten. Sp-rådet utgörs av representanter från alla årskurser vilka väljs i demokratisk ordning. Rådet har en central roll på programmet och ska ges utrymme för sin verksamhet. Rådets funktion och syfte är att arbeta för god stämning och arbetsmiljö t ex trivselfrågor, motverka mobbning samt att vara en kanal för ett elevdemokratiskt arbetssätt. För underlätta informationen till eleverna på programmet har vi en Facebookidentitet där vi snabbt och enkelt når ut med information till eleverna. Värdegrundsarbete bör lyftas i ämnesgrupperna på ett tydligare sätt och integreras i den ordinarie ämnesundervisningen istället för ämnesövergripande projekt och temadagar. Teknikprogrammet: Vi har ett arbete med normer och värderingar i vardagen. Med bestämdhet visar vi på goda exempel i hur vi skall vara mot varandra. Vid behov bryter vi lektionen och talar om det som har hänt med en gång. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen Under läsåret har skolans trivselregler reviderats. Detta har varit en omfattande process där klassråden, elevrådet skolans personal, facklig samverkan och till slut även skolkonferensen deltagit. 13

14 86,5% av eleverna anser att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. 66% anser att det är arbetsro på lektionerna Analys Flera av programmen lägger tid på att som start på skolåret arbeta med teman och övningar för att stärka sammanhållningen och för att skapa en god och positiv stämning i klasserna. En viktig process sker under årskurs 2 då samtliga elever arbetar fram en teater-/ musikalproduktion inom ämnet Estetisk verksamhet. Där arbetar elever över klass- och programgränserna, vilket gör att de lär känna varandra på ett djupare sätt. Detta är en av anledningarna till att så många elever anser att det råder en god och positiv stämning på skolan. Eleverna på några program efterlyser en bättre arbetsro och siffrorna varierar stort mellan Arbetsplan 2011/12 - åtgärder för utveckling Alla program genomför regelbundet aktiviteter för att öka gemenskapen, arbetar med gemensamma värden och i alla sammanhang stärker individen och gruppen alla ska uppleva och känna arbetsro. Trivselreglerna revideras årligen programmen; allt ifrån program där alla är nöjda till program där två tredjedelar av eleverna är missnöjda. Arbetslagens beskrivningar visar också att man söker vägar för att ta tag i de problem som uppstår och söker aktivt hitta lösningar för att förbättra gruppkänsla och gemenskap i klasserna. Förslag som diskuteras är att lägga mer tid på aktiviteter som skapar god gruppkänsla och arbetsgemenskap under början av åk 1 och där ökat fokus också läggs på studieteknik och studieplanering. Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Deras ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. 7 Skolplanen förtydligar detta genom målet att det i ungdomsgymnasiet ska finnas elevråd med 7 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s

15 representanter från samtliga program. 8 Utdrag ur arbetslagens verksamhetsberättelser Barn- och fritidsprogrammet: Eleverna har under året deltagit i planering av klassrumsmiljön - detta efter tidigare klagomål. De har planerat egna aktiviteter inom ramen för karaktärskurserna och lämnat önskemål kring APU-placeringar. Eleverna har också varit med och bestämt hur examinationen ska se ut på olika moment i kurserna hur man hanterar sen ankomst. Estetiska programmet I programmets egna enkäter är eleverna nöjda med sitt inflytande - de känner att de får vara med och påverka innehållet de tycker vidare att läraren är kompetent i sina ämnen. Fordonsprogrammet Genom att behandla eleverna som medarbetare och ansvarstagande individer från åk 1 och med kursen arbetsmiljö och säkerhet, försöker vi skapa en känsla för att vårda vår miljö, både fysiskt och psykosocial. Detta anser vi vara en bidragande orsak till att vi inte har någon skadegörelse eller mobbing. Det öppna klimatet mellan elev och lärare gör att eleverna vågar påpeka för varandra och för oss lärare om något inträffar. Målet är att ha ett klassråd en gång i månaden, detta har inte fungerat fullt ut. Vi har inte heller detta läsår lyckats få någon elev till elevrådet. Elevrådet bör ha ett kalendarium så att man vet när de har sina sammankomster och att man lägger något möte nere på Sjövägen så blir det lättare för oss locka någon elev. Handels- och administrationsprogrammet Eleverna har samlats i klassråd några gånger under året, vilket är ett steg i vårt arbete med att få dem att engagera sig i elevrådets verksamhet. Ett större ansvarstagande för sina studier bör vi få kommande elever att ta. Årets elever har inte till fullo tagit sitt ansvar, vilket framkommit via elevenkäterna. En elevenkät i åk 1 visade att eleverna trivs på programmet och att de anser att programmets första år infriat deras förväntningar. Hotell- och restaurangprogrammet. Mycket arbete har lagts på att få eleverna att förstå sitt ansvar gällande studier och studieresultat. Vid de fall det behövts har det bristande ansvarstagandet diskuterats vid EVKmöten då även föräldrar har deltagit om eleven varit minderårig. Resultatet har dock i många fall varit låtit vänta på sig, då överenskommelser sällan har följts av eleverna, även i de fall då föräldrarna har involverats. Detta har föranlett till att flera möten hållits runt vissa specifika elever vilket naturligtvis ökat behoven av elevvård. Individuella programmet Klassråd har hållits regelbundet och tre elever har representerat IV på skolans elevråd. En elev har varit skolans elevskyddsombud. Eleverna har gjort månatliga utvärderingar av trivsel och studier. Frukost med nyhetstittande, nutidstips, klassråd, elevråd, tjej- och killgrupp, elevskyddsombud 8 Skolplan , Håbo kommun. 15

16 och demokratidag har inneburit att eleverna har fått kunskap om hur demokrati fungerar och en större kunskap om omvärlden. Medieprogrammet Både i rena arbetsuppgifter och i den generella studieplaneringen har vi strävat efter att träna eleverna i eget ansvarstagande, men med premisserna att lärare och föräldrar ska finnas som ett skyddsnät. Vi vill se en tydligare utveckling under studietiden här när det gäller förmågan att ta eget ansvar och kunna bidra i planeringen. För att öka elevernas eget ansvar för sina studier har vi arbetat med att få eleverna mer ansvarstagande kring sin egen studiegång. Detta kan på detaljnivå röra sig om ansvar för att göra prövningar, tillgodogöra sig olika former av stöd och att själv i högre grad ta fram förslag på lösningar. Naturvetenskapsprogrammet: Eleverna själva är bra på att skapa en god studiemiljö. Vi har uppmuntrat dem till att skapa egna studiegrupper. Åk 1 har exempelvis skapat en facebookgrupp där de samarbetar kring olika uppgifter. Elevrådsarbetet har fungerat bra på programmet. De har engagerat sig mer i detta till skillnad från tidigare år. Vi har haft regelbundna klassråd som protokollförts och elevrådsrepresentanter som bedrivit klassernas frågor. På utvecklingssamtalen uttrycker eleverna en stor trivsel på programmet. I de enskilda ämnena syns vid utvärderingar även där ett bra resultat. Samhällsvetenskapsprogrammet Ansvar och inflytande är en central del på Sp-programmet. Detta för att ge eleven möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi uppmanar våra elever att använda sig av planeringskalender för att överblicka arbete kort- och långsiktigt. För att lätt kunna nå ut med information upprättar vi mailgrupper i FC med föräldrarnas e-post. Vi måste bli ännu tydligare redan vid det inledande föräldramötet angående vikten av närvaro, och att detta gäller såväl undervisning som möten. I de enskilda kurserna deltar eleverna i upplägg och planering. Olika mål lyfts fram under kursens gång för att tydliggöra aktuellt område för eleverna gällande innehåll samt kursmål och betygskriterier. Teknikprogrammet Vi har samlingar, utvecklingssamtal, klassråd och elevråd. Vi tar individuella samtal efter samlingarna vid behov. Vi har varit extra tydliga avseende studieupplägg och studieresultat på föräldramötet och när årskurs ett började i höstas. Vi avser att fortsätta med detta. Treorna har undantagslöst varit mycket nöjda med sina år på skolan, både med samarbetet med lärarna och med varandra, vilket framkom i genomförda intervjuer. SFI Eleverna är företrädesvis vuxna, och tar eget ansvar för sina studier och sin studiemiljö. Av naturliga skäl är det svårt för våra elever att medverka i arbetet när det gäller elevinflytande. Inom Sfi försöker vi dock tillvarata och tillgodose de önskemål och idéer som eleverna kan förmedla till oss. 16

17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen 67% tycker att elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan. Under punkten kunskaper anges att 60,5 % anser att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och 59,5 tycker att de fått möjlighet att påverka hur man arbetar på lektionerna Skolan har i kalendariet för läsåret lagt in tider för klassråd och förslag på tider för elevråd samt tider för två skolkonferenser per termin. Detta har skapat en struktur där ärenden gått från klassråd till elevråd och vidare till skolkonferens. Dessa möten bör vidareutvecklas under kommande läsår så att man arbetar in formerna för detta. På skolan finns elevskyddsombud som bl a deltagit i skolans skyddsrond. Analys Skollagen tydliggör att det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.9 Elevers inflytande i skolan handlar om två olika perspektiv på delaktighet. Det ena utgörs av det formella inflytandet med klassråd, elevråd mm. Där lär sig också elever att genomföra ett möte, vara ordförande, skriva protokoll etc. Elevers medbestämmande rör ofta frågor om klassens närmiljö och övergripande frågor om skolan; skolmat, rastverksamhet mm., lokaler. Formerna för detta inflytande från eleverna börjar hitta sina former och ska kunna utvecklas vidare utifrån erfarenheterna läsåret 10/11. Två tredjedelar av eleverna i årskurs 2 är nöjda och dessa siffror kan förbättras under kommande läsår. Den andra delen handlar om direkt delaktighet i det dagliga skolarbetet. Möjligheten för Arbetsplan 2011/12 - åtgärder för utveckling Eleverna är delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av sitt dagliga skolarbete Eleverna upplever att de har inflytande i skolans verksamhet genom klassråd, elevråd och skolkonferens elever att delta i planering och genomförandet av sina studier. Ansvaret åvilar alltid läraren att kursen genomförs utifrån kursplaner och mål och att eleverna ges de bästa förutsättningar att nå bästa möjliga resultat. Men, elever har olika förkunskaper, olika lärstilar och olika förutsättningar att nå målen. Det gör att läraren vinner på att kontinuerligt ha en dialog med eleverna om undervisningens upplägg och genomförande. Ca 40% av eleverna tycker att detta område kan förbättras. Under våren har en personalgrupp granskat olika Lärplattformar, d v s ett slags virtuellt klassrum för kommunikation elev-skola-hem, kursuppföljning och kursadministration. Ett 9 Skollagen 1 kap. 2 och 9. 17

18 sådant verktyg planeras för skolan under lå 2011/12. I och med att allt fler av skolans elever har dator kan detta hjälpmedel underlätta planeringen och dialogen med eleverna. Utbildningsval arbete och samhällsliv Målbeskrivning Enligt både läroplanen och skolplanen ska de frivilliga skolformerna ha en nära samverkan med den obligatoriska skolan, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt samhället i övrigt. Syftet är att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Målsättningen är vidare att eleverna får tillgång till uppdaterad information via studie- och yrkesvägledning, för att de ska kunna göra så bra framtidsval som möjligt. 10 Skriftliga rutiner ska finnas för stadieövergångar. Det ska också finnas tillfällen för erfarenhetsutbyte för personal som berörs av stadieövergångar, dvs. grundskola/ gymnasieskola. 11 Verksamheter och aktiviteter präglade av entreprenörskap ska, enligt skolplanen, förekomma i samtliga skolformer. 12 Verksamhet lå 10/11 Stadieövergång Under läsåret har skolan vidareutvecklat underlagen för överlämnandet mellan grundskola och gymnasiet. Efter godkännande från elevernas vårdnadshavare träffas företrädare för de två skolformerna och där grundskolorna ger viktiga underlag för elever som behöver fortsatta stödinsatser. Detta år har erfarenhetsutbyte mellan grundskola och gymnasiet skett inom moderna språk Spanska. Utifrån detta kan konstateras att flera av skolornas ämnen bör inrätta liknande möten framöver. Ung Företagsamhet - UF Skolan har under året bedrivit ung företagsamhet som ett led i skolplanens intentioner att alla elever ska få möjlighet till att prova på företagande och träna sig i ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det ger även goda kontakter med företag/företagare och ger en bra träning inför kommande yrkesliv. 10 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s 14 och Skolplan , Håbo kommun.. 11 Skolplan , Håbo kommun. 12 Skolplan , Håbo kommun. 18

19 Omfattningen har varit ungefär 70 elever fördelade på 24 UF-företag. Vi har haft elever från sex gymnasieprogram samt särskolan. (NV, HP, SP, TE, MP, ES).Aktiviteter för UF var en gemensam kick-off i Uppsala, en lokal mässa i Bålsta, den regionala mässan i Uppsala, den nationella mässan i Älvsjö och ett företag har representerat Sverige på den europeiska mässan i Bratislava. I Uppsala utgjorde våra elever närmare 20 % av deltagarna. Våra elever tilldelades priser i kategorierna bästa tjänst, webbdesign och försäljning. Företaget Mojo Records UF som vann bästa tjänst fick delta i den nationella mässan i Älvsjö och de blev även uttagna att representera Sverige på den europeiska mässan i Bratislava tillsammans med 75 UF-företag från hela Europa. Vi var den skola i Sverige som hade flest registrerade UFföretag i programmet EWB (Enterprise Without Borders) Elever deltog även vid ett flertal tillfällen i aktiviteter anordnade av Håbo marknads AB och företagarföreningen i Bålsta. Ett av företagen fick även ett nyföretagarstipendium av Sparbanken. Många glada och nöjda elever har genomfört sitt verksamhetsår med bravur och vår skola har befäst sin position som en av de främsta skolorna i Sverige när det gäller UFföretagande. Studie och Yrkesvägledning SYV Skolans två Studie- och yrkesvägledare har bl a haft vägledningssamtal med främst elever i åk 3 samt komvuxelever. Genomgång och justering av studieplaner inför slutbetygen. När det gäller åk 9-besöken har man tillsammans med en rektor, planerat och hållit i informationen. I besöket fick alla elever möte två gymnasieprogram. Alla grundskolor var inbjudna under tre dagar. När det gäller samarbetet med aktörer utifrån har SYV organiserat och administrerat besöken från Framtidsresan samt Arbetsförmedlingen. I mars åkte de till Uppsala universitet med åk 3. Inför besöket ordnades information, hantering och administrationen av elevernas val till besöksdagen samt beställt bussar. De har även organiserat och bjudit in representanter för universitet och högskolor och andra utbildningsanordnare till en minimässa på gymnasiet. I samband med detta har studievägledarna informerat elever och personal på skolan samt personal i kommunen och arbetsförmedlingen. Viktigt är också deltagandet i olika mässor där studievägledarna har organiserat, planerat, ordnat med monter samt deltagit med några elever på Järfällamässan. De har även informerat och organiserat 3:ornas besök på Sacomässan. Förutom detta har SYV varit med och planerat gymnasiemässan i Älvsjö, gjort schema för lärare och elever mm, ordnat med montern samt bemannat montern alla dagar. Utdrag ur arbetslagens verksamhetsberättelser Barn- och fritidsprogrammet: Eleverna har haft APU både i åk 2 och 3. Åk 3 har varit på många studiebesök speciellt inom ramarna för kursen Människor i behov av stöd. Vi har haft ett nära samarbete med fritidsverksamhet för funktionshindrade där eleverna har fått möjlighet att utföra praktiska moment. Åk 2 har gjort studiebesök på Tom Tits. 19

20 Estetiskt program: Möjligheten ges i programmet att arbeta i UF i projektarbetet. Två av eleverna har i PA1201 arbetat med UF Stickat och klart. ES samverkar med musikskolan, biblioteket, kommunen, konstfack, Moderna museet och Film i Uppland. Musikeleverna har deltagit i musikcaféer, sjungit på Kyrkcentrum samt en Förskolemusikal. Eleverna har besökt Nationalmuseum och Moderna Museet med tillhörande workshop. Fordonsprogrammet: Under året har vi varit på studiebesök och haft en extern kurs (Broms- och hjälpsystem för åk 2 och 3) på Volvo Truck center i Sollentuna med samtliga årskurser samt särskolan. Åk 1 har även varit på Bilprovningen på studiebesök. Inga elever deltog i UF detta läsår, men UFarbetet inför kommande läsår är påbörjat och kommer att bli en tillställning i Ishallen och ytor utanför, med temat Back to the old time. Programmet har påbörjat ett arbete med att få till ett programråd. Vi har haft en tätare kontakt med våra APU verkstäder under året. Detta för att kunna säkerhetsställa att eleverna får de moment vi inte kan erbjuda i skolan. Vi har haft sex särskoleelever på praktik hos oss under en längre och en kortare period. Handels- och administrationsprogrammet Bland programmets uppsatta mål för året vill vi lyfta fram målet Anställningsbarhet. Genom vårt projektinriktade arbetssätt, som påminner om teamarbetet ute på arbetsplatserna och genom att eleverna tidigt förbereds på att samarbeta med andra personer stärker vi deras självkänsla så att de vågar ta för sig och fungera ute på sina APU-platser. Vi har stärkt de mjuka kompetenserna såsom initiativförmåga, samarbetsförmåga och kommunikativa förmåga. Utvärderingen som eleverna gjort över sina tre år visade tydligt hur viktig APU:n och projektarbetssättet varit för deras framtida arbetsliv. Enligt APU- handledarnas utvärderingar har eleverna fungerat mycket väl och detta visar att vårt arbetssätt och våra krav på eleverna vad gäller att lära sig kommunicera i grupp fungerat väl. De flesta elever får sina första jobb via APU:n, de arbetar extra och sommarjobbar på sina APU-platser redan i åk 2! Kontakterna med arbetslivet får eleverna via studiebesök och APU. Den första kontakten har tagits med Svensk Handels styrelse i Bålsta för att fortsätta diskussionerna på hösten inför bildande av ett programråd för programmet. Under året har alla elever i åk 3 drivit ett UF-företag, totalt 8 företag. Vid elevernas utvärderingar av UF-året framkom att många lärt sig praktiskt hur ett företag fungerar och de har lärt sig att ta ansvar och se till att allt som ska göras blir gjort i tid! Några tankar om att man kanske bör smygstarta med UF i åk 2 har framkommit, vilket vi bör tänka på i framtiden. Hotell- och restaurangprogrammet: Under detta läsår har en viss del av ansvaret för kontakten mellan skolan och arbetslivet övertagits av Upplandsbrogymnasiet -UBG. Detta beror främst på att de praktiska kurserna har genomförts där vilket även inneburit att en viss del av den arbetsförlagda utbildningen av naturliga skäl har administrerats av UBG. Trots detta har även Fridegårdgymnasiet anordnat praktikplatser eftersom detta även har ingått i vissa av de kurser som arrangerats härifrån. De företag som skolan samarbetat med under detta läsår är Gästis, Lastberget, Skokloster värdshus, Sånkans camping och Friiberghs herrgård. Utöver detta så har även eleverna i 20

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Datum 2014-12-18. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Brogårdsgymnasiet Datum 2014-12-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och Teknikprogrammet, Kaplanskolan Rektor: Anita Stenmark-Lundström Frågor att besvara

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer