Datorarbete Programvara och gränssnitt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorarbete Programvara och gränssnitt"

Transkript

1 Datorarbete Programvara och gränssnitt av Eva Olsson och Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion 1, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Datorprogram påverkar arbetet och dess organisation När ett nytt datorprogram införs är det inte ovanligt att det sätt programmet är uppbyggt på leder till ett förändrat arbetssätt och en förändrad arbetsorganisation utan att det var tänkt så. Rationaliseringseffekter eftersträvas och de möjligheter som ny spännande teknik ger kan leda till att man glömmer bort aspekter som att användare behöver ha variation och kontroll över sitt arbete. Om det nya arbetssättet gör arbetet rutinartat kan man också med tiden förlora sin tidigare kompetens. Nya datorprogram måste också fungera tillsammans med befintliga. Idag är det mycket vanligt att man använder flera olika datorprogram samtidigt, ibland för att kunna lösa en arbetsuppgift men ofta för att kunna hantera flera olika arbetsuppgifter. När arbetsuppgifter ska förändras, eller ett nytt arbetsstödjande system ska köpas in eller konstrueras, ger lagstiftningen stöd för användares medverkan. Användare kan ställa krav på att användarrepresentanter medverkar både vid omorganisation av arbete och vid nyutveckling av stödsystem. Att tänka på i samband med förändringsarbete: Datorsystem I samband med datorprogram och användargränssnitt används ordet system oftast för att beskriva den helhet som flera, många gånger samverkande, datorprogram bildar. det måste bedrivas på ett sätt som gör att man bevarar bra aspekter av arbetet och förbättrar sådana som fungerar dåligt. perspektiv som att arbetsuppgifter ska vara varierade och stimulerande måste också tas med automatiserade system kan medföra konsekvenser som förlorad kompetens och låg stimulans i arbetet rationalisering utan eftertanke kan också orsaka kompetensförluster och nya stressmoment Alla förändringar är inte av ondo, men vid all nyutveckling är det viktigt att man fokuserar på det framtida arbetet, och i det sammanhanget också tänker på att arbetet ska vara tilltalande och positivt för den som ska utföra det. Snarare än att låta sig luras att fokusera på den nya tekniken, gäller det att ha fokus på arbetsuppgiften systemet ska absolut stödja de uppgifter användaren kommer att utföra. För att utveckla bra arbetsstödande system krävs en djup kunskap om vad det specifika arbetet innebär. Men det är inte tillräckligt. Införandet av ett nytt system innebär alltid en förändring 1 Kontakt Foto: Mattis Jansson m fl. 1

2 av det nuvarande arbetssättet. För att både fånga det väsentliga i dagens arbete och utforska hur ett framtida arbete kan komma att utformas krävs det att användare deltar aktivt i designen av det nya systemet. Läs mer Bringing design to software. Winograd, T. (red.) (1996) Addison-Wesley. Cognitive Work Analysis. Vicente, K. J. (1999). Lawrence Erlbaum Associates. Design at Work: Cooperative Design of Computer Systems. Greenbaum, J. & Kyng, M. (1991) ISBN Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. Karasek, R. & Theorell, T. (1990) BasicBooks Inc. The Obvious & The Essential Interpreting Software Development & Organizational Change Öhman Persson, J. (2004) Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Vägen till bättre arbetsliv: Strategier och arbetsformer i ett utvecklingsarbete. Gustavsen, B. (1990) Arbetslivscentrum. 2

3 Utbildning och stöd när nya system ska tas i drift För att nya system ska bli accepterade av användare krävs inte bara att dessa har deltagit genom hela utvecklingsprocessen. Det är också viktigt att resurser avsätts för alla moment när det nya datorstödet tas i bruk. Det handlar inte bara om att det kanske ska köpas in nya snabba datorer med mycket minne för att undvika stress och irritation. Alla användare måste också få den utbildning som krävs för att använda systemet effektivt. Förändras arbetssättet i och med att det nya systemet tas i drift måste utbildningen omfatta det också. Det behövs personer som kan stödja användare när det nya systemet tas i bruk. Tid måste också avsättas för att användarna ska kunna lära sig systemet. Man kan inte förvänta sig att användarna har full effektivitet från start. Dessutom kan man räkna med att en del tekniska problem uppstår eftersom man sällan har möjlighet att testa ett system i tillräckligt stor skala innan det tas i drift. Datorsystem får helt enkelt inte vara krångliga. De ska vara konstruerade så att fel förebyggs, och när fel ändå uppstår måste de vara enkla att åtgärda. Användare har i allmänhet inte tid att läsa långa hjälpavsnitt i datorsystemet eller att leta efter lösningen på ett problem i användarhandboken. När användare struntar i hjälpsystem och handböcker kan det bero på att texterna är för krångliga, är skrivna av tekniskt kunniga personer eller att tiden som krävs för att läsa texten inte motsvarar nyttan man har av den. Användare väljer därför ofta att fråga en kollega, eller spiller tid på att försöka lösa problemet själv. När användare förr eller senare får problem med sina datorsystem måste det finnas stöd i organisationen för att hantera detta. Stödet kan se olika ut beroende på verksamheten. I vissa fall kan det vara nödvändigt att man kan ställa frågor och få ett svar omgående. I andra fall kan det vara acceptabelt att man får ett svar inom 24 timmar. Det är också bra om tidigare frågor och svar är lätt tillgängliga på ett strukturerat sätt, så att användaren själv kan söka hjälp. Detta förutsätter att frågor och svar kategoriseras och ordnas i lämpliga grupper. 3

4 Tanklös rationalisering kan leda till förlorad kompetens Ett nytt datorsystem leder inte automatiskt till effektivare arbete och färre problem. Om ett stort antal funktioner endast har infogats, utan att man sett till helheten, blir systemet lätt ostrukturerat och svårt att arbeta med. I samband med att ny teknik och nya datorsystem införs är det också vanligt att rationalisering blir ett viktigt inslag i utvecklingsprocessen. Tanklös rationalisering kan leda till att användaren förlorar kompetens, och i hög grad blir bunden till sin dator och ett ensamarbete, en situation som konstaterats vara utgångspunkt för försämrad hälsa. Fig 1. Naturlig mötesplats i korridor. I ärendehantering, som är vanlig inom t.ex. statliga myndigheter, var det tidigare vanligt att man hämtade nya ärenden och lämnade behandlade ärenden på en gemensam plats, vilket underlättade spontana möten i korridoren och diskussioner med kolleger. Arbetsuppgifter som tidigare fördelades fysiskt inom en grupp ersätts ofta numera av en elektronisk inkorg i varje medarbetares datorsystem. Arbetet blir på så sätt både bundet till en dator och ensamt. Ett nytt datorsystem där rationalisering varit den största drivkraften kan också leda till att arbetsuppgifter delas upp i mindre delar. En användare som tidigare hade ett helhetsansvar för ett ärende får plötsligt bara ansvar för en viss del i hanteringen av ärendet. I en sådan situation kan det nya arbetssättet leda till att arbetet upplevs som utarmat, och att man har dålig kontroll över helheten. I riktigt dåliga lösningar har det också visat sig att handläggaren åtgärdar en viss del av ett ärende, skickar det vidare till en kollega, för att så småningom få tillbaks ärendet och göra ytterligare någon uppgift. Det är också vanligt att datorsystem kan hantera enkla ärenden med automatik och endast lämnar de svåra fallen till handläggaren. Därmed förlorar man kanske den innehållmässiga variationen i arbetet som tidigare gav en viss stimulans. Om alla ärenden är likartade kan det också leda till att användaren på sikt förlorar en del av sin kompetens. Konsekvenserna av förlorad kompetens kan bli speciellt allvarliga om det t.ex. handlar om datorsystem som sköter det rutinmässiga arbetet med automatik, exempelvis övervakning av papperstillverkning eller framförande av tunnelbanetåg. Användaren kanske bara måste ingripa om systemet inte kan klara av den situation som har uppstått. Kompetensen som 4

5 tidigare underhölls rutinmässigt går snabbt förlorad under sådana villkor, och då kan det lätt bli fel när man väl tvingas ingripa. Fig 2. Kontrollrum i ett kärnkraftverk. 5

6 Förändringsarbete i samband med införandet av ett nytt datorstöd Förutsättningarna för att ett nytt datorsystem ska bli effektivt ökar om man har ett helhetsperspektiv på arbetssituationen. Istället för att bara identifiera enskilda arbetsuppgifter som utförs i ett befintligt system utforskar man hela arbetssituationen under förändringsarbetet. Man måste också ta hänsyn till andra förutsättningar för arbetet som t.ex. krav och restriktioner från omgivande organisation som påverkar arbetsuppgiften. Ännu en viktig aspekt att ta hänsyn till är möjligheter till förändring. Om det nuvarande systemet gör att arbetet inte löper smidigt eller att samverkan mellan olika användare fungerar dåligt vill man naturligtvis rätta till det som är otillfredsställande i ett nytt system. Här är det viktigt att de som kommer att använda det nya systemet medverkar, och får möjlighet att både diskutera nuvarande arbetsrutiner, och hur dessa kan förbättras i harmoni med ett framtida datorstöd. När man utvecklar ett nytt datorsystem som ska stödja en arbetsuppgift gäller det att fokusera på det som är viktigt i arbetet och hur användare kan jobba effektivt med systemet, samtidigt som deras kompetens tas tillvara och kan utvecklas. Här måste man också försäkra sig om att de kvalitéer i ett arbete som gör det intressant och omväxlande också tas tillvara i ett nyutvecklat system. Konsekvenserna av det arbetssätt ett nytt system leder till måste uppmärksammas redan under utvecklingen av systemet, så att enformiga, bundna arbeten kan undvikas. I annat fall kan det framtida arbetet lätt bli rutinartat och monotont, och att sådana arbeten kan öka stress och leda till ohälsa av olika slag har tidigare konstaterats inom arbetslivsforskning. Automatisering av arbetsuppgifter måste göras med eftertanke, det handlar inte bara om att automatisera allt som är möjligt att automatisera. De arbetsuppgifter som människan får ansvaret för måste också vara meningsfyllda och kompetensutvecklande. Det är fullt möjligt att med insikt och eftertanke anpassa datorsystemen till människan i stället för att försöka få människor att anpassa sig till dåliga datorsystem. 6

7 Dålig kontroll över arbetet ökar stress Kontroll över den egna arbetssituation är en faktor som visat sig ha stor betydelse för att man ska må bra på jobbet. Olika pappershögar med ärenden på skrivbordet visade tidigare kanske både hur man låg till och vad som var mest akut att ta itu med. I ett datorsystem blir denna information inte lika påtaglig om man inte tänker på att detta är viktiga egenskaper som systemet måste ge en bild av. När inkorgen som tidigare stod på skrivbordet har ersatts av en elektronisk inkorg droppar nya ärenden in allteftersom, utan stopp. Om systemet inte ger en bra översikt av arbetsbördan kan man helt tappa kontrollen över arbetet. På det sättet blir det också svårt att bedöma vad man har gjort och vad som återstår, och vad som är viktigast att ta itu med härnäst. I den situationen är det lätt att få en känsla av att man aldrig någonsin blir färdig och att arbetsbördan bara växer. Den stress och maktlöshet som drabbar en användare som styrs av datorsystemet och därmed tappar den egna kontrollen över arbetet kan på sikt påverka hälsan negativt. 7

8 Att få kontroll över sitt arbete Det finns många sätt att ge användaren hög kontroll över sitt arbete, t.ex. att datorsystemet: ger bra överblick över den uppgift man jobbar med just nu, visar aktuellt läge, och vad som återstår ger bra överblick över alla mina uppgifter, t.ex. vilka ärenden som är påbörjade, ej påbörjade, har hög prioritet osv. är flexibelt och tillåter att man avbryter mitt i uppgifter och jobbar parallellt med andra uppgifter är konstruerat så att man kan undvika fel eller i värsta fall enkelt kan rätta till fel utan att förlora kontrollen. Fig 3. Ett gränssnitt som avser att ge en god uppfattning om innehållet i de olika elektroniska inkorgarna. Läs mer Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. Karasek, R. & Theorell, T. (1990) BasicBooks Inc. Människa-datorinteraktion. Ett psykologiskt perspektiv. Allwood, C.M. (1998) Studentlitteratur. Why Usability Gets Lost or Usability in Software Development. Boivie, I., Åborg, C., Persson, J., Löfberg, M. (2003). Interacting with Computers, vol. 15, sid

9 Att använda flera datorprogram samtidigt Det blir allt vanligare att man använder en rad olika datorprogram under en arbetsdag, både skräddarsydda program och generella program för ordbehandling, kalkyl, e-post, intranät osv. En del av dessa används också samtidigt. När man använder flera olika datorprogram parallellt är det viktigt att de fungerar bra tillsammans. Stressnivån kan öka om man ofta måste flytta runt fönster på skärmen eller krympa och öka fönsterstorlek. Ett annat vanligt irritationsmoment är att samma funktion kräver olika handgrepp i olika system, t.ex. att söka efter något, att kopiera något, att skriva ut information, och att öppna eller stänga filer och fönster. Det är också vanligt att användaren har behov av att söka efter en kund eller patient i olika datorprogram, och kopiera eller flytta information mellan olika datorprogram på ett smidigt sätt. Sådana funktioner måste därför fungera på ett konsekvent sätt oavsett vilket program man använder för stunden. Fig 4. En bildskärm med flera öppna fönster från olika system, som delvis överlappar varandra, ger ett rörigt och svåröverskådligt intryck, och stödjer inte ett effektivt arbete. 9

10 Tydlig layout kan skapa hemkänsla När man jobbar med flera program samtidigt är det bra om layouten och informationen skärmbilden innehåller har ett tydligt och klart utseende så att användaren känner igen sig, vet vad man kan förvänta sig och göra, och omgående ser t.ex. i vilket läge en tidigare arbetsuppgift har lämnats. Det måste vara lätt att ha flera saker på gång parallellt, att känna igen sig i olika system, att hitta tillbaka, och att kunna fortsätta där man slutade. Arbete med flera system parallellt ställer krav på en ökad smidighet i systemen. Ett visst system får inte låsa arbetssättet. Ofta måste man bryta tillfälligt mitt i en arbetsuppgift, t.ex. när man registrerar en ny patient eller en kund. Det kan vara så att man inte har fullständig information och därmed inte kan avsluta uppgiften, eller också kan telefonsamtal, besökande kunder och kolleger kräva att man omedelbart tar itu med en helt annan uppgift. Användaren måste under sådana förhållanden kunna lämna en arbetsuppgift i ett ofullständigt skick för att göra något annat, och sedan återuppta den första uppgiften, utan att förlora tidigare inmatad information. Det är också bra om man kan lägga in överskottsinformation, dvs. sådan information som man inte förväntade sig, eller sån information som blir användbar i ett senare skede av processen. Fig 5. En design av ett gränssnitt som avser att ge en tydlig bild av arbetsinnehållet. Till vänster finns en översikt av det totala innehållet uppdelat på olika dokumenttyper, till höger finns den utvalda detaljen öppnad för läsning. Speciellt viktig information finns i en tydlig ruta uppe till vänster och är alltid synlig i alla situationer. All information är alltid tillgänglig på välbestämda platser. 10

11 Design av grafiska användargränssnitt De första bildskärmarna kunde bara visa siffror och tecken, t.ex. röda eller gröna bokstäver på en svart bakgrund. Man sa att skärmarna var alfanumeriska. På små enklare bildskärmar används fortfarande gränssnitt som endast kan visa tecken och siffror. De flesta bildskärmar på arbetsplatsen eller i hemmet har idag ett s.k. grafiskt användargränssnitt. På en bildskärm av bra kvalitet kan man visa mycket komplex information, med miljontals färger. Design av grafiska användargränssnitt är starkt förknippad med ett antal olika komponenter: arbetsuppgiften som systemet ska stödja utformningen av informationen, hur man ordnar informationen på skärmen den grafiska utformningen av gränssnittet, det synliga uttrycket som man gett informationen val av interaktionssätt, t.ex. mus, pekpenna, röststyrt gränssnitt Grafisk utformning betyder mer än att bara ge skärmbilder ett konstnärligt uttryck. Information kan presenteras på många olika sätt för att tillgodose olika användares behov. I skärmbilder används ofta avdelare, som rutor och streck, för att strukturera information som presenteras på ett ogenomtänkt sätt. Själva informationen kan istället utnyttjas för att uttrycka och förstärka olika egenskaper, t.ex. samhörighet genom logisk gruppering av information och mellanrum mellan olika grupper, eller att likartad information får samma uttryckssätt, t.ex. med ett visst typsnitt, fet stil, en färg, en ikon eller liknande. Geometri och noggrann grafisk design gör också att mönsterigenkänning kan användas för att användare snabbt och effektivt ska kunna läsa av en skärmbild som innehåller mycket information, hitta viss information, eller upptäcka avvikelser från det förväntade. Grafiska användargränssnitt Användargränssnitt kallas den del av ett datorprogram som användaren ser framför sig på bildskärmen och samverkar med. Användaren ser ofta gränssnittet som själva systemet, och tänker inte på hur det bakomliggande programmet är utformat. Om man ofta tvingas använda en datormus för att klicka på olika objekt i skärmbilder påfrestar man muskler och leder i handleder, armar och axlar. Trötthet i musklerna kan övergå till mer allvarliga belastningsskador som kan ta lång tid att läka. Arbete som är hårt styrt av mushantering är inte tillåtet enligt Arbetarskyddstyrelsen föreskrifter om arbete vid bildskärm (länk En vanlig uppgift i datorsystem som kräver precisionsarbete med mus är t.ex. menyer som har flera nivåer, s.k. undermenyer. Användaren tvingas ofta göra flera försök under hög koncentration innan rätt alternativ kan väljas. Men när man utvecklar datorprogram går det också att med enkla medel se till att programmen inte har en ineffektiv inmatning som är krävande för användaren. De värden som ska matas in i system styrs ofta av hur man lagrar informationen i systemet, snarare än av hur användaren betraktar informationen eller vanligtvis använder den. Det förekommer ofta också att hjälptexter och felmeddelanden ges ur systemets synvinkel, t.ex. Du har angivit ett felaktigt datum! när användaren har skrivit in datum i en form som programmet inte kan hantera, eller Sista körningen med räkningsbetalningar har redan gått (kl 09.30). Vänligen sätt nästföljande vardag som betalningsdag i stället. 11

12 när användaren valt dagens datum som betalningsdatum, vilket systemet betraktar som ogiltigt. Genom att göra gränssnittet mer förebyggande kan man undvika många problem och göra hanteringen effektivare. Ett vanligt fenomen är också att användaren fyller i ett formulär och sen först när han eller hon t.ex. sparar eller skickar informationen får reda på att den är felaktig ur systemets synvinkel. Problemen får sedan ofta lösas ett i taget, med upprepade felmeddelanden, vilket leder till ett ineffektivt arbetssätt och upplevs som väldigt irriterande. Det finns ett stort antal böcker som beskriver gränssnittsdesign, och omfattande samlingar av råd och tips för gränssnittsdesign, s.k. styleguides innehållande guidelines. De senare kan vara anpassade för olika typer av användningsmiljöer, program eller datorsystem, t.ex. webbsidor, mobiltelefoner eller processtyrning. Råden är ofta en kombination av grundforskning, praktisk erfarenhet och många gånger sunt förnuft. När man vill åstadkomma en lyckad design räcker det tyvärr inte att välja en styleguide och sedan följa den till punkt och pricka. Man måste oftast ha en grundkunskap för att förstå vad som ligger bakom ett designråd och hur det ska tolkas. I sin design måste man också ibland göra avvägningar och avsteg från en vald styleguide, eftersom förutsättningar i designsituationen kan ställa speciella krav som inte överensstämmer med författarens utgångspunkt. Den internationella standard (ISO) för arbete vid bildskärm som är mest intressanta för design och användning av system är: ISO 9241:1997 Ergonomic requirements for office work with visual display terminals (VDTs), speciellt delarna: 8: Requirements for displayed colours 10: Dialogue principles 11: Guidance on specifying and measuring usability 13: User guidance ISO Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO, länk ISO (tillgänglig )) är ett nätverk av nationella standardiseringsinstitut från 148 länder som samarbetar med internationella organisationer, stater, industri, affärsföretag och konsumentrepresentanter. Det Svenska Institutet för Standardisering (SIS) är centrum för arbetet med standarder i Sverige, SIS Förlag AB publicerar och Arbetsstödjande system måste inte vara tråkiga, gråa eller fula. ISO-standarden 9241 har som mål att arbetsstödjande system inte bara ska vara effektiva utan också tillfredsställande för användaren. Det betyder att systemet ska ge ett behagligt intryck och kännas trevligt att använda, men inte att användaren ska roas med små lustiga figurer eller andra överraskningar som dyker upp på skärmen. De system som låter användaren fokusera på arbetsuppgiften, snarare än att behöva tänka på hanteringen av själva systemet, brukar också vara de som fungerar bäst. Ett systems användbarhet undersöks säkrast genom utvärdering där verkliga användare deltar. 12

13 Fig 6. Ett exempel på ett professionellt gränssnitt för medicinsk bildhantering. Man kan enkelt välja funktion i panelen till höger. En bildöversikt visas i vänstra spalten, medan den stora centrala delen är avsedd för granskningen av bilderna. Det finns inga dolda eller delvis skymda funktioner. Läs mer Designing visual interfaces. Mullet, K. & Sano, D. (1995) Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. ISBN Designing the User Interface. Strategies for Effective Human-Computer Interaction. Schneiderman, B. (1998) Reading, MA: Addison Wesley. Grafiska användargränssnitt, några tips (Else Nygren, Institutionen för Informationsvetenskap, Uppsala Universitet). Kognitiva arbetsmiljöproblem och gränssnittsdesign. Lind, M., Nygren, E. & Sandblad, B. (1991) Uppsala Universitet, CMD: Rapport nr The Design of Everyday Things. Norman, D.A. (2002) ISBN Webbplatser Svenska Institutet för Standardisering (SIS) User-Interface Guidelines NASA/Goddard Space Flight Center. 13

14 Intuitiva användargränssnitt När man utarbetar arbetsuppgifter och användargränssnitt måste man fokusera på användarens perspektiv och utgå ifrån användarens uppfattning av systemet och vad som ska åstadkommas. Användare som arbetar med ett system fokuserar på sitt arbete och har i regel inget intresse av hur programvaran är uppbyggd eller varför den är uppbyggd på ett visst sätt. Därför ska man inte tvinga användare att lägga sig till med sådan kunskap för att kunna hantera ett system. Man brukar säga att hanterandet av själva systemet ska vara uppenbart eller intuitivt, användaren ska inte tvingas tänka på handgrepp eller åtgärder som egentligen är knutna till hur systemet kan hanteras, snarare än själva arbetsuppgiften. Användargränssnitt ska alltså vara uppenbara, och varken kräva egen uppmärksamhet eller hjälptexter för att kunna hanteras. Uppenbara eller intuitiva gränssnitt blir inte till av en slump eller för att den som designar vet hur användare uppfattar och handhar system. Förutom mycket eftertanke och kunskap om verksamheten, krävs också att användarrepresentanter medverkar när man utvecklar systemet. Det måste också göras en kontinuerlig utvärdering av systemet med riktiga användare under konstruktionen. De som utformar och konstruerar system har nästan aldrig samma bakgrund eller intresse som användare. Därför kan man inte heller som utvecklare se sig själv som representativ användare. Ett arbetsstödjande system som används ofta ska utgå från användarens arbetsuppgifter och vara anpassat till att logiskt följa arbetsrutinerna. Det ska också vara effektivt och anpassat till ett professionellt arbetssätt. Det ska inte vara utformat för en nybörjare. Fig 7. Ett exempel på ett professionellt teknikstöd, här för tågtrafikstyrning. Här är effektivitet och hög maxprestanda mycket viktigare än enkelhet för en nybörjare. 14

15 Utspridd information ökar kognitiv belastning Gränssnittsdesign handlar inte bara om att skapa en harmonisk och estetiskt tilltalande yta. En van användare behöver ofta stora mängder information samtidigt för att genomföra sitt arbete på ett bra och effektivt sätt. Om informationen inte finns lättillgänglig eller om man själv måste leta efter den aktivt så störs arbetet. Störningsmomentet omfattar både det handgripliga sökandet i programmet och belastningen när man måste hålla i minnet vad man letar efter och var man kan finna informationen. Presentationen av informationen kan också ha gjorts onödigt krånglig och då blir också tolkningen av den onödigt påfrestande. Man brukar säga att uppgiften medför en onödig kognitiv belastning för användaren. En vanlig missuppfattning är att användargränssnitt ska innehålla lite information, som är glest utlagd i skärmbilden, för att de ska vara lätta att tolka. Missförståndet kan bero på att den som designat systemet har uppfattat arbetsuppgiften som mycket svår, och försökt förenkla den med ett mer överskådligt användargränssnitt. I praktiken är den som är van att styra ett komplext dynamiskt system, t.ex. en operatör som övervakar pappersmassetillverkning i ett kontrollrum, beroende av att se stora informationsmängder samtidigt. Även om man inte aktivt tolkar all information som visas är den nödvändig för att kunna bedöma hur läget är just nu, och hur det kommer att förändras framöver. Denna bedömning är själva grunden för att kunna fatta rätt beslut, och ingripa på rätt sätt när den dynamiska processen är på väg åt fel håll. Samma sak gäller den som ska fatta ett beslut i ett ärende, man behöver se alla väsentliga delar av underlaget samtidigt för att fatta rätt beslut. Kognitiv belastning Kognition omfattar intellektuella processer som gör att människan kan ta till sig och hantera information så att den blir användbar. Det handlar om att skaffa sig, lagra, översätta, omtolka, använda information och fatta beslut utifrån den kunskap man på så sätt fått. Den intellektuella ansträngning som det innebär för en användare att överblicka och hantera information som inte är anpassad efter människans kognitiva förmåga brukar kallas kognitiv belastning. 15

16 Presentation och översikt av stora mängder information En väl utformad och genomtänkt design kan underlätta arbetet. Om stora informationsmängder ska visas kan man underlätta snabb tolkning genom att gruppera informationen logiskt och ge information olika form beroende på den egenskap som man vill förmedla. Dessa egenskaper kan t.ex. vara att något är normalt eller avviker från det förväntade, att något har hög prioritet eller väntar på att behandlas. Om man på detta sätt kan skapa mönster av informationen stödjer man användarens möjligheter att snabbt kolla av stora informationsmängder och styr användarens uppmärksamhet mot det som är viktigt, kritiskt eller förändrat, beroende på vad arbetet går ut på och den aktuella situationen. En översikt av tillgänglig information, presenterad i kombination med eller i närheten av detaljuppgifter, gör det mindre ansträngande att läsa av och tolka innehållet på skärmen. Användaren kan då lättare koncentrera sig på själva arbetsuppgiften. När man har en översikt är det inte svårt att tala om att man vill se viss information i detalj, t.ex. genom att klicka på en ikon som visar att ett visst dokument har anlänt. En erfaren användare kan jobba effektivare med mer samtidig information och färre byten av fönster/sökningar efter information. Då kan man istället använda sin kognitiva förmåga till att lösa problem och hantera olika slags besvärliga situationer. Om man vill minska kognitiv belastning ska man undvika att: dela upp information på många flikar eller sidor lägga information som behövs samtidigt under olika flikar lägga ut information som behövs samtidigt i flera fönster som användaren sedan måste flytta runt och öppna eller stänga för att nå viss information Fig 8. Ett mycket komplext gränssnitt för processövervakning inom industrin. Här kan man presentera väldigt mycket information samtidigt, bara det är gjort på ett sådant sätt att det stödjer människans förmåga att överblicka och avkoda komplexa bilder. 16

17 Enkla åtgärder ger effektiva system Ofta är det så att man måste klicka för att ta sig från ett ställe till ett annat i datorprogram eller för att t.ex. välja olika funktioner. För att förebygga belastningsskador ska man därför undvika att: tvinga användaren till att använda mus och klicka göra de ytor som användaren kan klicka på små och svåra att träffa Snabbkommandon från tangentbordet gör att användaren kan undvika att använda mus, och i stället jobba med händerna i en position som är mindre ansträngande. Händer och armar kan få stöd av skrivbordet och stolens armstöd, och de kan även hållas inom axelbredds avstånd. Inför därför kortkommandon och gör dessa lätt tillgängliga i systemet och i en lathund. Vid inmatning i formulär ska inmatningsfält placeras logiskt så att de följer det vanliga arbetssättet, t.ex. när man pratar i telefon med en kund eller fyller i en blankett. De fält som absolut kräver ett inmatat värde ska ligga först i sekvensen. Man ska inte heller behöva klicka i ett inmatningsfält för att kunna skriva in ett värde. Det ska synas tydligt var man måste fylla i information och vad som kan lämnas tomt, eller fyllas i senare. Det ska också finnas möjlighet att lägga in oväntad information som kanske blir användbar först i ett senare skede när man t.ex. hanterar ett ärende eller registrerar en ny patient. Fig 9. Ett gränssnitt där man ska välja många fält, mata in värden i dessa, rulla information, träffa många små ytor med musen m.m. kan bli svårarbetet och kräva mycket ansträngande rörelser med händerna. Användaren ska aldrig tvingas komma ihåg information (t.ex. personnummer, diarienummer, datum) från ett ställe till ett annat i datorprogrammet, eller mellan olika program. Använd alltid den information som finns tillgänglig när så är möjligt för att undvika onödig dubbelinmatning av information. 17

18 Ett system som är effektivt ur användarens synvinkel: gör rätt saker uppfyller användarens förväntningar är konsekvent när det gäller presentation av information, funktioner och kommandon följer logiskt de arbetsrutiner som förekommer ger inte ger upphov till väntetider tvingar inte användaren att växla mellan olika fönster tvingar inte användaren att lägga information på minnet kräver aldrig att användaren matar in samma information flera gånger. Med små arbetsinsatser går det också att göra ett system mer effektivt, t.ex. genom att: att markören alltid hamnar i det första fält där information ska fyllas i att markören flyttas automatiskt till nästa fält när användaren matat in information att systemet så ofta som möjligt fyller i information som redan finns tillgänglig, eller som man kan anta att användaren vill använda, t.ex. dagens datum, personnummer kopplat till det ärende man jobbar med etc. att det inte går att skriva in information i en form som systemet inte accepterar att användaren får reda på inmatningsproblem omedelbart när de uppstår 18

19 Förebygg fel och underlätta korrigering av fel Använd ett språk och ett tilltal i systemet som bygger på språkbruket i den verksamhet användarna arbetar i. Undvik att språket har en anknytning till programmering, hur systemet tekniskt är uppbyggt eller liknande. Många gånger kan man förebygga fel genom att i förväg fylla i siffror eller ord som effektiviserar inmatning, och dessutom visar vilket format som krävs och eventuella begränsningar om användaren skulle behöva ändra innehållet. Det format man använder för att presentera och mata in information ska naturligtvis anpassas till den form som oftast används i verksamheten, snarare än det format som används för att lagra informationen i databasen. Det är också relativt enkelt att låta användaren skriva in information på den form som känns naturlig, och sedan låta programmet undersöka om informationen är rimlig. Frånvaroanmälan Personnummer Namn Nils Eriksson Adress Gråstensvägen 31, Ellarp Telefon Anställd sedan Antal sjukdagar sedan tidigare 4 Frånvaro fr o m t o m Anledning Sjukdom Fig 10. Ett exempel på ett gränssnitt där den mesta informationen kan vara ifylld i förväg (defaultvärden) eller fyllas i automatiskt. Därigenom minimeras arbetskrävande inmatningar. Några saker att tänka på när man förebygger totalt sammanbrott i samband med fel: Lämna förslag på hur felet kan åtgärdas. Undvik att använda koder som användaren måste slå upp i manual eller dylikt. Om fel presenteras kortfattat ska användaren kunna begära mer information. Ett felmeddelande ska aldrig visas så att det döljer information på skärmen som är viktig för det beslut användaren ska ta. Vid inmatning i formulär ska man så tidigt som möjligt tala om att ett fel har uppstått, istället för att vänta tills hela formuläret är ifyllt. Om flera fel i inmatningsfält identifieras vid samma tillfälle ska de visas samtidigt, inte ett i taget. 19

20 Fig 11. Exempel på väl formulerat felmeddelande, där man också kan välja att få ytterligare information. 20

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan Design av användargränssnitt Vad är ett bra användargränssnitt? Vad påverkar designen? Utvärdering viktig Praktiska råd och tips - Heuristik Exempel på bra och mindre bra design Några egenskaper hos människan

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet

Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet Bengt Sandblad Styrsystem i kärnkraftverk IT-stöd på kontor och i administrativt arbete

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1 Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Läsa med stöd av talsyntes

Läsa med stöd av talsyntes UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Läsa med stöd av talsyntes ClaroRead Pro Starta talsyntesprogrammet 1. Starta programmet genom att klicka på genvägen på skrivbordet. Du hittar också programmet i startmenyn >

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE. ViTex

ANVÄNDARGUIDE. ViTex ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning

Läs mer

Manual Invånare. Stöd och Behandling version 1.4. Stockholm, 2015-11-23

Manual Invånare. Stöd och Behandling version 1.4. Stockholm, 2015-11-23 Manual Invånare Stöd och Behandling version 1.4 Stockholm, 2015-11-23 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1. Stöd och behandling... 4 1.2. Roller och Behörigheter... 4 1.3. Förutsättning för att kunna vara aktiv

Läs mer

Användarguide. Bildslinga internet

Användarguide. Bildslinga internet Användarguide Bildslinga internet Capitex AB Bildslinga internet Inledning Bildslingan låter dig exponera dina objekt i helskärmsläge, exempelvis för skyltfönstret. Text och bild hämtas från de objekt

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Kommentarer till MDI tentamen 081003

Kommentarer till MDI tentamen 081003 Kommentarer till MDI tentamen 081003 1) I utvärderingssammanhang vill man ofta att de tilltänkta användarna ska finnas med. Nämn tre sätt att ta med användarna och jämför de olika sätten, likheter och

Läs mer

Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd

Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd Grupp 11 Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson 2003-10-10 Göteborg, Chalmers/GU Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SYFTE...3 3. METOD...3

Läs mer

Windows 8.1, hur gör jag?

Windows 8.1, hur gör jag? 2014 Windows 8.1, hur gör jag? Tor Stenberg Piteå Kommun 2014-03-28 1 av 13 Innehåll Hur jobbar jag med Windows 8.1... 2 Logga in... 2 Skrivbordet och programportal... 2 Logga ut och stänga datorn... 3

Läs mer

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB WebViewer Manual för administratör 2 Manual WebViewer Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Introduktion... 3 2 Inställningar... 4 2.1 Uppdatera licensinformation... 4 2.2 Inmatning av användaruppgifter...

Läs mer

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS 2000 RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Det numeriska tangentbordet

Det numeriska tangentbordet Det numeriska tangentbordet Det finns några fler tangenter än de som vi tidigare tittat på som man kan ha användning för. Vi ska titta lite närmare på dem. Den första tangenten som man bör bekanta sig

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning ViTal Talsyntes Användarhandledning Introduktion ViTal är ett program som utvecklats för att med hjälp av artificiellt tal vara ett stöd vid läsning och skrivning. ViTal kan användas både i undervisning

Läs mer

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS XP RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

För smartare belysning

För smartare belysning För smartare belysning CityTouch LightPoint Lighting Asset Management. CityTouch LightPoint / Asset Management 3 Välkommen till framtidens smarta belysning Professionell hantering av offentlig belysning

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

Några exempel. Principer för design. Vilka problem medför den här designen? Vilken av följande placeringar av piltangenterna är bäst?

Några exempel. Principer för design. Vilka problem medför den här designen? Vilken av följande placeringar av piltangenterna är bäst? Några exempel Principer för design Hur många kan ställa in klockan på sin video utan manual? Hur ofta vrider man på fel platta på spisen eller glömmer vrida av den när man är klar? Hur ofta knuffar man

Läs mer

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Komma igång med 3L Pro 2014. Komma igång med 3L. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Komma igång med 3L Innehåll LOGGA IN I 3L... 3 Verktyg och kortkommandon... 6 Övriga tangenter... 9 RAPPORTUTSKRIFT I 3L... 10 Instruktioner för att skriva till fil:... 11 Logga in i 3L Ikonen för 3L Pro

Läs mer

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Beskrivning av FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby tel: 08 512 41803 FLEXILAGER 2 Innehållsförteckning INTRODUKTION.....3

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Microsoft PowerPoint

Microsoft PowerPoint Microsoft PowerPoint Programmet Microsoft PowerPoint är ett program för att skapa presentationer för skärm eller utskrift. En presentation består av en eller flera bilder. En bild i PowerPoint är en sida

Läs mer

Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Riktlinjer för gränssnittsdesign. Vad påverkar utformningen av ett gränssnitt? 1.

Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Riktlinjer för gränssnittsdesign. Vad påverkar utformningen av ett gränssnitt? 1. Riktlinjer för gränssnittsdesign Jan Gulliksen Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Verksamhetseffektivt Rätt funktioner finns Användarvänligt Lätt att lära Minimerar fel Minimerar onödiga belastningar

Läs mer

Institutionen för informationsteknologi Människa-datorinteraktion.

Institutionen för informationsteknologi Människa-datorinteraktion. Institutionen för informationsteknologi Människa-datorinteraktion http://www.it.uu.se/research/hci Inst. för informationsteknologi Avd för människa-datorinteraktion Utbildning och forskning Forskning om

Läs mer

Manual. Patient. version 3.50

Manual. Patient. version 3.50 Manual Patient version 3.50 Innehåll Introduktion till Mina vårdkontakter...2 Vem kan använda tjänsten?... 2 Komma igång... 2 Ett säkert system... 2 Svar inom ett par dagar... 2 Support... 2 Skaffa användarkonto...3

Läs mer

ProgramMetodik! Allmänt

ProgramMetodik! Allmänt ProgramMetodik! Allmänt Samtliga program från ADAR är utvecklade via verktyget Visual Basic 6.0 och för drift till DataBasMotorn Pervasive SQL client/server. Program skrivna i VB 6:an ger en körbar kod

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

A. Datorn från grunden

A. Datorn från grunden A-1 A. Vad är en dator? En dator är en apparat som du kan utföra en mängd olika uppgifter med t.ex: Skriva och läsa e-post, lyssna på musik, titta på film, spela spel. De olika uppgifterna utförs av program

Läs mer

Handbok - CMG Office Web

Handbok - CMG Office Web Handbok - CMG Office Web CMG Office Web CMG Office Web är portalen för ditt företags interna kommunikation. Med Office Web kan du hitta dina medarbetares telefonnummer, organisationstillhörighet och aktiviteter.

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

Anpassning av Windows 7 och Word 2010

Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Det finns en hel del små förändringar man kan göra för att det ska bli lättare att navigera i datorn, läsa och skriva. Med kortare rader, tydligt typsnitt större avstånd

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Omsorgen Användarhandledning

Omsorgen Användarhandledning Omsorgen Användarhandledning 2012-12-13 Steg 1: Logga in Om ditt boende/kommun är ansluten till Omsorgen har du troligtvis fått inloggningsuppgifter. Om inte, skicka ett mail till info@omsorgen.se så kontaktar

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Systemering med användarfokus

Systemering med användarfokus Systemering med användarfokus Introduktion AnvändarCentrerad Design översikt Vad är systemutveckling? En problemlösningsprocess där en specifik situation undersöks Syftet med undersökningen är att man

Läs mer

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa

Läs mer

Övningsuppgifter med E-postklienten MS live Inloggning

Övningsuppgifter med E-postklienten MS live Inloggning Övningsuppgifter med E-postklienten MS live Inloggning Adressen till webbklienten live.com skrivs in i webbläsarens adressfält Skriv in hela din e-postadress Utseendet på det här området används av Microsoft

Läs mer

Användarmanual för ParaGå Web

Användarmanual för ParaGå Web 1 Användarmanual för ParaGå Web 2014-12-10 jsj stockholm.se 2 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Webbgränssnittet... 4 Att hitta i systemet... 4 Hjälptexter... 4 Inloggning i webbgränssnittet...

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

Introduktion till. CDB Internet

Introduktion till. CDB Internet Introduktion till CDB Internet Juni 2012 CDB-Internets webbsida CDB-Internets webbsida nås via Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Under bilden E-tjänster väljer du CDB-Internet i snabbvalslistan Första

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

ONSCREENKEYS 5. Windows XP / Windows Vista / Windows 7 / Windows 8

ONSCREENKEYS 5. Windows XP / Windows Vista / Windows 7 / Windows 8 ONSCREENKEYS 5 Windows XP / Windows Vista / Windows 7 / Windows 8 [ PRODUKTBESKRIVNING ] [ Detta smarta skärmtangentbord med virtuella musklicksfunktioner och ljuduppspelningsfunktion möjliggör snabb skrift

Läs mer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder

Läs mer

Manual Invånare. Stöd och Behandling release 1.8. Stockholm,

Manual Invånare. Stöd och Behandling release 1.8. Stockholm, Manual Invånare Stöd och Behandling release 1.8 Stockholm, 2016-09-29 Revisionshistorik Version Författare Kommentar 0.1 Anni Axelsson Upprättat dokument 0.2 Anni Axelsson Uppdaterad utifrån förändringar

Läs mer

Användarmanual för Artportalen.se

Användarmanual för Artportalen.se Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början

Läs mer

Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram

Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram 150607/150716/151005/SJn Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram samt Anpassning av M7005:s utseende Installation och anpassning av M7005 sida 1 (18) Innehåll 1 M7005:s hemsida är M7005.Metem.se...

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

Vad är design? Designmetodik. Varför en metodik? Samma (5!) huvudmoment. Härledning av form från specifikation. Användarcentrerad designmetodik

Vad är design? Designmetodik. Varför en metodik? Samma (5!) huvudmoment. Härledning av form från specifikation. Användarcentrerad designmetodik Designmetodik Vad är design? Föreläsning 11/9 2003 Preece: kap 1, 6.1-6.3 Härledning av form från specifikation Varför en metodik? Användarcentrerad designmetodik En metodik är tänkt att vara en hjälp

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

SJF LATHUND EPISERVER 7.0

SJF LATHUND EPISERVER 7.0 SJF LATHUND EPISERVER 7.0 LOgGA IN. Logga in URL: http://test.sjf.discoworks.se/epiui/cms SKAPA OCH REDIGERA SIDOR. Skapa sida Öppna trädnavigeringen genom att klicka på den mörkgrå struktursymbolen längst

Läs mer

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility

Läs mer

BILAGA E till Programvaruprojekt ÅTERSTÅENDE PROBLEM MultiPC v1.0. Innehållsförteckning

BILAGA E till Programvaruprojekt ÅTERSTÅENDE PROBLEM MultiPC v1.0. Innehållsförteckning ÅTERSTÅENDE PROBLEM MultiPC v1.0 Rev 7 1(7) BILAGA E till Programvaruprojekt ÅTERSTÅENDE PROBLEM MultiPC v1.0 Här listas problem som kan behöva hanteras i kommande inkrement. De prioriteras alltså ner

Läs mer

ALEPH ver. 16 Introduktion

ALEPH ver. 16 Introduktion Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...

Läs mer

Manual TorTalk version 1.3

Manual TorTalk version 1.3 Manual TorTalk version 1.3 Introduktion TorTalk är ett program vars funktion är att läsa upp text med talsyntes. Målet är att det ska var så enkelt som möjligt att använda. Därmed har antal funktioner

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

LATHUND OUTLOOK 2000 SV/EN

LATHUND OUTLOOK 2000 SV/EN LATHUND OUTLOOK 2000 SV/EN RXK Läromedel AB, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel

Läs mer

Lathund. Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. Rollen rektor

Lathund. Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. Rollen rektor Information 2014-12-03 1 (14) Lathund Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Rollen rektor Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten BRAILLECELLEN 2 Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten Tack till Jan-Peter Lahall som har bidragit med bilder. Besök gärna hans hemsida på www.lahall.com 2 Innehållsförteckning

Läs mer