Den attraktiva stadens framväxt

Transkript

1 Den attraktiva stadens framväxt En analys av begreppet attraktivitet inom planeringsdiskursen Av Linnea Fröjd och Sofia Wendel 1

2 Key words: Urban Planning, City Planning, Attractiveness, Attractive City, Urban Space, Visionary Goals, Urban Ideal, Malmö The Rise of the Attractive City - An Analysis of the term Attractiveness in the Planning Discourse Kandidatuppsats/ Bachelor Thesis BY212B (20p) VT 2014 Stadsbyggnad, Stadsutveckling och Planering Författare: Linnea Fröjd och Sofia Wendel Handledare: Per-Markku Ristilammi Institution: Urbana Studier Fakultetet: Kultur och Samhälle Malmö Högskola 2

3 Abstract The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed. This perspective stresses the production of city and place as a planning process. The meaning of attractive places is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through ideals. We have also used the concept of discourse theory as a tool for analysing our empirical material and to detect which values are combined with the term attractiveness. The study is mostly based on planning-documents and interviews with planners and architects located in the city of Malmö. The paper demonstrates that the term attractiveness is used as a tool for achieving the vision of sustainable development but emphasizes that there is a problem implementing the visionary goal of attractiveness on a practice level. The use of attractiveness within planning practice creates both complications and misunderstandings among planners. The meaning of the concept is presented with both a competitive approach and approaches towards social benefits. Attractiveness tends to contain everything and nothing, which demonstrates the gap between vision and reality in urban planning. 3

4 Prolog Vi står på Plaça Reial. Stadsvandringen har tagit oss till ett torg i den gamla gotiska delen av Barcelona. Läraren står och pekar omkring sig och vi studenter lyssnar intensivt medan vi samtidigt försöker anteckna. Framför oss ser vi människor, sittande längs fontänen som är placerad på torgets mitt eller vid de uteserveringar som finns runt omkring oss. Överallt är det människor i rörelse, vissa är passerande med ett annat mål i sikte medan andra har stannat upp för att betrakta omgivningen eller dricka en cortado. I det gassande solskenet beblandas turister från världens alla delar med Barcelonas lokalbefolkning. Namnet på kursen som tagit oss till Barcelona var Den attraktiva staden. Den bestod av 15 högskolepoäng, där tre heldagar i Barcelona var inkluderade, och syftade till att ge oss studenter en fördjupad förståelse för relationen mellan urban form och stadsliv. Intrycken från resan fick vi ta med oss hem till Sverige där vi blev ombedda att göra ett gestaltningsförslag av ett torg i Malmö. Vid kursens slut hade vi fått kunskap om hur vi skulle gestalta Den attraktiva staden. Med en mix av fysisk planering och stadsliv kunde torgen i Malmö bli ett Plaça Reial och Malmö bli Den attraktiva staden. Självklart var detta målet, Malmö skulle ju också vara attraktivt. Vilken stad vill inte vara attraktiv? Samtidigt gjorde resonemanget oss förvirrade, förvirrade kring begreppet attraktivitet. Vad betydde det egentligen? Frågetecken uppstod kring vad den attraktiva staden skulle främja. Vad tillför cortadodrickande människor och fler sittplatser för staden? Hur gör detta Malmö till en bättre stad? 4

5 Innehållsförteckning Del I Introduktion 1.0 Inledning - Attraktivitet, vad är det?... s Syfte... s Forskningsfrågor... s Disposition... s Metod och material... s forskningsfält... s Empiriskt material s Utveckling mot en god stad... s Utvecklingens drivkraft... s Den goda staden... s Den kreativa klassen... s Det föränderliga begreppet stad... s Ideal under 1900-talet... s. 16 Del II Drömmen om den goda staden 4.0 Visionen... s Visionsbilden... s Visionens mål... s Planeringens roll... s Den täta blandstadens ingredienser s Mångfald... s Trygghet... s Stadsmässighet... s Rätt typ av stad... s. 33 Del III Det mångfacetterade begreppet attraktivitet 6.0 Från visionärt mål till praktiskt redskap... s Attraktiva platser och ekonomisk tillväxt s Lockbetet attraktivitet... s Nedsippringseffekten... s Den attraktiva staden ett innanförskap s Den rätta typen av mångfald... s Attraktivitet kluvet mellan vision och praktik... s. 49 Del IV - Reflektion 10.0 Sammanfattning och reflektion... s Slutsats... s Källförteckning... s. 57 Bilaga...s. 60 5

6 Del I Introduktion 6

7 Del I Kap 1. Inledning 1.0 Inledning - Attraktivitet, vad är det? Enligt svenska akademins ordlista betyder ordet attraktiv tilldragande, men inom stadsplanering kan betydelsen av attraktivitet innefatta en mängd olika saker. Ordet används som ett begrepp för beskriva något bra, ett lyckat projekt, och är en ambition hos stadsplanerare och arkitekter att skapa det perfekta. Den attraktiva staden är således en beteckning för drömstaden och viljan att skapa denna. I visioner och plandokument är attraktivitet ofta ett av de högst uppsatta målen. I Malmö stads planstrategi för kommande översiktsplan formuleras ett av de övergripande målen på följande sätt: Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökare och företagsetablering (Malmö stad 2013a, s. 5) Här finns en tanke om att attraktiviteten ska rikta sig till alla människor och att alla - boende, besökare och företagsetableringar, ska få ta del av den. Men attraktivitet kan vara svårt att entydigt definiera. Beroende på vem du frågar kommer svaret vara olika - miljöpolitikern, barnfamiljen, transportföretaget och arkitekten har troligtvis en varierande syn på vad som är attraktivt (Andersson 1998, s. 13). Inom stadsplanering finns föreställningar om vilken typ av planering som är en god stadsplanering och leder till ett allmänt bästa. Kring begreppet attraktivitet finns ett förgivettagande om att ordet ska främja en positiv utveckling. Tre beståndsdelar som anses viktiga för att skapa en välfungerande stad är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Att en attraktiv stad som värnar om det allmänna bästa hänger samman med de tre hållbarhetsaspekterna förefaller självklart, men exakt hur relationen mellan hållbarhet och en attraktiv stad ser ut är mer diffus och diskuteras sällan. Även om begreppet attraktiv stad kan vara mångtydigt, blir det nödvändigt att stanna vid någon definition bland flera möjliga för att komma någon vart (Andersson 1998, s. 22). Att fastställa definitioner av attraktivitet tror vi är viktigt för att förstå varför vi planerar städer som vi gör idag. Genom att titta på samtidens normer och ideal och sätta in dem i en historisk kontext tror vi att man kan komma en bit på vägen. 1

8 Del I Kap 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet attraktivitet tolkas och tillämpas som mål inom stadsplanering. Fokus kommer att ligga på vilka föreställningar som finns kring vad som gör en stad och plats attraktiv. Vidare vill vi med arbetet undersöka vilka värden som främst främjas när det planeras för en attraktiv stad och vilka grupper som begreppet riktar sig till. För att se hur attraktivitet tillämpas kommer vi att studera planering ur ett historiskt perspektiv och titta på vilka ideal som har existerat. Vi kommer att studera hur ideal är kopplade till den goda staden, vilka fysiska och sociala egenskaper av en stad som benämns i positiva ordalag samt hur detta bekräftas i framställandet av visioner. Genom denna undersökning vill vi framhäva vikten av en djupare förståelse för hur attraktivitet används inom planering och hur begreppet styr vår gestaltning av staden. Allt som framställs i bild och ord samt på vilket sätt detta görs formar föreställningar. Det är den som har makten över ordet som bestämmer hur saker och ting uppfattas. Hur stadsplanering framställs diskursivt är således med och skapar de maktförhållanden som finns i stadsrummet. Vår uppsats bidrar genom att upplysa om detta. Med arbetet vill vi därför ifrågasätta självklarheten i användandet av begreppet och den konsensus som råder kring vilka värden som är positiva inom planering. Det är viktigt att ha förståelse för de många faktorer som spelar in i och med användandet av attraktivitetsbegreppet. Vårt sätt att tala om stad och den attraktiva staden anser vi konstruerar föreställningar om vad som hör den attraktiva staden till. Med arbetet vi vill inte i första hand fördöma användandet av attraktivitet som mål utan visa att maktförhållanden existerar och analysera dem. 2

9 Del I Kap 1. Inledning 1.2 Forskningsfrågor För att få svar på vårt syfte kommer vi att lyfta fram företeelser kring stadsideal. Detta för att upplysa om att planering, utifrån ett historiskt perspektiv, haft olika tillvägagångssätt för att nå den goda staden. Vidare vill vi ta reda på vilka följder som kommer med användningen av attraktivitet som mål och på vilket sätt detta formar vårt stadsrum. Med detta vill vi svara på vilka maktförhållanden som existerar kopplat till ideal och användningen av attraktivitet. Vi har därför använt oss av följande frågeställningar: - Hur konstrueras dagens stadsideal i relation till begreppet attraktivitet? - Vilka återverkningar har användningen av begreppet attraktivitet i praktiken? 1.3 Disposition Uppsatsen består av elva kapitel som är uppdelade i fyra delar. Del I inleder uppsatsen, i del II och III analyserar vi vår empiri och i del IV avslutas vårt resonemang med reflektion och slutsats. Nedan specificeras dispositionen. Del I. I denna inledande del presenterar vi ingången till vårt arbete, dels genom syfte och frågeställning och dels genom en presentation av den teoretiska litteraturen som har stått till grund för vår analys. Vi redogör här för vilken metod vi använt oss av att för samla empiriskt material och vilken metod som använts för att analysera detsamma. Med det görs en presentation av vår av tolkning diskurs och diskursteori. I kapitel två presenteras vårt teoretiska ramverk. Här tar vi upp ett sätt att betrakta utvecklingen av staden och vilken roll som planering anses ha i den. Vi vill i denna del lyfta fram planeringens ambition att uppnå visionen om den goda staden och att detta hänger ihop med hur stadsideal konstrueras. Med detta menar vi att vägen att nå den goda staden formar ett ideal att efterfölja. Vi presenterar här två exempel på vägar som tas för att nå den goda staden i dagens planering, stadsmässighet och den kreativa klassen. Vi går sedan vidare med kapitel tre, Det föränderliga begreppet stad, 3

10 Del I Kap 1. Inledning där vi visar att stadsideal liksom det sätt som vi betraktar staden är i ständig förändring. Del II. I uppsatsens del II undersöks och diskuteras på vilket sätt som planering bekräftar attraktivitet som mål och hur detta hänger ihop med dagens ideal. Dagens stadsideal formas dels av de krav som sätts på planering och dels av hur visionen om den goda staden betraktas inom planering. Det är i denna del som vi besvarar vår första forskningsfråga. I kapitel fem, Den täta blandstadens ingredienser, diskuteras vad som innefattar dagens stadsideal och hur blandstaden bekräftas som idealet att efterfölja för att uppnå hållbarhet. Vi diskuterar även vilken roll det som inte tillhör idealet får i diskussionen. Del III. I del III lämnar vi planeringens visionsarbete och går ner på praktisk nivå. Här undersöks hur attraktivitet används i praktiken och vilka återverkningar användningen av attraktivitet som mål ger. Genom detta besvarar vi vår andra forskningsfråga. Vi tar i delen upp attraktivitetsbegreppets roll i stadens ekonomi och på vilket sätt detta formar våra stadsrum. Sedan går vi vidare och diskuterar vilka konsekvenser detta för med sig, vi återkopplar här till konstuktioner av stadsidealet. I denna del redogör vi även för vår sista forskningsfråga. I kapitel nio, Attraktivitet, kluvet mellan vision och praktik, diskuterar vi hur målet attraktivitet således blir ett svårhanterligt begrepp på praktiskt nivå. Del IV. Det tionde kapitlet i uppsatsen finns i del IV. Det är här vi sammanfattar våra argument och diskuterar vad vi har kommit fram till. Här finns en slutsats där vi återknyter till våra ursprungliga tankar och reflekterar kring våra forskningsfrågor. 4

11 Del I Kap 1. Inledning 1.4 Metod och material Språket är en viktig del i hur vi uppfattar världen då det är genom språket vi formar och bemästrar mycket av våra föreställningar om vår verklighet. Genom språket görs världen begriplig. Det är vårt sätt tala om världen som skapar sanningar kring densamma. Detta innebär att makten att forma sanningar om världen ligger hos de som kan bemästra samtalet (Esaiasson et alt 2010, s. 238). Uppsatsen är inspirerad av diskursteorins metoder. Med hjälp av diskursteori har vi undersökt vilka maktförhållanden som begreppet attraktivitet skapar. Detta har vi gjort genom att analysera vilka platsbundna egenskaper som går att koppla samman med begreppet samt vems stad som prioriteras i samband med det. Vår analytiska utgångspunkt är inspirerad av Julia Fredrikssons avhandling Konstruktioner av en stadskärna (2014) och hennes tolkning av Ernesto Laclau och Chantal Moffes definition av begreppet diskurs, vilket de menar är - strukturer av objekt, praktiker och språk som skapar mening (Fredriksson 2014, s. 30). I arbetet har vi vävt ihop hur ideal, begrepp och normer inom planeringsdiskursen skapar föreställningar om attraktivitet. Detta har vi gjort genom att fråga arkitekter och planerare hur de ser på begreppet samt granskat plandokument och en handbok för arkitekter. Detta för att redogöra för vad som är attraktivt i en stad samt varför en attraktiv stad är viktigt. Analysen utgår från socialkonstruktivismen vilket betyder att vi med hjälp av antaganden söker efter förståelse och mönster i verkligheten. En verklighet som vi anser är socialt konstruerad (Cresswell 2003, s. 8). Synen på världen och vilken värld som är den ideala är något som ändras genom historien och beroende av kontext (Fredriksson 2014, s. 28). Detta kopplas i vår uppsats till de ideal som funnits och finns inom stadsplanering. Betydelsen av ett ord, en text, sociala praktiker och fysiska objekt förhåller sig till ett sammanhang (Ibid, s. 30). Beroende på om jag sparkar på ett runt föremål på en gata eller en fotboll på en fotbollsmatch är meningen olika, skriver Fredriksson, även om det fysiska objektet är samma. Det är på grund av att fotbollen ingår i ett system av meningsskapande relationer som objektet blir just en fotboll. De meningsskapande relationerna är socialt konstruerade och existerar inte på grund av materiella förhållanden. Det är dessa systematisk meningsskapande 5

12 Del I Kap 1. Inledning relationer som diskursteorin menar med diskurs. En diskurs och vad dess betydelse innefattar kan i ett visst sammanhang uppfattas som helt självklar och absolut, men det innebär inte att de är objektiva sanningar om verkligheten (Ibid, s. 31ff). Det är utifrån denna bakgrund som vi har valt att undersöka användande av attraktivitetsbegreppet. Vi kommer med hjälp av vår tolkning av diskursteorin analysera begreppet i relation till hur det betraktas och vilket innehåll ordet fylls med i planeringsdiskursen. Som hjälp i vår analys har vi valt att använda oss av begreppet diskursiv nod. Diskursiva noder är punkter i diskursen kring vilken andra punkter och diskurser ordnar sig. Det vill säga, de är element inom diskursen som är extra viktiga för formandet av den. En diskursiv nod kan ses som en nyckelpunkt i ett nät kring vilket andra begrepp formar sig och hjälper till att skapa betydelse för noden (Bergström & Boréus 2012, s. 367). Tillsammans bildar dessa en ekvivalenskedja, eller argumentationskedja, som visar hur begreppen binds ihop till varandra (Ibid, s. 373). Attraktivitet ser vi som en del i argumentationsskedjan där begreppet tillsammans med andra noder i planeringsdiskursen skapar det som idag uppfattas som stadsideal. Nedan syns en diskurs (blåa fältet), diskursen innefattar begrepp (Xxx) och extra betydelsefulla begrepp för diskursen beskrivs som nodalpunkter (diskursiva noder). Tillsammans bildar begreppen en argumentationskedja. Källa: Anders Rignér 6

13 Del I Kap 1. Inledning Bildkälla: Malmö Stad 2013a I bilden ovan presenteras de strategier som Malmö stad har för en attraktiv och hållbar stad. Vi lägger i arbetet mest fokus på de inringade strategierna vilka är diskursiva noder i diksursen som konstruerar Malmös attraktiva stad. Om en diskursiv nod fixeras på alternativa sätt kan den få, och får troligtvis, en annan betydelse (Fredriksson 2014, s. 34). De noder eller element inom diskursen som är öppna för olika betydelser kan beskrivas som flytande signifikanter. De är diskursiva noder som går att fylla med olika betydelse i olika diskurser, eller samma diskurs (Bergström & Boréus 2012, s. 366f). 7

14 Del I Kap 1. Inledning Nedan syns hur en diskursiv nod kan tillskrivas olika betydelser i olika diskurser. Källa: Anders Rignér En viktig del av disksursteorin är synliggörandet av maktförhållanden (Bergström & Boréus 2012, s. 356). Inom diskursteorin så anses det att makten i sig är produktiv och en del i skapandet av diskurser, identiteter och sociala relationer. [maktbegreppet] sätter inte fokus på vilka individer som innehar potentiella maktmedel, utan vad makt gör, hur de som underordnas faktiskt drabbas av makten (Fredriksson 2014, s. 36). Med denna inriktning vill vi visa vad som faktiskt händer när attraktivitet används som mål, bortsett från de goda intentioner som finns omgivet begreppet. 1.5 Forskningsfält Som stadsplanerarstudenter under ämnet Byggd miljö undersöker vi staden ur ett tvärvetenskapligt perspektiv där vi intresserar oss för staden både som socialt fenomen och fysisk struktur. Vår uppsats har en ambition att studera diskussioner kring stadsbyggnad och arkitektur med utgångspunkten att föreställningar om dessa kan ge sociala effekter. De författare av den teoretiska litteratur vi använt är arkitekter, kulturgeografer, ekonomer och statsvetare vilket gör att vi har analyserat staden utifrån flera olika skolor. Mycket av den litteratur vi använt oss av hänvisar till varandra och vi är medvetna om att detta har påverkat vårt sätt att betrakta staden (Bergström & Boréus 2012, s. 402). 8

15 Del I Kap 1. Inledning 1.6 Empiriskt material Vårt empiriska material har vi avgränsat till att främst fokusera på Malmö stad. Detta för att vi såg en fördel i att vi har förkunskaper om Malmös planering och att vi själva bor i staden. Materialet består av intervjuer med planerare och arkitekter som är aktiva i Malmö, plandokument från Malmö Stad och annat relevant material. Vi använder oss även av material från intresseorganisationen Sveriges Arkitekter. För att få en bild av hur attraktivitet tillämpas har vi gått igenom dokument och visioner från Malmö stad för att se i vilka sammanhang ordet används och vilken planering begreppet syftar till att uppnå. Då Malmös nya översiktsplan ännu inte är antagen har vi istället utgått från planstrategin för den nya översiktsplanen, detta för att få så aktuell information som möjligt. Vi har även använt oss av två utgivna tidningar av stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, Planering i Malmö nr 2 och för att få en bredare bild av hur diskursen inom planeringen ter sig. För att visa hur Sveriges Arkitekter vill att arkitekter och planerare ska tillämpa attraktivitet har vi använt oss av Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok från Sveriges Arkitekter (2008) skriven av Erland Ullstad. Boken visar hur attraktivitet görs till ett viktigt verktyg i en strävan att skapa en hållbar stad. Arkitekter och planerare är nyckelpersoner i utformandet av visioner och i implementering av mål. Även om planerare är byråkrater likt kugghjul i samhällets maskineri och ska följa order så är de aldrig neutrala (Westin 2010, s. 29). En plan eller vision kan aldrig realiseras utan en planerare eller arkitekt som mellanhand. Genomförandet av en plan är också alltid färgad av den planerare som förverkligar den och hur den tar sig an de mål som är uppsatta. Vi har därför valt att göra intervjuer för att få en vidare syn och tolkning på attraktivitetsbegreppet än det som går att utläsa i planer. Intervjuer Vi anser att intervjuerna varit viktiga för att få en bild av hur attraktivitet betraktas och tillämpas i praktiken och för att lyfta fram det som inte går att tyda genom plandokument. De fyra intervjuade valdes för att få en bred bild 9

16 Del I Kap 1. Inledning av hur begreppet attraktivitet används. De är alla verksamma i Malmö, som arkitekter eller landskapsarkitekter, inom privat och offentlig sektor. Intervjuerna vi genomfört är en form av samtalsintervjuer som varat i ca minuter. Under intervjuerna har vi haft en öppen dialog där de vi intervjuat fått svara på frågor utan fasta svarsalternativ (Esaiasson et al 2010, s. 258 & 302). Frågorna har vid de olika intervjutillfällena varit av liknande karaktär om än inte exakt samma (se bilaga). Intervjuerna har spelats in och transkriberats efteråt. Frågorna vi ställt har rört sig kring attraktivitet inom stadsplanering, vad attraktivitet som mål i planer och projekt ska främja och hur de intervjuade förhåller sig till begreppet i sitt arbete. I samband med intervjuer finns alltid en risk för att vårt, författarnas, deltagande som intervjuare är med och påverkar de svar vi får på frågorna. De frågor som ställs är alltid med och påverkar och formar diskussionen (Esaiasson et alt 2010, s. 301). Svaren från intervjuerna bör därför kritiskt analyseras. De intervjuade kan medvetet ge ett svar som de tror att vi söker eller ge oss svar som gör att de framstår på ett visst sätt. Dessutom påverkas vår tolkning av svaren av våra värderingar och egna uppfattningar om attraktivitetsbegreppet, något vi haft i åtanke (Thurén 2007, s 103). Under intervjuerna lade vi märke till att nya tankar kring attraktivitet väcktes hos informanterna. Naturligtvis handlar det om en form av konstruktion det också. Vi frågar om vissa saker, på ett visst sätt och får vissa svar. Vi har utgått från en kritisk granskning av materialet som vi induktivt analyserat för att skapa en mer teoretisk bild (Tashakkori & Teddlie 2009, s 70). Genom användningen av attraktivitet som en diskursiv nod har vi utläst centrala teman och gemensamma drag i det empiriska materialet. Dessa har använts som stöd i vår analys och satts i relation till konstruktionen av stadsidealet. Detta sätt går att jämföra med en deduktiv analys som istället utgår ifrån ett redan existerande ramverk där forskning ofta bevisar eller motbevisar en hypotes (Ibid, s 23ff). 10

17 Del I Kap 2. Utveckling mot en god stad 2.0 Utveckling mot en god stad Dalia Mukhtar-Landgren skriver i Planering för framsteg och gemenskap (2012) att det finns en underförstådd uppfattning inom planering att om en gör si så kan detta leda till så. Stadsplanering ses därför som ett medel för att uppnå högt uppsatta mål och förverkliga visionen om den goda staden (Mukhtar- Landgren 2012, s.96f). Vi anser att det därför finns en stark koppling inom planering mellan användandet av attraktivitetsbegreppet och strävan efter visionen. Genom att planera för attraktivitet finns det en tanke att vi till slut kommer uppnå en stad som motsvarar visionen. I strävan efter en hållbar stad är planering av staden ett viktigt verktyg, om det planeras på rätt sätt kommer vi att uppnå ett hållbart samhälle. Det uppkommer därför vissa riktlinjer för hur stadens utformning ska se ut för att detta ska uppnås på bästa sätt. Riktlinjerna för utformningen är det som vi anser är ideal. Sara Westin skriver i avhandlingen Planerat, alltför planerat - En perspektivistisk studie i stadsplaneringens paradoxer (2010) att antagandet om att en vision automatiskt leder till en verklighet är ett problem inom planering. Hon menar att det skapar ett stort glapp mellan vision och den verkligheten som existerar (eller kommer att existera). Det som eftersträvades i visionen kan i den färdiga stadsbebyggelsen vara omöjligt att urskönja (Westin 2010, s. 20). Vi har använt Westins teori för att se huruvida visionen om den attraktiva staden faktiskt skapar den attraktiva staden i praktiken. Vi kommer med detta tankesätt inte fram med ett konkret svar då vårt syfte inte är att mäta huruvida staden är attraktiv eller inte. Vi har istället haft det med oss när vi ser på vad planerare vill att den attraktiva staden ska främja och i relation till vad användandet av begreppet gör i praktiken. 2.1 Utvecklingens drivkraft I uppsatsen har vi med hjälp av diskursanalysen metoder fastställt hur stadsrummet formas efter ideal. Därför vi vill diskutera hur och varför ideal konstrueras. Vi har använt oss av Mukhtar-Landgrens bok där hon beskriver hur utvecklingen av ideal, och vad som ses som rätt och riktigt, formas efter de framsteg som sker i historien (Mukhtar-Landgren 2012). Det som är önskvärt i olika tider anser vi därför påverkas av sin tids diskurs. 11

18 Del I Kap 2. Utveckling mot en god stad Inom västerländsk kontext ses historien som en linjär utveckling av framsteg, ofta föranlett av ett förfall. Förfallen ses som tillfälliga misslyckanden i utveckling och kan ofta fungera som avstamp mot nya framsteg (Mukhtar- Landgren 2012, s. 80). Även utvecklingen av våra städer kan ses på med detta synsätt. Vi har tagit oss framåt i utvecklingen, i stora drag, från jordbrukssamhället via industrisamhälle till dagens kunskapssamhälle. Detta har vi gjort via både framsteg och förfall. Ett exempel på detta är industrialiseringen under 1800-talet. Genom framsteg inom teknik kom nya försörjningsmöjligheter och nya arbetstillfällen i stadens fabriker. Detta gjorde att fler människor flyttade från landsbygden in till städerna för att vara en del av produktionen. Den snabba urbaniseringen som skedde i och med detta skapade dock en boendemiljö där ohälsosamma förhållanden rådde och som tillsammans med fattigdom ledde till epidemier och härjande bränder. Den teknologiska utvecklingen som fick folk att flockas till staden ledde således till ett förfall i form av trångboddhet och risker för invånarna. Det som gjorde staden tilldragande, och således utifrån den aspekten gjorde den attraktiv, var det som så småningom också bidrog till att den blev olidlig att leva i. Att få in luft och renlighet blev en nödvändighet och därför även ett avstamp för en ny typ av planering där prioritet var att minska sjukdomar och undvika bränder (Björk m.fl. 2008, s 20ff). I glappet mellan vad vi har och vad vi vill uppnå finns en drivkraft att komma längre, nå nya framsteg. Det finns ett förhållande mellan dåtid och nutid utifrån vilka framsteg vi åstadkommit (den stad vi skapat) och en relation mellan nutid och framtid utifrån vad vi vill åstadkomma (den stad vi vill skapa) (Mukhtar-Landgren 2012, s. 79f). Planeringen av staden hänger således starkt ihop med vårt sätt att betrakta staden och vilka ideal som förekommer - historiskt sett, just nu och vad vi vill ha för stad i framtiden. En diskussion kring den attraktiva staden och användandet av begreppet attraktivitet inom planeringsdiskursen går därför inte att ha utan att lyfta fram staden historiskt sett och de trender och ideal som förekommer idag. 12

19 Del I Kap 2. Den goda staden 2.2 Den goda staden För att få stöd i vår analys av dagens stadsideal har vi använt oss av Moa Tunströms avhandling På spaning efter den goda staden: Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion (2009). Avhandlingen tar upp hur dagens stadsideal konstrueras av och i relation till stadsutvecklingstrender (Tunström 2009, abstract). Tunström för en diskussion kring begreppet stadsmässighet. Stadsmässighet refererar till en unik atmosfär som existerar i den goda staden och är en kombination av byggd miljö och egenskaper av social karaktär som till exempel ett rikt folkliv. Genom Tunströms analys lyfts begreppet fram som ett verktyg i planering för att uppnå dagens ideal. Inom planeringen anses stadsmässighet kunna skapas genom en stadsbebyggelse med en specifik bebyggelsekaraktär präglad av tät stad i kvartersstruktur. En stämning eller ett så kallat socialt klimat där en känner stadens puls är också viktigt. Tunström kritiserar användningen av stadsmässighet inom planering då hon anser att det är problematisk när begreppet framställs i enbart positiva ordalag. När stadsmässighet används odelat positivt anser hon att det som inte kopplas samman med begreppet förminskas. Närliggande begrepp till konstruktionen av stadsmässighet är attraktiv, levande, mångfald och mötesplats (Ibid, s. 100). Parallellt med diskussionen om stadsmässighet tar hon upp begreppet stad och vilka fysiska och sociala aspekter som inkluderas och lyfts fram i samband med planering av stad. Vi har använt begreppet stadsmässighet som ett viktigt begrepp då vi anser att det binder ihop visionen om den goda staden med begreppet attraktivitet. I slutändan är det denna atmosfär som, tillsammans med andra diskursiva noder vi analyserar, används för att bekräfta vad som är den goda staden. Hennes resonemang kring stadsmässighet har därför varit vägledande i vårt sökande efter svar på vilka egenskaper som inkluderas i begreppet attraktivitet. 13

20 Del I Kap 2. Den goda staden 2.3 Den kreativa klassen För att koppla attraktivitet till hur planerare ser på stadens utveckling använder vi oss av Richard Florida och hans teori om den kreativa klassen. Den kreativa klassens framväxt (2006) har kommit att fungera som en manual i stadsutvecklingsarbete och är därför starkt kopplad till vår analys (Fredriksson 2014, s. 68). Florida skriver att utvecklingen mot framsteg drivs av en ny samhällsgrupp, den kreativa klassen, vilken utgörs av människor i kunskapsintensiva kreativa branscher. Oavsett om människorna i den kreativa klassen är ingenjörer, designers eller konstnärer värdesätter de alla samma saker - kreativitet, individualitet, mångfald och kompetens. Enligt Florida utgör den kreativa klassen en minoritet i samhället men eftersom deras inkomster vanligtvis är betydligt högre än den ordinära medborgarens bidrar de i större utsträckning till den ekonomiska tillväxten (Florida 2006, s. 35ff). Det är på grund av tron på den kreativa klassen som ekonomisk ackumulator som många städer använder sig av Floridas teorier i stadsutvecklingsarbete (Fredriksson 2014, s. 68). På grund av sin inflytelserika roll i samhället anser Florida att den kreativa klassen har blivit vår tids normsättare. Normerna präglas av individualism, självförverkligande och öppenhet och motsätter sig homogenitet, likriktning och viljan att passa in (Florida 2006, s. 35ff). Florida skriver att den kreativa klassen söker sig till städer med ett stimulerande stadsliv, städer präglade öppenhet, tolerans och mångfald. De söker en bekväm nörd -stad, där de kan uttrycka sig och få bekräftelse, skriver han (Florida 2006, s. 38). En mångfald av människor är en nödvändighet för platser som vill attrahera den kreativa klassen. Det innefattar en mångfald av olika etniciteter, åldrar, med olika sexuell läggning eller alternativa yttre i en blandning som ger staden en unik känsla av äkthet (Ibid, s. 271). En viktig aspekt för att göra staden attraktiv för den kreativa klassen är ett stort utbud av mötesplatser, anser Florida. På mötesplatser ska de kunna ta del av samhällets sociala liv och interagera med varandra. Detta är inte hemmet eller arbetet utan platser nere på gatan såsom till exempel caféer eller restauranger. Det kulturella livet är viktigt för den kreativa klassen och därför är kulturella evenemang som teater, konstinstitutioner och musikevenemang viktiga för att 14