Temablad 2008:1. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2007/08. Utbildning och forskning

Transkript

1 Temablad 2008:1 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2007/08 Utbildning och forskning

2 Temablad 2008:1 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Statistiska centralbyrån 2008

3 Themed papers 2008:1 Theme: education The transition from upper secondary school to higher education Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Årlig 1992/ /04 därefter publicerad vartannat år Annually between 1992/ /04 and every other year thereafter scb, enheten för statistik om utbildning och arbetsmarknad statistics Sweden, Education and jobs se Örebro scb@scb.se Förfrågningar sinisa Sauli Inquiries sinisa.sauli@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, The transition from upper secondary school to higher education Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Marie Almers, SCB ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2008-A40BR0801_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro

4 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Förord Förord I serien Temablad presenteras resultat från olika ämnesområden inom befolknings- och välfärdsstatistiken. Det här temabladet innehåller ett axplock av resultat från enkätundersökningen Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2007/08, som genomfördes hösten Rapporten belyser bland annat intresset för högskolestudier bland elever i gymnasieskolans avgångsklasser, populäraste högskolor/universitet och ämnesområden samt intresset för utlandsstudier. Statistiska centralbyrån i februari Anna Wilén Kajsa Swenson

5 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sex av tio planerar att läsa på högskolan... 6 Lund och Göteborg behåller sin popularitet... 7 Kvinnors intresse för studier inom teknik och naturvetenskap är lågt... 8 De flesta föredrar program framför fristående kurser... 9 Stort intresse för utlandsstudier Karta över H-regionernas omfattning Högskolestudier på distans intresset störst i glesbygden Studieintresset är störst i Sydsverige Om undersökningen Definitioner och förklaringar Statistikens tillförlitlighet Vill du veta mer om undersökningen Statistiska centralbyrån 5

6 Sammanfattning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Sex av tio planerar att läsa på högskolan 59 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08 har planer på att börja läsa på högskolan inom de tre närmaste åren. Studieintresset har varit ungefär detsamma de senaste tre åren. Det är en större andel kvinnor än män som planerar att börja läsa på högskolan. Bland kvinnorna planerar 67 procent att påbörja en högre utbildning, motsvarande andel hos männen är 51 procent. Intresset för högre studier är störst bland eleverna som går på International baccalaurate (93 procent) och naturvetenskapsprogrammet (89 procent). Sedan följer omvårdnads-, samhällsvetenskapsoch teknikprogrammet. Lägst intresse för att börja studera på högskolan inom de tre närmaste åren återfinns bland elever som går på fordons- och byggprogrammet, 13 respektive 20 procent. Planer på att börja läsa på högskolan inom de närmaste tre åren. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsår 2003/ /08. Procent. Läsår 2003/ / /08 Samtliga program Kvinnor Män Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet International baccalaurate Specialutformat program Uppgift för energi- och livsmedelsprogrammet är för osäker för att kunna redovisas. 6 Statistiska centralbyrån

7 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Sammanfattning Lund och Göteborg behåller sin popularitet Lunds och Göteborgs universitet är de mest populära lärosätena för högre studier. Det är tionde året i rad som dessa två universitet ligger i topp. Förutom de stora universiteten är det Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola som är de mest eftertraktade lärosätena. En av sju elever som planerar att börja läsa på högskolan tycker att det är mer betydelsefullt att läsa vid ett specifikt universitet/högskola än att studera på en särskild utbildning. För männen är det viktigare att komma in på ett visst universitet/högskola än för kvinnorna. För kvinnor var det däremot viktigare än för männen att komma in på en viss utbildning än att läsa vid ett visst lärosäte. Totalt är det tre av fyra elever som anser att det är viktigare att komma in på en viss utbildning än att läsa vid ett visst lärosäte. Var tionde elev har ingen åsikt i frågan. De populäraste universiteten och högskolorna. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsår 2001/ /08. Procent. 2001/ / / / /08 Universitet/ Universitet/ Universitet/ Universitet/ Universitet/ högskola högskola högskola högskola Högskola Göteborg 12 Göteborg 13 Lund 12 Göteborg 10 Lund 12 Lund 12 Lunds 13 Göteborg 11 Lund 10 Göteborg 11 Uppsala 10 Uppsala 10 Uppsala 9 Uppsala 8 Uppsala 7 Stockholm 7 Stockholm 7 Stockholm 7 Stockholm 6 Stockholm 6 Linköping 5 KTH 6 Chalmers 5 Chalmers 5 Chalmers 5 Chalmers 5 Chalmers 5 Linköping 4 Umeå 4 KTH 5 KTH 5 Linköping 5 Umeå 4 KTH 4 Umeå 4 Umeå 4 Umeå 4 KTH 4 Linköping 3 Linköping 3 Handels 3 Handels 2 Handels 2 Handels 3 Jönköping 2 Örebro 2 Örebro 2 Konstfack 2 Malmö 2 Malmö 2 Statistiska centralbyrån 7

8 Sammanfattning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Kvinnors intresse för studier inom teknik och naturvetenskap är lågt Av alla elever som planerar att börja studera på en högre utbildning är det 16 procent som har för avsikt att studera inom ämnesområdena teknik eller naturvetenskap. Det är framförallt de som nu läser på teknik- eller naturvetenskapsprogrammet som planerar att studera teknik eller naturvetenskap på högskolan, 46 procent respektive 38 procent. Det är stor skillnad när det gäller intresset för teknik och naturvetenskap mellan könen. Bland männen avser 24 procent att läsa en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Motsvarande andel bland kvinnorna är endast åtta procent. Sex procent av eleverna som planerar att börja studera på högskolan planerar att läsa en lärarutbildning, åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen. Planer på studier i första hand. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08. Fördelning på ämnesområden och kön. Procent. Språk Män Humaniora/teologi Information/ kommunikation Samhällsvetenskap Kvinnor Ekonomi Juridik Medicin/veterinärmedicin/odontologi Lärarutbildning Teknik Naturvetenskap Vård/omsorg Konstnärligt/ praktiskt estetiskt Systemvetenskap/ informatik/webbdesign Datateknik/internetteknik Kan ej avgöra Uppgift för kvinnor i Systemvetenskap/informatik/webbdesign är för osäker för att kunna redovisas. 8 Statistiska centralbyrån

9 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Sammanfattning De flesta föredrar program framför fristående kurser Sex av tio elever vill gå ett program som leder till en examen. Andelen är något högre bland kvinnorna än bland männen. Att själv kombinera ihop kurser till en examen anser elva procent av gymnasieeleverna är det viktigaste. Även här är det något högre andel kvinnor än män. En av fyra elever har inte svarat på frågan. Det är ingen större skillnad på frågan om studieupplägget bland eleverna på de olika programmen. Det är dock något vanligare att eleverna på naturvetenskapsprogrammet vill gå ett program än eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och övriga program. Upplägg av högskolestudier. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08. Fördelning på program och kön. Procent. Program Upplägg av högskolestudierna Ett program Fristående Fristående Vet inte som leder kurser kurser till en leder till som inte examen en examen leder till en examen Samtliga program Totalt Kvinnor Män Naturvetenskapsprogrammet Totalt Kvinnor Män Samhällsvetenskapsprogrammet Totalt Kvinnor Män Teknikprogrammet Totalt Kvinnor Män Övriga program Totalt Kvinnor Män Uppgift är för osäker för att kunna redovisas. Statistiska centralbyrån 9

10 Sammanfattning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Stort intresse för utlandsstudier Mer än hälften av eleverna som planerar att börja studera på högskolan, uppger att de är intresserade av att förlägga en del av utbildningen utomlands. Det är en ökning med 20 procentenheter sedan mitten av 1990-talet. Kvinnorna (60 procent) är mer intresserade av att studera utomlands än männen (50 procent). Intresset för att genomföra delar av sin högskoleutbildning utomlands har ända sedan undersökningens början varit större hos kvinnorna än hos männen. Störst intresse finns bland eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet (65 procent) och naturvetenskapsprogrammet (61 procent). Motsvarande andelar bland eleverna på teknikprogrammet och gruppen övriga program är 43 respektive 47 procent. Inom teknikprogrammet är det störst skillnad mellan könen. Elever som bor i storstadsregioner kan tänka sig att genomföra en del av studierna utomlands i större utsträckning än elever som bor i glesbygden, 61 procent respektive 44 procent. Intresse för att genomföra en del av studierna utomlands. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08. Fördelning på avgångsår och kön. Procent Män Kvinnor /94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 05/06 07/08 10 Statistiska centralbyrån

11 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Sammanfattning Karta över H-regionernas omfattning Area range of H regions H-regioner (där H står för Homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad glesbygd. H-regionerna uppdateras med några års mellanrum; föreliggande uppdatering har gjorts 2003 (beräknad på befolkningen ) och den dessförinnan gjordes Länsgräns Kommungräns H-region Omfattning H1 H2¹ H3 H4 H5 H6 H8 H9 Stockholm/Södertälje A-region Göteborgs A-region Malmö/Lund/Trelleborgs A-region Kommuner med mer än invånare Större städer inom 30 kilometers radie från kommuncentrum² Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Kommuner med mer än och mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum² samt med mer än invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt Kommuner med mer än och mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum² samt med mindre än invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt Kommuner med mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum² ¹ Vid samredovisning av H-regionerna 8 och 9 (Göteborgs och Malmö H-regioner) används koden 2 ² Med kommuncentrum avses här mittpunkten i den folkrikaste församlingen (enl. ind ) i kommunen. Källa: SCB, MIS2003:1, Regionala indelningar i Sverige Statistiska centralbyrån 11

12 Sammanfattning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Högskolestudier på distans intresset störst i glesbygden Fyra av tio elever kan tänka sig att läsa på distans. Detta är i paritet med läsåret 2005/06. Läsåret 2003/04 när frågan ställdes för första gången var det tre av tio som kunde tänka sig att läsa på distans. Kvinnorna kan tänka sig att läsa på distans i något större utsträckning än männen och minst intresserade av att läsa på distans är eleverna på naturvetenskapsprogrammet. Elever som bor i glesbygden kan tänka sig att läsa på distans i större utsträckning än elever som bor i storstadsregioner, 44 procent respektive 33 procent. I glesbygden är det framförallt männen, nästan hälften, som kan tänka sig att läsa på distans. Det bör påpekas att andelen som inte vet om de vill läsa på distans är stor. Tre av tio av alla elever vet inte om de vill bedriva distansstudier. Intresse för att läsa på högskolan på distans. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08. Fördelning på H-region och kön. Procent. Storstadsregioner Män Kvinnor Tätbygden Större städer Mellanbygden Glesbygden Statistiska centralbyrån

13 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Sammanfattning Studieintresset är störst i Sydsverige Sydsverige är det riksområde som har störst andel studieintresserade elever läsåret 2007/08, 65 procent, vilket är sex procentenheter över riksgenomsnittet. Därefter följer Stockholms län och Västsverige. Oavsett riksområde planerar kvinnorna i större utsträckning än männen att börja studera på högskola. Skillnaden mellan könen är störst i Mellersta Norrland och minst i Stockholms län, 30 respektive 8 procentenheter. Planer på att börja läsa på högskolan inom de närmaste tre åren. Elever i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2007/08. Fördelning på riksområden och kön. Procent. Riksområden: Mellersta Norrland Män Östra Mellansverige Kvinnor Norra Mellansverige Övre Norrland Småland med öarna Hela riket Västsverige Stockholms län Sydsverige Riksområden: Sydsverige: Stockholms län: Västsverige: Småland med öarna: Övre Norrland: Norra Mellansverige: Östra Mellansverige: Mellersta Norrland: Blekinge- och Skåne län Stockholms län Hallands- och Västra Götalands län Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar- och Gotlands län Västerbottens- och Norrbottens län Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län Uppsala-, Södermanlands-, Östergötlands-, Örebrooch Västmanlands län Västernorrlands- och Jämtlands län Statistiska centralbyrån 13

14 Om undersökningen Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Om undersökningen Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört enkätundersökningar om gymnasieungdomars studieintresse sedan läsåret 1992/93. Syftet med undersökningen är att belysa hur stort intresset är för att börja läsa på högskolan bland elever i gymnasieskolans avgångsklasser och hur det förändras över tiden. Fram till läsåret 2003/04 genomfördes undersökningen varje år. Därefter har den genomförts vartannat år. I denna rapport redovisas resultaten från den senaste undersökningen, som genomfördes under höstterminen I 2007 års undersökning ingick elever och svarsfrekvensen var 63 procent. Statistiken samlades in under oktober december via post- och webbenkät. SCB har formulerat frågorna i undersökningen i samråd med statistikanvändarna. Undersökningens rampopulation utgjordes av de personer som gick årskurs 2 läsåret 2006/07. Idealt skulle rampopulationen ha hämtats från årskurs 3 läsåret 2007/08, men detta register var inte färdigt när undersökningen påbörjades. Registret (Skolverkets elevregister) var dock klart i samband med statistikframställningen och utnyttjades därför för att korrigera för täckningsbristerna. Registret avseende årskurs 2 omfattade ca personer och för årskurs 3 ca personer. åden: e: Blekinge- och Skåne län s län: Stockholms län e: Hallands- och Västra Götalands län ed öarna: Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar- och Gotlands län and: Västerbottens- och Norrbottens län ansverige: Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län ansverige: Uppsala-, Södermanlands-, Östergötlands-, Örebrooch Västmanlands län orrland: Västernorrlands- och Jämtlands län 14 Statistiska centralbyrån

15 Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Definitioner och förklaringar Definitioner och förklaringar Samtliga gymnasieprogram förutom det individuella programmet ingick i undersökningen. Gymnasieprogram grupperades i naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet samt övriga program. I övriga program ingick: Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, International baccalaureate, Livsmedelsprogrammet, Medieprogrammet, Naturbruksprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet. Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Från registret över totalbefolkningen med aktualitet september 2007 hämtades personnummer, kön och hemkommun. Indelningen av riksområden, motsvarande NUTS 2, gjordes med hjälp av registervariabeln hemkommun. Indelningen var Stockholms län, Östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Övre Norrland. Indelningen i H-region gjordes med hjälp av registervariabeln hemkommun. Indelningen var storstadsregion, större städer, mellanbygden, tätbygden och glesbygden. För mer detaljer se sid. 11. Statistiska centralbyrån 15

16 Mer om statistiken Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2007/08 Statistikens tillförlitlighet Bortfallet, 37 procent, kan ha en snedvridande effekt på skattningarna på grund av olika svarsbeteende i olika grupper. För att minska bortfallets snedvridande effekt på skattningarna användes kalibreringsestimator som skattningmetod. I korthet består tekniken i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att kompensera underrepresenterade grupper. Vill du veta mer om undersökningen Mer information om undersökningen, dess kvalitet och om den verkliga övergången från gymnasieskolan till hög skolan finns på SCB:s webbplats: 16 Statistiska centralbyrån

17 ISBN (print) Publikationstjänsten: E-post: tfn: , fax: Postadress: Örebro. Information och bibliotek: E-post: tfn: , fax: Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: phone: , fax: Address: SE Örebro. Information and Library: phone: , fax: Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden.