En samlad tolktjänst

Transkript

1 En samlad tolktjänst samordning och utveckling av tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet Betänkande av Tolktjänstutredningen Stockholm 2011 SOU 2011:83

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Versioner: Sammanfattningen i betänkandet finns i lättläst version och i teckenspråksöversättning. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2011 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Maria Larsson Regeringen beslutade den 9 september 2010 att uppdra åt en särskild utredare att kartlägga och analysera hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredaren ska lämna de förslag, inklusive förslag till författningsändringar, som föranleds av analysen (dir. 2010:87). Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, förordnades samma dag som särskild utredare. Den 20 oktober 2010 förordnades som sakkunniga i utredningen departementssekreteraren Jeanna Andreen vid Kulturdepartementet, departementssekreteraren Henrik Gouali vid Socialdepartementet, departementssekreteraren Anders Hektor vid Näringsdepartementet och departementssekreteraren Kerstin Molander vid Utbildningsdepartementet. Samma dag förordnades utredaren Ylva Branting vid Socialstyrelsen, handläggaren Jonas Gumbel vid Sveriges Kommuner och Landsting, handläggaren Robert Hecht vid Post- och telestyrelsen, språkvårdaren Tommy Lyxell vid Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, ordföranden i Talför tillika verksamhetschefen vid Tolkverksamheten i Västra Götaland, Sylvia Lång och sakkunnig Christina Magnusson vid Arbetsförmedlingen som experter att biträda utredningen. Henrik Gouali entledigades från uppdraget den 31 mars 2011 och kanslirådet Lars Lindberg förordnades som sakkunnig fr.o.m. den 1 april Lars Lindberg entledigades från uppdraget som sakkunnig den 1 september Kanslirådet Martin Färnsten har varit utredningens huvudsekreterare fr.o.m. den 1 januari Jur. kand. Susanne Ritseson har varit utredningens sekreterare fr.o.m. den 8 november Arbetet har bedrivits i nära samråd med berörda sakkunniga och experter. Sakkunniga och experter har i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen och övervägandena. Däremot kan skilda uppfattningar finnas i enskildheter och beträffande formuler-

4 ingar utan att detta har behövt komma till uttryck i något särskilt yttrande. En referensgrupp har varit knuten till utredningen. I referensgruppen har ingått Hanna Sejlitz, Hörselskadades Riksförbund, Heléne Larsson, Unga Hörselskadade, Ragnar Veer, Sveriges Dövas Riksförbund, Julia Kankkonen, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Linda Eriksson, Förbundet Sveriges Dövblinda, Ulf Westermark, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Monica Wolf, Vuxendöva i Sverige samt Ann-Charlotte Gyllenram, Barnplantorna - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. Amanda Lindberg, Dövblind ungdom, har ingått i gruppen men inte deltagit vid sammanträdena. Utredningen, som har antagit namnet Tolktjänstutredningen, får härmed överlämna betänkandet, En samlad Tolktjänst - samordning och utveckling av tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2011:83). Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i december 2011 Greger Bååth /Martin Färnsten Susanne Ritseson

5 Innehåll Förkortningar Sammanfattning Författningsförslag Utredningens uppdrag och arbete Kommittédirektiven Utredningsarbetet Övergripande principer och lagar Inledning Internationella överenskommelser FN Europarådet och EU Nordiska Rådet Grundläggande principer och lagar i Sverige Likabehandlingsprincipen Ansvars- och finansieringsprincipen Regeringsformen och diskrimineringslagen Språklagen Förvaltningslagen Förvaltningsprocesslagen samt rättegångsbalken Kommunallagen

6 Innehåll SOU 2011: Lagen om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem Tillämpningsområdet Tillsyn Tillsyn över statliga myndigheter Tillsyn över tolkar Tolktjänst i Norge, Finland och Danmark Norge Finland Danmark Tolkanvändning inom olika samhällsområden en översikt Inledning Vardagstolkning Förarbeten Socialstyrelsens rapport Begreppet vardagstolkning om landstingens ansvar för tolk till döva, dövblinda och hörselskadade Prioriteringslistor Statistik över vardagstolkning Ingen möjlighet att överklaga utebliven tolk Socialstyrelsens tillsyn över vardagstolkning Tolkcentralernas verksamhet Inledning Organisatorisk placering m.m Tillgänglighet, beredskapstolkning m.m Tolktjänst utomlands Prioriteringsordning för tolkuppdrag Informationsverksamhet och tolkanvändarsamverkan Tolkanvändning år 2010 i siffror

7 SOU 2011:83 Innehåll 3.5 Tolktjänst i vård och omsorg Inledning Reglering Tolkanvändning i vård- och omsorg Sammanfattande slutsatser Tolktjänst på utbildningsområdet Reglering Tolkanvändning i förskola, skola och vuxenutbildning Socialstyrelsens bedömning av vardagstolkning med anknytning till skolans verksamhet Tidigare utredningars ställningstaganden angående vuxenutbildning Sammanfattande slutsatser Statistik Tillsyn Tolktjänst vid folkbildning Reglering Tolkanvändning inom folkhögskola Tolkanvändning inom studieförbund Socialstyrelsens bedömning av vardagstolkning med anknytning till folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet Sammanfattande slutsatser Tolktjänst vid högre utbildning Reglering Särskilt pedagogiskt stöd åt studerande med olika slag av funktionsnedsättning Organisation Högskoleverkets rapport Teckenspråkstolkning för studerande ett regeringsuppdrag Socialstyrelsens rapport om begreppet vardagstolkning Statistik Tillsyn

8 Innehåll SOU 2011: Utbildningar som anordnas av enskild huvudman Utbildningar som anordnas av en enskild huvudman som får statsbidrag Utbildningar som anordnas av enskild huvudman som inte får statsbidrag Departementspromemorian Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Tolktjänst i arbetslivet Arbetsgivarens ansvar Vardagstolkning med anknytning till arbetslivet Arbetsförmedlingens insatser Organisation och finansiering hos Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens rapport om arbetsmarknadspolitikens stöd till de primära tolkanvändarna Tillsyn och statistik Utredningens kontakter med Arbetsförmedlingen Tolktjänst i kultur-, fritids- och föreningsliv Tolktjänst på kulturområdet Tolktjänst i fritids- och föreningsliv Rikstolktjänst för förtroendevalda Förmedlingstjänster, distanstolkning och elektroniska hjälpmedel m.m Inledning Förmedlingstjänster och distanstolkning Utveckling av elektronisk kommunikation Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation m.m Stimulansmedel för skrivtolkning på distans Fritt val av hjälpmedel Tolkning och ledsagning

9 SOU 2011:83 Innehåll 4 Tolkanvändarnas bedömning av nuvarande och framtida behov Inledning Tolkanvändning, tolkbehov och mörkertal Bedömning av nuvarande reglering och organisering av tolktjänst Förmedlingstjänster och distanstolkning Personkännedom och relation till tolken Barn och ungdomars tolkbehov Skillnader mellan kvinnors och mäns tolkbehov Tolkbehov bland personer med annan etnisk bakgrund och nationella minoriteters tolkbehov Kombinerad ledsagning och tolkning för personer med dövblindhet Tolktjänst i ett tioårsperspektiv bedömning av några utvecklingstendenser Analys Några principiella utgångspunkter Samsyn kring det nuvarande systemets brister Svårt att förutse framtida tolkbehov Förändrad organisation och regelverk innebär inte ökade resurser Vem är tolkanvändare? Tolkyrkets status och villkor är avgörande för tolktjänstens kvalitet Tolktjänst en rättighet för den enskilde eller en skyldighet för samhället? En brukarorienterad modell Samordning utifrån målsättningen om en ingång

10 Innehåll SOU 2011: Ökat självbestämmande för de primära tolkanvändarna Forum för inflytande över hur tolktjänsten bedrivs Ökad valfrihet för de primära tolkanvändarna En ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation För- och nackdelar med en gemensam huvudman Staten som huvudman för tolktjänst? Ny eller befintlig myndighet? Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal samt distanstolkning del av reguljär tolktjänst? Ett tydligt, förutsägbart och lättöverskådligt regelverk Behovet av att reglera avvägning mellan särskild resurs och sektorsansvar Är det motiverat med en särskild lag om tolktjänst? Förslag En statlig tolktjänstmyndighet Från vårdperspektiv till språkperspektiv Bättre förutsättningar att uppnå nationell likvärdighet Bättre förutsättningar att möta behov av specialistkompetens Bättre förutsättningar för kvalitetsutveckling, uppföljning och statistikförsörjning En gemensam huvudman mer resurs- och kostnadseffektivt Statlig huvudman underlättar statlig samordning Uppgifter för en statlig tolktjänstmyndighet En statlig tolktjänstmyndighets organisation En ny lag om tolktjänst Definition av tolkning Definitioner av primära och sekundära tolkanvändare Vardagstolkning upphör som begrepp Tolktjänst i offentlig verksamhet

11 SOU 2011:83 Innehåll Tolktjänst erbjuds i situationer av privat karaktär samt vid fritids- och föreningsaktiviteter Tolktjänst erbjuds i arbetslivet Tolktjänstmyndighetens behovsprövning Målgruppen för den nya lagen om tolktjänst Valfrihetstimmar Ledsagning i anslutning till tolktjänst Tolktjänstmyndigheten får erbjuda rikstolktjänst Tolktjänst får erbjudas genom tolk på plats eller genom distanstolkning Stöd till personligt biträde Valfrihetssystem för tolktjänster Motiven för valfrihetssystem är giltiga för tolktjänster Tolktjänstmyndigheten får tillhandahålla valfrihetssystem i enlighet med det förfarande som anges i LOV Förvaltningslagens tillämpning Tolktjänst inom utbildningsverksamhet Tolkanvändning och framtida tolkbehov vid utbildning som regleras i skollagen bör kartläggas ytterligare Tolktjänst vid högskoleutbildning och vid utbildning som anordnas av enskild huvudman Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal samt distanstolkning Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal Distanstolkning som initieras av tolkanvändarna själva Samverkan avseende utveckling och innovation Försöksverksamhet med tolktjänst utan behovsprövning Uppföljning och tillsyn av tolkverksamheten Kostnadsberäkningar och andra konsekvensanalyser Ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag

12 Innehåll SOU 2011: Kostnadsneutralitet och ökad resurseffektivitet Förslag till finansiering av Tolktjänstmyndighetens verksamhet Tolktjänstmyndighetens kostnader Ekonomiska konsekvenser för landsting/regioner Ekonomiska konsekvenser för primärkommuner Ekonomiska konsekvenser för staten Ekonomiska konsekvenser av förslaget om valfrihetstimmar Sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet Konsekvenser för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt Konsekvenser av förslaget att Tolktjänstmyndigheten ska kunna tillhandahålla valfrihetssystem för tolktjänster Övriga konsekvenser Genomförandefrågor Tidplan m.m Ikraftträdandebestämmelser Författningskommentarer Förslaget till lag om tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen Förslaget till förordning om ändring i förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 Frågeformulär till Tolktjänstutredningens referensgrupp

13 SOU 2011:83 Innehåll 13

14 Förkortningar Barnkonventionen Barnplantorna FN:s konvention om barnets rättigheter Barnplantorna - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat FBL Folkbokföringslagen (1991:481) FPA FSDB DBU DHB Dntm Handisam HI HRF Folkpensionsanstalten, Finland Förbundet Sveriges Dövblinda Dövblind Ungdom Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Den Nationale Tolkemyndigheden Myndigheten för handikappolitisk samordning Hjälpmedelsinstitutet Hörselskadades Riksförbund HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) IHV JK JO LOU LOV LSS PTS SCB Institutet för Handikappvetenskap Justitiekanslern Justitieombudsmannen Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Post- och telestyrelsen Statistiska centralbyrån 13

15 Förkortningar SOU 2011:83 SDU SDP SDR SKL SPSM STTF TSS TÖI UH VIS Sveriges Dövas Ungdomsförbund Sveriges Dövas Pensionärsförbund Sveriges Dövas Riksförbund Sveriges Kommuner och Landsting Specialpedagogiska skolmyndigheten Sveriges teckenspråkstolkars förening Tecken som stöd Tolk- och översättarinstitutet Unga Hörselskadade Vuxendöva i Sverige 14

16 Sammanfattning Allmänt om utredningens uppdrag Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen redovisar i betänkandet hur bestämmelser om tolktjänst inom olika samhällsområden är utformade och tillämpas, i vilken omfattning och på vilket sätt tolktjänst erbjuds samt hur tolkanvändarna själva upplever att det nuvarande systemet fungerar. Utredningen har därutöver bl.a. analyserat frågor om upphandling av tolktjänster genom att inrätta valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, tillsyn, teknikanvändning, kvalitetsutveckling, uppföljning samt statistikförsörjning på tolktjänstområdet. Vidare har utredningen i enlighet med kommittédirektiven belyst för- och nackdelar med en gemensam huvudman för tolktjänst jämfört med dagens system. Utredningens målsättning har varit att utforma ett förslag till en brukarorienterad modell för tolktjänst med en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation samt ett tydligt, förutsägbart och lättöverskådligt regelverk. I följande sammanfattning redovisas vissa övergripande uppgifter från kartläggningen, analysens huvudsakliga slutsatser samt utredningens förslag i korthet. Slutligen redovisas en sammanfattning av förslagens ekonomiska konsekvenser. 15

17 Sammanfattning SOU 2011:83 Utredningens kartläggning Övergripande principer och lagar Övergripande principer om funktionsnedsattas rätt till delaktighet i samhället finns uttryckta i internationella konventioner och i nationella funktionshinderspolitiska mål. En viktig principiell utgångspunkt när det gäller funktionshinderspolitiken är den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen som innebär att det är varje sektors ansvar att verksamheten är tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionsnedsättning. När det gäller lagstiftning finns den för tolktjänst mest centrala bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, enligt vilken landstingen är skyldiga att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade (3 b ). Målgrupperna omfattas också av förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om myndigheters ansvar för att vid behov anlita tolk (8 ). Därutöver finns regelverk till stöd för målgrupperna bl.a. i form av skollagens (2010:800) bestämmelser om elever med behov av särskilt stöd, i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och i diskrimineringslagen (2008:567) när det gäller stöd- och anpassningsåtgärder i arbetsliv och högskola. Även i rättegångsbalken (1942:740) och i förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns bestämmelser avseende anlitande av tolk vid behov. Tolkanvändare och tolkanvändning i siffror Tolkanvändningen bland barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet har under de senaste årtiondena stadigt ökat under vissa perioder mer och under andra perioder mindre. Under 2000-talet förefaller ökningen plana ut något. Antalet av tolkcentralerna utförda tolkuppdrag ökade dock från cirka år 2001 till cirka år Ett annat sätt att beskriva utvecklingen är att studera hur antalet tolkanvändare förändrats. År 1989 uppskattade Handikapputredningen antalet tolkanvändare till cirka individer. Knappt tio år senare år 1998 fanns det enligt Socialstyrelsens uppföljning cirka tolkanvändare. Enligt Teckenspråksutredningen fanns 1 Helseplan Nysam AB, Nyckeltal 2010, Rapport Tolkcentraler (2011). 16

18 SOU 2011:83 Sammanfattning det år 2005 cirka individer som var registrerade tolkanvändare. Motsvarande siffra för år 2010 är cirka Det kan alltså konstateras att antalet tolkanvändare inte uppvisar någon markant ökning, trots att antalet tolkuppdrag under motsvarande period ökat påtagligt. Om det totala antalet vuxendöva, barndomsdöva, hörselskadade och personer med dövblindhet uppskattningsvis cirka 1,3 miljoner individer ställs i relation till tolkcentralernas uppgift om cirka tolkanvändare innebär det att cirka fem procent av hela målgruppen är tolkanvändare. Uppgifter från tolkcentralerna om antal utförda tolktimmar samt antal tolkanvändare år 2010 indikerar att en genomsnittlig tolkanvändare beställer cirka 30 tolktimmar per år. Tolkanvändningen varierar dock i så stor utsträckning mellan olika kategorier av användare att denna typ av genomsnittssiffror i princip saknar värde. Barndomsdöva och personer med dövblindhet är tolkanvändare i avsevärt högre utsträckning än exempelvis äldre som fått en hörselsnedsättning sent i livet. De mest frekventa tolkanvändarna använder tolk dagligen, medan andra kanske beställer tolk vid något enstaka tillfälle per år. Av de tolkanvändare som beställer tolk hos tolkcentralen kategoriseras cirka två tredjedelar som barndomsdöva, knappt en tredjedel som vuxendöva och cirka fyra procent som personer med dövblindhet. Gruppen hörselskadade fördelar sig mellan dessa kategorier beroende på vilken tolkmetod de efterfrågar vid beställningstillfället. Tolkbristen, mätt som andel av beställda uppdrag där tolkcentralen inte kunnat tillhandhålla tolk, uppgår till i genomsnitt 4,6 procent i landet (2010). Finansiering av tolktjänst Finansieringen av samhällets tolktjänst sker på olika sätt. Ett riktat statsbidrag om cirka 75 miljoner kronor årligen fördelas via Socialstyrelsen till landstingen/regionerna. Landstingen/regionerna avsätter därutöver cirka 142 miljoner kronor i egna resurser. Vidare avsätts cirka 38 miljoner kronor inom universitets- och högskolesystemet, cirka 15 miljoner kronor inom arbetsmarknadspolitiken, cirka 9 miljoner kronor för s.k. rikstolktjänst samt cirka 12 miljoner kronor till folkhögskolor i form av ett tilläggsbidrag som hanteras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Post- och tele- 2 Helseplan Nysam AB, Nyckeltal 2010, Rapport Tolkcentraler (2011). 17

19 Sammanfattning SOU 2011:83 styrelsen avsätter cirka 52 miljoner kronor för vissa förmedlingstjänster som nyttjas av målgrupperna. Därutöver avsätts medel inom ramen för ett antal statliga myndigheters ordinarie förvaltningsanslag. Som exempel kan nämnas polis- och rättsväsendet, som regelmässigt anlitar och bekostar tolk vid behov. Även kommuner och ideella verksamheter finansierar tolktjänst inom sina respektive verksamheter. Enskilda arbetsgivare med tolkbehov anlitar eller anställer själva tolkar. Utredningen gör bedömningen att samhällets kostnader för tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet sammanlagt uppgår till miljoner kronor per år. Dock saknas jämförbar och tillförlitlig statistik på många områden, varför siffrorna endast ska ses som uppskattningar. Bristen på heltäckande nationell statistik över tolkanvändning och tolkkostnader är ett av de problem som utredningen identifierat. Tolkanvändning inom vissa samhällsområden Utredningen har inom ramen för kartläggningen översiktligt beskrivit tolkanvändningen inom vissa samhällsområden. Utredningen konstaterar bl.a. följande. Tolktjänst i syfte att möjliggöra för elever att delta i undervisning i skolan förefaller vara mycket ovanligt. Det förekommer i viss utsträckning att kommuner anställer elevassistenter med varierande grad av teckenspråkskompetens som därmed får fungera som tolkar åt en eller flera elever. Kontakter med skolan som inte är undervisning, som föräldramöten och utvecklingssamtal, har delvis täckts av vardagstolkning, även om det lett till diskussioner mellan landstingens/regionernas tolkcentraler och skolhuvudmännen om vems ansvaret för sådan tolktjänst är. Specialskolorna och Riksgymnasierna är arbetsgivare med tolkbehov som tillgodoses med både anställda och upphandlade tolktjänster. Även på vuxenutbildningsområdet är tolkanvändningen mycket begränsad. Inom folkbildningen anlitas tolk i högre utsträckning, liksom vid högskoleutbildningar. Tolkanvändning inom utbildning som anordnas av enskilda utbildningsanordnare som inte får statsbidrag saknas uppgifter om, men det är utredningens bedömning att detta är mycket ovanligt. 18

20 SOU 2011:83 Sammanfattning Tolktjänst inom området vård och omsorg utförs huvudsakligen som en del av landstingens/regionernas vardagstolkning och dessa situationer hör till vardagstolkningens mest centrala områden. Tolktjänst i arbetslivet erbjuds dels inom ramen för landstingens/regionernas vardagstolkning, dels genom stöd från Arbetsförmedlingen. Det ges dock endast för vissa specifika situationer i arbetslivet och inte för att möjliggöra för tolkanvändaren att utföra reguljära arbetsuppgifter. Tolktjänst i kultur- fritids- och föreningslivet omfattas av vardagstolkning och erbjuds således av landstingens/regionernas tolkcentraler. Dock tillhör sådana tolkuppdrag de lägre prioritetskategorierna inom vardagstolkningen. Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal samt distanstolkning är tekniska lösningar som möjliggör för tolkanvändare att kommunicera såväl spontant som planerat. Användandet av tjänsten Bildtelefoni.net ökar, medan tjänsten Texttelefoni.se minskar. Förmedlingstjänsterna finansieras i dag av Post- och telestyrelsen. Utredningens analys Efter utredningens övergripande kartläggning framträder bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän och styrs av så många olika regelverk att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv tolktjänst av hög kvalitet. Det gäller till viss del även tillhandahållandet av de olika tekniska lösningar som tolkanvändare nyttjar. Systemet är svåröverblickbart för tolkanvändarna. Olikheter i förutsättningar och i tillämpningen av gällande bestämmelser i olika delar av landet innebär att systemet inte är nationellt likvärdigt. När det gäller regelverket reglerar olika bestämmelser delvis samma situationer, vilket försvårar tillämpningen för landsting/regioner och andra huvudmän. Utredningens samlade analys är således att det nuvarande systemet för tolktjänst inte kan sägas motsvara målsättningen om en brukarorienterad modell med en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation samt ett tydligt, förutsägbart och lättöverskådligt regelverk. Denna bedömning delas av de aktörer som medverkat i utredningsarbetet och som på olika sätt berörs av frågor om tolktjänst 19

21 Sammanfattning SOU 2011:83 intresseorganisationerna, landstingens/regionernas tolkcentraler, tolkföretagen, organisationer som företräder tolkarna och företrädare för andra berörda myndigheter och organisationer. Utredningen har i enlighet med kommittédirektiven analyserat frågan om för- och nackdelar med en gemensam huvudman för tolktjänst jämfört med dagens system. Inom ramen för denna analys har utredningen prövat skälen för att landstingen även fortsättningsvis skulle ha ett ansvar för tolktjänst motsvarande vardagstolkning samt skälen för att staten skulle överta detta ansvar. Utredningen har analyserat om någon befintlig myndighet eller annan aktör skulle kunna utgöra en lämplig huvudman för tolktjänst. Frågan om huvudmannaskap har diskuterats ingående i utredningens expert- och sakkunniggrupp samt i referensgruppen. Ledamöterna har ombetts inkomma med förslag och synpunkter i frågan. Utredningen kan konstatera att de i båda grupperna funnits en mycket bred enighet kring slutsatsen att tolktjänsten bör hanteras av en gemensam huvudman, att denna huvudman bör vara staten samt att en ny myndighet bör bildas för ändamålet. Mot bakgrund av kartläggningen och analysen är utredningens slutsatser att En mer brukarorienterad modell kan skapas genom att; - Samordna tolktjänsten utifrån målsättningen om en ingång för tolkanvändarna - Öka inslaget av självbestämmande för tolkanvändarna i samband med tolkbeställningar - Inrätta ett nationellt forum för tolkanvändarnas inflytande över hur tolktjänsten bedrivs - Öka möjligheterna för tolkanvändarna att själva välja utförare av tolktjänst En mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation kan skapas genom att; - Resurser för tolktjänst samlas och samordnas till en huvudman - Synsättet på tolktjänst förändras från ett vårdperspektiv till ett språk- och tillgänglighetsperspektiv - Förutsättningar skapas för kvalitetsutveckling, uppföljning och statistikförsörjning på tolktjänstområdet 20

22 SOU 2011:83 Sammanfattning - Förutsättningar skapas för ökad teknikanvändning genom att tekniska lösningar tillhandahålls på reguljär basis och samordnat med övrig tolktjänst Ett tydligare, mer förutsägbart och mer lättöverskådligt regelverk kan skapas genom att; - Bestämmelser om tolktjänst samlas i en särskild lag - Begreppet vardagstolkning upphör som begrepp - Avvägningen mellan tolktjänst som regleras särskilt och myndigheters allmänna ansvar ges en tydligare rättslig reglering - Informationsinsatser görs för att öka kunskapen hos statliga och kommunala myndigheter om myndigheters ansvar att vid behov anlita tolk Utredningens förslag En statlig myndighet för tolktjänst Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet bildas Tolktjänstmyndigheten. Förslaget innebär att huvudansvaret för att erbjuda tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet överförs från landstingen till staten. Tolktjänstmyndighetens huvuduppgift ska vara att förmedla och utföra tolktjänst. I uppdraget att förmedla tolktjänst ska ingå att nationellt och regionalt samordna och koordinera tolkuppdrag utifrån aktuella behov och efterfrågan i olika delar av landet. Tolktjänsten ska utföras genom anställda tolkar eller upphandlade tolkbolag. Myndigheten ska även ges möjlighet att upphandla tolktjänster genom att inrätta valfrihetssystem enligt LOV. Myndigheten ska även ansvara för tillhandahållande av förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net, Texttelefoni.se och Teletal samt för distanstolkning. Det innebär att ansvaret för att tillhandahålla dessa förmedlingstjänster överförs från Post- och telestyrelsen till den nya myndigheten. Verksamheten ska bedrivas i samverkan med Post- och telestyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet. Vidare ska myndigheten genom informationsinsatser riktade till statliga och kommunala myndigheter bidra till ökad kunskap om 21

23 Sammanfattning SOU 2011:83 offentliga verksamheters ansvar att vid behov anlita tolk. Myndigheten ska även säkerställa nationell kunskaps- och statistikförsörjning samt bedriva ett långsiktigt kvalitetsutvecklingsarbete på tolktjänstområdet. Myndigheten ska bedriva verksamheten i samverkan med bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen, Post- och telestyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Statens kulturråd, Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen och Folkbildningsrådet. Samverkan ska ske genom ett särskilt samverkansråd. Till myndigheten ska även knytas ett tolktjänstråd med representanter för organisationer som företräder primära tolkanvändare. Tolktjänstrådet ska ledas av myndighetens chef. Uppföljning av Tolktjänstmyndighetens tolkverksamhet ska ske genom intern granskning och kontroll inom myndigheten. Tolktjänstmyndigheten kommer inte att utöva tillsyn över andra myndigheters tolkverksamhet. Tolktjänstmyndigheten kommer däremot att ha en aktiv rådgivande roll gentemot andra myndigheter. Utredningen föreslår att Tolktjänstmyndigheten ska bestå av 4 6 regionala enheter. Myndighetens uppgifter bör regleras i en förordning med instruktion för myndigheten. En lag om tolktjänst Utredningen föreslår en ny lag om tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den föreslagna lagen är utformad som en skyldighetslag och innehåller bestämmelser om Tolktjänstmyndighetens skyldighet att erbjuda de primära tolkanvändarna tolktjänst inom vissa angivna samhällsområden. Bestämmelsen om vardagstolkning i 3 b HSL ska upphöra att gälla. Tolktjänstmyndigheten får erbjuda tolktjänst i situationer av privat karaktär, för att utöva fritidsintressen, för att delta i föreningslivet, vid kontakter med hälso- och sjukvården och i arbetslivet. I konsekvens med att myndigheten ges ett ansvar för tolktjänst i arbetslivet föreslås att Arbetsförmedlingens stöd till tolkkostnader i arbetslivet upphör. Tolktjänst i arbetslivet ska omfatta både arbetstagare och företagare. 22