Anatomi Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anatomi Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-01-20"

Transkript

1 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

2 Introduktion Anatomiboken är en av de delar som ingår i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben erbjuder uppfödare och andra hundintresserade. Utbildningspaketet vänder sig i första hand till uppfödarna och SKKs ambition är att stärka uppfödares möjligheter att förstå helheten i avel med rashundar. För att lyckas med detta behöver den goda uppfödaren både praktik och teori. Avsikten med Anatomiboken är att öka kunskapen om hundars konstitution så som den utvecklats för varierande ändamål inom olika raser. En breddad och fördjupad kunskap om anatomi och anatomiska begrepp bör kunna förbättra kommunikationen och öka samarbetsmöjligheterna mellan alla som sysslar med hundar. Anatomibokens studieplan och lärarhandledning är inriktade på de baskunskaper som bör finnas hos varje uppfödare. Respektive ras standard är ett centralt verktyg i all hundavel. Därför bör standardens ansvar, uppbyggnad och funktion samt tillkomst och revidering ägnas tid redan vid första träffen. En standard bör därefter följa varje kursdeltagare under kursens träffar. Rubrikerna vid varje träff har sin beskrivning i standarden varför det finns skäl att ofta studera vad respektive deltagares rasstandard säger. Standarden kan också användas på andra sätt. Inte minst brukar studiet av andra raser är den egna, öka förståelsen för andras hundraser och hunden som helhet. Att finna sambandet mellan byggnad, rörelser, mentalitet och ändamål är att närma sig essensen av hundars skönhet, harmoni och funktion. Kurser i anatomi och bedömning har för många hundentusiaster blivit grunden till ett avsevärt fördjupat intresse för sambandet mellan anatomi och rasfunktion hos hundar. Vi hoppas att det även kommer att gälla för er! 2

3 Delmålsbeskrivning Grundkurs anatomi Mål Att ge grundläggande kunskaper i hundens anatomi. Särskilt viktig är sådan kunskap som dels kan tydliggöra anatomins betydelse för funktionen och dels kan kopplas till och belysa rasstandarden för respektive kursdeltagares egen ras. Ge deltagarna förståelse för sådana anatomiska förtjänster och avvikelser som bör påverka besluten vid val av avelsdjur. Efter kursen skall deltagaren Kunna ge exempel på kroppsbyggnaden hos olika raser och hur dessa olikheter avspeglas i funktionen hos respektive ras. Kunna redogöra för fram- och bakbenens konstruktion, ge exempel på olikheter i konstruktion hos olika raser och ange avvikelser från normala fram- och bakpartier. Kunna beskriva hundens normala rörelseschema, ange viktiga rasbundna olikheter och nämna några vanliga avvikelser från normala rörelser. Översiktligt kunna redogöra för olika typer av huvuden, ögon- och öronformer samt för olika pälsstrukturer och olika typer av svansar. Kunna redogöra för olika former av bett samt för tandformeln i ett normalt bett och avvikelser från denna. Ha respekt för den värdering varje uppfödare måste göra av tilltänkta avelsdjurs anatomiska förtjänster och fel innan dessa blir använda i avel. Material Anatomiboken, Uppfödarboken (s Anatomi, Hundens kroppsdelar & Rasstandard och s Exempel på rasstandard ), särtryck ur SKKs kompendium Anatomi och fysiologi, rasstandarder, overheadbilder samt videon Hundens byggnad och rörelser I - III av Gösta Winqvist. Eventuella rasvideofilmer och raskompendier för deltagarnas raser kan utgöra ett tillskott. SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kan vara till hjälp under kursen, inte minst vid de sista två träffarna. Tidsram för kursen Fem (5) träffar, varav de fyra första på 3x45 minuter. Om ett veckoslut används som alternativ bör man ha studerat boken mer ingående innan kursstart. Som avslutning bör en femte träff genomföras i form av ett studiebesök vid en officiell hundutställning. Kursens genomförande Det som här följer är ett exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. En fördel med att dela upp kursen på flera träffar är att inläsning av bokens olika avsnitt inte blir så omfattande och koncentrerad. Mellantiden ger också möjlighet att praktisera avsnittens innehåll och smälta intryck. Under kursen bör man ha tillgång till levande hundar vilket man får ta hänsyn till vid val av kurslokal. Det är oftare lättare att tala fritt och spontant om hundar som inte ägs av kursdeltagarna varför det kan vara en fördel att låna hundar utifrån. Ett krav är att hundarna har ork att bli hanterade ganska ingående av kursdeltagarna. De frågor som finns i Råd och anvisningar ger möjlighet för kursdeltagarna att dela med sig av egna erfarenheter och bidrar ofta till att kursdeltagarna engageras och blir aktiva. Det är av värde att starta varje kurstillfälle med återblickar och fundera över vilka delmål som uppnåtts, både vid själva kurstillfällena och tiden däremellan. Vi vill rekommendera kursens handledare/studiecirkelledare att inför kursen förhandsstudera videofilmerna och välja ut delar av dem att se tillsammans. Kursdeltagarna bör ha tillgång till Anatomiboken, kompendium och rasstandard före kursstarten. Vissa avsnitt ur arbetsmaterialet skall vara läst innan träffarna. Hänvisningar till Anatomiboken och andra hjälpmedel finns under råd och anvisningar. Underlag för OH-bilder finns i kurshandledningen. Tips: Föreläsare kan inbjudas till något tillfälle. Ett antal exteriördomare har särskilt handledarutbildats av SKK för att föreläsa om eller hålla kurser i anatomi och bedömning. SKKs utbildningsavdelning kan lämna namn på sådana domare. 3

4 Förslag till kursupplägg Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått Anatomiboken i god tid innan träff 1. Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprung på sidorna 9-13 samt de vanligaste anatomiska begreppen på s. 14 bör vara inlästa och utgöra utgångspunkt vid den första gemensamma träffen. Träff 1 Första sammankomsten kan handla om: 1. Hundens ursprung 2. Exteriöra begrepp 3. Rasstandardens betydelse för rasen. 4. Skelettets delar 5. Hundens olika leder 6. Mentalitet Träff 2 Andra sammankomsten kan handla om: 1. Repetition av skelettet 2. Muskulatur 3. Tänder och bett 4. Huvudets delar 5. Ögon och öron 6. Olika pälsar och dess funktion. 7. Vad säger respektive standard om ovanstående om punkterna 1-6 vid träff 2? Träff 3 Tredje sammankomsten kan handla om: 1. De inre organen och hur dessa skyddas 2. Gångarter 3. Rörelser och funktion 4. Vad säger standarden om punkterna 1-3 vid träff 3? Träff 4 Fjärde sammankomsten kan handla om: 1. Förberedelser för utställning 2. Domarens sätt att se på hunden vid en utställning 3. Hunden i stående och rörelse 4. Utställningsträning 5. Förberedelser för träff 5 Träff 5 Femte sammankomsten kan handla om att: 1. Gå på en officiell utställning 2. Se på olika raser och domarens arbete 3. Låta en utställningsdomare beskriva vad han studerar vid bedömning 4. Avsluta och utvärdera 4

5 Träff 1 Inför träff 1 Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprung är stimulerande att ha som gemensam utgångspunkt vid första träffen. Att ha bekantat sig med de vanligaste exteriöra begreppen på s. 14 underlättar kommunikationen mellan deltagarna från start. Notera att linjerna som anger skenben/vadben på s. 15, inte tydligt beskriver vad som avses. Rasstandarden är själva grundlaget för varje ras och inkluderar den rasbundna anatomin. För att studera hur rasstandarden beskriver detta, återkommer standarden som referens vid varje träff. Därför bör varje deltagare ha tillgång till sin egen ras standard vid varje träff. I det fall deltagarnas raser är av samma typ, kan man behöva komplettera. Det är en fördel att ha med någon eller några (beroende på antal deltagare) tålmodiga hundar att känna igenom vid varje kurstillfälle. Till träff 2 är det en fördel om man kan finna raser av lite olika typ t. ex. galoppör, travare, kortbent, långskallig, kortskallig, kortpälsad, långpälsad och så vidare. P1. Hundens ursprung Anatomiboken s Vad gäller hundars ursprung och historiska utveckling, bör man koncentrera sig på de stora frågorna om byggnad och funktion samt hur detta förfinats för att passa människans behov. Det är viktigt att poängtera att utvecklingen mot speciella hundtyper och så småningom hundraser har skett på olika sätt och med olika hastighet i olika områden på vår jord. Alla raser har en bruksfunktion, nämligen i betydelsen att varje ras har skapats för ett visst syfte. Med tanke på hundsläktets variationsrikedom får man då också konstatera att man önskar skilda egenskaper hos olika raser - just beroende på vad de ska användas till. Vår gemensamma uppgift är därför att bevara varje ras, så som den beskrivs i varje standard, inte förändra den efter eget huvud. En uppfödarambition måste naturligtvis också vara att stärka och höja kvalitén i generation efter generation. Vi får ha i åtanke att t.o.m. uppfödare som ägnar ett helt liv åt hunduppfödning, rent tidsmässigt utgör en liten del av en ras, som ska bevaras i många mansåldrar framöver. Insatsen kan dock 5

6 vara mycket betydelsefull för rasens framtid och innebär ett stort ansvar, något att ömsint hålla i en kupad hand. Välj ett par raser av olika typ och studera vad de är till för. Fundera sedan över vad som då är viktigt för respektive ras. Vid deltagarpresentationen kan var och en beskriva sin egen hundras, dess ursprung och användningsområde. Beskrivningen kan knytas till avsnittet Hundens ursprung som studerats inför träffen. P2. Exteriöra begrepp Anatomiboken s. 14, OH-bild nr. 1-3 För att lätt förstå uppfödarkollegor och inte minst exteriördomares skrivna kritiker, är det betydelsefullt att ha ett likartat språk. Därför är det angeläget att tillägna sig och använda de vedertagna begrepp som används då man beskriver hundar. Vi föreslår därför att ni använder dem under kursen så att de känns vant och bekvämt framöver. P3. Rasstandardens betydelse OH-bild nr (standardens uppbyggnad), egna rasstandarder Inom FCI ansvarar kennelklubben i varje ras hemland för sina egna rasers standarder. Det betyder att endast hemlandet kan genomföra ändringar i en standard. Något att fundera över med en rasstandard i handen: En del standarder är gamla och så gott som orörda sedan de ursprungligen skrevs, andra är nyare. Hur gamla är de flesta rasstandarderna och hur kom de egentligen till? Hur vet man vem som ansvarar för varje rasstandard? Ofta studerar vi ingående och diskuterar rasstandardens detaljbeskrivning. Varje standard inleds dock med rubriker som informerar om hemland, bakgrund, ändamål och helhet. Först därefter kommer detaljerna. Hur kan man tolka det och vad kan man förstå av det som kommer inleder en standard, när man tolkar detaljbeskrivningen? Ibland revideras en standard. Vad kan vara orsak till det? 6

7 P4 & 5. Skelettets delar och leder Anatomiboken s , 21-23, 48, 54, 58, 64, 68, 72, 74, 76, OH-bilder nr. 4-6, 9-10 & Detta bör gås igenom gemensamt. Vedertagna begrepp bör användas vid alla träffar för att, efter hand, bli välkända begrepp för deltagarna. Overheadbilder av skelettets delar, motsvarande de i boken, behövs för att undvika missförstånd. Skelettets och ledernas uppbyggnad och utformning bör ständigt knytas till dess funktion för övriga kroppsdelar och hunden som helhet. På en närvarande hund kan man finna de delar av skelettet som är lätta att känna. Varje deltagare bör utnyttja möjligheten att känna igenom sina egna hundar till träff 2. Man bör t. ex. diskutera innebörden av att hela framstället saknar skelettkontakt till skillnad från bakstället att länden saknar de stabiliserande revben som bröstkotorna har ett mycket kort bröstben att huvudets ben är tunna olika vinkelförhållanden mellan bendelarna inklusive korsets och skuldrans lutning. Könsprägel är ett begrepp som förekommer i många standarder och används i många sammanhang. Vad menar man egentligen med det och vilka byggnadsmässiga skillnader kan man förvänta sig mellan hanar och tikar? Vilka könsbundna skillnader kan märkas i skelettets konstruktion? P6. Mentalitet När man talar om en hunds goda anatomi som en god förutsättning för optimala rörelser och funktion, får man hålla i minnet att en hunds förmåga att utnyttja dessa goda förutsättningar också sitter i huvudet. En hunds mentalitet och temperament har därför stor betydelse för hur den använder sina anatomiska förutsättningar. Detta betyder att en hund med medelmåttig anatomi och rastypisk mentalitet ibland kan överträffa en hund som är mycket bättre konstruerad men mentalt rasotypisk. Diskutera vad som krävs mentalt av några olika raser med tanke på deras ändamål och deras plats i olika miljöer, t.ex. i hemmet, på hundutställning, i bilen osv. 7

8 Träff 2 P1. Repetition av skelettet Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan första träffen så att de får tillfälle att belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Här är tillfälle att beskriva upptäckter på de egna hundarna som gissningsvis blivit grundligt genomgångna av sina ägare sedan första träffen. Vid olika tillfällen under kursen blir det naturligt att återgå till skelettets konstruktion. P2. Muskulatur Anatomiboken s. 20, 40, särtryck ur SKKs kompendium Anatomi och fysiologi och OH-bild nr. 7-8 Här får man koncentrera sig på de stora viktiga muskelpaketen och studera var de sitter samt varför de är så betydelsefulla. Framstället och ländpartiet är två anatomiskt muskelberoende delar på hund. Inte minst framstället, som saknar benförbindelse med resten av skelettet, är försett med ett stort muskelpaket. Detsamma gäller halsen som betyder mycket för balans och rörlighet och dessutom ska bära upp huvudet. Länden kan, om den är lång och mycket svag, utgöra en svag länk i kotpelaren. Ländens skelettkonstruktion har därför betydelse för utveckling av den viktiga ländmuskulaturen. Bakbenens muskelpaket är stort och behöver vara välutvecklat för goda rörelser. Fysisk aktivitet är alltså mycket betydelsefull för att stärka hunden med en väl utvecklad muskulatur. Här finns skäl att fundera över några typer av hundar som i särskilt hög utsträckning är beroende av att de här partierna är välutvecklade. P3. Tänder och bett Anatomiboken s , OH-bild nr De olika bett som förekommer på hund liksom tandformeln ska kännas igen. Inom vissa raser finns större respektive mindre tolerans beträffande avvikelser. Käkarnas form och beskaffenhet har stor betydelse i sammanhanget. Korta outvecklade underkäkar resulterar t. ex. inte sällan i rejäla överbett medan långa kraftiga underkäkar med markerad haka kan ge motsatsen. 8

9 Här finns anledning att diskutera vikten av ett fullständigt och korrekt bett beroende på rasens användningsområde samt vad rasstandarden säger om bett och tänder. En del bett och tanduppsättningar är direkt osunda. Det beror alltså ibland på käkarnas konstruktion. Det förekommer att över- och underkäke inte passar ihop och det finns sneda bett som kan leda till att käkarna inte kan slutas och i vissa fall kan underkäkens hörntänder tränga upp i gommen. P4. Huvudets delar Anatomiboken s De olika huvudformerna som förekommer ska kännas igen. I många rasstandarder förekommer dessutom uppgifter om förhållandet mellan nosparti och skalle. Därför bör man känna till begränsningen av dessa, var de börjar och slutar. Stopets djup och längd får inte förväxlas med ögonbrynsbågarna när man betraktar huvudet i profil. P5. Ögon och öron Anatomiboken s Färg, form, storlek och placering av ögon och öron beskrivs mer eller mindre detaljerat i olika rasers standard. Det finns anledning att poängtera att korrekta ögon/ öron är en förutsättning för att vissa raser ska kunna fungera inom sitt verksamhetsområde. Ge exempel på raser där ögonens konstruktion har stor betydelse då hunden gör det den är avsedd för. I de raser där huvudet anses särskilt betydelsefullt, s.k. huvudraser, beskrivs huvudet vanligtvis mycket detaljerat. Ögon och öron är betydelsefulla ingredienser för det rastypiska uttrycket. Ögonens form, storlek och placering liksom öronens placering har naturligtvis att göra med huvudets och skallens form. P6. Olika pälsar och dess funktion Pälsen varierar mycket mellan olika raser. Hur viktig är pälsen hos raser med olika ändamål? Det som är rätt i en ras kan vara helt fel i en annan. En utgångspunkt i detta avsnitt bör vara rasens arbetsuppgift. Hur beskrivs pälsens beskaffenhet i standarden? Vilka krav ställs på rasen utifrån dess funktion och miljö? 9

10 Dubbel päls, dvs. en päls med täckhår och underull, är en grundläggande förutsättning i många raser och bör kännas igen. Päls beskrivs med många olika begrepp; kort, lång, slät, sträv ooch så vidare. Olika typ av trimning, som inom vissa raser är en självklarhet, bör tas upp. Beträffande pälsar finns tillfälle att botanisera bland raserna och det är en stor fördel om kursdeltagarna får tillfälle att känna på pälsar hos olika raser vid kurstillfället. P7. Vad säger standarden om ovanstående punkter? Studera hur olika standarder beskriver de delar som tagits upp vid denna träff. 10

11 Träff 3 P1. De inre organen Anatomiboken s , OH-bild nr. 11 Diskutera igenom de olika avsnitten, speciellt cirkulationsorganen och sinnesorganen. Jämför skelettets betydelse för skyddet av de inre organen. Beakta vikten av att bröstkorgen är konstruerad så att den skyddar de inre organen. Se bilden på sidan 58. Vad säger standarden om bröstkorgen och diskutera detta. P2. Gångarter Anatomiboken s Gångarterna kan studeras på de videofilmer som finns om hundars rörelser. Gå igenom hundens gångarter och när hunden använder dessa. Använd gärna videofilmen om gångarter och rörelser. Diskutera standardens beskrivning av hundens gångarter. Vad är typiskt för en travare, en galoppör och hur hör hundens byggnad ihop med det?. Jämför gångarterna hos kursdeltagarnas raser och jämför med rasstandardens beskrivning. Diskutera speciellt vinklarnas, ryggens och korsets betydelse i sammanhanget så att ni själva kan avgöra om hunden är en travare eller galoppör. P3. Rörelser och funktion Anatomiboken s. 90 och Alla djur anpassar sig till sina förutsättningar. Anatomiska brister kompenseras därför av varje individ. Kan man värdera byggnadsbrister på olika sätt beroende på hundens användningsområde? Ge exempel på sådana olikheter i värdering. Standarder kan tolkas på olika sätt. En standard som t. ex. önskar kraftig benstomme kan för en del innebära så kraftig som möjlig. Det kan på sikt innebära att benstommen blir alltför kraftig med och resultera i sämre funktion. En del liknande beskrivningar kan om de extremtolkas resultera i osundhet, något som näppeligen var avsikten hos de som skrev standarden. Hundar förändras på många sätt på sin vandring från valp till åldring? Eftersom hundar bedöms i olika klasser finns skäl att fundera över vad man kan vänta sig för åldersbundna skillnader hos hund. 11

12 Här finns anledning att diskutera frågor som: Vad är typiskt för valpen, den växande junioren eller unghunden, hunden i sin blomstring, den åldrande hunden? Se videofilmen om rörelser och funktion. Diskutera därefter eller i samband med filmen, de olika rörelser som redovisas i anatomiboken. Utgå hela tiden från den korrekt byggda hunden när ni jämför felaktiga rörelser. Här följer några exempel på frågor som ni kan ställa er! Varför har hunden korta steg fram? Beror det på vinklar, motionering, för mycket mat eller...? Varför går hunden marktrångt? Beror det på bröstkorgen, skuldran, korset eller...? Vad innebär det för hunden om den har korta framsteg och långa bakbensrörelser? Kan en sådan hund ha vägvinnande rörelser? Vad betyder en framskjuten skuldra för rörelserna? Hur påverkar korset bakbensrörelserna om det är kortlångt, rakt-brant och olika kombinationer av detta? Hur påverkar ryggen rörelserna om den är för lång, för kort, sänkt, karp eller mycket lös? Vad är orsaken till att hunden faller på fronten? Kan det vara övervinkling, kort överarm eller är hunden lös och tjock? Vad innebär olika avvikelser från normal benställning (sett bakifrån resp. framifrån)? Vad har tassarnas form för betydelse för funktionen när hunden rör sig? P4. Vad säger standarden Det är viktigt att hela tiden gå tillbaka till rasstandarden och diskutera vad denna säger. Vad som är korrekt hos en ras kan vara oönskat hos en annan. Vår gemensamma uppgift är att bevara varje ras enligt dess standard och omfattar både utseende och funktion. 12

13 Träff 4 Boken Mitt i ringen kan utgöra referenslitteratur. Resonera först om utställningarnas mål och mening. (SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kan rekvireras från SKK och vara ett stöd för detta). Fundera över hur man kan ta hänsyn till olika rasers ändamål vid bedömningen? P1. Förberedelser för utställning De genetiska förutsättningarna har uppfödaren redan skapat genom sitt val av föräldradjur. Miljömässigt går det dock att göra mycket. Därför är det viktigt att förbereda sin hund för de olika sammanhang hunden möter i sitt liv. En hundutställning kan vara ett sådant sammanhang och när hunden noggrant ska granskas av domaren, är många extra noga med att förbereda sin hund för att ge den chans att visa sig från sin allra bästa sida. Sådana förberedelser kan exempelvis vara: Utfodring av hund. En passande kost i lagom mängd redan från valpstadiet skapar goda grunder för en frisk hund i god kondition. I uppfödarutbildningens del Vad ska hunden äta? kan du fördjupa dig i frågor om hundens kost. Fysisk träning av hunden skapar god kondition och gör hunden smidig och musklad. På vilka olika sätt hålls olika hundar/raser i god fysisk kondition? Behöver hunden vila inför utställningen - hur länge? Miljöträning. Hunden behöver vara van vid miljöer som liknar förutsättningarna vid en hundutställning. Vad är det egentligen som krävs av en hund på en utställning? Hur kan man skapa förutsättningar för en hund att klara av alla de speciella förutsättningar som råder t. ex. vid en stor inomhusutställning? Trimning och pälsvård av hund. Ska hunden trimmas/badas inför utställningen - i så fall när? Vad händer t.ex. med en så kallad dubbel päls efter bad, förutom att den blir ren? Utställningsträning innan utställningen och i anslutning till utställningsringen. 13

14 Det finns ytterligare detaljer som kan vara viktiga inför utställningen. Diskutera utifrån egna erfarenheter inom gruppen. En erfaren uppfödare/utställare kan bjudas in för att berätta om sina förberedelser inför utställning. P2. Domarens sätt att se på hunden vid utställning Vad är det som utställningsdomaren tittar på hos hunden vid en utställning och hur går domaren tillväga? Här kan en inbjuden exteriördomare berätta om sitt arbete i ringen.vad får man tänka på vid bedömning av hundar i olika åldrar? Vad är utvecklingsbundet till åldern? Vad gäller för valpen och den unga växande hunden, för hunden i sin blomning och för den åldrande veteranen? Utställningens mål och mening bör tas upp. Skilj på fenotyp och genotyp. Vid exteriörbedömning bedömer domaren den individ han/hon har framför sig, fenotypen. Hunden bedöms som ett resultat av tidigare uppfödarmödor och i den kondition den är vid utställningstillfället. Hundens avelsvärde, genotypen, vet man nämligen inget om genom att exteriörbedöma en hund. En hund i god kondition har naturligtvis de bästa förutsättningarna att visa upp sina kvaliteter. Här följer några punkter som har betydelse för domaren: hundens uppträdande i ringen förtjänster och felaktigheter i förhållande till rasstandarden (helhet, typ och detaljer) bett och tänder könsprägel rörelser mentalitet och temperament päls och färger om hunden är förberedd för utställning, t.ex. ringvana, kondition ( tjock och lös, mager, vältränad...) 14

15 Det finns alltså mycket som domaren ska hinna med under den korta stund hunden är i ringen. Diskutera inom gruppen domarens roll och vad denne kan tänkas värdesätta hos din hund! P3. Hunden i stående och rörelse Vid en utställning visas våra hundar enligt ett visst schema. Hur man ställer upp och hur man visar rörelserna, skiljer sig dock raser emellan. Dessutom måste man anpassa visningen efter varje individs förutsättningar. Det gemensamma för hundarna är att de skall kunna stå stilla vid stående presentation och palpering samt därefter visa sina rörelser optimalt. För att detta skall fungera på ett riktigt sätt krävs mycket träning. Innan man startar denna träning måste man veta hur just den egna hundrasen skall visas i stående och i rörelse. Det bästa sättet att kontrollera detta är att besöka en utställning och titta på en auktoriserad domares bedömning. En erfaren handler är också en rik källa att ösa ur. Diskutera inom gruppen hur man skall ställa upp en hund och hur man visar rörelserna. Vilka hjälpmedel är tillåtna och så vidare.? Träna med hund och pröva gärna att visa någon annans hund/hundras! P4. Utställningsträning Nästa uppdrag blir att träna hunden för utställning. Leta upp en fin utställningsplats som är bra för kursdeltagarnas hundar. (För en stor hund gör t. ex. en smula högt gräs inte så mycket medan det kan innebära svårigheter för en liten hund). För bordsraser behövs ett stadigt bord. Träna hundarna för presentation i stående och rörelser. Det gäller att ägare och hund har god kontakt med varandra och att båda är koncentrerade på uppgiften. Träningen kan ske enskilt eller i grupp. Låt någon som har lite utställningsvana gestalta domare och öva enligt hur en domare agerar i ringen. Vissa raser ska mätas medan andra kan mätas för att domaren vill kontrollera mankhöjden. På vilket sätt mäts mankhöjden om domaren önskar mäta? Hur kan det komma sig att mätresultaten blir olika vid skilda mättillfällen? Uppmärksamma att utställningsträning måste ske under en längre period och att detta enstaka tillfälle mest ge tips om hur man kan gå vidare. Erfarna handlers vet att alla kontaktskapande situationer/övningar man har med sin hund är av godo, även då man visar hund på utställning. 15

16 P5. Förberedelser inför träff 5 Tanken med dessa förberedelser är att gruppen skall besöka en utställning tillsammans. Diskutera inom gruppen vilken utställning ni skall besöka. Försök att finna en utställning där så många raser som möjligt deltar med tanke på gruppmedlemmarnas raser. Lämpligt är att besöka en utställning som arrangeras av någon länsklubb eller specialklubb inom Svenska Kennelklubben. Samtliga utställningar som arrangeras är listade på SKK. Där kan ni få besked om utställningarna långt i förväg. Diskutera igenom vilken utställning som passar bäst, skriv ner i punktform vad det är ni skall koncentrera er på som handlar om själva utställningen. Kontakta en av utställningens domare och be henne/honom att stanna en stund för kursdeltagarnas skull när bedömningen i ringen avslutats. Förbered domaren på att ni gärna vill veta vad domaren särskilt lagt märke till hos någon eller några av dagens raser. Kanske kan domaren presentera någon hund med rastypiska förtjänster. Kontrollera också med arrangerande klubb att det inte finns invändningar. Stort antal hundar i ringen, elever och aspiranter och ev. final insatser kan göra det svårt för domare att möta alla önskemål men det bör finnas någon domare som har möjlighet att träffa er. 16

17 Träff 5 P1. Besök på officiell utställning Välj mötesplats och hur ni praktiskt ska lägga upp dagen beroende på de olika raser ni valt att studera (gärna kursdeltagarnas raser om de inte råkar vara väldigt typlika). Se till att ta er god tid vid de raser/ringar ni valt ut. Var på plats tidigt om det är mycket folk runt ringarna. P2. Olika raser och domarens arbete Studera olika domares sätt att lägga upp arbetet i ringen. Hur vill hon/han se hundarna i stående resp. i rörelse? P3. Vad tittar domaren särskilt på i olika raser? Försök att utröna vilka rasspecifika detaljer som domaren särskilt vill bilda sig en uppfattning om. Fråga domaren efteråt om sådant ni själva funderat över från ringside. P4. Avsluta och utvärdera Se till att träffas gemensamt för att samla ihop intrycken av dagen. Avsluta med att utvärdera hela kursen. 17

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS!

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! CAIRNTERRIER Raskompendium med kommentarer Uppdaterat 2013 Utgivet av Svenska Cairnterrierklubben Sammanställt och foton av Inger Hansson och Mats Lindborg VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! RASKOMPENDIUM FÖR CAIRNTERRIER

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE

Läs mer

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 294 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 OTTERHOUND

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

AIREDALETERRIER. Grupp 3

AIREDALETERRIER. Grupp 3 Grupp 3 FCI-nummer 7 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-02-09 AIREDALETERRIER

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9 Grupp 9 FCI-nummer 288 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 CHINESE CRESTED

Läs mer

CHIHUAHUA (Chihuahueño)

CHIHUAHUA (Chihuahueño) Grupp 9 FCI-nummer 218 FCI-standard på spanska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 CHIHUAHUA (Chihuahueño)

Läs mer

Historik. Exteriöra överdrifter. Hundtyper. Exteriör hundhälsa. Normalt för rasen men kanske inte för hunden. Hundarna Missförhållanden

Historik. Exteriöra överdrifter. Hundtyper. Exteriör hundhälsa. Normalt för rasen men kanske inte för hunden. Hundarna Missförhållanden Normalt för rasen men kanske inte för hunden vad kan vi som veterinärer göra åt det? Hundarna Missförhållanden Historik Åke Hedhammar Näsby slott Molossoida Acromegala Chondrodystropha Brachycephala Hundtyper

Läs mer

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

POLSKI OWCZAREK NIZINNY Grupp 1 FCI-nummer 251 Originalstandard 1998-08-07 FCI-Standard 1998-08-07; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 POLSKI OWCZAREK NIZINNY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Regler och riktlinjer för exteriördomarkonferenser

Regler och riktlinjer för exteriördomarkonferenser Fastställda av SKK/DK 2012-02-07, att gälla från 2012-07-01 Regler och riktlinjer för exteriördomarkonferenser SVENSKA KENNELKLUBBEN Innehållsförteckning 1. Bakgrund...5 2. Förutsättningar...5 3. Målsättning...5

Läs mer

Specialklubben för Västgötaspets. Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund

Specialklubben för Västgötaspets. Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund SKV Specialklubben för Västgötaspets Ursvensk Gårds-,Vall- och Familjehund Uppbyggnad av detta kompendium: I detta kompendium ingår den senaste fasställda rasstandarden. Dessutom finns med grön linje i

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

BOSTONTERRIER. (Boston Terrier)

BOSTONTERRIER. (Boston Terrier) Grupp 9 FCI-nummer 140 FCI-standard på engelska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 BOSTONTERRIER

Läs mer

NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland)

NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland) Grupp 2 FCI-nummer 50 Originalstandard 1996-10-29 FCI-Standard 1996-11-06; engelska SKKs Standardkommitté 1997-11-25 NEWFOUNDLANDSHUND (Newfoundland) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BASSET HOUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 163 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE

NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE Grupp 8 FCI-nummer 314 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 NEDERLANDSE

Läs mer

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Introduktion Vad ska hunden äta? Detta är ett omdiskuterat ämne och marknaden erbjuder oss ett stort antal olika foder. Vilket är det

Läs mer

HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte

HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte HUNDKUNSKAP Hundar används i många sammanhang, som brukshundar och sällskapsdjur. Efterfrågan på yrkeskunnande i arbete med och fostran av hundar ökar. Ämnet hundkunskap behandlar skötsel och samspel med

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier)

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 139 Originalstandard 2001-03-13; engelska FCI-Standard 2001-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

APPENZELLER SENNENHUND

APPENZELLER SENNENHUND Grupp 2 FCI-nummer 46 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 APPENZELLER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands

Läs mer

Upprättande av raskompendium för exteriördomare

Upprättande av raskompendium för exteriördomare SKKs exteriördomarutbildning Upprättande av raskompendium 1 (3) Upprättande av raskompendium för exteriördomare Raskompendier framställs relativt sällan man kan räkna med att ett kompendium är aktuellt

Läs mer

PDF-fil nerladdat från www.boggas.se Sofia Olsson & kelpie Casey. Cefeus Ea. Utställningsresultat 2005-2013. Resultatsammanställning 2005-2010

PDF-fil nerladdat från www.boggas.se Sofia Olsson & kelpie Casey. Cefeus Ea. Utställningsresultat 2005-2013. Resultatsammanställning 2005-2010 PDF-fil nerladdat från www.boggas.se Cefeus Ea Utställningsresultat 2005-2013 Resultatsammanställning 2005-2010 Datum Plats Klass Kvalitet Bästa Resultat Övrigt 2013-05-11 Lomma BK Veteran Excellent 1:a

Läs mer

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger

Läs mer

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade

Läs mer

PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental)

PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental) Grupp 9 FCI-nummer 77 Originalstandard 1990-09-17 FCI-Standard 1998-04-06; franska och engelska SKKs Standardkommitté 2000-01-01 PAPILLON/PHALÈNE (Epagneul nain continental) Nordisk Kennel Union Dansk

Läs mer

Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever

Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever Raskompendium för Nova Scotia Duck Tolling Retriever OBSERVERA! Alla bilder publiceras efter tillstånd från respektive fotograf. Dock gäller copyright, vilket innebär att om bilden skall användas till

Läs mer

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så.

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Uppfödarna brukar ha många goda råd och hjälper gärna sina valpköpare att komma

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår.

Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår. Ursprungsland/hemland: Sverige Användningsområde: Hamiltonstövaren är en skalldrivande hund som användes vid jakt på hare och räv. Den jagar som ensamhund och skall vara rådjursren. FCI-klassifikation:

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

AMERICAN AKITA. (tidigare great japanese dog)

AMERICAN AKITA. (tidigare great japanese dog) Grupp 5 FCI-nummer 344 Originalstandard 2005-07-06 FCI-Standard 2006-01-05; engelska SKKs Standardkommitté 2001-10-25 ändrad 2006-01-01 AMERICAN AKITA (tidigare great japanese dog) Nordisk Kennel Union

Läs mer

STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge)

STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge) 1 GRUPP 1 STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger belge) ORIGINALSTANDARD: 2001-03-13 FCI-STANDARD: 2001-06-22; franska SKKs STANDARDKOMMITTÉ: 2002-06-05 URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: ANVÄNDNINGS- OMRÅDE:

Läs mer

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever

Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever Pälsvård och klippning av Curly Coated Retriever av Hannie Warendorf (översättning Millan Ericsson) Hur ska de se ut? För Curly Coated Retriever är pälsen en mycket viktig del. Pälsen är ju t.o.m. omnämnd

Läs mer

BASENJI. Grupp 5. FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09

BASENJI. Grupp 5. FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 Grupp 5 FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 BASENJI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

GRUPP 1. STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16. FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska

GRUPP 1. STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16. FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska 1 GRUPP 1 STANDARD FÖR BELGISK VALLHUND FCI nr 15 (Berger Belge) ORIGINALSTANDARD: 1989-10-16 FCI-STANDARD: 1989-10-16; franska SKKs STANDARDKOMMITTÉ: 1997-05-28 URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: Belgien FCI-KLASSI-

Läs mer

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Tibetansk Mastiff do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Den tibetanska mastiffen är en välpälsad hund med tusenåriga anor. Lugn, stillsam och tillsynes sovandes ligger den på sin post,

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp?

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp? Några goda råd f Labradoren är en av våra mest populära hundraser och mycket omtyckt på grund av sitt vänliga sinnelag och sin stora dresserbarhet. Den är en jakthund - en apporterande fågelhund som arbetar

Läs mer

SCHIPPERKE. Grupp 1. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SCHIPPERKE. Grupp 1. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 1 FCI-nummer 83 FCI-standard på franska publicerad 2009-12-14 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-03-03 SCHIPPERKE Illustrationen

Läs mer

Anvisningar för utställningar som inte stambokförs

Anvisningar för utställningar som inte stambokförs Gäller från 2011-01-10 Anvisningar för utställningar som inte stambokförs SVENSKA KENNELKLUBBEN Anvisningar för utställningar som inte stambokförs Gäller för länsklubbar, lokala kennelklubbar samt special-

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Attila z Výsehradskeho Podhradí 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens

Läs mer

TYSK SCHÄFERHUND. (Deutscher Schäferhund)

TYSK SCHÄFERHUND. (Deutscher Schäferhund) Grupp 1 FCI-nummer 166 FCI-standard på tyska publicerad 2011-01-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 TYSK SCHÄFERHUND (Deutscher

Läs mer

Studieplan för valpkurs baserat på Härliga valptid

Studieplan för valpkurs baserat på Härliga valptid Studieplan för valpkurs baserat på Härliga valptid I boken Härliga valptid av Ingalill och Curt Blixt (Svartbergs Hundkunskap 2012) finns en kortfattad version av en studieplan. Här beskrivs ett mer utförligt

Läs mer

BICHON HAVANAIS. Grupp 9

BICHON HAVANAIS. Grupp 9 Grupp 9 FCI-nummer 250 FCI-standard på franska publicerad 2009-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2008-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 BICHON HAVANAIS

Läs mer

DALMATINER. (Rasnamn i hemlandet: Dalmatinski pas)

DALMATINER. (Rasnamn i hemlandet: Dalmatinski pas) Grupp 6 FCI-nummer 153 FCI-standard på tyska publicerad 2011-05-30 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 Hälsoenkät Irländsk varghund 2011 I SKK:s verksamhetsplan antagen på kennelfullmäktige 2001 finns ett krav på att alla rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi (RAS). Utgångspunkt för rasens särskilda

Läs mer

BICHON HAVANAIS. Grupp 9. FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14

BICHON HAVANAIS. Grupp 9. FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14 Grupp 9 FCI-nummer 250 Originalstandard 2006-02-21 FCI-Standard 2006-04-10; franska SKKs Standardkommitté 2007-02-14 BICHON HAVANAIS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS. 15 16 november 2014. På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon

KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS. 15 16 november 2014. På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon KOMPENDIUM FÖR DOMARKONFERENS 15 16 november 2014 På Blommenhof Hotell Nyköping. Papillon Sammanställt av Britt-Marie Hansson och Bitte Sölvberg samt Papillon-ringen. PAPILLON/PHALÈNE (teckning, Lena Eriksson-Hellborg)

Läs mer

KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar)

KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar) Grupp 7 FCI-nummer 119 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; tyska SKKs Standardkommitté 2001-06-19 KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik 1 RAS prazsky krysarik Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3-4 Historik Sid 3-4 Nulägesbeskrivning Sid 4-5 Populationens utveckling Sid 4-5 Dagens prazsky

Läs mer

COLLIEÄGARUTBILDNINGEN

COLLIEÄGARUTBILDNINGEN Svenska Collieklubben COLLIEÄGARUTBILDNINGEN En utbildning inom Svenska Collieklubben (SCK) Framtagen för alla collieägare. INNEHÅLL Inledning med litteraturförteckning Flik 1 Avsnitt: 1. Juridik Flik

Läs mer

Regioner och kursverksamhet Medlemskap Avel Officiella aktiviteter Labrador Retrieverklubben Labradorklubbens valphänvisning Labradormästerskapet

Regioner och kursverksamhet Medlemskap Avel Officiella aktiviteter Labrador Retrieverklubben Labradorklubbens valphänvisning Labradormästerskapet Labrador Retrieverklubben är en av tretton rasklubbar som tillhör Svenska Spaniel och Retrieverklubben. En rasklubb arbetar med det som är specifikt för just den egna rasen avel, hälsa, mentalitet och

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Raskompendium för chihuahua

Raskompendium för chihuahua Raskompendium för chihuahua Chihuahuacirkeln 2014 Standard för Chihuahua FCI-nummer 218 FCI-standard på spanska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning

Läs mer

WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund)

WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund) Grupp 8 FCI-nummer 104 Originalstandard 1996-07-24 FCI-Standard 1996-07-24; tyska SKKs Standardkommitté 1999-04-14 WACHTELHUND (Deutscher Wachtelhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Skillnaden mellan Lathunden och SKK Avelsdata är att SKK Avelsdata är mycket mer begränsat i sina funktioner.

Skillnaden mellan Lathunden och SKK Avelsdata är att SKK Avelsdata är mycket mer begränsat i sina funktioner. Avels- och uppfödarkonferens hölls den 16 februari på Södertälje BK Det var ungefär ett 30-tal medlemmar närvarande, varav 7 st uppfödare. Mezzrows Dobvoyage Jean Dark Juliettevilles Diragos Dob for Sport

Läs mer

FA EXTERIÖRDOMARKONFERENS 20-21 APRIL 2013. Gordonsetter

FA EXTERIÖRDOMARKONFERENS 20-21 APRIL 2013. Gordonsetter Gordonsetter Nyckelord Kraftfull Elegant Uthållig Helhetsintryck Gordonsettern skall vara en kraftfull men ändå elegant hund byggd för galopp. Den skall ge intryck av styrka och uthållighet. Balanserad

Läs mer

Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier

Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier Raskompendium för Bullterrier & Miniatyrbullterrier Sammanställt av Charlotta Mellin hösten 2007 SKK s STANDARDKOMMITTÉ 2003-10-08 HEMLAND: Storbritannien ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Numera sällskapshund BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Läs mer

Svenska Kennelklubben

Svenska Kennelklubben Svenska Brukshundklubben Svenska Kennelklubben Ulf Uddman (VD) Svenska Brukshundklubbens kongress maj 2015 Foto: Åsa Lindholm Ulf Uddman VD Svenska Kennelklubben SBK kongress 2015 Verksamhetssiffror inom

Läs mer

Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014

Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014 Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014 Plats: Scandic Hotel, Upplands Väsby, Stockholm Närvarande: Rasklubbar:

Läs mer

Raskompendium. Dvärgschnauzer. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens

Raskompendium. Dvärgschnauzer. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens Raskompendium Dvärgschnauzer Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens Domarkonferens den 23-24 oktober 2010 Kompendiet bygger på rasens originalstandard från Tyskland 2007-03-06, FCI s standard 2007-04-18, tyska

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 1. Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt av all

Läs mer

Protokoll. Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013

Protokoll. Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013 Protokoll Fört vid FA s exteriördomarekonferens för Brittiska stående fågelhundar på Jönköpings Hotell och Konferens i Jönköping 20-21 april 2013 Inledning Britt-Marie Dornell - konferensansvarig - hälsade

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR CHESAPEAKE BAY RETRIEVER Det här är det Chesapeakeklubbens förslag till RAS-dokument som styrelsen gett Catharina Lindström och Rebecca Rydell i uppdrag att utforma. CBR

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català

Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català Grupp 1 FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26 Raskompendie med bilder för Gos d Atura Català Kommentarer i enlighet med den Spanska

Läs mer

LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER URSPRUNGSLAND/HEMLAND: ANVÄNDNINGSOMRÅDE: FCI-KLASSIFIKATION: BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER URSPRUNGSLAND/HEMLAND: ANVÄNDNINGSOMRÅDE: FCI-KLASSIFIKATION: BAKGRUND/ÄNDAMÅL: LÅNGHÅRIG VORSTEH STANDARD MED SPECIALKLUBBENS KOMMENTARER Originalstandard 2000-10-25 FCI-standard 2000-11-29 (tyska) SKK:s Standardkommitté 2001-06-19 URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Läs mer

Så här går det till på utställning

Så här går det till på utställning Så här går det till på utställning Allmänna regler Rätt att delta på utställning har svenskägda hundar registrerade i SKK och utländskt ägda hundar registrerade i av SKK erkänd utländsk kennelklubb. För

Läs mer

BOUVIER DES FLANDRES

BOUVIER DES FLANDRES Grupp 1 FCI-nummer 191 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2001-06-22; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 BOUVIER DES FLANDRES Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands

Läs mer

Regler och anvisningar för exteriördomare samt domaretiska regler

Regler och anvisningar för exteriördomare samt domaretiska regler Gäller från 2014 Regler och anvisningar för exteriördomare samt domaretiska regler SVENSKA KENNELKLUBBEN Innehållsförteckning Allmänna regler och anvisningar...5 Anvisningar för bedömningen...9 Disqualified

Läs mer

Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning

Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning Tabitha Weiborn Inget är så vackert som en välskött päls på en welsh gnistrande röd/vit i solskenet. En bra welshpäls är lätt att sköta

Läs mer

Ungdomens Hundmärke. Junior Handling Brons Brons Brons Brons Silver Silver Silver Silver Guld Guld Guld Guld Diamant Diamant Diamant Diamant

Ungdomens Hundmärke. Junior Handling Brons Brons Brons Brons Silver Silver Silver Silver Guld Guld Guld Guld Diamant Diamant Diamant Diamant Ungdomens Hundmärke Agility Lydnad Bruks Junior Handling Indelning Är en grundläggande nivå och märket ska kunna erövras efter de flesta av våra grundoch nybörjarkurser. är ett tygmärke. Är nybörjarnivån

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. Field Spaniel

Rasspecifik avelsstrategi RAS. Field Spaniel Rasspecifik avelsstrategi RAS Field Spaniel Field Spaniel Klubben 2007 Rasspecifik avelsstrategi utarbetad av Field Spaniel Klubbens styrelse i samarbete med uppfödare av rasen och FSKs medlemmar 2004/2006

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2011-05-25 Uppdaterad 2013-02-16 Innehållsförteckning Förord Historik Bostonterrierns utveckling i Sverige under 1900-talet

Läs mer

PERRO SIN PELO DEL PERÚ

PERRO SIN PELO DEL PERÚ Grupp 5 FCI-nummer 310 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) SECRETARIAT FCI-standard GENERAL: på spanska 13, Place publicerad Albert 1 2013-08-13 B 6530 Thuin (Belgique) FCI-standard fastställd

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI MEXIKANSK NAKENHUND (XOLOITZCUINTLE) AVELSSTRATEGI för Xoloitzcuintle /Mexikansk Nakenhund - liten, mellan och stor Mexikansk Nakenhund tillhör grupp 5 sektion 6 (spetslika hundar

Läs mer

Instruktörsmanual Valpkurs

Instruktörsmanual Valpkurs 2012 Instruktörsmanual Valpkurs Svenska Hundklubben 1 Förutsättningar 3 Innehållsförteckning: Introduktion Den här instruktörsmanualen för valpkurser i Svenska Hundklubbens regi har tagits fram av Kurskommittén

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015

Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Avelsstrategi för Karelsk Björnhund 2010-2015 Historisk bakgrund och utveckling. Ursprung. Dagens Karelska Björnhund har sina rötter i Laatoka i Karelen, Aunus och Viena där man använde hunden vid jakt

Läs mer

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Intern ledarutbildning på Ridklubben! VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 LEONBERGERN I DAG... 1 UTSEENDE... 1 TEMPERAMENT... 2 ANVÄNDNING... 2 KÖPA LEONBERGER... 3 KLUBBAR...

Läs mer

Regler och riktlinjer för utbildning av exteriördomare

Regler och riktlinjer för utbildning av exteriördomare Gäller från 2013-01-01 Regler och riktlinjer för utbildning av exteriördomare SVENSKA KENNELKLUBBEN Plats för eventuell annons Innehållsförteckning Utbildningsplan för exteriördomare i grundutbildning...

Läs mer

CAIRNTERRIERKLUBBENS UPPFÖDARINFORMATION

CAIRNTERRIERKLUBBENS UPPFÖDARINFORMATION CAIRNTERRIERKLUBBENS UPPFÖDARINFORMATION Reviderat 2012 FÖRORD CAIRNTERRIER är en av de till antalet största terrierraserna. Vi som redan är förälskade i denna underbara ras är naturligtvis inte förvånade

Läs mer

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur

Läs mer

Särskilda bestämmelser för utställning Åldern beräknas så att hunden ska ha uppnått, för klassen bestämd ålder, den dag den ställs ut Juniorklass

Särskilda bestämmelser för utställning Åldern beräknas så att hunden ska ha uppnått, för klassen bestämd ålder, den dag den ställs ut Juniorklass Särskilda bestämmelser för utställning _När en deltagande hund ådragit sig någon form av exteriörpåverkande skada ska veterinärintyg uppvisas som beskriver ingreppet och ska alltid i original medtas vid

Läs mer

På hundutställning Regler och bedömningsgång i sammandrag

På hundutställning Regler och bedömningsgång i sammandrag På hundutställning Regler och bedömningsgång i sammandrag Foto: Åsa Lindholm Rasstandard Alla hundraser har avlats fram för en viss uppgift, t.ex. vallning av boskap eller olika typer av jakt. Rasstandarden

Läs mer