BIBELNS EGET BUDSKAP NÅGRA STUDIER AV HUGO ODEBERG STOCKHOLM SVENSKA KYRKANS DIAKONISTYRELSES BOKFÖRLAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIBELNS EGET BUDSKAP NÅGRA STUDIER AV HUGO ODEBERG STOCKHOLM SVENSKA KYRKANS DIAKONISTYRELSES BOKFÖRLAG"

Transkript

1 BIBELNS EGET BUDSKAP NÅGRA STUDIER AV HUGO ODEBERG STOCKHOLM SVENSKA KYRKANS DIAKONISTYRELSES BOKFÖRLAG 3

2 Datorversion 2003 Originaltryck: AKTIEBOLAGET TRYCKMANS, STOCKHOLM

3 FÖRORD Professor Hugo Odebergs 60-årsdag har Diakonistyrelsens Bokförlag velat uppmärksamma med att publicera en samling studier kring temat Bibelns eget budskap. Hugo Odebergs många elever och vänner, som funnit glädje och uppbyggelse i studiet av Skriften vid kvällssena eller vanligen morgontidiga sammankomster i Lund, tidskriften Erevnas läsare i och utom Sveriges land och de stora grupper av vårt folk, som lärt sig uppskatta Hugo Odeberg som föreläsare i olika sammanhang eller nått kontakt med honom via radiokyrkan, kommer här att med glädje det tror vi återfinna hänvisningar till tongångar och tankesammanhang i Skriften, som det är Hugo Odebergs säregna gåva att kunna uppfånga och återge på ett sätt som icke avskräcker från utan eggar till fortsatt studium av Bibelns eget budskap. Lund 29 april R. Qwarnström. 5

4 6

5 DEN NYTESTAMENTLIGA GUDSTJÄNSTEN Jesus besökte ju regelbundet synagogan, som vi kan läsa om t.ex. i Lukasevangeliets fjärde kapitel: Jesus i Nasarets synagoga. Han godkände således denna gudstjänst, som där försiggick och hölls, och det är att märka att Jesus aldrig har på något sätt klandrat denna gudstjänst eller denna gudstjänstform. Det är alltså en stor skillnad mellan Jesu ställning till fariséerna, som det ju ofta är sammanstötningar med och som är fientliga mot Honom, och Hans ställning till själva synagogans gudstjänstform. I och med det att Jesus deltager i denna gudstjänst, så har Han i själva verket icke bara godkänt den såsom någonting tillfälligt, för den tiden nyttigt, utan angivit att den är en gudomlig stiftelse, en gudomlig gåva. Och efter Hans undervisning om denna sak, tydligtvis, så har apostlarna förfarit på samma sätt. Det är allmänt bekant och erkänt att den första kristna gudstjänsten helt var uppbyggd i den israelitiska synagogans form. Man skulle alltså rent av kunna säga: den kristna synagogan. T.ex. när vi tänker oss hurusom Paulus, när han kom till en ny ort på sina resor och där fann en judisk församling, så uppsökte han alltid först denna, deltog i deras gudstjänst och talade där. Och det var först sedan män, förmodligen främst ifrån det fariseiska partiet, lyckats utdriva honom ur församlingen, som han lämnade synagogan. Då grundades, såsom t.ex. skedde i Korint, en egen kristen församling, men den gudstjänst, som man firade i denna kristna för- 7

6 samling, var samma gudstjänst som firades i den israelitiska synagogan. Det är vissa huvuddrag som är att lägga märke till, vilka är genomgående för varje gudstjänsttillfälle. Vilka var nu huvudgudstjänsterna? Man kan säga att det var de dagliga gudstjänsterna, som en gång i veckan fick sin särskilda rika utformning på Sabbaten, på vilodagen. Men principiellt skulle man fira gudstjänst, vända sig till Gud, varje dag. Och då var det minst tre gånger om dygnet, den s.k. morgonbönen, helst vid solens uppgång, middagsbönen och aftonbönen vid solens nedgång. Men man hade också möjlighet till flera än så. Att tre räknades som det minsta, det hänförde man till det ordet som står i den 55:e psalmen, där bedjaren säger:»afton, middag och morgon beder jag och ropar till Herren». Men så hade man också sådana psalmord som talade om huru man bad sju gånger om dagen. På Sabbaten var det vanligtvis fyra gudstjänster. Och så kommer naturligtvis de särskilda högtiderna, sådana som påsk, pingst, lövhyddohögtid, vilka omfattar flera dagar och har sin särskilda rika utformning. Det är naturligtvis rik variation mellan de olika gudstjänsterna. Men det är dock vissa huvuddrag som alltid återkommer, och dessa huvuddrag har vi kanske klarast i den vanliga morgonbönen. Denna har följande huvudavdelningar. Den första, det varmed man började på Jesu och apostlarnas tid, det är de s.k. lovsångerna; de kallades med ett arameiskt ord för Pesuké de Zimrá. Kärnan i dessa är de s.k. hallelujapsalmerna, det vill säga psalmerna 145 t.o.m. 150, alltså de sex sista psalmerna i Davids Psaltare. Och utav dessa var då den 145:e psalmen den som man under alla omständigheter hade med. Om någon var på resa eller stadd på flykt och alltså inte hade mycken tid, så läste han ändock den 145:e psalmen på morgonen. Och denna 145:e psalm, liksom de föl- 8

7 jande, är också typisk för lovsångernas uppbyggnad i allmänhet. Den börjar med att man lovar Gud såsom alltings Skapare, universums Skapare och Herre och Uppehållare. Det är den form av lovsång som kallas med en hebreisk term för Tehillá. Psalmen heter också och kallas i vår Bibel Tehillá le Davíd, lovsång av David. Detta innebär nu först att man ställer sig i betraktan och tillbedjan inför skapelsen och Skaparen, inför Gud såsom Skaparen och Uppehållaren, den i vilkens hand hela universum är. Därnäst kommer betraktandet utav Guds handlande med människorna genom tiderna ifrån begynnelsen, ifrån det att Han skapade dem, hade hand om dem, genom syndafallet och sedan hela vägen. Och det som man då säger och beder, det är en tacksägelse, ett tack. Det är inte klagan över livets olyckor och besvärligheter och all den nöd som har gått genom historien, utan det är Guds underfulla barmhärtighet och nåd. Liksom den fromme prisar Gud för skapelsens verk, så tackar han vidare för Guds nåd och godhet emot människors barn.»alla dina verk, Herre, skola tacka dig, och dina fromma skola lova dig.» Och i detta ingår nu denna tacksamhet, djupast sett tacksamheten för Guds frälsningsverk. Hans kärlek till människors barn, varmed Han vill frälsa dem och föra dem åter till sig.»nådig och barmhärtig är Herren, långmodig och stor i mildhet och trofasthet.» Det är den grundtonen som kännetecknar Guds handlande. Och Hans frälsningsverk sedan, det uttryckes framför allt med sådana ord som dessa:»herren uppehåller alla dem som falla, och uppreser alla dem som nederslagne äro», såsom det står här i den 145:e psalmen. Detta återkommer i den 146:e psalmen:»herren, Han uppreser alla dem som falla, Han löser de fångna, Han gör de blinda seende». Detta är uttrycket för frälsningen, Guds frälsningsrådslut, som sträcker sig ända ifrån begynnelsen till nuet och till framtiden. Såsom det står i Jesajas 61:a kapitel, och det är 9

8 ju lärorikt att här tänka på att när Jesus, vid detta sitt besök i synagogan, om vilket vi nyss talade och erinrade, enligt Lukas fjärde kapitel, just karakteriserar sitt verk såsom en uppfyllelse utav sådana profetiska ord som detta, som talar om att lösa de fångna och upprätta dem som äro nedslagna och krossade o.s.v. Grundtonen är tacksamhet, lovprisning, glädje i Herren. Vi har alltså redan ifrån denna början just Evangeliet. Och så riktar den fromme sin blick framåt mot fullkomningen. Hela morgonbönen är en lovprisning för detta som varieras just i dessa sex psalmer, tills det slutar med den 150:e psalmens, det vill säga Psaltarens sista psalms sista ord:»allt det anda haver, love Herran, Hallelujá.» Det är alltså den första avdelningen. En motsvarande första avdelning med lovsång har tydligtvis även funnits i aftonbönen, där med kortare lovprisningar. Det är den 134:e psalmen:»loven Herren alle I Herrens tjänare som stån i Herrens hus om natten. Lyften edra händer upp mot himmelen, mot Hans heliga berg och loven Herren.» Vi kan här lägga märke till ett huvuddrag som genomgår varje gudstjänst, även varje avdelning, nämligen det, att man ställes som vi kan säga, inför de stora perspektiven utifrån nuet. Till de väldiga perspektiven utvecklas nuet. Här och nu, alltså låt oss säga på morgonen, på denna plats där jag nu är, vid solens uppgång, så erinrar sig den fromme bedjaren tidernas morgon, när det hette:»varde Ljus», och hela universum skapades. Man förstår vad detta betydde, att således börja dagen med en sådan erinran om tidernas morgon och liksom få se ut över hela universum och hela historien. Detta skänker åt nuet fördjupning, intensitet. Allt är i Guds hand, från begynnelsen till slutet. Så är det ju också perspektivet ifrån höjden till djupet, eller ifrån djupet till höjden. Djupet består, kan vi säga, i människans mörker, det djupaste förfallet, nöden och lidandet som finnes här på jorden, och höjden är den himmelska härligheten. 10

9 De mötas också. Man ser djupet och man lyftes upp i erinran om den himmelska glansen och härligheten. Detta var den första avdelningen. Den andra avdelningen börjar med en bön som är formad efter Jesajas 45:e kapitel, som prisar Herren såsom Skaparen utav eller bildaren utav Ljuset och Skaparen utav mörkret. Det heter på hebreiska Joser Or, bildaren utav Ljuset, danaren utav Ljuset, och därför kallas denna bönen också för Joser Or. Han»som danar ljuset och skapar mörkret, som Frid giver och skapar det onda, Herren, som gör allt» (Jes. 45:7). Alltså här ställes man åter inför Skaparen, inför hela världens Konung, som skapat allt och som uppehåller allt och var dag förnyar skapelsens verk. Och så kommer därnäst en erinran om den himmelska härligheten, således att den gudstjänstfirande församlingen eller den enskilde bedjaren liksom blir upplyft till den himmelska gudstjänsten. Och omvänt, den himmelska gudstjänsten liksom sänker sig ned över den jordiska gudstjänsten. Det är erinran om änglarna, som göra Guds vilja och som lova Honom med sin kör i vars höjdpunkt är det trefaldiga Helig:»Helig, Helig, Helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av Hans härlighet», ur Jesajas sjätte kapitel, på vilket det svaras med:»prisad vare Herrens härlighet ifrån sitt rum.» Vi ser att det trefaldiga Helig är en tillbedjan i högsta sällhet, alltså, där himmelen sänker sig ned till den gudstjänstfirande skaran, den må vara stor eller liten. Här kan vi erinra oss Jesu ord, där Han själv säger:»varest två eller tre äro församlade i mitt Namn, där är jag mitt ibland eder.» Det är alltså detta avgörande som vi upprepar igen, att man alltid står inför detta alltomfattande perspektiv. Såväl perspektivet ifrån början till slutet, ifrån skapelsen genom tiderna, till fulländningen, som ifrån djupet till höjden, ifrån höjden till djupet. I varje bön, kort eller lång, om det är en sabbatsgudstjänst eller en speciell högtid, eller en vardagsbön, finns alltid detta med. Det finns 11

10 ingen gudstjänst, ingen bön, ägnad uteslutande åt något speciellt ämne. Utan början och slutet, begynnelsen och änden, höjden och djupet finns med i varje bön. Eftersom gudstjänsten återspeglar den Heliga Skrift, är den uppbyggd efter denna. Och det är nu det drag som vi härnäst kommer till och har att observera. Det har redan framgått därutav att man börjar gudstjänsten med dessa hallelujápsalmer ( ); det är helt Skriftens ord. Den nyssnämnda början på den andra avdelningen Joser Or, är ur Jesajas 45:e kapitel. Och bakom varje uttalande t.ex. i Nya Testamentet, är det nu på samma sätt. Där ligger grundkänslan utav Gud som Skaparen. Givetvis kommer det speciella ämnen in. Påsken har sitt särskilda ämne, pingsten sitt, varje vecka, varje sabbat sin särskilda text. Men det som är det väsentliga och viktiga här, det är just detta, att vilket som än är den speciella texten för dagen, så kommer denna först sedan man ställts inför detta stora perspektivet, ställts inför tidernas morgon, ställts inför mänsklighetens djupa nöd och inför den himmelska gudstjänstens härlighet. Att det är med varje gudstjänst någonting speciellt, det är givet. Som sagt, särskilda texter för olika veckor och olika högtider. Men det är också alltid olika människor som firar gudstjänst, och gudstjänsten består ju inte bara av orden som förekommer, utan även av människorna som tar del i den. De bönesuckar som uppsändas är olika för varje tillfälle. Gudstjänsten består i själva verket alltigenom av Skriftens ord. Och där finner vi när vi nu går till det nästa, det som kommer efter det trefalt Helig i den andra avdelningen. Efter det trefalt Helig läses nämligen detta:»hör Israel, Herren vår Gud, Herren är En, och Han har sagt: Jag är Herren, din Gud. Du skall inga andra gudar hava för mig.» Så läses nu här de tio budorden. Varje gång läser man de tio budorden med deras sammanfattning:»du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt för- 12

11 stånd och du skall älska din nästa såsom dig själv.» Denna sammanfattning, som Jesus själv hänvisar till, den läste man således dagligen och hörde man dagligen. Och denna andra avdelning avslutas med sådana verser ur den Heliga Skrift, som talar just om den stora gåvan utav Guds Ord, och att detta är fast och beståndande, sant och visst. Denna avslutning utav andra avdelningen kallas därför också Eméet we jassib, de hebreiska orden för sant och visst, fast och beståndande (är Herrens Ord).»Är icke mitt ord likasom en eld, säger Herren, och såsom en hammare, den berg sönderslår? (Jer. 23: 29). Därmed är den andra avdelningen slut. Nu förefaller det ju således utav det som hittills sagts, som om det uteslutande skulle ha varit fastställda böner. Alltså ett fast ritual, utanför vilket man icke gick. Detta är inte alldeles riktigt. Om man skall karakterisera den urkristna gudstjänsten ur denna synpunkt, så får man säga att den varken kan sägas vara en gudstjänst med helt fria former eller en som är bunden helt och hållet av bestämda former. Utan det är liksom båda delarna. Var man än var, och i vilket land man än firade sin gudstjänst, så började man med vissa bestämda psalmer, t.ex Men det fanns utrymme för nya böner och för vad vi skulle kunna kalla för privata böner, eller för gemensam bön i något särskilt läge eller något församlingens eller stadens eller ortens behov. Och särskilt är då att märka att dessa fria böner, som man antingen kunde bedja högt, eller bedja i stillhet, tyst för sig själv, så att säga mellan avdelningarna, de var också formade efter Skriftens ord. Vi kan här som exempel på en sådan privat bön eller privat lovsång erinra om Marias lovsång i början utav Lukasevangeliet. Detta är ju någonting alldeles speciellt för henne vid ett speciellt tillfälle. När vi ser vad hon där säger, såsom något som kommer ut ur hennes eget hjärta, det är alltså hennes egna ord, så är det Skriftens ord som blir det som ger uttryck för vad hon känner. Det är här en 13

12 viktig synpunkt att lägga märke till. Man uppfattade icke läget så, t.ex. vid en lovsång, att Gud hade gjort någonting gott och det var det Han hade bidragit med, och sedan kom människan och bidrog med sitt, nämligen tacket eller lovet. Eller omvänt så att människan kom med sitt eget och bad om något och sedan kom Gud med sitt, uppfyllelsen utav det. Utan grundtanken är denna att allt kommer ifrån Gud, alltså även de böner och de lovsånger som den fromme beder, har han fått ifrån Gud. För detta användes också ett bibelcitat, nämligen ur 1 Krön. 29. Där talas det ju om hurusom David välsignade Herren, prisade Herren, ja, välsignade står det ordagrant, inför hela församlingens, menighetens åsyn, och så heter det där:»ur din hand giva vi åt dig.» Det gäller om allting, säger man ju alldeles riktigt. Det gäller alltså även om det som vi ger i form utav lovsång och bön, orden varmed vi lova, att de komma ifrån Honom.»Ur din hand giva vi åt dig.» Och det gäller alla tider.»vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke,» säger Paulus,»men Anden manar gott för oss med outsägliga suckar.» Således kommer här något som också uttryckes i Skriften själv med ett annat egendomligt uttryck, en ny sång. Det talas ofta om en ny sång.»en ny» skulle ju vara något som är skilt från och olikt det gamla. Men vi har många nya sånger i t.ex. Psaltaren. Och innehållet i dessa nya sånger är alltid de gamla orden. Se t.ex. psalmerna 96, 98 och en utav hallelujápsalmerna, 149, som kallas för en ny sång i själva överskriften. Vad är då en ny sång? Det är en sång som innehåller de ämnen och de ord som förut är givna, således upprepning av det eviga temat. Och så finner vi beteckningen en ny sång i Uppenbarelseboken. Det ansluter sig till det som där säges om det nya, t.ex. Upp. 5:9, sådant som sammanfattar vad som är sagt i evangelierna över huvud taget, t.ex. Upp. 14:3. Alltså är det verkligen en ny sång, men den nya sång som på nytt gör det levande som man fått av Gud förut. Det är alltså det stora per- 14

13 spektivet här, och det berövar den enskilda människan varje känsla av egen vikt och betydelse. I stället utlöser det lovsång och oändligt tack. Den tredje därnäst kommande avdelningen kallades för bön i inskränkt mening, alltså på hebreiska Tefillá och på grekiska prosevché. Och denna bön är principiellt en fri bön, men det är vissa bestämda bönepunkter. Vilka voro dessa? Ja, det vet vi vilka de punkter voro som Jesus där bad och lärde sina lärjungar att bedja. Ty vi har utav Jesus just i våra evangelier en formulering utav denna fria bön, det är just denna avdelning i gudstjänsten som Han formulerade då lärjungarna kom till Honom och sade:»johannes Döparen har lärt sina lärjungar proseúchestai», alltså en formel för denna tredje avdelningen i gudstjänsten,»lär även du oss att bedja», och då gav Han dem denna korta formulering utav bönepunkter som vi sedan känner som Fader vår. Alltså i den urkristna gudstjänsten var det naturligt och självklart att man, när man kommit hit i gudstjänsten, bad Herrens bön: Fader vår som är i himmelen. I denna bön ingick nu återigen det trefalt Helig. Det får sin plats efter den bönepunkt som Jesus så har formulerat:»helgat varde ditt Namn.» Efter»Helgat varde ditt Namn» står man då inför den himmelska gudstjänsten med det trefalt»helig, Helig, Helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av Hans härlighet. Prisad vare Herrens härlighet ifrån sitt rum». Och då är det naturligt att man får som nästa punkt den utav Jesus formulerade:»tillkomme ditt Rike. Ske din vilja såsom det är i himmelen», vid den himmelska gudstjänsten och änglarna,»så ock på jorden». Det är känslan utav det översvinnligt stora från Gud, som fullkomligt här också utplånar den egna människan, så att hon blir fylld av tack och lov. Och detta Fader vår avslutas med en tacksägelse, ungefär den som vi har fått bevarad i formen:»ty Ditt är Riket, och Makten och Härligheten i evighet», och så därefter välsignelsen, den aronitiska, 15

14 översteprästerliga välsignelsen:»herren välsigne dig och bevare dig», och som sedan, låt oss säga i en paulinsk församling, avslutades med en sådan välsignelse som Paulus formulerar:»vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes gemenskap vare med eder alla.» Det fjärde, det som kommer därnäst, det är syndabekännelsen. Det är märkligt, anmärkningsvärt att syndabekännelsen kommer icke, såsom i den svenska högmässan, i början utan den kommer sedan bedjaren, eller den gudstjänstfirande församlingen fått tacka och lova och få så stor nåd över sig. Det är inte så att han först beder om syndernas förlåtelse, för att sedan få rättighet att ta emot nåden, utan han tar emot nåden, den överflödar, och under den bekänner han sina synder. Även detta sker genom någon psalm ur Psaltaren eller Profeterna, t.ex. någon utav botpsalmerna. Låt oss tänka t.ex. den 130:e psalmen:»ut ur djupen ropar jag till dig, Herre Herre hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud. Om du, Herre, vill tillräkna missgärning, Herre, vem kan då bestå? Men hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.» Det är också anmärkningsvärt detta i den psalmen att det heter: hos dig är förlåtelse, nåd alltså, på det att man må frukta dig. Man fruktar Herren och bävar inför Honom, inte därför att Han är en hård och grym herre, utan därför att Han är så rik på förlåtelse. Genom att Han förlåter oss, fruktar vi Honom. Därnäst kommer den avdelning som består i uppläsning av de bestämda texterna. Den kan tänkas inledd med sådana psalmord som dessa:»herre, öppna mig ögonen, att jag må skåda under i din Lag.» Det är: de stora undren i Herrens Skrift, Herrens Ord. Och Ps. 119:105:»Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på minom vägom.» Man läste sedan en bestämd text ur någon utav de fem Moseböckerna. Därnäst en text ur Profeterna och så småningom, i och med deras tillkomst, ur urkristna skrifter. Så fort en sådan hade kommit till, var den 16

15 helig skrift, och så lästes alltså ur Nya Testamentet. I den förut två gånger omnämnda berättelsen i Lukas fjärde kapitel om Jesus i Nasarets synagoga är det just denna punkt, detta moment utav gudstjänsten, som det berättas om. Det har nyss lästs en text ur Moseböckerna. Och det gick så till att synagogföreståndaren kallade fram sådana i församlingen närvarande, som skulle hedras. Och detta i tur och ordning, så att den som skulle hedras mest, var mest ansedd, han kallades att läsa de första verserna ur texten ur de fem Moseböckerna och så vidare. Jesus befanns inte då i Nasaret så värdig, att Han hedrades med att få läsa ur Moseböckerna, men Han hedrades ändock så mycket att Han lämnades att läsa ur den därpå följande profettexten. Och då räckte man Honom profetrullen, som innehöll Jesaja, och den var rullad just på det stället, Jesajas 61:a kapitel. Jesus öppnar rullen och läser då det som står där (Jes. 61:1-2) och säger så, när Han lagt ihop och lämnat ifrån sig rullen:»idag är denna Skrift uppfylld inför edra öron.» Det var alltså ord som Han sade till texten, efter texten och det är just det som kunde förekomma och blev upphovet eller början till det som vi nuförtiden kallar för predikan, alltså predikan efter skriftläsningen. Och sedan kommer då den sista avdelningen, som riktar, kanske något mer än de övriga, blicken just på fulländningen, framtiden. Dock inte så att förstå som om det inte skulle ha förekommit förut. Det förekommer i varje avdelning, ifrån början och till slutet. Och så talas här också om början, skapelsen, men det är så att säga liksom vid gudstjänstens slut, så är det tidens fulländning, frälsningens fulländning, som särskilt fattas i sikte och det utsäges också med ett skriftord:»och det kommer till Sion en Förlossare och till dem som sig omvänder från synderna i Jakob, säger Herren.» Och så blir det även här fråga om denna förening mellan den himmelska gudstjänsten och nu för tredje gången kommer det trefalt Helig och 17

16 det s.k. Kaddish, som talar om det heliga Namnets pris och lov. Och så avslutas det återigen med den aronitiska välsignelsen, som ju kan tänkas följd utav den apostoliska välsignelsen, och detta besvaras med Amen. Gudstjänsten kallas i nytestamentlig tid med ett annat ord: Bönen. Vi har i såväl Gamla som Nya Testamentet en mångfald olika ord för det som hänger samman med bön, alltså olika ord för olika slag av bön, olika former av bön, både i avseende å innehållet och i avseende å formen. Och de nytestamentliga grekiska orden är i stor utsträckning, ja, man torde nog kunna säga helt och hållet att betrakta som översättningar utav de hebreiska ord som användes i Gamla Testamentet och som användes i nytestamentlig tid i Israel. Nu har vi där ett ord som är särskilt att lägga märke till därför att det har en tvåfaldig användning, dels vidsträckt och dels inskränkt. Den vidsträcktaste betydelsen, det är den vidsträcktaste som förekommer överhuvudtaget här, det betyder: allt som har med gudstjänst att göra, vare sig denna gudstjänst nu är församlingens eller hemmets eller den enskildes. Och detta har nu på visst sätt bibehållits ända fram till våra dagar, även i vissa kristna kyrkor. Man talar t.ex. i England om Morning Prayer, Evening Prayer, för en gudstjänst. Detta ordet är på hebreiska Tefillá; motsvarande verb är hithpallél. Tefillá alltså. I Gamla Testamentet har vi såsom minnesord för denna vidsträckta användning utav detta ordet det profetställe som Jesus själv vid ett viktigt tillfälle har citerat, nämligen Jes. 56:7, där det heter:»jag skall föra dem till mitt heliga berg och glädja dem i mitt Hus, ty mitt Hus skall kallas ett Bönens hus, ett bönehus allom folkom.» Det är alltså ett hus för gudstjänst, för bön i denna vidsträckta mening. Och den grekiska översättningen utav detta är: proseuché. Ordet proseuché med 18

17 motsvarande verb har således också denna vidsträckta betydelse. Det är på mångfaldiga ställen som detta ord är använt i denna vidsträckta betydelse. Vi kan t.ex. taga ett viktigt ord i första Tessalonikerbrevets femte kapitel (vers 16), där Paulus säger:»glädjen eder alltid och bedjen (proseúchesthe) ständigt, utan uppehåll», alltså leven liksom ständigt i gudstjänst, i bön, i lovsång till Gud. Följaktligen innefattar en sådan bön också läsandet utav Skriften, den s.k. textläsningen. Ser vi närmare efter, så visar det sig att all bön, hela gudstjänsten, i själva verket är ett lyssnande till Guds Ord och ett anropande eller lovsägande till Honom, med Hans ord, med de ord som är givna utav Honom. Den börjar t.ex. med psalmerna, det är Skriftens ord. Allt, som här är, är formulerat med Skriftens ord, eller är direkt ordagrant Skriftens ord. Minnesordet för detta är ju det allmänna som står i 1 Krön. 29, där det talas om den stora allmänna gudstjänst som David gjorde, när han välsignade Herren inför hela församlingens åsyn och där bl.a. sade:»ur din hand är det som vi giva åt dig.» Även vår lovsång och vårt tack kommer från Honom. Men när man nu hörde de här orden Jes. 56:7 och 1 Tess. 5:17, så är det ju anmärkningsvärt att det är ett ord eller begrepp som alltid åtföljer bönen i dess vidsträckta betydelse, det vill säga bön, gudstjänst utav varje slag, och det är glädjen. Alltså det är fullkomligt naturligt, oundgängligt att detta att alltid vara glada hör tillsammans med att alltid bedja: att bedja hör tillsammans med glädje. Det skall ju vara en glädje inför Guds ansikte. All gudstjänst skall så att säga liksom övergjuta dem som är till detta församlade eller den enskilde, med ett ljus ifrån fullkomlighetens värld, eller ifrån urtiden före syndafallet, då hela skapelsen och människan levde inför Guds ansikte som lekande barn. Så är också detta samma ord (Tefillá på hebreiska och proseuché på grekiska) använt i en speciell betydelse. Och det är 19

18 den som vi har i det sammandrag utav morgonbönen som, enligt vad ovan sagts, utgör typen för alla gudstjänster, betecknas såväl med Tefillá som ordet lika med Amidá, ett annat hebreiskt ord som är lika med proseuché. Såväl det hebreiska som det grekiska ordet användes för denna speciella betydelse, och vad är det då för en bön som därmed avses? Ja, det kan vi ju, när det gäller den kristna gudstjänsten, säga är just»fader vår». Alltså det momentet i gudstjänsten eller andakten, det är ju det som avses när lärjungarna kommer och ber Jesus formulera denna bönen åt dem. Och då ger Han dem dessa korta bönepunkter. Denna bön fanns redan i den gudstjänstform, som Jesus genom att delta i den förklarade för en gudomlig stiftelse, något som har kommit till genom gudomligt verk och som var en gudomlig gåva. Alltså det är ett grundfaktum som vi har att lägga märke till, att Jesus i Israel så att säga förklarar för gudomlig Den Heliga Skrift och synagogans gudstjänst, samtidigt som Han så skarpt tar avstånd ifrån den fariseiska teologin, om vi så vill säga, och sadducéernas. Amidá kanske bör förklaras. Amidá betyder stående, under den bönen står man alltså upp. Om man således vid denna bön skall iaktta någon viss ställning som har symbolisk karaktär, så är det för»fader vår» ju enligt nytestamentlig, urkristen mening stående. Och orden»fader vår som är i himmelen» pekar ju på den symboliska ställningen med huvudet eller ögonen riktade uppåt, som det står om Jesus i den översteprästerliga förbönen, att Han lyfte upp sina ögon mot himmelen och sade:»fader». Att knäfallet skulle speciellt höra samman med bönen»fader vår», det är en senare sedvänja, som inte har med Nya Testamentet att göra. Knäfallet eller detta att luta sig framåt, med ansiktet tenderande till marken, det hör ju tillsammans med syndabekännelsen. När man således iakttog någon speciell ställning, så var det syndabekännelsen som hörde tillsammans med ansiktet nedåt. Vid syndabekännelsen 20

19 (botpsalmen) står det Nefilat appáim, det betyder fallandet på ansiktet. Sedan finns naturligtvis ett nedfallande, det heter på grekiska déesis. Vi har även ett annat knäfallande, då man hyllar någon såsom konung, och det heter proskynéin, falla ned inför någon i tillbedjan, och det var ju brukligt på den tiden, vilket det väl har varit i olika tider och detta har således ingenting att göra med gudstjänsten. Och vi har en anvisning om hur detta ter sig så att säga från Kristi ståndpunkt, alltså från kristen synpunkt, och det är det som omtalas i frestelseberättelsen, där djävulen erbjuder sin hjälp till evangeliets befrämjande i hela världen, i sin egenskap utav den överste fursten för alla rikens osynliga furstar, om Jesus bara hyllar honom såsom sådan, hyllar honom såsom furste, vilket han ju var. Och hur skulle Han hylla honom? Jo, genom att falla ned till marken och tillbedja honom. Och på det svarar Jesus:»Herren allena skall du tillbedja, falla ned för, och Honom allena skall du tjäna», det vill säga den ende man skall falla ned inför, det är Herren och därmed hyllar man Honom såsom Konung. De som kom fram och föll ned för Kristus hyllade därmed Honom som Konungen, kanske utan att alltid veta det. En annan och viktig sak: detta är nu givet utav Gud. All lovsång och all bön är från nytestamentlig, Jesu och apostlarnas, synpunkt sett, något som är givet utav Gud. Själva gudstjänsten var en Guds gåva. Det var dessa skriftställen som man bevarade i ordning ifrån släkte till släkte, och dock var varje gudstjänst någonting nytt. Det innebär således att det här inte kan vara frågan om att någon enskild myndighetsperson eller samling utav sådana skulle kunna föreskriva och rent av skapa en gudstjänstordning. Utan det är Guds gåva, och det är Anden som givit den, liksom ingen människa kan skapa en helig skrift, utan endast de som därtill är uttagna och vilka det är givet. Det är ju ett ord där som är mycket betecknande, det Jesus citerar:»fåfängt dyrka de mig, då de lära eller ge ut bud 21

20 som äro människobud och icke Guds bud, eller ge läror som äro människoläror.» Allt sådant tjänar vanligtvis till att inskränka den stora rikedom som är i Guds gåva. Det kännetecknande för den gudstjänst som är oss given, det är just dess stora rikedom, det att den omfattar allting. I varje gudstjänst, lång eller kort, stor eller liten, med utgångspunkt ifrån detta nu i vilket man beder, öppnas för en, för den bedjande, tillbedjande, det stora perspektivet: ifrån skapelsens morgon och till fulländningen, ifrån mänsklighetens djupaste nöds djup, upp till den himmelska härligheten, den himmelska gudstjänsten, änglaskarorna som lova Herren med ett trefalt Helig, den stora kören. Det är alltså, även när det gäller gudstjänsten, viktigt att observera, vilken ställning Jesus intog till samtida företeelser i Israel. Det var ju ingalunda så, att Han förkastade allt, som fanns hos Hans folk, Gudsfolket Israel. Han tog bestämt avstånd från bestämmande tendenser hos fariseismen, och de evangeliska berättelserna låta spänningen mellan Jesus och fariséerna skarpt framträda. Men lika bestämt, som Jesus tager avstånd från fariseismen, lika bestämt accepterar Han synagogan, gudstjänsten. Och då nu den Jesus, som evangelierna genomgående tala om, är den gudomlige Kristus, Guds Son, så betyder detta Hans accepterande av synagogan, att Han förklarade den för en gudomlig stiftelse. Synagogans gudstjänst är icke en fariseisk gudstjänst, utan den är Guds gåva åt Gudsfolket Israel. Den är Israels gudstjänst, Kristi gudstjänst och den kristna gudstjänsten i ett. Den kristna gudstjänsten är den av Kristus själv såsom gudomlig stiftelse förklarade synagogans gudstjänst. Rent historiskt har ju också den kristna gudstjänsten utvecklats ur synagogans gudstjänst, och»utvecklingen» torde icke genomgående ha inneburit en förbättring utan lika mycket kännetecknats av ett förfall i förhållande till renheten och rikedomen i den gudstjänst, som var Jesu Kristi. 22

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

En Textnyckel till Nya Testamentet

En Textnyckel till Nya Testamentet En Textnyckel till Nya Testamentet En lista över utelämnanden och förändringar Av G. W. Anderson På senare år har mycket sagts och skrivits om överlägsenheten, noggrannheten och tillförlitligheten i de

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Hermeneutik - texttolkning

Hermeneutik - texttolkning Hermeneutiksidan 130311 Rev 4 PA Hermeneutik - texttolkning Vi har presenterat resonemangen som lett fram till vårt svar på Jesu fråga Vem säger ni att jag är? Resonemangen bygger på att så långt som möjligt

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström 1. Lilla bibeln och Guds gåva 2. Hur stor är Gud? 3. Tar du det på allvar?(1): Om förlåtelse. 4. Om Jesu död 5. Om Jesu uppståndelse 6. Om magi, spådom

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Två mystiska kroppar

Två mystiska kroppar Två mystiska kroppar Varför kan den mänskliga varelsen bara höra till den ena eller den andra av de två mystiska kroppar som finns, Kristi mystiska kropp och Djävulens mystiska kropp (S:t Thomas av Aquino

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas)

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Inledande bön: L: Jag blev glad när man sade till mig: Kom, vi skall gå till Herrens tempel. A: Nu står vi i dina portar, Jerusalem. Jerusalem, du välbyggda

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord?

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Föredrag av Torsten Åhman Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Varför värderar kristna Bibeln så högt att man kallar den Guds ord? Varför står just den boken i särklass bland allt annat som har skrivits?

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet ÄR DU RIK INFÖR GUD? Predikotext: Luk. 12:13-21 13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Johannes 19: 17, 18; Lukas 23: 48, 49; Hebreerna 13: 12, 13. Evangelium är om Kristus och är därför ett mycket omfattande

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012

Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 BÖN Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 9 september 2012 Heliga vanor för vanliga människor - Bön Vi har hämtat inspiration till den här serien från en bok av den svenskamerikanske predikanten John

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Idag istället för en gång

Idag istället för en gång Idag istället för en gång FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT LUKAS 4:16 22 Det är säkert många som tycker, att adventstiden är förfärlig och blir den inte längre och längre? Är det inte irriterande att se jäktade

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

Givande från kärlek för kärlek

Givande från kärlek för kärlek Givande från kärlek för kärlek Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: 1 Mos 28:10-22; Luk 18:9-14: AC 1738. Se sista sidan!) Jakob gav ett löfte och sade: stenen som jag har rest till en stod skall

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Är treenighetsläran biblisk?

Är treenighetsläran biblisk? Är treenighetsläran biblisk? Av S. K. Blad Introduktion min personliga erfarenhet De minnen som jag har från barndomen är väldigt fina. Mina föräldrar hade vuxit upp inom den svenska pingströrelsen. De

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a)

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a) TJUGOÅTTONDE VECKAN»UNDER ÅRET«MÅNDAG 12 oktober Läsning: Rom 1:1 7 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel, avdelad för att förkunna Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter

Läs mer