RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

Transkript

1 RECODE HELSINGBORGS STADSTEATER

2

3 DYNAMISKA DIALOGER #III: HELSINGBORG 2035 Rapporten sammanfattar och beskriver den andra delen av Dynamiska Dialoger som genomfördes i regi av Clear Village den 26 november 2012 på Helsingborgs Stadsteater. De dynamiska dialogerna genomförs med stöd av Sammanställd av Clear Village på uppdrag av Helsingborgs Stadsteater. Rapporteringsdatum: mars 2013

4 INNEHÅLL INTRODUKTION BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? UMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II TILLÄMPNING. NYA INITIATIV. KOMMUNIKATION. BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTAD KOMMA MED DYNAMISKA DIALOGER #III DIALOGFORMEN. DEN KOLLABORATIVA METODEN eller Samarbetsmetoden. DYNAMISKA DIALOGER #III UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I TRE AKTER RESULTATEN RESULTAT AV ÖVNINGARNA ANALYS + Idéer och praktiska tillämpningar. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll? + Nytänkande. Annorlunda initiativ. + Koppling mellan idé och vision. + Förslag till handling: organisation och struktur. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar VÅR ANALYS + Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen. + Sammanställning av prioriterade förslag. + Slutsatser och underlag för strategi och körplan clear-village.org

5 BEST PRACTICE ERFARENHETSUTBYTE STRATEGI OCH KÖRPLAN SCENKONST HELSINGBORG 2035 HELSINGBORGS STADSTEATER PROCESS DETALJER UPPLEVELSESDESIGN MODERATORER OCH VÄRDAR PROCESSVERKTYG + Program + Välkomna + Arbetsgrupper + Borddukar + Erfarenhetsutbyte best practice sharing KOMMUNIKATION OCH OUTREACH + Hemsida + Bekräftelse & anmälningsformulär + ociala medier DELTAGARE 5

6 INTRODUKTION clear-village.org 2012 BESKRIVNING AV IDÉ OCH SYFTE MED DYNAMISKA DIALOGER SOM METOD VAD ÄR DYNAMISKA DIALOGER LAB? Dynamiska Dialoger är en öppen inbjudan som välkomnar berörda parter att föra dialoger med ansvariga parter, i det här fallet mellan Helsingborgs invånare och dess kulturarbetare vilka respresenterar såväl den etablerade som den fria och alternativa kulturen. *Det kan bäst beskrivas som runda borddiskussioner och presentationer med syfte att utveckla visioner och tillhörande tänkbara scenarier. Varje grupp samlas runt ett ramverk av relevanta frågor som formulerats på ett sätt som ger struktur åt diskussionerna. Grupperna är jämlika, d.v.s. ingen deltagare har rollen av expert utan representerar sig själv och sitt yrke. Stödpersoner eller moderatorer, som var och en representerar viss expertis, finns däremot tillgängliga under hela processen. Helsingborgs Stadsteater har tagit initiativet till dialogerna för att försöka identifiera dels + de trösklar som idag fungerar som hinder för en jämnare fördelning av deltagande i kulturella aktiviteter och dels + alternativa former av kultur och platser för kultur i staden. Clear Village har fått uppdraget att utforma metoden för dialogerna samt ansvara för genomförandet. Projektet Dynamiska Dialoger inleddes 2010 och tre dialoger har genomförts under 2011 och Målsättningen med dialogerna har varit att få Helsingborgs invånare att känna att de själva kan påverka det lokala kulturlivets utformning samt att inspirera invånare att ge underlag för en strategi som omfattar såväl vad som hur i ett utvecklat kulturliv. VAD ÄR HELSINGBORGS STADSTEATERS SYFTE MED DE DYNAMISKA DIALOGERNA? Även om stadsteatern agerar värd för dialogerna och gärna ser sig som en katalysator för förändring av stadens kulturliv, skall resultatet av dialogerna inte vara begränsat till aktiviteter på teatern och dess scener. Tvärtom skall dialogerna genom de resultat som kan föras över och vara relevanta i ett större sammanhang, utgöra början till ett aktivt nätverk och ett nytt förhållningssätt för utveckling av kulturlivet i Helsingborg. Nätverket skall spänna över social bakgrund, yrke, intresse, kön och ålder samt involvera olika sektorer i staden. Med hjälp av Clear Village som metodpartner vill stadsteatern både inspirera till förändring och ge stöd till genomförande. Syftet kan enkelt sammanfattas i tre punkter: + Föra över en del av den erkänt goda entreprenörsandan i Helsingborg till utveckling av kulturlivet. + Synliggöra det fria och alternativa kulturlivet i Helsingborg genom stöd, samarbete och tillgång till platser och scener. + Identifiera och uppmuntra unga kulturutövare, för att undvika att de ger upp alternativt lämnar Helsingborg. 6

7 7

8 TRE DIALOGER SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #I Dynamiska Dialoger#1 som genomfördes i februari/ mars 2011, hade som målsättning att engagera Helsingborgs invånare i en visionär diskussion om stadens framtid utifrån olika perspektiv: såväl det individuella som det mer generella. Vi började brett och fantasifullt men närmade oss under de två dagarna alltmer verkligheten och de viktiga detaljerna. När deltagarna skildes åt hade de tillsammans och utifrån rådande förutsättningar skapat en bild av de drivkrafter som skulle kunna åstadkomma förändring av kulturlivet. Grupperna hade utvecklat fem scenarier vilka tillsammans visade att mycket kapacitet redan fanns tillgänglig i staden. Däremot ansåg man att det saknades en katalysator och alla var överens om att Helsingborgs stadsteater här kunde ha en potentiell och viktig roll: som motor i förändringsprocessen. Kort sammanfattat var huvudbudskapet till kulturinstitutionerna att öppna upp och inte enbart bjuda in men aktivt inkludera stadens invånare: ge plats för subkulturer, stödja fristående kulturutövare och idéspridare med tonvikt på de unga, bl.a. genom att ge dem verkligt utrymme i stadsrummet på ett sätt som också motverkar den existerande segregeringen norr-söder. SUMMERING AV DYNAMISKA DIALOGER #II Dynamiska Dialoger #2 tog upp tråden från de första dialogerna och fokuserade på att vidareutveckla ett av initiativen från dessa, nämligen kulturtinget. *Ett Kulturting, framställdes som ett fristående och obyråkratisk organ och som en drivande kraft i kulturfrågor. Redan mellan de första och andra dialogerna (DD#I och DD#II) tog Helsingborgs Stadsteater på sig att förverkliga flera av de framlagda förslagen till ett öppnare och mer inkluderande kulturliv. Mer om detta i nästa avsnitt. Dynamiska Dialoger #II hade därför underlag, inte enbart för att utveckla formerna för ett Kulturting, utan också för att utvärdera resultatet av de initiativ som tagits. Runda bordsdiskussionerna med följande presentationer innefattade både vidareutvecklade idéer och hänsyn till erfarenheterna av de förslag som Helsingborgs Stadsteater redan hade förverkligat. Dialogerna utvecklades följaktligen till en övning i såväl teori som ideologi och praktik. Önskan om fria samarbetsformer och minimum byråkrati ställdes mot behov av ledning, struktur och tydlig agenda. Samtidigt fanns många beröringspunkter: Kulturtinget ska uppfattas som rörligt och inte som en del av det Helsingborg många sedan tidigare känner sig uteslutna från. Kulturtinget ska också vara en dynamisk förbindelse mellan kulturinstitutioner och subkultur. clear-village.org

9 TILLÄMPNING. NYA INITIATIV Den första dialogen ledde till att flera initiativ omedelbart omsattes i praktiken: + Foajéscenen. Stadsteatern lyssnade och agerade genom att aktivera denna alternativa scen. Denna har sedan från hösten 2011 haft ett program som innehåller material och produktioner vilka deltagarna i den första dialogen förde fram som tänkbara och önskade inslag i kulturlivet. + LÖK - Gråter du när dina lager faller av? Detta är ett musikteaterstycke som involverar tre nionde klasser från olika skolor samt socialt och ekonomiskt varierande områden i staden. Eleverna stod själva för innehållet: berättelse, sång, dans, dramatisering och musik, vilket var i linje med förslaget att de unga i staden själva skulle få producera och uppföra något på en av stadens scener. Projektet genomfördes i samarbete med Spiritus Mundi och andra aktörer i Helsingborgs stad. Spiritus Mundi säger om föreställningen: (..) På och bakom scenen stod 70 högstadieelever från tre olika skolor i Helsingborg. Sedan september 2011 har de träffats 16 gånger och hunnit skriva låttexter, övat in koreografi och arbetat fram manus - samt fått minnen för livet!" + Samarbete över disciplin- och sektorsgränser. Utanför Helsingborgs kommun t.ex. Folkuniversitetet, Lunds Universitet, Statens Kulturråd och Kulturkraft Syd. Inom Helsingborgs kommun t.ex. H+ med Stadsbyggnadsförvaltningen, Utvecklingsnämnden och Kulturförvaltningen samt Spiritus Mundi, Dunkers Kulturhus och Pecha Kucha som har gjort Foajéscenen till sin hemvist. + Thomas Ermacora från Clear Village presenterade konceptet Den Toleranta Staden på TEDxHelsingborg den 26:e augusti Dynamiska Dialoger blev inbjudna att presentera sitt koncept och sin metod under ett Best-practice seminarium på Svensk Scenkonsts branschdagar i Jönköping den 3:e Maj 2012 samt på BIBU i Malmö den 29:e Maj

10 BAKGRUND TILL DYNAMISKA DIALOGER #III VAD VILL VI ÅSTADKOMMA MED DD#III? Denna tredje och sista dialog hade till syfte att vara såväl visionär som konkret avseende Helsingborgs framtid. Kulturarbetare och andra ansvariga inom kulturlivet fick + Ta ställning till resultaten från DD#I och DD#II (genom att dessa bland annat legat till grund för hur problemställningarna för DD#III formulerats), + diskutera och utveckla scenarier för hur dessa ska kunna tillämpas, + och kompletteras för att bidra till förverkligandet av den nya vision för staden som arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige i november 2012: Helsingborg För DD#III hade vi skräddarsytt en samarbetsmetod där själva processen främjade rörelse från det visionära till det konkreta allt eftersom dagen fortskred. Processen är utformad efter kunskaperna om spelteori, Gamification, och påminner om ett strategiskt spel, vilket utgår ifrån gruppernas egna bidrag. Övningarna växlade mellan grupparbete och mer plenumliknande sessioner, diskussion och problemlösning, strategi och tillämpning samt inspirerade till generellt fokus såväl som personligt ansvar. Spelet förutsätter att deltagarna både talar och lyssnar THE COLLABORATIVE METHOD ELLER SAMARBETSMETODEN Samarbetsmetoden innebär att en grupp människor som alla på olika sätt berörs av ett problem, bjuds in att diskutera och aktivt ta ställning till detta. Rent principiellt kan problemställningen eller temat beröra vilken fråga som helst men metoden är anpassad och bäst lämpad för komplexa frågeställningar som berör breda intressentgrupper som representerar olika strukturer i samhället. Metoden kännetecknas i övrigt av att dialogerna äger rum i en miljö som underlättar för deltagarna att knyta an till temat och ha en mer energisk och positiv förhållande till materialet. Metoden förutsätter att deltagarna har tilltro till processen, är öppna mot varandra och inte prioriterar sin egen kunskap om temat. Syftet med Samarbetsmetoden är att konsultera breda intressentgrupper som representerar så många erfarenhetsnivåer som möjligt i förhållande till problemställningen. Därigenom kan tyst (tacit) kunskap omvandlas till uttalad (explicit) och leda fram till *uthålliga lösningar som är ett resultat av den samlade kunskapen. Metoden skiljer sig från Deltagarmetoden som tillåter inbjudna deltagare att passivt lyssna istället för att aktivt delta i den process som ska belysa problemställningen och bidra med förslag till lösningar. clear-village.org

11 11

12 UPPLEVELSEN BESKRIVNING AV DAGEN Dynamiska Dialoger III gick av stapeln den 26 november Program Ankomst och registrering Introduktion Akt 1: Kulturvision för Helsingborg Akt 1: Inspirationspresentationer Lunch Akt 3: Visionen översätts till handling Kaffe och Te Akt 4: Realisering av vision genom handling Akt 5: Gruppresentationer Rundabordsdiskussioner Akterna 1, 3 och 5 var rundabordsdiskussioner där deltagarna blev indelade i tre grupper. Under processens gång fick gruppdeltagarna i uppdrag att två och två diskutera färdiga frågor i anslutning till parametrarna på bordduken alternativt frågor de själva ansåg viktigare. Därefter delade samtliga par med sig till de andra gruppdeltagarna och frågorna blev därigenom belysta av samtliga i gruppen. Plenum diskussion & presentationer Två övningar övergick i plenum: akt 2 och 5. Akt 2 som beskrivs här nedan, fungerade som inspiration för resten av dagen. Kaffepausen utvecklades till ett spontant erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan ett antal deltagare som sinsemellan representerade olika förhållningssätt till publik och besökare. Akt 5 blev i sig ett plenum där grupperna först presenterade sina respektive tankar men sedan samlades kring ett och samma anslag. clear-village.org

13 ÖVERSIKT AV DE OLIKA ÖVNINGARNA I FEM AKTER AKT 1. KULTURVISION FÖR HELSINGBORG 2035 Diskutera två och två och kom med förslag vad gäller kulturlivets roll och möjligheter i dessa olika perspektiv av staden : d.v.s. komplettera nedanstående meningar. + Kultur i den skapande staden innebär + En pulserande stads förhållningssätt till kultur är + Kultur i den globala staden är + Visionen om en gemensam stad ger kulturen + Den balanserade staden är kulturellt AKT 2. INSPIRERANDE PRESENTATIONER + Ungbo12 i Malmö presenterads av Helena Uesson som varit projektledare där. Projektet är ett initiativ från stadsförvaltningen tänkt att skapa debatt om bostadsbristen bland unga i Sverige genom att dislutera såväl problemet som smarta lösningar. UngBo är tre saker i en: idétävling öppen för alla mellan18-30 år, tävling för arkitektstuderande samt Sveriges första utställning om boende för och av unga. Denna pågick mellan 1 och 30 september Skateteater & Lök, Artur Moustafa, Helsingborgs stadsteater, presenterade lokala, banbrytande initiativ. + boosthbg presenterades av Caroline Troedsson, representant för projektet: Skånes arena för talangutveckling, innovation och gränsöverskridande inom film och media. Projektet är regionalt och ska möta nutidens krav på helhet, nytänkande och mångfald samt skapa broar mellan kultur och näringsliv. + WHO s ART beskrevs av Kristina Börjesson. Projektet är World Health Organisation s nya strategi för att genom konst höja medvetenhet om sitt uppdrag och skapa ökad förståelse och engagemang hos påverkansgrupper i sina medlemsländer. AKT 3. VISIONEN ÖVERSÄTTS TILL HANDLING För den här akten fick deltagarna i uppdrag att med hjälp av olika kort göra en s.k. scenarioplanering. Korten, gruppernas egna slutsatser från akt 1, initiativ från DD#I och DD#II samt förslag från Helsingborg 2035 arrangemanget den 6 november 2012, skulle placeras under den dimension där deltagarna ansåg de hörde bäst hemma: den skapande, pulserande, globala, gemensamma eller balanserade staden. I kaffepausen kom Birgitta Darell projektledare från Helsingborg 2035 ledningen och presenterade såväl själva arbetet med visionen som en bild av dagsläget. Efterföljande frågestund handlade mycket om planer för tillämpning och olika tänkbara framtidsscenarier. Frågor och svar visade sig i hög grad ge näring till diskussionerna under resten av dagen. AKT 4. HANDLING GÖR VERKLIGHET AV VISIONEN Den sista akten innan presentationerna var en strategisk övning där grupperna fick i uppdrag att lägga in de initiativ de föreslog på en tidslinje och samtidigt överväga vad varje initiativ kan tänkas innebära om sett i ett större sammanhang och över tid. - RESULTAT: Det konkreta resultatet/en som detta initiativ kommer att ha - EFFEKT: Effekterna som detta initiativ kommer att ha - RINGAR PÅ VATTNET: Andra aktiviteter eller områden som kommer att påverkas av detta initiativ - BERÄTTELSE: Historien som detta initiativ berättar/ kommer att berätta - FRUKTBAR JORD: Vad mer skulle behöva finnas för att få detta initiativ att frodas och växa? AKT 5. PRESENTATIONER. Varje grupp fick 5-7 minuter för att dela sitt visionära scenario, sin handlingsplan och strategi till övriga deltagare. 13

14 RESULTATEN clear-village.org 2012 RESULTAT AV ÖVNINGARNA Dynamiska Dialoger #III resulterade i tre scenarier, baserade på de tre gruppernas arbete. + Grupp Orange tematiserade det ansvar skapande konstnärer har i samhället under parollen: Skapa utan konflikt. Detta gäller såväl själva konstverkets innehåll; det ska inte avbilda konflikter, som dess sammanhang; ett samhälle som inte utgår från konflikter som norm. + Grupp Grön förde fram en avdramatisering och omformulering av kulturbegreppet: Avväpna begreppet kultur! Etablera begreppet Subkult. Gör allt detta tydligt genom att som en symbolhandling börja med att döpa om trafikcentrat Knutpunkten till Kulturpunkten. + Grupp Gul vill sätta likhetstecken mellan kultur och åtråvärd: Åtråvärd stad. Kulturhändelser skall diskuteras utifrån att de gör staden åtråvärd, gör tydlig skillnad för någon eller några grupper, ibland för stora ibland för mindre. Detta handlar också om tillgänglighet, vilket kan tydliggöras med en Kulturbuss som gör kultur i olika delar av staden logistiskt åtkomlig för alla antingen genom att ta människor till kulturen eller kulturen till människorna. ANALYS Idéer och praktiska tillämpningar som diskuterades under dagens lopp. Vilka förslag drar åt samma respektive åt olika håll? Genomgående och ganska naturligt tog dialogerna ett större grepp om idéer än praktiska tillämpningar. Dessa verkade inte vara kopplade samman till en helhet utan utgjorde mer en provkarta på möjligheter: + Skapa ett ekumeniskt rum, Inför kultur och skapande på skolschemat + Gör platser som idag inte har någon klar funktion till öppna mötesplatser för kultur: oavsett ålder, + Verka för att matkultur blir Kultur med aktiviteter som Big Lunch: en gemensam måltid på en offentlig plats med fokus på havet och på närproducerat + Avdramatisera kultur med t.ex. fler enkla festivaler på varierande teman: Kulturbuss + Samtliga kulturinstitutioner måste verka för bättre fysisk tillgänglighet, Kulturbuss, samt finnas utanför sina egna väggar: inte enbart nå ut utan gå ut och möta + Kulturkvart: återkommande men ganska informellt forum för stadens kulturprofessionella inom alla sektorer + Evenemangskalender: plattform för idéer + Barnteater, Scenskola för barn på t.ex. biblioteket + Engagera privatpersoner och företag som Kulturambassadörer: belöna dem med någon utmärkelse, + Starta en spetsutbildning inom kultur + Skapa en kulturlobby organisation 14

15 15

16 Denna provkarta är också ett exempel på idéer som sammanfaller och därför kan sorteras under en gemensam rubrik. Kännetecknande för många förslag är att de vill bygga på något Helsingborg har, inte något som ska hämtas utifrån samt att de när de presenterades var väl fördelade över de år kulturvisionen för Helsingborg är tänkt att utvecklas. I de fall förslag drar åt olika håll verkar detta vara resultatet av olika förhållningssätt till ideologi respektive pragmatik och även av förstorningsnivå; övergripande respektive snävare synsätt samt storrespektive småskaligt. Nytänkande. Annorlunda initiativ Diskussionsinslag som fick större och större plats under dagen gällde kulturinstitutionernas inre utveckling: prestigelöshet, hälsosam till skillnad från ohälsosam konkurrens, öppenhet, flexibilitet. Dessa tankar sammanfattades under rubriken: Kulturfred. Begreppet var på förslag redan under DD#II, även då tillsammans med varianten Kulturpeace, enligt uppgift för att referensen till Greenpeace uttrycker bättre att fred inte enbart avser utan strider utan också stort hänsynstagande till såväl sociala sammanhang som miljön samt till Greenpeace viktiga roll som lobbyist och aktivist.. + Förslag till handling: organisation och struktur De förslag till organisation och struktur som förts fram under DD#I och DD#II, t.ex. Kulturtinget och Kurt, togs inte upp i dialogerna. Även om idéer blev till koncept blev till praktiska tillämpningar, följdes de inte av förslag om ansvar och metod för att få dem att bli verklighet. + Måluppfyllelse. Möjligheter och begränsningar Diskussionerna om måluppfyllelse stannade i samtliga grupper återkommande upp framför en grundläggande förutsättning: attitydförändring i kulturfrågor. Denna förändring nämndes i olika dimensioner: ideologiskt, politiskt, yrkesmässigt och socialt. Eftersom dialogerna inte tog upp strukturfrågor, t.ex. praktiska och organisatoriska hinder och hur man få bort dem, diskuterades inte heller möjligheterna till måluppfyllelse i termer av sådana förändringar Detta innebär inte att förslag till sådana förändringar från tidigare dialoger försvinner från agendan. Att observera: definitionen av centrala begrepp som mångfald, mångkultur, kultur för alla o.s.v. varierar kraftigt att döma av hur de användes i dialogerna. clear-village.org Koppling mellan idé och vision Visionen för Helsingborg är indelad i rubriker med olika fokus: Skapande Staden, Pulserande Staden, Globala Staden, Gemensamma staden, Balanserade staden. Diskussionerna visade att det är nästintill omöjligt att koppla ihop idé med vision under olika rubriker: Helsingborgs kropp och själ hänger samman och tillämpningar av olika idéer bidrar till en helhet. Utan att direkt nollställa visionen som den presenterades, återkom man i dialogerna till en övergripande rubrik: Den Åtråvärda Staden. 16

17 VÅR ANALYS Utvärdering av gemensamma nämnare för de olika förslagen De gemensamma nämnarna för en ny kulturstrategi blev successivt tydligare från en akt till nästa: Gränslös Gränsöverskridande Mångfald Gemenskap Icke hierarkisk Icke fördömande Delaktig Inkluderande De motsatser som inte sällan blir till hinder i en kommande tillämpning framgår redan nu, om än i vissa fall genom yttrande som liknar metaforer. + Ta bort begreppet mångkultur Innebär detta att mångkulturella möten inte längre är aktuella? Att gränserna mellan kulturer har suddats ut under de 50 år Sverige blivit ett land där fler och fler kulturer samsas? Eller innebär det att begreppet har blivit en täckmantel för fördomar och snävt tänkande: Vår kultur och andras mångkultur, och därför skall bort?? Vill man ta bort ett begrepp kan det också bero på att man anser att tänkandet borde vara så integrerat (jmf. uthålligt, miljövänligt) att alla automatiskt borde tänka i mångkulturella termer, d.v.s. att kulturinitiativ utan vidare eftertanke ska hänsyn till alla de kulturyttringar som numera finns i Sverige. Detta område är känsligare än det kanske verkar: Att ta hänsyn till många kulturer och försöka förstå dem är att respektera människors behov av integritet och identitet. Att inte erkänna skillnader, respektera och möta dem är i grunden kontraproduktivt eftersom det inte tillfredställer dessa grundläggande mänskliga behov. + Ersätt finkultur med subkultur Majoriteten av alla förslag som fördes fram under dialogerna handlade om initiativ utanför den s.k. finkulturen. Yttrande som antyder att finkulturen mer eller mindre spelat ut sin roll betyder troligen inte detta, snarar att den är fjättrad till hus och stora fasta kostnader och därmed på många sätt inte fri. Problemet är då inte finkulturen som sådan och lösningen inte att ta bort den utan göra den friare och tillåta den att engagera sig med s.k. subkultur. 17

18 clear-village.org ALLA Det mest vanligt förekommande ordet, skrivet och uttalat, under dialogerna var alla. Allt som görs ska vara för alla. Igen troligen en metafor som kan tydas som: Något för alla Öppenhet Gemenskap Samtidigt som begreppet alla genomsyrar diskussionerna framhåller man också identitet: staden måste ha en identitet som gör den åtråvärd, som ger den ett gott rykte även utanför regionen, t.o.m. internationellt. Den måste vara tydlig och kunna beskrivas. Lite drastiskt kan man säga att allt för alla brukar bli inget för någon. Kognitivt vet man att vi människor associerar, känner igen, förstår och förväntar när vi ställs inför något [nytt] objekt eller händelse. Socialt vet man att vi också aspirerar: vi vill vara del av något som inte hör till det/dem vi är idag utan det eller den vi vill bli i morgon. Detta talar i och för sig för en diversifierad kultur men också för kultur en trappa upp : förväntan och aspiration. Den nödvändiga avdramatisering som man kan utläsa från dialogerna handlar troligen mer om trösklar än om innehåll: t.ex. en konstnär som inte vill tala om tankar och upplevelser som ligger bakom hans konst kan göra den otillgänglig. Den populära benämningen på konstverk utan titel är en hög tröskel: du har inte med det att göra. Benämningen ingenting är mer respektfull: du får uppleva det du ser. + Globalt Som ett bra exempel nämndes barnteater, där Sverige är ett föregångsland och skulle kunna exportera både kunnande och uppsättningar. För att åstadkomma detta behövs troligen även här en attitydförändring: vi kan bidra [med det vi har] snarare än vi behöver eller vi måste ha [för att kunna bidra]. Diskussionerna i många grupper vittnade om medvetenheten om att det lokala ofta är det mest globalt gångbara. + De! Vi? Även om diskussionerna visade på stort engagemang och inlevelse, var det också tydligt att förslagen placerades på någon form av neutral mark: initiativ som bör tas snarare än initiativ som jag/min organisation kan ta. Detta kan vara ett uttryck för att man vill gå utanför sin egen dagliga verksamhet och tänka större. Det kan också vara ett uttryck för den tendens som ofta stjälper idéer på vägen vidare: det ordnar någon annan. + Övergripande Varierande tolkningar som de ovan, bör redas ut innan nya strategier med utsikt att framgångsrikt tillämpas, kan arbetas fram. Man måste vara överens om viktiga definitioner. Att definiera kultur har ju blivit en s.k. knäckfråga i många länder men är inte vad vi direkt avser här. Däremot måste kulturutövarna i Helsingborg tala ungefär samma språk. Specifikt: mycket snart efter ett idéforum som Dynamiska Dialoger måste deltagarna se sig som ägare av vissa idéer och praktiskt ansvara för att de blir tillämpade/testade. 18

19 19

20 De prioriterade förslagen Ingen av de tre scenarier som presenterades innehöll något detaljerat förslag om hur processen för en förbättrad kulturstrategi skall drivas vidare. Förslaget Kulturkvart kommer närmast: ett återkommande forum för kulturarbetare alla kategorier med möjlighet att diskutera frågor över institutionella gränser och ramar. Syftet, utöver nyttan av att diskutera och dela erfarenheter, är att på sikt åstadkomma ett gemensamt kulturmanifest som gör kulturen mer påtaglig för stadens invånare. Det är uppenbart att det förslag om ett Kulturting som var resultatet av DD#I och #II, inte hade någon större förankring bland deltagarna i DD#III. Påpekas bör, att redan under de två första dialogerna 2011, mot bildandet av en ny organisation då den lätt kunde utvecklas till ytterligare en byråkratisk enhet snarare än något som stod för snabba beslut och friare, rörligare kultur. Attitydförändringen måste också gälla stadens invånare och då krävs, som redan påpekats, synliga symbolhandlingar och påtagliga inslag i det vardagliga stadslivet, t.ex. + Överraskande kulturhändelser i/på oväntade utrymmen/ställen s.k. pop-up kultur + Mat är ett viktigt inslag på en mötesplats men den får inte definiera platsen: för dom, inte för oss. + Ökad prioritet för kultur i det offentliga rummet, bryta den kommersiella dominansen. + Skapa kulturella förebilder i olika medborgarskikt och olika bostadsområden. + Bort från ålderfokusering: institutionell kultur såväl som fri kultur, subkultur och pop-up kultur ska vända sig till olika åldersgrupper: intresse, inte ålder ska avgöra. Samtliga tre scenarier som DD#III resulterade i, handlar i grunden om att i första hand åstadkomma en attitydförändring bland alla som har inflytande över kulturen politiskt, ekonomiskt och professionellt. En sådan kan inte planeras fram, enbart arbetas fram genom vissa symbolhandlingar och genom att nya initiativ testas och att erfarenheter och kunskap delas mellan alla de institutioner, organisationer och föreningar som står bakom kulturutbudet. clear-village.org

21 Slutsatser och underlag för strategi och färdplan Kulturtinget verkar ha spelat ut sin roll. Samtidigt kan ingen process drivas vidare utan ett visst mått av struktur och organisation. De viktigaste uppgifterna + Diskutera vidare för att ta bort kvarvarande hinder: ifrågasätta s.k. sanningar och förtydliga definitioner: skapa något som liknar ett gemensamt språk. + Inleda arbetet med att förändra attityder bland såväl beslutsfattare som kultur professionella och invånare. + Konsekvent statuera goda exempel i kulturutbudet: skapa förebilder, vissa med syftet att vara symbolhandling som t.ex. Kulturpunkten och pop-up kultur. + Första steget: insikt att nätverket från de Dynamiska Dialogerna måste hållas vid liv och uppdateras kontinuerligt om någon förändring ska åstadkommas. + Andra steget: istället för ett Kulturting bildas ett Kulturnätverk: Åtråvärd Stad, med uppgift att träffas över institutions- och aktivitets gränser t.ex. varje kvartal, en kulturkvart (Kulturkvartalen?). I övrigt ingen organisation, ledare eller regler utom att ingen nätverksträff avslutas utan att arrangören av nästa träff har utsetts, d.v.s. tar över stafettpinnen. Innehavaren av denna bestämmer upplägg m.m. Träffen annonseras enbart på nätverkets Open Source hemsida där de som vill göra ett längre inlägg anmäler sig. Annars är ordet fritt med arrangören som moderator. Varje träff ger deltagarna tillfälle att redogöra för erfarenheter av gjorda initiativ och diskutera nya. Ett inspirationsföredrag på varje träff kan också bidra till att hålla kvaliteten på träffarna uppe. Stadsteatern inleder (?). Helsingborg 2035 tar regelbundet över stafetten för att uppdatera nätverket men även ta in resultatet av nya initiativ i visionsarbetet. Deltagare/medborgare från DD#I och# II kan inbjudas som ett referensnätverk. + Tredje steget: samtliga Helsingborgs kultur: -institutioner, -föreningar och -aktörer är inbjudna till nätverket, ställer aktivt upp på kulturkvarten samt försöker hålla kulturfred. För inspiration bör alla kontinuerligt arbeta med sin strategi, bl.a. genom att utvärdera större och mindre initiativ och självkritiskt granska rådande interna attityder. 21