RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER"

Transkript

1 RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

2

3 DYNAMISKA DIALOGER #III: HELSINGBORG 2035 Rapporten sammanfattar och beskriver den andra delen av Dynamiska Dialoger som genomfördes i regi av Clear Village den 26 november 2012 på Helsingborgs Stadsteater. De dynamiska dialogerna genomförs med stöd av Sammanställd av Clear Village på uppdrag av Helsingborgs Stadsteater. Rapporteringsdatum: mars 2013

4 INNEHÅLL INTRODUKTION BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? UMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II TILLÄMPNING. NYA INITIATIV. KOMMUNIKATION. BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTAD KOMMA MED DYNAMISKA DIALOGER #III DIALOGFORMEN. DEN KOLLABORATIVA METODEN eller Samarbetsmetoden. DYNAMISKA DIALOGER #III UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I TRE AKTER RESULTATEN RESULTAT AV ÖVNINGARNA ANALYS + Idéer och praktiska tillämpningar. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll? + Nytänkande. Annorlunda initiativ. + Koppling mellan idé och vision. + Förslag till handling: organisation och struktur. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar VÅR ANALYS + Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen. + Sammanställning av prioriterade förslag. + Slutsatser och underlag för strategi och körplan clear-village.org

5 BEST PRACTICE ERFARENHETSUTBYTE STRATEGI OCH KÖRPLAN SCENKONST HELSINGBORG 2035 HELSINGBORGS STADSTEATER PROCESS DETALJER UPPLEVELSESDESIGN MODERATORER OCH VÄRDAR PROCESSVERKTYG + Program + Välkomna + Arbetsgrupper + Borddukar + Erfarenhetsutbyte best practice sharing KOMMUNIKATION OCH OUTREACH + Hemsida + Bekräftelse & anmälningsformulär + ociala medier DELTAGARE 5

6 INTRODUKTION clear-village.org 2012 BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR DYNAMISKA DIALOGER LAB? Dynamiska Dialoger är en öppen inbjudan som välkomnar berörda parter att föra dialoger med ansvariga parter, i det här fallet mellan Helsingborgs invånare och dess kulturarbetare vilka respresenterar såväl den etablerade som den fria och alternativa kulturen. *Det kan bäst beskrivas som runda borddiskussioner och presentationer med syfte att utveckla visioner och tillhörande tänkbara scenarier. Varje grupp samlas runt ett ramverk av relevanta frågor som formulerats på ett sätt som ger struktur åt diskussionerna. Grupperna är jämlika, d.v.s. ingen deltagare har rollen av expert utan representerar sig själv och sitt yrke. Stödpersoner eller moderatorer, som var och en representerar viss expertis, finns däremot tillgängliga under hela processen. Helsingborgs Stadsteater har tagit initiativet till dialogerna för att försöka identifiera dels + de trösklar som idag fungerar som hinder för en jämnare fördelning av deltagande i kulturella aktiviteter och dels + alternativa former av kultur och platser för kultur i staden. Clear Village har fått uppdraget att utforma metoden för dialogerna samt ansvara för genomförandet. Projektet Dynamiska Dialoger inleddes 2010 och tre dialoger har genomförts under 2011 och Målsättningen med dialogerna har varit att få Helsingborgs invånare att känna att de själva kan påverka det lokala kulturlivets utformning samt att inspirera invånare att ge underlag för en strategi som omfattar såväl vad som hur i ett utvecklat kulturliv. VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? Även om stadsteatern agerar värd för dialogerna och gärna ser sig som en katalysator för förändring av stadens kulturliv, skall resultatet av dialogerna inte vara begränsat till aktiviteter på teatern och dess scener. Tvärtom skall dialogerna genom de resultat som kan föras över och vara relevanta i ett större sammanhang, utgöra början till ett aktivt nätverk och ett nytt förhållningssätt för utveckling av kulturlivet i Helsingborg. Nätverket skall spänna över social bakgrund, yrke, intresse, kön och ålder samt involvera olika sektorer i staden. Med hjälp av Clear Village som metodpartner vill stadsteatern både inspirera till förändring och ge stöd till genomförande. Syftet kan enkelt sammanfattas i tre punkter: + Föra över en del av den erkänt goda entreprenörsandan i Helsingborg till utveckling av kulturlivet. + Synliggöra det fria och alternativa kulturlivet i Helsingborg genom stöd, samarbete och tillgång till platser och scener. + Identifiera och uppmuntra unga kulturutövare, för att undvika att de ger upp alternativt lämnar Helsingborg. 6

7 7

8 TRE DIALOGER SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I Dynamiska Dialoger#1 som genomfördes i februari/ mars 2011, hade som målsättning att engagera Helsingborgs invånare i en visionär diskussion om stadens framtid utifrån olika perspektiv: såväl det individuella som det mer generella. Vi började brett och fantasifullt men närmade oss under de två dagarna alltmer verkligheten och de viktiga detaljerna. När deltagarna skildes åt hade de tillsammans och utifrån rådande förutsättningar skapat en bild av de drivkrafter som skulle kunna åstadkomma förändring av kulturlivet. Grupperna hade utvecklat fem scenarier vilka tillsammans visade att mycket kapacitet redan fanns tillgänglig i staden. Däremot ansåg man att det saknades en katalysator och alla var överens om att Helsingborgs stadsteater här kunde ha en potentiell och viktig roll: som motor i förändringsprocessen. Kort sammanfattat var huvudbudskapet till kulturinstitutionerna att öppna upp och inte enbart bjuda in men aktivt inkludera stadens invånare: ge plats för subkulturer, stödja fristående kulturutövare och idéspridare med tonvikt på de unga, bl.a. genom att ge dem verkligt utrymme i stadsrummet på ett sätt som också motverkar den existerande segregeringen norr-söder. SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II Dynamiska Dialoger #2 tog upp tråden från de första dialogerna och fokuserade på att vidareutveckla ett av initiativen från dessa, nämligen kulturtinget. *Ett Kulturting, framställdes som ett fristående och obyråkratisk organ och som en drivande kraft i kulturfrågor. Redan mellan de första och andra dialogerna (DD#I och DD#II) tog Helsingborgs Stadsteater på sig att förverkliga flera av de framlagda förslagen till ett öppnare och mer inkluderande kulturliv. Mer om detta i nästa avsnitt. Dynamiska Dialoger #II hade därför underlag, inte enbart för att utveckla formerna för ett Kulturting, utan också för att utvärdera resultatet av de initiativ som tagits. Runda bordsdiskussionerna med följande presentationer innefattade både vidareutvecklade idéer och hänsyn till erfarenheterna av de förslag som Helsingborgs Stadsteater redan hade förverkligat. Dialogerna utvecklades följaktligen till en övning i såväl teori som ideologi och praktik. Önskan om fria samarbetsformer och minimum byråkrati ställdes mot behov av ledning, struktur och tydlig agenda. Samtidigt fanns många beröringspunkter: Kulturtinget ska uppfattas som rörligt och inte som en del av det Helsingborg många sedan tidigare känner sig uteslutna från. Kulturtinget ska också vara en dynamisk förbindelse mellan kulturinstitutioner och subkultur. clear-village.org

9 TILLÄMPNING. NYA INITIATIV Den första dialogen ledde till att flera initiativ omedelbart omsattes i praktiken: + Foajéscenen. Stadsteatern lyssnade och agerade genom att aktivera denna alternativa scen. Denna har sedan från hösten 2011 haft ett program som innehåller material och produktioner vilka deltagarna i den första dialogen förde fram som tänkbara och önskade inslag i kulturlivet. + LÖK - Gråter du när dina lager faller av? Detta är ett musikteaterstycke som involverar tre nionde klasser från olika skolor samt socialt och ekonomiskt varierande områden i staden. Eleverna stod själva för innehållet: berättelse, sång, dans, dramatisering och musik, vilket var i linje med förslaget att de unga i staden själva skulle få producera och uppföra något på en av stadens scener. Projektet genomfördes i samarbete med Spiritus Mundi och andra aktörer i Helsingborgs stad. Spiritus Mundi säger om föreställningen: (..) På och bakom scenen stod 70 högstadieelever från tre olika skolor i Helsingborg. Sedan september 2011 har de träffats 16 gånger och hunnit skriva låttexter, övat in koreografi och arbetat fram manus - samt fått minnen för livet!" + Samarbete över disciplin- och sektorsgränser. Utanför Helsingborgs kommun t.ex. Folkuniversitetet, Lunds Universitet, Statens Kulturråd och Kulturkraft Syd. Inom Helsingborgs kommun t.ex. H+ med Stadsbyggnadsförvaltningen, Utvecklingsnämnden och Kulturförvaltningen samt Spiritus Mundi, Dunkers Kulturhus och Pecha Kucha som har gjort Foajéscenen till sin hemvist. + Thomas Ermacora från Clear Village presenterade konceptet Den Toleranta Staden på TEDxHelsingborg den 26:e augusti Dynamiska Dialoger blev inbjudna att presentera sitt koncept och sin metod under ett Best-practice seminarium på Svensk Scenkonsts branschdagar i Jönköping den 3:e Maj 2012 samt på BIBU i Malmö den 29:e Maj

10 BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTADKOMMA MED DD#III? Denna tredje och sista dialog hade till syfte att vara såväl visionär som konkret avseende Helsingborgs framtid. Kulturarbetare och andra ansvariga inom kulturlivet fick + Ta ställning till resultaten från DD#I och DD#II (genom att dessa bland annat legat till grund för hur problemställningarna för DD#III formulerats), + diskutera och utveckla scenarier för hur dessa ska kunna tillämpas, + och kompletteras för att bidra till förverkligandet av den nya vision för staden som arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige i november 2012: Helsingborg För DD#III hade vi skräddarsytt en samarbetsmetod där själva processen främjade rörelse från det visionära till det konkreta allt eftersom dagen fortskred. Processen är utformad efter kunskaperna om spelteori, Gamification, och påminner om ett strategiskt spel, vilket utgår ifrån gruppernas egna bidrag. Övningarna växlade mellan grupparbete och mer plenumliknande sessioner, diskussion och problemlösning, strategi och tillämpning samt inspirerade till generellt fokus såväl som personligt ansvar. Spelet förutsätter att deltagarna både talar och lyssnar THE COLLABORATIVE METHOD ELLER SAMARBETSMETODEN Samarbetsmetoden innebär att en grupp människor som alla på olika sätt berörs av ett problem, bjuds in att diskutera och aktivt ta ställning till detta. Rent principiellt kan problemställningen eller temat beröra vilken fråga som helst men metoden är anpassad och bäst lämpad för komplexa frågeställningar som berör breda intressentgrupper som representerar olika strukturer i samhället. Metoden kännetecknas i övrigt av att dialogerna äger rum i en miljö som underlättar för deltagarna att knyta an till temat och ha en mer energisk och positiv förhållande till materialet. Metoden förutsätter att deltagarna har tilltro till processen, är öppna mot varandra och inte prioriterar sin egen kunskap om temat. Syftet med Samarbetsmetoden är att konsultera breda intressentgrupper som representerar så många erfarenhetsnivåer som möjligt i förhållande till problemställningen. Därigenom kan tyst (tacit) kunskap omvandlas till uttalad (explicit) och leda fram till *uthålliga lösningar som är ett resultat av den samlade kunskapen. Metoden skiljer sig från Deltagarmetoden som tillåter inbjudna deltagare att passivt lyssna istället för att aktivt delta i den process som ska belysa problemställningen och bidra med förslag till lösningar. clear-village.org

11 11

12 UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN Dynamiska Dialoger III gick av stapeln den 26 november Program Ankomst och registrering Introduktion Akt 1: Kulturvision för Helsingborg Akt 1: Inspirationspresentationer Lunch Akt 3: Visionen översätts till handling Kaffe och Te Akt 4: Realisering av vision genom handling Akt 5: Gruppresentationer Rundabordsdiskussioner Akterna 1, 3 och 5 var rundabordsdiskussioner där deltagarna blev indelade i tre grupper. Under processens gång fick gruppdeltagarna i uppdrag att två och två diskutera färdiga frågor i anslutning till parametrarna på bordduken alternativt frågor de själva ansåg viktigare. Därefter delade samtliga par med sig till de andra gruppdeltagarna och frågorna blev därigenom belysta av samtliga i gruppen. Plenum diskussion & presentationer Två övningar övergick i plenum: akt 2 och 5. Akt 2 som beskrivs här nedan, fungerade som inspiration för resten av dagen. Kaffepausen utvecklades till ett spontant erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan ett antal deltagare som sinsemellan representerade olika förhållningssätt till publik och besökare. Akt 5 blev i sig ett plenum där grupperna först presenterade sina respektive tankar men sedan samlades kring ett och samma anslag. clear-village.org

13 ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I FEM AKTER AKT 1. KULTURVISION FÖR HELSINGBORG 2035 Diskutera två och två och kom med förslag vad gäller kulturlivets roll och möjligheter i dessa olika perspektiv av staden : d.v.s. komplettera nedanstående meningar. + Kultur i den skapande staden innebär + En pulserande stads förhållningssätt till kultur är + Kultur i den globala staden är + Visionen om en gemensam stad ger kulturen + Den balanserade staden är kulturellt AKT 2. INSPIRERANDE PRESENTATIONER + Ungbo12 i Malmö presenterads av Helena Uesson som varit projektledare där. Projektet är ett initiativ från stadsförvaltningen tänkt att skapa debatt om bostadsbristen bland unga i Sverige genom att dislutera såväl problemet som smarta lösningar. UngBo är tre saker i en: idétävling öppen för alla mellan18-30 år, tävling för arkitektstuderande samt Sveriges första utställning om boende för och av unga. Denna pågick mellan 1 och 30 september Skateteater & Lök, Artur Moustafa, Helsingborgs stadsteater, presenterade lokala, banbrytande initiativ. + boosthbg presenterades av Caroline Troedsson, representant för projektet: Skånes arena för talangutveckling, innovation och gränsöverskridande inom film och media. Projektet är regionalt och ska möta nutidens krav på helhet, nytänkande och mångfald samt skapa broar mellan kultur och näringsliv. + WHO s ART beskrevs av Kristina Börjesson. Projektet är World Health Organisation s nya strategi för att genom konst höja medvetenhet om sitt uppdrag och skapa ökad förståelse och engagemang hos påverkansgrupper i sina medlemsländer. AKT 3. VISIONEN ÖVERSÄTTS TILL HANDLING För den här akten fick deltagarna i uppdrag att med hjälp av olika kort göra en s.k. scenarioplanering. Korten, gruppernas egna slutsatser från akt 1, initiativ från DD#I och DD#II samt förslag från Helsingborg 2035 arrangemanget den 6 november 2012, skulle placeras under den dimension där deltagarna ansåg de hörde bäst hemma: den skapande, pulserande, globala, gemensamma eller balanserade staden. I kaffepausen kom Birgitta Darell projektledare från Helsingborg 2035 ledningen och presenterade såväl själva arbetet med visionen som en bild av dagsläget. Efterföljande frågestund handlade mycket om planer för tillämpning och olika tänkbara framtidsscenarier. Frågor och svar visade sig i hög grad ge näring till diskussionerna under resten av dagen. AKT 4. HANDLING GÖR VERKLIGHET AV VISIONEN Den sista akten innan presentationerna var en strategisk övning där grupperna fick i uppdrag att lägga in de initiativ de föreslog på en tidslinje och samtidigt överväga vad varje initiativ kan tänkas innebära om sett i ett större sammanhang och över tid. - RESULTAT: Det konkreta resultatet/en som detta initiativ kommer att ha - EFFEKT: Effekterna som detta initiativ kommer att ha - RINGAR PÅ VATTNET: Andra aktiviteter eller områden som kommer att påverkas av detta initiativ - BERÄTTELSE: Historien som detta initiativ berättar/ kommer att berätta - FRUKTBAR JORD: Vad mer skulle behöva finnas för att få detta initiativ att frodas och växa? AKT 5. PRESENTATIONER. Varje grupp fick 5-7 minuter för att dela sitt visionära scenario, sin handlingsplan och strategi till övriga deltagare. 13

14 RESULTATEN clear-village.org 2012 RESULTAT AV ÖVNINGARNA Dynamiska Dialoger #III resulterade i tre scenarier, baserade på de tre gruppernas arbete. + Grupp Orange tematiserade det ansvar skapande konstnärer har i samhället under parollen: Skapa utan konflikt. Detta gäller såväl själva konstverkets innehåll; det ska inte avbilda konflikter, som dess sammanhang; ett samhälle som inte utgår från konflikter som norm. + Grupp Grön förde fram en avdramatisering och omformulering av kulturbegreppet: Avväpna begreppet kultur! Etablera begreppet Subkult. Gör allt detta tydligt genom att som en symbolhandling börja med att döpa om trafikcentrat Knutpunkten till Kulturpunkten. + Grupp Gul vill sätta likhetstecken mellan kultur och åtråvärd: Åtråvärd stad. Kulturhändelser skall diskuteras utifrån att de gör staden åtråvärd, gör tydlig skillnad för någon eller några grupper, ibland för stora ibland för mindre. Detta handlar också om tillgänglighet, vilket kan tydliggöras med en Kulturbuss som gör kultur i olika delar av staden logistiskt åtkomlig för alla antingen genom att ta människor till kulturen eller kulturen till människorna. ANALYS Idéer och praktiska tillämpningar som diskuterades under dagens lopp. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll? Genomgående och ganska naturligt tog dialogerna ett större grepp om idéer än praktiska tillämpningar. Dessa verkade inte vara kopplade samman till en helhet utan utgjorde mer en provkarta på möjligheter: + Skapa ett ekumeniskt rum, Inför kultur och skapande på skolschemat + Gör platser som idag inte har någon klar funktion till öppna mötesplatser för kultur: oavsett ålder, + Verka för att matkultur blir Kultur med aktiviteter som Big Lunch: en gemensam måltid på en offentlig plats med fokus på havet och på närproducerat + Avdramatisera kultur med t.ex. fler enkla festivaler på varierande teman: Kulturbuss + Samtliga kulturinstitutioner måste verka för bättre fysisk tillgänglighet, Kulturbuss, samt finnas utanför sina egna väggar: inte enbart nå ut utan gå ut och möta + Kulturkvart: återkommande men ganska informellt forum för stadens kulturprofessionella inom alla sektorer + Evenemangskalender: plattform för idéer + Barnteater, Scenskola för barn på t.ex. biblioteket + Engagera privatpersoner och företag som Kulturambassadörer: belöna dem med någon utmärkelse, + Starta en spetsutbildning inom kultur + Skapa en kulturlobby organisation 14

15 15

16 Denna provkarta är också ett exempel på idéer som sammanfaller och därför kan sorteras under en gemensam rubrik. Kännetecknande för många förslag är att de vill bygga på något Helsingborg har, inte något som ska hämtas utifrån samt att de när de presenterades var väl fördelade över de år kulturvisionen för Helsingborg är tänkt att utvecklas. I de fall förslag drar åt olika håll verkar detta vara resultatet av olika förhållningssätt till ideologi respektive pragmatik och även av förstorningsnivå; övergripande respektive snävare synsätt samt storrespektive småskaligt. Nytänkande. Annorlunda initiativ Diskussionsinslag som fick större och större plats under dagen gällde kulturinstitutionernas inre utveckling: prestigelöshet, hälsosam till skillnad från ohälsosam konkurrens, öppenhet, flexibilitet. Dessa tankar sammanfattades under rubriken: Kulturfred. Begreppet var på förslag redan under DD#II, även då tillsammans med varianten Kulturpeace, enligt uppgift för att referensen till Greenpeace uttrycker bättre att fred inte enbart avser utan strider utan också stort hänsynstagande till såväl sociala sammanhang som miljön samt till Greenpeace viktiga roll som lobbyist och aktivist.. + Förslag till handling: organisation och struktur De förslag till organisation och struktur som förts fram under DD#I och DD#II, t.ex. Kulturtinget och Kurt, togs inte upp i dialogerna. Även om idéer blev till koncept blev till praktiska tillämpningar, följdes de inte av förslag om ansvar och metod för att få dem att bli verklighet. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar Diskussionerna om måluppfyllelse stannade i samtliga grupper återkommande upp framför en grundläggande förutsättning: attitydförändring i kulturfrågor. Denna förändring nämndes i olika dimensioner: ideologiskt, politiskt, yrkesmässigt och socialt. Eftersom dialogerna inte tog upp strukturfrågor, t.ex. praktiska och organisatoriska hinder och hur man få bort dem, diskuterades inte heller möjligheterna till måluppfyllelse i termer av sådana förändringar Detta innebär inte att förslag till sådana förändringar från tidigare dialoger försvinner från agendan. Att observera: definitionen av centrala begrepp som mångfald, mångkultur, kultur för alla o.s.v. varierar kraftigt att döma av hur de användes i dialogerna. clear-village.org Koppling mellan idé och vision Visionen för Helsingborg är indelad i rubriker med olika fokus: Skapande Staden, Pulserande Staden, Globala Staden, Gemensamma staden, Balanserade staden. Diskussionerna visade att det är nästintill omöjligt att koppla ihop idé med vision under olika rubriker: Helsingborgs kropp och själ hänger samman och tillämpningar av olika idéer bidrar till en helhet. Utan att direkt nollställa visionen som den presenterades, återkom man i dialogerna till en övergripande rubrik: Den Åtråvärda Staden. 16

17 VÅR ANALYS Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen De gemensamma nämnarna för en ny kulturstrategi blev successivt tydligare från en akt till nästa: Gränslös Gränsöverskridande Mångfald Gemenskap Icke hierarkisk Icke fördömande Delaktig Inkluderande De motsatser som inte sällan blir till hinder i en kommande tillämpning framgår redan nu, om än i vissa fall genom yttrande som liknar metaforer. + Ta bort begreppet mångkultur Innebär detta att mångkulturella möten inte längre är aktuella? Att gränserna mellan kulturer har suddats ut under de 50 år Sverige blivit ett land där fler och fler kulturer samsas? Eller innebär det att begreppet har blivit en täckmantel för fördomar och snävt tänkande: Vår kultur och andras mångkultur, och därför skall bort?? Vill man ta bort ett begrepp kan det också bero på att man anser att tänkandet borde vara så integrerat (jmf. uthålligt, miljövänligt) att alla automatiskt borde tänka i mångkulturella termer, d.v.s. att kulturinitiativ utan vidare eftertanke ska hänsyn till alla de kulturyttringar som numera finns i Sverige. Detta område är känsligare än det kanske verkar: Att ta hänsyn till många kulturer och försöka förstå dem är att respektera människors behov av integritet och identitet. Att inte erkänna skillnader, respektera och möta dem är i grunden kontraproduktivt eftersom det inte tillfredställer dessa grundläggande mänskliga behov. + Ersätt finkultur med subkultur Majoriteten av alla förslag som fördes fram under dialogerna handlade om initiativ utanför den s.k. finkulturen. Yttrande som antyder att finkulturen mer eller mindre spelat ut sin roll betyder troligen inte detta, snarar att den är fjättrad till hus och stora fasta kostnader och därmed på många sätt inte fri. Problemet är då inte finkulturen som sådan och lösningen inte att ta bort den utan göra den friare och tillåta den att engagera sig med s.k. subkultur. 17

18 clear-village.org ALLA Det mest vanligt förekommande ordet, skrivet och uttalat, under dialogerna var alla. Allt som görs ska vara för alla. Igen troligen en metafor som kan tydas som: Något för alla Öppenhet Gemenskap Samtidigt som begreppet alla genomsyrar diskussionerna framhåller man också identitet: staden måste ha en identitet som gör den åtråvärd, som ger den ett gott rykte även utanför regionen, t.o.m. internationellt. Den måste vara tydlig och kunna beskrivas. Lite drastiskt kan man säga att allt för alla brukar bli inget för någon. Kognitivt vet man att vi människor associerar, känner igen, förstår och förväntar när vi ställs inför något [nytt] objekt eller händelse. Socialt vet man att vi också aspirerar: vi vill vara del av något som inte hör till det/dem vi är idag utan det eller den vi vill bli i morgon. Detta talar i och för sig för en diversifierad kultur men också för kultur en trappa upp : förväntan och aspiration. Den nödvändiga avdramatisering som man kan utläsa från dialogerna handlar troligen mer om trösklar än om innehåll: t.ex. en konstnär som inte vill tala om tankar och upplevelser som ligger bakom hans konst kan göra den otillgänglig. Den populära benämningen på konstverk utan titel är en hög tröskel: du har inte med det att göra. Benämningen ingenting är mer respektfull: du får uppleva det du ser. + Globalt Som ett bra exempel nämndes barnteater, där Sverige är ett föregångsland och skulle kunna exportera både kunnande och uppsättningar. För att åstadkomma detta behövs troligen även här en attitydförändring: vi kan bidra [med det vi har] snarare än vi behöver eller vi måste ha [för att kunna bidra]. Diskussionerna i många grupper vittnade om medvetenheten om att det lokala ofta är det mest globalt gångbara. + De! Vi? Även om diskussionerna visade på stort engagemang och inlevelse, var det också tydligt att förslagen placerades på någon form av neutral mark: initiativ som bör tas snarare än initiativ som jag/min organisation kan ta. Detta kan vara ett uttryck för att man vill gå utanför sin egen dagliga verksamhet och tänka större. Det kan också vara ett uttryck för den tendens som ofta stjälper idéer på vägen vidare: det ordnar någon annan. + Övergripande Varierande tolkningar som de ovan, bör redas ut innan nya strategier med utsikt att framgångsrikt tillämpas, kan arbetas fram. Man måste vara överens om viktiga definitioner. Att definiera kultur har ju blivit en s.k. knäckfråga i många länder men är inte vad vi direkt avser här. Däremot måste kulturutövarna i Helsingborg tala ungefär samma språk. Specifikt: mycket snart efter ett idéforum som Dynamiska Dialoger måste deltagarna se sig som ägare av vissa idéer och praktiskt ansvara för att de blir tillämpade/testade. 18

19 19

20 De prioriterade förslagen Ingen av de tre scenarier som presenterades innehöll något detaljerat förslag om hur processen för en förbättrad kulturstrategi skall drivas vidare. Förslaget Kulturkvart kommer närmast: ett återkommande forum för kulturarbetare alla kategorier med möjlighet att diskutera frågor över institutionella gränser och ramar. Syftet, utöver nyttan av att diskutera och dela erfarenheter, är att på sikt åstadkomma ett gemensamt kulturmanifest som gör kulturen mer påtaglig för stadens invånare. Det är uppenbart att det förslag om ett Kulturting som var resultatet av DD#I och #II, inte hade någon större förankring bland deltagarna i DD#III. Påpekas bör, att redan under de två första dialogerna 2011, mot bildandet av en ny organisation då den lätt kunde utvecklas till ytterligare en byråkratisk enhet snarare än något som stod för snabba beslut och friare, rörligare kultur. Attitydförändringen måste också gälla stadens invånare och då krävs, som redan påpekats, synliga symbolhandlingar och påtagliga inslag i det vardagliga stadslivet, t.ex. + Överraskande kulturhändelser i/på oväntade utrymmen/ställen s.k. pop-up kultur + Mat är ett viktigt inslag på en mötesplats men den får inte definiera platsen: för dom, inte för oss. + Ökad prioritet för kultur i det offentliga rummet, bryta den kommersiella dominansen. + Skapa kulturella förebilder i olika medborgarskikt och olika bostadsområden. + Bort från ålderfokusering: institutionell kultur såväl som fri kultur, subkultur och pop-up kultur ska vända sig till olika åldersgrupper: intresse, inte ålder ska avgöra. Samtliga tre scenarier som DD#III resulterade i, handlar i grunden om att i första hand åstadkomma en attitydförändring bland alla som har inflytande över kulturen politiskt, ekonomiskt och professionellt. En sådan kan inte planeras fram, enbart arbetas fram genom vissa symbolhandlingar och genom att nya initiativ testas och att erfarenheter och kunskap delas mellan alla de institutioner, organisationer och föreningar som står bakom kulturutbudet. clear-village.org

21 Slutsatser och underlag för strategi och färdplan Kulturtinget verkar ha spelat ut sin roll. Samtidigt kan ingen process drivas vidare utan ett visst mått av struktur och organisation. De viktigaste uppgifterna + Diskutera vidare för att ta bort kvarvarande hinder: ifrågasätta s.k. sanningar och förtydliga definitioner: skapa något som liknar ett gemensamt språk. + Inleda arbetet med att förändra attityder bland såväl beslutsfattare som kultur professionella och invånare. + Konsekvent statuera goda exempel i kulturutbudet: skapa förebilder, vissa med syftet att vara symbolhandling som t.ex. Kulturpunkten och pop-up kultur. + Första steget: insikt att nätverket från de Dynamiska Dialogerna måste hållas vid liv och uppdateras kontinuerligt om någon förändring ska åstadkommas. + Andra steget: istället för ett Kulturting bildas ett Kulturnätverk: Åtråvärd Stad, med uppgift att träffas över institutions- och aktivitets gränser t.ex. varje kvartal, en kulturkvart (Kulturkvartalen?). I övrigt ingen organisation, ledare eller regler utom att ingen nätverksträff avslutas utan att arrangören av nästa träff har utsetts, d.v.s. tar över stafettpinnen. Innehavaren av denna bestämmer upplägg m.m. Träffen annonseras enbart på nätverkets Open Source hemsida där de som vill göra ett längre inlägg anmäler sig. Annars är ordet fritt med arrangören som moderator. Varje träff ger deltagarna tillfälle att redogöra för erfarenheter av gjorda initiativ och diskutera nya. Ett inspirationsföredrag på varje träff kan också bidra till att hålla kvaliteten på träffarna uppe. Stadsteatern inleder (?). Helsingborg 2035 tar regelbundet över stafetten för att uppdatera nätverket men även ta in resultatet av nya initiativ i visionsarbetet. Deltagare/medborgare från DD#I och# II kan inbjudas som ett referensnätverk. + Tredje steget: samtliga Helsingborgs kultur: -institutioner, -föreningar och -aktörer är inbjudna till nätverket, ställer aktivt upp på kulturkvarten samt försöker hålla kulturfred. För inspiration bör alla kontinuerligt arbeta med sin strategi, bl.a. genom att utvärdera större och mindre initiativ och självkritiskt granska rådande interna attityder. 21

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Stockholms stads kulturvision

Stockholms stads kulturvision Stockholms stads kulturvision stockholm.se Stockholms stads kulturvision Datum: 30 maj 2012 Dnr: 328-1850/2011 Kontaktperson: Anna Klynning Stockholms stads kulturvision 3 (9) KULTURVISION Stockholm ska

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65,

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65, Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun Antaget av Kommunfullmäktige 65, 2007-04-02 2 2007-02-21 Innehåll Sid Bakgrund intentioner 3 Kultur Vad är det? 3-4 Vision 4 Innehåll 5-10 - Mötesplatser över

Läs mer