Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, 236 21 Höllviken webmaster@vellinge.moderat.se"

Transkript

1 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Den 14 september går vi åter till val. Denna gång till ett något annorlunda val än vanligt. Vi ska folkomrösta om Sveriges deltagande i den gemensamma europeiska valutan. I början av 1990-talet ansökte Sverige om medlemskap i det som senare blev EU, och sedan första januari 1995 är vi medlemmar. Det är ett medlemskap som har många fördelar, och som blir ännu viktigare från och med nästa år, då EU utvidgas med flera av länderna i Östeuropa. När vi påstår att Sveriges medlemskap innebär många fördelar, så är vi samtidigt väl medvetna om att allt inte är bra inom dagens EU. Men dessa brister gör det, enligt vår mening, ännu viktigare att Sverige är med. Fullt ut! Och det är just detta folkomröstningen handlar om: ska Sverige helt och fullt ansluta sig till den växande europeiska gemenskapen, eller ska vi ställa oss lite vid sidan av? Euron är en valuta som redan idag finns i tolv av EU:s medlemsländer och som dagligen används av 300 miljoner människor. 75% av invånarna i dessa länder anser att det är bra med en gemensam valuta och vill inte gå tillbaka till sina gamla valutor. Varför? Jo, bl a för att den gemensamma valutan inneburit att handeln mellan länderna ökat, och ökad handel innebär som bekant också ökat välstånd. Inte minst för Sverige borde detta vara ett väldigt tungt argument, med tanke på att vi sedan flera år halkat neråt i EU:s välståndsliga. Samtidigt som vi svenskar röstar om den gemensamma valutan, folkomröstar Östeuropas länder om medlemskap i EU. För närvarande tyder allt på att de kommer med i unionen redan 1 maj nästa år. Det innebär inte automatiskt att de också inför euron som valuta, men det troliga är att de kommer att ta detta steg före Om Sverige skulle rösta nej den 14 september, så riskerar vi alltså att bli nästan ensamma bland Östersjöländerna om att stå utanför den gemensamma valutan. Vad betyder den gemensamma valutan för vår egen kommun? Vellinge är ju i mångt och mycket småföretagarnas förlovade land. Länge har vår kommun ansetts vara Sveriges mest småföretagarvänliga, och detta goda näringslivsklimat tänker vi självklart slå vakt om med alla medel. Men den kanske viktigaste och mest långsiktiga förutsättningen för våra företags konkurrenskraft kan vi inte påverka genom kommunala beslut, utan den hänger på att vi svenska medborgare säger ja till euron. Med ett ja befrämjar vi handeln med andra länder och ger företagen samma villkor och möjligheter som i de

2 andra länderna. Och just här, vid vårt lilla näs i skärningspunkten mellan Öresund och Östersjön, spelar naturligtvis handeln en särskilt viktig roll. Kan vi bidra till att denna handel ökar, så skapar vi också bättre förutsättningar för ökat välstånd. Låt oss få påminna om en sak. När Sverige folkomröstade om EU-medlemskapet 1994, så hade vi aldrig blivit medlem om inte de äldre i så stor utsträckning röstat ja. Vi vill vädja om samma insats nu. Ungdomarnas fria rörlighet i ett fredligt Europa utan gränser är trots allt det bästa vi kan ge våra kommande generationer. Detta, om något, är ett utomordentligt skäl för både unga och äldre att rösta ja den 14 september! Till sist: I debatten om euron får man ibland känslan av att det bara är ett ja som kräver motivering och starka sakskäl, eftersom det är ett ja till euron som kommer att innebära den verkligt radikala förändringen, medan ett nej skulle betyda att saker och ting förblir som de är. Att rösta nej framställs därför ofta som ett bra alternativ för den som är osäker; för den som vill vänta och se. Inget kan vara mera felaktigt! Om Sverige väljer att stå utanför euron, så väljer vi aktivt en annan väg än de allra flesta andra länderna i EU. På fem, tio års sikt innebär det att vår utveckling, vår framtid kan te sig väldigt annorlunda, eftersom vi går en annan väg än de andra. Därför är nej-sidans bevisbörda lika stor som ja-sidans. Det duger inte att bara fokusera på påstådda nackdelar med euron, utan du måste också kräva tydliga besked om hur Sverige ska klara tillväxt och välstånd utan euron. Känner du dig övertygad och överbevisad om att euron är negativ för Sverige och Vellinge, ska du naturligtvis följa din övertygelse och rösta nej. Men se inte nej-rösten som ett sätt att slippa undan frågan, att skjuta upp den till senare. Ett nej är ett lika stort och viktigt vägval som ett ja. Då går "euro-tåget" för Sverige, och det lär dröja länge innan vi får en ny chans att kliva på och ta plats bland de andra EU-länderna. Per Stenmarck Ledamot av Europaparlamentet Göran Holm Kommunstyrelsens ordförande i Vellinge

3 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Lite slarvigt konstaterar vi emellanåt att utvidgningen av EU "går enligt tidtabell". Vad vi glömmer bort är att denna tidtabell, när den en gång upprättades, av många ansågs tämligen orealistisk. Och går vi 15 år tillbaka i tiden, fanns det knappast någon människa som trodde att dessa länder överhuvudtaget skulle få en tidtabell för en resa in i EU. Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Men nu är alltså det otänkbara på väg att bli verklighet... När frihetsrevolutionen i slutet av 1980-talet drog som en präriebrand över länderna i Östeuropa, var det många som häpnade över vad som hände. Hade någon vid denna tid förespeglat att dessa länder skulle vara kvalificerade för EU-medlemskap mindre än femton år senare, hade han eller hon sannolikt avfärdats som en oseriös drömmare. Men steg för steg har det fantastiska, nästan otänkbara förverkligats. Under kommissionspresidenten Jacques Santers ledning inleddes förhandlingarna med några få utvalda länder. Snart visade det sig dock att de övriga inte bara lyckades springa ikapp, utan i vissa fall också förbi. Till slut hade kretsen av nya kandidatländer vuxit till tolv, och idag ser det ut som om nästan alla dessa skulle kunna bli medlemmar i tid före Europavalet 2004! Historiska gestalter, historiska segrar! När framtidens historieböcker beskriver vägen till ett återförenat Europa, så blir det också berättelsen om några individers obändiga mod att stiga fram och leda och inspirera sina landsmän i de avgörande ögonblicken. Här finns elektrikern Lech Walesa i Polen, dramatikern Vaclav Havel i dåvarande Tjeckoslovakien och pianoläraren Vytautas Landsbergis i Litauen. Här finns också dagens påve, som framstår som en av de stora inspiratörerna i Polens kamp mot Moskvas förtryck. Och här finns naturligtvis också flera av politikerna i väst, som stod fast vid sina löften och höll dörren välkomnande öppen när grannarna ville komma in i gemenskapen. Men framförallt är det folken som kommer att framstå som segrare! När åren av fred blir alltfler, när ständigt nya generationer unga kan resa kors och tvärs över alla gränser för att upptäcka, studera, jobba, älska, bilda familj i vilken ordning de nu vill göra det för att så småningom kunna åldras, pensionera sig och avsluta sina liv var de vill, i ett fullkomligt gränslöst Europa. Den långa vägen till Köpenhamn... Även om frihetsrevolutionen till stor del genomfördes spontant, så har det krävts stor tankemöda och planering för att förbereda de befriade länderna för EU-medlemskap. Att på kort tid förvandla tidigare Sovjetrepubliker till några av kontinentens bäst fungerande marknadsekonomier, har inneburit ofantliga uppoffringar. Detsamma gäller självfallet de centraleuropeiska länder som på lika kort tid lyckats återta en plats bland de moderna industrinationerna. De är inte riktigt där ännu, men de är på god väg! Och på motsvarande vis har det krävts en omfattande anpassning av hela EU, för att kunna ta emot alla nytillkommande länder; ett arbete som påbörjats, men som är långt ifrån avslutat.

4 När EU:s och kandidatländernas stats- och regeringschefer samlades till toppmöte i Köpenhamn i december 2002, så var syftet att knyta samman och avsluta alla dessa år av enträget arbete och förhandlingar. Man kan, utan överdrift, beskriva vägen fram till Köpenhamnsmötet som en hinderbana med ett närmast oändligt antal hinder att forcera. Risken att snubbla var hela tiden överhängande, och nog snubblades det också emellanåt. Med förenade ansträngningar lyckades man dock resa sig och ta sig vidare. Ändå var det med stor tveksamhet man bestämde att den 1 maj 2004 skulle vara det datum när alla kom med. Skulle detta gå att genomföra? Skulle verkligen alla tio kandidatländerna i Östeuropa vara klara för medlemskap? Med facit i hand vet vi att alla inte nådde riktigt ända fram. Rumänien och Bulgarien, som i praktiken lämnade kommunismen bakom sig långt senare än de övriga länderna, lyckades inte nå ända fram till målet. De får nu inrikta sig på att förhandla vidare för ett inträde i EU Ändå var framgången helt överväldigande, och avslutningen på Köpenhamnsmötet blev följdriktigt ett av de finaste ögonblicken i EU:s drygt 50-åriga historia! Ännu en hinderbana! Efter Köpenhamn vidtog ännu ett hinderlopp. 9 april i år skulle nämligen Europaparlamentet ta ytterligare ett beslut, därefter skulle anslutningsfördragen undertecknas. Detta skedde den 16 april, vid en ceremoni med största tänkbara historiska symbolik, nämligen på agoran vid Akropolis i Aten. Platsen där demokrati och rättstat för allra första gången diskuterades. Efter Atenmötet har ratificeringsprocessen startat i kandidatländernas parlament. Genom folkomröstningar ska invånarna också bekräfta att de verkligen vill bli medlemmar. Hittills har folkomröstningarna givit en klarare ja-majoritet än någon vågat hoppas. I de länder som kräver minst 50- procentigt valdeltagande har detta varit ett större hinder än att få en majoritet av de röstande att säga ja. I Slovenien, Ungern, Slovakien, Litauen, Polen och Tjeckien har mellan 75 och 90% av de röstande sagt ja till EU. Härnäst är det dags för Estland, som folkomröstar samma dag som Sverige röstar om euron. En vecka senare är det Lettlands tur, och därefter återstår medelhavsländerna Malta och den grekcypriotiska delen av Cypern. I dagsläget tyder allt på att tio nya länder blir medlemmar av EU från den 1 maj nästa år! PRAO i EU-parlamentet Sedan någon månad tillbaka har de blivande EU-ländernas parlament kunnat skicka observatörer till Europaparlamentet. En av mina viktigaste uppgifter som budgetrapportör har varit att förebereda denna "PRAO-tjänstgöring", och idag deltar dessa observatörer i utskott och i partigrupper. De har full delaktighet, med undantag för att de ännu inte får rösta. EPP-gruppen, som vi moderater tillhör, har med detta förstärkts av ett antal mycket prominenta politiker: Mart Laar, som två gånger varit premiärminister i Estland och som är mannen bakom det estniska ekonomiska undret. Vytautas Landsbergis, som en gång förklarade Litauen fritt från Sovjetunionen och blev sitt lands

5 första president. Alois Peterle, som blev det fria Sloveniens första premiärminister. Jag är stolt över att vara moderat! Det finns anledning att känna stolthet över den roll som vi moderater spelat i allt detta. Vi fanns på de svagas och förtrycktas sida när andra som gärna säger att de gör något, men sällan gör det! förklarade Baltikum för "icke-ockuperat" och deklarerade att alla kontakter skulle gå via Moskva! Jag möter fortfarande människor i Östeuropa, som med rörelse berättar om de stora insatser som gjordes av moderaterna Gunnar Hökmark och Peeter Luksep, eller fokpartisten Andres Küng. För någon vecka sedan träffade jag Vytautas Landsbergis, mannen som ställde sig på trappan i Vilnius. När han tog det steget, visste han att alla som gjort det tidigare blivit avrättade. Ändå gjorde han det, för att hans folk skulle få friheten. Samtidigt visade han därmed hela sovjetsystemets bräcklighet och bidrog till att starta en helt ny tideräkning! Landsbergis berättade för mig att det den dagen, när det viktiga första steget togs, knappast fanns något stöd för ett fritt, självständigt Litauen. Inte ens från USA. "Kanske senare, men inte nu", var den allmänna reaktionen. Dock, underströk Landsbergis, fanns det alltid en vänskap och ett starkt stöd från de svenska moderaterna! Nu är Landsbergis observatör i Europaparlamentet och hans Litauen är bara åtta månader från ett EU-medlemskap. Nog finns det anledning att känna glädje och stolthet över detta exempel på hur ett stort och avgörande steg tagits mot Europas återförenande. Helt enligt tidtabell men bortom all rimlig logik! Per Stenmarck Ledamot av Europaparlamentet

6 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken När euron debatteras hamnar frågorna ofta, och helt förståeligt, på nationalekonomisk nivå. Hur kommer Sveriges framtid att gestalta sig innanför respektive utanför valutagemenskapen? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Men självklart får ett ja till euron också direkta effekter på hushållsekonomin. I centrum för intresset står naturligtvis räntorna, som är viktiga för oss alla och i synnerhet för alla oss som lånat pengar till vår bostad. RpM bad därför miljö- och byggnadsnämndens ordförande Nils-Ola Roth att förklara vad ett ja till euron skulle betyda för oss gemena husägare. RpM: Kan någon ge ett klart besked om hur det blir med räntorna om vi säger ja till euron? NOR: - Absolut. Vi kommer naturligtvis att få samma nivåer som de övriga länderna i euro-gemenskapen. Vi får ju samma styrränta, och med en öppen konkurrens på kapitalmarknaden kommer våra räntenivåer att anpassas till de övriga ländernas. I nuläget innebär det alltså att räntorna kommer att sjunka med ungefär 1%. Men exakt på vilken procentsats räntorna kommer att ligga om två, fem eller tio år, kan naturligtvis ingen förutsäga. RpM: Vad beror det på att våra räntor idag ligger högre än euro-räntan? NOR: - En svag svensk krona, vilket har ökat risken för stigande inflation. För att motverka detta har Riksbanken tidigare tvingats höja räntan, medan den europeiska centralbanken har kunnat hålla räntan oförändrat låg. Det intressanta är dock att ränteskillnaden under senare tid har minskat, vilket är ett resultat av att Sverige följt konvergenskraven för euron. Tar vi nu steget fullt ut och går in i valutagemenskapen, kommer Sverige att i än högre grad omfattas av de gemensamma reglerna för finanspolitiken, och då kommer våra räntor att harmoniseras med euro-ländernas. RpM: Det är alltså ytterst en fråga om ekonomisk stabilitet? NOR: - Precis. Och det är viktigt att komma ihåg att Riksbanken har arbetat med samma utgångspunkt som europeiska centralbanken: stabila priser och låg inflation. Skillnaden är bara att möjligheten att bedriva en stabil finanspolitik är så mycket större med den större, starkare euron än med den lilla, utsatta kronan. RpM: Vad betyder då en procents lägre ränta i reda pengar? NOR: - En hel del! För medianfamiljen i Vellinge kommun handlar det om ca 580 kronor i månaden. Man kan alltså säga att detta är den extra kostnad vi betalar för att stå utanför euron just nu. Skulle ränteskillnaden öka till 2% kostar det samma familj kronor i månaden, vid 3% skillnad blir kostnaden 1 745

7 kronor osv. Vill du räkna ut exakt vad ett ja eller nej betyder för din familj och dina lån? Gå in på

8 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Det ska sägas först som sist. Det absolut tyngsta skälet för att vi ska gå med i Emu är att Sverige är en del av EU och Europa. Maastrichtavtalet medger oss inget juridiskt undantag från medlemsskap i valutaunionen men framförallt ska vi gå med av lojalitets- och solidaritetskäl mot den union och kontinent som vi tillhör. Argument som att vi bör vänta och se hur det går för Euroland framstår som ytterst illojala och egoistiska. Varför ska vi ha rätt att låta de andra länderna dra igång det tunga lasset och sedan hoppa på vagnen, om och när, det går bra och passar oss? Att vi skulle vinna konkurrensfördelar med att behålla kronan är mycket kortsiktigt. Var finns den internationella solidariteten i sådant handlande? Ett framtida scenario där alla länder i Europa handlar med euro utom möjligen Ryssland, Sverige och ytterligare något enstaka land känns som mycket avskräckande. Man behöver inte ha alltför livlig fantasi för att inse att detta knappast skulle befrämja vår utrikeshandel. De valutaanalytiker och vissa framstående representanter för näringslivet som hävdar att ett kommande nej inte skulle påverka industrin i någon nämnvärd omfattning verkar leva mycket långt ifrån den bistra verkligheten. Scandorama är en av Sveriges största privatägda researrangörer, vilket inte säger så mycket eftersom de allra största arrangörerna alla är utlandsägda. Företaget omsätter ca MSEK 300 per år och sysselsätter ca 120 årsarbetare. Vi köper hotell- och restaurangtjänster i euro för ca MSEK 150. Därtill kommer att vi säljer hotelltjänster i Skandinavien till utländska arrangörer i euro för motsvarande ca 50 MSEK. Eftersom vi, dessvärre, är tvingade att ha en relativt stor kontanthantering köper vi euro för ca 10 MSEK per år och säljer lika mycket. Uppskattningsvis uppgår, enl. en försiktig bedöming, våra sammanlagda transaktionskostnader till ca :- årligen och därtill kommer den valutarisk som vi måste leva med. Vi kan visserligen skydda riskexponeringen med terminssäkring men helt lätt är det inte eftersom vi har en mängd småbetalningar över året. Det är nog bara valutateoretiker som tror att de flesta företags utlandsaffärer består av enstaka och över tiden lätt inplanerade betalningar. Till detta kommer de kontanter som vi av säkerhetsskäl måste hantera över banken/växlingskontor. Lika bekymmersamt är den valutaosäkerhet som våra resenärer upplever. De svenska gästerna kan inte skydda sig för kursriskerna och växlingskostnaderna som tillkommer på resorna ut i Europa. Utländska turister som kommer till Sverige upplever exakt samma osäkerhet för sin reskassa. En gemensam valuta skulle underlätta rörligheten och benägenheten att resa. De som väljer att resa runt i Skandinavien "drabbas" av tre olika kronor. Om några år, när förhoppningsvis nästan hela kontinenten handlar med euro, måste det kännas som ett stort steg bakåt i tiden att åka runt häruppe i norr med en mängd olika valutor på fickan. Ingen ska väl tro att det framstår som särskilt enkelt för t.ex. en amerikan eller japan att bilda sig en uppfattning om kostnadsläget i de olika länder som man besöker under en, i allmänhet, alltför kort tid.

9 Vi som bor i Skåne har fått vår efterlängtade bro men den "valutamässiga" gränsen mot Danmark är fortsatt lika stark. Sverige har en tydlig ambition att utvecklas som turistland. Vi har väl utvecklade kommunikationer, generellt sett goda språkkunskaper, förhållandevis säker miljö och fantastiska hotell och konferensanläggningar med normalt låg beläggning under perioden midsommar skolstart. Euron skulle innebära en tydligare prisbild och underlätta införsäljningen till utländska privatresenärer under de varma sommarmånaderna. Alla vet att också affärsresenären är allt mer kostnadsmedveten och för detta krävs priser som är lätta att jämföra. Visst är det tydligt för envar som åker runt i centraleuropa att det blivit mycket enklare med endast en valuta på fickan. I september har vi ödet i våra händer. Vi behöver euron för att bekräfta vår tillhörighet med Europa och underlätta vår handel. Även om valet synes självklart är utgången det långt ifrån. Vi företagare måste låta vår röst bli hörd - den 15:e september är det försent. Johan Malmqvist VD Scandorama AB

10 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Intervju med EU-parlamentarikern Per Stenmarck: - Många ser ett ja till euron som det riskabla alternativet och ett nej som en röst för det trygga, bestående... - I verkligheten är det precis tvärtom! RpM: Vad ser du som viktigast för EU? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth PS: - Det allra viktigaste är själva grundtanken, nämligen fredsprojektet EU: att fortsätta bygga samman Europa, att sprida fredstanken och förutsättningarna för ökad stabilitet och välfärd. Därför är utvidgningen till länderna i Östeuropa så viktig. Om det är något jag verkligen brinner för så är det just detta: visionen om ett återförenat Europa. På min näthinna finns ständigt mitt första möte med Berlinmuren, när jag som 14-åring för första gången reste utomlands. Insikten att politiker faktiskt hade bestämt att människor skulle vara delade i öst och väst var fruktansvärd. Vi vet alla hur hårt den kommunistiska diktaturen slog mot människorna på andra sidan järnridån. Men om politiker en gång kunde skapa detta omänskliga system, så borde det ju också kunna avskaffas med en annan, bättre politik! Detta har varit min drivkraft och övertygelse. När jag många år senare fick möjlighet att arbeta med de baltiska länderna och lära känna människor där, så upplevde jag verkligen att detta gav mening åt mitt arbete som politiker. Att försöka göra en liten insats för att även de skulle få komma med i en europeisk gemenskap. I detta arbete har jag haft glädjen att träffa många av dessa länders ledande politiker, t ex litauernas frihetshjälte Vytautas Landsbergis, Mart Laar, mannen bakom Estlands ekonomiska under, och för några veckor sedan Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. RpM: Få svenskar har arbetat så mycket med EU som du under de senaste tio åren. Med din erfarenhet och insikt, vad ser du som de viktigaste skälen till att vi svenskar ska rösta ja till euron? Räcker det inte med att vi är med i unionen? PS: - Det som skrämmer mig mest är risken för utanförskap. Att vi skulle stå utanför unionen är fullständigt otänkbart, men även ett nej till euron innebär att vi väljer att stå vid sidan om. Antingen är vi med, fullt ut, och kan påverka besluten, eller också är vi inte med. Då är det någon annan som bestämmer, utan att vi kan göra någonting åt det. Vi blir beroende av beslut som andra fattar åt oss. Det skrämmer mig. RpM: Men det där är ju i huvudsak ett politiskt argument. Ser du även ekonomiska risker med ett utanförskap? PS: - Absolut. I Framtidskonventets skrivningar, som ju är avsedda att leda fram till en konstitution för EU, blir det i stor utsträckning euro-länderna som kommer att påverka den ekonomiska politiken. Därför är ett ja väldigt viktigt den 14 september. Annars riskerar vi en situation där den svenske finansministern inte ens får vara närvarande, trots att besluten i högsta grad kommer att påverka oss.

11 RpM: Vad tror du blir den viktigaste effekten av ett ja den 14 september? PS: - Om du vill ha handfasta siffror, så passar jag! Jag tror nämligen att man ska akta sig väldigt noga för att ange exakta utfall av ett deltagande i euron. Däremot kan man peka ut tre områden där jag är övertygad om att vi kommer att se förbättringar. Det handlar först och främst om ökad handel, och den erfarenheten finns redan belagd i de länder som redan har infört euron. Det handlar dessutom om ökad tillväxt, och det handlar slutligen också om lägre ränta. De allra flesta är överens om att detta kommer att bli effekterna av ett ja. RpM: Du ser alltså euron som ett sätt att bygga välstånd i Europa? PS: - Sverige har byggt sitt välstånd på öppenhet gentemot andra människor och kulturer. Det är när människor kommit hit, bosatt sig här, bildat familj, startat företag och bedrivit handel som vi vunnit framgång. EU bygger vidare på samma tradition. Vi har den inre marknaden med de fyra friheterna: fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. Euron är en viktig del i allt detta. Tänker man bort den för Sveriges del, så kommer vi inte att vara med i en av de allra viktigaste delarna. Det är ett utanförskap som kan få allvarliga konsekvenser för landet. RpM: Du menar också att vår ränta blir högre om vi står utanför? PS: - Javisst! Så är det ju redan idag, trots att marknaden ändå ser en klar möjlighet att vi ska gå med i euron. Om den nuvarande situationen permanentas, riskerar vi också att räntan permanentas på en högre nivå än i övriga EU-länder. Och vem som helst kan ju räkna ut att en permanent högre räntenivå i Sverige skulle vara väldigt negativ för tillväxt och välstånd. RpM: Hur bedömer du att utlandsinvesteringar i Sverige kommer att påverkas av beslutet den 14 september? PS: - Låt oss utgå från att nästan alla länder i vårt närområde kommer att ha euron som valuta. Det är ett ytterst sannolikt scenario. Tyskland och Finland är ju redan med, och när Estland, Lettland, Litauen och Polen röstar, så handlar det om både medlemskap och euro. Realistisk sett kommer Danmark också att ta steget fullt ut om några år. Två tredjedelar av danskarna säger redan idag ja till euron. I denna situation kan man med rätta fråga sig: vilket utländskt företag kommer att välja Sverige som investeringsland om vi ensamma runt Östersjön, står utanför. RpM: Påverkas euro-frågan av att EU nu utvidgar medlemskretsen? PS: - Ja, det har stor betydelse. Det betyder ju att EU:s inre marknad får tio nya medlemsländer med totalt 100 miljoner människor, som kan driva handel med varandra och som också vi kan driva handel med. Handel ökar välståndet, vilket är viktigt för ett Sverige som länge halkat ner i välståndsligan. Med en gemensam valuta blir det så mycket enklare. RpM: Många säger att de vill vänta och se. Vad vill du säga till dem? PS:- Tre saker! Först och främst att euron fungerar bra för dem som redan är med, och BNP per capita Nr 2003 prognos EU 15=100 1 Luxemburg 184,5 2 Irland 119,7 3 Danmark 114,2 4 Nederländerna 112,2 5 Österrike 109,3 6 Belgien 108,3 7 Finland 104,0 8 Storbrittannien 103,3 9 Tyskland 102,6 10 Italien 102,4 11 Frankrike 102,4 12 Sverige 101,5 13 Spanien 85,0 14 Portugal 69,1 15 Grekland 67,7 Källa: SCB - Statistiska Centralbyrån de allra flesta är nöjda. Enligt den senaste undersökningen säger 75% att de inte vill byta tillbaka till sina gamla valutor.

12 För det andra att det knappast finns något "vänta och se": om Sverige skulle rösta nej nu, så är det ett beslut vi får leva med länge. Jag får ibland en kuslig känsla av att de som vill vänta och se inbillar sig att ett nej innebär att saker och ting skulle förbli vad de är, vilket kan kännas tryggt, medan ett ja innebär en dramatisk förändring. I verkligheten är det precis tvärtom. Säger vi nej, så går mycket av utvecklingen inom euro-länderna vidare utan oss, och risken är uppenbar att vi hamnar än mer på efterkälken. För det tredje vill jag påminna om att Sverige är ett litet land. Det är en insikt som blir allt tydligare ju mer man vistas utanför Sverige. Som ett litet land har vi alltid en mer utsatt valuta. Vi har därför mer att vinna på en gemensam valuta än de flesta andra.

13 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Det var ett beslut som togs efter många och långa diskussioner, och på grundval av en folkomröstning. Syftet kan väl inte ha varit annat än att vi skulle bli en fullvärdig medlem, eftersom vi trodde på EU och på de möjligheter till samarbete och utveckling unionen erbjöd? Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Därför kan jag inte begripa varför vi nu ska ha en ny folkomröstning, bara för att det samarbete vi en gång valt att delta i ska utvecklas och förbättras ytterligare ett steg! Kanske är det lite av svensk mentalitet som ligger bakom det här; detta "halva inne-syndromet", som en svensk journalist kallat det. Vi ska vara med i EU, men tydligen bara till hälften. Vi ska stå utanför NATO, men likafullt vara med på en kant. Euron är en viktig del av EU-samarbetet. Symboliskt är den dessutom något av kronan på verket för den fria rörligheten mellan länderna. Men just på denna punkt menar plötsligt vissa att vi ska "icke-samarbeta" och ställa oss vid sidan av och bara se på. Vad händer i framtiden? Euron är naturligtvis inte sista steget i utvecklingen av samarbetet. Hur gör vi nästa gång övriga medlemmar i unionen vill ta ett steg vidare? Ska vi folkomrösta igen? Och igen? Eller ska vi acceptera att vi är fullvärdiga medlemmar och ägna all tid och kraft åt att arbeta och påverka inom unionen? Se upp för bakåtsträvarna! Folkomröstningar är säkert en bra lösning i vissa speciella och principiella frågor. Frågan är dock om det är en bra beslutsform när det gäller denna specifika del av det europeiska samarbetet. Eftersom båda parter har svårt att måla en konkret och för alla begriplig bild av Sveriges framtid, tenderar argumenten att bli väldigt generaliserande och värderande. Konsekvensen blir att debatten om euron lätt urartar till att bli en ny debatt om EU-medlemskapet. Det är alldeles uppenbart att starka krafter i den oheliga nej-alliansen i grunden inte har något annat syfte än att få Sverige ut ur EU. Vi känner igen deras argument, och vi kan vara ganska så säkra på att ett eventuellt nej till euron kommer att ge dem ett nytt argument för att "folkviljan" egentligen är emot EU och att Sverige därför borde stå utanför. Jag frågar mig då: Hur i all världen ska vi någonsin kunna uträtta något vettigt inom EU, om vi ständigt ska ifrågasätta att vi är med? Några personliga erfarenheter Jag kan inte se hur man samtidigt skulle kunna bejaka Europa och det

14 europeiska samarbetet, utan att samtidigt bejaka euron, eftersom den gör samarbetet så mycket effektivare och vardagen så mycket enklare! Att t ex göra exportaffärer med olika valutor är svårt och krångligt. Det vet jag av egen diger erfarenhet. Redan i kalkyl- och försäljningsskedet måste man arbeta med olika valutor, som dessutom varierar över tiden. Vilket pris är rätt? Hur ska jag bli konkurrenskraftig och samtidigt skydda mig mot risken för valutaförluster? För att undvika denna risk kan man visserligen köpa terminskurser, men då får man också acceptera sämre valutakurser och högre kostnader. När sedan projektet är klart och kunden ska betala fakturan, så får vi inte våra pengar i tid, eftersom våra banker (trots moderna datasystem) tar minst en vecka på sig för att få beloppet växlat till kronor och insatt på konto. För denna olägenhet och fördröjning får vi dessutom betala höga avgifter. Med en gemensam valuta slipper vi alla dessa risker och onödiga kostnader. Att tacka nej till euron är därför att ge exporterande och importerande svenska företag en permanent konkurrensnackdel gentemot företag inom euro-området. Därför måste vi delta fullt ut i det europeiska samarbetet, även i EMU. Och därför uppmanar jag dig att gå och rösta ja den 14 september! Christer Mars

15 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth En majoritet av Sveriges företagare är positiva till EMU och införandet av euron. Enligt en undersökning som gjorts av Svenskt Näringsliv tycker närmare 70% av organisationens medlemmar att Sverige bör säga ja till valutaunionen. För fyra av fem större företag är euron dessutom redan en realitet, eftersom man fakturerar sin försäljning till EMU-länderna i euro. Samtidigt fortsätter nej-sidan att framföra sina argument emot ett svenskt EMU-inträde, ofta med just företagarnas bästa som motiv. Det kan därför vara mödan värt att granska några av deras argument lite närmare. Jag har valt ut fyra av de vanligaste, för att se hur väl de egentligen håller för en noggrannare analys? Argument 1: "Med en flytande krona går det bättre för Sverige" Här hänger nej-sidan upp sitt resonemang på att Sveriges ekonomi på senare år utvecklats bättre än EMU-ländernas och att en flytande växelkurs därför har varit bra för ekonomin. Det är visserligen sant att vår tillväxt på senare år varit något högre än snittet för euro-länderna, men den centrala frågan är givetvis varför? Beror det verkligen på den flytande kronan, eller har tillväxten andra orsaker. En del av tillväxten kan tillskrivas IT-boomen, och ytterligare en del beror på den framgångsrika saneringen av statens finanser. Men den enskilt viktigaste faktorn är faktiskt Sveriges inträde i EU 1995, som markerade starten på den framgångsrika tillväxtperioden. EU-inträdet gav oss inte bara tillträde till den inre marknaden, utan innebar också att Sverige började följa konvergenskraven för att få inför euron! I praktiken innebar detta att Riksbanken gjordes oberoende och satte upp ett trovärdigt mål för låg inflation. Vidare bantades budgetunderskotten bort och statsskulden minskades. Sverige återfick därmed de grundläggande förutsättningarna för en god ekonomisk utveckling; förutsättningar som egentligen saknats sedan 1960-talet. Ett bra bevis på detta är att ränteskillnaden mot Tyskland under denna period minskat från 3,5 till mindre än 1%. Sanningen är alltså att den skakiga kronan inte haft någon del i den goda tillväxten, utan att orsaken varit medlemskapet i EU och att vi målmedvetet arbetat för att möta de krav som ställs för att införa euron. Detta har givit stabilitet och tillväxt, och ett nej till euron skulle i praktiken innebära att vi avviker från den väg som hittills visat sig framgångsrik! Argument 2: "Europa är inget idealiskt valutaområde" Här menar nej-sidan att länderna i Europa har så olika förutsättningar, och därför går så pass mycket i otakt, att en gemensam valuta aldrig kan fungera.

16 Här kan vi bara konstatera att detta resonemang gäller alla existerande valutaområden! Inte minst här i Sverige är skillnaderna stora, och vem som helst inser att våra främsta tillväxtregioner har mer gemensamt med tillväxtregioner ute i Europa än med de svenska regioner som har låg eller ingen tillväxt. Trots det har den svenska kronan fungerat bra i 130 år. Ingen skulle väl på allvar påstå att Sverige skulle ha varit i närheten av vad vi är idag om vi behållit våra gamla lokala valutor! Men om regionala skillnader är ett argument mot euron, så är det faktiskt också ett argument mot en gemensam svensk krona. Men är då inte rörligheten större inom Sverige än inom Europa? Har vi inte bidragssystem och en regionalpolitik som förmår kompensera för olikheterna? Förvisso, men vi har inga system som kompenserar för att konjunkturen utvecklas olika i olika landsändar. Och eftersom en konjunkturbaserad regionalpolitik inte finns i Sverige, kan man knappast använda det som argument mot en gemensam valuta i Europa. Poängen är istället att en stor valuta ger fördelar framför en mindre. Med en stor, gemensam valuta underlättas handel, utbyte, affärer, konkurrens - vilket främjar välstånd. Detta stöds bl a av Nobelpristagaren i ekonomi, professor Robert Mundell, som anser att Europa idag är ett mer optimalt valutaområde än Sverige och han betecknar också euron som en stor framgång. Argument 3: "Näringslivet är mer beroende av dollarn än euron" Här pekar nej-sidan på att de flesta produkter prissätts i dollar internationellt och att det därför är bättre att låta den svenska kronan följa dollarn upp och ner i värde, än att låsa fast den i euron. Högt räknat kan 20% av svensk utrikeshandel sägas vara påverkad av dollarn. Däremot uppgår handeln med euro-området (inklusive Danmark, som ju har fast växelkurs mot euron) till över 50%. När de tio kandidatländerna kommer med i valutasamarbetet, kommer denna andel att växa ytterligare, till ca 56%. Självklart måste vi också fråga oss vad som kommer att bli resultatet av den nya EU-diskussionen i Norge, liksom när Storbritannien kan tänkas gå med. Redan idag har euron dessutom ett genomslag långt utanför euro-länderna. 14 nordafrikanska stater har redan knutit sina valutor till euron, och även på Balkan och i stora delar av Ryssland gäller euron. Det innebär att den andel av vår handel som är beroende av euron för närvarande är minst tre gånger så stor som den som är dollarberoende. Därför bör vi snarast vända på resonemanget: eftersom Sverige är så euroberoende, innebär det en betydande risk att ha en krona som följer dollarn upp och ner, vilket är vad nej-sidan förordar. Argument 4: "Sverige bör vänta och se" Detta argument föddes med den s k Calmfors-utredningen, som kom 1996 och rekommenderade att Sverige skulle avvakta en euro-anslutning och inte vara bland de första länderna som införde den gemensamma valutan. Sedan dess har vi väntat medan euron infördes; elektroniskt 1999 och med sedlar och mynt Idag kan vi konstatera att alla utredningens skäl för att vänta är borta. Euron finns redan i många länder och bland medborgarna är en klar majoritet positiv. Samtidigt har Sverige också gjorts redo för ett inträde, vilket vi inte var Vi har lägre arbetslöshet, ordning i statsfinanserna och en bättre fungerande lönebildning.

17 Och viktigast av allt: Vi kan konstatera att vi har förlorat på att stå utanför, genom högre ränta, mindre handel, färre investeringar, svagare valuta, färre nya jobb, mindre inflytande i EU osv. Viktigare med euron för de små företagen än de stora! För oss småföretagare är euro-frågan än viktigare än för de större företagen. Det gäller konkurrensförmågan, där större jämförbarhet mellan priser gör det lättare för kostnadseffektiva småföretag att ta marknadsandelar inom euro-området. Det gäller i högsta grad vår finansiering. För det första har vi inte råd att tacka nej till de lägre räntenivåer som euron kommer att medföra. För det andra är det sannolikt att valutasamarbetet också kommer att ge oss bättre tillgång på kapital, genom att även utländska banker och kreditinstitut kommer att börja konkurrera på den svenska marknaden. Detta är en viktig aspekt för oss mindre företagare, som till skillnad från storföretagen inte kan låna var som helst, utan i praktiken är hänvisade till den svenska kreditmarknaden. Ytterligare en fördel är de minskade valutariskerna. Vare sig det handlar om försäljning eller inköp, så är det mindre företaget alltid mer sårbart för svängningar i valutan. Att tillhöra euro-området eliminerar denna otrygghet. Euron finns och fungerar. Sverige är redo. Nu har vi chansen, det är hög tid att säga ja. Inte minst för oss småföretagare! Lena Wendt

18 Moderaterna i Vellinge kommun Box 5, Höllviken Webbgruppen: vellinge.moderat.se Ansvarig utgivare: - Nils-Ola Roth Lars-Ingvar Ljungman: Ett ja är nödvändigt för Sveriges framtida inflytande i Europa och världen. Ett nej marginaliserar Sverige i EU, och detta i ett läge när unionen skall göra sin största utvidgning någonsin. Dessutom kan ett nej tolkas som ett retroaktivt nej till hela EU. Göran Hom: Det finns många ekonomiska argument för euron. Ny forskning visar att en gemensam valuta gynnar internationell handel i långt större utsträckning än vad man tidigare trott. Sverige är dessutom väldigt omvärldsberoende: mellan 40 och 50 procent av allt vi produceras säljs utomlands. Därför är det rimligt att anta att euron är extra viktig för Sveriges tillväxt och sysselsättning. Nils-Ola Roth: Som EU-medborgare har vi svenskar rätt att besöka och arbeta i samtliga EU-länder och vi har rätt att göra framställningar till EU-parlamentet. Men vi svenskar tycks inte riktigt ha fattat detta. Mer än fyra av tio svenskar vet inte ens om att de är EU-medborgare! Detta är säkert en viktig anledning till att så många tvekar för euron. Och just därför är det så viktigt att vi inför den, att vi gör denna markering för oss själva och omvärlden! Carina Larsson: Jag säger ja för att Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike har sagt ja! Dessa länder har tillsammans nära 300 miljoner invånare och en produktion som är nästan lika stor som världens största ekonomi USA.

19 Christer Tedestål: Ett nej är otänkbart, eftersom det ger legitimitet åt nej-sidans svans av höger- och vänsterextrema småpartier, fundamentalister som ofta är emot all tillväxt och utveckling. Lena Wendt: Euron är bra för sysselsättningen. Under de tre första åren med den gemensamma valutan skapades 6 miljoner nya jobb i euro-zonen! Agneta Löfberg: Euron ger ett starkare konkurrenstryck, genom att vi lättare kan jämföra priser. Idag är den genomsnittliga prisnivån i Sverige 20 procent högre än i övriga EU. Enbart en halvering av denna skillnad skulle innebära ca kronor om året för en vanlig barnfamilj! Marie-Louise Bergman: Vi är ju redan med i EMU:s två första steg. Varför i hela friden skulle vi då inte ta steget fullt ut, när vi ändå kommer att vara tvungna att anpassa oss till euro-land? Mikael Ståhlfors: Hela idén med EU var att knyta samman folken efter två förödande världskrig. En gemensam valuta svetsar samman oss ytterligare. Jan Boris-Möller: Det känns som vi redan har sagt JA - det är bara att hänga på tåget nu. Jag tror att vi om 100 år även har ett gemensamt språk. Christer Mars: Euron är mer värdesäker och stabil än kronan. En stor valuta är mindre sårbar för spekulation och svänger mindre än en liten. Tommy Larsson: Euron räddar jobben, ökar handeln och lockar investeringar till Sverige. Enligt Svenskt Näringslivs studier kan det handla om upp till nya jobb. Det har vi inte råd att vara utan.

20 Patrik Åkesson: Jag röstar ja för att svensk ekonomi blir lidande av att vi står utanför. Högre räntor, lägre tillväxt, färre jobb blir resultatet av ett nej. Karin Lönnergård: Jag röstar ja till euron, för att vi då kan delta i de ekonomiska besluten, istället för att stå utanför och ändå tvingas rätta in oss i ledet bland de andra. Lars Olin: Euron har pressat ner priserna på en lägre nivå än i Sverige, därför att det är lättare för alla att jämföra priser. Och någon risk för höjningar vid själva övergången finns nappast, eftersom handeln har lovat prisstopp under de två första månaderna. Ann-Charlotte Fröberg: Euron försvinner ju inte för att vi eventuellt skulle rösta nej. Den är en realitet i 12 länder, med 300 miljoner människor, och därför ska vi naturligtvis vara med och tillvarata våra intressen. Nils-Erik Andersson: Euron är en del av ett gränslöst Europa, som knyter samman länder och skapar fred och välstånd. Ola Freij: Jag röstar ja eftersom jag inte anser att man i längden kan vara med i EU om man inte också inför euron. Valutan är en alldeles för viktig del av samarbetet för att vi ska ställa oss utanför.

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett Korthuset Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett 1 Den 14 september är det dags att rösta om huruvida Sverige också ska införa euron som valuta. Diskussionen om ja eller nej blir alltmer

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Eu-valet i Halland 25 maj 2014

Eu-valet i Halland 25 maj 2014 Eu-valet i Halland 25 maj 2014 NÄR? Valet till EU-parlamentet sker i hela EU samtidigt. Den 25 maj kan man gå till vallokalen och rösta. Den 7 maj öppnar förtidsröstningen. VEM? Du som är svensk medborgare

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, 30 november 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

2.300 nya exportföretag i Skåne

2.300 nya exportföretag i Skåne 2.300 nya exportföretag i Skåne Juni, 2003 Eurons effekter på småföretagens export i Skåne 1 Sammanfattning Från att tidigare ha varit omstritt, börjar det nu bli ett etablerat faktum att Sveriges export

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer