God Jul & Gott Nytt År önskar GS avd 9 alla medlemmar!

Transkript

1 God Jul & Gott Nytt År önskar GS avd 9 alla medlemmar! 9 RevynNr 4 Medlemstidning för GS Avdelning 9 Östra Svealand 2012 Kan man tävla i snickeri? John kan, han är svensk mästare Sid 3 Lättnad på Strålfors efter besked att det är ett grafiskt företag Sid 4 noggrannhet gäller på Eson Pac Sid 6 Kimmo ska informera anställda på företag med avtal, där GS saknar medlemmar, om avtalsförsäkringarna Sid 8 Det är viktigt att skyddsom budet får stöttning i sitt arbete. Glöm inte att det är för dig skyddsombudet arbetar Sid 8

2 2 9 Revyn Nya vindar ledaren Har ni märkt att det har börjat hända något med LO? Jag tycker i alla fall det. Under flera år var det näst intill knäpptyst från LO-huset. En efter AMF-skandalen vingklippt, Wanja Lundby-Wedin, satt i huset och tyckte synd om sig själv för att ingen ville lyssna. LO-ledningen har åter börjat synas i media. Även i LO-huset är det mer aktivitet med seminarier och diskussioner. Jag har vid flera tillfällen haft tillfälle att lyssna till ordföranden Karl-Petter Thorvaldsson och förste vice ordföranden Tomas Baudin. Här kommer ett axplock av vad de vill driva för frågor utan inbördes ordning: LO har börjat tala om full sysselsättning med extra fokus på ungdomsarbetslösheten. Utan riktiga anställning- ar så kan ungdomar inte planera sina liv, därför måste floran av tillfälliga anställningar minska. LO vill ha en satsning på infrastruktur: Bygg bostäder, inte minst för ungdomarnas skull. Kollektivtrafiken måste bli bättre så att vi kan ta oss till jobben, järnvägssatsningar för människor och gods. När det gäller välfärdspolitiken så måste socialförsäkringarna förbättras, välfärdstjänster måste betraktas och förbättras ur både klass och genusperspektiv. En tandvårdsförsäkring värd namnet står högt på LO-medlemmarnas önskelista. LO har tillsatt en välfärdsutredning som ska ta fram skarpa och konkreta förslag. Ny och betydligt bättre sjukförsäkring utan karensdag har nämnts. A-kassan har, från att ha varit en av de bättre, genom den borgerliga regeringens försorg blivit en av de sämsta bland OECD-länderna. Endast 7 procent av A- kassans medlemmar får 80 procent av inkomsten. LO anser att taket måste höjas kraftigt och differentieringen av avgiften upphöra. Det är inte rimligt att LO-medlemmar ska betala hundratals kronor mer i månaden jämfört med en akademiker. Men på en punkt har det blivit lite halare igen. Vinster i välfärden har blivit en ångestfråga för den samlade arbetarrörelsen. SAP har olika falanger där den här frågan skär rakt igenom partiet. LO säger att man måste vända på diskussionen genom att säga att det inte är ok att ta ut så mycket som maximal vinst. Man resonerar om olika modeller som mycket kraftigt ska begränsa vinstuttag. Man vill också lägga locket på för transaktioner inom koncerner (till exempel lån till höga räntor, uthyrning av lokaler till höga kostnader och alla möjliga andra trick som det behövs affärsjurister i referensgrupper för att känna till att de ens finns). Ett annat problem är riskkapitalbolagen som går in för att höja värdet inför en försäljning några år senare. Här känner jag att det behövs ett tryck både mot SAP och LO för att vi ska landa i vår medlemsmajoritets uppfattning: våra skattepengar ska inte gå till vinster i välfärden! Seppo Sinimaa Ordförande GS avdelning 9 Östra Svealand Aktuellt från Veteranklubben Våra studier Vårterminen 2013 Engelska Steg I och II. Tisdagar med start den 29 januari kl och Stockholmiana. Torsdagar med start den 31 januari kl Cirkelledare är Birgitta Hoyaukin. Vi träffas på Södergården, Götgatan 37. Åland med Viking Line Den traditionella Julen dansas ut -resan går i år med Cinderella den januari. Sista anmälan den 17 december DNEX-tryckeriet Onsdagen den 13 februari. Samling kl vid Akalla T-banestation. Cirka två timmars guidning. Sista anmälan den 31 januari. Klubbens årsmöte, onsdag 6 mars, kl blir extra festligt! Dels för att vi får vara i Strindbergs Intima Teater, som en gång var vår kära, gamla Strindbergssalen, dels för att vi firar klubbens 65-årsjubileum. Underhållning och gästtalare är inte helt klara men de kommer att bli både se- och hörvärda! Lunchen på Röda Rummet blir också lite festligare än vanligt. 20 februari är sista anmälningsdag för matgäster. Konståkning 3 i T-banan Onsdagen den 10 april kl Samling vid T-banestation Alvik. Högst 25 personer. Avslutas med kaffe vid Medborgarplatsen. Sista anmälan den 11 mars. Anmälan till Lillemor Åström , Ann-Cathrine Jernbrant eller Leif Sjöberg Oro för framtiden gynnar SD Det är lätt att raljera över SD-toppar som gör bort sig på löpande band (och jo, jag gör det gärna), men när det gäller partiets väljare går det inte att slentrian - mässigt avfärda samtliga som notoriska rasister. I SCB:s allmänna valundersökning 2010 hittar jag något intressant och som jag anser att man bör ta på allvar: "Olika väljargrupper oroar sig inte för samma saker. Det finns tydliga skillnader i hur de olika partiernas väljare bedömer hur oroande olika saker är. Det är få sverigedemokrater som intervjuats men det förefaller tydligt att SD-väljarna genomgående känner större oro än andra partiers väljare när de tänker på utvecklingen under de kommande 5 10 åren. Det gäller inte bara på de områden som ligger nära de frågor som Sverigedemokraterna lade tonvikt på i valrörelsen, såsom ökad invandring (60 procent mycket oroande ), ökad brottslighet (73 procent) och låga pensioner (60 procent). För 11 av 17 orosområden tillhör SD-väljarna de mest oroade." Ett rimligt antagande är således att det bakom SD:s ökande opinionssiffror finns allt fler människor med en ökad oro inför framtiden som de andra partierna i riksdagen inte förmår att ge hopp till. Detta är dessvärre föga förvånande då de flesta partie rnas fokus helt ligger på politiska förslag som mest gynnar storstädernas medelklass. Att andra grupper i samhället känner sig utanför och hyser en stigande oro inför framtiden skulle jag vilja säga är en självklar utveckling. Ska den politiska vänstern återfå förtroendet bland väljare i förort och på landsbygd måste de presentera en politik som inger hopp även för dem. Däri ligger den politiska utmaningen. JL

3 9 Revyn John är svensk mästare På en parallellväg till E4:an mellan Knivsta och Uppsala hittar man Staffans Snickeri. Om du inte blinkar, ty då lär du missa den lilla skylten på fel sida vägen som upplyser om att snickeriet ligger upp efter grus vägen. Men är man en uppmärksam chaufför kommer du rätt och då finns chansen att du träffar John Lundin, svensk mästare i möbelsnickeri TEXT och FOTO Jonas Lundborg SM i möbelsnickeri är en gren i Yrkes- SM. Övriga grenar är allt från vård och omsorg till lackering, från industrielektronik till webbdesign. I Yrkes-SM får man tävla fram till dess man fyllt 22 år. Tävlingen arrangeras vartannat år och vinnaren kvalificerar sig till Yrkes-VM. Bakom Yrkes-SM står WorldSkills Sweden, som är ett samarbete mellan Staten genom utbildningsdepartementet, Svenskt Näringsliv och LO. Staffans Snickeri är ett famljeföretag med sex anställda som ägs av snickaren Staffan Sidfäldt. Kunderna är allt från privatpersoner som vill ha inredningen specialtillverkad till renoveringsarbeten på Uppsala slott. Medelåldern på företaget är relativt låg och när vi kommer in träffar vi Anton, Staffans yngste son, Emil Abjörner som kom fyra i Yrkes-SM förra gången och John. Det märks på John att han har fått lite medievan; han frågar hur jag vill lägga upp jobbet, om jag vill fota eller intervjua först. Nyheten om att han tog sig till final har varit med i UNT, TV4 och lokal radion. Och naturligtvis har han intervjuats av några branschtidningar efter vinsten. John är född och uppvuxen i Umeå, men familjen flyttade till Sigtuna när det var dags för John att välja gymnasium. Trots att ingen av Johns föräldrar har ett hantverksyrke var det självklart för honom att välja en praktisk gymnasieutbildning: Jag ville jobba med händerna och tänkte att det kunde vara kul att göra mina egna möbler. Det blev tre år Bolandsgymnasiets finsnickeriutbildning och redan under utbildningen ställde John upp i Yrkes-SM. Då gick det sämre. Jag blev färdig rätt snabbt och sen lades det till tid eftersom domarna inte var där hela tiden. Jag tyckte det var orättvist. Så nu fick jag revansch, säger John med ett litet leende. Den första praktiken blev ett äventyr, tre veckor i Slovenien. Den ende som pratade engelska var chefen och han var inte där särskilt ofta. John berättar att det blev mycket kroppsspråk för att kommunicera men kanske mindre jobb utfört. Själva arbetena var lite annorlunda, men momenten i tillverkningen var ändå desamma. På sin andra praktik hamnade han på Staffans Snickeri, han trivdes och fick sommarjobb och efter plugget en provanställning som övergick till fast anställning Vad John uppskattar mest med yrket är jobben aldrig är desamma, varje nytt jobb har sin egen utmaning. Vid fikabordet diskuterar vi skillnaden mellan skola och utbildning. Både Emil och Anton Sidfäldt gick samma utbildning och alla tre är kritiska till att tempot i skolan skiljer så mycket från hur det fungerar i arbetslivet. Emil berättar att han gjorde sexton stolar under den tid som de hade för att göra en stol. John tvekade aldrig när hans lärare från Bolandsgymnasiet hörde av sig och frågade om han ville tävla en gång till i Yrkes-SM. Efter ett par deltävlingar hamnade han i final mot tre andra. John berättar att han gillar utmaningen och att känslan innan var nervös eftersom att han visste att de andra också var bra. Men han hade inte tid att hålla koll på hur det gick för de andra. Det gällde att ha fullt fokus på uppgiften. Och så vann han. Det var riktigt roligt och en häftig känsla. I början av juli går VM i Leipzig och förberedelserna är redan i full gång. John har reden varit på en första träff med yrkes landslaget. Det handlar om att bygga en lagkänsla även om flera tävlar individuellt. De tävlande får hjälp med mental träning och från experter får de hjälp med tips och hur tävlingen fungerar och hur arbetena bedöms. John berättar att skillnaden mellan ett vanligt uppdrag och tävling är att tävlingsuppgiften är ofta ganska tillkrånglad och att de bakat in så många moment som möjligt på en produkt. Det är oftast beräknat att det ska vara riktigt tight om tid. Just nu tränar John på vad olika facktermer heter på engelska och han kommer att få internationella ritningar att titta på. Sen finns saker han måste öva på: Handzinkning och fanérläggning håller jag ju inte på med varje dag, men när det närmar sig VM tänker jag träna mer på det. John upplever att han har ett starkt stöd från både sin arbetsgivare och kollegorna. När jag frågar de andra runt fikabordet hur de ser på att John blev svensk mästare svarar Staffan blixtsnabbt avund sjuk. De andra skrattar. Sen säger att han att det naturligtvis är kul. Innan det är dags att gå pratar jag med Staffan och hans äldste son, Jocke, och frågar vad det betyder för företaget att John är svensk mästare. Kunder har gratulerat och berättat att de har läst om det. Jocke tycker att det är bra för då syns företaget. Vad tror då John att det krävs för att vinna VM? Snabbhet och noggrannhet samt att följa ritningen till punkt och pricka.

4 4 9 Revyn NOTISER Klubbar se hit! Alla gällande lokala avtal ska skickas in till avdelningskontoret för arkivering. Det är viktigt att uppgörelser inte bara finns arkiverade lokalt, utan dessa ska finnas tillgängliga för avdelningen oavsett vad som händer. Detta är särskilt viktigt om det är så att ombudsmännen måste förbereda en förhandling och då behöver ta del av allt material. Nya regler för arbete med motorkedjesåg och röjsåg Den 1 december började nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket gälla för dem som använder motor kedje- och röjsågar. Skogsbruket där dessa sågar främst används, har många olyckor. Mer än tio personer dör varje år och arbetsolyckorna resulterar i lång sjukfrånvaro. Förlorad kontroll över handverktyg såsom motorkedjesågar och röjsågar, är den näst största orsakerna till arbetsolyckorna. En viktig nyhet i de nya föreskrifterna är att man ska kunna bevisa att man har kunskaper som behövs för säkert arbete med dessa sågar. Kravet börjar inte gälla förrän 1 januari, Branschen behöver med andra ord de närmaste dryga två åren skaffa dokumentation på att dess arbetstagare har genomgått godkända teoretiska och praktiska prov. Ett par andra nyheter är att nya varselkläder krävs samt sågskydd i skyddsstövlar eller kängor. Det sistnämnda kravet gäller nu även vid arbete med röjsågar, inte bara motorkedjesågar. De nya förskrifterna hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida, av.se. LO: Strålfors är ett grafiskt företag Det var en lättnad när LO:s styrelse fattade beslutet att Strålfors ska ha avtal med oss, säger Tommy Andersson, GS avtalssekreterare. Även bland medlemmarna på Tomteboda togs beskedet emot med glädje. Historien om vilket avtal det är som ska gälla på Strålfors har diskuterats sedan 2006, då Posten köpte företaget och som ansåg att Strålfors skulle ha avtal med Seko. För ett år sedan sa Strålfors upp avtalet med GS som i sin tur varslade om strejk. Det hela komplicerades av Seko också ansåg att de hade rätten till avtalet. Efter tuffa förhandlingar med företaget enades man om att LO skulle utreda var avtalet hör hemma. Strålfors lovade att respektera utfallet av utredningen. Utredningen förordade att avtalet ska vara kvar hos GS med motiveringen: Utifrån de principer som återfinns i LO:s organisationsplan som indelar förbunden i fastställd bransch- och avtalsstruktur samt med den bilagda verksamhetsbeskrivningen. Tommy förtydligar att ägarprincipen inte spelar någon roll, det handlar om vilken verksamhet det enskilda företaget bedriver och inte vilken verksamhet moderbolaget ägnar sig åt som var vägledande för LO:s beslut. Röstsiffrorna i LO:s styrelse blev 13 1 till GS fördel, vad är din kommentar? Lättnad. Styrelsen fattade, med stöd av bakgrund och faktiska omständigheter, och med respekt för organisationsplanen i princip ett majoritetsbeslut. Jorge, Nurdan och Friedrich var nöjda med beskedet. Tommy är inte förbannad på Seko för att de velat ta över avtalet. Det finns ingen anledning att chikanera dem. De hade sina skäl och de ser det som en del av Postens verksamhet. Men kuvertering i postnummerföljd ägnar sig även många av våra företag åt. Under hela utredningen tycker jag att agerandet från Seko varit schysst. När jag möter GS klubbordförande på Strålfors, Maria Enache, två dagar efter beslutet är hon upprörd. På ett personalmöte har en av mellancheferna på morgonen sagt till medlemmarna att det fortfarande inte är klart med avtalet. Fackavgiften höjs från årsskiftet Maria ringer Rune Sjöberg, den ombudsman på GS som förhandlat med Strålfors, och vill veta vad som gäller. Två dagar tidigare var hon ju på kurs tillsammans med Rune när de fick beskedet på kvällen och de hade skålat över segern. Rune lugnar Maria och berättar att det är klart, Strålfors har skrivit på avtalet. Bland medlemmarna togs beskedet emot med glädje. Nurdan Senkal berättar att hon bara för ett par månader sedan gick över till GS från Seko. Hon har jobbat på Posten sedan 1988 och är ändå nöjd med LO:s beslut, främst av fackliga skäl. Vi har vår fackklubb och det händer mer med GS och det känns som om vi kan räkna med förbundet. Jorge Curra instämmer. Han tycker att GS avtal är tryggare. Det var det här vi ville. På vår avdelning var vi oroliga för att få tillbaka Sekos avtal. Jag har inget OB, men tycker ändå att det är tryggare. GS avtal är bättre för alla som jobbar här. För Friedrich Grasser var det ett mycket glädjande besked eftersom han arbetar skift. Hade det blivit Sekos avtal hade jag fått en halvering av mitt skifttillägg. Men det betyder också mycket att GS har en inkomstförsäkring om jag skulle bli arbetslös. Text & Foto Jonas Lundborg En av tre i EU har fått sämre ekonomi Den ekonomiska krisen slår hårt mot EU:s medborgare. I en livskvalitetsstudie från Eurofound berättas att en av tre har fått se sin ekonomi försämras under det senaste året. I hela EU rapporterar sju procent att de har stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Värst är det i Grekland där hela 22 procent har svårt att klara sin ekonomi. Var tionde EU-medborgare har svarat att de inte har någon att fråga om hjälp när behöver ett snabbt lån. Har du bytt jobb? Glöm inte att meddela avdelningen var du nu arbetar och din nya lön! Från årsskiftet höjs medlemsavgiften till GS från 1,55 procent av lön till 1,7 procent, det beslöt förbundsmötet på sitt novembermöte. Den högsta avgiften ökar från 434 kronor till 493 kronor per månad. Vidare beslutades att höja grunden för högsta avgift, det så kallade "taket" från kronor till kronor, detta som en indexering av taket värdemässigt. Sammantaget innebär besluten att medlemsavgiften för den genomsnittlige medlemmen ökar med kronor per månad från årsskiftet. GS andre förbundsordförande, Erik Georgii förklarar varför medlemsavgiften måste höjas: Medlemsavgiften måste tyvärr det är ju ingen, vare sig i förbundsstyrelsen eller på förbundsmötet som egentligen vill detta höjas främst på grund av strukturella orsaker. Förbundsstyrelsen har jobbat hårt med att kapa kostnader och anpassa kostymen. Trots det är det ändå så att med ett ständigt sjunkande medlemsantal måste fasta kostnader som är svåra att påverka slås ut på allt färre betalande medlemmar. Efterklokheten är den enda exakta vetenskapen. Erik berättar att förbundsmötet även diskuterade en försämring av det omfattande försäkringsskyddet som ingår i medlemsavgiften, men fastnade för att inte röra försäkringarna. Då återstår inga andra alternativ än att höja avgiften, och egentligen är behovet en större höjning än det beslut som nu fattades. Erik menar att det kommer att resultera i ett ännu större tryck på förbundsstyrelsen att jobba med kostnadssidan framöver. Med facit i hand, sattes medlemsavgiften för lågt vid sammangåendet mellan förbunden? Det väl bara att konstatera att efterklokheten är den enda exakta vetenskapen. När det gäller att bedöma medlemsutveckling framåt, effekterna på kost nadssidan av ett samgående, framtida beslut med mera så kan det aldrig bli annat än kvalificerade gissningar baserat på den kunskap man har vid beslutstillfället. Höjningen av medlemsavgiften för med lemmar som uppbär pension kommer inte förändras, utan dessa medlemmar betalar även fortsättningsvis 107 kronor per månad. Jonas Lundborg

5 9 Revyn NOTISER 6 av 10 arbetsgivare slarvar med sitt arbetsmiljöarbete Drygt hälften av inspekterade arbetsplatser saknar rutin för att fånga upp och lära sig av tillbud händelser som skulle kunna ha varit allvarliga och förhindra att de inträffar igen. Det visar resultatet av tillsynsinsats som Arbetsmiljöverkets gjort. Att engagera så många som möjligt i arbetet med att förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen är en av de vettigaste investeringar man kan göra, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. Alla vinner på det. Säkerheten och trivseln på jobbet ökar, vilket gynnar produktiviteten och kvaliteten på det man levererar. Några exempel på tillbud som Arbetsmiljöverket noterat: En vikarie uteblir och trött vårdarbetare får jobba ensam under ett pass som kräver dubbelbemanning. En borrmaskin glider ur snickarens händer, hamnar precis vid den stege som målare klivit upp på. Ännu en fabriksarbetare fastnar med ena handsken i en maskin. En butiksanställd lyckas prata sig ur en hotfull situation med påtänd kund. De här exemplen anser Arbetsmiljöverket ska fram i ljuset, rapporteras och diskuteras. Vad låg bakom? Hur kan vi förhindra att något värre sker? Mötet med en arbetsmiljöinspektör innebär för många arbetsgivare den där extra knuffen som behövs för att skaffa sig fungerande rutiner för arbetsmiljöarbetet. Våra besök gör nytta, säger Mikael Sjöberg. Flest inspektionsbesök gjordes inom tillverkningsindustrin, 500 stycken. Vård Vi välkomnar Kunsängen Produktion Under året som gått har avdelning 9 Östra Svealand tecknat ett antal nya kollektivavtal. Ett av de största företagen är Kungsängen Produktion AB i Enköping, med i dagsläget drygt 50 anställda. På företaget tillverkas sängar som sedan distribueras till butiker runt om i Sverige. Kungsängen har en ny ägare sedan i somras, och GS hoppas på ett Besvikelse på Samhall När Samhalls ledning i våras granskade hur alla enheter för produktion och industri gick ekonomiskt kom de fram till att vissa enheter skulle flyttas och andra skulle läggas ned. En av enheterna som i somras fick besked om nedläggning var Samhall Uppsala. 28 medlemmar berörs av beslutet. När den lokala fackklubben fick beskedet gjorde de en riskanalys som konstaterade att många av medlemmarna inte klarar en omplacering. Mahmoud Hajsaid, GS-klubbens ordförande, berättar att de lokala förhandlingarna i princip strandade innan de kom igång. Han menar att ledningen för Samhall Uppsala inte var intresserade av riskanalysen eller en bra lösning för medlemmarna. I stället blev det centrala förhandlingar. Inte heller där kom GS och Samhall överens utan förhandlingarna slutade i oenighet. Företaget beslöt att köra över oss, säger Mahmoud och berättar att medlemmarna är ledsna och oroliga. 20 medlemmar omplaceras till andra verksamheter som städ, fastighetservice och till paketering. Detta kunde ha varit en bra lösning, men två medlemmar blev erbjudna jobb som de inte klarar av och i ren frustration har de sagt upp sig. Och för åtta andra medlemmar kom ett tufft besked, de omplaceras till Östhammar och får närmare 14 mils resa om dagen. Mahmoud är upprörd: Tre av dem är rullstolsbundna, två synskadade varav en är helt blind och två har höftproblem. Ingen av dem vill börja i Östhammar! För sex av dem som behöver riksfärdtjänst innebär det ökade utgifter med 800 kronor i månaden. Mahmoud berättar att en medlem fick en stroke efter beskedet och att det bland de åtta har funnits en besvikelse över att GS inte kunnat göra mer. Tony Berggren var GS ombudsman som skötte förhandlingarna centralt är i sin tur besviken på Samhalls ledning: Det är besvärande att Samhall behandlar sin personal på det här sättet, man lovade att ta socialt ansvar och GS anser att man brustit i ansvaret. gott samarbete med både företag och anställda i framtiden. Vi gläds naturligtvis åt alla nya kollektivavtal, och kommer att arbeta för både ordning och reda men också för att öka antalet medlemmar på samtliga dessa företag. Lena Rosén och omsorg hade näst flest besök, 300. Inom parti- och detaljhandel gjordes 200. Inom fastighetsskötsel och lokalvård 160 samt bygg 150. Övriga 340 inspektioner fördelades inom en rad andra branscher. Arbetsplatser med mellan 5 19 anställda dominerade. Drygt hälften har alltså en bra bit kvar på vägen mot en trygg arbetsmiljö, men har nu fått krav att nå dit. Värst ställt var det inom byggsektorn följt av tillverkning. 70 procent respektive 65 procent saknar de rutiner som krävs för att rapportera och dra lärdom av tillbud. Inom parti- och detaljhandel var det bara 75 av totalt 200, alltså inte ens 40 procent, som fick krav. Jonas Lundborg Borde man inte kunna förvänta sig mer av Samhall än att gravt handikappade ska pendla 14 mil om dagen? Klart man ska och det har vi fört fram. Vi visste vilka problem som skulle uppkomma och vi påtalade det för ledningen. Tony Berggren förklarar att förhandlingen avslutades i oenighet för att GS ansåg att det borde funnits ersättningsjobb som man kunde ha förlagt till enheten, det hade inneburit att de med större handikapp skulle arbetat kvar på enheten. I Samhalls bolagsstyrning står att verksamheten ska anpassas till förutsättningarna hos personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det står även att Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer samt på marknadens villkor. För GS medlemmar på Samhall står det klart att de affärsmässiga principerna väger tyngre än att anpassa verksamheten efter dem. Jonas Lundborg Vad vilja arbetsgivarna? Inför den kommande avtalsrörelsen har Trä - & Möbelföretagen, TMF, gjort en enkätundersökning bland sina medlemmar. Återigen är kravet på konjunkturanpassade arbetstider som ska förhandlas lokalt högst upp på arbetsgivarnas lista. Att den möjligheten redan finns i Träindustriavtalet anser de inte räcker till. David Johnsson, förhandlingschef på TMF: Det har dock tyvärr visat sig att benägenheten från fackligt håll att medverka i sådana överenskommelser, oavsett orderläge, är ytterligt begränsad. Det varierar naturligtvis från plats till plats och här och var går det utmärkt att nå sådana överenskommelser. Totalt sett är dock helhetsbilden mörk och vi har flera exempel på företag där man till och med tvingats tacka nej till kundordrar på grund av att ingen överenskommelse uppnåtts. Detta är självfallet mycket allvarligt och vår uppfattning är att mer hänsyn i dessa sammanhang borde tas till företagets orderläge. När 9-Revyn ber David Johnsson förklara hur TMF konkret vill förändra avtalet svarar han inte på mailet. Skräddarsydd företagshälsa ger friskare anställda En finsk undersökning från Arbetshälsoinstitutet visar att det inte finns något samband mellan mer pengar till företagshälsovård och friskare personal. Däremot finns det ett samband när företag skräddarsyr sin upphandling mot vårdgivaren. I en värdebaserad modell där personalen sätts i centrum och det uppstår sjukkostnader ser företaget det och analyserar genast vad som är fel och insatser sätts in. Ny lag om bemanningsanställda Riksdagen antog i november förslaget om en uthyrningslag som ger inhyrda samma rättigheter som de som är direkt anställda av ett företag. Lagen träder i kraft 1 januari Lagen säger att bemanningsanställda ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som personal som anställts direkt av kundföretaget. Det handlar bland annat arbetstidens längd, semester, övertid, raster, lön och skydd mot diskriminering. Den nya lagen ger också de fackliga organisationer rätt att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal.

6 6 9 Revyn Gabriel Gabriel vid sin favoritpress. I bakgrunden utför mekarna service. "Ett fel här kan leda till katastrof" Vad kan facket göra om företaget varslar? Frågan kommer från en av de äldre gubbarna när fackklubben på Eson Pack har medlemsmöte. Stämningen blir genast allvarligare. Det finns en oro i luften. De visstidsanställda får inte förnyade kontrakt efter årsskiftet. Klubbordförande, Affe Jarneland, förklarar vad som händer vid ett varsel, om LAS och turordningslistor och om GS inkomstbortfallsförsäkring. TEXT och FOTO Jonas Lundborg Affe Jarneland, Klubbordförande. Oron kanske är motiverad för trots att omsättningen stigit från 200 miljoner till omkring miljarden på fem år har Eson Pac röda siffror. På Eson Pac i Södertälje arbetar de uteslutande med bipacksedlar, det vill säga de små informationsbroschyrerna i läkemedelsförpackningarna. Tidigare under dagen har Affe förklarat för mig hur tryckerimarknaden för läkemedelsindustrin fungerar: När en läkemedelstillverkare lanserar ett nytt läkemedel tar de in offerter från tryckerierna. Den lägsta offerten blir sedan taket på en auktion där tryckerierna lägger lägre bud än konkurrenterna. Varje del av produkten; förpackning, kapslar och bipacksedlel förhandlas det pris på. Man behöver inte vara professor i företagsekonomi för att inse att lönsamheten i ett sådant förfarande alltid kommer att vara begränsat. På prepressavdelningen arbetar Tommy Malmqvist, han började här 1979 som sättare. Tommy berättar om tryckeriets historia. När han började hette företaget Ljungbergs Tryckeri och var mer ett renodlat offsettryckeri som tryckte allt från fotoböcker till reklam samtidigt som de tryckte bipacksedlar till Astra. I början på nittiotalet köptes Ljungbergs av Tryckindustri som flyttade offsetproduktionen till Stockholm, anläggningen i Södertälje kom att uteslutande producera bipacksedlar tog den nuvarande ägaren, Eson Pac, över verksamheten. När jag frågar Tommy om han tycker att jobbet blivit tristare svarar han att det naturligtvis inte är lika kreativt som tidigare. Samtidigt ger han mig en tankeställare: Man kan tycka att vi gör en skitprodukt jämfört med reklamtryck, men blir något fel här kan det leda till katastrof. Tommy och Affe berättar sedan om hur noggrant varje steg i produktionen granskas. Förenklat kan man säga att varje steg dubbelkollas för att till sist slutkontrolleras. I en server ligger tusentals jobb lagrade som Tommy snabbt kan ta fram om en serie ska tryckas om. Bipacksedlarna som trycks i Södertälje går ut över hela världen och en varningstriangel som det är lätt att tro bara består av 100 procent magenta berättar Tommy att varje lands läkemedelsverk har egna färgkoder på.

7 9 Revyn I tryckeriet finns det tre rulloffsetpressar och en arkpress. I jämförelse med tidningstryckeriernas stora rulloffsetpressar är de här pressarna nästan söta att titta på. I fyrfärgaren kör Gabriel Gabriel en stor serie på ark. Gabriel började 2008 som tryckeribiträde, han har ingen formell tryckarutbildning utan är upplärd på företaget. På helgerna extraknäcker Gabriel som bartender. Det gäller att jobba medans man är ung, när jag är fyrtio och har familj kan jag tagga ner, säger Gabriel med leende. I arkpressen jobbar John Petersson han är utbildad på Xenter i Tumba och började samma år som Gabriel. De berättar att det är meningen att det ska vara rundgång i pressarna för att alla ska kunna dem, men att alla har sina olika favoriter som de helst jobbar i. Båda föredrar att jobba kvällar då det är lugnare stämning, det blir OB och de har lediga fredagar. I en av falsmaskinerna har Christian Henaou problem, bipacksedeln som ska falsas är smal och pappret tunt och svårt att få igenom maskinen, det strular och blir inte rätt. Det blir stopp på stopp och Christian justerar allt som kan justeras för att få det att fungera. Just då längtar han nog extra mycket efter den kommande vintersemestern i Colombia. Det är inte bara i falsen det har strulat ihop sig. Vid packningen stämmer inte antalet kollin med hur många bipacksedlar det ska vara i dem. Bokbinderiet får hjälp från en tryckare och två från administrationen för att lösa problemet. Jannica Wigren som vanligtvis jobbar på inskrivningen byter ut felfalsade bipacksedlar för hand. På grafiska personalklubbens möte har cirka 25 medlemmar samlats i fikarummet. En av punkterna på dagordningen handlar om semesterersättningen och det blir diskussion om när semesterersättningen ska betalas ut. Hittills har de betalats ut när personalen valt att ta semester i stället för en utbetalning på junilönen. Mötet beslutar att de vill ha ersättningen utbetald i juni. På medlemsmötet diskuterar de också hur arbetstidsförkortningen ska tas ut, som komp dagar eller på fasta klämdagar. Någon konstaterar krasst att det är bättre med fasta klämdagar, kompdagarna får de ju ändå aldrig ut. Hela mötet håller med. En medlem frågar varför det alltid tar så lång tid efter att de centrala avtalen är färdiga till dess att de lokala förhandlingarna är klara. Affe förklarar att han upplever att firman drar ut på tiden när det gäller att komma till förhandlingsbordet, sen tar det tid när klubben och ledningen inte är överens. Den senaste förhandling fick lösas centralt då de inte kunde enas om pottfördelningen. Efter mötet berättar Affe att det har varit kärvt mellan klubben och ledningen, de har gnällt på att fackligt förtroendevalda har haft fackliga uppdrag utanför företaget. Ett tag funderade de på att lyfta frågan som föreningsrättskränkning, men sedan de har fått en ny personalchef har atmosfären ändrats. Bland det första han gjorde var att presentera ett förslag på hur mycket tid han ansåg kunde läggas på fackligt arbete. Affe noterar nöjt att det är dubbelt så mycket tid mot vad de har lagt tidigare. Bilder medurs: Christian Henaou, John Petersson, Tommy Malmqvist. På Eson Pac hjälps alla åt. Här krävs yrkesskicklighet.