Anatomi Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anatomi Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-01-20"

Transkript

1 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

2 Introduktion Anatomiboken är en av de delar som ingår i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben erbjuder uppfödare och andra hundintresserade. Utbildningspaketet vänder sig i första hand till uppfödarna och SKKs ambition är att stärka uppfödares möjligheter att förstå helheten i avel med rashundar. För att lyckas med detta behöver den goda uppfödaren både praktik och teori. Avsikten med Anatomiboken är att öka kunskapen om hundars konstitution så som den utvecklats för varierande ändamål inom olika raser. En breddad och fördjupad kunskap om anatomi och anatomiska begrepp bör kunna förbättra kommunikationen och öka samarbetsmöjligheterna mellan alla som sysslar med hundar. Anatomibokens studieplan och lärarhandledning är inriktade på de baskunskaper som bör finnas hos varje uppfödare. Respektive ras standard är ett centralt verktyg i all hundavel. Därför bör standardens ansvar, uppbyggnad och funktion samt tillkomst och revidering ägnas tid redan vid första träffen. En standard bör därefter följa varje kursdeltagare under kursens träffar. Rubrikerna vid varje träff har sin beskrivning i standarden varför det finns skäl att ofta studera vad respektive deltagares rasstandard säger. Standarden kan också användas på andra sätt. Inte minst brukar studiet av andra raser är den egna, öka förståelsen för andras hundraser och hunden som helhet. Att finna sambandet mellan byggnad, rörelser, mentalitet och ändamål är att närma sig essensen av hundars skönhet, harmoni och funktion. Kurser i anatomi och bedömning har för många hundentusiaster blivit grunden till ett avsevärt fördjupat intresse för sambandet mellan anatomi och rasfunktion hos hundar. Vi hoppas att det även kommer att gälla för er! 2

3 Delmålsbeskrivning Grundkurs anatomi Mål Att ge grundläggande kunskaper i hundens anatomi. Särskilt viktig är sådan kunskap som dels kan tydliggöra anatomins betydelse för funktionen och dels kan kopplas till och belysa rasstandarden för respektive kursdeltagares egen ras. Ge deltagarna förståelse för sådana anatomiska förtjänster och avvikelser som bör påverka besluten vid val av avelsdjur. Efter kursen skall deltagaren Kunna ge exempel på kroppsbyggnaden hos olika raser och hur dessa olikheter avspeglas i funktionen hos respektive ras. Kunna redogöra för fram- och bakbenens konstruktion, ge exempel på olikheter i konstruktion hos olika raser och ange avvikelser från normala fram- och bakpartier. Kunna beskriva hundens normala rörelseschema, ange viktiga rasbundna olikheter och nämna några vanliga avvikelser från normala rörelser. Översiktligt kunna redogöra för olika typer av huvuden, ögon- och öronformer samt för olika pälsstrukturer och olika typer av svansar. Kunna redogöra för olika former av bett samt för tandformeln i ett normalt bett och avvikelser från denna. Ha respekt för den värdering varje uppfödare måste göra av tilltänkta avelsdjurs anatomiska förtjänster och fel innan dessa blir använda i avel. Material Anatomiboken, Uppfödarboken (s Anatomi, Hundens kroppsdelar & Rasstandard och s Exempel på rasstandard ), särtryck ur SKKs kompendium Anatomi och fysiologi, rasstandarder, overheadbilder samt videon Hundens byggnad och rörelser I - III av Gösta Winqvist. Eventuella rasvideofilmer och raskompendier för deltagarnas raser kan utgöra ett tillskott. SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kan vara till hjälp under kursen, inte minst vid de sista två träffarna. Tidsram för kursen Fem (5) träffar, varav de fyra första på 3x45 minuter. Om ett veckoslut används som alternativ bör man ha studerat boken mer ingående innan kursstart. Som avslutning bör en femte träff genomföras i form av ett studiebesök vid en officiell hundutställning. Kursens genomförande Det som här följer är ett exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. En fördel med att dela upp kursen på flera träffar är att inläsning av bokens olika avsnitt inte blir så omfattande och koncentrerad. Mellantiden ger också möjlighet att praktisera avsnittens innehåll och smälta intryck. Under kursen bör man ha tillgång till levande hundar vilket man får ta hänsyn till vid val av kurslokal. Det är oftare lättare att tala fritt och spontant om hundar som inte ägs av kursdeltagarna varför det kan vara en fördel att låna hundar utifrån. Ett krav är att hundarna har ork att bli hanterade ganska ingående av kursdeltagarna. De frågor som finns i Råd och anvisningar ger möjlighet för kursdeltagarna att dela med sig av egna erfarenheter och bidrar ofta till att kursdeltagarna engageras och blir aktiva. Det är av värde att starta varje kurstillfälle med återblickar och fundera över vilka delmål som uppnåtts, både vid själva kurstillfällena och tiden däremellan. Vi vill rekommendera kursens handledare/studiecirkelledare att inför kursen förhandsstudera videofilmerna och välja ut delar av dem att se tillsammans. Kursdeltagarna bör ha tillgång till Anatomiboken, kompendium och rasstandard före kursstarten. Vissa avsnitt ur arbetsmaterialet skall vara läst innan träffarna. Hänvisningar till Anatomiboken och andra hjälpmedel finns under råd och anvisningar. Underlag för OH-bilder finns i kurshandledningen. Tips: Föreläsare kan inbjudas till något tillfälle. Ett antal exteriördomare har särskilt handledarutbildats av SKK för att föreläsa om eller hålla kurser i anatomi och bedömning. SKKs utbildningsavdelning kan lämna namn på sådana domare. 3

4 Förslag till kursupplägg Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått Anatomiboken i god tid innan träff 1. Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprung på sidorna 9-13 samt de vanligaste anatomiska begreppen på s. 14 bör vara inlästa och utgöra utgångspunkt vid den första gemensamma träffen. Träff 1 Första sammankomsten kan handla om: 1. Hundens ursprung 2. Exteriöra begrepp 3. Rasstandardens betydelse för rasen. 4. Skelettets delar 5. Hundens olika leder 6. Mentalitet Träff 2 Andra sammankomsten kan handla om: 1. Repetition av skelettet 2. Muskulatur 3. Tänder och bett 4. Huvudets delar 5. Ögon och öron 6. Olika pälsar och dess funktion. 7. Vad säger respektive standard om ovanstående om punkterna 1-6 vid träff 2? Träff 3 Tredje sammankomsten kan handla om: 1. De inre organen och hur dessa skyddas 2. Gångarter 3. Rörelser och funktion 4. Vad säger standarden om punkterna 1-3 vid träff 3? Träff 4 Fjärde sammankomsten kan handla om: 1. Förberedelser för utställning 2. Domarens sätt att se på hunden vid en utställning 3. Hunden i stående och rörelse 4. Utställningsträning 5. Förberedelser för träff 5 Träff 5 Femte sammankomsten kan handla om att: 1. Gå på en officiell utställning 2. Se på olika raser och domarens arbete 3. Låta en utställningsdomare beskriva vad han studerar vid bedömning 4. Avsluta och utvärdera 4

5 Träff 1 Inför träff 1 Bokens inledning och avsnittet om hundens ursprung är stimulerande att ha som gemensam utgångspunkt vid första träffen. Att ha bekantat sig med de vanligaste exteriöra begreppen på s. 14 underlättar kommunikationen mellan deltagarna från start. Notera att linjerna som anger skenben/vadben på s. 15, inte tydligt beskriver vad som avses. Rasstandarden är själva grundlaget för varje ras och inkluderar den rasbundna anatomin. För att studera hur rasstandarden beskriver detta, återkommer standarden som referens vid varje träff. Därför bör varje deltagare ha tillgång till sin egen ras standard vid varje träff. I det fall deltagarnas raser är av samma typ, kan man behöva komplettera. Det är en fördel att ha med någon eller några (beroende på antal deltagare) tålmodiga hundar att känna igenom vid varje kurstillfälle. Till träff 2 är det en fördel om man kan finna raser av lite olika typ t. ex. galoppör, travare, kortbent, långskallig, kortskallig, kortpälsad, långpälsad och så vidare. P1. Hundens ursprung Anatomiboken s Vad gäller hundars ursprung och historiska utveckling, bör man koncentrera sig på de stora frågorna om byggnad och funktion samt hur detta förfinats för att passa människans behov. Det är viktigt att poängtera att utvecklingen mot speciella hundtyper och så småningom hundraser har skett på olika sätt och med olika hastighet i olika områden på vår jord. Alla raser har en bruksfunktion, nämligen i betydelsen att varje ras har skapats för ett visst syfte. Med tanke på hundsläktets variationsrikedom får man då också konstatera att man önskar skilda egenskaper hos olika raser - just beroende på vad de ska användas till. Vår gemensamma uppgift är därför att bevara varje ras, så som den beskrivs i varje standard, inte förändra den efter eget huvud. En uppfödarambition måste naturligtvis också vara att stärka och höja kvalitén i generation efter generation. Vi får ha i åtanke att t.o.m. uppfödare som ägnar ett helt liv åt hunduppfödning, rent tidsmässigt utgör en liten del av en ras, som ska bevaras i många mansåldrar framöver. Insatsen kan dock 5

6 vara mycket betydelsefull för rasens framtid och innebär ett stort ansvar, något att ömsint hålla i en kupad hand. Välj ett par raser av olika typ och studera vad de är till för. Fundera sedan över vad som då är viktigt för respektive ras. Vid deltagarpresentationen kan var och en beskriva sin egen hundras, dess ursprung och användningsområde. Beskrivningen kan knytas till avsnittet Hundens ursprung som studerats inför träffen. P2. Exteriöra begrepp Anatomiboken s. 14, OH-bild nr. 1-3 För att lätt förstå uppfödarkollegor och inte minst exteriördomares skrivna kritiker, är det betydelsefullt att ha ett likartat språk. Därför är det angeläget att tillägna sig och använda de vedertagna begrepp som används då man beskriver hundar. Vi föreslår därför att ni använder dem under kursen så att de känns vant och bekvämt framöver. P3. Rasstandardens betydelse OH-bild nr (standardens uppbyggnad), egna rasstandarder Inom FCI ansvarar kennelklubben i varje ras hemland för sina egna rasers standarder. Det betyder att endast hemlandet kan genomföra ändringar i en standard. Något att fundera över med en rasstandard i handen: En del standarder är gamla och så gott som orörda sedan de ursprungligen skrevs, andra är nyare. Hur gamla är de flesta rasstandarderna och hur kom de egentligen till? Hur vet man vem som ansvarar för varje rasstandard? Ofta studerar vi ingående och diskuterar rasstandardens detaljbeskrivning. Varje standard inleds dock med rubriker som informerar om hemland, bakgrund, ändamål och helhet. Först därefter kommer detaljerna. Hur kan man tolka det och vad kan man förstå av det som kommer inleder en standard, när man tolkar detaljbeskrivningen? Ibland revideras en standard. Vad kan vara orsak till det? 6

7 P4 & 5. Skelettets delar och leder Anatomiboken s , 21-23, 48, 54, 58, 64, 68, 72, 74, 76, OH-bilder nr. 4-6, 9-10 & Detta bör gås igenom gemensamt. Vedertagna begrepp bör användas vid alla träffar för att, efter hand, bli välkända begrepp för deltagarna. Overheadbilder av skelettets delar, motsvarande de i boken, behövs för att undvika missförstånd. Skelettets och ledernas uppbyggnad och utformning bör ständigt knytas till dess funktion för övriga kroppsdelar och hunden som helhet. På en närvarande hund kan man finna de delar av skelettet som är lätta att känna. Varje deltagare bör utnyttja möjligheten att känna igenom sina egna hundar till träff 2. Man bör t. ex. diskutera innebörden av att hela framstället saknar skelettkontakt till skillnad från bakstället att länden saknar de stabiliserande revben som bröstkotorna har ett mycket kort bröstben att huvudets ben är tunna olika vinkelförhållanden mellan bendelarna inklusive korsets och skuldrans lutning. Könsprägel är ett begrepp som förekommer i många standarder och används i många sammanhang. Vad menar man egentligen med det och vilka byggnadsmässiga skillnader kan man förvänta sig mellan hanar och tikar? Vilka könsbundna skillnader kan märkas i skelettets konstruktion? P6. Mentalitet När man talar om en hunds goda anatomi som en god förutsättning för optimala rörelser och funktion, får man hålla i minnet att en hunds förmåga att utnyttja dessa goda förutsättningar också sitter i huvudet. En hunds mentalitet och temperament har därför stor betydelse för hur den använder sina anatomiska förutsättningar. Detta betyder att en hund med medelmåttig anatomi och rastypisk mentalitet ibland kan överträffa en hund som är mycket bättre konstruerad men mentalt rasotypisk. Diskutera vad som krävs mentalt av några olika raser med tanke på deras ändamål och deras plats i olika miljöer, t.ex. i hemmet, på hundutställning, i bilen osv. 7

8 Träff 2 P1. Repetition av skelettet Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan första träffen så att de får tillfälle att belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Här är tillfälle att beskriva upptäckter på de egna hundarna som gissningsvis blivit grundligt genomgångna av sina ägare sedan första träffen. Vid olika tillfällen under kursen blir det naturligt att återgå till skelettets konstruktion. P2. Muskulatur Anatomiboken s. 20, 40, särtryck ur SKKs kompendium Anatomi och fysiologi och OH-bild nr. 7-8 Här får man koncentrera sig på de stora viktiga muskelpaketen och studera var de sitter samt varför de är så betydelsefulla. Framstället och ländpartiet är två anatomiskt muskelberoende delar på hund. Inte minst framstället, som saknar benförbindelse med resten av skelettet, är försett med ett stort muskelpaket. Detsamma gäller halsen som betyder mycket för balans och rörlighet och dessutom ska bära upp huvudet. Länden kan, om den är lång och mycket svag, utgöra en svag länk i kotpelaren. Ländens skelettkonstruktion har därför betydelse för utveckling av den viktiga ländmuskulaturen. Bakbenens muskelpaket är stort och behöver vara välutvecklat för goda rörelser. Fysisk aktivitet är alltså mycket betydelsefull för att stärka hunden med en väl utvecklad muskulatur. Här finns skäl att fundera över några typer av hundar som i särskilt hög utsträckning är beroende av att de här partierna är välutvecklade. P3. Tänder och bett Anatomiboken s , OH-bild nr De olika bett som förekommer på hund liksom tandformeln ska kännas igen. Inom vissa raser finns större respektive mindre tolerans beträffande avvikelser. Käkarnas form och beskaffenhet har stor betydelse i sammanhanget. Korta outvecklade underkäkar resulterar t. ex. inte sällan i rejäla överbett medan långa kraftiga underkäkar med markerad haka kan ge motsatsen. 8

9 Här finns anledning att diskutera vikten av ett fullständigt och korrekt bett beroende på rasens användningsområde samt vad rasstandarden säger om bett och tänder. En del bett och tanduppsättningar är direkt osunda. Det beror alltså ibland på käkarnas konstruktion. Det förekommer att över- och underkäke inte passar ihop och det finns sneda bett som kan leda till att käkarna inte kan slutas och i vissa fall kan underkäkens hörntänder tränga upp i gommen. P4. Huvudets delar Anatomiboken s De olika huvudformerna som förekommer ska kännas igen. I många rasstandarder förekommer dessutom uppgifter om förhållandet mellan nosparti och skalle. Därför bör man känna till begränsningen av dessa, var de börjar och slutar. Stopets djup och längd får inte förväxlas med ögonbrynsbågarna när man betraktar huvudet i profil. P5. Ögon och öron Anatomiboken s Färg, form, storlek och placering av ögon och öron beskrivs mer eller mindre detaljerat i olika rasers standard. Det finns anledning att poängtera att korrekta ögon/ öron är en förutsättning för att vissa raser ska kunna fungera inom sitt verksamhetsområde. Ge exempel på raser där ögonens konstruktion har stor betydelse då hunden gör det den är avsedd för. I de raser där huvudet anses särskilt betydelsefullt, s.k. huvudraser, beskrivs huvudet vanligtvis mycket detaljerat. Ögon och öron är betydelsefulla ingredienser för det rastypiska uttrycket. Ögonens form, storlek och placering liksom öronens placering har naturligtvis att göra med huvudets och skallens form. P6. Olika pälsar och dess funktion Pälsen varierar mycket mellan olika raser. Hur viktig är pälsen hos raser med olika ändamål? Det som är rätt i en ras kan vara helt fel i en annan. En utgångspunkt i detta avsnitt bör vara rasens arbetsuppgift. Hur beskrivs pälsens beskaffenhet i standarden? Vilka krav ställs på rasen utifrån dess funktion och miljö? 9

10 Dubbel päls, dvs. en päls med täckhår och underull, är en grundläggande förutsättning i många raser och bör kännas igen. Päls beskrivs med många olika begrepp; kort, lång, slät, sträv ooch så vidare. Olika typ av trimning, som inom vissa raser är en självklarhet, bör tas upp. Beträffande pälsar finns tillfälle att botanisera bland raserna och det är en stor fördel om kursdeltagarna får tillfälle att känna på pälsar hos olika raser vid kurstillfället. P7. Vad säger standarden om ovanstående punkter? Studera hur olika standarder beskriver de delar som tagits upp vid denna träff. 10

11 Träff 3 P1. De inre organen Anatomiboken s , OH-bild nr. 11 Diskutera igenom de olika avsnitten, speciellt cirkulationsorganen och sinnesorganen. Jämför skelettets betydelse för skyddet av de inre organen. Beakta vikten av att bröstkorgen är konstruerad så att den skyddar de inre organen. Se bilden på sidan 58. Vad säger standarden om bröstkorgen och diskutera detta. P2. Gångarter Anatomiboken s Gångarterna kan studeras på de videofilmer som finns om hundars rörelser. Gå igenom hundens gångarter och när hunden använder dessa. Använd gärna videofilmen om gångarter och rörelser. Diskutera standardens beskrivning av hundens gångarter. Vad är typiskt för en travare, en galoppör och hur hör hundens byggnad ihop med det?. Jämför gångarterna hos kursdeltagarnas raser och jämför med rasstandardens beskrivning. Diskutera speciellt vinklarnas, ryggens och korsets betydelse i sammanhanget så att ni själva kan avgöra om hunden är en travare eller galoppör. P3. Rörelser och funktion Anatomiboken s. 90 och Alla djur anpassar sig till sina förutsättningar. Anatomiska brister kompenseras därför av varje individ. Kan man värdera byggnadsbrister på olika sätt beroende på hundens användningsområde? Ge exempel på sådana olikheter i värdering. Standarder kan tolkas på olika sätt. En standard som t. ex. önskar kraftig benstomme kan för en del innebära så kraftig som möjlig. Det kan på sikt innebära att benstommen blir alltför kraftig med och resultera i sämre funktion. En del liknande beskrivningar kan om de extremtolkas resultera i osundhet, något som näppeligen var avsikten hos de som skrev standarden. Hundar förändras på många sätt på sin vandring från valp till åldring? Eftersom hundar bedöms i olika klasser finns skäl att fundera över vad man kan vänta sig för åldersbundna skillnader hos hund. 11

12 Här finns anledning att diskutera frågor som: Vad är typiskt för valpen, den växande junioren eller unghunden, hunden i sin blomstring, den åldrande hunden? Se videofilmen om rörelser och funktion. Diskutera därefter eller i samband med filmen, de olika rörelser som redovisas i anatomiboken. Utgå hela tiden från den korrekt byggda hunden när ni jämför felaktiga rörelser. Här följer några exempel på frågor som ni kan ställa er! Varför har hunden korta steg fram? Beror det på vinklar, motionering, för mycket mat eller...? Varför går hunden marktrångt? Beror det på bröstkorgen, skuldran, korset eller...? Vad innebär det för hunden om den har korta framsteg och långa bakbensrörelser? Kan en sådan hund ha vägvinnande rörelser? Vad betyder en framskjuten skuldra för rörelserna? Hur påverkar korset bakbensrörelserna om det är kortlångt, rakt-brant och olika kombinationer av detta? Hur påverkar ryggen rörelserna om den är för lång, för kort, sänkt, karp eller mycket lös? Vad är orsaken till att hunden faller på fronten? Kan det vara övervinkling, kort överarm eller är hunden lös och tjock? Vad innebär olika avvikelser från normal benställning (sett bakifrån resp. framifrån)? Vad har tassarnas form för betydelse för funktionen när hunden rör sig? P4. Vad säger standarden Det är viktigt att hela tiden gå tillbaka till rasstandarden och diskutera vad denna säger. Vad som är korrekt hos en ras kan vara oönskat hos en annan. Vår gemensamma uppgift är att bevara varje ras enligt dess standard och omfattar både utseende och funktion. 12

13 Träff 4 Boken Mitt i ringen kan utgöra referenslitteratur. Resonera först om utställningarnas mål och mening. (SKKs Utställnings- och championatbestämmelser kan rekvireras från SKK och vara ett stöd för detta). Fundera över hur man kan ta hänsyn till olika rasers ändamål vid bedömningen? P1. Förberedelser för utställning De genetiska förutsättningarna har uppfödaren redan skapat genom sitt val av föräldradjur. Miljömässigt går det dock att göra mycket. Därför är det viktigt att förbereda sin hund för de olika sammanhang hunden möter i sitt liv. En hundutställning kan vara ett sådant sammanhang och när hunden noggrant ska granskas av domaren, är många extra noga med att förbereda sin hund för att ge den chans att visa sig från sin allra bästa sida. Sådana förberedelser kan exempelvis vara: Utfodring av hund. En passande kost i lagom mängd redan från valpstadiet skapar goda grunder för en frisk hund i god kondition. I uppfödarutbildningens del Vad ska hunden äta? kan du fördjupa dig i frågor om hundens kost. Fysisk träning av hunden skapar god kondition och gör hunden smidig och musklad. På vilka olika sätt hålls olika hundar/raser i god fysisk kondition? Behöver hunden vila inför utställningen - hur länge? Miljöträning. Hunden behöver vara van vid miljöer som liknar förutsättningarna vid en hundutställning. Vad är det egentligen som krävs av en hund på en utställning? Hur kan man skapa förutsättningar för en hund att klara av alla de speciella förutsättningar som råder t. ex. vid en stor inomhusutställning? Trimning och pälsvård av hund. Ska hunden trimmas/badas inför utställningen - i så fall när? Vad händer t.ex. med en så kallad dubbel päls efter bad, förutom att den blir ren? Utställningsträning innan utställningen och i anslutning till utställningsringen. 13

14 Det finns ytterligare detaljer som kan vara viktiga inför utställningen. Diskutera utifrån egna erfarenheter inom gruppen. En erfaren uppfödare/utställare kan bjudas in för att berätta om sina förberedelser inför utställning. P2. Domarens sätt att se på hunden vid utställning Vad är det som utställningsdomaren tittar på hos hunden vid en utställning och hur går domaren tillväga? Här kan en inbjuden exteriördomare berätta om sitt arbete i ringen.vad får man tänka på vid bedömning av hundar i olika åldrar? Vad är utvecklingsbundet till åldern? Vad gäller för valpen och den unga växande hunden, för hunden i sin blomning och för den åldrande veteranen? Utställningens mål och mening bör tas upp. Skilj på fenotyp och genotyp. Vid exteriörbedömning bedömer domaren den individ han/hon har framför sig, fenotypen. Hunden bedöms som ett resultat av tidigare uppfödarmödor och i den kondition den är vid utställningstillfället. Hundens avelsvärde, genotypen, vet man nämligen inget om genom att exteriörbedöma en hund. En hund i god kondition har naturligtvis de bästa förutsättningarna att visa upp sina kvaliteter. Här följer några punkter som har betydelse för domaren: hundens uppträdande i ringen förtjänster och felaktigheter i förhållande till rasstandarden (helhet, typ och detaljer) bett och tänder könsprägel rörelser mentalitet och temperament päls och färger om hunden är förberedd för utställning, t.ex. ringvana, kondition ( tjock och lös, mager, vältränad...) 14

15 Det finns alltså mycket som domaren ska hinna med under den korta stund hunden är i ringen. Diskutera inom gruppen domarens roll och vad denne kan tänkas värdesätta hos din hund! P3. Hunden i stående och rörelse Vid en utställning visas våra hundar enligt ett visst schema. Hur man ställer upp och hur man visar rörelserna, skiljer sig dock raser emellan. Dessutom måste man anpassa visningen efter varje individs förutsättningar. Det gemensamma för hundarna är att de skall kunna stå stilla vid stående presentation och palpering samt därefter visa sina rörelser optimalt. För att detta skall fungera på ett riktigt sätt krävs mycket träning. Innan man startar denna träning måste man veta hur just den egna hundrasen skall visas i stående och i rörelse. Det bästa sättet att kontrollera detta är att besöka en utställning och titta på en auktoriserad domares bedömning. En erfaren handler är också en rik källa att ösa ur. Diskutera inom gruppen hur man skall ställa upp en hund och hur man visar rörelserna. Vilka hjälpmedel är tillåtna och så vidare.? Träna med hund och pröva gärna att visa någon annans hund/hundras! P4. Utställningsträning Nästa uppdrag blir att träna hunden för utställning. Leta upp en fin utställningsplats som är bra för kursdeltagarnas hundar. (För en stor hund gör t. ex. en smula högt gräs inte så mycket medan det kan innebära svårigheter för en liten hund). För bordsraser behövs ett stadigt bord. Träna hundarna för presentation i stående och rörelser. Det gäller att ägare och hund har god kontakt med varandra och att båda är koncentrerade på uppgiften. Träningen kan ske enskilt eller i grupp. Låt någon som har lite utställningsvana gestalta domare och öva enligt hur en domare agerar i ringen. Vissa raser ska mätas medan andra kan mätas för att domaren vill kontrollera mankhöjden. På vilket sätt mäts mankhöjden om domaren önskar mäta? Hur kan det komma sig att mätresultaten blir olika vid skilda mättillfällen? Uppmärksamma att utställningsträning måste ske under en längre period och att detta enstaka tillfälle mest ge tips om hur man kan gå vidare. Erfarna handlers vet att alla kontaktskapande situationer/övningar man har med sin hund är av godo, även då man visar hund på utställning. 15

16 P5. Förberedelser inför träff 5 Tanken med dessa förberedelser är att gruppen skall besöka en utställning tillsammans. Diskutera inom gruppen vilken utställning ni skall besöka. Försök att finna en utställning där så många raser som möjligt deltar med tanke på gruppmedlemmarnas raser. Lämpligt är att besöka en utställning som arrangeras av någon länsklubb eller specialklubb inom Svenska Kennelklubben. Samtliga utställningar som arrangeras är listade på SKK. Där kan ni få besked om utställningarna långt i förväg. Diskutera igenom vilken utställning som passar bäst, skriv ner i punktform vad det är ni skall koncentrera er på som handlar om själva utställningen. Kontakta en av utställningens domare och be henne/honom att stanna en stund för kursdeltagarnas skull när bedömningen i ringen avslutats. Förbered domaren på att ni gärna vill veta vad domaren särskilt lagt märke till hos någon eller några av dagens raser. Kanske kan domaren presentera någon hund med rastypiska förtjänster. Kontrollera också med arrangerande klubb att det inte finns invändningar. Stort antal hundar i ringen, elever och aspiranter och ev. final insatser kan göra det svårt för domare att möta alla önskemål men det bör finnas någon domare som har möjlighet att träffa er. 16

17 Träff 5 P1. Besök på officiell utställning Välj mötesplats och hur ni praktiskt ska lägga upp dagen beroende på de olika raser ni valt att studera (gärna kursdeltagarnas raser om de inte råkar vara väldigt typlika). Se till att ta er god tid vid de raser/ringar ni valt ut. Var på plats tidigt om det är mycket folk runt ringarna. P2. Olika raser och domarens arbete Studera olika domares sätt att lägga upp arbetet i ringen. Hur vill hon/han se hundarna i stående resp. i rörelse? P3. Vad tittar domaren särskilt på i olika raser? Försök att utröna vilka rasspecifika detaljer som domaren särskilt vill bilda sig en uppfattning om. Fråga domaren efteråt om sådant ni själva funderat över från ringside. P4. Avsluta och utvärdera Se till att träffas gemensamt för att samla ihop intrycken av dagen. Avsluta med att utvärdera hela kursen. 17

Studiehandledning GRUNDKURS I ANATOMI OCH BEDÖMNING

Studiehandledning GRUNDKURS I ANATOMI OCH BEDÖMNING GRUNDKURS I ANATOMI OCH BEDÖMNING Introduktion Denna kurs vänder sig till utställare, uppfödare och andra SKK-medlemmar som vill lära sig mer om anatomi och bedömning. Spridningen vad beträffar deltagarnas

Läs mer

Valpens beteende Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Valpens beteende Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-10-16 Introduktion Beteendeboken är en av de delar som ingår i SKKs uppfödarutbildning som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare

Läs mer

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Introduktion Juridikboken är en del i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare och andra hundintresserade.

Läs mer

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England GRUPP 9 (Tibetan Spaniel) FCI 231 C 1987-06-24 STANDARD FÖR TIBETANSK SPANIEL SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 1994-11-22-e ä URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England OMRÅDE: Sällskapshund BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Tibetansk

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 FLATCOATED

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS!

CAIRNTERRIER VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! CAIRNTERRIER Raskompendium med kommentarer Uppdaterat 2013 Utgivet av Svenska Cairnterrierklubben Sammanställt och foton av Inger Hansson och Mats Lindborg VÄRLDENS BÄSTA KOMPIS! RASKOMPENDIUM FÖR CAIRNTERRIER

Läs mer

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Grupp 5 FCI-nummer 262 Originalstandard 1987 FCI-Standard 1999-06-16; engelska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union Grupp 1 FCI-nummer 297 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 BORDER COLLIE

Läs mer

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté Grupp 1 FCI-nummer - Originalstandard 1999-05-18 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

Raskompendium för Norsk Elghund Svart

Raskompendium för Norsk Elghund Svart Raskompendium för Norsk Elghund Svart Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Norsk Elghund Svart på utställning. Den är också tänkt att

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 FCI-standard på engelska publicerad 2010-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 Originalstandard 1988-09-08 FCI-standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 1991-03-20 e.ä. FLATCOATED RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8 Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER

Läs mer

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound) Grupp 10 FCI-nummer 228 FCI-standard på engelska publicerad 2011-12-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19

Läs mer

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19 Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2012-12-19 DANSK SPIDS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 314 Originalstandard 1989-03-10 FCI-Standard 1990-01-31; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI PEMBROKE Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI

Läs mer

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 8 FCI-standard 1995-02-14; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 10 FCI-nummer 240 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; engelska SKKs Standardkommitté 2007-04-26 MAGYAR AGAR Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas

Läs mer

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH SPRINGER SPANIEL Grupp 8 FCI-nummer 126 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 WELSH SPRINGER

Läs mer

PÄLSVÅRDS OCH TRIMNINGSHÄFTE FÖR NORFOLKTERRIER

PÄLSVÅRDS OCH TRIMNINGSHÄFTE FÖR NORFOLKTERRIER PÄLSVÅRDS OCH TRIMNINGSHÄFTE FÖR NORFOLKTERRIER Sammanställt av Marita Eliasson och Henry Forsberg De verktyg som behövs för hundens skötsel är framförallt kam, karda, klotång, trimkniv, vanlig sax och

Läs mer

BEARDED COLLIE. Grupp 1

BEARDED COLLIE. Grupp 1 Grupp 1 FCI-nummer 271 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 BEARDED COLLIE

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI CARDIGAN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 317 FCI-standard på engelska publicerad 1999-06-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1994-12-20 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 KAI Nordisk

Läs mer

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 FLATCOATED

Läs mer

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union Grupp 8 FCI-nummer 111 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 GOLDEN RETRIEVER

Läs mer

AIREDALETERRIER. Grupp 3

AIREDALETERRIER. Grupp 3 Grupp 3 FCI-nummer 7 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-02-09 AIREDALETERRIER

Läs mer

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 111 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2011-11-29

Läs mer

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1 Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union Grupp 7 FCI-nummer 108 FCI-standard på franska publicerad 1998-09-25 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1964-10-30 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-10-12

Läs mer

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 1 FCI-nummer 293 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-11 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union Grupp 3 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Australian National Kennel Council 2015-11-18 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-03-07 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel

Läs mer

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union Grupp 6 FCI-nummer 299 FCI-standard på tyska publicerad 1997-09-15 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09

Läs mer

PETIT BLEU DE GASCOGNE

PETIT BLEU DE GASCOGNE Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE

Läs mer

SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes)

SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes) Grupp 1 FCI-nummer 313 Originalstandard 1992-03-26 FCI-Standard 1999-04-14; tyska, engelska SKKs Standardkommitté 2001-03-05 SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

Upprättande av raskompendium för exteriördomare

Upprättande av raskompendium för exteriördomare SKKs exteriördomarutbildning Upprättande av raskompendium 1 (3) Upprättande av raskompendium för exteriördomare Raskompendier framställs relativt sällan man kan räkna med att ett kompendium är aktuellt

Läs mer

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH SPRINGER SPANIEL Grupp 8 FCI-nummer 126 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 WELSH SPRINGER

Läs mer

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel) Grupp 9 FCI-nummer 231 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-05-11; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq) Grupp 5 FCI-nummer 274 FCI-standard på engelska publicerad 2015-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2014-11-03 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-03-07

Läs mer

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté Grupp 6 FCI-nummer 267 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HALDENSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 76 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-04-25 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

BASSET FAUVE DE BRETAGNE Grupp 6 FCI-nummer 36 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; franska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 BASSET FAUVE DE BRETAGNE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union Grupp 9 FCI-nummer 208 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 SHIH TZU Nordisk

Läs mer

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet RAS för Newfoundlandshund RAS står för Rasspecifika Avels er och är en handlingsplan för hur aveln ska bedrivas inom en viss ras. Vill Ni veta mer specifikt hur RAS utformas och vad det baseras på titta

Läs mer

Braque Français Pyrenée & Gascogne

Braque Français Pyrenée & Gascogne Braque Français Pyrenée & Gascogne Braque Français - bakgrund Den franska rasen Braque Français är en stående fågelhund som funnits sedan 1400-talet. Den finns i två varianter där typen Pyrenée är den

Läs mer

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 73 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-02-02; engelska SKKs Standardkommitté 2003-01-09 SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Norsk Elghund Grå Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Norsk Elghund Grå på utställning. Den är också tänkt att användas

Läs mer

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9 Grupp 9 FCI-nummer 288 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 CHINESE CRESTED

Läs mer

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union Grupp 3 FCI-nummer 74 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-09-29 SEALYHAMTERRIER

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier) Grupp 9 FCI-nummer 209 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 TIBETANSK TERRIER

Läs mer

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av RKF 2010-11-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19 RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA (Svensk översättning av rasnamnet: rysk

Läs mer

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 294 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 OTTERHOUND

Läs mer

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund) Grupp 6 FCI-nummer 266 Originalstandard 1993-08-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HYGENSTÖVARE (Hygenhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER Grupp 7 FCI-nummer 330 Originalstandard 2001-01-27 FCI-Standard 2001-04-25; engelska SKKs Standardkommitté 2002-10-30, ändrad 2005-11-02 IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 73 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-10 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 SKOTSK TERRIER

Läs mer

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing) Grupp 10 STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ORIGINALSTANDARD 2001-03-13 FCI-STANDARD 2001-04-02; engelska, franska SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2001-12-06 URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: Ryssland

Läs mer

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 9 FCI-nummer 208 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 SHIH TZU Illustrationen

Läs mer

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 Grupp 5 FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 EURASIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

FARAOHUND (Pharaoh Hound) Grupp 5 FCI-nummer 248 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 FARAOHUND (Pharaoh Hound) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2004-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2004-09-01 JACK RUSSELL TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

SIBERIAN HUSKY. Grupp 5. FCI-nummer 270 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

SIBERIAN HUSKY. Grupp 5. FCI-nummer 270 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté Grupp 5 FCI-nummer 270 Originalstandard 1995-02-02 FCI-Standard 2000-01-24 SKKs Standardkommitté 2001-03-05 SIBERIAN HUSKY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub

Läs mer

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR

Läs mer

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Grupp 2 FCI-nummer 186 FCI-standard på tyska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH CORGI CARDIGAN Grupp 1 FCI-nummer 38 FCI-standard på engelska publicerad 2010-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 WELSH CORGI

Läs mer

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 146 FCI-standard på engelska publicerad 1996-12-10 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-12-10 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 1998-03-25 RHODESIAN RIDGEBACK

Läs mer

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union Grupp 2 FCI-nummer 264 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel) Grupp 8 FCI-nummer 5 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union Grupp 9 FCI-nummer 207 FCI-standard på engelska publicerad 2009-06-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 PEKINGESE Nordisk

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

POLSKI OWCZAREK NIZINNY Grupp 1 FCI-nummer 251 Originalstandard 1998-08-07 FCI-Standard 1998-08-07; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 POLSKI OWCZAREK NIZINNY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

CHIHUAHUA (Chihuahueño)

CHIHUAHUA (Chihuahueño) Grupp 9 FCI-nummer 218 FCI-standard på spanska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 CHIHUAHUA (Chihuahueño)

Läs mer

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC Grupp 7 FCI-nummer 320 FCI-standard på tyska publicerad 1996-07-24 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1995-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09

Läs mer

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI Grupp 1 FCI-nummer 252 Originalstandard 1988-06-08 FCI-Standard 1997-07-14; engelska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

CHOW CHOW. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

CHOW CHOW. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

PERRO DE AGUA ESPAÑOL

PERRO DE AGUA ESPAÑOL Grupp 8 FCI-nummer 336 Originalstandard 1999-09-03 FCI-Standard 1999-09-03; spanska, engelska SKKs Standardkommitté 2000-05-03 PERRO DE AGUA ESPAÑOL Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier) Grupp 3 FCI-nummer 71 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-10 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-02-09 MANCHESTERTERRIER

Läs mer

MOPS. (Rasnamn i hemlandet: Pug)

MOPS. (Rasnamn i hemlandet: Pug) Grupp 9 FCI-nummer 253 FCI-standard på engelska publicerad 2010-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

För dig och din hund!

För dig och din hund! För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION 1 SVENSKA KENNELKLUBBEN är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar, hundägare och hundälskare i Sverige. Med omkring

Läs mer

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union Grupp 6 FCI-nummer 146 FCI-standard på engelska publicerad 1996-12-10 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-12-10 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 1998-03-25 RHODESIAN RIDGEBACK

Läs mer

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Foto: Åsa Lindholm Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer