Framstegen En kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp med teori och praktik för bättre hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framstegen En kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp med teori och praktik för bättre hälsa"

Transkript

1 Framstegen En kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp med teori och praktik för bättre hälsa

2 Manual för Framstegen Projektledare Camilla Emmoth Projekthandledare Lotta Juhlin Utvärderare av projektet Inger Jansson Arbetsmarknadshandläggare Mozhgan Mirmohammadi Enhetschef Mona Jonson Grafisk formgivning Pontus Johnsen och Anki Kallenberg SPIRA Frölundagatan 39, Mölndal Telefon Utgiven av Mölndals stad i samarbete med Europeiska socialfonden. Tryck Arkitektkopia AB

3 3

4 Innehåll Förord 6 Att börja i Framstegen 9 Praktiska förutsättningar för kursen 10 Ansökan till Framstegen 12 Kursinformation 14 Intervjufrågor 15 Individuella samtal med Målformulering 17 Målformulerade samtal 18 MI-metodik som samtalsstöd 19 SMART 20 Självskattning och skattningsinstrument 24 Formulär för Målformulering 26 Grupprocessen 28 Erfarenheter av grupprocesser i Framstegen 29 Slalombacken 32 Såret 34 Överenskommelse om samspelet i gruppen 36 Kontinuerliga utvärderingar 37 Blädderblocket 39 Struktur och rutiner 40 Schema 41 Almanacka 42 Att forma struktur och rutiner i vardagen 44 4

5 Förhållningssätt i handledarrollen 47 Den röda tråden i kursen 48 Empowerment 50 Snällsträng 52 Annorlunda lösningar 53 Utmana 54 Ställtid för handledaren 56 Aktiviteter i kursen 57 Motion 58 Hälsokunskap 61 Arbetsgrupp i kök 62 Arbetsmarknadskunskap 63 Arbetsmarkandshandläggare i Framstegen 64 Bilagor 68 Ämnesområden i Framstegen 69 Målformuleringsformulär 70 Veckoplanering för Instruktionsboken till livet 71 Frågor och svar till Instruktionsboken till livet 72 Litteraturlista 98 5

6 Förord Denna manual har utarbetats inom SPIRA, en verksamhet i Mölndals stad, som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Syftet med verksamheten är att bryta social isolering och erbjuda meningsfulla aktiviteter samt att närma sig arbetsmarknaden för den som önskar och kan. Genom medel från Europeiska socialfonden har vi haft möjlighet att utveckla arbetssättet inom daglig sysselsättning och utarbetat en kurs för målfokuserat förändringsarbete i grupp. Det bildades en referensgrupp i förprojekteringsfasen med deltagare från verksamheten som gav en bild av hur de tyckte att deras hälsa skulle kunna bli bättre både fysiskt och psykiskt för att därmed öka möjligheten till att närma sig arbetsmarknaden. I utarbetandet av kursen har vi inspirerats av bland annat Idraetshuset i Köpenhamn. Kursen har utvärderats och omarbetats efter varje grupp som deltagit i Framstegen. Framstegen består av en handledarmanual som kan användas för verksamheter med mål att stärka människor för att återgå till arbete/studier eller ett meningsfullt liv med en förbättrad självbild och självkänsla. Framstegen är en 16-veckors kurs med inslag av friskvård, empowerment, självreflektion och arbets-/studieförberedande aktiviteter. Det övergripande syftet med kursen är fastställt men det konkreta innehållet arbetas fram tillsammans med gruppdeltagarna. Framstegen kan beskrivas som en mobilisering för att ta tag i sin situation och få möjlighet till förändring. I denna kurs höjs kraven och fokus är främst på att individen utvecklar och lär känna sin förmåga. I kurskonceptet finns även en strävan att använda sig av befintliga resurser i samhället med syftet att öka integrering och minska stigmatisering. 6

7 Vår förhoppning är att detta material skall bidra till att inspirera andra att utveckla möjligheterna för personer med psykisk ohälsa till att få en bättre hälsa och självbild. Vi tror att hela eller delar av kurskonceptet går att använda inom fler områden än daglig sysselsättning som exempelvis på behandlingshem och i skolvärlden. Det vore ett framsteg om fler har glädje av kursen. Jag vill tacka alla, såväl kollegor som deltagare i SPIRA som varit behjälpliga i arbetet med manualen. Det hade inte varit möjligt utan gemensamma ansträngningar. Min kollega aktiveringspedagog Lotta Juhlin, vill jag namnge då vi tillsammans arbetade de första två åren med att utforma metoder och arbetssätt i Framstegen. Mölndal i maj 2013 Camilla Emmoth Projektledare/leg. arbetsterapeut SPIRA 7

8 8

9 Att börja i Framstegen I detta avsnitt beskriver vi praktiska förutsättningar för att genomföra en Framstegenkurs. Vidare beskriver vi hur processen att påbörja en Framstegenkurs går till. Intresserade deltagare får information om kursens innehåll. Därefter blir de kallade till en intervju. Inför intervjun har deltagaren besvarat ett formulär med frågor. Syftet med frågorna är att ge individen möjlighet att fundera över sina förväntningar på kursen och varför man vill delta. Vår erfarenhet är att genom detta förfaringssätt får deltagarna möjlighet att mentalt förbereda sig till att starta i kursen. 9

10 Praktiska förutsättningar för Framstegen Lokaler: Framstegen har bedrivits i en kommunal verksamhet med tillgång till konferensrum och matsal som serverar frukost, lunch och eftermiddagskaffe. Konferensrummet har två whiteboardtavlor, ett blädderblock och en dator. Personal: Kursen har drivits med två handledare. Vi rekommenderar att personalen har en rehabiliteringsutbildning samt är inriktade på förändringsarbete. Att vara utbildad i samtalsmetodik är en fördel. Vi har goda erfarenheter av yrkesgrupperna arbetsterapeuter och aktiveringspedagoger. En arbetsmarknadshandläggare(amh) som arbetar utifrån modellen IPS (Individual Placement and Support), har medverkat i kursen och fungerar som stöd ut i arbetslivet efter kursen och är anställd i projektet. Efter kursen ger AMH ett långsiktigt stöd. Övrig personal: Inhyrda kursledare från Folkuniversitetet (kost tre gånger och ekonomi tre gånger). Introduktion på Friskis&Svettis (träning/hälsa/kost två timmar). Handledare för kursmoment i att skriva meritförteckning, personligt brev med mera där vi samarbetar med Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Kostnader All träning, material som almanacka och litteratur, samt föreläsningar har varit kostnadsfritt för deltagarna. Lunch och fika har inte bekostats av projektet. Resan med mat och övernattning har varit kostnadsfri. (Se Grupprocessen vecka åtta). 10

11 Tillgänglighet Träningen bör vara lättillgänglig, i närområdet och till en rimlig kostnad för verksamheten. Vi har använt kommunens motionsanläggningar där det funnits bra upphandlade avtal. Vi förhandlade fram ett pris per deltagare och träningstillfälle på Friskis&Svettis som fakturerades för hela gruppen vid varje kursavslut. Alla blev medlemmar men utnyttjade Friskis&Svettis olika mycket. 11

12 Ansökan till Framstegen Innan man börjar i Framstegen får man besvara fyra skriftliga intervjufrågor och göra en ansökan till kursen. Därefter blir man kallad till en intervju. Syftet med intervjufrågorna är att ge möjlighet att fundera över sina förväntningar på kursen, varför man vill delta och att man ska kunna vara förberedd inför intervjun. Sökande deltagare blir bättre förberedda på den process som kursen innebär och har genom detta förfarande kunnat diskutera och ventilera sina frågor. Vi klargör även att närvaro och drogfrihet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kursen. Hur deltagaren kommer på intervju Kursinformation, intervjufrågor, sekretessmedgivande och bakgrundsinformation skickas (se bilagor) till den sökande deltagaren före intervjun. Om deltagaren uteblir till intervjun ringer handledaren direkt eller åker hem till deltagaren i speciella fall. Handledarna skall ha förståelse för att intervjun ofta skapar stress och även att glömska är en del av målgruppens problematik. Vid behov kan deltagaren välja tid och plats för intervjun. Man kan också välja att ha med sig en stödperson. Genomförande Intervjun tar cirka en timme. Helst ser vi att deltagaren kommer själv då vi ser det som ett steg i sig mot en förändring av sin situation. De skriftligt besvarade intervjufrågorna är med och är motorn i intervjun. Utgångsläget i intervjun är informationsbladet och beskrivningen av vad kursen innehåller. Frågorna inriktar sig på syfte, förväntningar och mål med kursen. Intervjun väver ihop behov och förväntningar hos deltagaren med kursens syfte. Oftast känner deltagaren och personal om det utifrån denna intervju är rätt att gå Framstegen. Våra erfarenheter är att man gemensamt kan komma fram till att avvakta om det inte känts bra och man kan därigenom undvika upplevelser av att känna sig misslyckad. Personalen avslutar med att berätta en del om sig själva och vilken roll de har i kursen. Det är viktigt med en lugn och avspänd atmosfär fri från prestationskrav, att det är okej att vara den man är. 12

13 Att börja eller ej Alla deltagare kontaktas samtidigt före kursstart per telefon eller mejl. Information ges samtidigt för att alla skall känna sig inkluderade och rättvist behandlade. Vi eftersträvar heterogenitet i grupperna för att skapa en så dynamisk process som möjligt, med olika ålder, kön, etnicitet och diagnoser. 13

14 Kursinformation i Framstegen Detta är ett förslag på information som beskriver kursen och som kan användas som mall för en egen beskrivning av den kurs man skall hålla. Framstegen är en 16 veckors kurs som innehåller ämnen som utvecklar och stärker deltagaren i att få en bättre hälsa och förändrad livsstil. Kunskap om hur man fungerar med kost, motion och ökad självmedvetenhet skall ge styrka till att närma sig arbetsmarknaden eller studier. Nästkommande kurs startar xx xx xx. Kursen kommer bland annat att innehålla; Motion exempelvis Friskis&Svettis, yoga, promenader, innebandy, simning. Kurs i hur man skriver meritförteckning, personligt brev och söker arbete. Kostkurs och ekonomikurs. Kontakt med arbetsmarknadshandläggare med möjlighet till långvarigt stöd. Målinriktade samtal. Empowerment; att känna sig delaktig och ta sitt eget ansvar med hjälp av gruppdiskussioner, kursmateriel och dylikt. Gruppen av deltagare kommer att vara blandad med kortare och längre tid av psykisk ohälsa, gärna jämn könsfördelning och en viss åldersspridning för att få dynamik i grupprocessen. Man behöver vara motiverad till att förändra och se att det mynnar ut i en annan livsstil. Varje kurs kan ta emot tolv personer. Kurstiden är 20 timmar/vecka, 4 timmar/dag varav 10 timmar är motion, antingen individuellt eller i grupp. Vi arbetar med den demokratiska processen och fattar beslut gemensamt och tar ansvar för detta självständigt. Tanken är att man skall få en känsla för vad kontinuitet kan göra för välbefinnandet med rutiner för kost, motion och sömnvanor. Att steg för steg stötta varandra att våga mer Det finns även möjlighet att göra studiebesök. Kontaktuppgifter till handledare i kursen. 14

15 Intervjufrågor Vid intervjun som föregår antagningen till kursen använder vi nedanstående frågor. De skriftliga frågorna med deltagarnas svar sparas och återkopplas till under kursens gång. I den rödmarkerade texten beskrivs vad vi kan använda svaren till i vårt arbete och vårt bemötande som handledare. De skriftliga svaren förtydligar individens syfte med kursen både för sig själv och för handledarna. Svaren på frågorna kan även användas i det målformulerade samtalet och för att stärka motivationen. 1. Varför vill du gå Framstegenkursen? Har du några förväntningar på vad kursen skulle kunna ge dig och i så fall vilka? Att beskriva möjlighet till förändring ger en känsla av hopp. Det blir tydligt för den som söker och för handledarna vilket behovet är. Det utvecklar och ökar motivationen att sätta ord på vad man vill förändra. Det är en del i processen att se sig själv utifrån, vad man vill och varför. Förändringsprocessen stimuleras genom att läsatänka-skriva och senare läsa om det man skrivit och prata om det på intervjun. Att upprepa är förändringsskapande. 2. Vad är friskvård för dig och vad tycker du om att göra? Svaret återkopplas mot den bakgrundsinformation man fått om Framstegen. Har den sökande tänkt igenom om det är realistiskt med den tid kursen tar och de motionsaktiviteter som erbjuds? Detta kan man återkomma till under kursen vid behov om motivationen sviktar. Det blir ett hjälpmedel mot målet. Det är viktigt att den sökande är medveten om att allt inte kan tillgodoses utan att det finns möjligheter och ramar som styr innehållet i kursen. Det skall vara realistiskt att genomföra. 15

16 3. Är det något du vill tillägga? Handledarna rekommenderar att man behåller en etablerad samtalskontakt vid sidan av kursen. Det kan vara i vården eller dylikt. Verksamheten eller kursen har inte någon möjlighet att erbjuda terapeutiska samtal. 4. Hur vill du bli kontaktad? SMS, telefon eller mejl Det är en självklarhet att höra av sig om man blir sjuk, får förhinder eller blir sen. Det är en signal om att självklara saker som hör arbetslivet till även gäller här. Om deltagaren inte hör av sig hör vi av oss. Frågan som ställs blir en slags överenskommelse om hur handledarna kan agera om någon uteblir. Syftet med frågorna är att du är förberedd till första mötet som vi kommit överens om per telefon. Frågorna och dina svar tar du med skriftligen, de kommer att sparas och omfattas av sekretess. Mötet kommer att vara cirka 45 minuter. Välkommen! Namn på handledare Telefonnummer Mejladress För att tillgodoräkna sig ett intyg för kursen behövs en närvaro på minst 50 % samt att man är fri från missbruk/droger och inte befinner sig i akut sjukdomsfas. Datum Underskrift 16

17 Individuella samtal med Målformulering Under kursen genomförs återkommande individuella målformulerade samtal som är inspirerade av samtalsmetodiken MI (Motiverande Intervju). Till stöd för det målformulerade samtalet har vi utarbetat ett formulär som används under de individuella samtalen. Vi använder även självskattningsinstrumenten DOA (Dialog om Arbetsförmåga) och Min Mening. Dessa instrument stödjer deltagaren i att utforska sina förmågor och vad man vill förändra. Vi använder modellen SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt) som ett sätt att fokusera på förändringsmål. 17

18 Målformulerade Samtal Formuläret Målformulering som finns som bilaga används för att sätta upp mål och hur man kan nå dem. Det är en mångfacetterad mening med att använda den. 1. Den ger struktur och något att hålla sig till. 2. Det blir lika, alla ges möjlighet att formulera mål och får samma frågor. 3. Vi använder ordet målformulerade samtal för att undvika ett terapeutiskt samtal. Det blir lättare att hålla sig till ämnet och inte gå in på områden som inte har med målet att göra. 4. Den talar om vad man vill, hur förändringsarbetet skall ske och varför man vill det samt när det skall vara uppnått. Samtalet skall inte vara av en terapeutisk karaktär. Vi har blivit inspirerade av MImetoden för att komma fram till vad deltagaren själv vill förändra. Målet skall inte vara för stort. Till en början räcker det att lyckas kortsiktigt sen kan man ha ett mera långsiktigt mål. Samtalet styrs av målet och fokuserar på förändring och utveckling som bekräftar att man följer sitt mål och det man lyckats uppnå. 18

19 MI-metodik som samtalsstöd Samtalsmetodiken har växt fram successivt från starten hösten Från början hade vi ingen förutbestämd struktur utan gick på vad deltagaren ville tala om; trivsel, problem i kursen och deltagarens privatliv. Det kunde bli rörigt och en tendens till att prata mycket om det som varit och inte fungerade. Vi arbetade fram målinriktade samtal med frågor att utgå ifrån. Vår avsikt var att göra samtalen mera strukturerade och följa kursens fokus på förändringsarbete och mål att närma sig arbete eller studier. Vi ville inte hamna i en samtalssituation som kändes behandlingsinriktad. Vi började med målinriktade samtal utifrån en mall vi skapat själva. Den har omarbetats flera gånger. Vi fick erbjudande om att gå en kurs i MI som ytterligare har stärkt det målformulerade samtalet. Det är självklart en träning att använda MI och resultatet har varit positivt. MI-andan kännetecknas av att samarbeta, att utforska och av deltagarens autonomi. Handledaren hjälper till med förändringsarbete genom samtal och genom att utforska vad deltagaren vill och själv tror fungerar för att nå det hen vill. Handledarens professionella kunskap hanteras med varsamhet då det är autonomi som är viktigt. Man undviker att ge råd utan tillstånd eller att övertala till rätt beslut utifrån handledarens perspektiv. Vi rekommenderar att man utbildar sig för att kunna inspireras och använda metoden. Lyssna efter förändringsprat! (det vill säga de små, nästan ohörbara antydningarna om en förändring). Citat från deltagare i Framstegen: Jag orkar inte träna fast jag har vetskap om att jag kommer att må bättre när jag tränar. Det ska jag börja med igen. 19

20 SMART = specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbestämt SMART är en modell för målformulering. Enligt denna modell ska målen vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda. Specifikt innebär att målet bör beskriva vem, vad, när, hur och varför. I specificeringen av målet bör man använda aktiva ord som innebär en riktning, till exempel att öka eller minska något. Mätbart innebär att det är tydligt hur man bedömer om målet är uppfyllt. Accepterat innebär att målet är förankrat hos den som genomför målet. Realistiskt mål, om det bedöms möjligt att nå med de resurser som finns tillgängliga. Tidssatt mål minskar risken att det rinner ut i sanden. Det blir en uppföljning. Ett mål är en förändring som har sin upprinnelse i något behov. Att bli klar över vad detta behov är och varför man vill uppnå sitt mål är viktigt att klargöra för sig själv då det ger ökad förståelse för varför man vill genomgå en förändring. Mål som inte nås upplevs frustrerande och kan vara kostsamma och tidskrävande. Att målen inte nås kan antingen bero på att omgivningen förändrats eller att målen var felkonstruerade. Genom att sätta upp mål enligt SMART modellen underlättas prioriteringar och man har lättare för att fokusera på det man har behov av att förändra. En variant av SMART modellen är SMARTA modellen med tillägget Aktuell. Aktuellt innebär att målet är aktuellt just nu. Vissa mål kan vara mer eller mindre aktuella för oss beroende på vilken situation vi befinner oss i. Att använda SMART är ett sätt att tänka som egentligen är vedertaget för oss alla. Men när vi vill förändra en vana eller utveckla en ambition eller en dröm behöver vi bli fokuserade. SMART är ett sätt som vi tycker fungerar bra. Vi får en struktur som ger deltagaren ratten i sitt liv och en struktur på att följa upp det. SMART är idag en vedertagen modell i samhället. Den finns hos Friskis&Svettis och hos Viktväktarna. Mål är till för att nås och då behöver man stöd för det. 20

21 SMART applicerat på Framstegen kursen S (specifikt)= schemat M (mätbart)= 20 timmar med olika aktiviteter A (accepterat)= motivation till kursen, uttalad vilja R (realistiskt)= det är möjligt att genomföra T (tidssatt)= fem dagar SMART kan sedan appliceras på andra mål som man vill uppnå, till exempel: S= att komma i tid M= tre gånger i veckan A= det är praktiskt att komma i tid, det inger förtroende och man är uppdaterad R = man tror det är möjligt, man berättar för sin omgivning T= detta skall gå att genomföra inom en månad Vilka strategier behöver man då ha för att genomföra detta mål? Gå och lägga sig i tid Ställa mobilen på väckning, eventuellt placera den långt ifrån sängen, överväga att använda två väckarklockor Förbereda kläder kvällen innan Inte göra annat på morgonen Tänka positivt, det här klarar jag för att jag vill det själv Utifrån Framstegens schema planerar man i almanackan. Sen markerar man i almanackans helårskalender, när man har utfört det man planerat, ett registreringsschema. Varje vecka följer vi upp hur det gick att genomföra planeringen. Om det varit svårt att klara tittar vi på orsaken. Man kan alltid förändra. Vi rekommenderar att man inte sätter för höga mål. Vi uppmuntrar till att ta små steg. 21

22 Citat från deltagare i Framstegen: Måste vila varje dag efter jobbet för att orka med fritid och jag tänker på att jag inte ska gnälla så mycket. Tänker mycket mer positivt om mig själv nu. Gör mer roliga aktiviteter fastän jag får ångest när jag ska göra nåt. Tänker mer: vad kan hända?- det får jag ta då! Andra kan då kan jag med! Balans 22

23 23

24 Självskattnings- och skattningsinstrument Självskattninginstrument används i Framstegen för att ge möjlighet till ökad självkännedom. Genom självskattning ges också möjlighet att se sig själv utifrån. Ett utifrånperspektiv ger möjlighet att gå från att vara något till att ha något. Man är inte okoncentrerad utan man har koncentrationssvårigheter. Något man har är lättare att hantera och hitta coping-strategier för än något man är. Att använda ett instrument gör det möjligt att mäta förändringar men också att möta individuella behov. Det blir en struktur och man täcker in alla funktionsområden. Det här klarar jag och det här behöver jag stöd i. I Framstegskursen används två instrument; DOA och Min mening. DOA = dialog om arbetsförmåga DOA är ett självskattningsinstrument som är framtaget för arbetsterapeuter och kan beställas från FSA, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. DOA fokuserar på vanor och roller, fysisk förmåga, organisations- och problemlösningsförmåga samt förmåga till samspel och kommunikation. Deltagaren skattar sin förmåga och parallellt görs skattning av handledare utifrån en manual. Vid dialog om skattningarna får individen feedback på hur man fungerar och samtidigt har man möjlighet att uttrycka hur man upplever sin förmåga. Alla deltagare fyller i en DOA i början av kursen. DOA:n fungerar som ett arbetsmaterial i kursen för att få idéer om vilka individuella mål deltagaren vill arbeta med, vilka förmågor som man är nöjd med och vad man vill träna på. I slutet eller mitten av kursen gör man en ny skattning och därefter en sammanfattning kring vad man gjort och en bekräftelse på det man genomfört. När självskattningen sammanfattas har aktiviteter i köket varit till stor nytta med den arbetssituation som finns där. I denna situation får man känna på samarbete och kompromisser och man blir utsatt för stress. Förmåga att ta initiativ och att vara flexibel testas, till exempel att tänka om och göra något annat när någon är sjuk. 24

25 DOA har betydelse för motivationen. Det är i samarbetet med oss som deltagaren ser sina resurser och blir stärkt att bekräftas och vara delaktig ger i sin tur en ökad självkännedom. Att använda DOA kräver övning och eftertanke men det ger resultat. Citat från deltagare i Framstegen: Det har varit jättebra, att få koll på läget och att i framtiden se förändringar. Roligt att se vad man har gjort och vad man kunde i Framstegen, roligt att läsa om sig själv, vad man är bra på, kunde gott varit lite mer ris, det var inte som jag tänkt mig, andra bedömningar har varit mer medicinska. Min Mening Min Mening är ett självskattningsformulär som även det kan beställas från FSA. Min Mening är uppdelat i två delar och är utformat för att ge möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Den första delen innehåller en serie påståenden om den egna aktivitetsförmågan för vilka man anger om det är något som man har problem med, som man klarar eller gör bra. Därefter värderas, utifrån samma påståenden, hur viktigt varje aktivitetsområde är. Den andra delen innehåller en serie påståenden om den egna miljön och man gör på samma sätt med dessa påståenden. När man bedömt sitt aktivitetsbeteende och sin miljö går man igenom påståendena igen för att prioritera vad man vill förändra. Slutligen görs en prioritering som kan sättas upp som mål. I det målinriktade samtalet används Min Mening för att samtala om de olika förändringar man vill göra och hur deltagaren har prioriterat dessa. Det sker ett resonemang om vilket mål man vill börja med, hur man vill starta samt när man skall börja. Målformulering och Min Mening är två verktyg som går hand i hand och det är förhållandevis enkelt att komma fram till ett planeringsslut. DOA är ett mer analyserande verktyg och kompletterar Min mening. När deltagaren är osäker eller rådvill är Min Mening ett bra stöd för att få tankar om vad som är viktigt för hen. 25

26 Formulär för Målformulering Använd DOA, SMART, MI och Min Mening som stöd till Målformuleringen. Formulera ett mål mot något du vill lyckas med. (Till exempel att passa tider, att äta frukost. EJ för stort mål) Deltagaren sätter sitt mål, utgå ifrån SMART. Man kan skriva ner detta på ett separat papper synligt för båda, vilket kan ge en givande dialog och diskussion som gör att processen startar och bearbetning mot en förändring startas. Idéer och tankar får flöda fritt. Hur skall jag göra?! Vad vill jag? Här kan man använda MI:s DARN =Desire-önskan, Ability- förmåga, Reason- orsak och Need- behov. Varför väljer du detta? Vad vinner du på det? När man förtydligar målet blir det motivationshöjande. Skatta mellan 1 och 10 hur nära du är att nå ditt mål. 1 är långt ifrån och 10 innebär att du har nått ditt mål Förändringsberedskap (hur förberedd är du) Att skatta visar på vilken förändringsberedskap som finns. Det medvetandegör och man får tänka till. Att deltagaren utvecklar sitt resonemang om hur motiverad deltagaren är. Vilka skillnader det kan vara mellan siffror, varför satte du 7 och inte 6. Diskutera skillnader för målet ur positiv och negativ synvinkel. 26

27 Vilka steg vill/behöver du ta mot ditt mål? Utforskande MI-fråga. Det är en fråga som utforskar viljan och signalerar att man måste ta initiativ. Frågan är konkret, den bekräftar och strukturerar. Vilka steg har du redan tagit mot ditt mål? SMART och bekräftande MI fråga. Frågan visar på vad deltagaren kan och visar på skillnader från frågan innan. Man kan redan en del för att nå målet, alltså är man redan på gång, vilket är stärkande för självförtroendet och självkänslan. Vad är du bra på som gör att du kommer nå ditt mål? Frågan ställs för att flytta fokus från det man inte kan till att se det man faktiskt kan. Få igång förändringsprat. Se resurser, utforska, använda DOA. Behöver du stöd för att nå ditt mål? Av vem? Använd stöd! Det är okej att få stöd, jämför gärna med fysiska hjälpmedel som rullstol, glasögon och kryckor för brutna ben. Vilka personer finns och vilka behövs eller vad behövs. När skall du ha nått ditt mål och när skall du göra en uppföljning? Enligt T i SMART= tidsatt 27

28 Grupprocessen Vi ser grupprocessen som en viktig och central komponent i deltagarnas utveckling. Våra erfarenheter är att grupprocessen både följer ett visst mönster men också kan se olika ut i olika grupper. Att få möjlighet att vara i ett sammanhang och både få stöd från gruppen men också konfronteras med andras behov och åsikter innebär en dynamik mellan de egna behoven och gruppens önskemål. I ett tidigt skede i kursen tar vi upp och diskuterar fram samspelsregler för att skapa en trygg och tillitsfull atmosfär. Vi dokumenterar gemensamt och dagligen vad som sker i gruppen på ett blädderblock som är tydligt placerat i kurslokalen. Detta ger en tydlighet om vad som sker och som man kan återkomma till. Regelbundet görs utvärderingar där vi har möjlighet att diskutera och reflektera gemensamt. 28

29 Erfarenheter av grupprocesser i Framstegen Inom daglig sysselsättning arbetar man främst med aktiviteter som är öppna för de som har behov av dem. Aktiviteterna försiggår utan några tidsramar och deltagare kommer och går. Att arbeta med grupper i tidsbegränsade kurser var därmed något nytt för oss. Våra erfarenheter från de genomförda kurserna är att grupperna följer ett visst mönster. Vår ambition i sammansättningen av de olika grupperna har varit att det skall vara så olikt som möjligt. Män och kvinnor, olika etnicitet, olika åldrar och olika erfarenheter av psykisk ohälsa. Vi har haft en bild av familjen när gruppsammansättningen skett. Ålder, kön och erfarenheter påverkar dynamiken på ett positivt sätt. Den äldre mannen och kvinnan kan på ett schysst sätt stötta den yngre mannen eller kvinnan med sin livserfarenhet och kunskap samt att de yngre ger av sin energi och nyfikenhet. Det stimulerar gruppens energi. Motivationen är givetvis en viktig faktor att ta med i bedömningen när en grupp skall sättas ihop samt att man är intresserad av motion. Första och andra veckan kommer man och är glad att man är med och på gång, samtidigt som man uttrycker att det är en omvälvande upplevelse. Alla gör sitt bästa och närvaron är god, alla kommer i tid och berättar ofta om en stor trötthet. Man sover hela kvällen och natten efter kursen och orkar inte något annat. Efter de två första veckorna börjar infektioner och uthållighet påverka närvaron. Det yttrar sig i att vissa aktiviteter väljs bort och en tendens att närvaron sjunker. Det är bra att göra deltagarna uppmärksamma på detta i de målformulerade samtalen för att se om något kan förändras så att man kan klara schemat. Några är uthålligare och har motståndskraft mot infektioner och har lättare för att klara den nya situation som kursen innebär. Man börjar lära känna varandra och stämningen blir något mer avspänd och grupperingar börjar synas. Det är viktigt att ha koll på att inte någon hamnar utanför och efter i arbetet. 29

30 Tredje och fjärde veckan; det börjar bli tungt och uthålligheten tryter. Nu gäller det att hålla ut och inte ge med sig som handledare. Det är deltagarens mål som gäller. Det är lätt att falla för bedjande blickar och suckar över sin otillräcklighet. Men tror du som handledare att det går så stå på dig. Stötta deltagaren igenom det som är jobbigt och gläds tillsammans när hen lyckats. Det går inte att plocka godbitarna i godispåsen som man gör på lördagen. Det är målet som är godis, belöningen, att klara det man ville. Det får inte bli olika undantag för deltagare då det blir splittrat för gruppen. Värna om att gruppen håller sig till kursens schema och upplägg utan för många individuella kompromisser. Från vecka fem och fram till vecka elva brukar det rulla på och orken att närvara har hunnit ikapp. Som regel mår man bra med en känsla av att det är meningsfullt. Det är skönt med kontinuitet. Det är skönt att skilja på vardag och helg, den rytm som samhället bygger på. Gruppen är en del i denna kontinuitet och man stöttar varandra att komma och börjar kommunicera med varandra via sms och facebook. Deltagarna märker att svårigheterna kan se olika ut. De peppar varandra och det jobbiga kan vändas till något positivt. I vecka åtta har gruppen gjort en kostnadsfri resa med övernattning. Det har varit både positivt och arbetsamt för grupp och individ. Det är en kostnadsfråga men har man möjlighet så rekommenderar vi att göra något som utmanar och som samtidigt svetsar samman gruppen. Det är den värsta KBT som jag varit med om uttryckte en deltagare. Ett fåtal har avstått. Handledarna har bestämt vilka som skall dela rum för att undvika utanförskap hos någon i gruppen. Alla har visat förståelse för detta. 30

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande Tidshantering Effektiva studievanor och aktivt lärande Effektiva studier/aktivt lärande Planering Terminsplanering Läsperiodplanering Veckoplanering Att göra-listor Resurser 50 h/vecka = 25 h/kurs Tidshantering

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Coaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter

Coaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter Coaching Stresshantering Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter 2015 Bergqvist Massage & Friskvårdsutbildningar Ett familjeföretag som erbjudit utbildningar inom massage och friskvård

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas.

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Katrinebergs folkhögskola Antagningskriterier Grundläggande förutsättningar för antagning Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Deltagarsammansättningen ska, om möjligt,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen

Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Lösningsfokuserat ledarskap i praktiken Thomas Paananen Handledare: Anders Lundberg 2014-04-17 1 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att visa på hur det går att

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer