Kortfilm. Innehåll. av Tobias Berger

Transkript

1 Kortfilm av Tobias Berger Innehåll 02 Jag vill göra film! Men hur ska jag börja? 03 Vad ska filmen handla om? 08 Dags att spela in 17 Samling i klipprummet 19 Premiärdags 20 Förslag på en komplett videoverkstad

2 Jag vill göra film! Men hur ska jag börja? Skaffa dig e team! Det är o ast roligare a jobba flera stycken tillsammans. Dra med dig kompisarna från skolan, ridklubben eller fritidsgården. När du har hi at några filmintresserade kompisar är det dags a samlas till e första filmplaneringsmöte. Lär känna varandra om ni inte redan gör det. Ta reda på vad ni har för kunskaper och specialintressen. Någon kanske har filmat förut, någon är duktig på a spela teater och någon är fantastisk på a hi a på historier. Ni kommer a lära er hur man använder film för a berä a en historia och det är lika viktigt som a kunna skriva idag. Rörliga bilder är det nya stora språket och ni är på god väg a lära er a prata filmiska. Gör film, så når ni ut med era berä elser de berä elser som just ni tycker är viktiga. Det är inte bara stora företag, filmbolag och TV-kanaler som bestämmer vilka filmer som finns. Nu är ni med också! Teamet har träffats. Och nu har ni mycket a se fram emot. Ni kommer a kämpa tillsammans för a få till bra tagningar, ni kommer a skra a när ni säger fel och ni kommer a gråta tillsammans. Nej förresten, gråta hoppas jag ni slipper. Ja, kanske när kameramannen har glömt a ta bort linsskyddet på kameran för tredje gången. Framförallt kommer ni a ha väldigt kul, för a göra film tillsammans är bland det roligaste som finns! Foto: Lina Nyåker, Film i Värmland. 2

3 Vad ska filmen handla om? Vad vill ni berä a? Hi a på en berä else som ni tycker om. Den kan vara rolig, sorglig, spännande och intressant. Det ska bli en film som ni skulle tycka om a se själva. En idé kan vara a utgå från något som hänt på riktigt - något som hänt i era liv som kan bli en bra berä else. Sedan kan ni ändra, lägga till och dra ifrån så a berä elsen blir bä re, allt behöver ju inte vara sant. Ni kan också fundera på vad för sorts film ni vill göra. Vill ni göra en actionfilm eller e drama? En komedi eller en skräckfilm? Dokusåpa eller dansfilm? Eller kanske en blandning av alltihop? Allt är möjligt. I alla fall nästan allt. Flygbilderna över Egyptens pyramider kanske ni måste skippa och det kan bli svårt a få Johnny Depp a spela huvudrollen, men annars går det mesta a fixa med lite kunskap och fantasi. E sä a komma igång är a börja er berä else med någon av de här meningarna: Jag sa e mig upp i sängen med e ryck. Vad var det som hade väckt mig? Lisa skyndade sig upp på si rum och låste dörren. Hon tog fram lappen och läste den igen. Linus öppnade dörren till skolan där alla var på väg till sina lektioner eller stod och pratade. Det var bara han som visste a e er idag skulle ingenting vara sig likt längre. Berättarringen Alla kan berä a. Det är mest en fråga om vana och träning. Prova den här övningen så får ni känna a det är lä a berä a. Ställ er i en ring och håll varandra i händerna. En ska stå i mi en och vara ledare för övningen. Ledaren pekar på någon som ska börja och den personen säger e ord. Det ordet är början på berä elsen. Sedan fortsä er personen till vänster om den första med a säga nästa ord, nästa person säger e ord till och så fortsä er ni så tills ni har få en lång berä else. Vitsen är a ni inte ska tänka e er utan bara snabbt säga det första ordet ni kommer a tänka på. 3

4 När ni få upp farten på berä andet kan ni utveckla det genom a ni inte längre säger ord i tur och ordning. Ledaren pekar på den som ska säga nästa ord, vem som helst i ringen. Alla måste alltså vara med på a det när som helst kan bli deras tur. Det sista steget i övningen är a ni inte bara säger e ord utan a ni fortsä er berä a ända tills ledaren pekar på en ny person, vem som helst. Ni kommer a bli imponerade av vilka berä elser ni får ihop, helt utan betänketid. Storma fram idéer Om ni inte har någon idé till er film, pröva brainstorming. Det är e sä a hi a på spännande idéer i grupp. Ni behöver vara minst tre personer, gärna fler, och ha penna och papper framför er. Sä er nära varandra, runt e litet bord till exempel. Er uppgi är nu a komma på minst 10 filmidéer på 10 min. Låter det omöjligt? Det är det inte. Strunta i om idéerna låter löjliga eller a de inte går a genomföra. Ut med det bara! Diskutera inte idéerna just nu, utan fortsä och hi a på fler. Det finns två regler i brainstorming och dessa regler är viktiga för a alla ska känna sig delaktiga och våga fantisera fri. Den första är a ALLA idéer måste skrivas ner på pappret. Den andra regeln är a ordet nej är strängt förbjudet. Ingen får säga nej eller det går inte eller något annat negativt under brainstorming. Om någon kommer med en otroligt korkad, pinsam idé så ska ni ändå säga Ja, vad bra! och spåna vidare. Från de knäppa idéerna kan de riktigt bra idéerna komma. När 10 minuter har gå kan ni pusta ut, stilla stormen i era hjärnor en aning och ti a på era idéer. Välj den bästa idén och jobba vidare med den. Skriv ett manus Det är svårt a hålla en hel handling till en film i huvudet. Därför behöver ni e manus. Då vet ni a ni kommer ihåg alla bra repliker och idéer som ni kommer på. Om ni är en grupp som jobbar ihop är e manus bra a ha så a alla är 4

5 överens om vad som ska hända i filmen. Det är bä re a ha klart handlingen i filmen före inspelningen än a börja diskutera den när hela teamet står ute på en åker i tiogradig kyla med snö upp till midjan, redo för a spela in. Är det första gången ni gör film? Då föreslår jag a ni gör en kort film. Försök a göra en film som är en minut lång. Ni kan berä a mycket på en minut, se på reklamfilmerna som hinner berä a en hel story på bara 30 sekunder. Ni kommer dessutom a ha mycket roligare utan stressen a hinna spela in och redigera 40 olika scener. Och blir filmen bra finns det speciella filmfestivaler som bara visar enminutsfilmer. I e filmmanus ska ni berä a vad vi ser och vad vi hör. Berä a var scenen utspelar sig, vad som händer och vad karaktärerna säger. Dela gärna upp manuset i scener så blir det lä are a läsa. En ny scen blir det när handlingen fortsä er på en annan plats eller vid en senare tidpunkt. Om sonen Kalle tar skolväskan i hallen, säger hej då till mamma och nästa bild är när han si er i skolbänken och skriver prov, då är det två scener. Första scenen är hallen och den andra är i skolan. Våga testa ditt manus När ni har e förslag till manus, berä a handlingen för några kompisar, syskon och föräldrar och fråga vad de tycker. Det kan vara väldigt nervöst a berä a om sin idé, men när ni gjort det några gånger går det lä are. Ni kan få en massa bra synpunkter och förslag till förändringar. Men ändra bara om ni själva vill. Det är ni som bestämmer över ert manus. När jag har läst e manus kan mina kommentarer låta ungefär så här. Ta åt er det ni tror passar in på ert manus. Den här delen tycker jag är jä ebra. Jag får gåshud när jag läser det. Varför gjorde han så? Jaha, men det förstår man inte. Hur kan ni göra det tydligt i filmen? Jag tror a filmen skulle bli roligare a se om det hände något oväntat. 5

6 Är det viktigt för filmen a huvudpersonerna ti ar på bioprogrammet första dagen, köper bilje er nästa dag och går på bio den tredje dagen. Kan inte allt hända samma kväll så blir det e bä re tempo i filmen. Ok, han är på väg fram till tjejen för a fråga om hon vill ta sällskap hem och han är jä enervös. Hur kan ni visa i filmen a han känner sig nervös? Hur ser han ut, hur rör han sig, gör han något på vägen fram, ger han ljud ifrån sig. Jag tror filmen skulle bli mer spännande om det inte gick så lä för henne a bli judovärldsmästare. Hon måste ställas inför svårigheter. Kan personerna göra något medan de pratar med varandra. Det kan vara intressantare a se på än två personer som står helt still och stirrar på varandra. Bildmanus E bildmanus är ert manus i form av en tecknad serie. E antal rutor med teckningar där alla filmens tagningar, från början till slut, är med. Under bilderna skriver ni vad karaktärerna säger eller andra ljud man hör. Man måste inte göra e bildmanus för a kunna göra en film, men er film kommer antagligen a bli bä re. E bildmanus är bra för a : - Ni tvingas a tänka ut hur filmen faktiskt kommer a se ut. Ni måste tänka i bilder alltså. - På inspelningen använder ni bildmanuset för a veta a ni får med allting. Ni bockar av tagning för tagning i bildmanuset. - Ni kan filma ert snygga bildmanus och ha med det i Behind the scenes-filmen - dokumentärfilmen om hur er film kom till. 6

7 Så här kan e bildmanus se ut: Bildmanussida från filmen Fly en av Jonas Bergergård. 7

8 Dags att spela in Den stora dagen har kommit. Alla har med sig rekvisita, kläder och annat som behövs till inspelningen. När man spelar in film behövs olika roller i teamet. På en stor filminspelning jobbar över 20 personer bakom kameran och alla har sin speciella uppgi. På en liten inspelning kan det räcka med 3 olika roller. - Fotograf Ni behöver en fotograf som sköter kameran. - Ljudtekniker Ni behöver en ljudtekniker som håller i mikrofonen och lyssnar på ljudet i hörlurar. Om ni inte har någon extramikrofon, utan använder kamerans inbyggda, är ljudteknikerns uppgi bara a lyssna. - Regissör Ni behöver också en regissör. Det är den person som håller ihop teamet, instruerar skådespelarna och inte minst den person som säger de magiska orden Tystnad, tagning. Tagning, bryt och allt sånt Det finns några saker som man brukar säga när man spelar in film. Det är bra a använda samma ord varje gång så alla vet när det är dags a starta kameran och när skådespelarna kan börja. När det börjar verka som a det är dags a ta nästa tagning är det regissören som tar initiativet. Regissören: Klart för tagning! Skådespelarna? Kamera? Ljud? Den som inte känner sig redo för inspelning får förstås säga ifrån. Till exempel kanske skådespelarna säger Vänta, skulle jag ramla av stolen före eller e er a hon frågar mig om jag har en penna a låna ut?. Fotografen kanske undrar åt vilket håll han kommer a ramla och ljudkillen säger a vi måste vänta tills trädgårdsmästaren utanför stänger av gräsklipparen, det bullrar för mycket i hörlurarna. Om alla är klara fortsä er regissören. Regissören: Tystnad! Tagning! Starta kameran. Fotografen sä er igång inspelningen, kollar a rec-lampan tänds och säger sedan Kameran rullar. Regissören: Varsågoda! 8

9 Skådespelarna börjar spela och fortsä er a spela hela scenen. Går något lite fel, fortsä ändå spela, det kanske går a använda en del av tagningen. Det är bara om regissören säger Bryt som skådespelarna avbryter. När scenen är klar säger regissören: Tack, ni är underbara! Jä ebra! Vilken scen, vilken inlevelse, vilka skådespelare, vilken fotograf, vad duktiga ni är och intelligenta och snygga! Kom hit får jag krama er allihop! (Bara Tack! går också bra. Det är ju fler scener som ska hinnas med.) Först några sekunder e er a regissören sagt Tack eller Bryt stannar fotografen inspelningen. De extra sekunderna är o a bra a ha när man ska redigera filmen. Regissören diskuterar med övriga teamet om det behövs en ny tagning. Då tar ni om det från början. Spola inte tillbaka bandet utan fortsä bara med omtagningen. Allt som inte ska vara med tar ni bort senare i redigeringen. Om alla är nöjda är det dags a gå vidare till nästa scen. Om ni inte har möjlighet a redigera filmen blir det förstås annorlunda. Då får ni använda metoden a klippa i kameran, alltså a bara spela in det som ska vara med. Filmen blir färdig direkt i kameran men det kan vara svårt a få det precis som ni vill ha det e ersom ni inte kan gå tillbaka i filmen och ändra något. Ni kan förstås spola tillbaka bandet och ta om den senaste scenen, men det är o ast svårt a stanna bandet på precis rä ställe. Foto: Johan Eklund. 9

10 Kort repetition Regissören: Klart för tagning! Skådespelarna? Kamera? Ljud? Regissören: Tystnad! Tagning! Starta kameran. Fotografen: (Startar inspelningen) Kameran rullar! Regissören: Varsågoda! Regissören: Bryt! eller Tack! Fotografen stannar inspelningen. Filmutrustningen Det ni kommer a behöva är: - en kamera - tomma videoband - e stativ - en extra mikrofon - en mikrofonbom en lång pinne som ni fäster mikrofonen på - e par hörlurar a koppla till kameran. Jag vet förstås inte vilka prylar ni har, så för a veta exakt hur just er kamera fungerar måste ni läsa bruksanvisningen eller fråga någon som vet. Men de funktioner som ni kommer a använda mest ser ungefär lika ut på alla kameror. De har en liten skärm där man ser bilden, e reglage för zoomen och en recknapp som man startar och stoppar inspelningen med. De har också en knapp eller ra för a växla mellan kameraläget, som man använder när man filmar, och uppspelningsläget, som man använder för a ti a på det man filmat. Bara sikta och skjut, eller? Komposition Ja, a sikta rä med kameran så a man får med det man vill är en bra start. Men vill ni ha riktigt snygga bilder finns det några fler saker a prova. Ni kan 10

11 till exempel fly a ert motiv bort från mi en av bilden. Med motiv menar jag personen, huset, blomman eller vad det nu är ni filmar - det som är viktigast i bilden. När man komponerar bilder är mi en e tråkigt ställe. Placera motivet lite till höger eller lite till vänster och plötsligt blir bilden mer spännande. Ta sedan och sänk bilden en aning så ni inte har en massa lu ovanför huvudena på skådespelarna så är ni på god väg till en bra bildkomposition. Stativ Om ni vill få snygga stabila bilder ska ni använda stativ. När ni håller kameran i handen kommer bilden alltid a skaka lite. Plocka bara av kameran från stativet om ni har en speciell tanke med a använda handkamera som a skapa en dokumentär känsla eller om ni ska göra en scen där lillebror har få en kamera i julklapp och vi får se vad han filmat. Bildutsni Tänk på a ni inte ska filma lika långt ifrån hela tiden. Om ni står på avstånd och filmar allting kommer ni också a hålla er publik på avstånd. Då blir det svårt a leva sig in i det som händer i filmen. Försök a variera bilderna. E vanligt sä a börja en scen på är a ta en etableringsbild där vi till exempel visar hela huset där huvudpersonen Sara bor. Nästa bild är en helbild där man ser Sara si a i soffan i vardagsrummet med en telefon på so ordet. Hon tar upp telefonluren och vi väljer en halvbild på Sara som vi ser tveka och sedan slå numret. Nu är det spännande. Vi går in på en närbild av Saras ansikte där vi ser alla känslor av oro och spänning. Ska någon svara? Foto: Sidsel Lindhagen, Filmfabrikken. 11

12 Första bilden i en ny scen är alltså o a en etableringsbild där man visar hela miljön för a berä a för ti arna var scenen utspelar sig. När handlingen kommer igång använder man hel- eller halvbilder för a se personernas ansiktsu ryck och kroppsspråk bä re. Närbilder är väldigt bra för a förmedla personernas känslor och brukar användas i känslosamma eller dramatiska ögonblick. Om ni ska filma en scen där fyra personer si er runt e bord och pratar, försök inte a ha med alla i bilden hela tiden. Då kommer ni a bli tvungen a filma väldigt långt ifrån och det blir inte så kul a se. Ta istället flera tagningar av hela scenen, med halv- och närbilder från olika vinklar och klipp ihop e eråt. Några tips om skådespeleri Försök a lära känna den rollfigur du ska spela. Ni kan till exempel intervjua varandra i era roller för a göra figurerna mer verkliga och levande. Hur gammal är din rollfigur, vad har hon/han för intressen, familj och så vidare. Våga spela ut. Det är bara a ta om tills ni blir nöjda. Våga göra bort er för varandra, då blir det roligare. Försök a vara närvarande och spela mot de andra skådespelarna. Sök ögonkontakt med de du pratar med och lyssna på deras repliker. Koncentrera dig inte bara på a säga din replik utan försök reagera naturligt på allt som händer i scenen. Då blir det mest trovärdigt. Det kan behövas olika stora gester i skådespeleriet på olika avstånd från kameran. Ska du vara lycklig när du syns på långt avstånd gåendes på en strand måste du hoppa och studsa för a det ska synas. Ska du se lycklig ut i närbild behöver du kanske bara le lä för a förmedla samma känsla. Det är viktigt a alla i teamet berömmer och stö ar skådespelarna, speciellt precis e er en tagning. Det är de som ställer sig framför kameran och som utsä er sig för allas blickar. 12

13 Specialeffekter Med lite fantasi kan ni göra en hel del hä iga specialeffekter utan någon miljonbudget. Här är några förslag. Jordbävning Några personer si er vid e bord dukat för middag. Filma inte golvet för där ska två personer ligga och börja skaka lä på bordsbenen så glasen och tallrikarna börjar skramla. Sedan börjar fotografen a skaka lä på kameran och alla skådespelare låtsas förstås som a det skakar. Fotografen skakar mer och mer och börjar också luta på kameran. Skådespelarna ramlar iväg åt ena hållet och slår in i väggen e ersom golvet lutar så mycket a det inte går a stå upp. Är ni riktigt ambitiösa kan ni prova a fästa fiskelinor i glas och tallrikar och dra ner dem på golvet när fotografen börjar luta kameran. Obs! Tallrikarna kommer a gå sönder, det förstod ni eller hur? Ta alltså inte era föräldrars finaste porslin. Hjälp! Jag krympte kompisen! Det här är lä ast a göra utomhus, för det behövs go om plats. En person ska stå ca 25 meter från kameran och en annan bara någon meter från kameran. Den som står nära kameran håller ut sin hand i lu en så a det ser ut som om han har en liten pyssling ståendes i handflatan. Prova a killa pysslingen på magen, kasta upp pysslingen en liten bit i lu en (pysslingen måste hoppa) och håll fast pysslingen som kanske biter jä en i fingret för a komma loss. Försvinna i tomma intet Trolldom och magi är inga problem på film. Sä kameran på e stativ och sä igång inspelningen. Stanna inspelningen samtidigt som alla står helt stilla. Ta bort någon eller någonting från bilden och spela in en stund till. Spela upp filmen och ni ser a saker plötsligt går upp i rök. Perfekt för a bli osynlig eller a trolla bort saker och ting. Spindelmannen Lägg kameran på sidan och plötsligt har golvet blivit vägg. Lägg dig ner, åla dig fram och det ser ut som om du klä rar uppför en lodrät vägg. Ni kan 13

14 lägga en tavla på golvet så ser det extra verkligt ut. Eller vänd kameran upp och ner så hänger du i taket. Ti a, jag flyger! Lägg dig på mage på e bord utomhus och låt några kompisar hålla i dina ben så a hela din överkropp kan sticka ut från bordet. Filma underifrån så man bara ser överkroppen med himlen i bakgrunden. Använd en hårtork för a få håret a fladdra av fartvinden. Nu är det bara a flyga omkring. Testa olika flygstilar. Och ti a vad små människorna är långt därnere! Ljussättning Moderna videokameror är ljuskänsliga och klarar o ast av a filma inomhus med normal belysning. Men är det för mörkt kan bilden bli grynig. Då behövs mer ljus. Samla ihop de lampor ni kan få tag i. Golvlampor som går a rikta är lä ast a använda. Det blir snyggast om ni lyser på motivet lite från sidan. Om ni lyser rakt framifrån kan bilden bli tråkig och pla, ungefär som foton tagna med för stark blixt. Utomhus finns det alltid tillräckligt mycket ljus för a filma så länge solen är uppe. Det som kan vara svårt är a filma i starkt solljus, e ersom det blir så stor kontrast i bilden. Den sidan av e ansikte som är vänt mot solen blir nästan helt vi och skuggsidan blir helt svart. Då kan ni använda en reflektorskärm för a spegla ljuset mot den skuggade delen av ansiktet. En stor vit pappskiva som ni håller någon meter från motivet fungerar bra som reflektorskärm. Ljuseffekter Om ni vill a det ska se ut som om det är na, kan ni ändra färgen på ljuset. Ställ om kamerans vitbalans så a bilden blir blåaktig. Då känns det som månljus. Ni kan till exempel intervjua varandra i era roller för a göra figurerna mer verkliga och levande. Hur gammal är din rollfigur, vad har hon/han för intressen, familj och så vidare. Eller ändra färgen i datorn om ni ska redigera filmen e eråt. 14

15 En ljuseffekt som används mycket i thrillers och skräckfilm är a någon går i mörker och lyser med en ficklampa. Det ger en läskig känsla för man vet inte vad som finns i mörkret, man ser bara det som ficklampan lyser upp. Så lägg in e strömavbro i filmen, fram med ficklampan, kör handkamera och läskig musik till det så har ni en riktig skräckscen. Ljud Ljudet gör minst halva filmen, brukar man säga. Sä på en skräckfilm och stäng av ljudet så förstår ni vad jag menar. Lite suddiga och skakiga bilder, det kommer din publik a stå ut med, men dåligt ljud orkar ingen med. Inget är så irriterande som a inte höra vad de säger i filmen. För a få riktigt bra ljud på er film är det bäst a använda en extern riktad mikrofon som ni kopplar in till kameran. A mikrofonen är riktad betyder a den tar upp ljudet dit man pekar den och inte allt annat ljud runtomkring som man inte vill ha. Den andra sortens mikrofon kallas rundtagande. Ni behöver en lång sladd så a mikrofonen kan vara nära skådespelarna även om kameran står en bit ifrån. Kamerans lilla inbyggda mikrofon ger o ast inte lika bra ljud och den kan även ta upp surr från själva kameran. Mikrofonbom Mikrofonen får ju inte synas i bild så därför använder man en mikrofonbom, en lång pinne som man fäster mikrofonen i längst fram. Om ni inte har någon riktig bom, kan ni göra en själva. E kvastska eller ska et till en golvmopp och tejp brukar fungera bra. Foto: Lina Nyåker, Film i Värmland. 15

16 Vem har starkast armar? A sköta bommen kräver uthållighet. Det går lä are om man ställer sig på en stol, då slipper man hålla båda armarna över huvudet hela tiden. Håll mikrofonen så nära ljudkällan som möjligt, men utan a doppa ner den i bild. Det är lä hänt. Håll utkik i övre kanten av bilden när ni ti ar på TV, så får ni se. Mikrofonen En mikrofon är mycket känsligare för buller än dina öron. Så även om ni hör vad skådespelarna säger fastän bilar åker förbi kan rösterna bli helt dränkta i motorljuden när ni lyssnar på ljudinspelningen. Därför sä er ljudkillen/tjejen på sig hörlurar som kopplas till kameran. Hörlurar med lång sladd kan alltså bli nödvändigt. Då hör man direkt hur ljudet blir och kan lä justera mikrofonen, fly a den närmare den som pratar eller vinkla den annorlunda om det blir vindbrus. Var rädd om mikrofonen, den är ganska ömtålig. När ni vill testa ljudet, PRA- TA i mikrofonen. Knacka inte på mikrofonen, slå inte på mikrofonen, dunka den inte i bordet och blås inte i mikrofonen. Ni har säkert se många som testar mikrofonen på det här sä et, men det blir inte mer rä för det. Ljudeffekter Om ni vill ha däckskrik när rånarna kör iväg från banken, polissirener som närmar sig och ljudet av rånarens dunkande hjärta, då är det ljudeffekter ni ska jobba med. Det enklaste är a lägga på extraljudet vid redigeringsarbetet e er inspelningen. Då kan ni styra precis när ljudet kommer och hur starkt det ska vara. Ljudeffekter finns a köpa på CD-skivor och det finns också en hel del som är gratis och tillåtet a ladda ner på Internet. Det roligaste är förstås a göra era egna ljudeffekter. Prata i en burk för a få det a låta som e telefonsamtal, gör en spöklik tjutande vind med munnen eller prassla med en plastpåse av sådan där extra prasslig plast för a få en sprakande eld. Prova er fram. Om ni inte har möjlighet a redigera er film e er inspelningen får ni spela in allt ljud live. Ställ er så nära mikrofonen som möjligt utan a ni syns i bild och gör allt extraljud själva. 16

17 Säg det i toner Snabb musik i actionscenerna och ljuva stråkar när kärleken slår till är en självklar del av en film. Musik är väldigt effektivt a använda, för a det talar direkt till våra känslor. Ni kan till exempel lägga på glad sprallig musik för a förstärka en positiv känsla i en scen. Ni kan också använda musik för a skapa en kontrast till bilderna. Sorgsen musik till bilder på barn som leker på skolgården berä ar a någon av dem kanske inte är så lycklig som det ser ut. Tänk igenom var det passar a lägga på musik i er film. Det blir mer effektfullt när musiken kommer om det inte är musik från första till sista sekunden i filmen. Musikrä igheter Om ni har tänkt visa filmen för en större publik än era kompisar och mamma och pappa så får ni inte använda vilken musik som helst. Om ni vill anmäla filmen till en lokal videofestival, till exempel, så måste ni ha rä igheter till musiken. Ni måste ha få lov a använda den alltså. Känd musik av stora artister är väldigt dyrt och krångligt a få använda så strunta i Madonna och Eminem. Ni kan alltid försöka a ringa och fråga mindre kända artister om ni får lov a använda deras låt. Förklara a det är en film som ni gör med kompisar och a ni inte kommer a tjäna några pengar på den. Om det är en snäll artist som gillar kreativa ungdomar kanske han/hon säger ja. Det enklaste och roligaste är a göra egen musik eller a fråga kompisar som gör musik. Då kan ni få en specialskriven låt som passar just till er film. Skriv alltid vilken musik och vilken artist ni använt i e ertexterna till filmen. Samling i klipprummet Nu har vi kommit till min favoritdel av filmarbetet. Inga fler förfrusna fingrar e er vinterkalla inspelningar. Inga problem med skådespelare som glömt kläderna hemma och inga kameraba erier som plötsligt dör. Nu är det dags 17

18 a i lugn och ro sä a ihop alla tagningarna till en film. Sä på teva net, värm bullarna, för över filmen till datorn och börja klipp! När man klipper film i en dator heter det egentligen a man redigerar film, men för enkelhetens skull kallar jag det för a klippa film så vet alla vad det handlar om. Även om man inte klipper isär filmremsan och klistrar ihop den igen så som all film gjordes förr. A klippa film handlar mycket om timing. Det gäller a försöka känna e er när det är dags a klippa till nästa bild, så a det inte känns långsamt men inte heller stressigt. En bild med många detaljer i behöver ti aren längre tid på sig för a hinna uppfa a än en väldigt enkel bild. En bild på e rum med flera personer som alla gör olika saker behöver visas längre tid än en bild på en husfasad då man e er tre sekunder tänker Ok, det är e hus. Vad ska hända nu? Det går a påverka stämningen i filmen genom a använda tempot i klippningen. Korta klipp skapar en hetsig känsla, medan långa sekvenser utan klipp kan få ti aren a känna a tiden står stilla. Vilket tempo ni använder beror på vilken stämning ni vill ha i filmen. Om ni klipper filmen med hjälp av e redigeringsprogram i en dator, kan ni även lägga på musik och ljudeffekter. Ni kan påverka färgen på bilderna, ni kan göra bildövergångar, som till exempel a en bild tonas fram från en annan bild, och ni kan lägga på textskyltar på filmen. Foto: Kjerstin Johansson, Film i Värmland. 18

19 Under tiden ni klipper filmen kan det vara bra a visa den för någon som inte kan handlingen. Då får ni feedback och kan göra justeringar e er hand. Jobba på, tålamod, snart kommer ni a börja ana hur er färdiga film kommer a bli. Premiärdags Nu är er film klar och den är förstås värd en riktig premiär. Bjud in alla som har varit inblandade i filmen på något sä och andra intresserade. Fixa en visning hemma, på fritidsgården eller någon annanstans där alla får plats. Berä a något kul från arbetet med filmen, bjud på popcorn och ta emot applåderna. Ni kan också anmäla filmen till er regionala videofilmfestival. Då får ni träffa andra filmare och visa er film på stor duk. Tag kontakt med di regionala filmresurscentrum för a få tips om olika filmfestivaler och filmtävlingar. Du hi ar adressen på Lycka till på er resa in i filmens förtrollade värld. Ha det så kul! 19

20 Förslag på en komplett videoverkstad Vad behövs och vad kostar det ungefär? Här följer e förslag på vad som behövs i en videoverkstad. Om du inte förstår alla tekniska data så gör förhoppningsvis din elektronikförsäljare det. Den här listan är färskvara e ersom utvecklingen inom området går snabbt framåt. Om några år behöver du antagligen uppgradera datorn något för a nya redigeringsprogram ska fungera bra men de prylarna kommer a vara billigare än idag. Om y erligare några år låter antagligen allt det här som rena stenåldern. Alla priser är ca-priser exklusive moms. Den här texten är skriven i mars Digital videokamera (7 000 kr) Kameran bör ha dv in/ut, mikrofoningång och hörlursutgång. Det är bra om kameran har separat ba eriladdare. Med vissa märken måste man använda kameran för a ladda ba eriet och det är inte bra, för man kan inte filma samtidigt. Extra ba eri (700 kr) Välj e ba eri med hög kapacitet. Det som följer med kameran är o a litet och räcker bara någon timme. MiniDv-band (10 st, 400 kr) Om din kamera använder MiniDv, förstås. Det är det vanligaste formatet när de a skrivs. Stativ (2000 kr) Det finns billigare stativ, men de går lä sönder och är inte tillräckligt stabila. Mikrofonbom (400 kr) Om ni inte tillverkar en själva. Riktad mikrofon med lång sladd (2 500 kr) Omslutande hörlurar med lång sladd (600 kr) Dator för videoredigering ( kr) Digital videoredigering är bland det mest krävande som finns för en dator. 20

21 Därför fungerar det inte särskilt bra med en vanlig kontorsdator. Här följer rekommendationer på prestanda för PC och Mac som båda fungerar bra för videoredigering. För en bra arbetsmiljö är idealet är a ha datorn i e eget litet rum. Det behöver vara tyst runtomkring för a man noggrant ska kunna höra ljudet från filmen när man redigerar. PC Operativsystem: Windows XP Frontside bus 800 mhz, pciexpress Processor: Minst 3.0 P4 HT Ramminne: Minst 1 GB (Kingston, Crucial eller annat kvalitetsmärke) Grafikkort: Minst 128 mb (separat grafikkort, ej integrerat på moderkortet) 2 hårddiskar Systemhårddisk minst 60 GB 7200 rpm SATA (IDE-hårddisk rekommenderas inte) Extra hårddisk för video minst 200 GB 7200 rpm SATA (IDE-hårddisk rekommenderas inte) Dvd-brännare Firewire-ingång Firewirekabel som passar kameran och datorn (Det finns två storlekar på kontakten) Skärm (minst 17 ) CRT-skärmar är billigare och man kan få högre upplösning på bilden. TFT (pla a skärmar) tar mindre plats, är lindrigare för ögat, men är fortfarande dyrare. Om du köper en TFT-skärm, välj en skärm med responstid på högst 16 ms. Bra kylning i lådan (Videoredigering gör a datorn går för högtryck.) Högtalare och hörlurar Videoredigeringsprogram Windows Movie Maker ingår i Windows XP. E annat enkelt och bra program är Pinnacle studio 10 plus som kostar 800 kr. 21