Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, Sverok

Transkript

1 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, Sverok Datum: Föregående möte: Vid protokollet, Justeras, Christer Pettersson Mötessekreterare Erik Hedberg Justerare

2 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Bilaga: Dagordning 1. Formalia Diskussion: Arbetsgruppsledare på styrelsemöten Diskussion: Dechargeutskott på riksmötet Diskussion: En dag i ordförandens liv Diskussion: Halvtidsprioritering Diskussion: Projektdirektiv Internetbaserad organisering Diskussion: Riksmöte på hösten Diskussion: Riksmötesombudsvalssekretess Diskussion: Roller i förbundet Diskussion: Sveroks åsikter i statsbidragsfrågan Diskussion: Verkställande utskott Diskussion: Vår viktigaste fråga Beslut: Anta nya föreningar Beslut: Måldokument Beslut: Nedläggning av brytpunkt Beslut: Projektdirektiv Sverok 20 år Beslut: Roller i förbundet Beslut: Sverok Väst och utlovade medel Rapport: Ekonomi Rapport: Forumgruppen Rapport: Förbundskansliet Rapport: Förbundsordförande Rapport: Förbundssekreteraren Rapport: Föreningsstatistik Rapport: Internationella arbetsgruppen (SIA) Rapport: Interninformation Rapport: Nätverken Rapport: Politik och påverkan Rapport: Resultatrapport Rapport: Specialbidragen Rapport: Statistik Rapport: Översikt av föreningsadministration... 60

3 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 1. Formalia Mötet beslutade att 1...fastställa röstlängden. 2...förklara mötet beslutsmässigt. 3...välja mötesfunktionärer. 4...fastställa adjungeringar. 5...fastställa dagordningen. 6...lägga bilagda rapporter till handlingarna. Handlingar i ärendet Bilaga: Röstlängd Bilaga: Mötesfunktionärer. Bilaga: Adjungeringar. Bilaga: Dagordning (sidan 2).

4 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Bilaga: Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Aimée Kreuger, förbundsordförande. Christoffer Fogelström, ledamot Dan Sivnert, ledamot (vice ordförande) (endast under diskussioner) Daniel Andersson, ledamot Erik Hedberg, ledamot (förbundssekreterare) Jesper Berglund, ledamot Maria Rodén, ledamot Frånvarande David Karlsson, ledamot Tobias Lehto, ledamot

5 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Bilaga: Mötesfunktionärer Mötesordförande Jesper Berglund Mötessekreterare Christer Pettersson Justerare Erik Hedberg

6 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Bilaga: Adjungeringar Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, sakkunnig Ola Ekegren, funktionär Andreas Brodin, funktionär Personer kan adjungeras som Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.

7 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 2. Diskussion: Arbetsgruppsledare på styrelsemöten Av: Aimée Kreuger Bakgrund Idealbilden av Sverok är ett riksmöte med en stark vision, en förbundsstyrelse som kan förvalta visionen och operativ kraft som kan utföra den. I dagsläget består den operativa kraften av kansliet, förbundsstyrelsen och arbetsgrupperna, vilket tyvärr tar fokus från frågorna om förbundets syfte och mål. Om vi ska driva förbundet mot idealbilden har vi ett omfattande arbete framför oss, t.ex. med att ge riksmötet de underlag det behöver för att kunna ta välgrundade visionära beslut, men även med att utveckla formen för hur det operativa arbetet ska gå till. I det kommer arbetsgrupperna ha en framträdande roll, och en del av arbetet kommer att vara att stärka och förtydliga den. För att stärka arbetsgrupperna krävs i grunden att deras roll är tydligt definerad. Det gäller även för andra grupper inom förbundet, så att det är öppet och tydligt för alla vem som gör vad. I våra diskussioner kring arbetsgrupperna har styrelsens åsikter följt två huvudspår; att arbetsgrupperna ska vara den huvudsakliga (ideella) operativa kraften samt att vi fokuserar administrationen till arbetsgruppsledarna för att möjliggöra ett friare engagemang för de som vill vara en del av arbetsgrupperna. Inget hindrar att vi redan nu provar lösningar och arbetsmetoder som ligger i linje med det tankesättet, även om varken deras eller vår roll är framme i idealstadiet. Kontakten med arbetsgrupperna Kopplingen mellan styrelsen och arbetsgrupperna sköts nu genom att personer i förbundsstyrelsen är kontaktperson åt arbetsgrupperna samt att arbetsgrupperna rapporterar sin verksamhet till styrelsemötena. Båda funktionerna varierar kraftigt i hur väl de fungerar, och kostar i energi från alla parter. Att saker inte alltid fungerar smärtfritt är svårt, om än inte omöjligt, är svårt att komma ifrån, speciellt när skola och jobb alltid kommer ha högsta prioritet, men finns det alternativ är det vårt ansvar att överväga dem. Alternativ lösning Orsakerna till att vi har kontaktpersoner är för att skapa medvetenhet inom förbundsstyrelsen respektive arbetsgrupperna om vad som händer på olika håll i distrikten, samt ge arbetsgrupperna en fast kanal för påverkan i sina frågor. Båda de funktionerna skulle skötas snabbare och smidigare om vi utöver mellanhanden, dvs kontaktpersonen, låter kontakten mellan förbundsstyrelse och arbetsgrupper ske direkt. Ett väldigt konkret sätt att sköta den kontakten är att aktivt bjuda in arbetsgruppsledarna till styrelsemötena. Förhoppningen är att vi kommer vara två grupper som med olika medel arbetar mot samma mål, och att, lite mer konkret, vi på mötena kommer kunna bidra med infallsvinklar från båda hållen. Jag tänker mig inte att deras deltagande i mötet ska vara begränsat till frågor som enbart rör deras områden, utan att de ska representera just den operativa sidan av Sverok. Problem Ett problem är att lösningen till stor del bygger på ett ideal-sverok som vi inte har idag. Styrelsen har mycket operativt och lite utrymme för vision, och rollerna är långt ifrån så väldefinerade som de skulle kunna vara. Vi har inte heller formellt gett arbetsgruppsledarna den status och de förutsättningar som de behöver, utan precis som i vår relation med riksmötet fokuserat på ansvaret. Risken är att styrelsemötena inte blir en arena för två distinkt skilda grupper, utan att individerna tar ordet efter personlighet snarare än roll i förbundet. Jag är säker på att det är värt att göra ett försök. Strävan mot en mer visionerande och mindre operativ styrelse är inte ny, och ibland är det läge agera efter en verklighet som inte finns, och hoppas att verkligheten hänger med av bara farten. Praktiskt Vi behåller kontaktpersonerna som det fungerar nu, det är inte aktuellt att se över kopplingen dit innan vi vet om det är något vi vill göra permanent.

8 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Från och med nästa möte bjuder vi in arbetsgruppsledarna till styrelsemötena, och låter dem ta del på formellt sätt samma villkor som styrelsen. Vi är tydliga med att det är ett försök, vilka svårigheter vi ser och vad vi vill ha ut av det. Vi kan vara tydliga med det vi ser som risker, och skulle fördelarna visa sig vara så pass stora som de har potential att vara kan vi börja arbeta med att minimera nackdelarna. Vi låter försöket pågå till och med januarimötet, efter det tar vi upp diskussionen på nytt. Skulle det visa sig populärt kommer vi behöva hyra in oss på vandrarhem eller liknande, då sängarna inte kommer räcka till. Isåfall är det dags att fira.

9 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 3. Diskussion: Dechargeutskott på riksmötet Av Daniel Andersson Det finns idag en allmänkritisk attityd i Sverok som vi gärna skulle göra någonting åt. En konsekvens av detta är att befogad kritik drunknar i tonläget. Ser man till möjligheterna i Sverok att framföra kritik mot exempelvis förbundsstyrelsen, och få formellt rätt, är de små. Det enda verktyg som idag finns är verksamhetsrevisorn, som främst granskar frågor kopplade till ansvarsfriheten, dvs. brister på en sådan nivå att det kan ge juridiska konsekvenser. Steget under, där förtroendeuppdrag kan ha misskötts, riksmötesbeslut omotiverat frångåtts, förbundets resurser används på ett osunt sätt och liknande, finns det idag inga möjligheter att ställa den ansvarige till svars, utan istället är skitsnack och pikar medlet man har. Ett verktyg som används i vissa organisationer för att ta itu med detta är ett dechargeutskott eller granskningsutskott som under eller mellan riksmöten, där ett sådant som tjänstgör under riksmötet troligen vore det bäst lämpade för Sverok. Detta utskott skulle ta in anmälningar från medlemmarna och ombuden, göra en kort utredning i frågan och sedan föreslå riksmötet att pricka eller inte pricka personen/personerna/styrelsen för det inträffade. Inte för att ge några påföljder, utan för att ge riksmötet möjlighet att visa vad som är rätt och fel i Sverok och göra en tydlig markering när någon agerar grovt felaktigt. Är detta någonting som kan vara intressant i Sverok, skulle det fylla en konstruktiv funktion eller vara överflödig/svårgenomförbar?

10 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 4. Diskussion: En dag i ordförandens liv 2010 Av Daniel Andersson Det hade varit en lyckad debatt. Tillsammans med pedagogikprofessorn från Uppsala och en riksdagsgubbe från Konservativa partiet hade Sveroks förbundsordförande Voterik Mötesson deltagit i en paneldebatt om spelandets betydelse för utvecklandet av ungas logiska tänkande. Som väntat hade politikern, som hörde hemma mer på artonhundratalet än idag, attackerat Sverok och spelhobbyn. En nyutgiven bok av Björn Didistedt, De utstöttas här, låg till grund för hans motion om spelförbud och såväl bok som motion hade fått mycket uppmärksamhet i kvällsblaskorna. Men utan någon större ansträngning hade Voterik och professorn dräpt vart argument som kom ur politikerns mun och Voterik hade imponerat på deltagarna när han berättade om de positiva resultaten från det av Sverok initierade pilotprojektet med Settlers och andra spel som en del av undervisningen. Han hade precis kommit utanför konferensanläggningens dörrar när informationsassistenten ringde från kansliet. Dagen innan hade en debattartikel från Sverok publicerats i Dagens Dagblad, där de presenterade en gallupundersökning som visade att nio av tio svenskar spelade spel. Trots det pinsamma i att Sverok endast förmådde organisera en bråkdel av verksamhetsutövarna, var det inte helt utan entusiasm som informationsassistenten berättade att Voterik skulle delta i morgonsoffan i den nya storkanalen TeveTolv den kommande dagen. Det var inte första gången Voterik blev inbjuden till en TV-soffa, inte efter de senaste årens hårda mediesatsning, men undersökningen hade gett Sverok ett kraftfullt vapen i kampen för att få spelande socialt accepterat. Väl på parkeringen utväxlade Voterik några ord med den numera bekante ungdomsministern innan han satte sig i bilen för att köra vidare till Moriaberg. Aftonpressen hade önskat en intervju på plats bland utövarna, och vad lämpade sig då bättre än att visa upp hundra fulsminkade ungdomar, utövande det som var på väg att bli landets populäraste friluftsaktivitet?

11 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 5. Diskussion: Halvtidsprioritering Av: Aimée Kreuger Bakgrund Det är dags att se över våra ansvarsområden och se hur långt vi kommit, men framförallt hur vi ligger till i planeringen. Vad behöver mer uppmärksamhet, och vad borde prioriteras ned? Kanske är det något vi bör ta ett aktivt beslut kring om att avstå från att göra, eller något vi avsett att göra men som vi missat. Då vi förmodligen inte kommer byta områden med varandra i någon större utsträckning är det mer relevant att titta på arbetsbelastningen ledamot för ledamot än som helhet. Jag har därför fördelat upp verksamhetsplanen efter person, och skulle vi behöva stryka ansvar från någon kan vi väga dennes uppgifter mot varandra. Arbetsfördelning Aimée Statsbidragsansökan Distriktskontakt Arbetsleda styrelsen Leda förbundets förändringsarbete Vara ansiktet utåt Informationsarbete Riksmötet Ta emot inkommande saker Mediakontakt Vara uppdaterad om vad som händer i förbundet Lyssna på folk Föreningsutvecklingsgrupp LSU Omvärldsbevakning Verksamhetsplanen Tidning Signaler från Sverok är populär läsning. Förbundet ska under året fortsätta ge ut tidningen. (ska-punkt) Utbildningar Formell och informell utbildning ska lyftas fram under det kommande året. Det kan exempelvis ske i form av nätverk för ordförande och kassörer i distrikten, i form av professionella föreläsare på slag (träffar för aktiva inom förbundet) samt externa utbildningar. Förhoppningen är att det bidrar till att de som är engagerade i organisationen kan utvecklas och därmed utveckla förbundet och förvalta det väl. (ska-punkt) Bättre påverkansarbete Sverok har goda möjligheter att påverka myndigheter och andra organisationer som vi bara delvis tar tillvara på i dag. Mycket av verksamheten hos föreningarna är verksamhet som exempelvis kommun och landsting inte känner till, och i de fall de känner till en så är de inte medvetna om de sociala fördelarna med spelhobbyn. Ibland är föreningslivet överlag bortglömt. Mer påverkan skulle förhoppningsvis även bättra på vårt rykte hos andra. (ska-punkt)

12 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Spelveckan Sverok kan utlysa Spelveckan 2007 i den omfattning som är praktiskt genomförbart. Nationellt samarbete Det är viktigt att samarbeta med andra organisationer inom Sverige, både spelorganisationer och andra som olika sätt delar våra intressen. Dan Personal Verksamhetsplan Tidning Signaler från Sverok är populär läsning. Förbundet ska under året fortsätta ge ut tidningen. (ska-punkt) Spelveckan Sverok ska under verksamhetsåret förbereda och lägga grunden för genomförande av Spelveckan (ska-punkt) Spelveckan Sverok kan utlysa Spelveckan 2007 i den omfattning som är praktiskt genomförbart. Föreningar.se Sverok kan göra en websida för sina medlemsföreningar där de har möjlighet att marknadsföra sig. Arbetsgrupper Det är viktigt att arbetsgrupperna är så transparenta som möjligt och att det är tydligt att de finns och vad de håller på med. Det är även viktigt att statusen på engagerade i arbetsgrupper är likvärdig statusen på engagerade inom förbundsstyrelsen och distrikten. Daniel Förbundets ekonomi Personal Politik och påverkan LSU Distriktens grundgaranti Brytpunkt Organisationsundersökningen Jubileum: direktiv Verksamhetsplan Bättre påverkansarbete Sverok har goda möjligheter att påverka myndigheter och andra organisationer som vi bara delvis tar tillvara på i dag. Mycket av verksamheten hos föreningarna är verksamhet som exempelvis kommun och landsting inte känner till, och i de fall de känner till en så är de inte medvetna om de sociala fördelarna med spelhobbyn. Ibland är föreningslivet överlag bortglömt. Mer påverkan skulle förhoppningsvis även bättra på vårt rykte hos andra. (ska-punkt)

13 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Information till kommuner och landsting Sverok kan producera information som riktar sig mot handläggare och politiker hos kommun och landsting samt fritidspedagoger, kamratstödjare och dylikt. Dessa kategorier har inte alltid förståelse för förbundets verksamhet och Sveroks PR-material beskriver det inte ur en vinkel som är intressant för dem - föreningen som kontaktnät för ungdomar, föreningen som fostrande av driftiga individer, gamers som brobryggare i samhället. (ska-punkt) Internetbaserad Organisering Hur man sköter föreningar som bara finns på nätet har varit en intressant fråga under flera år och utveckling på området kan definitivt stödjas. Sverok har tidigare prioriterat området högre, men det har i grund och botten dött på bristande engagemang. Det vore lämpligt om organisationen skaffar sig bättre koll på internetbaserade föreningar. hur de fungerar och hur Sverok bättre kan stödja dem. David Förbundets ekonomi Politik och påverkan Organisationsutveckling Verksamhetsplan Bättre påverkansarbete Sverok har goda möjligheter att påverka myndigheter och andra organisationer som vi bara delvis tar tillvara på i dag. Mycket av verksamheten hos föreningarna är verksamhet som exempelvis kommun och landsting inte känner till, och i de fall de känner till en så är de inte medvetna om de sociala fördelarna med spelhobbyn. Ibland är föreningslivet överlag bortglömt. Mer påverkan skulle förhoppningsvis även bättra på vårt rykte hos andra. (ska-punkt) Information till kommuner och landsting Sverok kan producera information som riktar sig mot handläggare och politiker hos kommun och landsting samt fritidspedagoger, kamratstödjare och dylikt. Dessa kategorier har inte alltid förståelse för förbundets verksamhet och Sveroks PR-material beskriver det inte ur en vinkel som är intressant för dem - föreningen som kontaktnät för ungdomar, föreningen som fostrande av driftiga individer, gamers som brobryggare i samhället. (ska-punkt) Motioner 1...Sverok tecknar en kollektiv olycksfallsförsäkring för föreningsmedlemmarna som gäller vid deltagande i Sverokaktivteter från halvårsskiftet 2007 till halvårsskiftet Sverok tecknar en kollektiv paketförsäkring för medlemsföreningarna som gäller för medlemsföreningarnas arrangemang från halvårsskiftet 2007 till halvårsskiftet en informationskampanj om försäkringen/försäkringarna genomförs i samarbete med försäkringsbolaget. 4...försäkringen/försäkringarna utvärderas under 2008 och tas upp till förnyat beslut på riksmötet Erik Förbundsdatabasen Ta emot inkommande Informationsarbetet Genomföra verksamhetsplanen Föreningsadministrationsgruppen Statistiken

14 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Verksamhetsplanen Internationellt samarbete Sverok kan lära sig mycket av organisationer i andra länder och vice versa. Europa knyts sakta men säkert ihop allt tätare och Sverok kan ligga i framkant. Motioner 1...Distrikten bör fram till riksmötet 2008 erbjudas möjlighet att hålla två introduktionsmöten för sina föreningar. Arrangemangsstöd Särskilt bidrag föreningslokalsbidraget Sekretessen Fogge Verksamhetsplanen Hemsidan Hemsidan ska förbättras och byggas ut. Hemsidan är ett av våra viktigaste sätt att kommunicera med föreningsmedlemmarna och måste prioriteras upp ytterligare. Sverok har en arbetsgrupp som jobbar med hemsidan men fler måste engagera sig i att det sker saker och ta ett ansvar för att tillhandahålla information. (ska-punkt) Spelveckan Sverok ska under verksamhetsåret förbereda och lägga grunden för genomförande av Spelveckan (ska-punkt) Rättvisefrågor Det är viktigt att Sverok inte har onödiga trösklar som hindrar medlemskap samt att förbundets medlemmar mår bra. Tankar kring tillgängligheten inom förbundet är något som bör genomsyra så gott som all verksamhet som rör medlemsföreningar. Sverok har också en möjlighet att hjälpa föreningarna stävja problem som lätt uppstår i grupper, såsom mobbing och diskriminering. Rättvisefrågor Även inom organisationen är det viktigt att låta rättvisefrågorna vara genomsyrande i övrigt arbete. Vi har möjlighet att använda dem som en dörröppnare i samarbeten och påverkan, men än viktigare är att Sverok som organisation är tillgänglig. Det ska inte finnas onödiga trösklar för att engagera sig i förbundet och det är viktigt att inte förutsätta att vi är så öppna som vi kanske tror vi är. Festivaler Sverok kan, om det finns en möjlighet och ett intresse, närvara på festivaler, till exempel Arvikafestivalen och Stockholm Pride. Sveroks närvaro på festivaler har varit uppskattad, men kräver ett visst engagemang. Spel på bibliotek Sverok kan utöka satsningen kring att få in spel på bibliotek. Kontakter, information och positiva exempel från de bibliotek som redan har spel kan göra mycket. Synas Att synas är bra. Genom att exponera förbundets logotyp och finnas där gamers och allmänheten finns så sprider vi medvetenhet om spelhobbyn och Sverok.

15 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Jesper Secos skolprojekt Verksamhetsplanen Bättre och tydligare dokumentation Vi har varit väldigt dåliga på att dokumentera arbetet inom Sverok överlag. Överlämningar har ofta innefattat att hjulet uppfinns på nytt och att nya inom organisationen måste förlita sig på muntliga berättelser från folk som varit med längre. Det borde i högre utsträckning gå att läsa sig till vad som gäller och däremot ifrågasätta, påverka och utveckla. (ska-punkt) Kunskapsbanken Sverok kan bygga ut den kunskapsbank som finns på hemsidan i dagsläget. Kunskapsbanken har en möjlighet att bli en resurs för medlemmarna i högre utsträckning än den är i dag och det vore intressant att se hur ett kollektivt minne kan utvecklas. (del av föreningsguiden) Studiefrämjandet I enlighet med förra årets riksmötesbeslut har Sverok ansökt om medlemskap i Studiefrämjandet. Det är lämpligt om information om Studiefrämjandet och de möjligheter detta samarbete ger våra föreningar framgår i Sveroks material och att vi informerar Studiefrämjandet om hur de kan stödja våra föreningar. Motioner 2...En föreningsguide anpassad för en Sverok-förenings förutsättningar bör tas fram och distribueras till föreningarna. 3...Hemsidans kunskapsbank bör utökas och marknadsföras. Maria Forum Situationen för ideella Verksamhetsplan Hosting Föreningshostingen kan utökas till att innefatta nya funktioner för de som nyttjar tjänsten. Tobias Verksamhetsplanen Intyg Engagemang inom idéella organisationer är något som värderas av många arbetsgivare. Sverok har inte haft något standardförfarande för att skriva intyg, men det är värt att undersöka närmare och sätta i system på lämpligt vis. Juridisk hjälp Distrikten arbetar mycket mot landsting, ger råd till föreningar i bidragsfrågor o.dyl. Därför uppkommer ofta juridiska spörsmål. Med anledning av detta kan förbundet erbjuda distrikten juridisk rådgivning, hjälp och, i de fall där så erfordras, representation. Samarbete med kommersiella aktörer

16 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Den inhemska kommersiella marknaden för spel är rätt begränsad och de affärsverksamheter som finns är sällan vinstmaskiner. Sverok kan sprida information om de producenter, distributörer som finns. Speciell tyngdpunkt bör läggas på små affärsverksamheter. Ingen Medlemsutskick Sverok kan göra ett utskick med information direkt till alla medlemmar en gång under det kommande året. Tanken är att komma förbi problemet med att mycket information fastnar hos postmottagaren. Stöd till stora föreningar Sveroks stöd till stora föreningar är i dagsläget något begränsat och handlar egentligen enbart om pengar. Förhoppningsvis kan de föreslagna stöden (se motioner) delvis stävja problemet, men Sverok skulle säkerligen kunna stödja dessa föreningar bättre än i dag och det är något som är värt att diskutera vidare. Osäkert De här punkterna är antingen av väldigt generell natur, eller så är de uppdelade mellan flera på ett sätt som gjort dem svåra att placera ut. Bidrag Det är läge att börja tänka på att se över vad Sverok ger för bidrag till medlemsföreningarna och varför stödet ser ut som det gör. De motioner som förbundsstyrelsen lagt under året är en start men det går definitivt att utvärdera förbundets bidrag och eventuellt lägga fram förslag till förändringar. Uppmuntra initiativ Vi kan bli bättre på att uppmuntra initiativ som kommer från medlemsföreningarna och föreningsmedlemmar. Öppet kansli I och med att förbundet i högre utsträckning har börjat arbeta med arbetsgrupper vore det bra om grupperna även får platser att ha möten på. Det är möjligt att bygga ut förbundskansliet så det finns mer utrymme som dessutom är avskilt från kansliets administrativa verksamhet. Engagera flera mera Ökad delegering av uppgifter nationellt (förbundsstyrelsen, kansliet, arbetsgrupper) leder till fler engagerade, ökad transparens och bättre fördelning av arbetsbelastningen. Förbundsstyrelsen ska inte göra, eller förväntas göra, allt som sker på idéell basis på det nationella planet. Verkställande kapacitet En begränsande faktor för en förbundsstyrelses aktivitet är mängden tid som går att plöja ner i det ideella engagemanget. Förbundsstyrelsen förväntas uppfylla en verksamhetsplan - ibland innebär det konkreta uppgifter som egentligen tar mer tid än vad som är möjligt. Att lägga uppgifterna på kansliet är inte heller alltid optimalt. Tillträdande förbundsstyrelse bör tänka kring hur styrelsen bör arbeta och kan avlastas. Se även motion om förbundssekreterare. Alkoholfrihet För att alla medlemmar ska kunna känna sig välkomna inom Sverok är det viktigt att förbundet kan garantera en miljö där alla kan känna sig trygga och bekväma. Förbundsstyrelsen ska därför verka för att aktiviteter som arrangeras av förbundsstyrelsen, arbetsgrupper och distrikt ska vara alkohol- och drogfria.

17 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) Kartlägga och uppmuntra spelforskning Det förekommer forskning och akademiska skrifter på flertalet områden som berör sällskapsspel, sällskapsspelande och sällskapsspelare. Om man kan samla resultaten hos förbundet kan vi dels ta bättre del av det som finns, dels bemöta kritik som baserar sig på annan forskning. Medlemsundersökning Riksmötet

18 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 6. Diskussion: Projektdirektiv Internetbaserad organisering Av Daniel Andersson På senaste mötet beslutade styrelsen att: 1...Daniel Andersson ges i uppdrag att till nästa förbundsstyrelsemöte utarbeta ett projektdirektiv för Projekt Internetbaserade föreningar, innehållande handbok, tekniska hjälpmedel, informationshäfte och kanslirutiner samt ta fram en skiss till kravspecifikation för tekniska hjälpmedel och begära in offerter från ett par företag. 2...en person anställs på heltid under sex månader för att ansvara för uppgifter som är kopplade till projektet. 3...projektets ekonomiska ramar sätts preliminärt till kr. 4...Daniel Andersson ges rätt att förhandla och besluta om deltagande i en extern förstudie till ett projekt kring Internetbaserade mötesformer med en insats på högst kr.

19 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 7. Diskussion: Riksmöte på hösten Av Daniel Andersson Vi har pratat om hur vi ska utforma budgeten för att ge riksmötet makt över mellantiden från årsskifte till riksmöte, den period under vilken större delen av verksamhetskostnaderna framöver kan beräknas landa. Vi har pratat om att alltför mycket tid hinner gå åt av mandatperioden innan styrelsen kommit igång ordentligt med sitt arbete. Vi har även (tror jag) pratat om det demokratiska underskott som uppstår när riksmötet får tycka till först en bit in på året, och så lång tid har gått att det inte känns lönt att göra alltför stora ändringar i verksamhetsplanen. Själv har jag funderat en del på det eventuellt onödiga problem som kan uppstå om heltidsstuderande tvingas avbryta studierna i april istället för att läsa klart terminen och efter sin tid som arvoderad fortsätta med nästa. Det finns även ett problem i att välja strax före sommaren, innan de studerande som ofta utgör styrelsen vet säkert hur livet kommer att se ut redan några månader senare. Det finns ett enkelt sätt att lösa alla dessa problem. Riksmötet läggs helt enkelt på hösten, förslagsvis i november, och på riksmötet fastställs budget och verksamhetsplan för det kommande året, liksom en styrelse väljs som ska tillträda vid årsskiftet, något som ger den nya styrelsen en möjlighet att lära känna varandra, fördela ansvarsområden och skissa på det kommande årets verksamhet innan de på allvar träder i tjänst. En nackdel som finns är att riksmötet inte ges möjlighet att ta ställning till den senaste styrelsens ansvarsfrihet samt behandla den senaste tidens ekonomiska berättelse, utan tvingas välja en ny styrelse utan revision av den gamlas arbete. Å andra sidan finns det problemet även idag, om än bara med en tredjedel av året. Är detta skäl nog att inte lägga riksmötet i slutet av året, och därmed ge ombuden en möjlighet att peka ut riktningen innan penningarna redan börjat rulla ut?

20 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sverok (60) 8. Diskussion: Riksmötesombudsvalssekretess Av Erik Hedberg, Bakgrund Under Riksmötet 2007 togs frågan om sekretessen vid valet av riksmötesombud upp, där vissa ville ta bort sekretessen med hänvisning till att den inte påbjuds av stadgarna. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att utreda frågan och lämna en motion till nästa Riksmöte. Uppgiften föll sedan på mig att ge styrelsen ett underlag. För att få ett så bra underlag som möjligt har jag förutom att fundera själv även läst igenom gamla debatter och plockat ut argument. Min tanke är att styrelsen diskuterar frågan utifrån det här underlaget, och att jag till nästa möte lägger fram ett förslag baserat på diskussionen. Värden på spel Först har jag försökt definiera vilka värden som förekommer i debatten, så att det blir tydligt vad det är man prioriterar mellan. Trygghet Att föreningarna ska kunna rösta utan rädsla för påtryckningar eller konflikter. Kontroll Att föreningarna ska kunna kontrollera att deras röst blivit ordentligt registrerad, och att inget fusk begåtts. Förståelse Att det går att förstå hur valsystemet fungerar, inte bara i teorin, utan också vad systemet får för effekter i praktiken. Även att föreningarna ska förstå hur lätt det egentligen är att påverka valet. Skydd mot taktikröstning Att det inte ska gå att räkna ut hur man ska rösta för att få in så många av sina ombud som möjligt. Jämlikhet Att inga ombud skall vara mer värda än andra, att ingen ska känna sig mindre viktig än något annat ombud. Representation Att ombudet ska veta vilka föreningar som röstat på honom/henne, så att ombudet kan framföra föreningarnas åsikter. Frågorna Som jag ser det så är det två frågor som måste besvaras: Ska det gå att se hur många poäng en person fick? Detta leder till ett visst mått av kontroll, men ökar samtidigt utrymmet för statustänkande. Förståelsen ökar, lika så möjligheterna till taktikröstning. Tryggheten bibehålls till viss del, men i vissa scenarion går det att räkna ut hur någon röstat. Ska det gå att se vem som röstat på vem? Det gör att föreningarna är helt oskyddade mot konflikter och påtryckningar relaterade till valet, men gör samtidigt att alla kan kontrollera att valet gått rätt till. Representationen främjas. Förutsatt att röstsiffrorna uppges blir det också lätt att undersöka valsystemet, vilket leder till en bra förståelse men också större möjligheter till taktikröstning. Några lösningar Förutom ett enkelt ja eller nej till frågorna ovan så finns det några sätt man kan tänka sig för att både äta lite av kakan samtidigt som man behåller den. Det finns såklart massvis med kombinationer av lösningar, men jag har försökt sammanfatta de viktigaste.