IT-ismens systemfel. Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-ismens systemfel. Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet"

Transkript

1 Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi IT-ismens systemfel -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet Författare: Karin Harju Handledare: Birgitta Ryner Didaktik A Uppsats vårterminen 2002

2 Innehålls förteckning: Inledning Attityden Hur började det? Skillnaden mellan program och spel Praktiskt arbete Vad ska man ha dem till? Socialt samspel Den pedagogiska metoden Vem ska betala? Didaktisk helhetssyn och ansvar Slutord Referenser

3 Inledning På 1800 talet emigrerade en massa svenskar, cirka en miljon, till amerika. I boken/ lmen Utvandrarna får vi ta del av emigranternas vånda, bland annat om hur man ska kunna göra sig förstådd i det nya landet. Det hålls för självklart att bara man kommer dit så kan man tala amerikanska helt automatiskt. En del försökte ändå lära sig det nya språket genom studier. Samma tankesätt har vi idag, får vi bara tillgång till en dator så kan vi den helt automatiskt. Det visar sig rätt snabbt att detta inte är fallet. Informations- och kommunikations teknik, IKT, måste man lära sig genom både praktik, teori, handledning och samarbete. Gunilla Granath skriver i sin bok Gäst hos overkligheten att De råkar undervisa i bild, musik och media. Tänk om de nge spela en central roll i skolans arbete istället för att deras ämnen betraktas som en stunds förströelse. Alla vet ju att hela hjärnan, även den högra skapande delen, måste få en chans att komma till tals för att vi ska kunna bli mogna människor med förmåga till omdöme och empati. Varför agerar då skolan tvärt emot denna kunskap? Attityden När man kommer in på diskussionen om datorer hamnar man lätt i olika läger. Ett tycker inte att det ska nnas datorer i skolan överhuvudtaget för barnen ska vara ute och leka istället. Ett annat tycker att de bara är dyra skrivmaskiner och någon tycker att det är svaret på allt medan andra anser att barnen blir överviktiga. Övertron på datorernas förträf ighet har allvarligt skadat trovärdigheten. Det nns ingen som införskaffar en ny kopieringsmaskin utan att någon på avdelningen/skolan får en kurs i att sköta den. Och inte är det väl någon, varken förälder eller lärare som vill att - 3 -

4 barnen ska vara ute och leka istället för att vara på lektion? Jag vet inte hur datorn kan öka vikten på barnen, om det nns någon konstig strålning eller något som gör det... I skolvärlden utser man dataansvariga, de har lite skiftande kompetenser, allt från att maken är duktig på datorer till värsta teknikproffset. Båda är lika förödande för alla berörda eftersom det blir samma personer som får ansvaret att driva de dator pedagogiska frågorna. Alla måste vara delaktiga i såväl tekniken som praktiken. Ulla Riis, redaktör för IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt, från 2000 menar att om det handlar om en innovation med stor förändringspotetial kan problem uppstå om inte många är med och påverkar användandet av innovationen medan den ännu är formbar. Och det är väl egentligen så självklart att det inte ens behöver sägas? Ändå känns det som om mycket få verkligen har tänkt på det i IKT debatten. Hur började det? Christer Sturmark i IT och renässansmänniskans återkomst: Databranschens födelse i slutet av 70-talet och början av 80-talet skapades ur en maskulin, prepubertal och teknikintresserad kultur. De datorfrälsta var ofta unga män med stort teknikintresse och ett outvecklat känsloliv.... De kommer aldrig att nå kvinnorna så länge de manliga datajournalisterna fortfarande svärmar för tekniken och skriver för datanördarna, utan att kunna se vad tekniken egentligen är avsedd att användas till. Datajournalisterna måste lära sig att skriva för andra människor än sig själva, annars når de aldrig utanför sin egen krets. Det är ju inte så konstigt att fortfarande nns skepticism inför själva tekniken. Kunde vi bara komma förbi den - 4 -

5 måste tillföra lärandet något utöver vad den vanliga lektionen kan ge stadiet kan den pedagogiska diskussionen äntligen få substans. För det är ju inte bara den tekniska delen som är intressant, arbetsmiljön, för att undvika skador, kreativiteten och den pedagogiska synen med datorn som verktyg måste beaktas. Att högstadiets ungdomar blir skoltrötta är ingen nyhet. Bland andra har Bengt-Erik Andersson skrivit boken Spräng skolan som ger en bra syn på hur det ser ut idag. Men vad kan man göra något för att öka lusten att utforska och undersöka med datorns hjälp? Varför inte ge dem uppgiften att skapa ett eget datorspel, lm/teater manus, musik komposition eller Live, rollspel? Man lär sig så mycket utan att tänka på det genom kreativt skapande, precis som datorpojkarna som startade det hela genom att få lysdioder att tändas och släckas efter kommando. Skillnaden mellan program och spel. Det kan vara lite besvärligt att se skillnad på datorprogram och spel. Men man måste göra den skillnaden eftersom ett spel är färdigt. Det vill säga någon annan har bestämt vad spelet ska handla om, hur långt man ska kunna komma, vilken belöning man ska få när man klarat av olika nivåer och så vidare. Medan man i ett program själv bestämmer vad det ska handla om, hur långt man ska komma, hur lösningen på problemet fungerar... Det nns hybrider där man som ledare kan gå in och göra egna uppgifter, till exempel matematikspelet Måns och Matte. Spelet går ut på att en apa och en tiger tävlar om att komma först till toppen av trädet genom att spelaren/spelarna ger rätt svar på matteuppgiften. Om läraren vill att de bara ska räkna division är det bara att spärra övriga mattetal, vill man ha andra tal skriver man in dem under en speciell lärarmeny

6 Till och med B. F. Skinner hade matematiken som argument för utbildningsmaskinens förträf ighet, som demonstrerades redan 1954 vid universitetet i Pittsburg. Naturligtvis har läraren en viktigare funktion än att säga rätt eller fel. De föreslagna ändringarna bör ge honom möjlighet att fullgöra denna funktion. Att rätta en bunt matematikprov - Ja, nio och sex är femton; nej, nio och sju är inte aderton - är under varje intelligent människas värdighet. Det nns viktigare uppgifter - där lärarens relationer till eleven inte kan ersättas av en mekanisk apparat. Och med handen på hjärtat... hur utvecklande är det att rätta matteböcker en fredag eftermiddag? Ett annat hybridspel är Ani- Guess som är en frågesport där man kan skriva in sina egna frågor och svarsalternativ. Man behöver inte ha datorteknisk kunnighet för att klara av det. Det nns också gratis java script på Internet man kan använda för att bland annat göra interaktiva berättelser. Praktisk arbete Mikael Alexandersson beskriver i Bland barn och datorer tre projektskolors arbete med IT, eller egentligen datorer på förskolan. Skillnaden mellan skolorna ligger i elevsammansättningen med överrepresentation av socialgrupperna i respektive klass. Gemensamt för alla är att lärarna i första hand saknar det tekniska kunnandet. I boken betecknas alla spel som program vilket blir mycket missvisande då en del bedöms kunna hantera olika programvaror. Det visar sig att det inte är någon större skillnad av resultaten i klasserna. Barnen lämnas framför datorn att själva ta sig igenom Bygg bilar med Mulle Meck, Krakels ABC, Sim City, Sim Park och liknande. Det känns som om man gör samma experiment som i lmen Metoder från slutet av 1930-talet då lärarinnan - 6 -

7 använder sig av olika ledarskaps metoder i klasserna. I en av grupperna låter hon eleverna jobba helt på egen hand vilket slutar i katastrof. Leran bokstavligt talat yger genom klassrummet över huvudet på läraren. Jag är beredd att påstå att dess IT projekt där förskole barn ska hjälpa och lära varandra spel som är avsedda för 10 åringar kommer att ge samma typ av förhållningssätt till datorer. Det visar sig också i en jämförelse att där barnen jobbat aktivt med Lennart Hellsings dikter fungerade Krakels ABC mycket bättre än i projekt klasserna. I en av klasserna hade man tillgång till digitalkameror och scanner... Varför nyttjade man inte det? Med ett program som till exempel Mulimedia Lab, som är populärt inom skolan, kan man lägga in och redigera egna bilder, lmer och ljud. De här barnen skulle ha åkt på studiebesök till traktens Mulle Meck, fotograferat och intervjuat sina egna upplevelser av att försöka bygga en bil av skrot. Eller varför inte en egen skolträdgård där de får ta reda på vilka blommor och träd som kan planteras på skolgårdens olika ytor och årstider, istället för att hålla nere musknappen och lägga rader med likadana blommor över hela skärmen. Vad ska man ha dem till? På ett lågstadium jag besöker jobbar man med portfolio systemet, alltså eleverna väljer vad de vill ha kvar i framtiden i en egen mapp. En stor kartongtjock mapp med teckningar, uppsatser och kassettband. I klassrummet står en modern dator med scanner och färgskrivare. Vad jag inte förstår är varför man inte använder sig av datorn. Scannern är ju inkopplad och att scanna in sina teckningar och skrivelser tar ju inte så lång tid. Att tala in på datorn går ju lika fort som på en kassettbandspelare, och ger dessutom en redigeringsmöjlighet

8 Att sedan bränna ner alltihop på sin egen CD tar ju inte heller någon större tid i anspråk. Visst kan datorn och servern haverera, CDn bli förstörd men faktiskt... skolor kan brinna ner. Ingen lagring är säker, men den kan bli så mycket mer användbar och effektiv när den digitaliseras. I en sådan portfolio kan man också lägga in lmer, bildspel, räkneuppgifter... vad man nu jobbar med. Visst ska teckningarna och texterna nnas sparade i pappersformat också. Jag hittar ett kursförslag till en webbdesign kurs på gymnasiet. Det märkliga med den kursen är att målen för kursen bland annat är att kunna skapa multimediapresentationer, gra k-, videooch ljudobjekt i korrekta och optimerade lformat. Dessutom ska de kunna använda olika programvaror för att skapa webbsidor för att uppnå betyget godkänd. Men ingenstans i den tänkta kursen nns multimediaproduktion eller mer än ett program för hemsidesproduktion. PhotoShop, är ett bildhanteringsprogram som nns med och Frontpage, som är ett program för webbdesign. Men inget av dem skapar multimediapresentationer. Det är möjligt att man tänkt använda Power Point och att eleverna förväntas kunna det innan de startar kursen. Likaså förväntas de tydligen kunna spela in och redigera ljud och video också. När ska de ha förvärvat de kunskaperna? I en annan kurs nns möjligheten att redovisa projektet som webbsida, men ingen tid i kursen för att skapa den eller lära sig hur man gör hemsidor. Exemplen visar på hur man som lärare tänker rent spontant när man ska strukturera en kurs. Gör en egen studie av kursplaner på olika skolor. Hur förhåller de sig mot uppsatta mål och möjlighet för eleven att lära sig under kurstiden? Socialt samspel. IT i skolan mellan vision och - 8 -

9 praktik, Lennart Fahlén; Fuglestad väljer att betrakta lärandet som en process med tre aspekter; en personlig, en social och en kulturell. I den personliga aspekten ser han lärandet som en konstruktiv process där det nya knyts till det man tidigare kan. I den sociala aspekten konstrueras den egna förståelsen i dialog med andra. I dialogen ger individerna varandra idéer, impulser och fakta som sedan utgör bidrag till vars och ens förståelse. I den kulturella aspekten är lärandet förbundet med språket, som innehåller de för kulturen signigikanta egenskaperna. Bland barn och datorer, Mikael Alexandersson; Papert (1994) ställer sig kritisk till skolans traditionella sätt att undervisa, han menar att skolan är alltför stel och enkelriktad i sina undervisningsformer, den är inte lyhörd för de olika inlärningssätt som barn utvecklar under sina tidiga år. Han vill att skolan skall tillvarata och utveckla det lilla barnets fantasifulla och kreativa sätt att utforska sin omvärld. Barnet återvänder gärna till lustfyllda situationer och stärker sin identitet som går ut på att jag kan lära. I detta sammanhang framhålls datorn som ett utmärkt verktyg, då det nns många möjligheter för barnen att använda datorn på ett kreativt sätt. Om detta kan appliceras till att elever, femteklassare, ska ha distansundervisning över Internet i hemmet en dag i veckan för att man vill spara in på lokaler, städning och personal är jag inte säker på. Vi har er aspekter att tänka på i de fallen, bland annat att ensamföräldrar som arbetar och inte kan vara hemma en dag för att vara barnens lärare. Distansundervisning i grundskolan, javisst men inom pedagogiska former under skolans ansvar. Sedan om eleverna sitter i biblioteket, en annan skola eller ett internet café måste varje ansvarig lärare ha koll på

10 Den pedagogiska Metoden. Alltså, om vi kan enas om att det inte nns någon förlösande metod att lära sig mer genom datorer och IKT, där även telefoner etcetera ingår, och försöker fokusera pedagogikfrågorna till vad man ska använda kommunikationstekniken. Kan eleverna i årskurs tre och fyra lära sig mer engelska genom att breväxla med andra engelskspråkiga elever? Kan eleverna få större förståelse för naturen och överlevnad genom spelet Vildmarksliv? Ska spelet fördjupas med praktiskt tillämpning genom övernattning i skogen? Är spelen Svensk Historia och Svea Rike bra inspirationskällor till kreativt historiearbete med manus till Live rollspel, sketcher, lmer, uppsatser eller egna spelproduktioner? Det har genomförts ett ertal ITiS projekt, IT i skolan, runt om i landet nansierade av KK-stiftelsen av mycket skiftande karaktär. I Råneå gjorde man egna hemsidor på mellanstadiet med hjälp av elever från högstadiet. Deras största problem var datorernas prestanda och antal. I Färila gick man några steg längre och gjorde ett samarbete med KK-stiftelsen, Ljusdals kommun och EU. Eleverna utrustades med bärbara datorer och lokalerna byggdes om för att passa aktiviteterna. Personalen utbildades 3 dagar under 1996 med grunderna i Claris Works, multimediaprogrammet HyperStudio, First Class och Internet. Under projektet utbildades 8 IT-piloter som sedan fungerade som handledare i fortbildningarna för resten av personalen. Även elevgrupper har blivit IT piloter på elevnivå. Vem betalar när projeket är slut? Efter ITiS projektens slut har KK-stiftelsen konstaterat att eleverna har lärt sig samla in information men inte att sammanställa och redovisa på ett bra sätt. Jag undrar om någon ens hade tänkt den tanken när de började ITiS projekten. Det är svårt att uppnå mål som inte är speci cerade

11 Vem ska betala? Ellen Key ville ha en annan skolform... det ville man i Färila också. Framtidsbarnen i Borlänge hade också sin tid med en eldsjäl som drev projektet framåt. Idag har den eldsjälen för yttat sig till en friskola i Göteborg... Varför har man inte kunnat fortsätta projekten som vanlig skolform? Skinner uttryckte det så här: Ett land som årligen framställer miljoner kylskåp, diskmaskiner, automatiska tvättmaskiner, torkapparater och avfallskvarnar har sannerligen råd med den utrustning som är nödvändig för att på ett effektivt sätt undervisa sina medborgare så att de för hög kompetens. Kommunförbundet tillhandahåller av någon anledning skräckpropaganda och påstår att en normal dator kostar mellan och kr/år, inkluderat inköp, program, nätverks uppkoppling, tekniker, support, driftsstillestånd... vilket skulle innebära att en datasal med 20 datorer skulle kosta runt 2 miljoner/år??? IT ska inte förväxlas med Internet! Internet är bara en av många kommunikations vägar, intranätet är ett annat, CD ROM, disketter, utskrifter En av de största kostnaderna är användarlicenser för programmen. Hur kan man få ner den kostnaden och ändå jobba effektivt? Om man börjar fundera på att samordna inköpen av program i kommunerna och lägga en programserver på AV-centralerna som alla skolor är uppkopplade mot så behöver de inte ha egna skollicenser. Som det är nu ligger era program oanvända största delen av skoltiden medan andra skolor inte har råd att köpa in andra program än de som följer med datorn. Eller så får det fungera som med annat upphovsrättsligt material, det bokas och lånas ut från AVcentralen under en viss tid. Vilket medför att skolorna måste jobba koncentrerat

12 med varje program under lånetiden. Didaktisk helhetssyn och ansvar. Hur ser näringslivet på blivande medarbetares IT kompetenser? Vad ska eleverna kunna när de slutar skolan? Kan företagen sponsra med adekvata datorprogram till KomVux, gymnasie-, folkhögskole- och högskolelinjerna? Ska man kunna göra en didaktiskt helhetssyn måste alla aspekter undersökas. Man kanske måste ändra i lagar, förordningar och oskrivna lagar för att få det att fungera. Diskussionen måste föras. Enligt skollagen skall all utbildning vara likvärdig i alla skolor. Hur uppnår vi det om inte lärarna vill vara med och forma den pedagogiska strukturen för IKT användandet? Vem ska ta ansvaret för att eleverna får de IT kunskaper de behöver för att kunna nyttja datorn kreativt när lärarna själva inte ens vet vilka program som kan användas. Enligt Ulla Riis visar skolverkets undersökning av lärarna att en stor andel, ca 80 procent, bedömer sin förmåga att tekniskt och pedagogiskt hantera datorn/it som god eller mycket god. Vad gäller lärarnas pedagogiska kompetens i handhavandet av datorer/it i undervisningen har vi dock en annan bild från de skolbesök vi gjort.... Det blir också uppenbart att personer på högre nivåer (t.ex. politiker, men även skolledare) har bristfälliga kunskaper om hur tekniken utnyttjas i undervisningen. Det didaktiska helhetsansvaret måste ju ligga på kommunen och skolledarna. De IT pedagogiska frågorna måste diskuteras i varje skola. Varför har vi och datorn? I vilket syfte ska barnen spela det här spelet? Vilka andra alternativ nns det? Hur kan vi följa upp det de lär sig via spelen? Vilken

13 förförståelse behöver barnen innan de spelar? Varför inte börja varje läsår med en program och spel dag för alla lärare? Då har de chansen att själva prova på. Sedan kan de diskutera sig fram till vad de ska använda eller om det ska införskaffas andra mer relevanta program och spel. Slutord Hur ska eleverna kunna använda sig av e-post i skolarbetet om deras lärare inte använder sig av e-post? Hur ska eleverna kunna samla information och redovisa det på ett bra sätt om inte läraren vet vilka program som nns? Hur ska eleverna kunna veta hur de ska sitta, titta och rita om läraren aldrig funderat över arbetsmiljön vid datorn? Lite märkligt tycker jag att det är att man ännu inte anammat muspennorna i skolan. Att sitta med en datormus för att till exempel rita är inte bara svårt det är också skadligt. Med en muspenna kan eleverna, även förskole elever, träna motoriken och rita sina huvudfotingar direkt i datorn. Med alla de program som nns när det gäller gra sk produktion borde det inte vara så svårt att hitta bra program som fungerar på alla stadier. Kid Pix i all ära men det är för mycket färdiga stämplar. Använder man sig av till exempel Macromedias Flash istället kan gurerna göras om till animerad lm, för visst sitter ungarna och berättar vad gurerna gör på teckningarna medan de ritar. När man kommer så långt att man ser datorn som något lika naturligt som en penna eller kopieringsmaskin, då först kommer vi att förstå vad vi ska ha datorerna till. Ibland är de dyra skrivmaskiner, ibland är de kommunikations centraler där elever utbyter idéer och tankar med andra elever någonstans i cyberrymden, ibland är det ett redigeringsbord där man gör klart sin lm. Det nns ju inga direkta begränsningar i vad man kan ha datorn till bara den egna fantasin och kompetens

14 Litteratur Referenser IT och renässansmänniskans återkomst Christer Sturmark 1997 Norstedts förlag AB ISBN IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt Ulla Riis (Red) Skolverket 2000 ISBN Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Mikael Alexandersson m Studentlitteratur 2001 ISBN Spräng skolan. Bengt-Erik Andersson 1999 Brain Books AB ISBN X Gäst hos overkligheten. En 48-årig sjudeklassares dagbok. Gunilla Granath 1996 Ordfronts Förlag ISBN Utbilda via Internet. Handbok i IT-pedagogik. Rainer Nyberg/Tommy Strandvall E-LearnIT 2000 ISBN Undervisningsteknologi. B.F. Skinner 1968 Meredith Corporation Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala 1969 Film Utvandrarna. Jan Troell efter Vilhelm Mobergs roman om svenskarna som utvandrade till Amerika Metoder, gammal svartvit repig lm som förvånar med att faktiskt ha slut scenerna i färg, visar hur olika ledarstilar påverkar barnens beteende i klassrummet. Internetmaterial Patrik Hernwall 1993 Datorn i lågstadiebarnets begreppsvärld - sex lågstadiepojkars uppfattning av datorn. C-uppsats Pedagogiska institutet, Stockholms universitet h t t p : / / w w w. p e d. s u. s e / ~hernwall/text/dator.html Why Games Works. A White

15 Paper by Dan Yaman President of Learning Ware, Inc [http://learningware.com/ whatsnew/gameswork.html] whatsnew/gameswork.html Färila skola. Ett samarbetsprojekt och Färila projektet farila_skola/ Ett litet urval av: Program: Kid Pix Macromedia Flash Adobe Photoshop Multimedia Lab Video games may become part of lessons. By Glen Owen, Education Correspondent p r i n t F r i e n d l y / 0,, ,00.html ITiS Rapport Gör din egen hemsida Råneåskolan itisrapportraneaskolan.pdf Informationsbegränsande programvaror, eller så kallade lterprogram Egna erfarenheter av 20 årigt praktiskt medieutbildnings arbete i grund-, gymnasie-, folkhögskole- och folkrörelse verksamhet. Spel: Svensk Historia Svea Rike Vildmarksliv Krakels ABC Bygg bilar med Mulle Meck Sim City Sim Park Hybrider: AniGuess Måns och Matte

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är...

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är... ANNA ÅBERG Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är......en glad och ambitiös tjej som försöker stå med båda fötterna på jorden, CURRICULUM VITAE...positiv

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM KALENDARIUM Datum för läsårets föräldraråd Dagar då skolan stänger 15:45 4/6 Tack för att ni respekterar tiden Vårterminens sista dag 12/6 Lov, studiedagar och planeringsdagar Planeringsdag 7/6 (hela skolan

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad.

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad. Datorn i skolan, 4 p Mål och innehåll Kursen avser att ge kunskaper om hur datorn kan användas som ett personligt hjälpmedel och som stöd vid pedagogiskt arbete. Moment: 1. Datorn som ett personligt inlärningshjälpmedel.

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Denna veckan firade vi vår elev som fyllde år i onsdags. Vi firade stort med paket, glass, snacks och film såsom vi brukar göra varje månad.

Denna veckan firade vi vår elev som fyllde år i onsdags. Vi firade stort med paket, glass, snacks och film såsom vi brukar göra varje månad. Veckobrev för v.41 Vi vill börja med att välkomna Adam till klass F-1. Det känns så bra att ha dig här, hjärtligt välkommen Adam. Vi vill även meddela er föräldrar att vår lärare Johan fått en annan tjänst

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Hej! Min uppdaterade portfolio finns online på www.lindebrand.com. alindebrand@gmail.com +46 70 54 70 052 www.lindebrand.com

Hej! Min uppdaterade portfolio finns online på www.lindebrand.com. alindebrand@gmail.com +46 70 54 70 052 www.lindebrand.com Curriculum Vitae Hej! Jag heter Alexander Lindebrand och jag kallar mig ett kreativt allt-i-allo. Jag jobbar främst med grafisk design, webbdesign och fotografering men jag har erfarenhet i de flesta digitalt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer