Samhälle, religion och politik en studie i skärningsfältet mellan religion och politik

Transkript

1 Samhälle, religion och politik en studie i skärningsfältet mellan religion och politik Frågor om religion gör sig allt mer gällande i det Svenska samhället. Inte sällan blir det debatt om religiösa sedvänjor, skolavslutningar i kyrkor eller religionens plats i politiken. För den som lever med en religiös övertygelse är det naturligt att religionen har betydelse för hur man ser på samhället och människans roll i detsamma. Andra kan mena att religionen inte ska blanda sig i politiken. De flesta människor anser dock att alla ska ha rätt att utöva sin religion, det ligger i religionsfrihetens natur. Men det är inte lika självklart att religiös övertygelse ska få konsekvenser för hur samhället utformas. Detta spänningsfält är intressant att skapa mer kunskap kring och därför har Svenska kyrkan, analysenheten på kyrkokansliet i Uppsala och Kyrkans tidning under maj månad 2011 genomfört en gemensam studie kring vilket utrymme den svenska befolkningen anser att religion ska ha i det offentliga rummet. Undersökningens omfattning och metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning med ett representativt urval av den svenska befolkningen i åldrarna år. Urvalet har skett ur Norstats slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel, den sk Guldpanelen. Datainsamlingen skedde under perioden den 5/5 t.o.m. den 23/5. Antalet svarande uppgår till personer. Analysenheten på kyrkokansliet har svarat för sammanställning och analys av resultatet. I en webbpanel är inte bortfallet lika relevant att diskutera som då man genomför en postal enkät. Urval och filtrering är gjord i det sammanhang som panelen rekryterades. Viktigt är dock att utröna om det finns skevheter i svarsmaterialet, med utgångspunkt från vad man vet om populationen i sin helhet. Materialet speglar på det hela taget befolkningen i den utvalda populationen och kan därmed betraktas som representativt. Ett tydligt undantag är dock att det finns en underrepresentation av yngre och en motsvarande överrepresentation av äldre svarande. Denna skevhet har vid viktning dock inte visat sig påverka svarsfördelningarna i nämnvärd utsträckning. En fråga som ställdes i materialet löd: Vilket parti tycker du bäst om i dag? Svaren på frågan har viss skevfördelning i förhållande till såväl det senaste valresultatet som de senast gjorda opinionsundersökningarna. Främst är det de socialdemokratiska sympatierna som är underrepresenterade och vet ej svaren som är höga. Möjligen hänger detta samman med att Håkan Juholt nyligen utsågs till partiledare, vilket innebär att valmanskåren ännu inte kunnat ta ställning till hur man ser på partiet. Frågans formulering öppnar också för att man kan ange ett parti som man sedan inte kommer att rösta på. Från SOM-institutets senaste studie vet vi att förtroendet för moderaterna (Borg och Reinfeldt) är stort även hos ickemoderata väljare. Undersökningen avslutas med en öppen fråga. Svaren på den frågan bidrar till att stärka de resultat som den kvantitativa delen av undersökningen visar på. Man bör dock ha i åtanke att de öppna svaren inte alltid fördelar sig på samma sätt som de kvantitativa svaren, eftersom de som väljer att kommentera resultatet med egna ord inte utgör ett slumpmässigt urval av det totala urvalet. 1

2 Bifogad resultatredovisning (I bifogad ppt-presentation återfinns resultat för ett urval av enkätens frågor.) Redovisningen presenterar frekvenser för olika frågor som visat sig vara intressanta som diskussionsunderlag vid seminariet i Almedalen. Frekvensfördelningarna kan upplevas mastiga. Därför har ett balansmått tagits fram. Nedanstående tabell illustrerar måttets konstruktion. Hur stort förtroende känner du för: Mycket litet förtroende Ganska litet förtroende Ganska stort förtroende Myck et stort förtro ende Balanstal Svenska politiker 11% 41% 46% 2% -3,5 Kungahuset 22% 31% 38% 9% -6,1 Svenska kyrkan 20% 35% 41% 5% -9,4 Fackförbund 16% 42% 39% 3% -17,0 Storföretag 16% 52% 31% 1% -35,3 Media 20% 54% 26% 1% -47,2 Andra kristna samfund 42% 39% 17% 2% -62,4 Religiösa samfund/grupper som inte är kristna 51% 37% 11% 0% -76,5 De fyra första kolumnerna anger i procent hur svaren fördelar sig över respektive alternativ. Balansmåttet i den sista kolumnen anger kolumn ((3+4) (1+2)) Då måttet hamnar på minusvärden finns en överrepresentation av alternativen litet förtroende och då det hamnar på plus är accenten mer positiv. Förtroendet för svenska politiker hamnar på -3,5 vilket innebär att det finns en övervikt på 3,5% för tabellens vänstra halva. Måttet kan variera mellan -100 och 100. Då femgradiga skalor använts har mittenalternativet (varken eller) uteslutits. Detta är ett relativt vanligt mått som bland annat används flitigt i SOM-institutets analyser. Religionens plats i det offentliga rummet I den avslutande öppna frågan har den svarande ombetts beskriva med egna ord på vilket sätt och varför den tycker att religion ska eller inte ska få ta plats i samhället. Svaren bekräftar att flertalet människor i vårt land anser att religion får ta en viss plats i samhället för alla ska ha rätt att utöva sin religion. Relativt många anger att man även ska få göra sin åsikt hörd men den får inte påtvingas någon. Motiven för dessa svar är att vi har religionsfrihet och att vi lever i ett demokratiskt land. En 2

3 del nämner i detta sammanhang även yttrandefriheten som ett motiv. Andra uttrycker att anledningen till varför religionen ska få ta plats är för att den är en del av vårt samhälle som är en demokrati och en del av vår kultur. Dessa uppfattningar finns såväl hos människor som betecknar sig som religiösa som de som påtalar att de själva inte tror. I början av insamlingsperioden av svaren gick socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin ut med ett förslag om att vi i Sverige även borde kunna ta in muslimska helgdagar i vår kalender. Ett förslag som rönte stor uppmärksamhet och debatt i media. Det är troligt att detta påverkat vad man valt att skriva om i sina svar på denna fråga för väldigt många av de svarande har skrivit om helgdagarna. Det har samtidigt gett oss en tydlig bild av hur människor som lever i Sverige ser på frågan om helgdagarna. Carin Jämtin har numera återtagit sitt förslag. Vi har i undersökningen frågat efter vilket parti den svarande tycker bäst om idag samt frågat om man anser sig vara en mycket övertygad, något övertygad eller inte alls övertygad anhängare av det partiet. Oavsett vilket parti man föredrar och är anhängare av har många i sina svar gett uttryck för att våra svenska traditioner är något som vi ska bevara och följa i Sverige. Det vanligaste exemplet som nämns i detta sammanhang är helgdagarna som finns i vår kalender. Många påtalar vikten av att vi värnar och behåller dem samt anger att de som kommer till vårt land måste anpassa sig efter vårt lands seder och bruk. En del av de som svarat är noga med att betona att våra helgdagar för flertalet i vårt land inte längre har en religiös betydelse utan det är de traditioner, att familjen samlas etc, som vi har i samband med dem som är viktiga att bevara. Medan andra motiverar sitt svar med att Sverige är ett kristet land och vilar på en kristen grund. Samtidigt är de flesta som skrivit om helgdagarna i sina svar noga med att betona att de som tillhör en annan religion än den kristna ska ha rättighet att få utöva den och att de självklart ska kunna få ta ut ledighet/semester när de ska fira sina religiösa högtider. När de svarande angett att det ska vara tillåtet att föra ut sin åsikt är det många gånger inte helt tydligt om de verkligen anser att religiösa samfund eller organisationer eller företrädare för dem ska få göra det eller om det enbart ska vara att den som är medlem i ett religiöst samfund eller i en religiös grupp ska ha rätt att uttala sig precis som alla människor i vårt samhälle. Delta i samhällsdebatten Av de kvantitativa svaren på frågan om man anser att religiösa samfund och grupper ska delta i samhällsdebatten kommer det fram att cirka 60 % anser att de ska delta, 9 % av dessa anser att bara vissa religiösa samfund och grupper ska delta. Den som hade svarat ja på frågan hade sedan möjlighet att genom tre fasta alternativ motivera sitt svar och det var möjligt att välja ett eller flera alternativ. Det främsta motivet till varför man ska delta är att det är en rättighet som alla ska ha. Det är cirka 40 % som svarat nej. Även den som svarat nej på frågan fick möjlighet att genom fem fasta svarsalternativ motivera sitt svar och det var även här möjligt att välja mer än ett alternativ. Två tredjedelar har svarat att religion leder ofta till konflikt och nästan hälften har svarat att religion är en privatsak. De öppna svaren bekräftar den bild som de fasta svarsalternativen ger både avseende som svarat ja som de som svarat nej. Att det vanligaste motivet till varför man anser att religiösa samfund och grupper ska delta i samhällsdebatten, att det är en rättighet som alla har, bekräftas tydligt av svaren på den öppna frågan om religionens plats i samhället. Många skriver om det som en självklarhet för att vi har religionsfrihet, yttrandefrihet och att det är en del av den svenska demokratin att alla har rätt att uttrycka sin åsikt. En svarande skriver alla har en lika viktig del i samhället och bör inte 3

4 diskrimineras på något sätt, vill en religiös grupp delta i en viktig fråga och lägga fram sina åsikter tycker jag den får göra detta. Även svarande som i sina öppna svar uttryckt att de inte är troende har svarat ja på frågan. Ett exempel är en svarande som påpekar att samhället ska stå neutralt och ha skolavslutningar i icke religiösa lokaler skriver Samfunden får argumentera för sitt, och blanda sig i samhällets angelägenheter om de vill. Samhället ska däremot inte vara inblandat i religionen, men naturligtvis lyssna på sakfrågor och argument som de religiösa grupperna för fram i olika sakfrågor. Vidare är det vanligt att man som ett motiv anger att eftersom religionen är viktig för många människor i vårt land ska den få ta plats. En svarande skriver Religion och troende finns i vårt samhälle och kommer alltid att göra det. Det påverkar redan samhället och bör därför vara med i debatten. En knapp tredjedel som svarat ja har i de fasta svarsalternativen angett att religiösa samfund och grupper bidrar med viktiga perspektiv som ingen annan har och att det är viktigt att värdegrunden synliggörs. Här följer några exempel på hur svaranden i de öppna svaren uttryckt detta. En av de svarande skriver Än idag ligger vissa guldkorn i både bibeln och koranen m fl urkunder till grund för de lagar och levnadsregler som finns i våra nuvarande samhällen. Så mot den bakgrunden tycker jag självklart att religionen ska ha en plats i vår samhällsdebatt och i vår vardag. En annan uttrycker sig på följande sätt De religiösa gruppernas samhällsinriktade påverkan och arbete breddar debatten genom att på ett tydligt sätt lyfta fram dessa värderingar så att vi kan ta ställning till deras fortsatta relevans. Bedriva opinionsbildning i politiska frågor I webbenkäten ställdes även en fråga om man anser att religiösa samfund och grupper ska bedriva opinionsbildning i politiska frågor. Det är betydligt färre som svarat ja på den frågan, cirka 20 % och av dessa är det 6 % som anser att det bara är vissa religiösa samfund och grupper som ska bedriva opinionsbildning i politiska frågor. Den som hade svarat ja på den här frågan hade sedan möjlighet att genom tre fasta alternativ, samma som användes i frågan i frågan om varför religiösa samfund och grupper ska delta i samhällsdebatten, motivera sitt svar. Även nu var det möjligt att välja ett eller flera alternativ. Det främsta motivet till varför man ska bedriva opinionsbildning är enligt de svarande att alla ska ha rätt att delta. Av de som besvarat den här frågan med ja är det också ganska många, cirka 40 % som svarat att de ska delta för att de bidrar med viktiga perspektiv som ingen annan har samt att det är viktigt att värdegrunden blir synlig. Betydligt fler är negativa och anser inte att religiösa samfund och grupper ska bedriva opinionsbildning i politiska frågor. Det är cirka 75 % som svarat nej. Även den som svarat nej på frågan fick möjlighet att genom fem fasta svarsalternativ, samma som användes i frågan i frågan om varför religiösa samfund och grupper ska delta i samhällsdebatten, motivera sitt svar och det var även här möjligt att välja mer än ett alternativ. Drygt hälften har svarat att religion leder ofta till konflikt och hälften har svarat att religion är en privatsak. De öppna svaren bekräftar även här den bild som de fasta svarsalternativen ger avseende såväl de som svarat ja som nej. Många som är positiva till att religiösa samfund och grupper deltar i samhällsdebatten skriver att de däremot är emot att religiösa samfund och grupper deltar i partipolitiken, såväl i partipolitisk debatt som att de har ett partipolitisktengagemang. En svarande som skriver att religion inte får kopplas ihop med politiska partier anser dock följande Svenska kyrkan bör få delta i viss politisk debatt som är kopplad till barn, familj och drogmissbrukare. 4

5 En av de svarande som är positiv till ett politiskt engagemang lämnar följande förklaring Nästan hälften av alla politiker tillhör inte Svenska kyrkan. Då är det värdefullt att de kyrkliga samfunden syns på den politiska arenan. En annan svarande som inleder sitt svar med att tala om att den anser att religion ska finnas där utsatta människor finns, exempelvis inom äldrevård, kriminalvård, hemlösa och sjukvård samt att det bör finnas mer religion i skolan skriver avslutningsvis Politikerna ska nog lyssna mer på de som verkligen kommer i kontakt med fattigdom och elände. I dessa fall tycker jag att religion ska få ta plats i samhället En annan svarande påtalar att den tycker det är farligt när religiösa organisationer är med och sponsrar och lobbar men tycker ändå att de ska ha rätt att göra det eftersom vi lever i en demokrati. En svarande motiverar sin uppfattning om varför den anser att religiösa grupper kan vara en viktig röst i samhället påföljande sätt Många religiösa har en sofistikerad filosofisk syn på livet, och är därför lyhörda för resonemang som rörmänskliga rättigheter, människors lika värde, antirasism, global solidaritet osv.. En inte helt ovanlig uppfattning bland de som är positiva till att religiösa samfund och grupper bedriver opinionsbildning anger att så länge man håller sig inom landets lagstiftning är det helt ok. Flera som i sina svar uttrycker att de är positiva till att religiösa samfund deltar aktivt i samhället motiverar sin uppfattning med att det beror på att de tror att religiösa samfund tillför andra tankar och värderingar till samhället i stort. Flera nämner etik och en del även moral. Bara vissa religiösa samfund och grupper ska delta i samhällsdebatten och bedriva opinionsbildning i politiska frågor I avsnitten ovan har det angivits hur stor del av de svarande som angett att de är positiva till att religiösa samfund och grupper deltar i samhällsdebatten och bedriver opinionsbildning i politiska frågor men som anser att bara vissa religiösa samfund och grupper ska göra det. Begränsningen beskrivs i de öppna svaren av på följande sätt. En svarande skriver Kristendomen är en del av den svenska traditionen och behöver ta plats på grund av det. De andra religiösa grupperna skall inte in i samhället på det sättet. en annan skriver Tycker inte att fanatiska religioner ska ha rätt att påverka samhället. Ytterligare några svar Alla krafter och medel skall användas för att stödja den kristna trons inflytande för ett människovärdigt samhälle. I övrigt ser jag inget skäl till att inte låta Svenska kyrkan delta i debatt m m som den redan gör. Svenska kyrkan får gärna ta plats i samhället. Tyvärr får man inget förtroende för andra samfund. Religionens plats i samhället När man i de öppna svaren skriver om att religionen får ta plats i samhället är man ofta noga med att kommentera att den absolut inte få påverka andra utan det ska vara varje människas fria val. Vidare förekommer det ibland dessa svar att man även påpekar att den inte får göra någon form av reklam för sig. Oavsett med vilket parti man sympatiserar är det oväntat många svaranden som i de öppna svaren har angett som motiv till varför den anser att religion ska få ta plats i vårt samhälle är för att det bygger på kristna traditioner och på kristna värderingar och att man anser att det är värdefullt. Flera svaranden som anger att de är tveksamma till eller helt emot att religiösa samfund och grupper ska få bedriva förskolor och skolor skriver att de ändå ser att de religiösa samfunden och grupperna kan spela en stor roll på det humanitära området, såväl inrikes som internationellt. Det förekommer även hos flera av de svarande som tydligt tar avstånd från religion som vidskepelse, sagor och myter att de ser och är positiva till den insats och roll som religiösa samfund spelar för utsatta människor i vårt samhälle. 5

6 Det blir också tydligt när man läser de öppna svaren att det bland de svarande som själva betecknar sig som troende finns en grupp som inte anser att man ska delta varken i samhällsdebatt eller bedriva opinionsbildning utan ser religionen som något rent andligt. 6