Webbdesign för smartphones

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Webbdesign för smartphones"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för informationsvetenskap Webbdesign för smartphones hur man anpassar ett befintligt webbaserat system Mikael Viklund Handledare: Mikael Berg Examinator: Andreas Hamfeldt VT-2010 Examensarbete C-nivå Uppsala

2 Abstract With the new generation of smartphones the boundaries for what is a mobile phone and what is a computer becomes more subtle the shipment of smartphones with touchscreen more than double the 2008 figure and the total amount of smartphones is now over 10 % of the total worldwide shipments of mobile phones. There s still one problem to solve and that is the lack of web content specifically adapted for smartphones. The purpose of this paper is to identify and analyze from a user and usability perspective how to make a successful migration and design of a user interface for an existing web based system so that it also fit smartphones. The paper starts with a theoretical reference material containing examples of different approaches for design and migration of an interface. A case study is performed and prototypes are designed with support from guidelines and recommendations in the theory part. The conclusion stipulates that in the present situation there are no shortcuts when it comes to migration of an existing web based system for the mobile web. The recommendation is a specific interface for each different unit that are going to interact with the system. Research that analyzes differences between all mobile web browsers would be of great interest, a research that hopefully leads to guidelines for what level of mobile web standard they should at least support. Such guidelines could simplify development of the future mobile web. 2

3 Sammanfattning Med den nya generationen smartphones blir gränsen för vad som är telefon och vad som är dator alltmer diffus. Försäljningen av smartphones med touchscreen har fördubblats från 2008 till 2009 och totala mängden smartphones uppgår till över 10 % av den totala mobiltelefonsförsäljningen världen över. Ett problem som återstår att lösa är bristen på webbinnehåll anpassat för smartphones. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett användar- och användbarhetsperspektiv analysera och identifiera vad som krävs för att göra en lyckad design och anpassning av ett användargränssnitt i ett befintligt webbaserat system så att det även passar smartphones. Uppsatsen inleds med ett teoretiskt referensmaterial innehållande exempel på olika ansatser vid migrering och design av ett gränssnitt. En fallstudie utförs där tre olika prototyper designas med stöd av riktlinjer och rekommendationer i teoridelen. I en av slutsatserna konstateras det att i dagsläget inte finns inga genvägar om man vill anpassa ett befintligt webbaserat system för den mobila webben. Det som rekommenderas är ett specifikt anpassat gränssnitt för varje tänkt enhet som ska interagera med systemet. Forskning som undersöker skillnader mellan de olika mobila webbläsarna skulle vara av intresse, en forskning som förhoppningsvis kan leda fram till riktlinjer för vilken nivå på mobil webbstandard de bör kunna stödja. Sådana riktlinjer skulle kunna förenkla framtida utveckling av den mobila webben. 3

4 Nyckelord Smartphones, mobil webbdesign, html, xhtml, css. 4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte Avgränsningar Disposition Metod Forskningsmetoder Litteraturgranskning Datainsamlingsmetoder Reliabilitet och validitet Fallstudie Kvalitativ analys Tillvägagångssätt Teori Mobil webbstandard och WebKit Utvecklingsmiljö Ramverk Design av ett användargränssnitt Metoder vid migrering av ett användargränssnitt Anpassningsprocess på servernivå efter typ av enhet Fallstudie Genomförande Resultat Diskussion och slutsats Fortsatt forskning Källförteckning Figurförteckning Bilaga 1 ramverk Bilaga 2 samtal med uppdragsgivaren på Transitor AB Bilaga 3 begreppet smartphones, de sex största plattformarna och dess standardwebbläsare. 38 Bilaga 4 utvecklingsmiljö för den mobila webben Bilaga 5 kodexempel

6 1 Inledning Uppsatsen kommer att beskriva, med bl.a. hjälp av en fallstudie, olika ansatser vid anpassning av ett befintligt webbaserat systems användargränssnitt så att det även passar för smartphones (se Bilaga 3). Fokus kommer att ligga på de rekommendationer och riktlinjer som finns idag. I detta inledningskapitel ges en bakgrund till valet av uppsatsämne, frågeställningen formuleras, syftet preciseras och uppsatsen avgränsas för att omfattningen inte ska bli för stor. 1.1 Bakgrund Fundamentalt sett finns det bara ett Internet. Dess innehåll består av standardiserade märkspråk, stilmallar, skriptspråk (se 3.2, 3.3 och 3.4) och multimedia som synliggörs genom webbläsare. (Rahn & Lal, 2010) Med framstegen inom den trådlösa kommunikationstekniken och uppkomsten av en mobil plattform för smartphones kommer mobila webbapplikationer vara ledande i nästa våg av teknisk innovation. (Liu, 2009) Att utveckla för den mobila webben är en relativt ny disciplin eftersom den mobila webben är ny, användarna är nya och de mobila webbläsarna är nya. Den mobila webben har introducerat komponenter anpassade för smartphones i form av märkspråk, webbläsare och servrar 1. (Rahn & Lal, 2010) Antal personer som använder smartphones ökar kontinuerligt. Enligt försäljningsstatistik världen över har försäljningen av smartphones fördubblats från 2008 till 2009 och under 2010 spås den öka ytterligare. (Canalys, 2010) Ett problem som återstår att lösa är bristen på webbinnehåll specifikt anpassat för smartphones; det mesta innehållet är fortfarande skapat för enheter med stora skärmar och en mer tilltagen hårdvaruprestanda. Konsekvensen blir att ett användbarhetsproblem uppstår när navigeringen och interagering på de små skärmarna blir alltför omfattande. (González, m.fl., 2006) Design av webbsidor anpassade för smartphones innebär att sidornas struktur, menyer, text och grafik måste anpassas. Designers måste förhålla sig till design på ett nytt sätt vilket kräver ett nytt designtänkande (Kärkkäinen & Laarni, 2002). Ett stort antal riktlinjer för webbdesigners finns tillgängligt på Internet och kan integreras med det egna projektet för att säkra konsekvens och vidhållande av utvecklade standarder. (Shneiderman & Plaisant, 2010) 1.2 Frågeställning Frågeställningarna som denna studie ska besvara är följande: 1 Server program som gör arbete åt ett annat program, klienten (se fotnot 3), och som användaren inte kommer åt direkt. Klienten och servern kan finnas på samma dator eller på olika datorer. Ett system där klienterna finns på persondatorer och servrarna finns på särskilda datorer kallas för klient-serversystem. De körs normalt i nät, men äver webben kan beskrivas som ett klient-serversystem. Webbservrarna på internet fungerar tillsammans med klienter, nämligen webbläsare. (CS, 2010) 6

7 Hur anpassar man ett användargränssnitt för ett befintligt webbaserat system så att det även passar för smartphones? Måste man skapa ett helt nytt användargränssnitt eller finns det program som automatiskt kan generera ett användargränssnitt? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera och identifiera vad som krävs för att göra en lyckad anpassning och design av ett användargränssnitt i ett befintligt webbaserat system så att det även passar smartphones. Fokus kommer att ligga på att tilltala ett så brett spektrum av användare som möjligt och följa de rekommendationer och riktlinjer som finns idag. 1.4 Avgränsningar Jag har valt att avgränsa studien till att enbart omfatta anpassning och design av ett användargränssnitt för ett i dagsläget fungerande webbaserat system och med den avgränsningen avses att anpassningen i första hand kommer att omfatta smartphones med touchscreen Disposition I kapitel ett formuleras frågeställningen och syftet preciseras. I kapitel två beskrivs vilka metoder som används i uppsatsen. I kapitel tre ges en teoretisk bakgrund för de förutsättningar utvecklare har att förhålla sig till; språk som används, vilka standarder som stöds av mobil webbstandard samt de riktlinjer och rekommendationer som gäller och kan tillämpas vid anpassning och design av ett användargränssnitt. I kapitel fyra beskrivs genomförandet av fallstudien och resultatet. I kapitel fem diskuteras uppsatsens innehåll, en slutsats framförs med riktlinjer och rekommendationer och avslutas med tips om framtida forskning. 2 Touchscreen eller pekskärm är en tryckkänslig skärm där användare interagerar direkt på skärmen med penna eller ett finger. (CS 2010) 7

8 2 Metod I detta kapitel görs en metodbeskrivning för att säkra möjligheten att göra om denna studie med liknande resultat. Inledningsvis beskrivs litteraturgranskning, datainsamlingsmetoder redovisas, följt av reliabilitet och validitet, fallstudien som strategi, kvalitativ analys och avslutningsvis tillvägagångssätt. 2.1 Forskningsmetoder I forskningssammanhang nämns två ansatser: kvantitativ och kvalitativ. Kvalitativ forskning går ut på att få fram karaktär och egenskaper i området som undersöks till skillnad från kvantitativ forskning som går ut på att fastställa mängd. I stället för förekomst eller frekvens som är den kvantitativa forskningens fokus lägger den kvalitativa forskningen tyngdpunkten på forskningsområdets innebörd eller mening. De två angreppssätten utgör två olika läger där det kvalitativa ställer frågor som vad handlar det om eller vad betyder det. Det kvantitativa angriper istället problem med frågor som hur vanligt är det eller vilka är sambanden. (Widerberg, 2002) 2.2 Litteraturgranskning Normalt används litteraturgranskning för att få idéer och upptäcka passande material till forskningsarbetet. Det slutliga målet är sedan att kunna hävda att det genererat ny kunskap. Till tillförlitliga litterära resurser räknas böcker, vetenskapliga artiklar, rapporter och doktorsavhandlingar. Man kan bryta upp genomförandet av granskningen i olika delar: Söka efter resurserna, införskaffa dem, fastställa vilka som ska användas, läsa dem, kritiskt utvärdera om de tillför relevant betydelse för uppsatsen och slutligen skriva en kritisk granskning av materialet. Det viktiga är att: Ämnet är värt besväret Ämnet inte repeterar tidigare arbeten Arbetet skapar ny kunskap som inte var känd tidigare. När det gäller granskning av källor från Internet har många bristfällig kvalité och särskild uppmärksamhet bör därför beaktas beträffande författarskap, källhänvisning, trovärdighet och äkthet. (Oates, 2006) 2.3 Datainsamlingsmetoder Data kan delas upp i primärdata som fås genom fältundersökningar t.ex. genom intervjuer och sekundärdata som fås genom skrivbordsundersökningar t.ex. via litteraturstudier Med datainsamlingsmetoder menas producering av empiriskt data som kan vara antingen kvantitativ eller kvalitativ. Här följer exempel på fyra metoder: Intervjuer av personer 8

9 (Oates, 2006) Observationer som iakttar hur människor agerar i vissa situationer Frågeformulär som ställer frågor rörande det aktuella forskningsområdet Dokumentstudier kan vara existerande källor men även källor som uppstår enbart genom forskningsprocessen som t.ex. forskardagbok och även multimediadokument som fotografier, diagram, videos och animationer. 2.4 Reliabilitet och validitet Validitet avser att man mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att man mäter på ett tillförlitligt sätt. Kvantitativ och kvalitativ forskning skiljer sig vid bedömningen och användningen av validitet och reliabilitet. I kvantitativa sammanhang bestämmer man i regel före datainsamlingen påbörjas vilken datainsamlingsmetod med känd och acceptabel reliabilitet och validitet som används för det syfte man vill uppnå. I kvalitativa sammanhang arbetar man kontinuerligt under hela datainsamlingsprocessen med validitet och reliabilitet. Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt. I den slutliga rapporten beskriver man även förutsättningarna inför projektet och hur resultaten under processen har vuxit fram. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet. (Gunnarsson, 2002) 2.5 Fallstudie En fallstudie är en empirisk undersökningsmetod som syftar till att ge detaljerade kunskaper inom ett valt område i ett verkligt sammanhang. Studien kännetecknas av att fokus ligger mer på djup än bredd, man ser mer till komplexiteten än enskilda isolerade faktorer och man använder ett stort urval av källor och metoder där datainsamlingen representeras av intervjuer, observationer och dokumentation. Fallstudien kan ha olika avsikter och vara undersökande, beskrivande eller förklarande. Den undersökande definierar frågor och hypoteser som används i den påföljande studien, den beskrivande leder till en innehållsrik detaljerad analys av valt fall och dess kontext och den förklarande tar den beskrivande ett steg till genom att försöka förklara varför saker hände på det vis de gjorde. Oavsett studieansats kan man välja antingen ett eller flera fall. Den vanligaste ansatsen är att utreda ett fall. Fallstudien kan även variera i ansatsen till tid: En historisk studie undersöker vad som hänt i det förflutna. En kortsiktig nutidsstudie undersöker nuet. En långtidsstudie sträcker sig från en månad till ett par år. Eftersom valet av fallstudie fokuserar på det fall som ska undersökas är det viktigt att välja rätt från början för att kunna rättfärdiga valet. Det finns flera olika principer man kan välja 9

10 bland och kan baseras på följande kriterier: Typfallet är ett fall som har många likar. Om man bestämmer sig för att använda sig av detta typiska fall, gör man det vanligtvis för att man på det viset kan säga någonting om många andra fall. Avvikaren är ett fall som i något avseende skiljer sig från typfallet. Därför kan det säga något om vilken betydelse den avvikelsen kan ha för förhållandena jämfört med typfallet. Fallet som prövar teorin kan vara, beroende på vilka teoretiska utgångspunkter man har, något speciellt fall som är särskilt relevant och kan användas för att pröva om undersökningens teorier håller. Det unika fallet är när oförutsedda händelser kan göra att det uppstår unika situationer, där man inte har några olika fall att välja bland. Det bekväma fallet innebär att man inte bör välja ett fall där huvudskälet är att det fallet ligger närmast till hands. Om man däremot har flera fall att välja på och de alla är lika ändamålsenliga, kan man spara resurser genom att välja det som man lättast kan få tillgång till. Det finns olika sätt att länka teori till fallstudier och kan användas till att bygga nya teorier, prova existerande teorier och utvärdera alternativa teorier. (Oates, 2006) 2.6 Kvalitativ analys Kvalitativa forskare har kritiserats för att inte tillhandahålla tillräckligt med information hur de gjort dataanalysen; hur de arbetat med rådata fram till slutsatsen. Ofta är det som om slutsatsen uppenbarat sig genom ren magi. Man skiljer på olika typer av data som delas in i textbaserade data och icke-textbaserade data. De icke textbaserade omfattas av bilder, ljudklipp, videos, och multimediadokument. Det finns två ansatser vid kvalitativ dataanalys: Induktiv innebär att forskaren har en fullständigt öppen inställning till det han undersöker och låter materialet tala för sig. Deduktiv innebär att forskaren först utvecklar en egen teori som sedan prövas. Fördelar med kvalitativ dataanalys: Innehållet kan vara rikt och detaljerat och innehålla ord, ljud, webbsidor och bilder, allt av värde för ett informationssystem och ett databehandlande forskningsarbete. Det finns möjlighet till alternativa förklaringar snarare än antagandet att det endast finns en enda korrekt förklaring. Detta innebär att det finns möjlighet att olika forskare kan nå skilda slutsatser med samma utvärdering av materialet. Nackdelar med kvalitativ dataanalys: Det finns en fara att känna sig översvämmad av mängden data kvalitativ forskning kan generera och forskare får svårt att hitta mönster och teman. Tolkningen är starkt knuten till forskarens egen bakgrund och preferenser. Slutsatserna måste därför vara mer trevande. 10

11 (Oates, 2006) Icke-textbaserat data och dess analyser är det svårare att passa in i teser och på papper än textbaserat data. 2.7 Tillvägagångssätt Studien baseras i huvudsak på deskriptiva kvalitativa data erhållna dels genom en litteraturstudie och dels genom en fallstudie. Beslutet att främst välja egenskaps- och karaktärsbestämmande kvalitativa data följer naturligt av studiens syfte då jag är intresserad av att skapa en helhetsförståelse där avsikten är att fånga processen för hur man anpassar ett användargränssnitt för ett befintligt webbaserat system så att det även passar smartphones. Analysmomentet följer ett induktivt synsätt där jag går in helt förutsättningslöst utan egna förutfattade meningar om vad undersökningen kan komma att leda fram till eller vilka slutsatser som kommer att kunna dras av det insamlade materialet. Som strategi görs en fallstudie där en prototyp för ett användargränssnitt designas och kan betraktas som en kortsiktig nutidsstudie. Källan är i huvudsak dokumentationen i teoridelen, men följer även förlagan och vissa önskemål från uppdragsgivaren (se bilaga 2). Vissa komparativa inslag återfinns där det funnits relevant att jämföra förlagan med prototyperna. Teoriavsnittet baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar samt uppgifter hämtade från Internet. Generellt sett har källorna använts för att ge teori som på en mer övergripande nivå beskriver det uppsatsen behandlar, men har även i ett mer specifikt hänseende bidragit med mer fokuserad teori. För att säkra validitet och reliabilitet i litteraturstudien har de vetenskapliga artiklarna främst hämtats ur databaserna ACM och IEEE. De sökord som använts var smartphones, mobile webdesign och human-computer interaction, men även mer specifika sökord som usability och userinterface har använts för att ytterligare ge mer specifik substans åt de olika avdelningarna i teoridelen. Eftersom ämnet är relativt nytt och lite forskning har gjorts i ämnet har det varit nödvändigt, för att få en uppfattning om smartphones-marknaden av idag, att även ta med visst innehåll i artiklar från webbupplagor av magasinen IDG, M3 och Computer Sweden. Det använda materialets vetenskapliga reliabilitet och validitet kan ifrågasättas men frambringar i sammanhanget en fingervisning om vad som kommer att gälla framöver i mobila sammanhang. Urvalskriteriet för källorna till teoridelen, bortsett från att de skulle handla om anpassning för smartphones, har varit att de skulle vara publicerade så nära i tiden som möjligt, vilket gjordes för att uppgifterna skulle vara tillräckligt aktuella och inte ha tappat sin relevans. Därför exkluderades det mesta av materialet skrivet före 2000, men med vissa undantag (se källförteckning). 11

12 3 Teori För att ge en uppfattning om vilka tekniker som finns att tillgå och tänkbara språkval som kan göras har jag i detta kapitel sammanställt vad som ingår i mobil webbstandard, de riktlinjer och rekommendationer som gäller vid design av ett användargränssnitt, teorier över olika ansatser vid migrering, val av utvecklingsmiljö, tillgängliga ramverk och hur man gör en anpassning på servernivå. 3.1 Mobil webbstandard och WebKit WebKit är en klientbaserad 3 layout och renderingsmotor för webbläsare och tillhandahåller strikt uppfyllande webbstandard utan att offra prestanda. Den kraftfulla webbläsarmotorn är fundamentet i många av de mobila plattformarnas standardwebbläsare. Idag finns sex stora mobila plattformar på marknaden (se bilaga 3). De mobila plattformar som idag använder WebKit i sina standardwebbläsare är: Android, Iphone, Symbian och Palm. Den version av WebKit som används idag utvecklades ursprungligen av Apple när man skapade en webbläsare för sitt operativsystem Mac OS X. Detta gjordes genom att förbättra HTML och JavaScript komponenter från ett KDE 4 projekt släppte Apple WebKit som öppen källkod. WebKit består av två bibliotek: JavaScript Core och Web Core. Tillsammans kontrollerar de renderingen av webbsidor d.v.s. det som möjliggör den grafiska återgivningen av sidorna. Det som motsvarar mobil webbstandard och som WebKit stödjer och är: HTML 4.01, XHTML 1.0, delar av HTML 5 (se 3.1.1) CSS 2.1 och delar av CSS3 (se 3.1.2) JavaScript 1.8, AJAX, och DOM nivå 1, 2, och 3 (se 3.1.3) (Rahn & Lal, 2010) Märkspråk Vid val av språk finns än så länge inte något universellt. Webbläsarna i smartphones varierar i sina förmågor. Vid språkval bör man ha klargjort vilka typer enheter som webbsidan ska passa för och anpassa valet därefter genom att modifiera och optimera syntaxen. På detta vis kan man tillhandahålla bästa möjliga mobila webbupplevelse och undvika inkompatibilitetsproblem. Med denna metod tar man både hänsyn till webbläsarnas förmågor och tillkortakommanden. HTML 5 är publiceringsspråket på WWW 6 och är det som normalt sett används till hemsidor skapade för datorer med stora skärmar, där den sedan 1998 gällande 3 Klient är oftast ett program på en dator, t.ex. en webbläsare som används för att tolka innehållet som erhålls från en webbserver (se 21) efter ett anrop från klienten. (CS 2010) 4 KDE är en sammanslutning som använder fri programvara (open source) när de utvecklar plattformsoberoende applikationer (KDE, 2010) 5 Hyper Text Markup Language (W3C, 1999) 6 World Wide Web (W3C, 1999) 12

13 versionen är 4.01 (1997 kom 4.0). HTML är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av författaren, medan läsaren styr hur texten kommer att presenteras. XHTML 7 är en XML 8 formaterad version av HTML där HTML och dess taggar används till fullo men med de strikta syntaxkraven som återfinns hos XML. Anledningen till att XHTML är att föredra framför HTML är att HTML har en mindre strikt syntax. Stationära datorers webbläsare gör enastående jobb med att korrigera fel som uppstår. Den strikta syntaxen hos XHTML underlättar för de mobila webbläsarna som kan ägna sig åt sidrendering istället för felsökning av koden och försöka avgöra skaparens intentioner med sidan. Tack vare begränsad processorkraft och minneshantering hos smartphones bör en striktare syntax därför prioriteras. XHTML MP där MP står för mobile profile är en variant av XHTML med inriktning på att ta de begränsningar som finns i mobila enheter med i beräkningen. Detta är det språk som många anser vara standard. HTML5 är nästa stora publicering av ett grundläggande språk för webben. Det är en kombination som gör att utvecklare antingen kan använda den mer förlåtande HTML syntaxen eller använda den strikta XML syntaxen. Enligt W3C 9 beräknas HTML5 uppnå rekommendationsfasen år Tiden anses då vara mogen för implementation av hela specifikationen i webbläsarna för både mobila och stationära enheter. (Rahn & Lal, 2010; W3C, 1999 & 2010) Stilmallar Numera är det vanligt att webbutvecklaren själv styr presentationen av HTML-dokumentet med stilmallar, så kallade CSS 10. CSS introducerades inom HTML 4.0 specifikationen med avsikt att separera formatering från innehåll och på så vis uppnå en precisare sidlayout med kontroll över formateringen av sidan. CSS är designat att vara hierarkisk, vari basstilar ärvs och designers behöver endast ange ändringar i särskilda stilattribut. Detta minimerar redundans, inte bara ifråga om innehåll, utan även ifråga om stilspecifikation. CSS3 specifikationen är från 2001 och vissa delar av den stöds av WebKit. CSS 2.1 specifikationen är från 2009 och WebKit har fullt stöd för den. Stilmallarna stöder inte bara separation av innehåll från presentation. I kombination med något märkspråk och JavaScript kan CSS användas för att skapa ett interaktivt användargränssnitt. (Furth, 2008; Rahn & Lal, 2010; W3C, 2001 & 2009) Skriptspråk Ecmascript, mer känt som JavaScript, är det vanligast förekommande skriptspråket. 7 Extensible Hyper Text Markup Language (W3C, 2010) 8 Extensible Markup Language((Rahn & Lal, 2010) 9 World wide web consortium är den organisation som fastställer standarder för publiceringsspråk. (CS 2010) 10 Cascading style sheets (Rahn & Lal, 2010) 13

14 JavaScript är ett procedurellt 11 och objektorienterat 12 skriptspråk, utvecklat av Netscape. Javascript används främst på klientsidan i webbtillämpningar, det vill säga koden exekveras av Webbläsarens JavaScript-motor när webbsidan laddas, eller som svar på en händelse utlöst av en användare. JavaScript kan även användas för mer avancerade funktioner i en webbläsare såsom spel och bildbehandling. Då Javascript används i webbläsare arbetar det mot ett gränssnitt som kallas Document Object Model (DOM). För att förenkla användandet av Javascript har Javascript-bibliotek skapats. Dessa innehåller funktioner och objekt som man kan återanvändas. AJAX 13 är ett samlingsnamn för bland annat dessa tekniker: XMLHttpRequest 14, tillåter JavaScript på en webbsida att göra anrop till webbservern 15 utan att sidan laddas om. DOM, tillåter JavaScript att skriva om innehåll på den aktuella sidan. XHTML CSS XML, används för att formatera data som transporteras mellan klient och server. Dessa tekniker används för att förenkla och snabba på interaktionen mellan användare, webbsida och bakomliggande system. Just XMLHttpRequest är det som gjort AJAX populärt och fungerar i stort sett likadant i de flesta av marknadens webbläsare. (Rahn & Lal, 2010; W3C, 1999) Metataggar Mobila metataggar (meta tags) kan användas i XHTML och HTML för att markera att dokumentet är optimerat för mobila enheter. Mobila sökmotorer och mobila webbläsare letar efter mobila metataggar för att identifiera och rendera mobiloptimerat märkspråk. Vanligt mobilt webbinnehåll identifieras via dokumenttypdeklarationen doctype och om språket definieras som XHTML blir det per definition optimerat för mobila enheter. Dagens avancerade smartphones är kapabla att rendera både HTML 4 och 5 (en del klarar både JavaScript och Ajax). Men fortfarande föredrar designers att leverera mobiloptimerad webbupplevelse till dessa enheter. Microsoft uppfann den mobiloptimerande metataggen för att kontrollera layoutbredden för märkspråk renderat i Internet Explorer Mobile. Innehållet i metataggen är en integer 16 som i 11 Procedurell programmering är uppbyggd som en procedur, det vill säga ett antal instruktioner som ska genomföras i en viss ordning. (CS,2010) 12 Enligt objektorienterat synsätt uppfattar man ett datorprogram som en modell av den verklighet som programmet ska samverka med. De enskilda enheterna i ett program, objekten, är då modeller av verkliga eller tänkta ting i programmets omgivning och ett datorprograms uppgift är att manipulera objekten. I programmen använder man klasser för att avbilda och beskriva objektens egenskaper. (Skansholm, 2005) 13 AJAX står för Asynchronous JavaScript with xml (Rahn & Lal, 2010) 14 XMLHttpRequest, där http står för hypertext transfer protocol och används för sig till att överföra hemsidor. XMLHttprequest används för att överföra information i XMLfiler mellan server och klient (Rahn & Lal, 2010) 15 Ett program installerat på en dator som betjänar andra datorer, s.k. klienter (se 9). (CS,2010) 16 Heltal (Skansholm, 2005) 14

15 pixlar 17 anger bredd. Metataggens närvaro tvingar fram en enkel kolumnlayout till den specificerade bredden och förhindrar att webbläsaren från att modifiera layouten till att passa den mobila enhetens skärm. Det finns även en metatagg som heter viewport (se bilaga 5) och den kontrollerar den logiska dimensionen och skalbarheten för webbläsarnas fönstervy hos många smartphones, vilket medger användare att zooma in och ut. De mobila webbläsare som använder den är bl.a. Safari, Android, webos, Opera Mobile och BlackBerry (se bilaga 3). Viewport metataggens närvaro indikerar att märkspråksdokument är optimerade för mobila enheter. (Rahn & Lal, 2010) 3.2 Utvecklingsmiljö Utvecklingsmiljö, eller IDE 18, är benämningen på ett datorprogram eller programsvit som tillsammans med ett antal funktioner är avsedd att underlätta vid programmering. Programsviten innehåller vanligtvis textredigerare, kompilator och felsökare: Textredigerare (texteditor) är ett program i vilken programkod, begriplig för människor, skrivs. Kompilator (compilator) är ett program som översätter koden till ett lågnivåspråk, oftast maskinkod så att datorn förstår den. Felsökare (debugger) är ett program som gör det möjligt att steg för steg söka igenom koden efter eventuella felaktigheter. För att utveckla mobila webbaserade användargränssnitt för smartphones krävs inga specifika mjukvaruverktyg eller IDE:s, så det är fritt att välja under förutsättning att det finns stöd för något märkspråk. I vissa fall kan textredigeringsprogrammet notepad duga, men det underlättar med en lite mer avancerad utvecklingsmiljö, framförallt vid felsökning i koden. För att skapa dynamiska webbsidor kan t.ex. Java 19, PHP 20 eller ASP.NET 21 användas tillsammans med CSS för stilkontroll och JavaScript för interaktivitet på klientsidan. Gemensamt för dessa är de exekveras och översätts på servern till html som sedan skickas tillbaka till klienten. Vid utveckling finns en rad program att välja bland (se bilaga 4). Om man inte har tillgång till en smartphone under utvecklingsarbetet, vilket naturligtvis är det bästa för att se hur användargränssnittet renderas i en mobil webbläsare, finns det mobila webbläsaremulatorer och simulatorer att tillgå fritt via Internet som kan användas på stationära eller bärbara datorer (se bilaga 1). De är inte helt tillförlitliga och finns inte tillgängliga för alla typer av plattformar och enheter, men kan fungera som fingervisning hur det kan komma att se ut. (Rahn & Lal, 2010; Skansholm, 2005) 17 Pixel eller bildpunkt är det minsta elementet som en grafisk bild byggs upp av. Ordet pixel kommer av engelskans picture element (CS,2010) 18 Integrated Development Enviroment (Rahn & Lal, 2010) 19 Java Server Pages och Servlet Api(application program interface) 20 Hypertext Preprocessor 21 Active Server Pages 15

16 3.3 Ramverk Ett ramverk (framework) är återanvändningsbar design som kräver mjukvarukomponenter för att fungera. Ramverk kan beskrivas med regler, riktlinjer och rekommendationer och är oftast utvecklade bibliotek med funktioner som underlättar och snabbar upp t.ex. webbutvecklingsprojekt. En nackdel med ramverk är att man inte riktigt har kontroll över all kod och det gör det svårare att felsöka, men de flesta kända ramverk har manualer och forum där man kan söka efter information. Ramverk kan ha skiftande formulerade licensvillkor, så det är av vikt att ta del av licenskraven innan man använder dem. (Murray, Carrington & Strooper, 2004) Inledningsvis när man på egen hand börjar utveckla webbapplikationer, kan det underlätta om man använder sig av något befintligt ramverk för att bekanta sig med miljön. Många ramverk finns att tillgå via Internet och de flesta har fri licens. Genom att använda ett sådant, kommer man snabbt igång och kan se ett direkt resultat. Webbutvecklingsramverken för smartphones består av färdiga CSS-filer och JavaScriptbibliotek anpassade till att fungera med den webbstandard som anges för WebKit och en medföljande manual beskriver hur man kommer igång med utvecklandet. Någon närmare kvalitetsanalys av ramverken kommer inte att göras, däremot kommer det ramverk jag valde för min fallstudie att bedömas. Skulle inte något av dessa ramverk (se bilaga 1) vara tillräckligt uttömmande kring ämnet, finns det även litteratur som beskriver hur man utvecklar webbdesign för smartphones. (se källförteckning) 3.4 Design av ett användargränssnitt Vad är design?... Det är när du står med en fot i två världar en värld med teknik och en värld med människor och mänskliga avsikter och du försöker att föra dem samman. (Winograd, 1996) Design är i sin natur kreativ och oförutsägbar där designers måste blanda noggrann kunskap om teknisk körbarhet med en estetisk känsla för vad som tilltalar användare. Man kan karaktärisera design som en process, inte ett tillstånd och passar därför inte att representeras statiskt. Processen är genomgripande transformerbar vilket innebär att utvecklingen av tillfälliga dellösningar kan komma att till sist sakna plats i den slutliga designen. Designs innersta väsen innefattar upptäckten av nya mål. (Shneiderman & Plaisant, 2010) Systemutvecklingsmetoder en översikt Generellt sett har alla systemutvecklingsmetoder en livscykel som omfattas av planering, analys, design och implementering. Det finns ett antal olika systemutvecklingsmetoder där varje metod är unik på sitt sätt, beroende på metodens sätt att lägga tonvikten på processen kontra data och hur ordning och fokus placeras i varje utvecklingsfas. Eftersom det finns många metoder är det första som utvecklare ställs inför valet av rätt metod. Det är inte enkelt att välja metod, ingen metod är alltid den bästa - vore det så skulle den metoden alltid användas. Många företag och organisationer har standarder och hållningar som stöd vid val av rätt utvecklingsmetod. De kriterier som bör vägas in vid valet av rätt metod är tydlighet i användarkrav, bekantskap med tekniken som kommer att användas i projektet, komplexiteten hög komplexitet kräver mer omfattande design, pålitlighet, korta utvecklingstider, håller projektet tidsplanen och de inblandades erfarenhet av liknande projekt. 16

17 När t.ex. ett webbaserat system utvecklas är design av ett användargränssnitt en viktig del av denna process och sker under designfasen. Det är via användargränssnittet som användarna sedan kommer att interagera med systemet. (Dennis & Wixom, 2003) Användargränssnittets designprocess Användargränssnittet är en del av det webbaserade systemet med vilket användarna interagerar. Det inkluderar skärmens utseende, navigation mellan olika sidor, formulär för inoch utmatning av data och meddelanden som systemet producerar. Den grundläggande processen för design av ett användargränssnitt är av det iterativa slaget och uppdelad i fem steg. Designers hoppar mellan de olika stegen efter behov mer än rör sig genom dem sekventiellt. Det första steget är utveckling av ett användarscenario där man utarbetar hur användare enkelt ska kunna interagera med systemet. Under andra steget definieras ett strukturdiagram över användargränssnittet och visar hur sidorna ska sammankopplas. Under det tredje steget designas gränssnittets standarder och man tar fram vilka grundelement som ska ingå som t.ex. utseende på formulär och knappar etc. Under det fjärde steget görs en prototyp av användargränssnittet och den kan göras i pappersform där man skissar upp alla förutsättningar eller så kan en fullt navigerbar html prototyp konstrueras där det fundamentala representeras men utan kontakt med den underliggande logiken. Under det femte steget görs en utvärdering av användargränssnittet och kan t.ex. göras interaktivt genom att navigera sig igenom prototypen för att få en uppfattning om eventuella förbättringar behöver göras. (Dennis & Wixom, 2003) Designens pelare Användbarhet är lika med nytta gånger användarvänlighet, vilket är en definition som fångar de två viktigaste sidorna av användbarheten: det måste vara ett gott hantverk webbplatsen måste vara användarvänlig i sin utformning av textlayout, navigation och hastighet. Funktionaliteten och nyttan måste motsvara behovet hos användarna. Om nyttan är noll om webbplatsen inte innehåller något som intresserar användarna är också användbarheten noll, hur väl webbplatsen än är gjord. På motsvarande sätt: har användaren stor nytta av innehållet tar hon till sig innehållet, hur illa webbplatsen än är gjord (om den inte är fullständigt omöjlig att använda). (Sundström, 2005) Användbarhet kräver att man fäster stor uppmärksamhet på kravanalys och detta görs genom att försäkra sig om användarbehov. Man bör fastställa vilka uppgifter och underuppgifter som ska kunna utföras och även ta med uppgifter som inte förekommer så ofta; vanligt förekommande uppgifter är lätta att identifiera. För att få god användbarhet ska man försäkra sig om pålitlighet hos användargränssnittet där funktioner ska fungera som det tidigare specificerats och man bör använda standardiserade lösningar när det skapas. Man bör vara konsekvent och möta tidigare versioner, hålla sig till det som fastställts där så långt som 17

18 möjligt. För universell användbarhet bör man möta behov hos t.ex. äldre användare som kan ha något nedsatt syn eller liten erfarenhet av smartphones. Där bör man tänka på att kanske använda distraherande animationer i mindre utsträckning, använda rätt storlek på typsnittet (eftersom skärmarna på smartphones är relativt små), göra rätt val av färger (t.ex. gul färg på typsnittet mot en vit bakgrund gör texten svår att läsa). Varje projekt har olika behov, men man bör ha riktlinjer för typsnitt och storlekar, ikoner, grafikisk representation som t.ex. tjocklek på linjer, användning av färger, bakgrund, menyval, formulär, användning av sidhuvud och sidfot, direkt manipulation av slaget klicka, dra och släppa. Ett exempel på hur man kan mäta användbarhet är: Hur lång tid det tar för användare att lära sig förstå hur användargränssnittet ska användas Hur snabbt systemet klarar av att utföra en uppgift Antal fel orsakade av användare Inlärning över tid för användare vid användandet av systemet Subjektiv tillfredsställelse hos användarna På expertnivå har webbdesigners börjat inse att pilottest, små och stora, är nödvändiga för att testa komponenterna innan de släpps till kunderna. Ett stort urval av granskningsmetoder, test med tänkta användare, enkätundersökningar och autonoma analysverktyg har bevisats vara värdefulla. Proceduren varierar kraftigt, beroende på målet med användbarhetsstudien, antalet förväntade användare, risken för fel och nivån på investeringen. (Shneiderman & Plaisant, 2010) Mentala modeller Användare formar mentala modeller genom erfarenhet, träning och instruktioner - ofta i samband med att de måste göra ett ingripande eller förutse tillstånd eller skeenden. Det hela går ut på att användare som ställs inför en ny situation, genom tidigare erfarenheter, kan göra ett antagande om den nya situationen. När användare besöker en webbsida använder de sig av mentala modeller för att förstå hur sidan fungerar. Modellen är uppbyggd på tidigare erfarenheter som föder förväntningar. När modellen inte överensstämmer med hur sidan fungerar uppstår ett användbarhetsproblem. (Preece, 1994) Definition av ett användargränssnitt Ett användargränssnitt definieras som en serie kommandon eller menyer genom vilket användare interagerar med ett program. Ett användargränssnitt är en av de viktigaste delarna i ett program, eftersom det är det som avgör hur enkelt användaren kan få programmet att göra precis den vill. Ett kraftfullt program med ett misslyckat användargränssnitt har ett lågt värde. För att producera lyckade användargränssnitt finns en rad riktlinjer som är till nytta för utvecklare, men ska också garantera att gängse standard följs. Ett lyckat användargränssnitt kan definitivt attrahera användare att använda applikationen och därmed undvika frustrerade användare som aldrig använder applikationen mer. Några av begränsningarna med 18

19 smartphones som avgränsar användningsområdet är begränsat minne, skärmstorlek, användargränssnittets enkelhet och litet keyboard eller begränsade inmatningsmöjligheter, vilket ställer större krav på användargränssnittet. Lyckade utvecklare vet att en aktsam hållning till användarcentrerad design under utvecklingens tidiga skede reducerar dramatiskt utvecklingstid och kostnad. Användarcentrerad design leder till applikationer som genererar färre problem under utvecklingen och har lägre underhållskostnad under applikationens fortsatta livstid. De är lättare att lära sig och reducerar antalet fel väsentligt och uppmuntrar användare att i sin användning av applikationen utforska den utöver minimikravet för vad som krävs för att klara uppgiften. På så vis lyckas användarcentrerad design förena funktionalitet med den ekonomiska nyttan och dess prioriteringar. (Ayob m.fl., 2009; Shneiderman & Plaisant, 2010) De tio vanligaste designfelen Webbdesigners kan lätt göra fel som inte omedelbart uppenbarar sig men kan resultera i bristande koncentration och förvirring hos användare. De tio vanligaste designmisstagen när det gäller att presentera information på nätet är följande: 1. Begrava information för djupt in i webbsidan 2. Överhopa sidan med alltför stora mängder material 3. Tillhandahålla konstig eller förvirrande navigering 4. Lägga information på oväntade ställen på sidan 5. Inte göra hyperlänkar uppenbara och tydliga 6. Presentera information i misslyckade tabeller 7. Använda typsnitt som är för litet så att många användare inte kan läsa innehållet 8. Använda färgkombinationer som vissa användare inte kan använda 9. Använda misslyckade formulär 10. Gömma eller inte tillhandahålla funktioner som kan hjälpa användare (Shneiderman & Plaisant, 2010) Direkt manipulation Det har utvecklats teoretiska ramverk för att förstå principerna för direkt manipulation, exempelvis trycka på en knapp eller en hyperlänk. Den första principen, affordances, beskrivs som att när man exempelvis tillverkar knappar måste det vara uppenbart vad de är avsedda för. Den andra principen, constraints, beskrivs som att användaren ska inse begränsningen med en knapp och antalet sätt som en knapp kan användas på. Den tredje principen, mapping, är den spatiala och den konceptuella relationen mellan olika delar på en webbsida; exempelvis bör en knapp och ett formulär placeras på ett sådant vis att man intuitivt förstår att de hör ihop. Den fjärde principen, feedback, är ett viktigt och fundamentalt designkoncept och är definierat som den information som sänds tillbaka till användaren och talar om vad som just 19

20 gjorts och vilket resultatet blev. En nyckelprincip med design av webbsidor är att under direkt manipulation tillhandahålla visuell och, om situationen tillåter, audiell eller taktil 22 feedback. (Shneiderman & Plaisant, 2010) Universell användbarhet Universell användbarhet är en nyckelfaktor i webbdesign. Vid forskning i ämnet webbanvändbarhet för användare med nedsatt synförmåga undersöktes kommersiella webbsidor för att undersöka om designers verkligen kunde bygga sidor som även kan tillmötesgå behov hos dessa användare och förbättra deras prestation och den allmänna användarupplevelsen. En lösning skulle kunna innehålla både visuell och audiell hjälp, möjlighet att öka storleken på typsnittet och titta på sidan med reverserad kontrast. För de flesta interaktiva system är skärmen nyckelkomponenten för lyckad design. Grafiska designers har producerat riktlinjer anpassade för skärm design och erbjuder tänkvärda råd med exempel på god och dålig design. Här följer sex kategoriserade riktlinjer för att uppdaga komplexiteten i en designers uppgift: Elegant och enkelt: Enhetligt, förfinat och dugligt. Skalbarhet kontrast och proportioner: Klarhet, harmoni, aktivitet och undantag. Organisation och visuell struktur: Gruppering, hierarki, relation och balans. Moduler och program: Fokus, flexibilitet och konsekvent applikation. Bild representation: Omedelbar, generell, sammanhängande och karaktäriserande. Stil: Distinkthet, integritet, begriplighet och lämplighet. (Shneiderman & Plaisant, 2010) Färganvändning Färg på skärmar är attraktivt för användare och kan ofta förbättra prestationer, men risken för felanvändning är stor. Färg kan göra följande: Lugna eller stressa ögat Lägga till en accent till en ointressant sida Underlätta subtila särbehandlingar på komplexa sidor Betona den logiska organisationen av information Dra uppmärksamhet till en varning Väcka starka känslor av glädje, upprymdhet, fruktan och ilska Det finns inga enkla regler som bestämmer hur färg ska användas, men dessa riktlinjer kan man utgå från som designers: Använd färg konservativt. Många nybörjare är väldigt ivriga med att använda färg för att lysa upp skärmarna, men resultatet är ofta kontraproduktivt. När färgerna inte visar 22 Taktil är exempel på information som kan överföras genom beröring t.ex. ytstrukturer. Blindskrift är exempel på detta. 20

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R)

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R) Innehåll Webbproduktion Produktion och publicering av större webbplatser Produktion Användbarhet/Användbarhetstest Publicering Underhåll Arbetsgång (R) 1) Utred mål och syfte (verksamhets- och målgruppsanalyser)

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Adobe Fireworks CS6. Följande text kan användas på webbplatser, i kataloger, annonser och annat marknadsföringsmaterial för Adobe Fireworks CS6.

Adobe Fireworks CS6. Följande text kan användas på webbplatser, i kataloger, annonser och annat marknadsföringsmaterial för Adobe Fireworks CS6. Adobe Fireworks CS6 Marketing Copy för Channel Partners Adobe Fireworks CS6 Följande text kan användas på webbplatser, i kataloger, annonser och annat marknadsföringsmaterial för Adobe Fireworks CS6. HUR

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Användbarhet för webben

Användbarhet för webben Användbarhet för webben Varför är webben extra viktig? Användningen av webbaserade aplikationer ökar mycket kraftigt och håller i vissa fall på att ersätta vanliga datorprogram. Webmail, Kallendrar, uppslagsverk

Läs mer

Användbarhet för webben

Användbarhet för webben Användbarhet för webben Varför är webben extra viktig? Användningen av webbaserade aplikationer ökar mycket kraftigt och håller i vissa fall på att ersätta vanliga datorprogram. Webmail, Kallendrar, uppslagsverk

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Manual till publiceringsverktyg

Manual till publiceringsverktyg Manual till publiceringsverktyg Allmänt När man har loggat in hamnar man direkt på översikten över hela webbplatsen. Överst hittar man en meny som alltid ligger med i verktyget. Denna meny innehåller översikten

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt Open End TM Funktionell översikt Open End tillför verksamhetsprocesser nya möjligheter genom att kombinera avancerad teknik för automatiserad informationshantering i realtid med intuition och hög användbarhet.

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Karin Fahlquist 2015 Frågor att besvara Vad innebär prototyping? Vad är speciellt med hi-fi prototyping? Hur kan man använda dem? Hur väljer man nivå

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

MÄRKSPRÅK OCH STILMALLAR II EXAMINATIONSUPPGIFT 2 HELENE BROGELAND

MÄRKSPRÅK OCH STILMALLAR II EXAMINATIONSUPPGIFT 2 HELENE BROGELAND MÄRKSPRÅK OCH STILMALLAR II EXAMINATIONSUPPGIFT 2 HELENE BROGELAND 1 Innehåll Inledning... 3 Framework... 3 Val av ramverk... 3 Arbetet med Bootstrap... 4 Preprocessorer... 5 Val av preprocessor... 5 Arbetet

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats.

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats. web_omslag.qxp 2006-03-20 17:06 Sida 1 NU! CDn innehåller: Upptäck hur du: Använder "dra och släpp-metoden" för att lägga till text, bilder och andra objekt till en webbsida Skapar listrutor och dynamiska

Läs mer

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information Zimplit CMS Manual Introduktion Detta dokument ger en överblick av Zimplit CMS (Content Management System) användargränssnitt och dess funktioner. (För mer information och hjälp-forum, se zimplit.org.)

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning.

I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Sida 1 av 23 Editor, Avancerad I den tidigare filen Manual Editor belystes grunderna för enkel uppdatering samt editorns utformning. Detta dokument syftar till att hjälpa dig som vill jobba mer aktivt

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

KAi SENSEMAKING SYSTEM

KAi SENSEMAKING SYSTEM Alexander Hall, 791023-8554 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 7,5 hp Linnéuniversitetet 2013-06-09 KAi SENSEMAKING SYSTEM ABSTRAKT KAi Sensemaking System är en webbapplikation för feedback/återkoppling

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

<script src= http://ajax.googleapis.com/ajax/libs/angularjs/1.3.14/angular.min.js></script> AngularJS Skriven av: Isak Glans. Datum: 2015-04-29. Kurs: Webbutveckling. Lärare: Per Sahlin. Utbildning: Systemutvecklare i.net, Newtons Yrkeshögskola. 1 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

CMS. - Content management system

CMS. - Content management system CMS - Content management system Agenda CMS Server, webbhotell och FTP Wordpress, ställ mycket frågor Om vi hinner - Snabb genomgång av CMS - uppgiften Nu & Då Sidor med bara HTML och CSS kräver manuell

Läs mer

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11

Övning (X)HTML 2. Sidan 1 av 7 2010-11-11 Sidan 1 av 7 2010-11-11 Övning (X)HTML 2 Innan du börjar med laborationen ska du se till så att du har öppnat din editor (till exempel Notepad++). I denna editor ska du skriva (X)HTML-kod som du sedan

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor. Projektarbete Solveig Betnér

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor. Projektarbete Solveig Betnér Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor Projektarbete Solveig Betnér Innehållsförteckning Syfte s. 3 Målgrupp s. 3 Genre s. 3 Funktionalitet s. 4 Prototyper s. 5

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Att arbeta med. Müfit Kiper

Att arbeta med. Müfit Kiper Att arbeta med Müfit Kiper Att skriva nya inlägg Alla inlägg som är postade visas i kronologisk ordning, det vill säga det senast postade inlägget kommer visas först om inget annat angetts i temafilerna.

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer.

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer. Interaktion 1 Boken Typer av interaktion (Kap 2.5) Typer av användargränssnitt (Kap 6.1-6.2) Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Felhantering (kort på sid 138) OBS! Konkret interaktion är

Läs mer

Tabeller. Lektion 7. en tabellrubrikcell som centrerad och i fetstil.

Tabeller. Lektion 7. en tabellrubrikcell som centrerad och i fetstil. Lektion 7 Tabeller Under denna lektion kommer du att få lära dig hur man bygger upp tabeller med HTML och hur man styr layout och utseende på en webbsida som innehåller tabeller. Enkla tabeller Av tradition

Läs mer

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla 1.0 Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla gör det lättare för personer med olika typer av funktionsnedsättningar

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011.

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Syfte Detta dokument tar upp grundläggande funktioner i Argonova Systems CMS i syfte att förbereda och stödja användaren, vid sidan av och inför

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Utveckling av Läsaren

Utveckling av Läsaren Utveckling av Läsaren Projektet steg för steg Läsaren har utvecklats sucessivt till att bli den anpassningsbara och situationsoberoende tjänst den är idag. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har skett

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia Dnr HS 2015/172 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Webb och multimedia Programkod: SGWOM Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120/180 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

ibooks Author Komma igång

ibooks Author Komma igång ibooks Author Komma igång Välkommen till ibooks Author, ett lätt sätt att skapa snygga och interaktiva Multi-Touch-böcker för ipad och Mac. Börja med proffsiga Apple-designade mallar med mängder av eleganta

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter emag PRODUKTION Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter Med emag kan du omvandla statiska PDF-dokument till interaktiva on-linepublikationer för vanliga webbläsare och mobila enheter, och detta

Läs mer

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars.

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars. Att välja mellan native- eller webbapp Bakgrund Marknaden för smarta mobiltelefoner ökar kraftigt. Därför ser allt fler företag och organisationer behovet av att göra digitalt innehåll tillgängligt för

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Produktbilaga. Fördelar med LärSjälv. Tjänsterna

Produktbilaga. Fördelar med LärSjälv. Tjänsterna Produktbilaga Fördelar med LärSjälv Undervisningen sker i ditt eget tempo när du har tid, lust och behov Du får intressant och inspirerande utbildning Förtesten säkerställer att du bara behöver lära dig

Läs mer

JoicePhone Installationsmanual

JoicePhone Installationsmanual JoicePhone Installationsmanual - 1 - Innehållsförteckning Krav på hårdvara...2 Installation av program...2 Hur man använder JoicePhone...9 Användargränssnitt...10 Att ringa samal...12 Lägga till kontakter...12

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Hja lp till Mina sidor

Hja lp till Mina sidor Hja lp till Mina sidor Vanliga Frågor Varför godkänner inte Mina sidor mitt personnummer trots att jag har prövat flera gånger och är säker på att jag skrivit rätt? Du behöver använda ett 12 siffrigt personnummer

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003 I den här guiden Migrera till Excel 2001 Microsoft skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

QR-kodernas intåg för nytta och nöje!

QR-kodernas intåg för nytta och nöje! QR-kodernas intåg för nytta och nöje! Föredrag av Stig Ottosson om smarta "självlänkande" streckkoder som vi kommer att se alltmer i framtiden. 2012-05-04 Webbvärlden ur exponeringssynpunkt till ca 2010

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Personalsupport. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Textredigeraren. Moodle version 2.7.1

Personalsupport. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Textredigeraren. Moodle version 2.7.1 Personalsupport Medicinska fakulteten, Lunds universitet Textredigeraren Moodle version 2.7.1 Lars Rundgren, 2012-2014 Moodle 2.7.1 Textredigeraren Textredigeraren... 3 Nya ikoner i textredigeraren...

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Manual till DIKO 2012-10-19

Manual till DIKO 2012-10-19 Manual till DIKO 2012-10-19 Innehåll Manual till DIKO 2012-10-19... 1 1 Använda DIKO med en dator... 2 1.1 För att logga in i DIKO... 2 1.2 Dag... 3 1.3 Importera bilder... 4 1.4 Redigera bilder i samband

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM

SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM Varumärkesinformation SMART Ink, SMART Meeting Pro, smarttech, SMART-logotypen och alla SMART-slogans är varumärken eller registrerade varumärken

Läs mer

Manual Lead tracking. Version 1.0 2013-12-12

Manual Lead tracking. Version 1.0 2013-12-12 Manual Lead tracking Version 1.0 2013-12-12 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Om manualen... 3 1.2 Om tjänsten... 3 2 Använd tjänsten för första gången... 4 2.1 Installera applikationen... 4 2.2

Läs mer

Manual för visionutv.net Redigera

Manual för visionutv.net Redigera Manual för visionutv.net Redigera Version 2.0 Visionutveckling 2004 Innehåll: 1 Om Redigera 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Hur Redigera är uppbyggt 3 1.3 Vad är? 4 2 Inloggning 6 3 Nyheter i Redigera 2.0 7 3.1 Funktionsknappar

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2)

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 1 Instruktioner Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 2. Logga in (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 4. Skapa/redigera sidor (SIDA 3) 41. Lägg till ny sida (SIDA 3) 42. Avancerat (SIDA 4) 5. Texteditor (SIDA

Läs mer