IT-ismens systemfel. Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet

Transkript

1 Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi IT-ismens systemfel -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet Författare: Karin Harju Handledare: Birgitta Ryner Didaktik A Uppsats vårterminen 2002

2 Innehålls förteckning: Inledning Attityden Hur började det? Skillnaden mellan program och spel Praktiskt arbete Vad ska man ha dem till? Socialt samspel Den pedagogiska metoden Vem ska betala? Didaktisk helhetssyn och ansvar Slutord Referenser

3 Inledning På 1800 talet emigrerade en massa svenskar, cirka en miljon, till amerika. I boken/ lmen Utvandrarna får vi ta del av emigranternas vånda, bland annat om hur man ska kunna göra sig förstådd i det nya landet. Det hålls för självklart att bara man kommer dit så kan man tala amerikanska helt automatiskt. En del försökte ändå lära sig det nya språket genom studier. Samma tankesätt har vi idag, får vi bara tillgång till en dator så kan vi den helt automatiskt. Det visar sig rätt snabbt att detta inte är fallet. Informations- och kommunikations teknik, IKT, måste man lära sig genom både praktik, teori, handledning och samarbete. Gunilla Granath skriver i sin bok Gäst hos overkligheten att De råkar undervisa i bild, musik och media. Tänk om de nge spela en central roll i skolans arbete istället för att deras ämnen betraktas som en stunds förströelse. Alla vet ju att hela hjärnan, även den högra skapande delen, måste få en chans att komma till tals för att vi ska kunna bli mogna människor med förmåga till omdöme och empati. Varför agerar då skolan tvärt emot denna kunskap? Attityden När man kommer in på diskussionen om datorer hamnar man lätt i olika läger. Ett tycker inte att det ska nnas datorer i skolan överhuvudtaget för barnen ska vara ute och leka istället. Ett annat tycker att de bara är dyra skrivmaskiner och någon tycker att det är svaret på allt medan andra anser att barnen blir överviktiga. Övertron på datorernas förträf ighet har allvarligt skadat trovärdigheten. Det nns ingen som införskaffar en ny kopieringsmaskin utan att någon på avdelningen/skolan får en kurs i att sköta den. Och inte är det väl någon, varken förälder eller lärare som vill att - 3 -

4 barnen ska vara ute och leka istället för att vara på lektion? Jag vet inte hur datorn kan öka vikten på barnen, om det nns någon konstig strålning eller något som gör det... I skolvärlden utser man dataansvariga, de har lite skiftande kompetenser, allt från att maken är duktig på datorer till värsta teknikproffset. Båda är lika förödande för alla berörda eftersom det blir samma personer som får ansvaret att driva de dator pedagogiska frågorna. Alla måste vara delaktiga i såväl tekniken som praktiken. Ulla Riis, redaktör för IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt, från 2000 menar att om det handlar om en innovation med stor förändringspotetial kan problem uppstå om inte många är med och påverkar användandet av innovationen medan den ännu är formbar. Och det är väl egentligen så självklart att det inte ens behöver sägas? Ändå känns det som om mycket få verkligen har tänkt på det i IKT debatten. Hur började det? Christer Sturmark i IT och renässansmänniskans återkomst: Databranschens födelse i slutet av 70-talet och början av 80-talet skapades ur en maskulin, prepubertal och teknikintresserad kultur. De datorfrälsta var ofta unga män med stort teknikintresse och ett outvecklat känsloliv.... De kommer aldrig att nå kvinnorna så länge de manliga datajournalisterna fortfarande svärmar för tekniken och skriver för datanördarna, utan att kunna se vad tekniken egentligen är avsedd att användas till. Datajournalisterna måste lära sig att skriva för andra människor än sig själva, annars når de aldrig utanför sin egen krets. Det är ju inte så konstigt att fortfarande nns skepticism inför själva tekniken. Kunde vi bara komma förbi den - 4 -

5 måste tillföra lärandet något utöver vad den vanliga lektionen kan ge stadiet kan den pedagogiska diskussionen äntligen få substans. För det är ju inte bara den tekniska delen som är intressant, arbetsmiljön, för att undvika skador, kreativiteten och den pedagogiska synen med datorn som verktyg måste beaktas. Att högstadiets ungdomar blir skoltrötta är ingen nyhet. Bland andra har Bengt-Erik Andersson skrivit boken Spräng skolan som ger en bra syn på hur det ser ut idag. Men vad kan man göra något för att öka lusten att utforska och undersöka med datorns hjälp? Varför inte ge dem uppgiften att skapa ett eget datorspel, lm/teater manus, musik komposition eller Live, rollspel? Man lär sig så mycket utan att tänka på det genom kreativt skapande, precis som datorpojkarna som startade det hela genom att få lysdioder att tändas och släckas efter kommando. Skillnaden mellan program och spel. Det kan vara lite besvärligt att se skillnad på datorprogram och spel. Men man måste göra den skillnaden eftersom ett spel är färdigt. Det vill säga någon annan har bestämt vad spelet ska handla om, hur långt man ska kunna komma, vilken belöning man ska få när man klarat av olika nivåer och så vidare. Medan man i ett program själv bestämmer vad det ska handla om, hur långt man ska komma, hur lösningen på problemet fungerar... Det nns hybrider där man som ledare kan gå in och göra egna uppgifter, till exempel matematikspelet Måns och Matte. Spelet går ut på att en apa och en tiger tävlar om att komma först till toppen av trädet genom att spelaren/spelarna ger rätt svar på matteuppgiften. Om läraren vill att de bara ska räkna division är det bara att spärra övriga mattetal, vill man ha andra tal skriver man in dem under en speciell lärarmeny

6 Till och med B. F. Skinner hade matematiken som argument för utbildningsmaskinens förträf ighet, som demonstrerades redan 1954 vid universitetet i Pittsburg. Naturligtvis har läraren en viktigare funktion än att säga rätt eller fel. De föreslagna ändringarna bör ge honom möjlighet att fullgöra denna funktion. Att rätta en bunt matematikprov - Ja, nio och sex är femton; nej, nio och sju är inte aderton - är under varje intelligent människas värdighet. Det nns viktigare uppgifter - där lärarens relationer till eleven inte kan ersättas av en mekanisk apparat. Och med handen på hjärtat... hur utvecklande är det att rätta matteböcker en fredag eftermiddag? Ett annat hybridspel är Ani- Guess som är en frågesport där man kan skriva in sina egna frågor och svarsalternativ. Man behöver inte ha datorteknisk kunnighet för att klara av det. Det nns också gratis java script på Internet man kan använda för att bland annat göra interaktiva berättelser. Praktisk arbete Mikael Alexandersson beskriver i Bland barn och datorer tre projektskolors arbete med IT, eller egentligen datorer på förskolan. Skillnaden mellan skolorna ligger i elevsammansättningen med överrepresentation av socialgrupperna i respektive klass. Gemensamt för alla är att lärarna i första hand saknar det tekniska kunnandet. I boken betecknas alla spel som program vilket blir mycket missvisande då en del bedöms kunna hantera olika programvaror. Det visar sig att det inte är någon större skillnad av resultaten i klasserna. Barnen lämnas framför datorn att själva ta sig igenom Bygg bilar med Mulle Meck, Krakels ABC, Sim City, Sim Park och liknande. Det känns som om man gör samma experiment som i lmen Metoder från slutet av 1930-talet då lärarinnan - 6 -

7 använder sig av olika ledarskaps metoder i klasserna. I en av grupperna låter hon eleverna jobba helt på egen hand vilket slutar i katastrof. Leran bokstavligt talat yger genom klassrummet över huvudet på läraren. Jag är beredd att påstå att dess IT projekt där förskole barn ska hjälpa och lära varandra spel som är avsedda för 10 åringar kommer att ge samma typ av förhållningssätt till datorer. Det visar sig också i en jämförelse att där barnen jobbat aktivt med Lennart Hellsings dikter fungerade Krakels ABC mycket bättre än i projekt klasserna. I en av klasserna hade man tillgång till digitalkameror och scanner... Varför nyttjade man inte det? Med ett program som till exempel Mulimedia Lab, som är populärt inom skolan, kan man lägga in och redigera egna bilder, lmer och ljud. De här barnen skulle ha åkt på studiebesök till traktens Mulle Meck, fotograferat och intervjuat sina egna upplevelser av att försöka bygga en bil av skrot. Eller varför inte en egen skolträdgård där de får ta reda på vilka blommor och träd som kan planteras på skolgårdens olika ytor och årstider, istället för att hålla nere musknappen och lägga rader med likadana blommor över hela skärmen. Vad ska man ha dem till? På ett lågstadium jag besöker jobbar man med portfolio systemet, alltså eleverna väljer vad de vill ha kvar i framtiden i en egen mapp. En stor kartongtjock mapp med teckningar, uppsatser och kassettband. I klassrummet står en modern dator med scanner och färgskrivare. Vad jag inte förstår är varför man inte använder sig av datorn. Scannern är ju inkopplad och att scanna in sina teckningar och skrivelser tar ju inte så lång tid. Att tala in på datorn går ju lika fort som på en kassettbandspelare, och ger dessutom en redigeringsmöjlighet

8 Att sedan bränna ner alltihop på sin egen CD tar ju inte heller någon större tid i anspråk. Visst kan datorn och servern haverera, CDn bli förstörd men faktiskt... skolor kan brinna ner. Ingen lagring är säker, men den kan bli så mycket mer användbar och effektiv när den digitaliseras. I en sådan portfolio kan man också lägga in lmer, bildspel, räkneuppgifter... vad man nu jobbar med. Visst ska teckningarna och texterna nnas sparade i pappersformat också. Jag hittar ett kursförslag till en webbdesign kurs på gymnasiet. Det märkliga med den kursen är att målen för kursen bland annat är att kunna skapa multimediapresentationer, gra k-, videooch ljudobjekt i korrekta och optimerade lformat. Dessutom ska de kunna använda olika programvaror för att skapa webbsidor för att uppnå betyget godkänd. Men ingenstans i den tänkta kursen nns multimediaproduktion eller mer än ett program för hemsidesproduktion. PhotoShop, är ett bildhanteringsprogram som nns med och Frontpage, som är ett program för webbdesign. Men inget av dem skapar multimediapresentationer. Det är möjligt att man tänkt använda Power Point och att eleverna förväntas kunna det innan de startar kursen. Likaså förväntas de tydligen kunna spela in och redigera ljud och video också. När ska de ha förvärvat de kunskaperna? I en annan kurs nns möjligheten att redovisa projektet som webbsida, men ingen tid i kursen för att skapa den eller lära sig hur man gör hemsidor. Exemplen visar på hur man som lärare tänker rent spontant när man ska strukturera en kurs. Gör en egen studie av kursplaner på olika skolor. Hur förhåller de sig mot uppsatta mål och möjlighet för eleven att lära sig under kurstiden? Socialt samspel. IT i skolan mellan vision och - 8 -

9 praktik, Lennart Fahlén; Fuglestad väljer att betrakta lärandet som en process med tre aspekter; en personlig, en social och en kulturell. I den personliga aspekten ser han lärandet som en konstruktiv process där det nya knyts till det man tidigare kan. I den sociala aspekten konstrueras den egna förståelsen i dialog med andra. I dialogen ger individerna varandra idéer, impulser och fakta som sedan utgör bidrag till vars och ens förståelse. I den kulturella aspekten är lärandet förbundet med språket, som innehåller de för kulturen signigikanta egenskaperna. Bland barn och datorer, Mikael Alexandersson; Papert (1994) ställer sig kritisk till skolans traditionella sätt att undervisa, han menar att skolan är alltför stel och enkelriktad i sina undervisningsformer, den är inte lyhörd för de olika inlärningssätt som barn utvecklar under sina tidiga år. Han vill att skolan skall tillvarata och utveckla det lilla barnets fantasifulla och kreativa sätt att utforska sin omvärld. Barnet återvänder gärna till lustfyllda situationer och stärker sin identitet som går ut på att jag kan lära. I detta sammanhang framhålls datorn som ett utmärkt verktyg, då det nns många möjligheter för barnen att använda datorn på ett kreativt sätt. Om detta kan appliceras till att elever, femteklassare, ska ha distansundervisning över Internet i hemmet en dag i veckan för att man vill spara in på lokaler, städning och personal är jag inte säker på. Vi har er aspekter att tänka på i de fallen, bland annat att ensamföräldrar som arbetar och inte kan vara hemma en dag för att vara barnens lärare. Distansundervisning i grundskolan, javisst men inom pedagogiska former under skolans ansvar. Sedan om eleverna sitter i biblioteket, en annan skola eller ett internet café måste varje ansvarig lärare ha koll på

10 Den pedagogiska Metoden. Alltså, om vi kan enas om att det inte nns någon förlösande metod att lära sig mer genom datorer och IKT, där även telefoner etcetera ingår, och försöker fokusera pedagogikfrågorna till vad man ska använda kommunikationstekniken. Kan eleverna i årskurs tre och fyra lära sig mer engelska genom att breväxla med andra engelskspråkiga elever? Kan eleverna få större förståelse för naturen och överlevnad genom spelet Vildmarksliv? Ska spelet fördjupas med praktiskt tillämpning genom övernattning i skogen? Är spelen Svensk Historia och Svea Rike bra inspirationskällor till kreativt historiearbete med manus till Live rollspel, sketcher, lmer, uppsatser eller egna spelproduktioner? Det har genomförts ett ertal ITiS projekt, IT i skolan, runt om i landet nansierade av KK-stiftelsen av mycket skiftande karaktär. I Råneå gjorde man egna hemsidor på mellanstadiet med hjälp av elever från högstadiet. Deras största problem var datorernas prestanda och antal. I Färila gick man några steg längre och gjorde ett samarbete med KK-stiftelsen, Ljusdals kommun och EU. Eleverna utrustades med bärbara datorer och lokalerna byggdes om för att passa aktiviteterna. Personalen utbildades 3 dagar under 1996 med grunderna i Claris Works, multimediaprogrammet HyperStudio, First Class och Internet. Under projektet utbildades 8 IT-piloter som sedan fungerade som handledare i fortbildningarna för resten av personalen. Även elevgrupper har blivit IT piloter på elevnivå. Vem betalar när projeket är slut? Efter ITiS projektens slut har KK-stiftelsen konstaterat att eleverna har lärt sig samla in information men inte att sammanställa och redovisa på ett bra sätt. Jag undrar om någon ens hade tänkt den tanken när de började ITiS projekten. Det är svårt att uppnå mål som inte är speci cerade

11 Vem ska betala? Ellen Key ville ha en annan skolform... det ville man i Färila också. Framtidsbarnen i Borlänge hade också sin tid med en eldsjäl som drev projektet framåt. Idag har den eldsjälen för yttat sig till en friskola i Göteborg... Varför har man inte kunnat fortsätta projekten som vanlig skolform? Skinner uttryckte det så här: Ett land som årligen framställer miljoner kylskåp, diskmaskiner, automatiska tvättmaskiner, torkapparater och avfallskvarnar har sannerligen råd med den utrustning som är nödvändig för att på ett effektivt sätt undervisa sina medborgare så att de för hög kompetens. Kommunförbundet tillhandahåller av någon anledning skräckpropaganda och påstår att en normal dator kostar mellan och kr/år, inkluderat inköp, program, nätverks uppkoppling, tekniker, support, driftsstillestånd... vilket skulle innebära att en datasal med 20 datorer skulle kosta runt 2 miljoner/år??? IT ska inte förväxlas med Internet! Internet är bara en av många kommunikations vägar, intranätet är ett annat, CD ROM, disketter, utskrifter En av de största kostnaderna är användarlicenser för programmen. Hur kan man få ner den kostnaden och ändå jobba effektivt? Om man börjar fundera på att samordna inköpen av program i kommunerna och lägga en programserver på AV-centralerna som alla skolor är uppkopplade mot så behöver de inte ha egna skollicenser. Som det är nu ligger era program oanvända största delen av skoltiden medan andra skolor inte har råd att köpa in andra program än de som följer med datorn. Eller så får det fungera som med annat upphovsrättsligt material, det bokas och lånas ut från AVcentralen under en viss tid. Vilket medför att skolorna måste jobba koncentrerat

12 med varje program under lånetiden. Didaktisk helhetssyn och ansvar. Hur ser näringslivet på blivande medarbetares IT kompetenser? Vad ska eleverna kunna när de slutar skolan? Kan företagen sponsra med adekvata datorprogram till KomVux, gymnasie-, folkhögskole- och högskolelinjerna? Ska man kunna göra en didaktiskt helhetssyn måste alla aspekter undersökas. Man kanske måste ändra i lagar, förordningar och oskrivna lagar för att få det att fungera. Diskussionen måste föras. Enligt skollagen skall all utbildning vara likvärdig i alla skolor. Hur uppnår vi det om inte lärarna vill vara med och forma den pedagogiska strukturen för IKT användandet? Vem ska ta ansvaret för att eleverna får de IT kunskaper de behöver för att kunna nyttja datorn kreativt när lärarna själva inte ens vet vilka program som kan användas. Enligt Ulla Riis visar skolverkets undersökning av lärarna att en stor andel, ca 80 procent, bedömer sin förmåga att tekniskt och pedagogiskt hantera datorn/it som god eller mycket god. Vad gäller lärarnas pedagogiska kompetens i handhavandet av datorer/it i undervisningen har vi dock en annan bild från de skolbesök vi gjort.... Det blir också uppenbart att personer på högre nivåer (t.ex. politiker, men även skolledare) har bristfälliga kunskaper om hur tekniken utnyttjas i undervisningen. Det didaktiska helhetsansvaret måste ju ligga på kommunen och skolledarna. De IT pedagogiska frågorna måste diskuteras i varje skola. Varför har vi och datorn? I vilket syfte ska barnen spela det här spelet? Vilka andra alternativ nns det? Hur kan vi följa upp det de lär sig via spelen? Vilken

13 förförståelse behöver barnen innan de spelar? Varför inte börja varje läsår med en program och spel dag för alla lärare? Då har de chansen att själva prova på. Sedan kan de diskutera sig fram till vad de ska använda eller om det ska införskaffas andra mer relevanta program och spel. Slutord Hur ska eleverna kunna använda sig av e-post i skolarbetet om deras lärare inte använder sig av e-post? Hur ska eleverna kunna samla information och redovisa det på ett bra sätt om inte läraren vet vilka program som nns? Hur ska eleverna kunna veta hur de ska sitta, titta och rita om läraren aldrig funderat över arbetsmiljön vid datorn? Lite märkligt tycker jag att det är att man ännu inte anammat muspennorna i skolan. Att sitta med en datormus för att till exempel rita är inte bara svårt det är också skadligt. Med en muspenna kan eleverna, även förskole elever, träna motoriken och rita sina huvudfotingar direkt i datorn. Med alla de program som nns när det gäller gra sk produktion borde det inte vara så svårt att hitta bra program som fungerar på alla stadier. Kid Pix i all ära men det är för mycket färdiga stämplar. Använder man sig av till exempel Macromedias Flash istället kan gurerna göras om till animerad lm, för visst sitter ungarna och berättar vad gurerna gör på teckningarna medan de ritar. När man kommer så långt att man ser datorn som något lika naturligt som en penna eller kopieringsmaskin, då först kommer vi att förstå vad vi ska ha datorerna till. Ibland är de dyra skrivmaskiner, ibland är de kommunikations centraler där elever utbyter idéer och tankar med andra elever någonstans i cyberrymden, ibland är det ett redigeringsbord där man gör klart sin lm. Det nns ju inga direkta begränsningar i vad man kan ha datorn till bara den egna fantasin och kompetens

14 Litteratur Referenser IT och renässansmänniskans återkomst Christer Sturmark 1997 Norstedts förlag AB ISBN IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt Ulla Riis (Red) Skolverket 2000 ISBN Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Mikael Alexandersson m Studentlitteratur 2001 ISBN Spräng skolan. Bengt-Erik Andersson 1999 Brain Books AB ISBN X Gäst hos overkligheten. En 48-årig sjudeklassares dagbok. Gunilla Granath 1996 Ordfronts Förlag ISBN Utbilda via Internet. Handbok i IT-pedagogik. Rainer Nyberg/Tommy Strandvall E-LearnIT 2000 ISBN Undervisningsteknologi. B.F. Skinner 1968 Meredith Corporation Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala 1969 Film Utvandrarna. Jan Troell efter Vilhelm Mobergs roman om svenskarna som utvandrade till Amerika Metoder, gammal svartvit repig lm som förvånar med att faktiskt ha slut scenerna i färg, visar hur olika ledarstilar påverkar barnens beteende i klassrummet. Internetmaterial Patrik Hernwall 1993 Datorn i lågstadiebarnets begreppsvärld - sex lågstadiepojkars uppfattning av datorn. C-uppsats Pedagogiska institutet, Stockholms universitet h t t p : / / w w w. p e d. s u. s e / ~hernwall/text/dator.html Why Games Works. A White

15 Paper by Dan Yaman President of Learning Ware, Inc [ whatsnew/gameswork.html] whatsnew/gameswork.html Färila skola. Ett samarbetsprojekt och Färila projektet farila_skola/ Ett litet urval av: Program: Kid Pix Macromedia Flash Adobe Photoshop Multimedia Lab Video games may become part of lessons. By Glen Owen, Education Correspondent p r i n t F r i e n d l y / 0,, ,00.html ITiS Rapport Gör din egen hemsida Råneåskolan itisrapportraneaskolan.pdf Informationsbegränsande programvaror, eller så kallade lterprogram Egna erfarenheter av 20 årigt praktiskt medieutbildnings arbete i grund-, gymnasie-, folkhögskole- och folkrörelse verksamhet. Spel: Svensk Historia Svea Rike Vildmarksliv Krakels ABC Bygg bilar med Mulle Meck Sim City Sim Park Hybrider: AniGuess Måns och Matte