NULÄGESRAPPORT VÅREN 2015 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NULÄGESRAPPORT VÅREN 2015 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER"

Transkript

1 NULÄGESRAPPORT VÅREN 2015 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1

2 2 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga hälsa, vård och omsorg.

3 FÖRORD Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse om en särskild satsning och finansiering av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren Överenskommelsen syftar till att stärka de Nationella Kvalitetsregistren så att deras potential för att utveckla vården kan realiseras. Den här rapporten visar på vilket arbete som gjorts under 2014, kvalitetsregistersatsningens tredje år, och hur långt man har kommit i att nå de mål som är uppsatta för hela satsningen. Det är den tredje rapporteringen som kansliet för Nationella Kvalitetsregister har gjort för satsningens finansiärer och alla intressenter. Registren har historiskt drivits av eldsjälar utanför det ordinarie uppföljningssystemet i sjukvården. Kvalitetsregistersatsningen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för registren att vara en aktiv och integrerad del i de ordinarie strukturerna i hälso- och sjukvården och i högre grad bidra till utvecklingen av vården och omsorgen. Totalt omfattar satsningen från staten, landstingen och regionerna miljoner kronor. Antalet nationella kvalitetsregister och registerkandidater som får nationellt stöd är idag 107 stycken. Mer information om satsningen, de olika projekten som pågår och en översikt över alla register finns på Ett stort tack till alla er som genom de insatser som beskrivs i rapporten bidrar till att den nationella satsningen på kvalitetsregister stärker den fortsatta utvecklingen av svensk vård och omsorg. Det yttersta syftet är att rädda fler liv och förbättra livskvaliteten för många människor. 3 Karin Christensson Chef för kansliet för Nationella Kvalitetsregister

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 6 BAKGRUND... 9 UTVECKLINGEN AV KVALITETSREGISTREN...12 Fördelning av medel till registren...13 Förändringar i certifieringarna...14 Särskilda utvecklingsområden...15 Juridiskt nuläge BÄTTRE VÅRD Onlinedata...22 Öppen redovisning...22 Verksamhetschefernas användning...23 PATIENTMEDVERKAN...26 Ökad patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Resultatdata för patienter...29 DATAKVALITET Täckningsgrad...33 Korrekta data...35 FORSKNING IT OCH DATAINSAMLING It-stöd för kvalitetsregister...42 Patientmedverkan genom 1177 Vårdguidens e-tjänster...43 Nationella programmet för datainsamling, NPDi...46 HALVVÄGS I STATSNINGEN PÅ VÄG MOT FRAMTIDEN...49 STÖD OCH UPPFÖLJNING...51 SPINDELDIAGRAM... 57

5 5

6 SAMMAN - FATTNING 6 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister ska möjliggöra en realisering av den outnyttjade potentialen för vårdens utveckling, uppföljning och forskning. En mängd aktiviteter och projekt har initierats för att effektmålen för satsningen ska nås. Framför allt har det ökade stödet till registren gett dem bättre förutsättningar att både mer intensivt och mer långsiktigt driva registerutvecklingen.

7 KVALITETSREGISTREN För 2015 får 89 register och 18 registerkandidater nationellt stöd. Tre nya registerkandidater fick stöd Tio register ligger nu på certifieringsnivå 1, jämfört med sju Totalt har tjugoen register avancerat i certifieringsnivå från Register med högre certifieringsnivå får mer medel, och precis som tidigare år går cirka hälften av medlen från satsningen till register på certifieringsnivå 1 och 2. Minskad dubbelregistrering och mer användbara utdata för olika målgrupper är de viktigaste fortsatta insatsområdena. FORSKNING Antalet publikationer ökade från 121 stycken 2009 till 218 stycken Det är en ökning med 215 procent. Effektmålet för 2016 är 300 procent. 215% DATAKVALITET BÄTTRE VÅRD Under 2014 har registren beviljat och lämnat ut data till cirka 470 forskningsprojekt. 7 Täckningsgraden är generellt högre i år, eller i nivå med förra året. Förändringen är positiv över tid. 71 % 71 procent av registren har en täckningsgrad över 80 procent. Effektmålet för 2016 är 80 procent. 36 procent av registren har en täckningsgrad över 95 procent. Effektmålet för 2016 är 40 procent. Många förbättringsarbeten pågår där data från kvalitetsregistren används. Flera lärosäten deltar också i olika projekt för att öka användningen av registerdata. Under 2014 kom en bok om nationella kvalitetsregister som kan användas i vårdutbildningarna, och det webbaserade verktyget Vården i siffror lanserades. 68 av 69 register har sina data tillgängliga online för verksamheterna. Effektmålet för 2016 är 100 procent. 99% 95% 52 av de 55 register som har en täckningsgrad över 80 procent har öppen redovisning. Effektmålet för 2016 är 100 procent. 15 av de 55 register som har en täckningsgrad över 80 procent har gjort en enkätundersökning för att följa upp användningen. I dessa enkäter svarade 90 procent av verksamhetscheferna att de använt kvalitetsregisterdata i sitt verksamhetsområde under de senaste tolv månaderna.

8 8 PATIENTMEDVERKAN 71% av registren samverkar med patienter genom till exempel representanter i styrgrupp eller fokusgrupper. Under året ansvarade alla registercentrumen gemensamt för en utbildning för patientföreträdare. 96% av registren presenterar resultatdata anpassat till patienter på något sätt. Effektmålet för 2016 på 80 procent är uppnått. Men även om det målet är nått så finns det fortfarande mycket som behöver utvecklas tog patientperspektivet en större och mer naturlig plats. Men området är fortfarande under stark utveckling. qwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqw qwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwqw qwqwqwqwqwqwqwq wqwqwqwqwqwqwq 75 av de 89 Nationella Kvalitetsregistren har patientrapporterade mått. 12 av de 14 som inte har patientrapporterade mått planerar att införa det. IT OCH DATAINSAMLING UNDERLAG Flera insatser för samordning av it och underlättad datainsamling pågår. p Kvalitetsregistren har kopplats ihop med 1177 Vårdguidens e-tjänster, och det finns nu en möjlighet för register och patienter att interagera där. p Nationella programmet för datainsamling är etablerat, och en strategi för datainsamling till Nationella Kvalitetsregister är framtagen. p Metoder, modeller och arbetssätt för arbete med informatik är på plats för mappning till Nationellt fackspråk och Nationell informationsstruktur. p Nationella programmet för datainsamling har gjort en handbok för alla som berörs av arbetet med datainsamling som finns tillgänglig på webben. p Under 2014 fick sex regionala projekt stöd i sitt arbete från Nationella programmet för datainsamling. Av de ursprungliga 73 register som certifierades 2012 är det 69 som finansieras av satsningen Beräkningen av de flesta effektmål utgår från dessa 69.

9 BAKGRUND Sveriges Kommuner och Landsting och staten tecknade i september 2011 en överenskommelse om utveckling och finansiering av Nationella Kvalitetsregister. Överenskommelsen finansieras av staten och landstingen och gäller för

10 10 MÅL Satsningen ska leda till: p snabbare och stabilare utveckling av kvalitetsregistren p bättre och mer jämlik vård och bättre analyser och återkoppling p ökad öppenhet och tillgång till data även för patienter p ökad datakvalitet p ökad användning av kvalitetsregistren i forskning p bättre samordning av it och informatik och minskat dubbelarbete i datainsamling. Överenskommelsen grundar sig på att kvalitetsregister har visat sig vara en stor tillgång för svensk hälso- och sjukvård genom att de har bidragit till att skapa bättre resultat för patienterna. Systemet har tidigare varit kraftigt underfinansierat och ideellt drivet. Översynen Guldgruvan i hälso- och sjukvården lade grunden för en ökad investering i nationella kvalitetsregister. I översynen konstaterades att mycket bra resultat har kunnat rapporteras inom en rad olika områden, och att ett viktigt skäl har varit de professionsdrivna nationella kvalitets registren. Överenskommelsen syftar till att stödja utvecklingen av nationella kvalitetsregister så att deras potential för vårdens utveckling ska kunna realiseras i ännu högre grad. Parterna är överens om att avgörande för att den ökade satsningen ska vara framgångsrik är att det professionella engagemanget MEDELSFÖRDELNING 2014 (miljoner kronor) behålls. I samband med att den nationella styrningen och samordningen tydliggjordes i överenskommelsen betonades också kvalitetsregisterverksamheternas ansvar för innehållet i kvalitetsregistren. För utgången av 2013 och för utgången av 2016 finns effektmål uppsatta. Utgångspunkten för de flesta effektmålen är, enligt överenskommelsen, att registrens ansökningshandlingar ska utgöra grunden för att värdera om effektmålen uppfylls. I denna rapport redovisas resultaten för 2014 mot 2016 års effektmål. MEDELSFÖRDELNING 2014 Styrgruppen angav för 2014 en ram för fördelning av medel. De är fördelade på de sex olika insatsområdena som visas i tabellen nedan. Det strategiskt viktigaste för att ta till vara kvalitetsregistrens potential, och nå effektmålen för kvalitetsregistersatsningen, är att skapa förutsättningar för registerorganisationerna att realisera sina idéer och förbättringar. Registren behöver avsätta resurser för att leda registret och planera och driva registrets aktiviteter och projekt. För att nå en högre täckningsgrad i inrapportering och ändamålsenlig återkoppling krävs registerspecifika resurser för bland annat statistik, spridningsarbete, presentation och it-stöd. För att registren ska uppnå effektmålen krävs stöd. De stöd som finns är registercentrumorganisationerna, kansliet för Natio- Starka kvalitetsregisterorganisationer 200,0 Bra stöd till kvalitetsregisterorganisationerna: registercentrum, kansli, Registerservice 56,5 Användbara utdata och stöd för vårdens förbättringsarbete 20,0 Bättre registerinnehåll och datakvalitet 10,0 Ökad patientmedverkan 10,0 Bättre it-stöd och underlättad datainsamling 15,0 Övrigt, inkl följeforskning 8,5 Summa 320,0

11 nella Kvalitetsregister och Registerservice på Socialstyrelsen. De ligger i insatsområde 2. Registren och stödfunktionerna utgör kärnan i satsningen. Utöver medel till dem har styrgruppen särskilt prioriterat stöd till förbättringsarbete och mer användbara utdata, bättre registerinnehåll och datakvalitet, patientmedverkan och it. Detta inkluderar insatsområdena 3 6. Medel till Nationella programmet för datainsamling avsattes 2012 och Dessa syns inte i den ekonomiska uppställningen ovan. Totalt har knappt 40 miljoner kronor avsatts till detta högt prioriterade arbete. Sverige bedömdes nyligen vara Europabäst på diabetesvård. Sverige utmärker sig framför allt när det gäller diabetesvårdens resultat med få fotamputationer, få fall av blindhet och bra blodsockervärden alla viktiga indikatorer som mäts i Nationella Diabetesregistret. Sverige är det enda land i Europaundersökningen som kan redovisa data för samtliga 28 indikatorer. Euro Diabetes Index 2014, baserat på statistik från Nationella Diabetesregistret ÄNDRAD BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister gjorde under 2014 vissa justeringar i satsningens berednings- och beslutsprocess. Justeringarna var en naturlig fortsättning av registrens och registerverksamheternas utveckling. I den justerade processen har finansiärerna, som representeras av styrgruppen, en tydligare och bättre möjlighet att styra mot målen, kommunicera med intressenter och följa upp verksamheten. Beslutsgruppen har i uppgift att i större utsträckning bereda ärenden till styrgruppen. En del av förändringen är att professionsföreningarna, med sina kunskaper och sin förankring, används mer i beredning och utredning av olika frågor kopplade till kvalitetsregistren. Även experter från registercentrumen och Registerservice medverkar i beredningsprocessen. Registerhållare och registerstyrgrupper är fortfarande basen för utveckling av kvalitetsregister. Successivt har ansökningssystemet för medelsfördelning förändrats från ett ansökningssystem till ett uppdrags- och uppföljningssystem. Det ökar fokus på befintliga register och deras utveckling. Registerkandidater och initiativ till nya register hanteras i särskild ordning. SÅ MÄTS EFFEKTMÅLEN Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister har beslutat hur effektmålen för satsningen ska beräknas. Beräkningen av de flesta effektmål utgår från de 69 register som certifierades som Nationella Kvalitetsregister 2012 och som satsningen fortfarande finansierar 2015, och från de uppgifter som registren har lämnat i sina kvartalsvisa redovisningar. I de fall en beräkning utgår från fler register än de 69 registren framgår det av texten. Vårdanalys har i sin utvärdering Registrera flera eller analysera mera? Delutvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister använt ett annat sätt att mäta effektmålen på. Vårdanalys resultat skiljer sig därför något från de resultat som presenteras i den här rapporten. 11

12 UTVECKLINGEN AV KVALITETS - REGISTREN 12 Satsningen ska leda till snabbare utveckling av kvalitetsregistren som är stabil och beständig över tid. Registren och registercentrumen får den största delen av medlen i satsningen. Både satsningens efffektmål och registrens utveckling följs upp. Utvecklingen beskrivs i form av tre certifieringsnivåer. Vid medelstilldelningen för 2015 fick 21 register höjd certifieringsnivå.

13 Registren har fått medel ur satsningen under tre år. De flesta register har stärkt kompetensen i sina styrgrupper genom att företrädare för patienterna finns med och fler yrkesgrupper finns representerade jämfört med tidigare. Många som arbetar med registren har också fått större möjlighet att sätta av tid för arbetet. Trots det upplever flera av registerhållarna och styrgruppsledamöter fortfarande brist på avsatt tid för registerarbete. ANTAL REGISTER MED EKONOMISKT STÖD Ökning av antal register med nationellt stöd de senaste 16 åren. Flera av de register som fick stöd 1999 är inte Nationella Kvalitetsregister idag Fördelning av medel till registren För 2015 får 89 kvalitetsregister och 18 registerkandidater ekonomiskt stöd. Två register har gått samman till ett. Ungefär hälften av de beviljade medlen går till register som ligger på certifieringsnivå 1 och 2, vilket är samma fördelning som föregående år. Tre nya registerkandidater fick sina första medel ur satsningen inför Vid tilldelningen av medel görs en bedömning av vilken certifieringsnivå respektive register ska tilldelas och eventuella förändringar beslutas. För varje certifieringsnivå finns ett antal krav som registret ska leva MEDELSFÖRDELNING per certifieringsnivå upp till. På så sätt speglar certifieringsnivån registrets utveckling. Det finns tre olika certifieringsnivåer där nivå 1 är högst. Därtill kommer registerkandidater som ännu inte når upp till kraven för att vara ett Nationellt Kvalitetsregister men som anses ha stor potential att göra det framöver. De register som har en högre utvecklingsnivå får generellt mer medel då de har fler aktiviteter som pågår. Det betyder att det finns en viss koppling mellan certifieringsnivå och tilldelningen av medel. Men när man avgör hur medlen ska fördelas tar man Certifierings nivå Mnkr Antal Mnkr Antal Mnkr Antal Mnkr Antal K Procentuell del av totala medel per certifieringsnivå % 6 % 25 % 32 % K 89 register och 18 registerkandidater får stöd från satsningen

14 14 21 register fick höjd certifieringsnivå inför Antal register på varje certifieringsnivå 6 % 5025 % % K också hänsyn till fler aspekter. Registren är för olika för att endast certifieringsnivån ska kunna avgöra hur mycket medel ett register får. Exempelvis spelar antal patienter, antal registrerande verksamheter och om registret har långtidsuppföljning stor roll för registrets kostnader. Några fasta ramar för medelstilldelningen finns inte. Av de 69 register som certifierades 2012 och som fortfarande finansieras av satsningen flyttade under 2014 p 6 register från nivå 3 till nivå 2 p 3 register från nivå 2 till nivå 1. Av alla 107 register och registerkandidater som får medel från satsningen idag höjde 21 sin certifieringsnivå inför Förändringar för registerkandidaterna 2012 var det 27 register som inte nådde upp till kraven för att certifieras som Nationella Kvalitetsregister. Registren ansågs dock ha stor potential att bli Nationella Kvalitetsregister och de beviljades därför medel som registerkandidater. Certifieringsnivån för dessa 27 register ser idag ut så här: p 4 har nått certifieringsnivå 2. p 14 har nått certifieringsnivå 3. p 5 är fortfarande registerkandidater. p 4 får inte längre stöd av satsningen. Utöver medel för registrens grunduppdrag hade registren också möjlighet att ansöka om medel för så kallade utvecklingsuppdrag inom något av följande insatsområden: p användbara utdata som stöd för vårdens förbättringsarbete p bättre registerinnehåll och datakvalitet p ökad patientmedverkan p bättre it-stöd och underlättad datainsamling. Förändringar i certifieringarna Av de register som inte ansågs uppnå kraven för att bli certifierade register 2012 var merparten register inom områdena cancer, psykiatri samt obstetrik och barn. För att leva upp till kriterierna för certifieringsnivå 3 ska ett register ha hunnit planera färdigt, frigjort personer som kan arbeta med registret, valt registercentrum, förankrat hos ansvarig myndighet, byggt och startat registret, påbörjat datainsamling, tagit ut data centralt och påbörjat utdatafunktioner till deltagande enheter. Det ligger därför mycket arbete bakom ett register som uppnår certifieringsnivå 3, och det är därmed rimligt att ett register fortsätter att vara registerkandidat under ett par år.

15 Särskilda utvecklingsområden I överenskommelsen pekas några områden ut där kvalitetsregisterutveckling ska prioriteras. De är primärvård, psykiatri, tandvård och kommunal vård där vårdkedjan går över huvudmannagränserna. Flera intressenter, till exempel patientföreningar, industri och myndigheter, har lyft frågan om att viktiga patientgrupper fortfarande inte omfattas av uppföljning och utveckling på det sätt som kvalitetsregister möjliggör. Diskussioner pågår löpande om prioriteringar mellan befintliga register och nya områden. För psykiatrin och den kommunala vården har särskilda satsningar gjorts som omfattat även kvalitetsregister. Dessa satsningar grundar sig i särskilda överenskommelser mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Nedan ges en kort sammanfattning utifrån vad som görs inom ramen för kvalitetsregistersatsningen. PSYKIATRI Det är kvalitetsregistren som tillsammans med Registercentrum Västra Götaland skapar specifikationen till hur formulär, frågor och svarsalternativ ska utformas. Specifikationsstatus idag Svenska internetbehandlingsregistret (SIBER) är i det närmaste klara med sin specifikation. Ett gott arbete har genomförts men de är beroende av utvecklingen av de behandlingsplattformar som används för internetbaserad terapi. Nationellt kvalitetsregister för barn- och undomspsykiatri (Q-BUP) arbetar med sin specifikation men är beroende av hur journalerna i barn- och ungdomspsykiatrin är utformade. Båda dessa register arbetar mycket proaktivt och ambitionen är att hämta uppgifter till registren direkt från journalen. Enligt plan kommer SIBER och Q-BUP att ha ett väl fungerande it-stöd under Arbetet med sammanslagningen av Svenskt beroenderegister (SBR) och Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LAROS) fortlöper, och de planeras ha ett välfungerande it-stöd under våren Riksät har genomfört ett rejält internt omarbete vilket har försenat deras process att leverera specifikation. Enligt plan kommer de att återuppta sitt arbete under våren. PRIMÄRVÅRD Med finansiering från kvalitetsregistersatsningen inleddes 2012 ett arbete för att utveckla kvalitetsuppföljning motsvarande kvalitetsregister för primärvården. Efter en del inledande svårigheter, har en grupp med förankring bland annat i Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Distriktssköterskeföreningen nu utarbetat drygt 100 kvalitetsindikatorer. Man har också bedömt att det krävs särskilda former för att närma sig kvalitetsregistersatsningens övergripande mål och vision. Inom primärvården har det visat sig att det inte är möjligt att skapa ett konventionellt kvalitetsregister som täcker alla patienter i primärvården. Här handlar det om en vårdnivå som berör nästan alla människor och hanterar nästan alla typer av sjukdomar, och där samsjuklighet är en viktig dimension. En del av indikatorerna har under hösten och vintern testats praktiskt i samband med satsningen Bättre vård för kroniskt sjuka, och i anslutning till särskilda utvecklingsinsatser i några landsting och regioner. Det pågår nu diskussioner för att koppla ihop det professionella engagemanget med huvudmännens ambitioner och skapa arbetsformer som från och med 2016 används praktiskt för att följa upp kvaliteten i primärvården. TANDVÅRD Vad gäller tandvården har Socialstyrelsen tidigare fördelat totalt 3 miljoner kronor per år till uppbyggnaden av två register inom tandvården, Svenskt Diskussioner pågår löpande om prioriteringar mellan befintliga register och nya områden. 15

16 16 Sverige har idag lägst omoperationsfrekvens i världen vad gäller höftproteser, ett resultat av regelbunden användning av Svenska Höftprotesregistret. Det gör att svensk hälsooch sjukvård besparats 1,5 miljarder kronor i direkta sjukvårdskostnader. Studie publicerad av Göteborgs universitet, baserad på statistik från Svenska Höftprotesregistret Kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa) och Nationellt Qvalitetsregister för Dentala Implantat (NQRDI). Från och med 2013 ingår de i den vanliga kvalitetsregistersatsningen. NQRDI har tagit en paus från att söka medel eftersom utvecklingen av olika skäl inte gått i den takt registret avsett. Juridiskt nuläge Eftersom Nationella Kvalitetsregister hanterar en stor mängd känsliga personuppgifter är de juridiska aspekterna viktiga. Sedan hösten 2010, då Datainspektionen fattade ett stort antal beslut rörande vårdgivarnas hantering av Nationella Kvalitetsregister, har ett arbete genomförts för att komma till rätta med de brister som uppmärksammades. Under våren 2014 fattade Datainspektionen 15 beslut i en ny bred granskning av Nationella Kvalitetsregister, vilket kan ses som en uppföljning av besluten från De nya besluten visade att det arbete som har genomförts sedan hösten 2010 har gett resultat. De brister som Datainspektionen såg vid granskningen 2010 handlade främst om ofullständig information till patienterna, otillräcklig säkerhet när användarna tar del av uppgifter via öppna nät, felaktig användning av uppgifter och otydlig organisation där det var oklart vilken myndighet som är centralt personuppgiftsansvarig (CPUA). Vid granskningen 2014 hittade man bara För SKaPa har utvecklingen gått framåt inom flera områden. Registret bygger helt på automatiserad överföring från patientjournaler. I nuläget har 15 landsting full täckningsgrad. Två större privata vårdorganisationer har börjat respektive påbörjat förberedelser för att leverera information till SKaPa. Beräknat på population har SKaPa en täckningsgrad i respektive län på cirka procent. Totalt finns det information om strax över 3 miljoner patienter i SKaPa. I samverkan med RC Sydost och Region Jönköpings län har SKaPa utvecklat en modell för systematiskt förbättringsarbete anpassad till tandvården med utgångspunkt från registerdata. Under 2014 har arbete fortsatt med att utveckla mått och metod för patientrapporterat utfall gällande patienter i tandvården. brister rörande ofullständig information till patienterna, och att inrapporterande vårdgivare inte kände till varför det nationella kvalitetsregistret innehöll personnummer. Det är alltså en påtaglig förbättring sedan Att patienter får korrekt information som är lätt att förstå är en mycket viktig och prioriterad fråga. Samtidigt är den komplicerad eftersom det är den inrapporterande vårdgivaren, det vill säga det landsting, den kommun eller den privata vårdgivaren som ger vård, som ansvarar för att patienten får information. Det innebär att registret inte kan styra över vilken information som ges och vilka rutiner som finns för att informera patienter. Det som registret kan göra är att ta fram förslag på information och stödja verksamheter i hur de kan gå tillväga. Redan när lagstiftningen kom tog SKL, tillsammans med Datainspektionen, fram ett förslag och en mall på hur patientinformationen kan se ut, som finns på kvalitetsregister.se. Vidare har informa-

17 tionsinsatser mot registren och de ansvariga myndigheterna genomförts i olika skeden. Datainspektionens granskning visar att detta inte har varit tillräckligt. En genomgång av samtliga registers patientinformation påbörjades 2014, redan innan Datainspektionens beslut, men på grund av en del oklarheter i besluten, har detta arbete förskjutits. Under 2015 kommer genomgången att slutföras, med målsättningen att alla register ska tillhandahålla en komplett registerspecifik patientinformation till inrapporterande vårdgivare. Även Vårdanalys lyfter i sin utvärdering Registrera flera eller analysera mera? fram registrens behov av juridiskt stöd gällande patientinformation. Kansliet för Nationella Kvalitetsregister har inte resurser till att vara generellt juridiskt stöd till samtliga Nationella Kvalitetsregister. Redan idag hanterar de centralt personuppgiftsansvariga myndigheterna många av registrens generella juridiska frågor, vilket är önskvärt. Det finns ett behov av att ytterligare stärka samarbetet mellan kansliet och respektive myndighet som är CPUA i dessa frågor, så att de centrala CPUA-myndigheterna på sikt kan bistå registren med allt generellt juridiskt stöd medan kansliet kan inrikta sig på strategiska och aktuella frågor. Frågan om beslutsstöd är komplicerad. En del Nationella Kvalitetsregister har hittills konstruerat beslutsstöd för ändamålet vård i samma it-system som de samlar nationella uppgifter för ändamålet kvalitetsuppföljning. Uppgifterna för de två ändamålen har hållits separerade och därför har ingen otillåten personuppgiftshantering skett. Kansliet för Nationella Kvalitetsregister bevakar denna fråga och arbetar med övriga aktörer inom e-hälsoområdet för att hitta en mer långsiktig lösning för hur beslutsstöd ska utvecklas. De nya besluten från Datainspektionen visar att det arbete som genomförts har gett resultat. Att patienter får korrekt information som är lätt att förstå är en mycket viktig och prioriterad fråga. 17

18 BÄTTRE VÅRD Satsningen ska leda till en bättre, mer jämlik vård, och bättre analyser och återkoppling. Som en följd av satsningen pågår nu många förbättringsarbeten i vården där data från kvalitetsregister används. Flera lärosäten deltar också i projekt som ska öka användningen av registerdata. Från och med januari finns det en bok om nationella kvalitetsregister som kan användas i vårdutbildningarna. 18

19 MÅL p Tydligare roll för registercentrum att stödja verksamhetsnära förbättringsarbete. Vid utgången av 2016 ska p en statistiskt säkerställd förbättring för patienterna, inkluderat minskade skillnader i vården, kunna utläsas för tio stora diagnosgrupper p den svenska hälso- och sjukvården minst ha behållit sin relativa effektivitet i internationell jämförelse. NULÄGE För att beräkna om målen uppfylls behöver flera indikatorer vägas samman. Efter utgången av 2016 är det nödvändigt att studera enskilda diagnosgrupper för att se om en faktisk resultatförbättring har skett för patienterna och om det finns tecken på att vården blivit mer jämlik. Flera andra effektmål har koppling till att skapa förutsättningar för en allt bättre vård. Exempelvis är verksamhetschefer identifierade som en viktig målgrupp för att användningen av register ska bli en naturlig del av vårdens förbättrings- och uppföljningsarbete. Ett annat område är ökad användbarhet och spridning av de återkopplingsmöjligheter som registren erbjuder online. Det finns också många andra faktorer som inte har koppling till satsningen på kvalitetsregister som påverkar om effektmålen nås. För att en ökad användning av registren ska leda till en bättre vård krävs både ökad kunskap om verksamhetsnära förbättringsarbete i registerorganisationerna, och strukturer inom hälso- och sjukvården som stödjer förbättringsarbete med kvalitetsregisterdata. Prioriterade insatsområden 2014 p Mer användbara utdata för förbättringsarbete. p Registeranvändning under vårdutbildningarna. p Ta tillvara landstingens ordinarie strukturer för utveckling och kunskapsbaserad styrning kopplat till registren. INSATTA ÅTGÄRDER Här beskrivs de insatser som gjorts på de fyra prioriterade områdena. Mer användbara utdata för förbättringsarbete p Under 2014 införde Nationella Diabetesregistret samt Riksstroke redovisning av indikatorer med hjälp av så kallade tjänstekontrakt. Parallellt har utveckling av verktyget Vården i siffror pågått, och indikatorerna från Nationella diabetesregistret och Riksstroke visas där. Vården i siffror är ett webbaserat verktyg för alla inom vården som arbetar med att följa upp och analysera mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård, och ger underlag för dialog om kvalitet och förbättringsarbete mellan och inom olika nivåer hos huvudmän och vårdgivare. p Flera register arbetar med att införa den tekniska standarden, bland annat Swedeheart, Auricula och register inom områdena cancer och psykiatri som ligger på it-plattformen INCA. Registeranvändning under vårdutbildningarna p Nationella plattformen för förbättringskunskap (NPF) verkar för utveckling av förbättringskunskapen i Sverige, och användningen av den i verksamheter och utbildning. Plattformen har en arbetsgrupp med representanter för de organisationer som står bakom plattformens inriktning: fem professionella organisationer (Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Dietisternas Riksförbund och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter), ett antal universitet med forskning och utbildning på området, studenter, flera utvecklingsenheter i verksamheterna och Sveriges Kommuner och Landsting. Den tvärprofessionella plattformen har vuxit fram ur många års arbete för att stödja integration av förbättringsarbete 4 prioriterade insatsområden 1 Mer användbara utdata för förbättringsarbete. 2 Registeranvändning under vårdutbildningarna. 3 Ta tillvara landstingens ordinarie strukturer för utveckling och kunskapsbaserad styrning kopplat till registren. 4 Tydligare roll för registercentrum att stödja verksamhetsnära förbättringsarbete. 19

20 20 Den är reflekterande, lättläst, välskriven och tillför en god översikt i ämnet. Bibliotekstjänst om boken Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården Registercentrumen samarbetar aktivt kring att dela sina erfarenheter om vad som underlättar det registernära förbättringsarbetet. i utbildningarna i samarbete mellan de olika aktörerna. p Femton författare var med och skrev boken Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården, som framför allt är tänkt att användas i vårdutbildningarna. Men den kan också med fördel läsas av andra som vill få en bred bild av vad kvalitetsregister är och hur de används för olika ändamål i hälso- och sjukvården, till exempel politiker eller nya medlemmar i registerstyrgrupper. Kansliet för Nationella Kvalitetsregister ledde arbetet med boken, som var färdig och tryckt till Nationella Kvalitetsregisterkonferensen i januari Den har tagits emot väl, bland annat skriver Bibliotekstjänst så här: Den är reflekterande, lättläst, välskriven och tillför en god översikt i ämnet. Många sjukhusbibliotek har redan köpt in boken, och den första upplagan beräknas vara slutsåld före halvårsskiftet p Projektet Kvalitetsregister i sjuksköterskornas specialistutbildning syftar till att stimulera lärare och studenter till att använda kvalitetsregister i den verksamhetsförlagda utbildningen alternativt i magisteruppsatser. I projektet som avslutades i maj 2014 ingick nio lärosäten. Samtliga medverkande valde att skriva magisteruppsatser. Uppsatserna har presenterats för respektive vårdenheter och skickats till berörda kvalitetsregister. Projektet visade att kvalitetsregistren kan användas vid magisteruppsatser och bidra till att påverka och utveckla vården. Projektet väckte stort intresse och en ny omgång startade hösten 2014 där sju lärosäten deltar. Ta tillvara landstingens ordinarie strukturer för utveckling och kunskapsbaserad styrning kopplat till registren Tolv huvudmän och vårdgivare har i projektform integrerat kvalitetsregister i sina ordinarie strukturer för vården och förbättringsarbete. Lärdomarna visar att efterfrågan på data från kvalitetsregister ökar och att förbättringsarbete kopplat till kvalitetsregister leder till förbättrade resultat för patienterna. En del arbeten har handlat om användning av registerdata i förbättringsarbete i sakkunnigstrukturer. Andra har fokuserat på verksamhetschefernas roll eller de ordinarie stöden för förbättringsarbete. Några exempel: p Västerbottens läns landsting har med erfarenheterna från projektet tagit fram sex punkter i en modell som underlättar kliniknära arbete med registerbaserad utveckling. p Landstinget Blekinge har en landstingsövergripande analysgrupp som säkerställer dialog kring resultaten för patienterna och praktiskt förbättringsarbete. p Karolinska Universitetssjukhuset har framgångsrikt integrerat kvalitetsregisterarbete i befintligt lean-arbete för en mer värdebaserad vård. Tydligare roll för registercentrum att stödja verksamhetsnära förbättringsarbete p Registercentrumens kompetens och erfarenheter av att driva och att stödja såväl register som verksamheter med registerbaserat förbättringsarbete har ökat. Registercentrumen samarbetar aktivt kring att dela sina erfarenheter om vad som underlättar det registernära förbättringsarbetet. p Samtliga registercentrum avslutade under 2014 en första omgång av förbättringsprojekt där 85 verksamheter och 15 register varit involverade. Samtliga projekt har berört patientmedverkan. Kansliet för Nationella Kvalitetsregister har stöttat erfarenhetsutbyte mellan registercentrum. p Erfarenheterna från tidigare projekt ledde till att ett nytt förbättringsprojekt startade Under planeringsfasen har en dialog mellan registercentrumen och sjukvårdsregionerna genomförts. Även denna gång har alla projekt någon form av patientmedverkan. I denna omgång involveras cirka 100 verksamheter och cirka 20 kvalitetsregister. ANALYS OCH FRAMTIDA INSATSER Många av insatserna som görs, och behöver göras, tar sikte på att bygga långsiktig kapacitet för att stödja användningen av kvalitetsregister i förbättringsarbete.

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2014 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2014 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2014 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitets registren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Registrera flera eller analysera mera?

Registrera flera eller analysera mera? Rapport 2014:9 Registrera flera eller analysera mera? Delutvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2016 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2016 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2016 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 2 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och

Läs mer

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Vad är kvalitetsregister? Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister:

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,

Läs mer

PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN

PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN NatonelIa Kvalitetsregister 2 PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN NATIONELLA KVALITETSREGISTER PROTOKOLL BESLUTSGRUPPSMÖTE 2014-11-04 NÄRVARAN DE Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson,

Läs mer

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2013-04-25 1 (7) Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2012-04-25 Närvarande: Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson, Svensk sjuksköterskeförening Margareta

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister

Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2013-02-14 1 (12) Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2012-02-11 Närvarande: Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson, Svensk sjuksköterskeförening Måns Belfrage,

Läs mer

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016

Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 1 1. Stort värde i

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen Regeringsbeslut I:2 Socialdepartementet 2009-04-08 S2006/9394/HS (delvis) S2008/1051/HS Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att påskynda utvecklingen av grunddata och kvalitetsindikatorer m.m. samt

Läs mer

KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD

KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KARIN CHRISTENSSON Chef kansliet för Nationella Kvalitetsregister www.kvalitetsregister.se EN NATIONELL SATSNING 2012-2016 PÅ 1 500 000 KR FÖR

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

ÄR KVALITETSREGISTREN EN GIVEN KÄLLA? Tveksamt

ÄR KVALITETSREGISTREN EN GIVEN KÄLLA? Tveksamt VÅRDEN I SIFFROR ÄR KVALITETSREGISTREN EN GIVEN KÄLLA? Tveksamt Öppen dataplattform Nationell tjänsteplattform Innovatörer 1177 Vårdguiden Vården i siffror VÅRDEN I SIFFROR Vardenisiffror.se Enklare tillgång

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register

Läs mer

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi

Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi Program 1. Organisationsstruktur 2. Information SWEAPS Uppdrag och syfte med SWEAPS Hur långt vi

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 193-217 Tid: 2016-12-12, kl: 10:00-16:40 Plats: Regionens Hus, sal A 201 Angående utlämning av data från kvalitétsregistret Swespine Diarienummer: RJL 2016/3649

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Satsningen på Nationella Kvalitetsregister

Satsningen på Nationella Kvalitetsregister Rapport 2013:6 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister Förslag på utvärderingsplan 2013-2017 Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys Grafisk form:

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER Manólis Nymark, jurist, SKL AGENDA Registerforskning: 1. Hur forskningen får utföras (etikprövningslagen) 2. Hur uppgifter får lämnas ut

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:204

Regeringens skrivelse 2013/14:204 Regeringens skrivelse 2013/14:204 Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 april 2014 Skr. 2013/14:204

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Sofia Tullberg Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting 8 april 2014 kl. 14.00-14.30 Innehållsförteckning Bakgrund Sammanhang,

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Handlingsplan 2015 2018 Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Förord Indikatorbaserade jämförelser av kvalitet och effektivitet

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

Personuppgiftsansvar och kvalitetsregister

Personuppgiftsansvar och kvalitetsregister 2010-12-15 1 (8) Läs mer på www.kvalitetsregister.se Personuppgiftsansvar och kvalitetsregister Detta dokument beskriver central och lokal behandling av personuppgifter för Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer