Tillämpningar av kursplanen i Programmering A skillnader och konsekvenser i en skola för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillämpningar av kursplanen i Programmering A skillnader och konsekvenser i en skola för alla"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Tillämpningar av kursplanen i Programmering A skillnader och konsekvenser i en skola för alla Implementation of the Computer Programming Curriculum and its Consequences in an Inclusive School Ana Fuentes Martínez Lärarexamen 90 högskolepoäng Examinator: Per Jönsson Handledare: Per-Eskil Persson

2

3 Sammanfattning Syftet med studien är att öka kunskapen om kursplanens förankring bland programmeringslärarna. Dataunderlaget består av en enkätundersökning bland gymnasielärare i Programmering A i Skåne. Lärarnas syn på de olika delmålen i kursplanen och sättet på vilket dessa tillämpas i undervisningen, visas i förhållande till andra faktorer som i litteraturen anses relevanta. Resultaten synliggör att lärarnas förhållningssätt gentemot kursplanen har mestadels gemensamma drag både när det gäller det som undervisas och det som utesluts. Variationerna noterades med avseende på lärarnas undervisningsbredd, elevgruppernas framtidsavsikter och språkval. Lärarna som undervisade i era kurser inom ämnet tenderade att uppmärksamma er kunskapsmål. Också eleverna som senare skulle läsa Programmering B ck en mer allsidig utbildning. Däremot fanns det inte något som tydde på att behöriga lärare skulle skilja sig i kursplanens förverkligande. Utifrån studieresultatet konstateras att bara hälften av kursplanens mål har ett utbrett stöd bland lärarna, vilket har konsekvenser för tillämpningen av de övergripande styrdokumenten. Nyckelord: behörighet, Gy2011, kursplan, kursmål, Lpf94, programmering, Programmering A.

4 Forord Tack till min handledare under den verksamhetsförlagda tiden, som ställde frågan,... alla programmeringslärare som delade med sig sina åsikter och erfarenheter,... min handledare från Malmö Högskola, Per-Eskil Persson, vars insiktsfulla kommentarer och uppmuntrande ord har lett arbetet på rätt spår,... svärfar, för den mycket nödvändiga språkgranskningen, alla fel som kan nnas kvar är bara mina,... opponenten och alla närvarande under ventileringsseminarium som bidragit med värdefulla reexioner och slutligen... mina barn som har hjälpt till på sina sätt och min man som har hjälpt till på alla möjliga sätt, ½muchas gracias de todo corazón! 4

5 Innehåll 1 Inledning 7 2 Syfte och frågeställningar 8 3 Bakgrund Övergripande styrdokument Kursplanen för Programmering A Programmeringsundervisning i svensk forskning Internationella resultat Metod Val av metod Population och urval Bortfallsanalys Genomförande Enkätens utformning Databearbetning Etiska ställningstaganden Resultat och analys Lärarna och deras undervisningssituation I vilken omfattning anger lärarna att de följer kursplanerna i Programmering A i sin undervisning? Vilka kursmål anger lärarna är viktigast att bedöma? Vilka utvecklingsmöjligheter för Programmering A utpekar lärarna som mest angelägna? Diskussion Sammanfattning av undersökningens resultat Tillförlitlighet Teorianknytning Framtida forskning Pedagogiska konsekvenser

6 Referenser 40 Bilagor 41 A Bilaga A: Undervisning i förhållandet till elevernas framtidsplaner 41 B Bilaga B: Kursplan DTR1207 Programmering A 42 C Bilaga C: Förfrågan om kontaktuppgifter 44 D Bilaga D: Förfrågan om medverkan 45 E Bilaga E: Länk till enkäten 46 F Bilaga F: Påminnelse 47 G Bilaga G: Enkäten 48

7 1 Inledning Programmering A är en kurs som omfattar 50 gymnasiepoäng inom ämnet Datorteknik. Kursen är obligatorisk för inriktningen Matematik och datavetenskap på det Naturvetenskapliga programmet och nns som valbar kurs även på de esta andra nationella gymnasieprogram (SKOLFS 2000:1 2000). Som kunskapsfält har den funnits i den svenska skolan sedan de första inhemska datorerna ABC 80 och ABC 800 kom ut på marknaden för trettio år sedan (Lindh 1997). I takt med datorernas allt viktigare roll i samhället har efterfrågan på programmerarens kompetenser ökat, samtidigt som fältet blivit bredare och gett upphov till åtskilliga specialiseringar (SCB 2009b). Redan i den forna kursplanen från 1998 (SKOLFS 1998:11) framhålls ämnets snabba utveckling och nödvändigheten av att kontinuerligt anpassa kursinnehållet till de nya teknikerna och samhällsbehoven. Dock har kursplanen i programmering varit i stort sett oförändrad sedan dess, och de nuvarande förordningarna har inte revideras sedan år 2000 (Skolverket 2000). Min egen erfarenhet av programmeringsundervisning på gymnasienivå är att det nns ett glapp mellan de uppsatta kunskapsmålen och de mål som lärarna anser att eleverna ska uppnå. Undervisningsverkligheten i gymnasieskolorna har därför gestaltat egna strategier för att kunna närma sig elevernas kunskapsbehov så väl i arbetslivet som inför kommande högskolestudier. När programmeringslärarna tampas med kursplanens föråldrade och synnerligen lösa ramar, blir utfallet oförutsägbart. Problemet förvärras av bristen på etablerade läromedel och avsaknaden av någon form av gemensamt prov som ofta förekommer i mer traditionella ämnen (Utbildningsdepartementet 2009 B). I de esta skolor är det bara en lärare som undervisar i programmering. Frånvaron av ämnesgemenskap inom lärarlaget blir ytterligare ett hinder för att kunna garantera likvärdiga utbildningarna även inom samma program. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att förbereda för de förändringar som föreslås i propositionen för den nya gymnasieskolan, Gy2011 (Utbildningsdepartementet 2008). Skolverkets beslut om nya ämnesplaner och betygskriterier väntas Som en del i förberedelsearbetet ska ämnesföreträdare rådfrågas och få lämna in synpunkter som ska ligga till grund för de kommande föreskrifterna (Utbildningsdepartementet 2009 A). Därför anser jag det nödvändigt att kartlägga den nuvarande undervisningen i förhållande till de gällande kursplanerna för att i möjligaste mån undvika att samma fallgropar upprepas i de nya ämnesplanerna. 7

8 2 Syfte och frågeställningar Som programmeringslärare vid två olika gymnasieskolor har jag fått uppleva osäkerhet vad gäller validiteten av den egna tolkningen och tillämpningen av kursplanerna för programmeringskurserna. Vid samtal och intervjuer med andra kollegor har jag fått bekräftat att många känner sig ensamma i sina beslut när det gäller både innehållet och bedömningskriterierna för ämnet. Av den anledningen vill jag att arbetet ska fungera som ett underlag för diskussion om programmeringsundervisning som varje enskild lärare ska kunna använda för att reektera över den egna praktiken. Syftet är att undersöka hur kursplanen i Programmering A fyller sin funktion och på så sätt bidra till mer ändamålsenliga styrdokument som bättre motsvarar det aktuella utbildningsbehovet. Den inledande frågan handlar om huruvida själva hypotesen om en skiftande programmeringsundervisning som avviker från kursplanen är befogad. För att få svar bör man undersöka hur lärarna förhåller sig till ämnet i dess olika moment. I direkt anknytning till nuvarande kursplanen i Programmering A, vill jag ta reda på vilka delar lärarna anser viktigare än andra och om det är något de utesluter eller tillägger samt eventuella anledningarna bakom dessa beslut. Slutligen vill jag undersöka lärarnas egna uppfattningar om utvecklingsmöjligheterna och önskvärda förändringar när det gäller kursplanerna för Programmering A. Jag är intresserad av hur programmeringslärare på gymnasiet upplever nuvarande kursmål. Vilka positioner antar de i den aktuella debatten om tydligare respektive friare ramar? Hur resonerar de när det gäller rätten till en likvärdig utbildning? De ovannämnda problemen kan konkretiseras i följande frågeställningar: I vilken omfattning anger lärarna att de följer kursplanerna i Programmering A i sin undervisning? Vilka kursmål anger lärarna är viktigast att bedöma? Vilka utvecklingsmöjligheter för Programmering A utpekar lärarna som mest angelägna? 8

9 3 Bakgrund NE programmera, programmering:analysera ett problem och omforma det till en arbetsinstruktion för en dator (Nationalencyklopedin, 2009). Aktuell forskning om programmeringsundervisning på gymnasiet redovisas här både för svenska förhållande och i relation till andra internationella studier. Vidare sammanfattas de styrdokument som reglerar verksamheten i Sverige. Tillsammans utgör de den ram som innefattar det här arbetet. Litteraturgenomgången avser ge den nödvändiga kunskapsgrunden för att kunna förstå och förhålla sig till de resultat och analyser som kommer att presenteras senare. 3.1 Övergripande styrdokument Kursplanerna är tillsammans med betygskriterierna och programmålen de styrdokument som anger kraven i den utbildning som gymnasieskolan ska erbjuda. Kursplanerna ska verkställa de riktlinjer och övergripande mål som läroplanen föreskriver samt genomsyras av dess värdegrundsperspektiv (Skolverket 2004). Överst i styrkedjans struktur nns själva skollagen som fastställer skolans grundläggande uppdrag och de generella målen för verksamheten (Skolverkets Utvecklingsavdelningen 2008). Styrdokumentens uppbyggnad är statens verktyg för att säkerställa ett likvärdigt undervisningssystem, så som skollagen avser. Skollagen Skollagen är ett juridiskt dokument som reglerar den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar som kommunerna ansvarar för. Det innefattar bland annat bestämmelser om demokratiska värderingar, jämställdhet och kränkande handlingar. En grundläggande fråga i skollagens föreskrifter handlar om utbildningens likvärdighet, vilket stadgas i 1 kap. 2Ÿ, första stycket. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (Lärarens Handbok 2008, s 83) 9

10 Med likvärdighet menas dock inte att utbildningen ska vara lika. Det nns tvärtom många möjligheter till anpassning och exibiliteten är stor. I och med att man utgår från olika förutsättningar och behov skulle en homogen utbildning sannolikt leda till att dessa skillnader bibehölls eller ännu värre, förstärktes. Därför är styrdokumentens frirum i sig ett redskap i strävan efter ett mer jämlikt samhälle (Lpf , s 6). Den nuvarande lösningen för att garantera likvärdigheten är en tvåvägsprocess. Uppifrån styr staten med övergripande ramar och mål. Därefter ska de resultat som verksamheten åstadkommer följas upp och värderas nerifrån. Ett viktigt instrument för uppföljningen och värderingen av verksamhetens resultat är kvalitetsredovisningen som varje skola och varje kommun är skyldiga att upprätta årligen (Skolverket 2000). Programmeringsundervisning hamnar dock ofta utanför de kontrollsystem som staten har inrättat eftersom skolorna väljer själva vilka område de prioriterar i kvalitetsredovisningen. Det nns inte heller något nationellt prov som kan fungera som måttstock för vad eleverna lär sig. Om inte lärarna ser till att noggrant följa kursplanerna, är undervisningens likvärdighet inte längre självklart. Läroplanens perspektiv Läroplanen är en förordning med bindande föreskrifter som regeringen har utfärdat för att reglera skolans verksamhet. Här nns generella riktlinjer för skolans arbete och vissa principer som ska vara vägledande vid utformningen av ämnes- och kursplaner. I läroplanen kan man hitta fyra perspektiv som genom kursplanerna ska förverkligas i undervisningen (Lpf ). Ur ett etiskt perspektiv ska undervisningen utveckla elevernas förmåga till att ta personlig ställning. Det innebär, enligt min mening, att skolan ska ge möjlighet för eleverna att fundera över vilka tankar och regler som nns bakom deras handlingar och val. Här nns det inom programmering åtskilliga moment som bör övervägas såsom patentfrågor, programmets ändamål osv (se t ex Bengtssons och Lindfors 2008). Det internationella perspektivet ska förankra lärandet i ett världsomfattande sammanhang. I ett ämne som programmering, vars utveckling sker mestadels utomlands, är det viktigt att känna till de internationella konventioner som underlättar kommunikationen programmerare emellan och sparar resurser när kod kan återanvändas. 10

11 Miljöperspektivet är nu inkluderat i det mer omfattande begreppet hållbar utveckling där också ekonomiska och sociala konsekvenser beaktas. Hållbar utveckling förutsätter en ansvarsfull användning av resurserna som tar hänsyn till kommande generationers behov (SOU 2004:104). Där ingår en rättvis fördelning av det mänskliga kapitalet som hälsa men även kunskap. Programmeraren bör i det avseendet fundera på att skapa väldokumenterade program som underlättar framtida modikationer och uppdateringar. Också aspekter om eektivitet och prestanda kan ses under ljuset av ett miljöperspektiv. Det historiska perspektivet nämns också i läroplanen. Syftet är att eleverna ska se kunskapen som ett relativt och växlande fenomen för att utveckla deras beredskap inför framtiden. Programmering har en förhållandevis begränsad historia, men är desto viktigare med tanke på de stora förändringar som har ägt rum under så kort tid. Insikter om vilka krafter som legat bakom utvecklingen och vilka begrepp som består, är nödvändiga för att eleverna ska kunna förstå och vara delaktiga i ämnets framtid (Zendler & Spannagel 2008). Ett annat mål som lyfts fram i läroplanen handlar om lärandet och dess inslag från teoretiska och praktiska kunskaper. Läraren skall i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande (Lpf ). Sättet på vilket den här dikotomin kan ha påverkat kursplanens utformning blir, tillsammans med de ovannämnda perspektiven, föremål för undersökning när kursplanen för Programmering A redovisas. Kursplanerna Kursplanerna i de olika ämnena är de dokument som mer konkret beskriver vilka kunskaper och färdigheter eleverna har rätt att uppnå. I gymnasieförordningen 1 kap 6Ÿ kan man läsa om kursplanernas styrande syfte samtidigt som den öppnar för pedagogernas egna metoder och förhållningssätt. För varje kurs och för projektarbetet skall det nnas en kursplan. Det skall av kursplanen framgå dels kursens mål och målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut eller efter genomfört projektarbete. Kursplanen skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen (Gymnasieförordning 1992:394). 11

12 Kursplanerna utarbetades med hänsyn till läroplanen och skollagen för att precisera alla kunskapsmål i de olika föreskrifterna i ett mer tillämpbart dokument (Skolverket 2004). Kursplanen blir då den röda tråden i ämnet som återspeglar de övergripande målnivåerna för att inget moment ska glömmas bort. 3.2 Kursplanen för Programmering A Kursplanen i Programmering A (se bilaga B) ingår i ämnet Datorteknik. Dess formulering, utan uttalade mål att sträva mot, ligger i linje med kurserna inom yrkesutbildningarna. Denna utformning är enligt Höghielm en konsekvens av arbetslivets syn på vilka kunskaper som bör prioriteras med fokus på vissa färdigheter (Höghielm 2001). I kursplanen för Programmering A nns det sex mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs (Skolverket 2000) och som kommer att klarläggas i relation till läroplanens intentioner och pedagogisk forskning. Eleven skall kunna något programmeringsspråks grundläggande datatyper, fördenierade strukturer och funktioner samt deras regler och syntax Första målet avser kunskaper om själva programmeringsredskapet. Det förtecknar de olika delar som ingår i nästan alla programmeringsspråk, eller med andra ord, vilka grundverktyg som nns tillgängliga för programmeraren. Genom att börja med de enklaste byggstenar förutsätter man att lärandet går från enkelt till komplext. Detta är ett traditionellt sätt att betrakta kunskapsinhämtning som ofta åternns i yrkesutbildningarna (Höghielm 2001). Att skriva den här punkten först i listan kan också dölja ett ställningstagande om prioriteringar som problematiseras i ämnets pedagogiska forskning. Eleven skall kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera strukturerad pseudokod samt konstruera enkla algoritmer samt kunna systemera och strukturera programmeringsarbetet samt skriva enkla program och felsöka källkod Målen i de två följande punkter ger uttryck för högre kognitiva processer (Bloom m ) inom programmering. Här handlar det om att kunna använda och kombinera de olika 12

13 programmeringsverktygen vilket innebär förståelse för dess syfte, analys och tillämpning. Algoritmkonstruktion är direkt relaterad till problemlösningsförmågan och är, som era forskare menar, den huvudsakliga angelägenheten i programmering. Målen lägger vikten på de praktiska färdigheterna. känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program. känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner. känna till språkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilka programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för. De tre sista målen är av uttalad teknisk karaktär. Här förekommer specikt fackspråk och teoretiska kunskaper som förklarar interna processer i datorn. Kompilatorns och länkarens arbete är inte lika uppenbara i moderna programmeringsmiljöer men är viktiga ur ett historiskt perspektiv. Referensen till operativsystemstandarder och olika teckenkoder skulle kunna associeras till läroplanens internationella perspektiv. Behovet av att kunna använda språkets egna alfabet i olika länder är en konkret tillämpning av målet. Språkens prestanda är ett svårt begrepp att uttala sig om när man bara undervisar ett programmeringsspråk, eftersom det förutsätter att man kan jämföra med andra alternativ. Det är dock av störst vikt när det gäller miljöperspektivet eftersom ett program som inte tar hänsyn till dessa aspekter kan kräva onödigt många fysiska resurser, energi och tid. 3.3 Programmeringsundervisning i svensk forskning Eckerdal (2009) presenterar i sin doktorsavhandling forskning om vad det innebär att lära sig att programmera och vilka svårigheter som uppstår. Avhandlingen riktar sig mot högskolestudenter och den introduktionskurs i programmering som de läser. Man kan dock se många likheter med den undervisning som sker på gymnasienivå och hennes slutsatser skulle mycket väl kunna tillämpas i tidigare åldrar. T ex påpekar hon att programmeringsundervisning fokuserar mer på praktik och mindre på koncept vilket kan vara en betydande nackdel för elever som föredrar deduktivt lärande. Eleverna förväntas lära sig begreppens innebörd genom att använda dem i praktiken. För några elever blir detta det största hindret eftersom de inte kan programmera utan att först tillägna sig de bakomliggande teorierna och koncepten (Eckerdal 2009). I viss mån är kursplanen i 13

14 Programmering A på gymnasiet uppbyggd efter ett induktivt synsätt på lärande, med de teoretiska kunskaperna reekterade främst i de tre sista kunskapsmålen. Detta innebär dock inte per automatik att förverkligandet i klassrummet följer samma paradigm. Också Hedenby (2007) betonar i sitt examensarbete vikten av att eleverna ska ha gedigna teoretiska kunskaper och hållbara modeller. Hon fokuserar på felsökning i programmering och poängterar att metoderna kan vara svåra att introducera i en påbörjad kurs. Hedenby menar att det är mycket angeläget att eleverna tidigt förvärvar goda programmeringsvanor, vilket verkar vara en återkommande önskemål i litteraturen (Schollmeyer 1996, Tucker 2003). Även Hedenström (2008) menar att det nns ett behov att framhäva ett problemorienterat arbetssätt och strukturerade kodningsvanor. Pseudokod nns också bland kursplanens mål för Programmering A. Att formulera pseudokod innebär att man beskriver algoritmen med en kombination av vanligt språk samt ord och uttryck från programmeringsspråket. Meningen med det är att man kan strukturera programmet och designa lösningen utan att behöva komma in i detaljer. Enberg och Svensson (2001) menar att pseudokod kan vara ett metod för att överbrygga svårigheterna med syntaxen i ett specik språk, samtidigt som man lär sig grunderna i programmering. Deras undersökning riktar sig på genusskillnaderna bland eleverna som väljer programmering på gymnasiet och de drar slutsatsen att både pojkar och ickor gynnas av en undervisningsmetod som framhåller algoritmiskt tänkande framför egenskaperna i ett särskilt språk. Detta skulle stämma överens med övriga resultat på internationellt nivå (t ex Cheung m ) och för svenska förhållande (Alsbjer 2009). Ytterligare en viktig punkt i Asbjers avhandling hittar vi i hennes påstående I intervjuarbetet var det uppenbart att de lärare som hade lite längre erfarenhet av undervisning, var mer medvetna om vikten av mångfald i undervisningssituationen. Här vävs samman variationen i undervisning som förespråkades av Eckerdal (2009) med lärarens undervisningskompetenser. Lärarens formella behörighet för undervisning i programmering på gymnasiet är ett krav som sällan uppfylls i svenska gymnasieskolor (Hedenström 2008). Hennes slutsatser om behov av variation i undervisning sträcker sig till att förslå att läraren borde växla mellan olika programmeringsspråk inom ramen för samma kurs. Liknande förslag hittats i andra studier (Schollmeyer 1996, Hazzan m ). 14

15 3.4 Internationella resultat För att ge ett bredare perspektiv av programmeringsundervisning på gymnasiet, redovisas här de forskningsresultat som har uppmärksammats utanför Sveriges gränser angående nuvarande kursutformningar och framtida inriktningar. Mycket av det arbete som lags fram fokuserar på en legitimering av lärarkåren för dataämnen. En annan viktig punkt är valet av programmeringsspråk och dess påverkan på elevernas lärande och förståelse. Här uppmärksammas dilemmat med komplexa språk som skymmer programmerings kärna problemlösning och algoritmiskt tänkande och skolvänliga programmeringsmiljö långt ifrån arbetslivets krav. Schollmeyer (1996) framför, i sin jämförelse av programmeringsundervisning på gymnasiet med motsvarande på högre studier, era punkter som hon anser är kvalitetsmarkörer av utbildningen. Av hennes undersökning framgår att programmeringsundervisning bör lägga grunden för ett universellt tillvägagångssätt som är oberoende av vilket programmeringsspråk som används. Problemlösningsförmåga och algoritmiskt tänkande är två huvudpelare i ämnet enligt Schollmeyers argumentation. Studien visar bland annat att, studenter som läst programmering på gymnasiet där dessa mer abstrakta begrepp satts åt sidan till förmån för språkets syntax, presterar sämre i högskolan jämfört med studenter som lärt sig att programmera ur ett mer allsidigt perspektiv. Något överraskande blir också deras resultat sämre än det för elever som inte hade programmerat tidigare (Schollmeyer 1996). Without some understanding of such topics as data structures and language/compiler design, the content of the course tends to emphasize the syntax of the language at the expense of developing problem solving skills which would generalize over more than just the language being taught (Schollmeyer 1996). När problemlösning står i centrum är kodning bara en liten del av programmeringsuppgiften. I det sammanhanget använder professionella programmerare oftast pseudokod som analysinstrument för att resonera om själva angreppssättet utan att komma in i invecklade kodningsdetaljer. Schollmeyers observationer tyder däremot på att eleverna som inte lärt sig att skriva pseudokod från början är oftast motvilliga att lära om och har svårt att se nyttan med metoden. 15

16 Schollmeyers rapport bekräftar tidigare undersökningar i USA som belyser programmeringslärarnas egen utbildning. Enligt dessa hade bara en femtedel av programmeringslärarna datavetenskap eller motsvarande som huvudämne, och endast en bråkdel hade någon form av industrierfarenhet av programmering. Som en konsekvens av detta saknade lärarna oftast kunskaper om viktiga mål för kursen. De undervisade enbart i ett imperativt 1 språk och fokuserade mer på innehåll än metod. Hazzan m.. (2008) kommer till liknande slutsatser i en nyare rapport om programmering på gymnasienivå i Israel. De understryker att lärarkåren bör ha en formell behörighet för undervisning i datateknik, samtidigt som de lyfter fram algoritmteori som det viktigaste momentet i programmering. I ett nyare arbete av Cheung m.. (2009) påpekas liknade svårigheter när det gäller att lyfta fram programmering som ett problemlösningsverktyg. De förespråkar moderna programmeringsmiljö med graska gränssnitt där programmeringsuppgiften mer liknar en fysisk blockkonstruktion och där språkets syntax hamnar i andra hand. Denna lösning är enligt min mening begränsad eftersom det skapar en programmeringssituation som är långt ifrån verkligheten. Detta är oförenligt med det sociokulturella perspektivet på lärandet som understryker vikten av autentiska aktiviteter i skolarbete (Carlgren 1999, s 22). Fördelen är dock att eleverna lär hitta en ingång till algoritmiskt tänkande som är kanske mer lustfylld än traditionella textbaserade språk. Det återstår att se om övergången från den här articiella miljön till de programmeringsspråk som används i näringslivet och högskolor inte innebär att man senarelagt problemet. Utbildningssystemet i USA är synnerligen decentraliserat och varje stat bestämmer över vilka krav som ska gälla i de egna gymnasieskolorna. Dock görs det försök i att inrätta gemensamma ämnesbeskrivningar för de olika programmen. Starr m.. (2009) beskriver en ämnesram för datavetenskap med breda mål som i likhet med de nuvarande svenska kursplanerna lämnar valet av metoden till pedagogen, och ställer enbart krav på uppnått kunskap. Särskilt fokus riktas mot programmerings grundtankar i den beskrivna programmål: To engage high school students in problem solving and computational thinking, distinct from empirical thinking. Liknande resultat rapporteras från Australien (Grandell m. 2006) med ambitionen att förstärka programmeringsabstrakta kunskapers ställning i kursplanen. 1 Programmeringsparadigm där instruktionerna ges som en sekvens kommandon (uttryckta i imperativ form) 16

17 Förslaget utgår från fyra parallella ämnesperspektiv där övriga ämnen ska blandas in och färgas av varandra (Starr m ). Samma önskemål om ämnesöverskridande förhållningssätt i undervisning nns uttalad i läroplanen för de frivilliga skolformerna. Där kan man bland annat läsa att:utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens (Lpf , s 2). Däremot är syftet med gemensamma ämnesbeskrivningar i USA inte att i första hand säkerställa likvärdigheten. Istället är det ett sätt närma sig avnämarnas krav på kvalicerad arbetskraft med uppdaterade kunskaper och en av era ansträngningar för att rekrytera er studenter till IT högskoleutbildningarna. 4 Metod I det här kapitlet beskrivs och motiverats vilken metod som har använts för datainsamlingen för att undersöka vilken förankring de nuvarande kursplanerna i Programmering A har hos den undervisande lärarkåren. Här beskrivs hur datainsamlingen genomfördes samt vilka övervägande som gjordes för de viktigaste beslut under arbetet. 4.1 Val av metod För att kartlägga lärarnas förhållningssätt till den gällande kursplanen i Programmering A, valdes en bred undersökningsmetod i enkätform. Då antalet tilltänkta respondenter ansågs vara litet, gav surveymetoden ett tillfälle att få största möjliga underlag för datainsamling (Bryman 2002, s 146), samtidigt som man kunde analysera svaren på de öppna frågorna på ett mer kvalitativt sätt. Studien genomfördes enligt riktlinjerna för tvärsnittdesignen (Bryman 2002, s 56), där tonvikten läggs på likheter och olikheter mellan lärarna som individer. Både demograska uppgifter och åsiktsfrågor blir därmed iakttagbara. Utformningen anses vara synnerligen lämpligt i de arbeten som inbegriper både kvalitativa och kvantitativa moment. Fördelen med metoden ligger i möjligheten att hitta generella tendenser bland en större grupp respondenter samtidigt som den rymmer tolkandet av lärarnas kommentarer (Trost 2007, s 23). Nackdelen är att man går miste om den djupare förståelse som rent kvalitativa 17

18 undersökningssätt i form av t ex intervjuer erbjuder (Johansson & Svedner 2006). Eftersom undersökningen hade kartläggningskaraktär ansågs bredden vara viktigare än djupet. Observationen hade varit ett lämpligt tillvägagångssätt för triangulering av lärarnas svar (Bell 2000, s 88) mot deras praktiserade arbetssätt. Att kunna uttala sig om kursplanens verkliga genomslag i en lärarens undervisning hade dock krävt närvaro under hela kursen vilket var orealistiskt. Skriftliga källor som läroböcker var inte heller aktuella. Att ett visst mål i kursplanen inte tas upp i böckerna betyder inte att läraren återspeglar detta i sin undervisning även om detta kan vara en anledning bakom beslutet (se t ex Hedenby 2007, om felsökning). Omvänt är läromedlens innehåll inte mer tvingande än kursplanens för kursens uppläggning. 4.2 Population och urval Målgruppen för undersökningen var alla verksamma lärare som hösten 2009 undervisade i kursen Programmering A i Skåne. Urvalsramen består av Skolverkets förteckningslista av alla gymnasieskolor i länet (Skolverket 2009). I september 2009 fanns det 155 gymnasieskolor registrerade innefattande alla frivilliga skolformer från gymnasiesärskolan till varierande vuxenutbildningar, både kommunala och fristående. Det visade sig att era kommuner angav den gymnasieskola som de hade avtal med, även när den i själva verket låg i någon annan kommun, vilket resulterade i att samma skola fanns era gånger i förteckningen. När upprepningarna tagits bort fanns det 135 olika gymnasieskolor i listan. Efter en noggrann genomgång av skolornas egna inriktningar, poängplaner och valbara kurser, kontaktades 46 skolor som erbjöd eller kunde tänkas erbjuda undervisning i Programmering A. Från vissa skolors hemsidor kunde man direkt hitta e-post adressen till de berörda lärarna medan i resterande fall var skoladministrationen som ck förfrågan om programmeringslärares uppgifter (se bilaga C). Det var viktigt att genomsöka alla skolor, eftersom det annars är vanligt att gymnasieskolor som har en uttalad IT-prol blir överrepresenterade. Det kunde givetvis ge en snedvriden bild av programmeringsundervisning i regionen. Detta var delvis en av anledningarna bakom beslutet att begränsa studien till skånska gymnasieskolor, för att i möjligaste mån kunna leta igenom alla kurser som fanns i deras utbud. En annan anledning var att arbetet skulle ha en lokal anknytning och att samhörigheten skulle öka 18

19 svarsfrekvensen, som annars kan vara ett problem vid enkäter som skickas iväg via e-post (Hultåker i Trost 2007, s 135 ). Sju skolor svarade att de inte hade någon lärare i Programmering A och ytterligare två skolor svarade aldrig på förfrågan om kontaktuppgifter till verksamma programmeringslärare. Första kontaktlista innehöll 41 e-postadresser till möjliga programmeringslärare och dessa ck en förfrågan om medverkan i undersökningen (se bilaga D). Också där fanns det gömda upprepningar, eftersom det hände att en och samma lärare undervisade Programmering A vid olika skolor med olika kontaktuppgifter. Åtta lärare svarade på förfrågan att de inte ansåg sig själva vara aktuella för undersökningen. De esta motiverade detta med att det var första terminen som de undervisade i Programmering A. Inga nya uppgifter tillkom och länken till enkäten (bilaga E) skickades till alla 31 lärare i den slutliga urvalet. 4.3 Bortfallsanalys Registret över skånska gymnasieskolor anses vara fullständigt och aktuellt. Där kunde man hitta även skolor som planerade att starta verksamheten hösten 2009 (Skolverket 2009). Det kan dock ha funnits brister i genomsökning av poängplaner vilket skulle kunna innebära att ett fåtal skolor som hade undervisning i Programmering A inte kontaktades. Utöver det saknas uppgifter från de två skolor som lät bli att svara. Enkäten var utformat så att lärare som svarat att de inte undervisat Programmering A längre än en termin, skulle få en förkortad version, där alla frågor som relaterade till tidigare undervisningstillfällen osynliggjordes. Deras åsikter om kursplanen tycktes lika värdefulla och därför var de en del av populationen. Däremot ansåg era av dessa lärare själva att de inte kunde tillföra undersökningen något och tackade nej. Andra som bara påbörjade enkäten angav också mycket kort erfarenhet av programmeringsundervisning på gymnasiet. Dessa inkompletta svar används av etiska skäl inte i resultaten, eftersom respondenten har valt att inte skicka in svaren. En annan förklaring till bortfallet kan vara av tekniskt ursprung, t. ex. att inbjudan fastnade i den inbyggda spamlter som nns i vissa skolor eller att kontaktuppgifterna inte var korrekta. Man bör också beakta möjligheten att studien inte kändes relevant för vissa tilltänkta respondenter och därmed inte värt besväret. 19

20 4.4 Genomförande Enkäten förvaltades med hjälp av ett elektroniskt webbaserad system (LimeSurvey 2009) som tillhandahöll en tämligen komplett surveytjänst för enkäter som besvaras via Internet. När enkäten väl är konstruerad, blir administrationen enkelt, eftersom systemet har funktioner för datasammanställning, automatiska påminnelser mm. Bland systemets fördelar kan man räkna en säker lösning för anonymitetskravet och möjligheten för respondenten att spara påbörjade enkäter och fortsätta senare, kanske från en annan dator. Ytterligare en option som användes i enkäten var möjligheten att klistra in längre textpartier (ej bilder), en lösning som kom väl till hands för att bifoga lärarens egna examinationsuppgifter. Undersökningen inleddes som det är brukligt med en introduktionsbrev (se bilaga D) med vilket alla presumtiva respondenter informerades om projektets innehåll och dess syfte. Brevet fungerade också som en första gallring för lärare som hade hamnat i listan utan att egentligen undervisa i Programmering A och andra som av diverse anledningar meddelade att de inte önskade medverka. Systemet skapade en unik länk till enkäten för varje lärare i urvalet och skickade den till mottagarens e-postadresser (bilaga E). Två påminnelser (bilaga F) skickades med en veckas mellanrum. Andra påminnelsen resulterade i endast ett nytt svar och därför togs beslutet att inte skicka er uppmaningar. Ibland väljer man att testa en surveymetod i en pilotstudie (Bryman 2002, s 170) för att kontrollera att frågorna tolkas som det är tänkt. Enkäten besvaras då av några få respondenter från målpopulationen och svaren analyseras med avsikten att minska oklarheter och andra felkällor. I det här arbetet var antalet tänkbara deltagare redan mycket begränsat från början och en pilotstudie bedömdes förslösa värdefulla svar. Istället blev lösningen en välfungerande kommunikation mellan lärarna och avsändaren. Efter påpekandet från en av de svarande, ändrades till exempel formuleringen frågorna avser förra årets undervisning till frågorna avser när du senast undervisade i Programmering A. Läraren menade att just förra året hade inte kursen blivit av i skolan. Andra lärare som t ex varit föräldralediga kunde tänkas stöta på samma problem. Situationen kan likställas med en enkät som respondenterna svarar tillsammans i avsändarens närvaro och där enskilda frågor ger upphov till allmänna förtydligande. 20

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408.

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Programmering B PHP DTR1208 - Programmering B 50 poäng Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Mål Mål för kursen (Skolverket) Kursen skall ge fördjupade teoretiska

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 november 2009 KLAGANDE Statens skolinspektion Box 23069 104 35 Stockholm MOTPART PPS Power Planning System AB, 556504-2255 Mjölnarvägen 4 131 31 Nacka

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer