Slutrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI)."

Transkript

1 Växjö Kommun Juni 2013 Slutrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina Karlsson, Leg. arbetsterapeut Ola Durborg, IT-tekniker

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Ung med funktionsnedsättning... 5 Regeringsuppdrag... 5 Rutiner för stöd... 5 Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen... 6 Arbetsterapeutens roll... 8 Fritt val av hjälpmedel... 8 Syfte... 8 Genomförande... 9 Arbetssätt och prioriteringar... 9 Rekrytering av elever Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen Utvärdering Resultat Projektdeltagare Efter intervention Individuellt stöd Socioekonomisk utvärdering Fortbildning till skolpersonal Lärare testar teknik Samverkan utanför skolan Diskussion Måluppfyllelse Rutiner för samarbete i skolan Teknikstöd - inte bara teknik Samverkan Utmaningar och möjligheter Referenser Bilaga 1. Arbetsterapiprocessen - elevexempel Bilaga 2. Mail från lärare

3 Förord Skolan är ett hett debattämne i samhället och många har åsikter om vad som görs, vad som inte görs och vad som bör göras. Vi som har haft förmånen att arbeta i det här projektet har olika lång erfarenhet av arbete inom skolan men har inspirerats av alla möten med elever och lärare. Det är i första hand dessa möten och levnadsberättelser som vi tar med oss från det här projektet. Vi har mött elever som inget hellre vill än att klara skolan, klara skolan utifrån sina förutsättningar. Elever med kognitiva svårigheter får kämpa mycket, inte bara i skolarbetet utan också mot förutfattade meningar och snedvridna attityder. Att då möta en lärare eller någon annan på skolan som förstår och tar hänsyn till svårigheterna underlättar oerhört mycket och kan vara det som gör att funktionsnedsättningen inte blir ett funktionshinder. Tack till alla elever och all personal som vi haft förmånen att träffa i projektet. Vi har stor respekt för de lärare vi mött och är tacksamma för den erfarenhet och tankar som de har delat med sig av. Tack till Lilly som har delat med sig av kloka ord om bemötande. Våra tankar går till Beata Hars som vi hade förmånen att jobba tillsammans med en alltför kort tid. Din drivkraft och glädje kommer vi bära med oss för lång tid framöver. Vi hoppas att projektet Teknikstöd i skolan kan inspirera till förändring och öka möjligheterna för ungdomar med kognitiva svårigheter att klara skolan utifrån sina förutsättningar. 3

4 Sammanfattning Projektet Teknikstöd i skolan har genomförts på Växjös kommunala gymnasieskolor och komvux Det har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag och har samordnats av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Syftet med projektet har varit att öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter att nå målen i skolan. Elevens deltagande i projektet inleddes med en kartläggning av elevens syn på sin skolsituation utifrån intervjuinstrumentet Bedömningar av anpassningar i skolmiljö (BAS). Eleven har fått stöd i att formulera egna mål vilket sedan styrde valet av teknikstöd. Under projekttiden var arbetsterapeuterna involverade i cirka 100 elevärenden varav 75 kartlades via BAS. Interventionen bestod av individuellt utprovat teknikstöd samt strategier i vardagen. Det vanligaste teknikstödet har varit tidshjälpmedel, kalender som app, appar för anteckning, ljudförstärkare samt hårdvara i form av smartphone, surfplatta och dator. De flesta elever har beskrivit att de, efter deltagandet i projektet, hanterar besvärliga situationer i skolan bättre och att de har fått ett förbättrat studieresultat. Under projekttiden genomfördes flera riktade insatser till skolpersonal i syfte att bidra till ökad kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd. För samverkan utanför skolan har det funnits en referensgrupp som har träffats regelbundet under projekttiden. Syftet med referensgruppen har varit att stimulera till ökad samverkan mellan skolan och andra aktörer i samhället som möter ungdomar med kognitiva svårigheter. Vid summeringen av projektet gjordes bedömningen att dess syften har uppnåtts och tre framgångsfaktorer identifierades. Det handlar om elevens delaktighet, arbetsterapeuternas arbetsprocess samt metoder som användes för att nå ut med information om kognitiva svårigheter till lärare. En svårighet under projekttiden har varit den interna kommunikationen runt elever i behov av stöd. Arbetsterapeuterna i projektet har under projekttiden mött många engagerade lärare som brinner för sitt yrke och kunnat konstatera att det finns många goda exempel på undervisningsstrategier samt på bra bemötande till elever med kognitiva svårigheter. En utmaning för skolan är att utveckla det individuella stödet så att det stöd som ges tydligare utgår från elevens unika situation. Med många elever och begränsade resurser kan även det generella stödet utvecklas då det som är bra för elever med kognitiva svårigheter oftast är bra för alla elever. 4

5 Bakgrund Ung med funktionsnedsättning Skolan och elevers resultat är ett hett debattämne inte bara i Sverige utan även internationellt. Det talas om Drop-outs och flera rapporter behandlar utformningen av skolan och elevers resultat, tyvärr ofta i dystra ordalag. Skolverkets rapport Risk för IG (2010) belyser att var tredje elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. 20 procent avbryter studierna och 10 procent uppnår inte grundläggande behörighet till högskolan. I Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 12 (2012) kan man läsa om levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning. I rapporten beskrivs att unga (i huvudsak mellan år) med funktionsnedsättning på flera punkter inom utbildnings och hälsoområdet har det sämre än unga utan funktionsnedsättning. Betydligt fler är ganska eller mycket missnöjda med sin skolsituation och med sin utbildning. 55 procent av de unga som har en funktionsnedsättning lider av stressrelaterade symptom flera gånger i veckan eller varje dag, jämfört med 31 procent bland övriga unga. Fler unga med funktionsnedsättning har känt sig otrygga eller rädda i skolan under det senaste halvåret och 30 procent har blivit mobbade eller utfrysta, jämfört med 12 procent bland övriga unga. Båda rapporterna belyser att man inom skolområdet fortfarande tenderar att koppla svårigheter till individen istället för att titta på hur man kan undanröja hindrande faktorer i den omgivande miljön. Vilket stöd som erbjuds varierar och det ställs många gånger för höga krav på elevens egen drivkraft och engagemang vilket ofta leder till att stödet uteblir. Många gånger får även föräldrar ta ett stort ansvar för att eleven ska få stöd i skolan. Regeringsuppdrag Projektet Teknikstöd i skolan har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag samordnat av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Den övergripande målsättningen är att fler gymnasieelever ska nå uppsatta mål samt att övergången mellan skola och arbetsliv ska stärkas för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Eleven ska erbjudas individuellt stöd och projektet ska öka kunskapen om kognitiva svårigheter hos skolpersonal. På hjälpmedelsinstitutets hemsida beskrivs kognition som vår förmåga att tillägna och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. Bristande kognitiv förmåga kan bland annat innebära svårigheter att planera och strukturera, ta initiativ, komma ihåg, hålla tråden i det man gör och avsluta det man påbörjat (Hjälpmedelsinstitutet, 2013). För att ingå i målgruppen finns inget krav på diagnos. Den operativa projekttiden omfattar läsåret 2012 samt vårterminen I Växjö genomförs projektet på de tre kommunala gymnasieskolorna samt på Komvux. Anställda inom projektet är projektledare (20 procent), två Arbetsterapeuter (heltid) och IT-tekniker (50 procent). Rutiner för stöd Gymnasienämnden i Växjö har cirka 550 anställda och ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och Komvux. Gymnasieskolan är organiserad i de tre enheterna Katedralskolan, Kungsmadskolan och Teknikum. Tillsammans har gymnasieskolorna drygt 5

6 3000 elever. Skolorna uppvisar internt olika ansikten beroende på deras historiska traditioner. Skolkulturer kan variera inom en skola och mellan olika skolor. De är abstrakta och svårfångade men inte desto mindre närvarande överallt i skolans vardagsarbete. Skolkulturer består av ett sammelsurium av sociala fenomen vilket medför att de är svåra att tackla och förstå sig på. De första veckorna i projektet försöker arbetsterapeuterna att kartlägga organisationen runt elever med kognitiva svårigheter på de aktuella skolorna. Deras uppfattning är att gymnasieskolorna i Växjö inte har några gemensamma rutiner för att på ett tidigt stadium identifiera och erbjuda stöd till elever med dessa svårigheter. Begreppet kognitiva svårigheter används inte i någon större utsträckning. I början av projekttiden observerar arbetsterapeuterna att elever i behov av stöd uppmärksammas på lite olika sätt men intentionen är att mentorn är den som samlar information om eleven. När stödbehov har identifierats kan skolan exempelvis erbjuda stöd av mentor, elevhälsa, specialpedagog/speciallärare och/eller stödstuga i något/några ämnen. Ibland initieras psykologutredning som underlag för att utreda behovet av exempelvis neuropsykiatrisk utredning. Arbetsterapeuternas uppfattning är att det inte finns några tydliga rutiner för att ge enskilda elever stöd att hitta strategier eller hjälpmedel som kompenserar för svårigheter med tidsuppfattning, struktur och planering samt för att komma igång med och slutföra läxor. Det är den enskilde lärarens kunskap och engagemang som avgör vilka förutsättningar eleven får. För elever med läs- och skrivsvårigheter finns däremot en mycket tydlig organisation och specialpedagog/speciallärare har en betydelsefull roll vid identifiering av dessa svårigheter. Det stöd som erbjuds utgår från de läs- och skrivsvårigheter eleven har, i vissa fall inlästa läromedel. Information om och introduktion i ny teknik exempelvis appar i surfplatta kan dock utvecklas då tekniken ger nya möjligheter att kompensera. Den nya tekniken och konsekvenser i vardagen Smartphones, appar, surfplattor och datorer är idag väletablerade i elevernas vardag. De flesta är ständigt online vilket ställer höga krav på att kunna avvärja sig från frestelser som exempelvis facebook, youtube eller långvariga strategispel. Aktuell hjärnforskning visar att ungdomar i högre grad än vuxna väljer att utföra aktiviteter som ger en snabb belöning och att det har sin förklaring i att ungdomshjärnans anatomi inte är fullt utvecklad (Klingberg 2011). Tekniken kan dock även vara ett mycket betydelsefullt stöd i både skol- och vardagsaktiviteter. Idag finns möjlighet att lägga in stödfunktioner i exempelvis mobiltelefon vilket är positivt då många elever inte vill använda hjälpmedel som sticker ut. 6

7 Nedan följer några exempel på kognitiva hjälpmedel: Time timer och Timstock är hjälpmedel för att visualisera och rama in tid. Personer med nedsatt tidsuppfattning/tidshantering kan kompensera för svårigheter att planera och strukturera sin tid genom att använda de i vardagliga situationer. Appar i smartphone som exempelvis Business Calendar möjliggör för att skapa överblick och strukturera sin vardag. Med hjälp av påminnelser och färgkodning av olika aktiviteter synliggörs balansen mellan olika aktiviteter i vardagen. Appar i Ipad som exempelvis Notability möjliggör för elever att spela in lektioner, fota tavlan och anteckna enligt en tydlig struktur. Inspelningen är kopplad till anteckningarna vilket möjliggör för elever att på ett enkelt sätt navigera sig i texten och lyssna på valda delar igen. Ljudförstärkare (FM-sändare och mottagare) kan användas under lektioner för elever som upplever svårigheter att filtrera ljud exempelvis projektorns brus eller när någon tuggar tuggummi i närheten. Läraren har en mygga och eleven lyssnar via sina hörlurar vilket gör att rösten förstärks och störande ljud förminskas. 7

8 Arbetsterapeutens roll Med projektet introduceras arbetsterapeut som en ny roll i skolan, en relativt okänd yrkesroll för skolpersonal eftersom få arbetsterapeuter är verksamma inom skolan i Sverige. Arbetsterapeututbildningen är tre år (180 hp) och finns på åtta utbildningsorter i Sverige. Yrkestiteln arbetsterapeut är skyddad enligt lag och får endast användas av den som har legitimation. Utbildningen är tvärvetenskaplig och studierna handlar om att förstå människors aktivitetsförmåga i olika miljöer och hur de hänger samman med hälsa och delaktighet. Arbetsterapeutens mål, redskap och åtgärder handlar om att göra och att möjliggöra. För arbetsterapeuter i skolan ligger fokus på att förstärka det beteende som fungerar och stötta eleven att hitta nya vanor och rutiner för det som inte fungerar. Arbetsterapeuten ser eleven utifrån ett aktivitetsperspektiv och analyserar vad som kan förändras i miljön samt vilka hjälpmedel som kan underlätta för att eleven ska lyckas uppnå sina mål i skolan (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2013). Fritt val av hjälpmedel Kronobergs län var ett av de län som deltog i regeringsuppdraget Fritt val av hjälpmedel som liksom Teknikstöd i skolan samordnades av Hjälpmedelsinstitutet. Uppdraget genomfördes och har sedan blivit permanent i Kronobergs län. Fritt val syftar till ökat inflytande för den som ska använda hjälpmedlet och innebär att personen i fråga blir ägare till sitt hjälpmedel samt själv ansvarar för inköp och handhavande (Hjälpmedelsinstitutet 2013). Det är ett komplement till vanlig förskrivning och innebär en möjlighet att välja andra hjälpmedel än de som landstinget kan erbjuda utifrån sitt sortiment. Alla kan ansöka om Fritt val men det är förskrivaren som utifrån vissa kriterier gör en bedömning om lämpligheten och fattar beslut (Landstinget Kronoberg 2013). Detta var en av anledningarna till att Växjö Kommun valdes ut som försöksverksamhet i projektet Teknikstöd i skolan. Förhoppningen var att den tidigare satsningen gjort hjälpmedelsverksamheten mer öppen för den nya tekniken (Dahlin och Lagerkrans 2013). Syfte Syftet med försöksverksamheten i Växjö var: 1. Att erbjuda elever med kognitiva svårigheter individuellt stöd i form av samtal om strategier i skolvardagen och utprovning av teknik för att öka måluppfyllelsen i skolan. 2. Att erbjuda lärare kompetensutveckling gällande kognitiva svårigheter och dess konsekvenser i skolan samt öka användandet av teknik och strategier i undervisningen. 3. Att få till stånd en samverkan mellan skolan och andra verksamheter kring elever med kognitiva svårigheter för att elevers behov av stöd ska uppmärksammas tidigt och erbjudas lämpligt stöd. 8

9 Frågeställningar Kompletterar arbetsterapeutens yrkesroll befintlig elevhälsa inom gymnasieskolan och bidrar till ökad måluppfyllelse hos elever med kognitiva svårigheter? Ökar individuellt utprovad teknik och samtal om strategier i skolvardagen måluppfyllelsen för elever med kognitiva svårigheter? Blir skolan mer tillgänglig för elever med kognitiva svårigheter om lärare integrerar teknik i undervisningen? Kan samverkan mellan skolan och andra verksamheter som möter elever med kognitiva svårigheter utvecklas? Genomförande Arbetssätt och prioriteringar Under den första delen av projekttiden formulerades en arbetsplan med vision, syfte, tillvägagångssätt och prioriteringar. Detta arbete påbörjades i början av april 2012 under uppstartsdagarna på Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm. Eftersom projekttiden var kort och målen höga var det viktigt att arbeta så strategiskt som möjligt för att kunna vara effektiva. Det var många inom skolan som hade olika synpunkter på hur arbetet skulle läggas upp och därför upplevdes det som en trygghet ha en gemensam plan som är förankrad både inom projektet och i skolorna. Redan vid formuleringen av arbetsplanen diskuterade arbetsterapeuterna betydelsen av att arbeta i team tillsammans, för att kunna stötta varandra i svåra bedömningar och för att hålla ihop projektet. Arbetsterapeuterna delade upp sig på de fyra skolorna och placerade sig på två skolor var. En dag i veckan arbetade de tillsammans med övergripande frågor som exempelvis marknadsföring, komplicerade elevärenden samt med samverkan med andra verksamheter utanför skolan. Arbetsterapeuterna valde att prioritera elever som gick på nationella- och introduktionsprogram medan arbetet på särvux och gymnasiesärskolan huvudsakligen handlade om att bidra till utveckling av det generella stödet. Denna avgränsning har sin förklaring i att elever med utvecklingsstörning redan hade kontakt på habiliteringen och därför mer sannolikt fått tillgång till kognitiva hjälpmedel. Ingen diagnos behövde föreligga men eleverna som ingick i projektet skulle uppleva att de haft kognitiva svårigheter under en längre tid. Elever med generella koncentrationssvårigheter prioriterades framför kognitiva svårigheter som berodde på enbart läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eftersom skolorna redan hade upparbetade rutiner för att stötta dessa elever. Under hösten 2012 fokuserade arbetsterapeuterna på individuella insatser till elever. Målsättningen var möta cirka 100 elever och att arbeta enligt den arbetsterapeutiska arbetsprocessen Occupational Therapy Intevention Process Model (OTIPM) (Fisher, Anne G 9

10 och Nyman, Anneli 2011). Under våren 2013 övergick fokus till kompetensutvecklingsinsatser till lärare. Planen var att sprida kunskap om kognitiva svårigheter och dess konsekvenser i skolan samt att vara ett stöd till att utveckla lärares egna strategier när det gäller förhållningssätt och integrering av teknik i undervisningen. Strategin var att arbeta på olika sätt för att nå ut till så många som möjligt. Samverkan med aktörer utanför skolan har skett kontinuerligt under projektets gång i den referensgrupp som skapades initialt. I den ingick Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Vuxenhabiliteringen, Barnhabiliteringen, Växjö Samordningsförbund, För barn och unga med utvecklingsstörning (FUB), Attention och Hjälpmedelscentralen. Rekrytering av elever Den ursprungliga planen var att elever skulle aktualiseras för projektet genom rektor och därefter erbjudas att delta. Även ett åtgärdsprogram skulle finnas med som grund. Detta visade sig vara en för trög process och de första veckorna passerade utan att tillräckligt många elever erbjöds att delta i projektet. Arbetsgången ändrades till att alla på gymnasieskolorna som uppmärksammar ett behov hos en elev kan initiera kontakt med arbetsterapeuten. På Komvux tog de flesta elever själv kontakt efter de läst om projektet på skolans hemsida. Det förekom också att andra verksamheter utanför skolan tog kontakt för att initiera deltagande i projektet samt samverka i enskilda elevärenden. Elever kunde också aktualiseras för projektet i olika möten på respektive skola. Marknadsföring Information om projektet spreds på flera olika sätt; på personalkonferenser, via mail samt via hemsidan IT-tekniker var den som utformade och uppdaterade hemsidan. Där kunde man läsa om projektet i stort, vart man kunde vända sig som elev/lärare/anhörig samt om olika typer av teknikstöd illustrerade med text, foton och korta filmklipp. Den arbetsterapeutiska arbetsprocessen När arbetsterapeuten fick information om att en elev var intresserad att delta kallades eleven till möte via telefon, mail eller sms. Under första mötet fick eleven beskriva varför han/hon vill ingå i projektet alternativt varför han/hon hade blivit rekommenderad att ta kontakt. Projektet presenterades och ett gemensamt beslut fattades om elevens deltagande kunde vara ett bra stöd i skolan. Bedömningsinstrumentet Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS) användes i första och/eller andra mötet med alla elever och låg till grund för den arbetsterapeutiska bedömningen och val av teknikstöd. Då BAS är ett klientcentrerat instrument är elevens delaktighet och egen upplevelse av skolsituationen grundläggande. Eleven fick själv skatta sina behov av anpassningar/strategier/teknik i olika aktivitetsområden. Efter kartläggningen fick eleven stöd i att formulera egna mål och dessa var sedan styrande för valet av åtgärder/teknikstöd. Arbetsterapeuten introducerade ett brett sortiment av teknik, detta för att elevens egen motivation skulle vara med redan från början och för att minska risken för att arbetsterapeuten på egen hand skulle avgöra valet av teknik. Utgångspunkten var 10

11 att anpassa den teknik eleven redan hade, exempelvis dator eller smartphone men när elevens målsättning inte kunde nås med den egna utrustningen testades ny teknik. Om det fungerade bra fick eleven behålla tekniken även efter projektets slut och då själv ansvara för hanteringen och eventuella reparationer. IT-tekniker ansvarade för att köpa in och administrera tekniken. Antal uppföljningsmöten, samarbete med elevhälsa/specialpedagog och information till rektor och lärare/mentor avgjordes av elevens skolsituation, målsättning och problematik. Utöver fysiska möten användes sms-kontakt för att möjliggöra täta uppföljningar. Elevexempel på arbetsprocessen finns i bilaga 1. Utvärdering Projektet utvärderades på olika nivåer. Arbetsterapeuterna kartlade (via BAS) elevens upplevelse av sin skolsituation innan de fick teknikstöd samt cirka 5 månader senare. Rektorer, lärare och elevhälsa delgav sin upplevelse av projektet via enkäter som företaget Ramböll skickade ut och sammanställde. De genomförde även grupp- och telefonintervjuer med elever, rektorer, elevhälsa, projektledare, arbetsterapeuter och specialpedagog/speciallärare. Krut AB genomförde en socioekonomisk studie av projektet utifrån intervjuer med elever, rektorer och lärare. Företaget Mediacuben har gjort en informationsfilm där elever intervjuas utifrån sina upplevelser av att delta i projektet. Resultat Projektdeltagare Under projekttiden var arbetsterapeuterna involverade i cirka 100 elevärenden varav 76 är kartlagda via BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). Av dessa har 9 elever intervjuats med endast Frågebatteri 1 och de resterande 67 har intervjuats med både Frågebatteri 1 och 2. Orsaker till att projektet avslutats efter frågebatteri 1 var bland annat avhopp från gymnasieskolan, behov av mer omfattande stöd samt låg motivation och uthållighet för att förändra studiesituationen. Eleverna i projektet upplevde en eller flera av nedanstående svårigheter i sin skolvardag: Missar information under lektionen på grund av svårigheter att lyssna och anteckna samtidigt. Kan inte hålla koncentrationen under hela lektionen vilket leder till att de förlorar sammanhanget och orkar inte vara aktiva. Uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum vilket försvårar att komma igång med läxor och lämna in de i tid. Glömmer att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper. Svårt att överblicka, strukturera och planera sin tid vilket leder till sen ankomst till lektioner och stress. 11

12 Dålig överblick över vad de ligger efter med och aktuella uppgifter vilket leder till svårigheter att välja vad de ska börja med. Svårt att starta och avsluta självständiga uppgifter. Svårt att sortera information och ta fram det viktigaste vilket leder till svårigheter att både inhämta kunskap och redovisa den. Svårt att koncentrera sig vid läsning och skrivning. Distraheras lätt av yttre stimuli både under lektioner samt vid självständigt arbete. Många elever berättade att de har haft stora svårigheter under hela sin skoltid. En elev beskrev: Jag har alltid känt att jag sinkat klassen när jag inte hängt med i samma tempo som de andra. Flera delgav hur de har skapat strategier för att klara sig genom skolan trots stora svårigheter, exempelvis genom att alltid slå följe med en eller flera klasskompisar för att hitta till rätt klassrum eller genom att ge sken av och säga att lathet är orsaken till att uppgifter inte blir gjorda. Av de 67 projektdeltagarna som både svarat på frågebatteri 1 och 2 var 61 % (n=41) var kvinnor och 39 % (n=26) var män. Flest elever gick på vårdprogram och estetiskt program. Störst andel gick i åk 2 (n=22), därefter åk 1 (n=16) och minst antal i åk 3 (n=10) på gymnasieskolan. 48 projektdeltagare gick på gymnasieskola, 17 gick på Komvux och 2 elever gick på särskola. Samtliga elever hade kognitiva svårigheter men hade olika stora behov av stöd i skolvardagen. Lite fler än hälften av alla elever (57 %) hade en eller flera diagnoser, resterande elever hade ingen diagnos (40 %) eller var under utredning (3 %). Av de elever som hade diagnos var ADD/ADHD (n=6), dyslexi (n=10) och autismspektrumstörning (n=4) vanligast. I gruppen övriga diagnoser ingick lindrig utvecklingsstörning, psykisk sjukdom och fysisk funktionsnedsättning. I gruppen dubbla diagnoser hade samtliga kombinationer av olika neuropsykiatriska diagnoser. Figur 1. Antal elever uppdelat på diagnosgrupp (n=38/67) 9 10 Dyslexi ADHD/ADD Autismspektrum Övrig Dubbla diagnoser Samtliga elever som ingick i projektet har under projekttiden haft mer eller mindre kognitiva svårigheter och har varit hjälpta av teknikstödet i varierad grad. Vissa elever har haft väldigt stor nytta av projektet, sannolikt på grund av att de varit motiverade att förändra sin situation. 12

13 En observation som gjorts är att vuxenstuderande har varit mer medvetna om sin situation, mer motiverade och oftast haft lättare att få till förändringar sin vardag. Efter intervention Tabell 1. Beskrivning av hur Studieresultat (uppgift saknas på sju elever) och Hantera besvärliga situationer i skolan förändrats efter intervention beräknat i antalet elever (uppgift saknas på nio elever) Mycket försämrat Försämrat Oförändrat Förbättrat Mycket förbättrat Hantera besvärliga situationer i skolan Studieresultat De flesta elever upplevde att de, efter deltagandet i projektet, hanterar besvärliga situationer i skolan bättre och att de har fått ett förbättrat studieresultat. En elev beskriver: Om jag inte hade varit med i projektet och förändrat hur jag gör hade ju allt bara fortsatt att rulla på och jag hade fortsatt att inte göra nåt och fortsatt att lämna in uppgifter för sent eller inte alls. Nu har jag mer koll och då får jag också saker gjorda och även om det är mycket att göra så känns det lugnare nu. Enligt BAS ledde interventionen till att behovet av anpassning har minskat signifikant i 8 av 16 områden. Dessa är skriva, läsa, tala, komma ihåg, räkna, läxor, prov och delta i klassrummet. Gemensamt för de 8 områden som inte förändrats var att de hade en skattning över 3,4 innan intervention. I BAS skattar eleven behoven av anpassning i skolaktiviteter utifrån en 4-gradig skala (1=behov av anpassningar, 2= har anpassningar och behöver nya, 3= har anpassningar och 4 =inget behov av anpassningar.) En skattning över 3,4 innebär således att eleverna tyckte att aktivitetsområdena fungerade bra. Figur 2. Bedömning av behov av anpassning före och efter intervention 13

14 Individuellt stöd Arbetsterapiprocessens alla steg har följts i samtliga elevärenden och arbetsterapeuterna upplever att det har gett en bra struktur. Tiden som lagts på elevärenden, det vill säga möten, dokumentation och inköp av teknik, har varierat från 3 timmar till 100 timmar. Detta beror på att elevens behov och motivation varit styrande och att arbetsterapeuterna har prioriterat kvalitet framför kvantitet. I några fall har arbetsterapeuten och eleven beslutat att avsluta kontakten då teknikstödet inte varit rätt insats för eleven eller då elevens motivation inte varit tillräckligt stark för att förändra studiesituationen. It-teknikern användes som ett bollplank gällande olika tekniska lösningar och träffade enstaka elever exempelvis vid introduktion i ny dator. I endast ett elevärende har det varit aktuellt att samverka med arbetsförmedlingen och då låg fokus på att beskriva behoven av att få använda tekniken i arbetssituationer. I interventionen Teknikstöd inkluderades även diskussion om strategier och planering för hur tekniken ska användas. Strategier kunde handla om hur eleven ska få in tekniken som en rutin i vardagen eller handskrivna checklistor för vad eleven ska hinna med att göra varje morgon. Arbetet med strategier har varit nödvändigt för att tekniken ska användas och många elever delgav också att det inte hade fungerat med tekniken utan samtalet om strategier. Samtliga elever uppgav att de kände sig delaktiga i valet av teknikstöd och att de kommer fortsätta använda tekniken efter projekttidens slut. En stor variation av teknik har utprovats, vanligast är: Tidshjälpmedel (TimeTimer och Timstock) och appar som (Buisness calender, Week calender, Google kalender) som kompenserar för svårigheter att planera och strukturera sin tid. Anteckningsappar (Notability, Evernote) vilka möjliggör för elever att spela in lektioner, fota tavlan och föra anteckningar enligt en tydlig struktur. Hårdvara i form av smartphone, surfplatta och dator som möjliggör för att installera kompenserande appar. Ljudförstärkare som kompenserar för svårigheter att filtrera ljud exempelvis projektorns brus och bidrar till ökad koncentrationsförmåga i klassrummet. Övrig teknik som har provats ut: Echo smartpen, Diktafon, Alphasmart,, Gustavas ordböcker, Stava rex, Spell right, ClaroRead Pro, Audio Note (app), Symwriter, Scetchbook Pro (app) och Trådlöst tangentbord är teknik som på olika sätt underlättar i att göra anteckningar samt producera egen text. Daisyspelare, Speak it (app), Emersson, Oleria, Amis, Read2go (app), Läslinjal, SAOL (app), Mouse scanner, ipod, Handyscan, C-pen möjliggör för att kunna lyssna på och fokusera vid inhämtning av skriftlig information. Dictus (app) och Dragon dictation (app) omvandlar tal till text. 14

15 Apparna Schema, Out of Milk, Activity timer, First Class underlättar för elever att få en överblick, prioritera och komma ihåg vad som ska göras. Bolldyna, Focusbollar, Tangle (böjbar ring), Noisebox (app), Clearly (app i google chrome), Adblock (app i google chrome) möjliggör för ökad koncentration i olika situationer. Shake Awake klocka (en vibrerande väckarklocka) och Extreme alarm clock (app) kompenserar för svårigheter att vakna på morgonen. klara (app) underlättar för att hantera situationer som ger ångest. Teknikstödet är den faktor som flest elever anser bidragit mest till förändring. Figur 3. Eleven rangordnar från 1 till 3 (där 1 utgör mest skillnad) vilken faktor de anser bidragit mest till förändring. En elev kommenterar användningen av kalender i mobilen: Förut kunde jag inte ta rast för jag tänkte så mycket på vad som skulle hända sen. Nu när jag har alla tider i telefonen vet jag vad som händer efter rasten och behöver inte ha ångest för att jag inte har koll! En annan elev har beskrivit användningen av Ipad på följande sätt: Med Ipad och appen Notability har jag alla anteckningar samlade. Förut var allt kaos och jag var okoncentrerad under lektioner. Det kändes som att det inte var någon mening med att anteckna för jag förstod ändå inte vad läraren pratar om och för att jag nästan alltid tappar bort anteckningarna. Nu spelar jag in lektionerna, tar foton på tavlan och gör snygga anteckningar. Jag går ibland tillbaka och lyssnar igen på det som jag inte förstått. Eleverna skattade även mötet med arbetsterapeuten som en viktig faktor för förändring. En elev säger: Det har hänt någon när vi pratat och det har spridit sig till lärare, att de hjälper till mer nu. Även haft samtal med mentor och rektor om hur situationen kan förbättras i skolan. 15

16 Socioekonomisk utvärdering Krut AB har utfört en socioekonomisk utvärdering och sammanfattningsvis visade resultatet att kostnaden för insatser i form av teknikstöd återbetalar sig mycket snabbt om det kan bidra till ett tidigare inträde på arbetsmarknaden. Kostnaden för teknikstödet och samtliga kringkostnader beräknas inom projektet uppgå till kr per person vilket motsvarar en månads senare inträde på arbetsmarknaden. De totala kostnaderna för projektet i en kommun motsvarar vinsterna, förutsatt att man förhindrar att en enda av eleverna drabbas av upprepade perioder av sjukskrivning och arbetslöshet. Detta innebär att om projektet har räddat en elev från utanförskap så har projektet lönat sig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fortbildning till skolpersonal Flera riktade insatser har genomförts under projekttiden i syfte att öka kunskapen om kognitiva svårigheter och teknikstöd. Vid några tillfällen håller en av arbetsterapeuterna grupper om 5-7 elever (utan uttalade kognitiva svårigheter) där fokus ligger på studieteknik och framförallt appar. Insatser har gjorts under hela projekttiden men med en särskild satsning under våren 2013 då fokus i projektet övergår från elev till lärare. Nedan följer en redovisning av samtliga de insatser som genomförts. Vårterminen 2012 Projektgruppen (elevhälsa, specialpedagoger, bibliotekarier) deltog i kick-off med föreläsning om kognition, kognitiva svårigheter, arbetsterapi samt teknik som kompensation vid kognitiva svårigheter. Föreläsare var kognitionsvetare Erika Dahlin och arbetsterapeuterna i projektet. Arbetsterapeuter gav grundläggande information om kognition och teknikstöd i samband med olika möten på förvaltningsnivå, rektorsnivå samt på ett flertalet av lärarnas arbetsplatsträffar. Öppet hus arrangerades av arbetsterapeuterna på samtliga gymnasieskolor. Skolpersonal gavs möjlighet att prova olika typer av teknikstöd och ställa frågor runt projektet. Hemsidan skapades. På hemsidan samlades aktuell information om teknikstöd, illustrerat i text, bild och film. Hösttermin 2012 Samtlig skolpersonal på gymnaseiskolorna erbjöds en föreläsning om hjärnan och dess utveckling av Åke Pålshammar, leg. psykolog. Hjälpmedelscentralen informerade personal på särvux om sitt uppdrag kring kognitiva hjälpmedel. Diskussion fördes kring skolans respektive hjälpmedelscentralens ansvar gällande dessa hjälpmedel. Vårtermin 2013 En representant från varje skola deltog på BETT-mässan i London. BETT-mässan är världens största teknikmässa kopplat till skola och undervisning. Resan samordnades 16

17 av Lin-education som erbjöd ett program med inträde på mässan men även föreläsningar av bl.a. Sir Ken Robinsson och Troed Troedsson. Arbetsterapeuterna medverkade på arbetsplatsträffar. De delgav resultat från höstens arbete med elever och bidrog till diskussioner om strategier och förhållningssätt hos lärare när det gäller elever med kognitiva svårigheter. De flesta arbetslag fick minst ett och ibland två besök. Filmer där elever från projektet berättar om hur teknikstödet hjälper dem visades. Vid några tillfällen medverkade en tjej som arbetsterapeuterna har mött inom samverkan med Attention. Hon har ADHD och berättade om sin skolupplevelse, vad lärare kunde ha gjort för att möta henne på bästa sätt och vilka anpassningar som skulle ha underlättat för henne. 12 lärare på Kungsmadskolan och Teknikum intervjuades om sina strategier i mötet med elever i behov av stöd. Dessa sammanställdes och mailades ut till rektorer och lärare vid terminsslut 2013 i syfte att sprida goda exempel. Elevhälsa och specialpedagog/speciallärare erbjöds delta vid en föreläsning av hjärnforskare Torkel Klingberg i Halmstad. Elevhälsa och speciallärare/specialpedagoger på gymnasieskolorna erbjöds en fortbildningsdag om kognitiva svårigheter och kognitiva hjälpmedel. Arbetsterapeuterna föreläste om erfarenheter från projektet. Kognitionsvetare Erika Dahlin föreläste om kognition kopplat till anpassningar och teknik som kan användas i vardagen och i skolan. Workshop kring olika teknikstöd hölls under dagen där alla fick testa hur tekniken fungerar. Dagen avslutades med diskussion. AV-Media Kronoberg hade grundläggande utbildning för personal på gymnasiesärskola och särvux om hur ipad kan användas i undervisningen. Hjälpmedelscentralen informerade personal på gymnasiesärskola om sitt uppdrag kring kognitiva hjälpmedel. Diskussion fördes kring skolans respektive hjälpmedelscentralens ansvar gällande dessa hjälpmedel. På gymnasieskolan Teknikum höll arbetsterapeut och AV-Media gemensam föreläsning om alternativa verktyg. Psykolog David Edfelt bjöds in till samtliga skolor och föreläste om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur man som lärare kan arbeta för att öka möjligheterna för dessa elever att lyckas i skolan. En sommarpresent delades ut till skolpersonal på de kommunala gymnasieskolorna och Komvux i Växjö. De fick hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan. Presenten innehöll också en mapp med diverse arbetsmaterial som arbetsterapeuterna har använt i mötet med elever samt citat från elever och lärare. Utvärderingarna från Ramböll visade att lärare upplevde att projektet har ökat deras kunskap om kognitiva svårigheter samt om vilken teknik som finns på skolan och hur den kan användas. De upplevde också att arbetsterapeutens kompetens i hög grad är nödvändig för elever med kognitiva svårigheter samt att stödet som givits av arbetsterapeuten har varit relevant. Lärare har hört av sig med synpunkter och funderingar. Ett exempel kan ni läsa i bilaga 2. 17

18 Diagram 1. I vilken utsträckning som lärare och elevhälsan anser att arbetsterapeutens kompetens är nödvändig för elever med kognitiva svårigheter Lärare testar teknik Projektet erbjöd lärare att testa teknik i undervisningen och det har genomgående byggt på deras eget intresse och idéer. Teknik och hjälpmedel som skolpersonal har provat är: Ipad för gruppundervisning på Introduktionsprogram, Gymnasiesärskolan och Särvux. TimeTimer har använts av lärare under lektioner och av elevhälsans personal under elevsamtal. Tangle (böjbar ring) har lärare på Gymnasiesärskolan gett till elever med motorisk oro. Utrustning för lärare att filma sina genomgångar (Flipped Classroom). Det underlättar för elever som behöver lyssna på lärarens genomgång flera gånger, vilket är vanligt vid koncentrationssvårigheter. Ljudförstärkare har samtliga elever i en klass om 30 elever testat för att uppnå ökad koncentration. Både elever och lärare upplevde att koncentrationen ökade under lektionerna. Ljudutjämningssystem har installerats i två klassrum men användes sällan bland annat på grund av att systemet inte alltid var laddat. Elevhälsan på gymnasieskolorna har fått ett Kedjetecke vardera. Kedjetäcket är ett hjälpmedel som används för sinnesstimulering och motverkar ångest/rastlöshet/oro. Elevhälsan och specialpedagog/speciallärare har fått ett antal Time timer, Shake awake klockor, Tangle och Scannermsöss för att låna ut till elever även efter projektets slut. Scannermus är både en datormus och skanner vilket underlättar för elever att samla skriftlig information digitalt samt för att få texten uppläst i datorn. En lärare på nationellt program har beskrivit: eleven testade ljudförstärkare under ca en månads tid och han har aldrig skrivit så mycket på ett prov som efter den månaden och han var betydligt mer närvarande under lektionerna. 18

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel Teknikstöd i skolan Elever med kognitiva svårigheter sid 3 Elever som testat teknikstöd berättar sid 4 Arbetsterapeuten ny yrkesgrupp i skolan? sid 10 Smarta hjälpmedel sid 14 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Slutrapport

Teknikstöd i skolan. Slutrapport Teknikstöd i skolan Slutrapport Innan var det kaos och jag var stressad och mer ostrukturerad. Nu har jag fått grepp om allting och behöver inte lägre bli uppjagad. Elev i försöksverksamhet Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi201414312pdf Artikelnummer:

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet

Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Handläggare: Birgitta Spens, Folkhälsoförvaltningen Projektredovisning av Möckelngymnasiet caféverksamhet Bakgrund Gymnasienämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner har beviljats medel från Specialpedagogiska

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Struktur och samspel med stöd av pekplattan

Struktur och samspel med stöd av pekplattan Struktur och samspel med stöd av pekplattan Johnny Andersson Thomas Ahlstrand SPSM 2014 SPSMs särskilda satsning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Tourettes ADHD Autismspektrum I kombination

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer