Om värdet i att bara vara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om värdet i att bara vara"

Transkript

1 Avd för arbetsterapi Om värdet i att bara vara - en studie kring hur några kvinnor med stressrelaterade besvär upplever natur- och trädgårdsrelaterad rehabilitering Författare: Marianne Löfdahl Kerstin Wadsö Handledare: Eva Ramel Maj, 2003 Kandidatuppsats

2 Adress: Avd för arbetsterapi, Box 157, S Lund Avd för arbetsterapi Titel: Om värdet i att bara vara Undertitel: - En studie kring hur några kvinnor med stressrelaterade besvär har upplevt natur- och trädgårdsrelaterad rehabilitering Författarnamn: Marianne Löfdahl Kerstin Wadsö Abstrakt Under de senaste åren har stressrelaterade diagnoser som exempelvis utmattningsdepression och utbrändhet blivit de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige. En behandlingsform som börjar lyftas fram för denna nya patientgrupp är trädgårdsterapi. Natur och trädgård upplevs av många människor som avstressande och positiv, vilket även miljöpsykologisk forskning och arbetsterapeutisk erfarenhet visar. I den här studien har fyra kvinnor med stressrelaterade besvär intervjuats kring sin upplevelse av natur- och trädgårdsrelaterad rehabilitering. De har fått värdesätta olika aktiviteter de deltagit i under sin behandling utifrån ett av författarna formulerat informationsmaterial kring aktiviteters värden enligt ValMOmodellen (konkret, symboliskt respektive självbelönande värde). Resultatet visar att majoriteten av aktiviteter, exempelvis "att bara vara", skörda och att förädla vad trädgården ger, sammantaget upplevdes innehålla värden från alla tre värdedimensionerna. Att bara vara tycktes vara den mest betydelsefulla aktiviteten då kvinnorna i den successivt fick erfara att de hade ett värde i sig själva och inte endast i vad de presterade. De sinnesintryck trädgården gav och personalens kravlösa och tillåtande människosyn framhölls som viktiga aspekter i denna process. Samtliga kvinnor upplevde att rehabiliteringen hade lett dem i positiv riktning. Förändringen bestod framförallt i ett ändrat förhållningssätt till sig själva, t.ex. att de nu upplevde att de ägnade mer tid åt självbelönande aktiviteter jämfört med före behandlingen.

3 Nyckelord: burnout, utmattningsdepression, horticultural therapy, trädgårdsterapi, ValMO, värde och mening Ett stort tack! till alla som har hjälpt oss i vårt arbete Framförallt till er, kvinnor som har velat dela med er av era värdefulla erfarenheter. Logotypen är designad för Trädgård och Hälsa, en seminariedag arrangerad av Sjöbo Trädgårdsförening och Folkhälsorådet i Sjöbo kommun april 2003.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Inledning 1 Stressen - ett folkhälsoproblem 1 Mänsklig aktivitet 2 Gröna miljöers betydelse för hälsa 4 Trädgårdsterapi 7 Syfte 8 Metod 9 Urvalsförfarande 9 Beskrivning av urvalsgruppen 9 Instrument 10 Procedur 10 Bearbetning av den insamlade informationen 11 Resultat 12 Om upplevelsen av olika aktiviteters värden 12 Tabell 1 13 Att bara vara 14 Trädgårdsarbete 15 Att förädla det trädgården ger 16 Skapande aktiviteter 17 Avslappning 18 Egen uppgift 18 Utflykt 19 Om de samlade intrycken och erfarenheterna från rehabilitering 19 Om att se på sin tillvaro med nya ögon förändringen 20 Om att värdera och kategorisera utifrån ValMO-modellens värdedimensioner 21 Diskussion 22 Resultatdiskussion 22 Metoddiskussion 27 Referenser 31 Bilagor 1-6

5 1 Inledning Under de senaste åren har den psykiska ohälsan till följd av stress ökat drastiskt. Parallellt med denna utveckling har även ett ökat trädgårdsintresse i samhället kunnat märkas. Under tredje terminen inom ramen för arbetsterapiutbildningen genomförde vi en litteraturstudie kring forskning om sambanden mellan natur/trädgård och människors hälsa, samt hur denna kunskap använts inom arbetsterapi (Löfdahl & Wadsö, 2001). Med tanke på de avstressande effekter naturrelaterade miljöer visats ha, är det kanske inte så konstigt att trädgårdsterapi allt mer lyfts fram som ett sätt att behandla och förebygga stressrelaterade problem. Både behandlingsformen och patientgruppen är troligtvis områden som framöver alltmer kommer att involvera arbetsterapeuter. Arbetsterapeutiska teorier, särskilt de som lyfter fram betydelsen av värde och mening kan ha mycket att tillföra i dessa sammanhang. Stressen - ett folkhälsoproblem Stressen och dess följder utgör ett stort och växande folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Förutom mänskliga lidande får det samhällsekonomiska konsekvenser på grund av förlorad arbetskraft och utgifter för sjukskrivning och förtidspensionering. Den totala kostnaden har stigit från 74,5 miljarder kronor under år 2000, till drygt 108 miljarder under det påföljande året (Währborg, 2002). Speciellt oroande, menar Währborg, är att samtidigt som ohälsan ökat, har sjukvårdsresurserna minskat. De teorier som kom att ligga till grund för begreppet stress publicerades redan 1936 i tidsskriften Nature av Hans Seyle (refererad i Perski, 2001; Währborg, 2002). Hans teorier har av vissa forskare ifrågasatts och nya teorier har utvecklats (Währborg, 2001). Stressens mekanismer är oerhört komplicerade. Enkelt kan sägas att stresshormon och övriga biologiska och biokemiska reaktioner var för urtidsmänniskan en förutsättning för att överleva mötet med farliga djur. Idag utlöses stressen av andra faktorer och lösningen på situationen är inte att fly eller fäkta, vilket resulterar i en konstant höjning av stresshormonerna som så småningom ger fysiska och psykiska besvär (Lundeberg, 2001; Perski, 2001; Theorell, 2001; Währborg, 2002). Utbrändhet, utmattningsdepression och "reaktion på svår stress" är idag de vanligaste diagnoserna vid långtidssjukskrivning (Perski, 2001;Währborg, 2002; Rylander, Nygren & Åsberg,

6 2 2001). Begreppet "burnout, på svenska utbrändhet, introducerades på 70-talet i USA av Christina Maslach och användes ursprungligen för drabbade inom människovårdande yrken och kännetecknades av känslomässig utmattning, okänslighet inför andra människor och minskad effektivitet på arbetet (Maslach,&Leiter, 1999). Personer som drabbats av utbrändhet beskriver enligt Perski (2001) för det första en upplevelse av fysisk och psykisk umattning som inte går att vila upp sig från. Det andra kännetecknet är kognitiva störningar i form av koncentrations- och minnesproblem som gör det svårt att klara det dagliga livet med allt vad det innebär. Diagnosen utmattningsdepression har allt oftare kommit att användas istället för utbränd, då symptomen liknar de som ses vid depression (Währborg, 2002; Rylander, Nygren & Åsberg, 2001). Flera forskare vänder sig mot dessa begrepp och menar att de är för snäva. Begreppen relateras framförallt till arbetssituationen och utmattningsdepression för tankarna till att vara enbart en psykiatrisk diagnos (Beck-Friis, 2002; Währborg, 2002). Enligt Währborg kännetecknas den nya ohälsan av symptom med både social, psykisk och somatisk karaktär. I och med ökade krav på anpassning till informations-samhällets allt snabbare förändringar ökade den sociala, psykiska och biologiska stressen och därmed även de s.k. stressjukdomarna. Ordet rehabilitering kommer av latinets re (åter) och habilis (skicklig). Inom sjukvården innebär det återanpassning efter långvarig sjukdom eller svårare skada (Bra Böcker, 1980). Rehabilitering vid stressrelaterade besvär handlar mycket om att få balans mellan kropp och själ igen och se människan i hela sitt sammanhang. Mycket stöd och förståelse behövs, varför gruppbehandling är värdefull. Fysisk aktivitet och avslappning är också lämpliga strategier för att ge återhämtning. Viktigt är även att identifiera stressorer av olika slag (Perski, 2001; Währborg, 2002). Mänsklig aktivitet Grundsynen inom arbetsterapi är att människan av naturen är aktiv och utvecklingsbar. Det är genom aktivitet som människan kan förstå och uppleva omvärlden, vilket är en förutsättning för att kunna utvecklas och må bra (Christiansen & Baum, 1997; FSA, 1998, Kielhofner, 1997; Law, Polatajko, Baptiste & Townsend, 1997; Persson, Erlandsson, Eklund & Ivarsson, 2001). För att bättre kunna förstå och analysera mänsklig aktivitet har teoretiska modeller tagits fram. Dessa visar alla på olika sätt att hur människan upplever och utför en aktivitet är beroende av

7 3 ett dynamiskt samspel mellan person, uppgift och miljö (Kielhofner, 1997; Law, et al., 1997; Persson et al., 2001). Arbetsterapin har ett holistiskt synsätt på människan. Hon är unik, men ses som en helhet, med många olika förmågor och egenskaper som genom allt hon gör formas och utvecklas. Varje gång en handling utförs ger det individen en upplevelse som sedan omgivningen reagerar på (Kielhofner, 1997; Law et al., 1997; Persson et. al., 2001). En som tidigt insåg värdet med helhetssyn på människan var Ernst Westerlund, "aktivitetsdoktorn" (Jonsson, 1993), som redan i slutet av 1800-talet insåg miljöns betydelse i förhållandet till balansen mellan olika typer av aktiviteter såsom friluftsaktiviteter kontra inomhusaktiviteter, stillasittande kontra fysiska aktiviteter osv. Inom arbetsterapi brukar aktiviteter kategoriseras på olika sätt för att lättare kunna förstås. Persson et al. (2001) föreslår i Value Dimensions, Meaning and Compexity in Human Occupation (ValMO) en indelning av aktiviteter på två olika sätt. Ett sätt är efter vilken typ av ak-tivitet det rör sig om: skötsel-, arbets-, lek- och rekreativa aktiviteter. Ett annat sätt är att dela in aktiviteter utifrån vilket värde och mening en viss aktivitet har för den individ som utför den. Sambandet mellan hur en uppgift utförs och om den upplevs meningsfull eller inte har alltid betonats inom arbetsterapin (Christiansen & Baum, 1995; Kielhofner, 1997; Law et al.; Persson et al., 2001). Eftersom aktivitet är det medel som arbetsterapeuten använder i sin be-handling är det viktigt, menar Persson et al. (2001), att i samråd med klienten välja för denne meningsfulla aktiviteter för att uppnå terapeutiska effekter. Det är även av betydelse att förstå varför en klient väljer och utför en viss aktivitet. I ValMO beskrivs dessa värden utifrån tre dimensioner: Konkret värde: Här återfinns aktiviteter som ger synbara, konkreta resultat, ofta i form av en produkt eller en ny eller förbättrad förmåga. Det mest konkreta exemplet är när man arbetar för att få lön eller för att förbättra sin yrkesskicklighet. Att borsta tänderna för att undvika att få hål är ett annat exempel. Symboliskt värde: Aktiviteter kan även ha ett mer indirekt värde som är mindre uppenbart. Detta värde kan antingen vara positivt eller negativt beroende på vilka associationer, minnen och känslor aktiviteten väcker. Detta kan innebära att en viss aktivitet, t.ex. att baka bullar, känns värdefull eftersom den väcker positiva känslor och minnen från när en person som barn bakade med sin mormor (personlig nivå). Vissa aktiviteter utförs för att visa att man tillhör en viss grupp eller kultur, t.ex. när svenskar utomlands går Lucia (kulturell nivå). Andra aktiviteter människor utför har samma betydelse för alla människor oavsett varifrån i världen man kommer, t.ex. att dela ett bröd som i många kulturer symboliserar gemenskap (universell nivå). Det symboliska värdet kan också ses

8 4 som ett sätt att kommunicera utan ord. Genom att välja och göra en viss ak-tivitet ger människor signaler till andra om sig själva som omgivningen reagerar på, positivt eller negativt. En del aktiviteter ger möjligheter att uttrycka känslor som kan vara svårt att uttrycka i andra sammanhang, t.ex. att få gråta vid en sorglig film. Självbelönande värde: I denna dimension är aktiviteten i sig själv belöning nog. De främsta kännetecknen är lust och njutning. Det kan handla om att njuta av ett varmt bad, att syssla med sin favorithobby, leka eller umgås med sina vänner. Vissa aktiviteter kan ibland ge en upplevelse av att glömma sig själv, tid och rum. Denna typ av upplevelse benämner Csikszentmihalyi (1996) som flowupplevelse. En aktivitet kan ha ett eller flera värden. Ibland kan det vara svårt att hitta något värde alls. Det kan även vara så att en aktivitet i en viss situation bara har ett värde, medan den under andra omständigheter ger alla tre värdena. Matlagning kan under en stressad arbetsvecka endast innebära ett konkret värde i form av att få mat på bordet. Samma typ av aktivitet kan däremot under semestern innebära att laga en god måltid tillsammans med vänner och istället ge tillfredsställelse inom alla tre värdedimensionerna. Begreppet "miljö" omfattar såväl fysiska platser som sociala miljöer och sammanhang (Kielhofner, 1997; Law et al., 1997; Persson et al., 2001). Kielhofner menar att miljön påverkar aktivitetsutförandet på två sätt. För det första erbjuder den möjliga aktiviteter och ger val, t.ex. kan människor när de ser ett berg välja att antingen bara njuta av den vackra vyn. För det andra kan miljön verka tvingande genom att ge signaler om ett visst beteende eller handling. Gröna miljöers betydelse för hälsa I alla tider och kulturer har människor i större eller mindre utsträckning upplevt att natur- och trädgårdsmiljöer är avstressande och ger välbefinnande (Asklöf, 2001; Cooper Marcus & Barnes, 1999). Redan 1865 hävdade landskapsarkitekten Olmstedt (refererad i Jernberg, 2001) att människor som upplevde stress av stad och arbete kunde få effektiv återhämtning genom att betrakta naturen. Fram till i början av 1900-talet placerades många sjukhus och sanatorier i natursköna områden med vackra trädgårdar där patienterna fick vistas. Från 40-talet och framåt, ökade tilltron till den tekniska och medicinska utvecklingen, vilket medförde att människans kropp och själ behandlades alltmer var för sig. Tankar om naturens helande effekter trängdes

9 5 undan för att nu åter vara på frammarsch. Detta avspeglar sig i den mängd terapiträdgårdar av olika slag som vuxit fram under de senaste åren, samt i ökad forskning kring hur natur och trädgård påverkar människors hälsa (Asklöv, 2001; Cooper- Marcus & Barnes, 1999; Jernberg, 2001). Internationell, såväl som svensk miljöpsykologisk forskning visar samstämmigt att naturrelaterade miljöer av olika slag verkar avstressande och har positiva effekter för både kropp och själ (Grahn, 2001; Cooper Marcus, 1997; Cooper Marcus & Barnes, 1999; Kaplan & Kaplan, 1989; Norling, 2000; Ottosson, 1998; Ulrich, 1984, 1999; se även Jernberg, 2001; Olsson, 1998). Ulrich visade i en uppmärksammad artikel i Science 1984 att patienter som efter en gallstensoperation hade trädutsikt tillfrisknade fortare än de som hade utsikt mot en tegelvägg. I ytterligare studier visar han att stresshormonhalten minskar redan genom att betrakta naturmotiv jämfört med abstrakt konst (Ulrich, 1999). Vid Statens Lantbruks Universitet (SLU) i Alnarp bedrivs sedan 80-talet forskning (Grahn, 2001) där flera yrkesgrupper såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, hortonomer, landskapsarkitekter, läkare och psykologer samverkar. De har genom intervjuer funnit att trötthet, obehaglig stress och irritation ökade ju längre ifrån grönskan de intervjuade personerna bodde och att de som på sin arbetsplats hade möjlighet att se eller vistas i gröna miljöer mådde bättre. För de mest jäktade intervjupersonerna var en rofylld miljö, helst vild natur, viktig i större utsträckning än för övriga. Faktorer som social bakgrund och inkomst hade en förvånansvärt liten inverkan. De miljöpsykologiska förklaringsmodellerna till varför människan reagerar positivt på naturmiljöer, utgår på olika sätt från att människan genom historien till största tiden levt och utvecklats i nära relation till naturen (Kaplan & Kaplan, 1989; Ottosson, 1988; Ulrich, 1999). Exempelvis Kaplan och Kaplan (1989) menar utifrån sina studier att det finns två typer av uppmärksamhet. Den ena typen, den spontana uppmärksamheten, eller fascinationen, är förlagd till de äldre delarna av hjärnan och är spontan och omedveten. Dess kapacitet är i stort sett obegränsad. Fascinationen möjliggör reflexion, ger rekreation och kraft. Tankarna rensas och klarhet skapas. Med denna fascination registreras en nyutslagen blomma eller ett plötsligt prassel i löven. Den andra typen, den riktade koncentrationen, har däremot en begränsad kapacitet och styrs av, och är en del av hjärnans högre kognitiva områden. Denna koncentration tröttas ut under relativt kort tid och dess förmåga försämras kraftigt av krävande, aggressiv information som att exempelvis bli kritiserad på arbetet. Naturen har få inslag av aggressiv information, men inbjuder till spontan uppmärksamhet. Enligt Grahn (2001) använder

10 6 människan i sitt dagliga arbete sig mest av riktad koncentration för arbetsuppgifter eller annat problemlösande. Eftersom dagens samhälle är så specialiserat, ägnar vi många timmar åt samma uppgift vilket gör att koncentrationen då är helt fokuserad på detta. Mycket energi går åt me-nar Grahn och hänvisar till Kaplans (1989) teorier om att detta kan leda till psykisk utmattning, s.k. mental fatigue, vilket kan jämföras med exempelvis utbrändhetsdiagnos (författarnas anmärkning). I rapporten Naturens betydelse i en livskris beskriver Ottosson (1998) sin egen upplevda situation efter en hjärnskada, orsakad av en trafikolycka. Hans upplevelser av att naturen gav honom kraft till att få perspektiv på sitt eget lidande i en livskris, relaterar han till Searles teorier, (se Ottosson, 1998). Searles pekar på naturen som en länk mellan det medvetna och det omedvetna och menar att kontakten med djur och växter avsevärt kan förbättra tillfrisknandet hos människor i kris. Den här kontakten bör ske gradvis från enkla grundläggande relationer till döda ting som t.ex. stenar, vidare till växter och djur för att sedan kunna utökas till att klara av den mest komplicerade relationen; den till en annan människa. Genom signaler från naturen, omedvetna för människan, startar kreativa processer som ger effekter som exempelvis minskad ängslan och smärta och främjad jagutveckling. Aspekter som är viktiga för rehabiliteringen. Flera författare har belyst trädgårdsaktiviteters positiva inverkan ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv (Askelöv, 2001; Cooper Marcus & Barnes, 1999; Goodman & Goodman, 1990; Grahn, 2001; Jernberg, 2001; Norling, 2000; Sandberg, 1999; Stefansson, 2000; Unruh, 1997; Westerberg, 2001). Grahn pekar på att eftersom människan av naturen är aktiv och social beror de positiva effekterna av trädgårdsaktiviteter på att trädgårdsmiljöer inbjuder till tydliga och meningsfulla aktiviteter året runt. En annan orsak som Goodman & Goodman (1990) belyser är att det finns få aktiviteter som omfattar så många varierande fysiska, psykiska och sociala förmågor som trädgårdsaktiviteter. Det är dessutom en typ av aktivitet som kan anpassas i det oändliga och som ger stort utrymme för kreativitet. Upplevelser och minnen, av platser och meningsfulla aktiviteter, från framförallt barn- och ungdomsåren, ger människor en känsla av identitet. Dessa minnen kan vara en förklaring till att natur och trädgård ofta beskrivs som reträttplatser där det ges möjlighet att växa som människa (Grahn, 2001; Nordström, 1998; Norling, 2000). Arbetsterapeuten Yvonne Westerberg (2001), upphovskvinnan till Sinnenas trädgård på Sabbatsbergs sjukhus, säger att gröna miljöer har en unik förmåga att ge sinneupplevelser. Det är dessutom en neutral plats som är allas men ändå ingens. Ytterligare en aspekt av trädgårdsaktiviteter är att de kan inbjuda till självbelönande flowupplevelser som

11 7 kan avleda smärta och ångest (Grahn, 2001). Unruh (1997) anknyter till begreppet "spirituality som enligt den kanadensiska aktivitetsmodellen Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) (Law et al., 1997) utgör en människas innersta kärna. Utifrån att ha läst böcker och tidskrifter om trädgård, menar Unruh att trädgårdsarbete ofta beskrivs som en aktivitet med andliga dimensioner som tillåter människor att reflektera över sin plats i tillvaron och kontakten med sig själv, andra och skapelsen. Trädgårdsterapi Insikten om naturens helande förmåga tycks genom stora delar av arbetsterapins historia ha gått hand i hand med helhetssynen på människan. Det kan ses i dagens olika typer av terapiträdgårdar (Askelöv, 2001; Jernberg, 2001; Sandberg, 1999) och kan spåras tillbaka till arbetsterapins födelse i Moral Treatment-rörelsen på talet (Kielhofner, 1997). Den första träningsträdgården i Sverige byggdes upp på Danderyds sjukhus 1986 med syfte att träna personer med rörelsehinder och kognitiva behov. Här startade 1988 trädgårdskurser för arbetsterapeuter som i sin tur resulterade i nya liknande trädgårdar runt om i landet fanns det 30 stycken med lite olika utformning och för olika syften. Dessa återfanns främst inom geriatrik, men även inom hospice, psykiatri och rehabilitering. En ny och växande patientgrupp som erbjuds rehabilitering genom trädgårdsterapi utgörs av människor med stressrelaterade åkommor (Grahn, 2001). Ett exempel på en sådan behandlingsform är den verksamhet som bedrivs vid en rehabiliteringsträdgård i södra Sverige, beskriven nedan. Enligt verksamhetsansvarig (personlig kommunikation, maj 2002 ) bygger rehabiliteringen på miljöpsykologisk forskning som visar på natur- och trädgårdsmiljöers positiva effekter för människors psykiska, såväl som fysiska hälsa. Även arbetsterapeutiska teorier om att människan är en aktiv varelse som behöver meningsfulla aktiviteter för att må bra genomsyrar rehabiliteringen. Hit kommer deltagarna av eget intresse efter remittering från respektive försäkringskassa och efter det att de är medicinskt färdigbehandlade. Rehabiliteringen utgår från individens egna möjligheter och vilja och innehåller fysisk, psykisk och social träning. Först ges deltagarna tillfälle att bara vara pausen anses viktig - för att sedan även övergå till andra aktiviteter såsom trädgårdsarbete, ta hand om det odlade samt skapande aktiviteter som exempelvis keramik, pilflätning och under framförallt

12 8 vinterhalvåret även bild. Behandlingen sker under en period på åtta veckor, tre timmar varje dag under fyra dagar i veckan, med möjlighet till förlängning. Människor med skilda yrkeskompetenser såsom sjukgymnast, trädgårdsterapeut och trädgårdsmästare finns tillgängliga runt deltagarna. I teamet ingår en arbetsterapeut som även är ansvarig för verksamheten. Rehabiliteringen sker i två grupper, förmiddags- respektive eftermiddagsgrupp, med cirka åtta deltagare i varje. Varje grupp inleder sitt pass med samling inför dagen, fortsätter därefter med en aktivitet och avslutar med en återsamling för reflexion kring hur dagen varit. Utvärdering sker kontinuerligt under processens gång och bedömningsinstrument och skattningar av skilda slag används för att mäta upplevd livskvalitet. Sambandet mellan vilket värde en aktivitet upplevs ha och vilken terapeutisk effekt denna aktivitet ger betonas, som tidigare nämnts alltmer inom arbetsterapi. I denna studie har vi därför velat ta del av erfarenheter gjorda av människor som genomgått rehabilitering i den just beskrivna behandlingsverksamheten. Syfte Undersökningen syftar till att studera hur människor med stressrelaterade besvär upplever de natur- och trädgårdsrelaterade aktiviteter som erbjuds i tidigare beskrivna rehabiliteringsprogram. Frågeställningar: Vilka aktivitetsvärden tillmäts olika natur- och trädgårdsaktiviteter utifrån ValMomodellen? Har erfarenheterna från den genomgångna rehabiliteringen förändrat respondenternas nuvarande vardag utifrån ValMO-modellens aktivitetsvärden och i så fall hur?

13 9 Metod Urvalsförfarande Kontakt etablerades med den speciella terapiverksamhet i södra Sverige som bedriver trädgårdsrehabilitering för personer med utmattningsdepression eller med smärta i rygg och nacke och som tidigare beskrivits. Vår avsikt var att mellan fyra till sju personer skulle ingå i studien. Detta är enligt Malterud (1998) ett tillräckligt stort antal för att ge ett rikt material, om ett gott teoretiskt förarbete gjorts och grundliga kunskaper finns inom området. Inklusionskriterier var att personerna skulle ha stressrelaterade besvär, ha genomgått de åtta veckorna som behandlingen sträckte sig över och att intervjun genomfördes med bandinspelning. Rehabiliteringsträdgårdens verksamhetsansvarige gav sitt godkännande (bilaga 1,2) och förmedlade breven (bilaga 4-6) till de fem deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna och som efter information från densamme visade intresse att delta i studien. Två av dessa var fortfarande kvar i behandling, medan tre av dem hade avslutat sin rehabilitering. En av deltagarna fick förhinder, vilket gjorde att denna person utgick ur undersökningen. Godkännande av studien har erhållits av Forskningsetiska kommittén (FEK) vid Lunds Universitet. Under arbetets gång har respekt och skyldighet gentemot personerna iakttagits enligt gällande etiska kod av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA 1998). Beskrivning av urvalsgruppen Undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor i åldern år. Diagnosen var övervägande utmattningsdepression. Samtliga var sammanboende och en hade hemmavarande barn. Det fanns en bredd på yrkesbakgrund, alltifrån människovårdande yrken till de av mer administrativ karaktär. Samtliga kvinnor relaterade sina problem i olika utsträckning till arbetssituationen. De hade varit % sjukskrivna periodvis under två till tre år. Kvinnorna hade på eget initiativ sökt sig till denna rehabiliteringsform. De hade alla positiva minnen och erfarenheter av natur och trädgård och/ eller hade en känsla av att denna typ av rehabilitering skulle

14 10 hjälpa dem i deras sjukskrivning. Behandlingsperioden varierade från tolv veckor och framåt. Två av kvinnorna var vid intervjutillfället inne på sin tredje åttaveckorsperiod. Instrument Eftersom studien syftade till att ta del av hur olika aktiviteter kan värdesättas av människor med stressrelaterade besvär, valdes en kvalitativ ansats för insamling av information. Denna metod är enligt Backman (1998), Malterud (1998) och DePoy (1999) den mest passande när det gäller att studera människors upplevelser, tankar och känslor. Dessutom är det enligt Malterud (1998) en metod som utan att förlora i trovärdighet är lämplig att använda vid ett litet antal personer. En egenhändigt semistrukturerad intervjuguide användes, med tre huvudfrågor som grund (bilaga 3). Utifrån dessa frågor fördes ett samtal där ytterligare frågor växte fram i direkt dialog med de inblandade och med hänsyn till den rådande situationen. Samtalen leddes dock varsamt hela tiden tillbaka och anknöt till de tre huvudfrågorna. Carlson (1991) och Malterud (1998), menar att man med detta sätt avser att söka djup snarare än bredd i sin information. Som en hjälp för respondenterna att kunna värdesätta olika aktiviteter, utformades ett informationsmaterial utifrån ValMO-modellens olika värdedimensioner (bilaga 6). Utifrån denna fick respondenterna placera in olika aktiviteter som de utfört under sin behandling. Procedur Innan utskicken av breven till deltagarna gjordes, lät vi tre personer i vår omgivning ta del av informationen för att se om den var tydlig och lättförståelig. I denna framgick studiens syfte, att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under studiens gång (bilaga 4). Brevet innehöll även informationen kring de tidigare nämnda värdedimensionerna (bilaga 6). Efter synpunkter gjordes några smärre justeringar varefter breven förmedlades till aktuella deltagare via verksamhetsansvarig. I breven medföljde även blankett för godkännande (bilaga 5), samt frankerat svarskuvert. Alla fyra intervjuerna genomfördes i verksamhetens lokaler. Tre intervjuer gjordes i ett uppvärmt växthus, medan den fjärde gjordes i verksamhetens samlingslokal på grund av att det var för varmt i växthuset. Samtliga intervjuer inleddes med att författarna förvissade sig om att respektive respondent hade tagit del av informationen om olika aktiviteters värde (bilaga 6)

15 11 samt att de förstod innebörden i denna. I vissa fall förtydligades innehållet av författarna. Intervjuerna spelades in på band och varade mellan 1 och 1 ½ timme. En av författarna hade huvudansvar vid intervjun, medan den andre förde stödanteckningar och inflikade frågor när så passade. Som stöd vid värdesättningen av de olika aktiviteterna användes beskrivningen av aktiviteters olika värde (bilaga 6) Bearbetning av den insamlade informationen Intervjuerna genomlyssnades, transkriberades ordagrant och de nedtecknade stödanteckningarna tillfördes. Därefter genomlästes materialet flera gånger. Båda författarna skrev sedan oberoende av varandra ner sina helhetsintryck av respektive intervju. Enligt Malterud (1998) är detta ett viktigt led i analysen för att få en förförståelse och bli bekant med materialet. Författarna fann därefter var för sig olika teman. Gemensamma huvudteman i textmassan som kunde knytas an till studien utkristalliserade sig, och efter dessa omdisponerades materialet utifrån personens upplevelse av värdet i aktiviteten. På så sätt erhölls en tydligare överblick i analysarbetet. För att åskådliggöra hur respondenterna hade värdesatt de olika aktiviteter som utförts under rehabiliteringen sammanställdes dessa i tabellform under sju huvudkategorier (tabell 1). Respondenterna placerade själv in de flesta aktiviteterna i de olika värdedimensionerna. De aktiviteter som ej placerats in i någon kategori, men ändå tagits upp under samtalet, värdesattes utifrån våra tolkningar och markerades separat i tabellen. I den övriga textmassan hittades ytterligare teman som berörde bl.a. olika aspekter av deras upplevelse av rehabiliteringen, bakgrund, personalens respektive gruppens betydelse samt kompletterande samtalskontakt. Materialet bearbetades och analyserades ytterligare. Information som ej ansågs relevant med utgångspunkt från syftet sållades bort och övrigt sammanställdes till tre övergripande teman. Dessa behandlade respondenternas reflexioner kring att värdera aktiviteter utifrån ValMO-modellens värdedimensioner (bil. 6), reflexioner kring rehabiliteringsmetoden samt hur de såg på sin tillvaro vid intervjutillfället jämfört med tidigare.

16 12 Resultat Vi har valt att presentera resultatet som analyserats fram i intervjumaterialet efter de olika teman vi funnit och som beskrivits ovan. Rubrikerna följer till stor del de frågeställningar som studien utgår ifrån. Avslutningsvis görs en kort analyserande sammanfattning av hela resultatet. Rubrikerna är följande: Om upplevelsen av olika aktiviteters värden Om upplevelsen av natur- och trädgårdsrelaterad rehabilitering Om att se på sin tillvaro med nya ögon - förändringen Om att värdera och kategorisera utifrån ValMO-modellens värdedimensioner Om upplevelsen av olika aktiviteters värden Under intervjuernas gång tog kvinnorna upp och värdesatte, utifrån ValMO-modellens värdedimensioner (bil. 6), olika aktiviteter som de hade deltagit i under rehabiliteringen (se tabell 1). En och samma aktivitet kunde för samma person ha olika värde. Alla aktiviteter värdera-des inte av alla kvinnorna, beroende på att aktiviteten inte erbjudits dem, inte tagits upp i in-tervjun eller helt enkelt valts bort av olika orsaker. Kvinnorna har tagit upp och värdesatt mel-lan 9 och 15 aktiviteter. De som fortfarande var i behandling tog upp flest antal aktiviteter. Vissa aktiviteter placerades in i passande värdedimension/er av författarna utifrån kvinnornas formuleringar, exempelvis "har varit rolig för mej". Upplevelsen av självbelönande värden övervägde (38 svar), följt av konkreta värden (33 svar) och symboliska värden (24 svar). Vid ca 1/3 av svaren (se tabell 1), har författarna utifrån samtal med respondenterna placerat in aktiviteten i passande värdedimension. Att bara vara tycktes vara den mest betydelsefulla aktiviteten då kvinnorna i den successivt fick erfara att de hade ett värde i sig själva och inte endast i vad de presterade.

17 13 Tabell 1. Värdedimensioner för olika aktiviteter inom de kategorier (fet stil) som analyserats fram ur intervjumaterialet. Siffra inom parantes anger antal personer som på ett eller annat sätt värdesatt aktiviteten och upphöjd siffra anger det antal svar som författarna placerat in. Typ av aktivitet Konkret värde Symbolisk värde Självbelönande värde Samtliga värden Bara vara Promenad (2) Övrigt (4) Totalt inom kategorin Trädgårdsarbete Allmänt (3) Skörda (4) Så och sätta (2) Plocka och sortera frön (2) Gräva (2) Klippa bort plommonskott (1) Beskära äppelträd (1) Plantor och sticklingar (2) Totalt inom kategorin Förädla vad trädgården ger Baka (3) Göra äppeldricka (1) Göra äppelgelé (1) Göra pesto (1) Göra hudsalva (1) Totalt inom kategorin Skapande aktiviteter Bild (2) Lera (2) Fläta pil (2) Tova (2) Totalt inom kategorin Avslappning Avslappning (3) Ge massage (1) Totalt inom kategorin Egen uppgift (4) Utflykt (2) Totalt antal svar

18 14 Nedan följer en sammanfattning av hur kvinnorna upplevde och värdesatte de olika natur- och trädgårdsrelaterade aktiviteter som utförts under rehabiliteringen och som presenterats i tabellform. Att bara vara Enligt en av kvinnorna kännetecknas att bara vara av att få göra det man själv känner för just för stunden. Att bara vara innebar olika typer av aktiviteter för olika respondenter och skiftade beroende på hur gruppkonstellationen såg ut och i vilken fas kvinnorna befann sig i. En av kvinnorna gav utryck för denna erfarenhet genom följande yttrande: Så i början var bara vara för mig, va, att baka. Nu gör jag verkligen ingenting. En aktivitet som nämndes i det här sammanhanget var att sitta och bläddra i vackra trädgårdsböcker. En annan var att få dra sig undan till någon avskild del av trädgården eller sitta själv och måla. Ytterligare ett exempel som förknippades med att bara vara, och som nämndes av två kvinnor, var promenader för sig själv i parken. Miljön inbjöd till att stanna upp, ta in sinnesintryck av olika slag och njuta av detta. Just de sinnesupplevelser som natur och trädgård ger var något som alla fyra kvinnorna såg som en viktig del i att bara vara. Det här varat på (namnet på platsen), ja det ger mycket. Det ger en ro från alla tankar. Det kan jag känna nu. Ja, det öppnar upp för att njuta av åh, nu luktar det gott och nu sken solen. De där små, små sakerna som man glömmer bort annars. Så det är väldigt självbelönande. Jag vet inte vad det är. Nej, men det här med dofter och färger och sitta och få va i det. Det gav nån om livet tillbaks alltså. Att livet fortgår liksom, fast det känns så svårt. Aktiviteter som förknippades med att bara vara omnämndes av alla som självbelönande, men även av vissa som konkreta och symboliska. De innehöll ofta upplevelser av att ha ett värde i sig själv och grundades sig inte enbart i vad kvinnorna presterade eller hade för roller. Den självbelönande aspekten upplevdes betydligt starkare i slutet av rehabiliteringen än under inledningsskedet. Flera av respondenterna menade att det tog flera veckor att göra denna erfarenhet.

19 15 "Så det verkar vara gemensamt för de flesta. Det tar 3-4 veckor innan man vet var man är. Jag är på ett ställe där jag inte behöver vara trevlig, behöver inte ta ansvar, behöver inte anstränga mej så mycket. Här kan jag bara và och det finns ju inte så många ställen som... Är man arg, är man ledsen är det OK och då tar dom ansvar för det. Det tar ett tag innan man kommer in i det". Trädgårdsarbete Inom kategorin trädgårdsarbete återfinns många aktiviteter som gav övervägande konkreta och självbelönande värden för respondenterna. Tre kvinnor fann mycket konkreta värden i trädgårdsarbete i allmänhet. De kände att de gjorde nytta och såg tydliga resultat i arbetet. "När jag jobbade i trädgården kändes det väldigt konkret, fån en massa gjort och så, kände att man gjorde någon slags nytta". Det innebar även en möjlighet för kroppen att trötta ut sig. Mycket nya kunskaper tillfördes som gav ett självbelönande värde. Att syssla med trädgårdsarbete upplevdes av en kvinna komma i rätt tid och ge mycket tillbaka, men var svårt att skilja från att bara vistas i naturen. Nej det är det här.jag vet ni pratar ju om trädgården och, alltså för mig blir det så mycket,nånting som är cirkulärt, alltså allting hör ihop. Så jag kan liksom inte ta ut och säga. Den här biten eller den, utan, det är liksom hela helheten härute. Att gräva och fysiskt få göra något med hela kroppen var för en av kvinnorna en stark upplevelse. Hon upplevde symboliska värden i att få lov att fyllas på med något annat när hon kände sig utarmad på känslor. Jo, det första det kan jag säga var att jag ville gräva. Och just det. Och känna att få släppa tanken och gå ner i jorden, så tänkte jag. Det var det första jag tänkte på Två respondenter har tagit del i aktiviteterna kring att så och sätta, och vidare tagit hand om det som kom upp i form av plantor och sticklingar. Aktiviteterna innehöll för en av kvinnorna alla värdedimensionerna. Dessa sysslor gav henne upplevelser med mycket innehåll som var både roliga och njutbara, då tankarna förde henne till barndom och släkt. För den andra kvinnan däremot upplevdes detta bara som hemskt. Det var "bökigt" och väckte oro. Det behövdes ständig tillsyn och vattning. Att plantera ut de färdiga plantorna passade henne däremot bättre. Det var något som kunde påbörjas och slutföras, vilket var viktigt för henne.

20 16 En aktivitet inom trädgårdsarbete var att skörda det som odlats fram så som grönsaker och bär. Alla respondenterna var delaktiga här och värdesatte denna aktivitet inom flera dimensioner. För tre av kvinnorna gav denna aktivitet alla värdena. De kunde gå ut i trädgårdslandet och gräva upp morötter eller plocka och äta exempelvis tomater och blåbär. Framförallt det sistnämnda berörde kvinnorna starkt och väckte en känsla av lust och njutning, men uppgavs även ge konkreta såväl som symboliska värden beskrivna i termer på framförallt personlig och kulturell nivå. En kvinna upplevde att blåbärsplockningen gav en "halvmeditativ stämning" Att plocka och sortera frön har två respondenter värdesatt. En kvinna upplevde att aktiviteten gav värden från samtliga dimensioner. Detta att själv ha odlat fram och samlat in dem istället för att köpa fröerna, kändes meningsfullt för henne. Den andra kvinnan upplevde att det mest innehöll ett konkret och självbelönande värde att få ordning och reda, genom att dela upp dem i påsar med namn på så att var sak kom på sin plats. Att klippa bort skott i plommonlunden upplevdes som roligt av en av kvinnorna. Det var lätt, gick snabbt och gav henne ett konkret och självbelönande värde. Att beskära äppelträd däremot, var för henne bara hemskt, då detta krävde prestation och rådfrågning. Att förädla det trädgården ger Inom kategorin som gällt att framställa produkter av skördade frukter och örter har endast en kvinna deltagit i varje aktivitet. Den utförda aktiviteten har för respektive kvinna varit betydelsefull då den i de flesta fall har upplevts ge alla värden. Att exempelvis framställa gelé och dricka av äpplena och pesto av örterna upplevdes roligt, gav sinnlig njutning och en konkret god produkt som resultat. "Men det var så kul att kunna bjuda på den och så var den så vacker. Det var roligt" (om äppeldrickan). De kvinnor som gjorde äppeldricka respektive äppelgelé hade syltat och saftat vid flera tillfällen tidigare i livet, så nu blev det en njutning att få känna doften och känslan igen, vilket gav symboliska värden på det personliga planet. "Lite nostalgi då, att få göra det igen då, och få känna njutningen av det igen. Doften och känslan. Ja, det var nostalgiskt". Detta var aktiviteter som kvinnorna önskade göra om igen om tillfälle gavs. Att själv ha tillverkat produkterna och att sedan få ta dem med hem upplevdes som betydelsefullt. Denna kvinna som tillverkade pesto, betonade processen från att klippa ner basilikan till att ta hem den färdiga peston. " Få nånting att stoppa i sej... och sen göra det ihop och så blev det så gott och så ta hem det". Att göra hudsalva innebar endast ett konkret värde för en av kvinnorna.

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD Bakgrund Skolgårdsprojektet och tankar kring hälsoträdgård Bakgrund forts Nacka Skol- och Hälsoträdgård 3 syften med projektet: att bygga upp en trädgård i Nacka som erbjuder

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Jag trodde ni var skådisar

Jag trodde ni var skådisar Jag trodde ni var skådisar Jniklas och sanna Llisa Ggustaf J:Workshop måndag 26 mars: intervju efter. Det här samtalet spelade jag in, så detta är transkriberat från den inspelningen. Jag har inte transkriberat

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem. Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre Umeå 85+/Gerda Berit Lundman Samarbetsprojekt mellan Institutionen för omvårdnad och Institutionerna för arbetsterapi, geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kort för positiva minnen. Föreningen för Mental Hälsa i Finland

Kort för positiva minnen. Föreningen för Mental Hälsa i Finland Kort för positiva minnen Kort för positiva minnen Genom att minnas kan man plocka fram resurser, stärka positiva känslor och hitta nya sätt att förhålla sig till det liv man levt. I bästa fall är ihågkommandet

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet

Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer