Tillsammans räddar vi liv!

Transkript

1 Tillsammans räddar vi liv! TACK FÖR ATT du är en av oss. Tillsammans räddar vi liv till sjöss. Berätta gärna om oss för någon annan här är våra viktigaste fakta. Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Vi är den enda aktören i Sverige som har sjöräddning som huvuduppgift. Sjöräddningssällskapet deltar i cirka 70 % av all sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapets drygt 2000 frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt, året om. När larmet går lämnar vi kaj inom 15 minuter. Vår höga beredskap gäller även när miljön hotas. Vi är utrustade för miljöräddning och kan ringa in utsläpp och förhindra spridning tills samhällets sanerande resurser hinner fram. Sjöräddningssällskapet har 68 räddningsstationer längs hela Sveriges kust och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och i Helgasjön/ Kronoberg. Över 200 räddningsenheter är placerade på räddningsstationerna. Sjöräddningssällskapet arbetar även förebyggande genom att informera om sjösäkerhet lokalt men också genom att aktivt delta och påverka på de globala arenorna. Vi begär inga bidrag från staten utan är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Sjöräddningssällskapet Box Västra Frölunda Telefon: E-post: info@ssrs.se Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer:

2 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015 Innehåll:»En fantastisk verksamhet som INTE bygger på lönsamhet, utan på omtanke och förståelse av livets villkor på havet.«greger LINNAEUS, en av våra drygt följare på Facebook visar sin uppskattning för vad vi gör. Innehåll 4 Detta är Sjöräddningssällskapet 6 VD har ordet 8 Här finns vi 10 Långsiktiga effekter av Sjöräddningssällskapets arbete Våra uppdrag sid Sjöräddning 18 Förebyggande utryckning för medlemmar 21 Sjöambulans 22 Övning Så använder vi våra pengar sid Utbildning 30 Våra båtar 32 Drift och underhåll 34 Sjösäkerhet och Internationellt arbete 38 Kommunikation och insamling Våra resurser sid Frivilliga 50 Medlemmar 54 Givare Föreningsinformation sid Effektrapportering, FRII sid Årsredovisning sid

3 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015 Foto: Christer Ehrling

4 DETTA ÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET DETTA ÄR SSRS

5 DETTA ÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET DETTA ÄR SSRS Sjöräddning så funkar det Sjöräddning i Sverige bedrivs enligt den modell som FN har satt upp för en effektiv sjöräddningsorganisation. Sjöfartsverket, statlig myndighet med över gripande ansvar. OM DU ÄR I SJÖNÖD, RING ALLTID:112 Detta är Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapets främsta uppgift är att rädda liv till sjöss. Vår verksamhet finansieras av medlemskap, gåvor och donationer. Vi har inga statliga bidrag. Våra drygt frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt och lämnar kaj inom 15 minuter. Vi har 68 räddningsstationer längs hela vår kust och i de stora sjöarna. De tre vanligaste larm orsakerna: Maskin- eller propellerhaveri. Grundstötning. Hårt väder och/eller utsatt läge. Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) tar emot alla larmsamtal. De beslutar om lämplig insats, larmar ut räddningsresurser och leder insatserna. Uppdragsstatistik 2014 Övrig räddningstjänst (exempelvis miljöräddning, kommunal räddningstjänst) 154 Sjöräddning 748 Sjöambulans 516 Övrigt (uppvisningar, samhällskritiska transporter, med mera) TOTALT Övning Sjöräddningssällskapet medverkar i sju av tio insatser och är tillsammans med Sjöfartsverkets helikoptrar och lotsbåtar stommen i svensk sjöräddning. Övriga räddningsresurser är bland annat Kust bevakningen och kommunal räddningstjänst. Förebyggande utryckning för medlemmar Hör av dig! För förebyggande utryckning: Ring din närmaste räddningsstation eller medlemscentralen För övriga frågor, ring vår växel: E-post: info@ssrs.se Brev: Sjöräddnings säll skapet, Box 5025, Västra Frölunda. Läs mer på sjoraddning.se Följ oss gärna på facebook.com/sjoraddning

6 VD HAR ORDET

7 VD HAR ORDET Samarbete svensk sjöräddnings styrka DET GÅR INTE att komma ifrån att frivilligheten och den närvaro över hela landet som Sjöräddningssällskapet har räddar liv. Det är min övertygelse att frivillighet, som byggt upp oss under alla år, också kommer att vara en mycket viktig faktor i flera delar av vårt samhälle i framtiden. Vi ser det på flera håll och Missing People, Stadsmissionen och Friends är andra fina exempel på icke vinstdrivande organisationer med samma hjärta. Med medlemmar och drygt frivilliga är Sjöräddningssällskapet nu en folkrörelse för säkerhet till sjöss. Allt fler blir involverade och bidrar på det sätt var och en kan. I Sverige har Sjöfartsverket det yttersta ansvaret för sjöräddningen. Samarbetet mellan verket (ursprungligen Lotsstyrelsen) och Sjöräddningssällskapet har pågått i snart 110 år. Framgångsrikt har vi tillsammans byggt en modell för sjöräddning med tydlig rollfördelning. I ett avtal ställer Sjöräddningssällskapet sina sjöräddningsenheter till Sjöfartsverkets förfogande för sjöräddningsuppdrag inom svenskt ansvarsområde alla dagar, året runt. Detta är en av de viktigaste grundbultarna i svensk sjöräddning. Prestigelöst samarbete. Jag vill rikta ett innerligt och stort tack till alla frivilliga sjöräddare och deras familjer som är vår enskilt viktigaste resurs. Utan er ovärderliga insats hade det inte varit möjligt. I sammanhanget vill jag också passa på att tacka generösa donatorer, givare, stiftelser och företag med hjärtat på rätta stället. Vi tackar också för ett gott samarbete inom svensk sjöräddning tillsammans med Sjöfartsverket, Räddningstjänsten, handelsflottan, Kustbevakningen, Polisen och Försvarsmakten runt om landet. Tillsammans är vi starka och räddar liv. ROLF WESTERSTRÖM vd, Sjöräddningssällskapet

8 2014 DETTA I KORTHET ÄR SSRS PITEÅ SKELLEFTEÅ Här finns vi! VÅRA 68 RÄDDNINGSSTATIONER (de röda prickarna) finns spridda över hela Sverige - liksom våra medlemmar. De blå siffrorna visar hur många medlemmar som bor i närheten av en station inom respektive område. ÖRNSKÖLDSVIK SUNDSVALL LÖNNÅNGER HUDIKSVALL HOLMSUND HÄRNÖSAND Norrlandskusten SÖDERHAMN STRÖMSTAD FJÄLLBACKA Västkusten Öresund och Sydkusten SMÖGEN KÄRINGÖN RÖRÖ HOVÅS KÅLLANDSÖ BUA FALKENBERG GRÖTVIK TOREKOV HÖGANÄS HAMMARÖ ÅMÅL STENUNGSUND RÅÅ BARSEBÄCK LOMMA FALSTERBOKANALEN TRELLEBORG Vänern, Vättern och Hjälmaren MARIESTAD SÖLVESBORG YSTAD KRISTINEHAMN HJÄLMAREN KARLSBORG VADSTENA/ MOTALA VISINGSÖ LOFTAHAMMAR KRONOBERG SIMPEVARP MÖNSTERÅS HASSLÖ HÖRVIK YNGSJÖ KIVIK SKILLINGE VÄSTERÅS TROSA GÄVLE UPPSALA MUNSÖ STRÄNGNÄS SÖDERTÄLJE KALMAR ARKÖSUND BÖDA VISBY BERGKVARA GRÖNHÖGEN ÖREGRUND RÄFSNÄS STOCKHOLM MÖJA DALARÖ ORNÖ NYNÄSHAMN VÄNDBURG/ BURGSVIK Stockholms skärgård, Roslagen och Mälaren FÅRÖSUND Ostkusten (inklusive Öland och Gotland) Övriga landet 7 300* * I denna siffra ingår drygt 500 personer bosatta utomlands.

9 2014 DETTA I KORTHET ÄR SSRS 2014 i korthet: Under året minskade sjöräddningsinsatserna något jämfört med 2013, samtidigt som de förebyggande utryckningarna till medlemmar ökar. Medlemsantalet är vid årsslutet medlemmar (2013: ). Räddningsstation Mariestad, som tidigare varit ett projekt, blir en ackrediterad räddningsstation. Precis efter årsskiftet blir också RS Strängnäs en egen station (tillhörde tidigare RS Västerås). Totalt har vi nu drygt frivilliga sjöräddare på 68 räddningsstationer. I samband med Sjöräddningssällskapets årsmöte den 24 maj invigs RS Härnösands nya stationshus. I juni står Sjöräddningssällskapet för tredje gången värd för en internationell konferens om massräddning. Vi fortsätter att driva på för bättre metoder för att rädda fler liv vid stora fartygsolyckor. Två nya båtar namngivs under året: Rescue Alexandra (Gunnel Larson-klassen), Rescue Nisse Dunér (Rescuerunner). Dessutom tas ytterligare två icke-namngivna båtar i drift, Rescue och Rescue Sjöräddningssällskapet gör under året sin första reklamfilm någonsin för TV. Filmen delas också mycket i sociala medier. Under året utbildas 812 frivilliga sjöräddare i egensäkerhet, Räddningsman-SAR, framförande av olika båttyper, navigation, sjukvård, brandbekämpning, med mera. Medvetenheten om att Sjöräddningssällskapet skulle kunna göra nytta i landets insjöar ökar. Under sommaren 2014 besöker vi Storsjön i Jämtland och Runn i Dalarna för att visa upp oss samt skapa opinion och frivilligt intresse för att starta räddningsstationer. Under 2014 får vi vår :e följare på Facebook.

10 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ARBETE Långsiktiga effekter av Sjöräddningssällskapets arbete UNDER 2014 VAR det 20 år sedan Estoniakatastrofen inträffade. Den 28 september 1994 blev inte bara ett datum i historien, det blev också startskottet för en omfattande förnyelse av Sjöräddningssällskapets flotta. Detta eftersom våra dåvarande räddningskryssare bedömdes vara för långsamma för att larmas ut till Estonias förlisningsplats, som inte heller låg inom svenskt sjöräddningsområde. Sedan dess har vi därför målmedvetet arbetat för att inom en timme kunna nå nödställda 25 sjömil ut från kusten runt hela Sverige samt i de stora insjöarna. Det har vi gjort på två sätt: med nyutvecklade, snabbgående räddningsbåtar och fler räddningsstationer. Sedan 1994 har antalet omkomna i fritidsbåtar minskat (se statistiken här intill). Bakom detta ligger givetvis många samverkande faktorer, men vi tror att vår ökade närvaro bidragit till de förbättrade siffrorna, inte minst i förebyggande syfte. Under denna period har vi också ökat vårt medlemsantal från till Strategin för de senaste 20 åren har alltså bidragit till att vi kommer lite närmare vår vision: Noll omkomna i svenska vatten. Men vi är inte nöjda. Drunkningsolyckorna i svenska vatten sker idag framförallt i mindre insjöar och nära stränder grundades RS Hjälmaren, som blev den första stationen utanför svenskt sjöräddningsområde (definieras som vattnet utanför kusterna samt Vänern, Vättern och Mälaren). Sedan 2008 har vi även en räddningsstation i Kronobergs län, som enbart opererar på insjöar i länet med mobila enheter. Dessa stationer och statistiken pekar ut framtiden för oss de kommande åren. För att på allvar påverka antalet förolyckade i svenska vatten, måste vi utveckla räddningsstationer och metoder för mindre insjöar och vid badstränder. Samtidigt måste vi upprätthålla den höga nivå vi idag håller i vår sjöräddning vid kusterna och i de stora insjöarna. 20 års utveckling i siffror Antal räddningsbåtar Antal räddningsstationer Antal insatser Antal omkomna i fritidsbåtar * Statistiken om omkomna i fritidsbåtar kommer från Transportstyrelsen. Av de 23 dödsfallen skedde 3 inom statligt räddningsområde. 10 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

11 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ARBETE DEN 23 JULI 2014: En simmare har kommit för långt från strand vid Lillebybadet utanför Göteborg. RS Rörö är snabbt på plats för att hjälpa honom. Att förebygga och förhindra drunkningsolyckor kopplade till bad, är en utmaning vi vill ta oss an de kommande åren. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

12

13 VÅRA UPPDRAG VÅRA UPPDRAG så många gånger lämnade de frivilliga sjöräddarna kaj förra året. De rena sjöräddningsuppdragen minskade något jämfört med föregående år, från 827 (2013) till 748. Men inom områdena förebyggande utryckning för medlemmar (2 542), sjöambulans (516) och övrig räddningstjänst (154) har Sjöräddningssällskapet aldrig tidigare gjort så många insatser. Våra frivilliga sjöräddare slog också nyttrekord i att öva under Sjöräddning 748 Övrig räddningstjänst (exempelvis miljöräddning, kommunal räddningstjänst) 154 Foto: Håkan Lindgren Sjöambulans 516 Övrigt (uppvisningar, samhällskritiska transporter, med mera) 2466 Övning TOTALT Förebyggande utryckning för medlemmar 2 542

14 748 Så VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING många sjöräddningsuppdrag genomförde vi under Mer om hur svensk sjöräddning fungerar läser du på sidan 4-5. Foto: Anja Callius Årets sjöräddare, fr v Krister Stark, Gunnar Ström och Pernilla Rosén, frivillig besättning på RS Stockholm när larmet gick den 14 december. Färre sjöräddningsinsatser men lika mycket att göra FÖRRA ÅRET BJÖD på ett fantastiskt sommarväder under juli månad och en minskning av antalet sjöräddningsinsatser. Vi hade 748 sjöräddningsuppdrag under 2014 (motsvarande siffra 2013 var 827). Vi fortsätter alltså att delta i cirka 70 procent av alla sjöräddningsfall i Sverige (2014: 66 procent). Det fina vädret under semesterperioden är en tänkbar förklaring till minskningen. Juli är den månad då vi har absolut flest uppdrag, och fint väder innebär ofta minskad risk för att allvarliga situationer med akut fara för liv uppstår. De frivilliga sjöräddarna har trots detta haft ungefär lika mycket att göra som tidigare år eftersom antalet förebyggande utryckningar, där medlemmar hör av sig innan läget är akut, har ökat från 2013 till 2014 (läs mer på sidorna 18 20). Fler förebyggande utryckningar ser vi som något mycket positivt. Ju tidigare vi kan komma ut, desto bättre för sjösäkerheten. Under året har de frivilliga sjöräddarna som vanligt gjort ett fantastiskt arbete. Samtliga våra larm presenteras på hemsidan Här presenterar vi de fem fall som nominerats till Årets Sjöräddare. Dessa fall visar verkligen kraften i de enorma insatser våra frivilliga gör. 14 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

15 VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING Årets sjöräddare: RS STOCKHOLM, 14 DECEMBER: ETT ROP PÅ HJÄLP En man har fallit överbord från sin fiskebåt och kan inte ta sig upp. En privatperson hör ett rop på hjälp ute på Trälhavet, och larmar RS Stockholm. Den jourhavande skepparen förstår genast allvaret och ringer in sin besättning till räddningsbåten i Österskär. De lämnar snabbt kaj och lyckas lokalisera mannen i mörkret, som ligger i vattnet halvt medvetslös med ett krampaktigt tag om relingen på sin båt. Tack vare hårt slit från besättningen och med hjälp från Waxholmsbolagets passagerarbåt Väddö som passerar, lyckas de få upp den kraftigt nedkylde och medvetslöse mannen i räddningsbåten, och för honom till väntande ambulanshelikopter Så många timmar tog våra sjöräddningsuppdrag sammanlagt under Det blir närmare 52 dygn, effektiv tid. 32% Övriga fyra nominerade fall var: RS MÖJA, RS DALARÖ, 26 OKTOBER: SVÅR KOLLISION Utanför Sandhamn natten till den 26 oktober kolliderar en RIB-båt i hög fart med en lotsbåt. Sökinsatsen efter de två passagerarna i RIB-båten pågår hela natten och en bit in på förmiddagen. En av dem återfanns vid liv men den andra omkom i olyckan. Fyra räddningsbåtar från Sjöräddningssällskapets räddningsstationer på Dalarö och Möja deltog i räddningsarbetet med 14 frivilliga sjöräddare samt sjöräddningshunden Rejza. TOREKOV, 10 JULI: Mitt i natten går båten på grund med tre vuxna och två hundar ombord. Bilden är från dagen efter, mer läser du på nästa uppslag. Västkustens andel av våra sjöräddningsuppdrag (245 stycken). Andra regioner med många fall är Stockholm (156) och Öresund (105). 935 Är den högsta noteringen för antal sjöräddningsuppdrag som Sjöräddningssällskapet haft på ett år (2009). 12 Under 2014 var det den tid i minuter det i genomsnitt tog för de frivilliga sjöräddarna att lämna kaj, från det att ett sjöräddningslarm kom. ] SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

16 VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING Foto: Thomas Alm ROSSBÅDAN, 10 OKTOBER: 10 minuter före bilden togs hoppade besättningen ombord i vattnet.»rescue Marianne Bratt tar då en extra sväng på väg hem från ett uppdrag för att se om de kan vara behjälpliga. Väl framme visar det sig att läget är kritiskt.«rs RÖRÖ, 10 OKTOBER: I SISTA SEKUNDEN Besättningen ombord på Rescue Marianne Bratt överhör radiotrafik mellan Sjö- och Flygräddningscentralen och ett fartyg i närheten av en segelbåt i svårigheter vid Rossbådan, sydost om Hönö i Göteborgs norra skärgård. Rescue Marianne Bratt tar då en extra sväng på väg hem från ett upp- drag för att se om de kan vara behjälpliga. Väl framme visar det sig att läget är kritiskt. Segelbåten har gått på grund och får slagsida i det hårda vädret. De båda seglarna faller överbord och kan undsättas av sjöräddarna bara minuter innan segelbåten sjunker Så många fler förebyggande utryckningar för medlemmar gjorde Sjöräddningssällskapet 2014 jämfört med Mer om förebyggande utryckning läser du på nästa uppslag. 16 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

17 VÅRA UPPDRAG SJÖRÄDDNING RS TOREKOV, 10 JULI: HÅRT PÅ GRUND Strax norr om Torekov går en stor motorbåt hårt på grund mitt i natten, med tre vuxna och två hundar ombord. Räddningsinsatsen blir komplicerad då det är mycket grunt vatten kring båten och svårt att komma fram. Sju frivilliga sjöräddare deltar i räddningsarbetet, och med hjälp av stationens Rescuerunner och motorbåtens däcksbåt kan de nödställda evakueras och föras i säkerhet. Den femte nominerade i Årets sjöräddare var faktiskt inget sjöräddningsfall. Men det har ändå lyfts fram bland nomineringarna, eftersom det så tydligt visar vilket ansvar våra frivilliga sjöräddare tar: RS HJÄLMAREN, 10 JULI: RÅDIG INSATS En turist får under besök på Vinön i Hjälmaren en svår allergichock efter ett getingstick. Den frivillige sjöräddaren Rikard Widlund åker först hem till en bekant på ön som har adrenalinsprutor, och när sprutan inte ger tillräcklig effekt kör han in kvinnan till väntande ambulans på fastlandet, tillsammans med en hastigt ihopplockad besättning som råkar finnas i närheten: en granne från brandvärnet, en kvinna från hemtjänsten och Rikards pappa. Insatsen räddade sannolikt kvinnans liv. 100 Så många minuter tar ett genomsnittligt sjöräddningsuppdrag i tid. 250 Så många sjöräddningsuppdrag genomförde vi under månaden med flest larm under 2014, juli. Minst antal larm var det i mars, sex stycken. 66%»Jag vill absolut ut på sjön igen«foto: Anja Callius JAG VILL ABSOLUT ut på sjön igen, att vara på havet är den bästa avkoppling som finns, det vill jag aldrig sluta med. Jag var på båtmässan i Älvsjö tillsammans med min syster nu i våras. Hon köpte mig en flytväst, och nu har jag lovat henne att den ska vara på i fortsättningen. Jag är förstås evigt tacksam gentemot sjöräddarna, de gjorde en fantastisk insats som räddade mig. Den första gången vi träffades efter att de drog upp mig var efter nyår. De kom till en bed & breakfast här i närheten där jag jobbar en del i köket. Jag bjöd på kaffe och min hembakta äppelkaka. Det var ett fint möte. RAINER PÄÄRATI, 56 år, Åkersberga Räddad i fallet som blev utsett till Årets Sjöräddare den 14 december Under 2014 deltog vi med enheter i 66 procent av alla sjöräddningsfall i Sverige Så många uppdrag genomfördes av våra båtar i Victoriaoch Gunnel Larson-klassen Det är nästan hälften av alla uppdrag (totalt 8 497, omfattar alla uppdrag, inte enbart sjöräddning). SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

18 VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR Antalet förebyggande utryckningar under 2014 slog nytt rekord, en följd av rekordmånga medlemmar och en fin sommar med många båtar ute på sjön. 18 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

19 VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR Anders känner sig alltid trygg till sjöss gånger. Eller i snitt sju gånger om dagen. Så ofta rycker våra frivilliga sjöräddare ut för att hjälpa medlemmar som råkat i trassel, utan att det för den skull är akut. En av dem är Anders Falck. Vi träffade honom i hemmahamnen på Tjörn i Bohuslän. ] ] SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

20 VÅRA UPPDRAG FÖREBYGGANDE UTRYCKNING FÖR MEDLEMMAR DET KAN VARA ett motorstopp, en tamp i propellern eller plötslig dimma som ställer till det. Förebyggande utryckning är helt kostnadsfri för våra medlemmar, och är också ett effektivt sätt att minska antalet allvarliga incidenter. En som verkligen vet hur gott det känns i magen när Sjöräddningssällskapets båt dyker upp är Anders Falck. Han har fått hjälp vid ett flertal tillfällen under sina tolv år som medlem. Oftast under hummerfisket, då linorna från hummertinorna gärna vill fastna i propellern. Ja, vi har hunnit bli väl bekanta, sjöräddarna på RS Käringön och jag. När de dragit in mig till kaj brukar de blinka och säga att vi ses väl snart igen. Och när de håller kurser för nya sjöräddare tror jag att de använder mig som ett varnande exempel, skrattar han. Anders Falck har en finsk styrhyttsbåt, en Minor 31. Familjen har även en eka, och eftersom de bor på Tjörn alldeles nära havet är de ofta ute på sjön. Förebyggande utryckning Antalet förebyggande utryckningar har ökat med drygt 1000 per år sedan Vad betyder medlemskapet för dig? Det är oerhört värdefullt och en stor trygghet för hela familjen att veta att de finns nära till hands. För oss som bor längs kusten är det en självklarhet att vara medlem. Vill man ha den tryggheten måste man hjälpa till att betala för den också, anser jag. I fjol fick Anders hjälpa till med mer än sitt medlemskap. Han överhörde ett larm om en båtbrand på sin VHF-radio, och eftersom han hade en vän som var läkare med ombord, ropade han upp räddningsbåten och frågade om de behövde läkarhjälp. Det gjorde de, så vi körde bort Anders Falck till olycksplatsen och min vän hjälpte till att undersöka personerna som varit ombord på den brandhärjade båten. Allt slutade väl, och det kändes gott i magen att kunna ge något litet tillbaka. De förebyggande utryckningarna har mer än fördubblats under de senaste tio åren, och fortsätter att öka i takt med att medlemsantalet växer. Under samma tidsperiod har de skarpa larmen legat kvar på ungefär samma nivå. För Sjöräddningssällskapet är förebyggande utryckningar ett effektivt sätt att undvika allvarligare incidenter. Om vi kan komma och hjälpa till redan innan läget blir akut är mycket vunnet. Hinner läget utvecklas till att bli akut kan man behöva dra både helikopter och flera enheter, något som givetvis är mycket mer resurskrävande, säger Lars Samuelsson på RS Käringön. RS Käringön är den station som gör allra flest förebyggande utryckningar. Förra året var de ute 174 gånger. Vissa sommardagar hinner vi inte ens in till kaj mellan uppdragen, då kör vi i ett, säger Lars. Förebyggande utryckningar är inte bara ett effektivt sätt att undvika allvarligare incidenter. Det är också ett tillfälle att träffa och prata med medlemmar, och värva nya. Samtidigt kan besättningarna passa på att öva. För Anders Falck råder inga tvivel de frivilliga sjöräddarna är hans vardagshjältar. Jag följer dem till och med via AIS (ett system för att identifiera och följa fartygs rörelser, reds anm). Det är kul att följa arbetet och veta var de är någonstans. Jag känner mig trygg när jag vet att de är i krokarna! 20 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

21 516 VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS Antalet sjöambulanstransporter 2014 är det högsta någonsin. Vid sjöambulanstransporter finns ett vårdbehov och patienten hämtas från land. I övrigt liknar larmen sjöräddning. Cirka hälften av sjöambulanstransporterna 2014 var så kallade prio ett-uppdrag, där det är fara för liv. RS VISINGSÖ: 23 frivilliga sjöräddare startade år 1981 en elvameters räddningsbåt av typen Eskorten (Rescue Cambio) och en Rescuerunner. Mängden sjöambulansuppdrag är mycket beroende av räddningsstationens geografiska läge och hur snabbt man kan ta en patient till väntande ambulans. Räddningsstationerna på Visingsö, Käringön och Strömstad brukar ha flest uppdrag i denna kategori. Ingemar Zander och Lars Plühm på Visingsö är vana vid snabba ryck när det gäller. Livlinan på Visingsö Räddningsstationen på Visingsö i Vättern utförde under 2014 flest sjöambulansuppdrag i landet. Förra året körde de frivilliga sjöräddarna cirka 90 patienter in till Gränna, där ambulans väntade för vidare transport till sjukhus. ] SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

22 VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS»Jag blir hellre sjuk här än i en by på fastlandet, det går så fort att få hjälp«, säger Erna Anderson när hon återser Ingemar Zander vid färjeläget på Visingsö. Erna Andersson är tillbaka i båthuset där olyckan inträffade. Vården hon fick av sjöräddarna på plats är möjlig genom ett så kallat IVPA-avtal (I Väntan På Ambulans). Det sluts med respektive landsting och reglerar vilken utbildning och utrustning som ska finnas på räddningsstationerna. I dag finns IVPA-avtal för sjöräddningsstationer längs med hela Norrlandskusten, Västra Götalandsregionen och i södra Sverige. Målet är att Sjöräddningssällskapet ska ha ett IVPA-avtal med alla landsting som har en sjöräddningsstation. 22 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

23 VÅRA UPPDRAG SJÖAMBULANS»Vi har ett nära samarbete med räddningstjänsten på ön. Vid så gott som alla transporter följer sjukvårdspersonal med patienten i båten. Vi behöver aldrig säga ett ord till varandra, vi är så samspelta.«ingemar ZANDER, sjöräddare på Visingsö PÅ TIO ÅR har vi haft över 800 patienter på vår bår. Det är fler än hela öns befolkning, konstaterar Ingemar Zander som är stationsansvarig på RS Visingsö. Att sjöräddarna är en stor trygghet både för bofasta och turister kan Erna Andersson bekräfta. Hon har bara vaga minnesbilder av den där vårdagen då hon var nära att mista livet i familjens båthus. Hon minns att hon skulle klättra upp och hämta något på loftet, att hon noterade en lös planka och kände sig för med händerna. Sedan svartnade det. Jag har några dimmiga fragment av att sjöräddarnas ansikten lutade över mig och räddningsbåtens innertak. Det tog visst bara nio minuter efter olyckan innan jag var i båten. De var otroligt proffsiga, säger hon. Erna Andersson föll över två meter, handlöst ner i bryggan. Hon fick flera krosskador, bröt två fingrar och slog huvudet så illa att hon förlorade medvetandet. Hennes make och svägerska var i båthuset när olyckan inträffade, och kunde snabbt ringa efter hjälp. Jag fick en fullständig chock när jag såg allt blod. Jag trodde att hon var död. Det var befriande när räddningstjänsten och sjöräddarna kom. De tog hand om Erna och pratade lugnande med mig, säger Ernas man Jan Andersson. Sjöräddningssällskapet har ett nära samarbete med räddningstjänsten på ön. Vid så gott som alla transporter följer sjukvårdspersonal med patienten i båten. Vi behöver aldrig säga ett ord till varandra, vi är så samspelta. Alla vet precis sin uppgift och hur allt fungerar, säger Ingemar Zander. Han och sjöräddarkollegorna har undsatt patienter med allt från getingstick till hjärtstopp och skallskador. Konstigt nog är den mest hektiska perioden inte juli, som man kan tro, utan tidig försommar. Ett uppdrag som etsat sig fast hos Ingemar var när de körde ett litet spädbarn som plötsligt slutat att andas. Allt gick i rasande fart. Jag glömmer aldrig bebisens färglösa ansikte när vi bar ombord honom, hur ögonen rullade bakåt och räddningspersonalen som gav hjärtmassage med bara ett finger, han var ju så liten. Tack och lov slutade allt väl, men jag har nog aldrig varit så rädd, säger han. Bebisens pappa var själv frivillig sjöräddare. På en ö som Visingsö känner nästan alla varandra, och sjöräddarna måste vara beredda på risken att det någon gång är en anhörig de larmas ut för att köra. Efter två veckor på intensiven fick Erna Andersson lämna sjukhuset. Familjen bodde då i Jönköping och hade sommarställe på Visingsö, men det tog lång tid innan Erna ville besöka ön igen. Nu har det gått fem år sedan olyckan och Erna har pratat igenom händelsen med sjöräddarna flera gånger. När hon och hennes man gick i pension för ett år sedan bestämde de sig för att flytta ut permanent. Det har de inte ångrat en sekund. Och de känner sig fullständigt trygga på ön. Jag blir hellre sjuk här än i en by på fastlandet, det går så snabbt att få hjälp! Och det är fantastiskt att alla jobbar ideellt, och lägger så mycket tid på att hjälpa oss andra. SJÖAMBULANS ELLER SJUKTRANSPORT? Vid sjöambulanstransporter hämtas alltid patienten från land. Sjöräddningssällskapet utför också sjuktransporter, vilket är en sjöräddning där patienten hämtas på en båt, exempelvis passagerare på en färja eller besättningsmän på handelsfartyg. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK

24 2 071 VÅRA UPPDRAG ÖVNING Så många gånger övade de frivilliga sjöräddarna med sina egna enheter under 2014 (vi genomför också centrala utbildningar, se sidan 28). Övningar kan vara allt från manövrering av båtar till stora samövningar med andra aktörer. Övning ger färdighet DE FRIVILLIGA SJÖRÄDDARNAS vanligaste uppdrag under 2014 var, som alla andra år, övning och övrig verksamhet gånger lämnade våra enheter kaj för att bland annat repetera bogsering, sjuktransporter, att bärga personer ur vattnet med mera. Att ständigt nöta dessa moment är ett måste för att kunna klara av dem i skarpt läge. Här är några exempel på alla dessa tillfällen då frivilliga krafter lagt åtskilliga timmar på att bli bättre på sjöräddning. RS SMÖGEN, 8 MAJ Vad skulle en brand innebära på den riksbekanta Smögenbyggan? Troligen en katastrof om inte snabb räddning finns till hands. Frivilliga från RS Smögen har varit med och släckt bränder på bryggan tidigare. Här är det Jan Olsson som testar motorbrandsprutan på Rescue Olle Bohlin. RS TOREKOV, 26 APRIL I övningsscenariot Fältbiologen har två båtar med dykare förlist runt Påarpsrevet. Från klockan fyra på eftermiddagen till halv ett på natten övade den fem personer starka besättningen på Rescue Gripen tillsammans med Kustbevakningens KBV001. Tonny Nilsson, Bosse Sahlin, Ronny Fengved och Erik Fengved hjälps åt med båren. 24 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2015

25 VÅRA UPPDRAG ÖVNING RS ÖREGRUND, 4 JUNI Under två fullmatade dagar övade ett stort gäng frivilliga sjöräddare allt från brand och sjukvård till eftersök och bogsering. Arrangemanget genomfördes tillsammans med scouterna på Vässarö, som bistod med figuranter, mat och utmärkt engagemang. Scenariot vid denna del av övningen var att en båt med flera personer kört upp på land och fattat eld. Personer fanns utspridda över ett större område både på land och i vattnet. Danne Borovic, Marie Johansson, Anders Andersson och Jan-Erik Acksen tar hand om en skadad figurant på stranden. I vattnet på den andra bilden ligger Sakarias Petersson och väntar på att Claes-Göran Dahle (förare) och Bo Karlsten (på däck) ska komma fram. RS VISBY, 26 APRIL Våra frivilliga försöker samöva med Sjöfartsverkets sjöräddningshelikoptrar så ofta det går. Men givetvis blir det lite oftare för de msom har en helikopterbas i närheten, som de frivilliga på RS Visby. Vid detta tillfälle var sex sjöräddare ute en lördag för att öva vinschning med Lifeguard 907 från livflotte och från vattnet. På bilden väntar Hanna Sjöberg och Jonas Laveryd på att få komma upp i luften. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK