Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, 236 21 Höllviken webmaster@vellinge.moderat.se"

Transkript

1 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Den 14 september går vi åter till val. Denna gång till ett något annorlunda val än vanligt. Vi ska folkomrösta om Sveriges deltagande i den gemensamma europeiska valutan. I början av 1990-talet ansökte Sverige om medlemskap i det som senare blev EU, och sedan första januari 1995 är vi medlemmar. Det är ett medlemskap som har många fördelar, och som blir ännu viktigare från och med nästa år, då EU utvidgas med flera av länderna i Östeuropa. När vi påstår att Sveriges medlemskap innebär många fördelar, så är vi samtidigt väl medvetna om att allt inte är bra inom dagens EU. Men dessa brister gör det, enligt vår mening, ännu viktigare att Sverige är med. Fullt ut! Och det är just detta folkomröstningen handlar om: ska Sverige helt och fullt ansluta sig till den växande europeiska gemenskapen, eller ska vi ställa oss lite vid sidan av? Euron är en valuta som redan idag finns i tolv av EU:s medlemsländer och som dagligen används av 300 miljoner människor. 75% av invånarna i dessa länder anser att det är bra med en gemensam valuta och vill inte gå tillbaka till sina gamla valutor. Varför? Jo, bl a för att den gemensamma valutan inneburit att handeln mellan länderna ökat, och ökad handel innebär som bekant också ökat välstånd. Inte minst för Sverige borde detta vara ett väldigt tungt argument, med tanke på att vi sedan flera år halkat neråt i EU:s välståndsliga. Samtidigt som vi svenskar röstar om den gemensamma valutan, folkomröstar Östeuropas länder om medlemskap i EU. För närvarande tyder allt på att de kommer med i unionen redan 1 maj nästa år. Det innebär inte automatiskt att de också inför euron som valuta, men det troliga är att de kommer att ta detta steg före Om Sverige skulle rösta nej den 14 september, så riskerar vi alltså att bli nästan ensamma bland Östersjöländerna om att stå utanför den gemensamma valutan. Vad betyder den gemensamma valutan för vår egen kommun? Vellinge är ju i mångt och mycket småföretagarnas förlovade land. Länge har vår kommun ansetts vara Sveriges mest småföretagarvänliga, och detta goda näringslivsklimat tänker vi självklart slå vakt om med alla medel. Men den kanske viktigaste och mest långsiktiga förutsättningen för våra företags konkurrenskraft kan vi inte påverka genom kommunala beslut, utan den hänger på att vi svenska medborgare säger ja till euron. Med ett ja befrämjar vi handeln med andra länder och ger företagen samma villkor och möjligheter som i de

2 andra länderna. Och just här, vid vårt lilla näs i skärningspunkten mellan Öresund och Östersjön, spelar naturligtvis handeln en särskilt viktig roll. Kan vi bidra till att denna handel ökar, så skapar vi också bättre förutsättningar för ökat välstånd. Låt oss få påminna om en sak. När Sverige folkomröstade om EU-medlemskapet 1994, så hade vi aldrig blivit medlem om inte de äldre i så stor utsträckning röstat ja. Vi vill vädja om samma insats nu. Ungdomarnas fria rörlighet i ett fredligt Europa utan gränser är trots allt det bästa vi kan ge våra kommande generationer. Detta, om något, är ett utomordentligt skäl för både unga och äldre att rösta ja den 14 september! Till sist: I debatten om euron får man ibland känslan av att det bara är ett ja som kräver motivering och starka sakskäl, eftersom det är ett ja till euron som kommer att innebära den verkligt radikala förändringen, medan ett nej skulle betyda att saker och ting förblir som de är. Att rösta nej framställs därför ofta som ett bra alternativ för den som är osäker; för den som vill vänta och se. Inget kan vara mera felaktigt! Om Sverige väljer att stå utanför euron, så väljer vi aktivt en annan väg än de allra flesta andra länderna i EU. På fem, tio års sikt innebär det att vår utveckling, vår framtid kan te sig väldigt annorlunda, eftersom vi går en annan väg än de andra. Därför är nej-sidans bevisbörda lika stor som ja-sidans. Det duger inte att bara fokusera på påstådda nackdelar med euron, utan du måste också kräva tydliga besked om hur Sverige ska klara tillväxt och välstånd utan euron. Känner du dig övertygad och överbevisad om att euron är negativ för Sverige och Vellinge, ska du naturligtvis följa din övertygelse och rösta nej. Men se inte nej-rösten som ett sätt att slippa undan frågan, att skjuta upp den till senare. Ett nej är ett lika stort och viktigt vägval som ett ja. Då går "euro-tåget" för Sverige, och det lär dröja länge innan vi får en ny chans att kliva på och ta plats bland de andra EU-länderna. Per Stenmarck Ledamot av Europaparlamentet Göran Holm Kommunstyrelsens ordförande i Vellinge

3 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Lite slarvigt konstaterar vi emellanåt att utvidgningen av EU "går enligt tidtabell". Vad vi glömmer bort är att denna tidtabell, när den en gång upprättades, av många ansågs tämligen orealistisk. Och går vi 15 år tillbaka i tiden, fanns det knappast någon människa som trodde att dessa länder överhuvudtaget skulle få en tidtabell för en resa in i EU. Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Men nu är alltså det otänkbara på väg att bli verklighet... När frihetsrevolutionen i slutet av 1980-talet drog som en präriebrand över länderna i Östeuropa, var det många som häpnade över vad som hände. Hade någon vid denna tid förespeglat att dessa länder skulle vara kvalificerade för EU-medlemskap mindre än femton år senare, hade han eller hon sannolikt avfärdats som en oseriös drömmare. Men steg för steg har det fantastiska, nästan otänkbara förverkligats. Under kommissionspresidenten Jacques Santers ledning inleddes förhandlingarna med några få utvalda länder. Snart visade det sig dock att de övriga inte bara lyckades springa ikapp, utan i vissa fall också förbi. Till slut hade kretsen av nya kandidatländer vuxit till tolv, och idag ser det ut som om nästan alla dessa skulle kunna bli medlemmar i tid före Europavalet 2004! Historiska gestalter, historiska segrar! När framtidens historieböcker beskriver vägen till ett återförenat Europa, så blir det också berättelsen om några individers obändiga mod att stiga fram och leda och inspirera sina landsmän i de avgörande ögonblicken. Här finns elektrikern Lech Walesa i Polen, dramatikern Vaclav Havel i dåvarande Tjeckoslovakien och pianoläraren Vytautas Landsbergis i Litauen. Här finns också dagens påve, som framstår som en av de stora inspiratörerna i Polens kamp mot Moskvas förtryck. Och här finns naturligtvis också flera av politikerna i väst, som stod fast vid sina löften och höll dörren välkomnande öppen när grannarna ville komma in i gemenskapen. Men framförallt är det folken som kommer att framstå som segrare! När åren av fred blir alltfler, när ständigt nya generationer unga kan resa kors och tvärs över alla gränser för att upptäcka, studera, jobba, älska, bilda familj i vilken ordning de nu vill göra det för att så småningom kunna åldras, pensionera sig och avsluta sina liv var de vill, i ett fullkomligt gränslöst Europa. Den långa vägen till Köpenhamn... Även om frihetsrevolutionen till stor del genomfördes spontant, så har det krävts stor tankemöda och planering för att förbereda de befriade länderna för EU-medlemskap. Att på kort tid förvandla tidigare Sovjetrepubliker till några av kontinentens bäst fungerande marknadsekonomier, har inneburit ofantliga uppoffringar. Detsamma gäller självfallet de centraleuropeiska länder som på lika kort tid lyckats återta en plats bland de moderna industrinationerna. De är inte riktigt där ännu, men de är på god väg! Och på motsvarande vis har det krävts en omfattande anpassning av hela EU, för att kunna ta emot alla nytillkommande länder; ett arbete som påbörjats, men som är långt ifrån avslutat.

4 När EU:s och kandidatländernas stats- och regeringschefer samlades till toppmöte i Köpenhamn i december 2002, så var syftet att knyta samman och avsluta alla dessa år av enträget arbete och förhandlingar. Man kan, utan överdrift, beskriva vägen fram till Köpenhamnsmötet som en hinderbana med ett närmast oändligt antal hinder att forcera. Risken att snubbla var hela tiden överhängande, och nog snubblades det också emellanåt. Med förenade ansträngningar lyckades man dock resa sig och ta sig vidare. Ändå var det med stor tveksamhet man bestämde att den 1 maj 2004 skulle vara det datum när alla kom med. Skulle detta gå att genomföra? Skulle verkligen alla tio kandidatländerna i Östeuropa vara klara för medlemskap? Med facit i hand vet vi att alla inte nådde riktigt ända fram. Rumänien och Bulgarien, som i praktiken lämnade kommunismen bakom sig långt senare än de övriga länderna, lyckades inte nå ända fram till målet. De får nu inrikta sig på att förhandla vidare för ett inträde i EU Ändå var framgången helt överväldigande, och avslutningen på Köpenhamnsmötet blev följdriktigt ett av de finaste ögonblicken i EU:s drygt 50-åriga historia! Ännu en hinderbana! Efter Köpenhamn vidtog ännu ett hinderlopp. 9 april i år skulle nämligen Europaparlamentet ta ytterligare ett beslut, därefter skulle anslutningsfördragen undertecknas. Detta skedde den 16 april, vid en ceremoni med största tänkbara historiska symbolik, nämligen på agoran vid Akropolis i Aten. Platsen där demokrati och rättstat för allra första gången diskuterades. Efter Atenmötet har ratificeringsprocessen startat i kandidatländernas parlament. Genom folkomröstningar ska invånarna också bekräfta att de verkligen vill bli medlemmar. Hittills har folkomröstningarna givit en klarare ja-majoritet än någon vågat hoppas. I de länder som kräver minst 50- procentigt valdeltagande har detta varit ett större hinder än att få en majoritet av de röstande att säga ja. I Slovenien, Ungern, Slovakien, Litauen, Polen och Tjeckien har mellan 75 och 90% av de röstande sagt ja till EU. Härnäst är det dags för Estland, som folkomröstar samma dag som Sverige röstar om euron. En vecka senare är det Lettlands tur, och därefter återstår medelhavsländerna Malta och den grekcypriotiska delen av Cypern. I dagsläget tyder allt på att tio nya länder blir medlemmar av EU från den 1 maj nästa år! PRAO i EU-parlamentet Sedan någon månad tillbaka har de blivande EU-ländernas parlament kunnat skicka observatörer till Europaparlamentet. En av mina viktigaste uppgifter som budgetrapportör har varit att förebereda denna "PRAO-tjänstgöring", och idag deltar dessa observatörer i utskott och i partigrupper. De har full delaktighet, med undantag för att de ännu inte får rösta. EPP-gruppen, som vi moderater tillhör, har med detta förstärkts av ett antal mycket prominenta politiker: Mart Laar, som två gånger varit premiärminister i Estland och som är mannen bakom det estniska ekonomiska undret. Vytautas Landsbergis, som en gång förklarade Litauen fritt från Sovjetunionen och blev sitt lands

5 första president. Alois Peterle, som blev det fria Sloveniens första premiärminister. Jag är stolt över att vara moderat! Det finns anledning att känna stolthet över den roll som vi moderater spelat i allt detta. Vi fanns på de svagas och förtrycktas sida när andra som gärna säger att de gör något, men sällan gör det! förklarade Baltikum för "icke-ockuperat" och deklarerade att alla kontakter skulle gå via Moskva! Jag möter fortfarande människor i Östeuropa, som med rörelse berättar om de stora insatser som gjordes av moderaterna Gunnar Hökmark och Peeter Luksep, eller fokpartisten Andres Küng. För någon vecka sedan träffade jag Vytautas Landsbergis, mannen som ställde sig på trappan i Vilnius. När han tog det steget, visste han att alla som gjort det tidigare blivit avrättade. Ändå gjorde han det, för att hans folk skulle få friheten. Samtidigt visade han därmed hela sovjetsystemets bräcklighet och bidrog till att starta en helt ny tideräkning! Landsbergis berättade för mig att det den dagen, när det viktiga första steget togs, knappast fanns något stöd för ett fritt, självständigt Litauen. Inte ens från USA. "Kanske senare, men inte nu", var den allmänna reaktionen. Dock, underströk Landsbergis, fanns det alltid en vänskap och ett starkt stöd från de svenska moderaterna! Nu är Landsbergis observatör i Europaparlamentet och hans Litauen är bara åtta månader från ett EU-medlemskap. Nog finns det anledning att känna glädje och stolthet över detta exempel på hur ett stort och avgörande steg tagits mot Europas återförenande. Helt enligt tidtabell men bortom all rimlig logik! Per Stenmarck Ledamot av Europaparlamentet

6 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken När euron debatteras hamnar frågorna ofta, och helt förståeligt, på nationalekonomisk nivå. Hur kommer Sveriges framtid att gestalta sig innanför respektive utanför valutagemenskapen? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Men självklart får ett ja till euron också direkta effekter på hushållsekonomin. I centrum för intresset står naturligtvis räntorna, som är viktiga för oss alla och i synnerhet för alla oss som lånat pengar till vår bostad. RpM bad därför miljö- och byggnadsnämndens ordförande Nils-Ola Roth att förklara vad ett ja till euron skulle betyda för oss gemena husägare. RpM: Kan någon ge ett klart besked om hur det blir med räntorna om vi säger ja till euron? NOR: - Absolut. Vi kommer naturligtvis att få samma nivåer som de övriga länderna i euro-gemenskapen. Vi får ju samma styrränta, och med en öppen konkurrens på kapitalmarknaden kommer våra räntenivåer att anpassas till de övriga ländernas. I nuläget innebär det alltså att räntorna kommer att sjunka med ungefär 1%. Men exakt på vilken procentsats räntorna kommer att ligga om två, fem eller tio år, kan naturligtvis ingen förutsäga. RpM: Vad beror det på att våra räntor idag ligger högre än euro-räntan? NOR: - En svag svensk krona, vilket har ökat risken för stigande inflation. För att motverka detta har Riksbanken tidigare tvingats höja räntan, medan den europeiska centralbanken har kunnat hålla räntan oförändrat låg. Det intressanta är dock att ränteskillnaden under senare tid har minskat, vilket är ett resultat av att Sverige följt konvergenskraven för euron. Tar vi nu steget fullt ut och går in i valutagemenskapen, kommer Sverige att i än högre grad omfattas av de gemensamma reglerna för finanspolitiken, och då kommer våra räntor att harmoniseras med euro-ländernas. RpM: Det är alltså ytterst en fråga om ekonomisk stabilitet? NOR: - Precis. Och det är viktigt att komma ihåg att Riksbanken har arbetat med samma utgångspunkt som europeiska centralbanken: stabila priser och låg inflation. Skillnaden är bara att möjligheten att bedriva en stabil finanspolitik är så mycket större med den större, starkare euron än med den lilla, utsatta kronan. RpM: Vad betyder då en procents lägre ränta i reda pengar? NOR: - En hel del! För medianfamiljen i Vellinge kommun handlar det om ca 580 kronor i månaden. Man kan alltså säga att detta är den extra kostnad vi betalar för att stå utanför euron just nu. Skulle ränteskillnaden öka till 2% kostar det samma familj kronor i månaden, vid 3% skillnad blir kostnaden 1 745

7 kronor osv. Vill du räkna ut exakt vad ett ja eller nej betyder för din familj och dina lån? Gå in på

8 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Det ska sägas först som sist. Det absolut tyngsta skälet för att vi ska gå med i Emu är att Sverige är en del av EU och Europa. Maastrichtavtalet medger oss inget juridiskt undantag från medlemsskap i valutaunionen men framförallt ska vi gå med av lojalitets- och solidaritetskäl mot den union och kontinent som vi tillhör. Argument som att vi bör vänta och se hur det går för Euroland framstår som ytterst illojala och egoistiska. Varför ska vi ha rätt att låta de andra länderna dra igång det tunga lasset och sedan hoppa på vagnen, om och när, det går bra och passar oss? Att vi skulle vinna konkurrensfördelar med att behålla kronan är mycket kortsiktigt. Var finns den internationella solidariteten i sådant handlande? Ett framtida scenario där alla länder i Europa handlar med euro utom möjligen Ryssland, Sverige och ytterligare något enstaka land känns som mycket avskräckande. Man behöver inte ha alltför livlig fantasi för att inse att detta knappast skulle befrämja vår utrikeshandel. De valutaanalytiker och vissa framstående representanter för näringslivet som hävdar att ett kommande nej inte skulle påverka industrin i någon nämnvärd omfattning verkar leva mycket långt ifrån den bistra verkligheten. Scandorama är en av Sveriges största privatägda researrangörer, vilket inte säger så mycket eftersom de allra största arrangörerna alla är utlandsägda. Företaget omsätter ca MSEK 300 per år och sysselsätter ca 120 årsarbetare. Vi köper hotell- och restaurangtjänster i euro för ca MSEK 150. Därtill kommer att vi säljer hotelltjänster i Skandinavien till utländska arrangörer i euro för motsvarande ca 50 MSEK. Eftersom vi, dessvärre, är tvingade att ha en relativt stor kontanthantering köper vi euro för ca 10 MSEK per år och säljer lika mycket. Uppskattningsvis uppgår, enl. en försiktig bedöming, våra sammanlagda transaktionskostnader till ca :- årligen och därtill kommer den valutarisk som vi måste leva med. Vi kan visserligen skydda riskexponeringen med terminssäkring men helt lätt är det inte eftersom vi har en mängd småbetalningar över året. Det är nog bara valutateoretiker som tror att de flesta företags utlandsaffärer består av enstaka och över tiden lätt inplanerade betalningar. Till detta kommer de kontanter som vi av säkerhetsskäl måste hantera över banken/växlingskontor. Lika bekymmersamt är den valutaosäkerhet som våra resenärer upplever. De svenska gästerna kan inte skydda sig för kursriskerna och växlingskostnaderna som tillkommer på resorna ut i Europa. Utländska turister som kommer till Sverige upplever exakt samma osäkerhet för sin reskassa. En gemensam valuta skulle underlätta rörligheten och benägenheten att resa. De som väljer att resa runt i Skandinavien "drabbas" av tre olika kronor. Om några år, när förhoppningsvis nästan hela kontinenten handlar med euro, måste det kännas som ett stort steg bakåt i tiden att åka runt häruppe i norr med en mängd olika valutor på fickan. Ingen ska väl tro att det framstår som särskilt enkelt för t.ex. en amerikan eller japan att bilda sig en uppfattning om kostnadsläget i de olika länder som man besöker under en, i allmänhet, alltför kort tid.

9 Vi som bor i Skåne har fått vår efterlängtade bro men den "valutamässiga" gränsen mot Danmark är fortsatt lika stark. Sverige har en tydlig ambition att utvecklas som turistland. Vi har väl utvecklade kommunikationer, generellt sett goda språkkunskaper, förhållandevis säker miljö och fantastiska hotell och konferensanläggningar med normalt låg beläggning under perioden midsommar skolstart. Euron skulle innebära en tydligare prisbild och underlätta införsäljningen till utländska privatresenärer under de varma sommarmånaderna. Alla vet att också affärsresenären är allt mer kostnadsmedveten och för detta krävs priser som är lätta att jämföra. Visst är det tydligt för envar som åker runt i centraleuropa att det blivit mycket enklare med endast en valuta på fickan. I september har vi ödet i våra händer. Vi behöver euron för att bekräfta vår tillhörighet med Europa och underlätta vår handel. Även om valet synes självklart är utgången det långt ifrån. Vi företagare måste låta vår röst bli hörd - den 15:e september är det försent. Johan Malmqvist VD Scandorama AB

10 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Intervju med EU-parlamentarikern Per Stenmarck: - Många ser ett ja till euron som det riskabla alternativet och ett nej som en röst för det trygga, bestående... - I verkligheten är det precis tvärtom! RpM: Vad ser du som viktigast för EU? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth PS: - Det allra viktigaste är själva grundtanken, nämligen fredsprojektet EU: att fortsätta bygga samman Europa, att sprida fredstanken och förutsättningarna för ökad stabilitet och välfärd. Därför är utvidgningen till länderna i Östeuropa så viktig. Om det är något jag verkligen brinner för så är det just detta: visionen om ett återförenat Europa. På min näthinna finns ständigt mitt första möte med Berlinmuren, när jag som 14-åring för första gången reste utomlands. Insikten att politiker faktiskt hade bestämt att människor skulle vara delade i öst och väst var fruktansvärd. Vi vet alla hur hårt den kommunistiska diktaturen slog mot människorna på andra sidan järnridån. Men om politiker en gång kunde skapa detta omänskliga system, så borde det ju också kunna avskaffas med en annan, bättre politik! Detta har varit min drivkraft och övertygelse. När jag många år senare fick möjlighet att arbeta med de baltiska länderna och lära känna människor där, så upplevde jag verkligen att detta gav mening åt mitt arbete som politiker. Att försöka göra en liten insats för att även de skulle få komma med i en europeisk gemenskap. I detta arbete har jag haft glädjen att träffa många av dessa länders ledande politiker, t ex litauernas frihetshjälte Vytautas Landsbergis, Mart Laar, mannen bakom Estlands ekonomiska under, och för några veckor sedan Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. RpM: Få svenskar har arbetat så mycket med EU som du under de senaste tio åren. Med din erfarenhet och insikt, vad ser du som de viktigaste skälen till att vi svenskar ska rösta ja till euron? Räcker det inte med att vi är med i unionen? PS: - Det som skrämmer mig mest är risken för utanförskap. Att vi skulle stå utanför unionen är fullständigt otänkbart, men även ett nej till euron innebär att vi väljer att stå vid sidan om. Antingen är vi med, fullt ut, och kan påverka besluten, eller också är vi inte med. Då är det någon annan som bestämmer, utan att vi kan göra någonting åt det. Vi blir beroende av beslut som andra fattar åt oss. Det skrämmer mig. RpM: Men det där är ju i huvudsak ett politiskt argument. Ser du även ekonomiska risker med ett utanförskap? PS: - Absolut. I Framtidskonventets skrivningar, som ju är avsedda att leda fram till en konstitution för EU, blir det i stor utsträckning euro-länderna som kommer att påverka den ekonomiska politiken. Därför är ett ja väldigt viktigt den 14 september. Annars riskerar vi en situation där den svenske finansministern inte ens får vara närvarande, trots att besluten i högsta grad kommer att påverka oss.

11 RpM: Vad tror du blir den viktigaste effekten av ett ja den 14 september? PS: - Om du vill ha handfasta siffror, så passar jag! Jag tror nämligen att man ska akta sig väldigt noga för att ange exakta utfall av ett deltagande i euron. Däremot kan man peka ut tre områden där jag är övertygad om att vi kommer att se förbättringar. Det handlar först och främst om ökad handel, och den erfarenheten finns redan belagd i de länder som redan har infört euron. Det handlar dessutom om ökad tillväxt, och det handlar slutligen också om lägre ränta. De allra flesta är överens om att detta kommer att bli effekterna av ett ja. RpM: Du ser alltså euron som ett sätt att bygga välstånd i Europa? PS: - Sverige har byggt sitt välstånd på öppenhet gentemot andra människor och kulturer. Det är när människor kommit hit, bosatt sig här, bildat familj, startat företag och bedrivit handel som vi vunnit framgång. EU bygger vidare på samma tradition. Vi har den inre marknaden med de fyra friheterna: fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. Euron är en viktig del i allt detta. Tänker man bort den för Sveriges del, så kommer vi inte att vara med i en av de allra viktigaste delarna. Det är ett utanförskap som kan få allvarliga konsekvenser för landet. RpM: Du menar också att vår ränta blir högre om vi står utanför? PS: - Javisst! Så är det ju redan idag, trots att marknaden ändå ser en klar möjlighet att vi ska gå med i euron. Om den nuvarande situationen permanentas, riskerar vi också att räntan permanentas på en högre nivå än i övriga EU-länder. Och vem som helst kan ju räkna ut att en permanent högre räntenivå i Sverige skulle vara väldigt negativ för tillväxt och välstånd. RpM: Hur bedömer du att utlandsinvesteringar i Sverige kommer att påverkas av beslutet den 14 september? PS: - Låt oss utgå från att nästan alla länder i vårt närområde kommer att ha euron som valuta. Det är ett ytterst sannolikt scenario. Tyskland och Finland är ju redan med, och när Estland, Lettland, Litauen och Polen röstar, så handlar det om både medlemskap och euro. Realistisk sett kommer Danmark också att ta steget fullt ut om några år. Två tredjedelar av danskarna säger redan idag ja till euron. I denna situation kan man med rätta fråga sig: vilket utländskt företag kommer att välja Sverige som investeringsland om vi ensamma runt Östersjön, står utanför. RpM: Påverkas euro-frågan av att EU nu utvidgar medlemskretsen? PS: - Ja, det har stor betydelse. Det betyder ju att EU:s inre marknad får tio nya medlemsländer med totalt 100 miljoner människor, som kan driva handel med varandra och som också vi kan driva handel med. Handel ökar välståndet, vilket är viktigt för ett Sverige som länge halkat ner i välståndsligan. Med en gemensam valuta blir det så mycket enklare. RpM: Många säger att de vill vänta och se. Vad vill du säga till dem? PS:- Tre saker! Först och främst att euron fungerar bra för dem som redan är med, och BNP per capita Nr 2003 prognos EU 15=100 1 Luxemburg 184,5 2 Irland 119,7 3 Danmark 114,2 4 Nederländerna 112,2 5 Österrike 109,3 6 Belgien 108,3 7 Finland 104,0 8 Storbrittannien 103,3 9 Tyskland 102,6 10 Italien 102,4 11 Frankrike 102,4 12 Sverige 101,5 13 Spanien 85,0 14 Portugal 69,1 15 Grekland 67,7 Källa: SCB - Statistiska Centralbyrån de allra flesta är nöjda. Enligt den senaste undersökningen säger 75% att de inte vill byta tillbaka till sina gamla valutor.

12 För det andra att det knappast finns något "vänta och se": om Sverige skulle rösta nej nu, så är det ett beslut vi får leva med länge. Jag får ibland en kuslig känsla av att de som vill vänta och se inbillar sig att ett nej innebär att saker och ting skulle förbli vad de är, vilket kan kännas tryggt, medan ett ja innebär en dramatisk förändring. I verkligheten är det precis tvärtom. Säger vi nej, så går mycket av utvecklingen inom euro-länderna vidare utan oss, och risken är uppenbar att vi hamnar än mer på efterkälken. För det tredje vill jag påminna om att Sverige är ett litet land. Det är en insikt som blir allt tydligare ju mer man vistas utanför Sverige. Som ett litet land har vi alltid en mer utsatt valuta. Vi har därför mer att vinna på en gemensam valuta än de flesta andra.

13 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Det var ett beslut som togs efter många och långa diskussioner, och på grundval av en folkomröstning. Syftet kan väl inte ha varit annat än att vi skulle bli en fullvärdig medlem, eftersom vi trodde på EU och på de möjligheter till samarbete och utveckling unionen erbjöd? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Därför kan jag inte begripa varför vi nu ska ha en ny folkomröstning, bara för att det samarbete vi en gång valt att delta i ska utvecklas och förbättras ytterligare ett steg! Kanske är det lite av svensk mentalitet som ligger bakom det här; detta "halva inne-syndromet", som en svensk journalist kallat det. Vi ska vara med i EU, men tydligen bara till hälften. Vi ska stå utanför NATO, men likafullt vara med på en kant. Euron är en viktig del av EU-samarbetet. Symboliskt är den dessutom något av kronan på verket för den fria rörligheten mellan länderna. Men just på denna punkt menar plötsligt vissa att vi ska "icke-samarbeta" och ställa oss vid sidan av och bara se på. Vad händer i framtiden? Euron är naturligtvis inte sista steget i utvecklingen av samarbetet. Hur gör vi nästa gång övriga medlemmar i unionen vill ta ett steg vidare? Ska vi folkomrösta igen? Och igen? Eller ska vi acceptera att vi är fullvärdiga medlemmar och ägna all tid och kraft åt att arbeta och påverka inom unionen? Se upp för bakåtsträvarna! Folkomröstningar är säkert en bra lösning i vissa speciella och principiella frågor. Frågan är dock om det är en bra beslutsform när det gäller denna specifika del av det europeiska samarbetet. Eftersom båda parter har svårt att måla en konkret och för alla begriplig bild av Sveriges framtid, tenderar argumenten att bli väldigt generaliserande och värderande. Konsekvensen blir att debatten om euron lätt urartar till att bli en ny debatt om EU-medlemskapet. Det är alldeles uppenbart att starka krafter i den oheliga nej-alliansen i grunden inte har något annat syfte än att få Sverige ut ur EU. Vi känner igen deras argument, och vi kan vara ganska så säkra på att ett eventuellt nej till euron kommer att ge dem ett nytt argument för att "folkviljan" egentligen är emot EU och att Sverige därför borde stå utanför. Jag frågar mig då: Hur i all världen ska vi någonsin kunna uträtta något vettigt inom EU, om vi ständigt ska ifrågasätta att vi är med? Några personliga erfarenheter Jag kan inte se hur man samtidigt skulle kunna bejaka Europa och det

14 europeiska samarbetet, utan att samtidigt bejaka euron, eftersom den gör samarbetet så mycket effektivare och vardagen så mycket enklare! Att t ex göra exportaffärer med olika valutor är svårt och krångligt. Det vet jag av egen diger erfarenhet. Redan i kalkyl- och försäljningsskedet måste man arbeta med olika valutor, som dessutom varierar över tiden. Vilket pris är rätt? Hur ska jag bli konkurrenskraftig och samtidigt skydda mig mot risken för valutaförluster? För att undvika denna risk kan man visserligen köpa terminskurser, men då får man också acceptera sämre valutakurser och högre kostnader. När sedan projektet är klart och kunden ska betala fakturan, så får vi inte våra pengar i tid, eftersom våra banker (trots moderna datasystem) tar minst en vecka på sig för att få beloppet växlat till kronor och insatt på konto. För denna olägenhet och fördröjning får vi dessutom betala höga avgifter. Med en gemensam valuta slipper vi alla dessa risker och onödiga kostnader. Att tacka nej till euron är därför att ge exporterande och importerande svenska företag en permanent konkurrensnackdel gentemot företag inom euro-området. Därför måste vi delta fullt ut i det europeiska samarbetet, även i EMU. Och därför uppmanar jag dig att gå och rösta ja den 14 september! Christer Mars

15 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth En majoritet av Sveriges företagare är positiva till EMU och införandet av euron. Enligt en undersökning som gjorts av Svenskt Näringsliv tycker närmare 70% av organisationens medlemmar att Sverige bör säga ja till valutaunionen. För fyra av fem större företag är euron dessutom redan en realitet, eftersom man fakturerar sin försäljning till EMU-länderna i euro. Samtidigt fortsätter nej-sidan att framföra sina argument emot ett svenskt EMU-inträde, ofta med just företagarnas bästa som motiv. Det kan därför vara mödan värt att granska några av deras argument lite närmare. Jag har valt ut fyra av de vanligaste, för att se hur väl de egentligen håller för en noggrannare analys? Argument 1: "Med en flytande krona går det bättre för Sverige" Här hänger nej-sidan upp sitt resonemang på att Sveriges ekonomi på senare år utvecklats bättre än EMU-ländernas och att en flytande växelkurs därför har varit bra för ekonomin. Det är visserligen sant att vår tillväxt på senare år varit något högre än snittet för euro-länderna, men den centrala frågan är givetvis varför? Beror det verkligen på den flytande kronan, eller har tillväxten andra orsaker. En del av tillväxten kan tillskrivas IT-boomen, och ytterligare en del beror på den framgångsrika saneringen av statens finanser. Men den enskilt viktigaste faktorn är faktiskt Sveriges inträde i EU 1995, som markerade starten på den framgångsrika tillväxtperioden. EU-inträdet gav oss inte bara tillträde till den inre marknaden, utan innebar också att Sverige började följa konvergenskraven för att få inför euron! I praktiken innebar detta att Riksbanken gjordes oberoende och satte upp ett trovärdigt mål för låg inflation. Vidare bantades budgetunderskotten bort och statsskulden minskades. Sverige återfick därmed de grundläggande förutsättningarna för en god ekonomisk utveckling; förutsättningar som egentligen saknats sedan 1960-talet. Ett bra bevis på detta är att ränteskillnaden mot Tyskland under denna period minskat från 3,5 till mindre än 1%. Sanningen är alltså att den skakiga kronan inte haft någon del i den goda tillväxten, utan att orsaken varit medlemskapet i EU och att vi målmedvetet arbetat för att möta de krav som ställs för att införa euron. Detta har givit stabilitet och tillväxt, och ett nej till euron skulle i praktiken innebära att vi avviker från den väg som hittills visat sig framgångsrik! Argument 2: "Europa är inget idealiskt valutaområde" Här menar nej-sidan att länderna i Europa har så olika förutsättningar, och därför går så pass mycket i otakt, att en gemensam valuta aldrig kan fungera.

16 Här kan vi bara konstatera att detta resonemang gäller alla existerande valutaområden! Inte minst här i Sverige är skillnaderna stora, och vem som helst inser att våra främsta tillväxtregioner har mer gemensamt med tillväxtregioner ute i Europa än med de svenska regioner som har låg eller ingen tillväxt. Trots det har den svenska kronan fungerat bra i 130 år. Ingen skulle väl på allvar påstå att Sverige skulle ha varit i närheten av vad vi är idag om vi behållit våra gamla lokala valutor! Men om regionala skillnader är ett argument mot euron, så är det faktiskt också ett argument mot en gemensam svensk krona. Men är då inte rörligheten större inom Sverige än inom Europa? Har vi inte bidragssystem och en regionalpolitik som förmår kompensera för olikheterna? Förvisso, men vi har inga system som kompenserar för att konjunkturen utvecklas olika i olika landsändar. Och eftersom en konjunkturbaserad regionalpolitik inte finns i Sverige, kan man knappast använda det som argument mot en gemensam valuta i Europa. Poängen är istället att en stor valuta ger fördelar framför en mindre. Med en stor, gemensam valuta underlättas handel, utbyte, affärer, konkurrens - vilket främjar välstånd. Detta stöds bl a av Nobelpristagaren i ekonomi, professor Robert Mundell, som anser att Europa idag är ett mer optimalt valutaområde än Sverige och han betecknar också euron som en stor framgång. Argument 3: "Näringslivet är mer beroende av dollarn än euron" Här pekar nej-sidan på att de flesta produkter prissätts i dollar internationellt och att det därför är bättre att låta den svenska kronan följa dollarn upp och ner i värde, än att låsa fast den i euron. Högt räknat kan 20% av svensk utrikeshandel sägas vara påverkad av dollarn. Däremot uppgår handeln med euro-området (inklusive Danmark, som ju har fast växelkurs mot euron) till över 50%. När de tio kandidatländerna kommer med i valutasamarbetet, kommer denna andel att växa ytterligare, till ca 56%. Självklart måste vi också fråga oss vad som kommer att bli resultatet av den nya EU-diskussionen i Norge, liksom när Storbritannien kan tänkas gå med. Redan idag har euron dessutom ett genomslag långt utanför euro-länderna. 14 nordafrikanska stater har redan knutit sina valutor till euron, och även på Balkan och i stora delar av Ryssland gäller euron. Det innebär att den andel av vår handel som är beroende av euron för närvarande är minst tre gånger så stor som den som är dollarberoende. Därför bör vi snarast vända på resonemanget: eftersom Sverige är så euroberoende, innebär det en betydande risk att ha en krona som följer dollarn upp och ner, vilket är vad nej-sidan förordar. Argument 4: "Sverige bör vänta och se" Detta argument föddes med den s k Calmfors-utredningen, som kom 1996 och rekommenderade att Sverige skulle avvakta en euro-anslutning och inte vara bland de första länderna som införde den gemensamma valutan. Sedan dess har vi väntat medan euron infördes; elektroniskt 1999 och med sedlar och mynt Idag kan vi konstatera att alla utredningens skäl för att vänta är borta. Euron finns redan i många länder och bland medborgarna är en klar majoritet positiv. Samtidigt har Sverige också gjorts redo för ett inträde, vilket vi inte var Vi har lägre arbetslöshet, ordning i statsfinanserna och en bättre fungerande lönebildning.

17 Och viktigast av allt: Vi kan konstatera att vi har förlorat på att stå utanför, genom högre ränta, mindre handel, färre investeringar, svagare valuta, färre nya jobb, mindre inflytande i EU osv. Viktigare med euron för de små företagen än de stora! För oss småföretagare är euro-frågan än viktigare än för de större företagen. Det gäller konkurrensförmågan, där större jämförbarhet mellan priser gör det lättare för kostnadseffektiva småföretag att ta marknadsandelar inom euro-området. Det gäller i högsta grad vår finansiering. För det första har vi inte råd att tacka nej till de lägre räntenivåer som euron kommer att medföra. För det andra är det sannolikt att valutasamarbetet också kommer att ge oss bättre tillgång på kapital, genom att även utländska banker och kreditinstitut kommer att börja konkurrera på den svenska marknaden. Detta är en viktig aspekt för oss mindre företagare, som till skillnad från storföretagen inte kan låna var som helst, utan i praktiken är hänvisade till den svenska kreditmarknaden. Ytterligare en fördel är de minskade valutariskerna. Vare sig det handlar om försäljning eller inköp, så är det mindre företaget alltid mer sårbart för svängningar i valutan. Att tillhöra euro-området eliminerar denna otrygghet. Euron finns och fungerar. Sverige är redo. Nu har vi chansen, det är hög tid att säga ja. Inte minst för oss småföretagare! Lena Wendt

18 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Lars-Ingvar Ljungman: Ett ja är nödvändigt för Sveriges framtida inflytande i Europa och världen. Ett nej marginaliserar Sverige i EU, och detta i ett läge när unionen skall göra sin största utvidgning någonsin. Dessutom kan ett nej tolkas som ett retroaktivt nej till hela EU. Göran Hom: Det finns många ekonomiska argument för euron. Ny forskning visar att en gemensam valuta gynnar internationell handel i långt större utsträckning än vad man tidigare trott. Sverige är dessutom väldigt omvärldsberoende: mellan 40 och 50 procent av allt vi produceras säljs utomlands. Därför är det rimligt att anta att euron är extra viktig för Sveriges tillväxt och sysselsättning. Nils-Ola Roth: Som EU-medborgare har vi svenskar rätt att besöka och arbeta i samtliga EU-länder och vi har rätt att göra framställningar till EU-parlamentet. Men vi svenskar tycks inte riktigt ha fattat detta. Mer än fyra av tio svenskar vet inte ens om att de är EU-medborgare! Detta är säkert en viktig anledning till att så många tvekar för euron. Och just därför är det så viktigt att vi inför den, att vi gör denna markering för oss själva och omvärlden! Carina Larsson: Jag säger ja för att Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike har sagt ja! Dessa länder har tillsammans nära 300 miljoner invånare och en produktion som är nästan lika stor som världens största ekonomi USA.

19 Christer Tedestål: Ett nej är otänkbart, eftersom det ger legitimitet åt nej-sidans svans av höger- och vänsterextrema småpartier, fundamentalister som ofta är emot all tillväxt och utveckling. Lena Wendt: Euron är bra för sysselsättningen. Under de tre första åren med den gemensamma valutan skapades 6 miljoner nya jobb i euro-zonen! Agneta Löfberg: Euron ger ett starkare konkurrenstryck, genom att vi lättare kan jämföra priser. Idag är den genomsnittliga prisnivån i Sverige 20 procent högre än i övriga EU. Enbart en halvering av denna skillnad skulle innebära ca kronor om året för en vanlig barnfamilj! Marie-Louise Bergman: Vi är ju redan med i EMU:s två första steg. Varför i hela friden skulle vi då inte ta steget fullt ut, när vi ändå kommer att vara tvungna att anpassa oss till euro-land? Mikael Ståhlfors: Hela idén med EU var att knyta samman folken efter två förödande världskrig. En gemensam valuta svetsar samman oss ytterligare. Jan Boris-Möller: Det känns som vi redan har sagt JA - det är bara att hänga på tåget nu. Jag tror att vi om 100 år även har ett gemensamt språk. Christer Mars: Euron är mer värdesäker och stabil än kronan. En stor valuta är mindre sårbar för spekulation och svänger mindre än en liten. Tommy Larsson: Euron räddar jobben, ökar handeln och lockar investeringar till Sverige. Enligt Svenskt Näringslivs studier kan det handla om upp till nya jobb. Det har vi inte råd att vara utan.

20 Patrik Åkesson: Jag röstar ja för att svensk ekonomi blir lidande av att vi står utanför. Högre räntor, lägre tillväxt, färre jobb blir resultatet av ett nej. Karin Lönnergård: Jag röstar ja till euron, för att vi då kan delta i de ekonomiska besluten, istället för att stå utanför och ändå tvingas rätta in oss i ledet bland de andra. Lars Olin: Euron har pressat ner priserna på en lägre nivå än i Sverige, därför att det är lättare för alla att jämföra priser. Och någon risk för höjningar vid själva övergången finns nappast, eftersom handeln har lovat prisstopp under de två första månaderna. Ann-Charlotte Fröberg: Euron försvinner ju inte för att vi eventuellt skulle rösta nej. Den är en realitet i 12 länder, med 300 miljoner människor, och därför ska vi naturligtvis vara med och tillvarata våra intressen. Nils-Erik Andersson: Euron är en del av ett gränslöst Europa, som knyter samman länder och skapar fred och välstånd. Ola Freij: Jag röstar ja eftersom jag inte anser att man i längden kan vara med i EU om man inte också inför euron. Valutan är en alldeles för viktig del av samarbetet för att vi ska ställa oss utanför.

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer