IT-ismens systemfel. Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-ismens systemfel. Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi. -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet"

Transkript

1 Högskolan i Gävle Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi IT-ismens systemfel -en liten studie i svenska skolors IT verksamhet Författare: Karin Harju Handledare: Birgitta Ryner Didaktik A Uppsats vårterminen 2002

2 Innehålls förteckning: Inledning Attityden Hur började det? Skillnaden mellan program och spel Praktiskt arbete Vad ska man ha dem till? Socialt samspel Den pedagogiska metoden Vem ska betala? Didaktisk helhetssyn och ansvar Slutord Referenser

3 Inledning På 1800 talet emigrerade en massa svenskar, cirka en miljon, till amerika. I boken/ lmen Utvandrarna får vi ta del av emigranternas vånda, bland annat om hur man ska kunna göra sig förstådd i det nya landet. Det hålls för självklart att bara man kommer dit så kan man tala amerikanska helt automatiskt. En del försökte ändå lära sig det nya språket genom studier. Samma tankesätt har vi idag, får vi bara tillgång till en dator så kan vi den helt automatiskt. Det visar sig rätt snabbt att detta inte är fallet. Informations- och kommunikations teknik, IKT, måste man lära sig genom både praktik, teori, handledning och samarbete. Gunilla Granath skriver i sin bok Gäst hos overkligheten att De råkar undervisa i bild, musik och media. Tänk om de nge spela en central roll i skolans arbete istället för att deras ämnen betraktas som en stunds förströelse. Alla vet ju att hela hjärnan, även den högra skapande delen, måste få en chans att komma till tals för att vi ska kunna bli mogna människor med förmåga till omdöme och empati. Varför agerar då skolan tvärt emot denna kunskap? Attityden När man kommer in på diskussionen om datorer hamnar man lätt i olika läger. Ett tycker inte att det ska nnas datorer i skolan överhuvudtaget för barnen ska vara ute och leka istället. Ett annat tycker att de bara är dyra skrivmaskiner och någon tycker att det är svaret på allt medan andra anser att barnen blir överviktiga. Övertron på datorernas förträf ighet har allvarligt skadat trovärdigheten. Det nns ingen som införskaffar en ny kopieringsmaskin utan att någon på avdelningen/skolan får en kurs i att sköta den. Och inte är det väl någon, varken förälder eller lärare som vill att - 3 -

4 barnen ska vara ute och leka istället för att vara på lektion? Jag vet inte hur datorn kan öka vikten på barnen, om det nns någon konstig strålning eller något som gör det... I skolvärlden utser man dataansvariga, de har lite skiftande kompetenser, allt från att maken är duktig på datorer till värsta teknikproffset. Båda är lika förödande för alla berörda eftersom det blir samma personer som får ansvaret att driva de dator pedagogiska frågorna. Alla måste vara delaktiga i såväl tekniken som praktiken. Ulla Riis, redaktör för IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt, från 2000 menar att om det handlar om en innovation med stor förändringspotetial kan problem uppstå om inte många är med och påverkar användandet av innovationen medan den ännu är formbar. Och det är väl egentligen så självklart att det inte ens behöver sägas? Ändå känns det som om mycket få verkligen har tänkt på det i IKT debatten. Hur började det? Christer Sturmark i IT och renässansmänniskans återkomst: Databranschens födelse i slutet av 70-talet och början av 80-talet skapades ur en maskulin, prepubertal och teknikintresserad kultur. De datorfrälsta var ofta unga män med stort teknikintresse och ett outvecklat känsloliv.... De kommer aldrig att nå kvinnorna så länge de manliga datajournalisterna fortfarande svärmar för tekniken och skriver för datanördarna, utan att kunna se vad tekniken egentligen är avsedd att användas till. Datajournalisterna måste lära sig att skriva för andra människor än sig själva, annars når de aldrig utanför sin egen krets. Det är ju inte så konstigt att fortfarande nns skepticism inför själva tekniken. Kunde vi bara komma förbi den - 4 -

5 måste tillföra lärandet något utöver vad den vanliga lektionen kan ge stadiet kan den pedagogiska diskussionen äntligen få substans. För det är ju inte bara den tekniska delen som är intressant, arbetsmiljön, för att undvika skador, kreativiteten och den pedagogiska synen med datorn som verktyg måste beaktas. Att högstadiets ungdomar blir skoltrötta är ingen nyhet. Bland andra har Bengt-Erik Andersson skrivit boken Spräng skolan som ger en bra syn på hur det ser ut idag. Men vad kan man göra något för att öka lusten att utforska och undersöka med datorns hjälp? Varför inte ge dem uppgiften att skapa ett eget datorspel, lm/teater manus, musik komposition eller Live, rollspel? Man lär sig så mycket utan att tänka på det genom kreativt skapande, precis som datorpojkarna som startade det hela genom att få lysdioder att tändas och släckas efter kommando. Skillnaden mellan program och spel. Det kan vara lite besvärligt att se skillnad på datorprogram och spel. Men man måste göra den skillnaden eftersom ett spel är färdigt. Det vill säga någon annan har bestämt vad spelet ska handla om, hur långt man ska kunna komma, vilken belöning man ska få när man klarat av olika nivåer och så vidare. Medan man i ett program själv bestämmer vad det ska handla om, hur långt man ska komma, hur lösningen på problemet fungerar... Det nns hybrider där man som ledare kan gå in och göra egna uppgifter, till exempel matematikspelet Måns och Matte. Spelet går ut på att en apa och en tiger tävlar om att komma först till toppen av trädet genom att spelaren/spelarna ger rätt svar på matteuppgiften. Om läraren vill att de bara ska räkna division är det bara att spärra övriga mattetal, vill man ha andra tal skriver man in dem under en speciell lärarmeny

6 Till och med B. F. Skinner hade matematiken som argument för utbildningsmaskinens förträf ighet, som demonstrerades redan 1954 vid universitetet i Pittsburg. Naturligtvis har läraren en viktigare funktion än att säga rätt eller fel. De föreslagna ändringarna bör ge honom möjlighet att fullgöra denna funktion. Att rätta en bunt matematikprov - Ja, nio och sex är femton; nej, nio och sju är inte aderton - är under varje intelligent människas värdighet. Det nns viktigare uppgifter - där lärarens relationer till eleven inte kan ersättas av en mekanisk apparat. Och med handen på hjärtat... hur utvecklande är det att rätta matteböcker en fredag eftermiddag? Ett annat hybridspel är Ani- Guess som är en frågesport där man kan skriva in sina egna frågor och svarsalternativ. Man behöver inte ha datorteknisk kunnighet för att klara av det. Det nns också gratis java script på Internet man kan använda för att bland annat göra interaktiva berättelser. Praktisk arbete Mikael Alexandersson beskriver i Bland barn och datorer tre projektskolors arbete med IT, eller egentligen datorer på förskolan. Skillnaden mellan skolorna ligger i elevsammansättningen med överrepresentation av socialgrupperna i respektive klass. Gemensamt för alla är att lärarna i första hand saknar det tekniska kunnandet. I boken betecknas alla spel som program vilket blir mycket missvisande då en del bedöms kunna hantera olika programvaror. Det visar sig att det inte är någon större skillnad av resultaten i klasserna. Barnen lämnas framför datorn att själva ta sig igenom Bygg bilar med Mulle Meck, Krakels ABC, Sim City, Sim Park och liknande. Det känns som om man gör samma experiment som i lmen Metoder från slutet av 1930-talet då lärarinnan - 6 -

7 använder sig av olika ledarskaps metoder i klasserna. I en av grupperna låter hon eleverna jobba helt på egen hand vilket slutar i katastrof. Leran bokstavligt talat yger genom klassrummet över huvudet på läraren. Jag är beredd att påstå att dess IT projekt där förskole barn ska hjälpa och lära varandra spel som är avsedda för 10 åringar kommer att ge samma typ av förhållningssätt till datorer. Det visar sig också i en jämförelse att där barnen jobbat aktivt med Lennart Hellsings dikter fungerade Krakels ABC mycket bättre än i projekt klasserna. I en av klasserna hade man tillgång till digitalkameror och scanner... Varför nyttjade man inte det? Med ett program som till exempel Mulimedia Lab, som är populärt inom skolan, kan man lägga in och redigera egna bilder, lmer och ljud. De här barnen skulle ha åkt på studiebesök till traktens Mulle Meck, fotograferat och intervjuat sina egna upplevelser av att försöka bygga en bil av skrot. Eller varför inte en egen skolträdgård där de får ta reda på vilka blommor och träd som kan planteras på skolgårdens olika ytor och årstider, istället för att hålla nere musknappen och lägga rader med likadana blommor över hela skärmen. Vad ska man ha dem till? På ett lågstadium jag besöker jobbar man med portfolio systemet, alltså eleverna väljer vad de vill ha kvar i framtiden i en egen mapp. En stor kartongtjock mapp med teckningar, uppsatser och kassettband. I klassrummet står en modern dator med scanner och färgskrivare. Vad jag inte förstår är varför man inte använder sig av datorn. Scannern är ju inkopplad och att scanna in sina teckningar och skrivelser tar ju inte så lång tid. Att tala in på datorn går ju lika fort som på en kassettbandspelare, och ger dessutom en redigeringsmöjlighet

8 Att sedan bränna ner alltihop på sin egen CD tar ju inte heller någon större tid i anspråk. Visst kan datorn och servern haverera, CDn bli förstörd men faktiskt... skolor kan brinna ner. Ingen lagring är säker, men den kan bli så mycket mer användbar och effektiv när den digitaliseras. I en sådan portfolio kan man också lägga in lmer, bildspel, räkneuppgifter... vad man nu jobbar med. Visst ska teckningarna och texterna nnas sparade i pappersformat också. Jag hittar ett kursförslag till en webbdesign kurs på gymnasiet. Det märkliga med den kursen är att målen för kursen bland annat är att kunna skapa multimediapresentationer, gra k-, videooch ljudobjekt i korrekta och optimerade lformat. Dessutom ska de kunna använda olika programvaror för att skapa webbsidor för att uppnå betyget godkänd. Men ingenstans i den tänkta kursen nns multimediaproduktion eller mer än ett program för hemsidesproduktion. PhotoShop, är ett bildhanteringsprogram som nns med och Frontpage, som är ett program för webbdesign. Men inget av dem skapar multimediapresentationer. Det är möjligt att man tänkt använda Power Point och att eleverna förväntas kunna det innan de startar kursen. Likaså förväntas de tydligen kunna spela in och redigera ljud och video också. När ska de ha förvärvat de kunskaperna? I en annan kurs nns möjligheten att redovisa projektet som webbsida, men ingen tid i kursen för att skapa den eller lära sig hur man gör hemsidor. Exemplen visar på hur man som lärare tänker rent spontant när man ska strukturera en kurs. Gör en egen studie av kursplaner på olika skolor. Hur förhåller de sig mot uppsatta mål och möjlighet för eleven att lära sig under kurstiden? Socialt samspel. IT i skolan mellan vision och - 8 -

9 praktik, Lennart Fahlén; Fuglestad väljer att betrakta lärandet som en process med tre aspekter; en personlig, en social och en kulturell. I den personliga aspekten ser han lärandet som en konstruktiv process där det nya knyts till det man tidigare kan. I den sociala aspekten konstrueras den egna förståelsen i dialog med andra. I dialogen ger individerna varandra idéer, impulser och fakta som sedan utgör bidrag till vars och ens förståelse. I den kulturella aspekten är lärandet förbundet med språket, som innehåller de för kulturen signigikanta egenskaperna. Bland barn och datorer, Mikael Alexandersson; Papert (1994) ställer sig kritisk till skolans traditionella sätt att undervisa, han menar att skolan är alltför stel och enkelriktad i sina undervisningsformer, den är inte lyhörd för de olika inlärningssätt som barn utvecklar under sina tidiga år. Han vill att skolan skall tillvarata och utveckla det lilla barnets fantasifulla och kreativa sätt att utforska sin omvärld. Barnet återvänder gärna till lustfyllda situationer och stärker sin identitet som går ut på att jag kan lära. I detta sammanhang framhålls datorn som ett utmärkt verktyg, då det nns många möjligheter för barnen att använda datorn på ett kreativt sätt. Om detta kan appliceras till att elever, femteklassare, ska ha distansundervisning över Internet i hemmet en dag i veckan för att man vill spara in på lokaler, städning och personal är jag inte säker på. Vi har er aspekter att tänka på i de fallen, bland annat att ensamföräldrar som arbetar och inte kan vara hemma en dag för att vara barnens lärare. Distansundervisning i grundskolan, javisst men inom pedagogiska former under skolans ansvar. Sedan om eleverna sitter i biblioteket, en annan skola eller ett internet café måste varje ansvarig lärare ha koll på

10 Den pedagogiska Metoden. Alltså, om vi kan enas om att det inte nns någon förlösande metod att lära sig mer genom datorer och IKT, där även telefoner etcetera ingår, och försöker fokusera pedagogikfrågorna till vad man ska använda kommunikationstekniken. Kan eleverna i årskurs tre och fyra lära sig mer engelska genom att breväxla med andra engelskspråkiga elever? Kan eleverna få större förståelse för naturen och överlevnad genom spelet Vildmarksliv? Ska spelet fördjupas med praktiskt tillämpning genom övernattning i skogen? Är spelen Svensk Historia och Svea Rike bra inspirationskällor till kreativt historiearbete med manus till Live rollspel, sketcher, lmer, uppsatser eller egna spelproduktioner? Det har genomförts ett ertal ITiS projekt, IT i skolan, runt om i landet nansierade av KK-stiftelsen av mycket skiftande karaktär. I Råneå gjorde man egna hemsidor på mellanstadiet med hjälp av elever från högstadiet. Deras största problem var datorernas prestanda och antal. I Färila gick man några steg längre och gjorde ett samarbete med KK-stiftelsen, Ljusdals kommun och EU. Eleverna utrustades med bärbara datorer och lokalerna byggdes om för att passa aktiviteterna. Personalen utbildades 3 dagar under 1996 med grunderna i Claris Works, multimediaprogrammet HyperStudio, First Class och Internet. Under projektet utbildades 8 IT-piloter som sedan fungerade som handledare i fortbildningarna för resten av personalen. Även elevgrupper har blivit IT piloter på elevnivå. Vem betalar när projeket är slut? Efter ITiS projektens slut har KK-stiftelsen konstaterat att eleverna har lärt sig samla in information men inte att sammanställa och redovisa på ett bra sätt. Jag undrar om någon ens hade tänkt den tanken när de började ITiS projekten. Det är svårt att uppnå mål som inte är speci cerade

11 Vem ska betala? Ellen Key ville ha en annan skolform... det ville man i Färila också. Framtidsbarnen i Borlänge hade också sin tid med en eldsjäl som drev projektet framåt. Idag har den eldsjälen för yttat sig till en friskola i Göteborg... Varför har man inte kunnat fortsätta projekten som vanlig skolform? Skinner uttryckte det så här: Ett land som årligen framställer miljoner kylskåp, diskmaskiner, automatiska tvättmaskiner, torkapparater och avfallskvarnar har sannerligen råd med den utrustning som är nödvändig för att på ett effektivt sätt undervisa sina medborgare så att de för hög kompetens. Kommunförbundet tillhandahåller av någon anledning skräckpropaganda och påstår att en normal dator kostar mellan och kr/år, inkluderat inköp, program, nätverks uppkoppling, tekniker, support, driftsstillestånd... vilket skulle innebära att en datasal med 20 datorer skulle kosta runt 2 miljoner/år??? IT ska inte förväxlas med Internet! Internet är bara en av många kommunikations vägar, intranätet är ett annat, CD ROM, disketter, utskrifter En av de största kostnaderna är användarlicenser för programmen. Hur kan man få ner den kostnaden och ändå jobba effektivt? Om man börjar fundera på att samordna inköpen av program i kommunerna och lägga en programserver på AV-centralerna som alla skolor är uppkopplade mot så behöver de inte ha egna skollicenser. Som det är nu ligger era program oanvända största delen av skoltiden medan andra skolor inte har råd att köpa in andra program än de som följer med datorn. Eller så får det fungera som med annat upphovsrättsligt material, det bokas och lånas ut från AVcentralen under en viss tid. Vilket medför att skolorna måste jobba koncentrerat

12 med varje program under lånetiden. Didaktisk helhetssyn och ansvar. Hur ser näringslivet på blivande medarbetares IT kompetenser? Vad ska eleverna kunna när de slutar skolan? Kan företagen sponsra med adekvata datorprogram till KomVux, gymnasie-, folkhögskole- och högskolelinjerna? Ska man kunna göra en didaktiskt helhetssyn måste alla aspekter undersökas. Man kanske måste ändra i lagar, förordningar och oskrivna lagar för att få det att fungera. Diskussionen måste föras. Enligt skollagen skall all utbildning vara likvärdig i alla skolor. Hur uppnår vi det om inte lärarna vill vara med och forma den pedagogiska strukturen för IKT användandet? Vem ska ta ansvaret för att eleverna får de IT kunskaper de behöver för att kunna nyttja datorn kreativt när lärarna själva inte ens vet vilka program som kan användas. Enligt Ulla Riis visar skolverkets undersökning av lärarna att en stor andel, ca 80 procent, bedömer sin förmåga att tekniskt och pedagogiskt hantera datorn/it som god eller mycket god. Vad gäller lärarnas pedagogiska kompetens i handhavandet av datorer/it i undervisningen har vi dock en annan bild från de skolbesök vi gjort.... Det blir också uppenbart att personer på högre nivåer (t.ex. politiker, men även skolledare) har bristfälliga kunskaper om hur tekniken utnyttjas i undervisningen. Det didaktiska helhetsansvaret måste ju ligga på kommunen och skolledarna. De IT pedagogiska frågorna måste diskuteras i varje skola. Varför har vi och datorn? I vilket syfte ska barnen spela det här spelet? Vilka andra alternativ nns det? Hur kan vi följa upp det de lär sig via spelen? Vilken

13 förförståelse behöver barnen innan de spelar? Varför inte börja varje läsår med en program och spel dag för alla lärare? Då har de chansen att själva prova på. Sedan kan de diskutera sig fram till vad de ska använda eller om det ska införskaffas andra mer relevanta program och spel. Slutord Hur ska eleverna kunna använda sig av e-post i skolarbetet om deras lärare inte använder sig av e-post? Hur ska eleverna kunna samla information och redovisa det på ett bra sätt om inte läraren vet vilka program som nns? Hur ska eleverna kunna veta hur de ska sitta, titta och rita om läraren aldrig funderat över arbetsmiljön vid datorn? Lite märkligt tycker jag att det är att man ännu inte anammat muspennorna i skolan. Att sitta med en datormus för att till exempel rita är inte bara svårt det är också skadligt. Med en muspenna kan eleverna, även förskole elever, träna motoriken och rita sina huvudfotingar direkt i datorn. Med alla de program som nns när det gäller gra sk produktion borde det inte vara så svårt att hitta bra program som fungerar på alla stadier. Kid Pix i all ära men det är för mycket färdiga stämplar. Använder man sig av till exempel Macromedias Flash istället kan gurerna göras om till animerad lm, för visst sitter ungarna och berättar vad gurerna gör på teckningarna medan de ritar. När man kommer så långt att man ser datorn som något lika naturligt som en penna eller kopieringsmaskin, då först kommer vi att förstå vad vi ska ha datorerna till. Ibland är de dyra skrivmaskiner, ibland är de kommunikations centraler där elever utbyter idéer och tankar med andra elever någonstans i cyberrymden, ibland är det ett redigeringsbord där man gör klart sin lm. Det nns ju inga direkta begränsningar i vad man kan ha datorn till bara den egna fantasin och kompetens

14 Litteratur Referenser IT och renässansmänniskans återkomst Christer Sturmark 1997 Norstedts förlag AB ISBN IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt Ulla Riis (Red) Skolverket 2000 ISBN Bland barn och datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Mikael Alexandersson m Studentlitteratur 2001 ISBN Spräng skolan. Bengt-Erik Andersson 1999 Brain Books AB ISBN X Gäst hos overkligheten. En 48-årig sjudeklassares dagbok. Gunilla Granath 1996 Ordfronts Förlag ISBN Utbilda via Internet. Handbok i IT-pedagogik. Rainer Nyberg/Tommy Strandvall E-LearnIT 2000 ISBN Undervisningsteknologi. B.F. Skinner 1968 Meredith Corporation Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala 1969 Film Utvandrarna. Jan Troell efter Vilhelm Mobergs roman om svenskarna som utvandrade till Amerika Metoder, gammal svartvit repig lm som förvånar med att faktiskt ha slut scenerna i färg, visar hur olika ledarstilar påverkar barnens beteende i klassrummet. Internetmaterial Patrik Hernwall 1993 Datorn i lågstadiebarnets begreppsvärld - sex lågstadiepojkars uppfattning av datorn. C-uppsats Pedagogiska institutet, Stockholms universitet h t t p : / / w w w. p e d. s u. s e / ~hernwall/text/dator.html Why Games Works. A White

15 Paper by Dan Yaman President of Learning Ware, Inc [http://learningware.com/ whatsnew/gameswork.html] whatsnew/gameswork.html Färila skola. Ett samarbetsprojekt och Färila projektet farila_skola/ Ett litet urval av: Program: Kid Pix Macromedia Flash Adobe Photoshop Multimedia Lab Video games may become part of lessons. By Glen Owen, Education Correspondent p r i n t F r i e n d l y / 0,, ,00.html ITiS Rapport Gör din egen hemsida Råneåskolan itisrapportraneaskolan.pdf Informationsbegränsande programvaror, eller så kallade lterprogram Egna erfarenheter av 20 årigt praktiskt medieutbildnings arbete i grund-, gymnasie-, folkhögskole- och folkrörelse verksamhet. Spel: Svensk Historia Svea Rike Vildmarksliv Krakels ABC Bygg bilar med Mulle Meck Sim City Sim Park Hybrider: AniGuess Måns och Matte

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö?

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24. Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Kursplan Kurskod PEA 222 Dnr 130/2001-51 Beslutsdatum 2001-04-24 Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö? Engelsk benämning ICT and Multimedia a Learningenvironment? Ämne Nivå Pedagogik

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08 Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2015-02-26 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2015/2016 Vad är entreprenöriellt

Läs mer

Bedömningsunderlag förskola

Bedömningsunderlag förskola 1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

Familjedaghem. En bra start i livet!

Familjedaghem. En bra start i livet! Familjedaghem En bra start i livet! I Göteborg stad finns det kommunalt anställda dagbarnvårdare i samtliga tio stadsdelar. Familjedaghemmen är en del av pedagogisk omsorg. Den är ett kompletterande alternativ

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Matematik på stan. Läs åtminstone det här:

Matematik på stan. Läs åtminstone det här: LÄRARHANDLEDNING Med Matematik vill vi ge lärare ett användbart verktyg i matematikundervisningen. Vi vill visa på matematiken runt omkring oss och göra matematiken mer konkret för att öka förståelsen.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017. Motala kommun

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017. Motala kommun IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017 Motala kommun Beslutsinstans: Bildningsnämnden Diarienummer: 14/BN 0303 Datum: 2014-12-10 Paragraf: 167 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

BIG PAD Rätta känslan som penna på papper

BIG PAD Rätta känslan som penna på papper BIG PAD Rätta känslan som penna på papper Med bättre samarbetsmöjligheter för medarbetarna lyfter din verksamhet /This is Why du behöver Sharps BIG PAD för större mötesupplevelser. Inledning Du vill göra

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

It-strategi för Väddöenheten

It-strategi för Väddöenheten It-strategi för Väddöenheten Fortbildning Pim nivå 3 för alla pedagoger under läsåret 12-13. Kollegiehandledning. Introduktion i november 2012 3 kollegiehandledningsperioder under läsåret 2013-14. 6 kollegiehandledare

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer