Rapport förstudie Införandet av en mer entreprenöriell kultur vid Linköpings universitet

Transkript

1 Rapport förstudie Införandet av en mer entreprenöriell kultur vid Linköpings universitet

2 Linköpings universitet och LiU Holding AB. November 2014.

3 3 Sammanfattning Linköpings universitet (LiU) vill vara med och lösa framtidens välfärdsutmaningar! Under rektor Helen Dannetuns ledning har områdena skola, migration och åldrande valts ut som fokusområden där LiU vill bidra med lösningar. Både utbildning och forskning ska involveras i detta arbete. Syftet med denna förstudie var att undersöka hur vi skapar en kultur som uppmuntrar till nytänkande, entreprenörskap och innovationskraft. Vår utgångspunkt var den åldrande befolkningen och vad framtidens vårdbehov ställer för krav på den kommande generationens personal, den medicinska fakultetens studenter. Under oktober och november 2014 genomfördes förstudien med mål att skapa ett projekt som bidrar till en mer entreprenöriell kultur på LiU med bakgrund av den välfärdsutmaning som den demografiska situationen med en stor våg av äldre utgör. Ett trettiotal intervjuer, en handfull workshops, tiotalet rapporter och dokument har legat till grund för underlaget som presenteras i denna rapport. Frågeställningar Vad gör LiU idag och vilka kommande satsningar knyter an till detta projekt Vad gör Landstinget i Östergötland och närliggande kommuner idag och vilka kommande satsningar knyter an till detta projekt Vilka behov finns i samhället, hos framtida arbetsgivare, inom vård, omsorg och utbildningar Baserat på det underlag som intervjuerna har vi tagit fram ett förslag på projekt, AGERA, som syftar till att skapa en entreprenöriell kultur. AGERA består av tre delar Förebilder Praktiska moment Inspirerande miljö, fysisk och virtuell AGERA leder till: Ökad handlingsberedskap för studenterna. En sammanhållen insats och ökad samverkan mellan LiU, LiÖ och närliggande kommuner. Bidrag till lösningar på välfärdsutmaningen kring den åldrande befolkningen.

4 4 Innehåll Sammanfattning... 3 Utförande... 5 Ordlista... 5 Inledning... 6 Vad är en entreprenöriell kultur?... 6 Morgondagens behov... 6 Välfärdsutmaningen äldre... 7 Entreprenörskap och nytänkande... 7 AGERA för nyttiggörande!... 8 Förebilder... 8 Kompetensutveckling och karriärvägar... 8 Förslag... 9 Praktiska moment... 9 Interprofessionell kompetens... 9 Förslag Fysisk miljö Clinicum - plats för nytänkande Förslag Förstudiens bakgrundsmaterial Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Logopedprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Programintegration, f.d. HEL- kurserna Intryck Linköpings universitet Samverkansarbetet vid LiU Hälsouniversitetet Studenter Didacticum Demola Professionsförbund FSA Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Fysioterapeuterna Vårdförbundet (SSK) DIK - Logopedförbundet Tack till! Rapporter Bilaga Bilaga Bilaga

5 5 Utförande Förstudiens arbete har utförts av en operativ projektgrupp bestående av: Åsa Wallin (projektledare), InnovationskontorEtt vid LiU Moa Yngve, InnovationskontorEtt vid LiU Michael Peolsson, Hälsans Nya Verktyg Elisabeth Willén, Innovationsslussen vid LiÖ John Lemchen, studentkåren Consensus Styrgrupp för arbetet har utgjorts av: Peter Värbrand, vice rektor Linköpings universitet Johan Lilliecreutz, vd LiU Holding Ordlista AT BMA FuF HEL HU IPL K3 KUA LK LiPSS LiU LiÖ LoK NK PBL PDSA SSK US VFU arbetsterapeut biomedicinsk analytiker Linköpings universitets framtida utbildnings- och forskningsutbud, rapport hälsa, etik, lärande Hälsouniversitetet, den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet interprofessionellt lärande kunskapstriangelprojekt kliniska undervisningsavdelningarna Linköpings kommun Linköpings universitets policy för strategisk samverkan Linköpings universitet Landstinget i Östergötland Lärande och Kunskap Norrköpings kommun problembaserat lärande Plan Do Study Act sjuksköterska Universitetssjukhuset i Linköping verksamhetsförlagd utbildning

6 6 Inledning Vi har utifrån vår kartläggning av Linköpings Universitet (LiU), Landstinget i Östergötland (LiÖ), kommuner (Linköping/Norrköping) och professionsorganisationer/förbund identifierat behov och utmaningar kopplat till en entreprenöriell kultur på LiU med avstamp i på den medicinska fakulteten och Välfärdsutmaningen Äldre. Målet är att göra en insats som berör och involverar hela universitet, inte minst utifrån aspekten att vi måste samarbeta för att kunna hitta lösningar till den problematik den åldrande befolkningen utgör. Linköpings universitet har även en stor resurstillgång då det gäller bredden av de olika utbildningarna som finns, vilket ger oss en styrka för att skapa interprofesssionella och multidisciplinära samarbeten. Vad är en entreprenöriell kultur? Som utgångpunkt har vi definierat vad en entreprenöriell kultur är för att ge en förståelse och en gemensam bild av begreppet. För detta projekt innebär att vara entreprenöriell att vara nytänkande, se möjligheter och göra något av dem. Entreprenöriell kultur är en miljö/organisation som genomsyras av ett positivt och uppmuntrande förhållningssätt gentemot studenter och lärare/anställda som i sina tankar, idéer och handlingar är nytänkande. Entreprenöriell kultur har sin grund i en infrastruktur där nya idéer, tankar och lösningar kan prövas, utvärderas och implementeras. Det innebär också att det finns struktur, arbetssätt och en tydlig prioritering från ledningen som stödjer detta. En entreprenöriell miljö baseras också på utveckling och implementation av olika arbetsformer som möjliggör, konkretiserar och implementerar det entreprenöriella lärandet. Givet detta ses en entreprenöriell kultur som en miljö/organisation som omsätter ett entreprenöriellt lärande praktiskt i sina verksamheter. Entreprenörskap inom lärosäten är ett pedagogiskt förhållningssätt som har målet att förnya och anpassa arbetsformer på ett dynamiskt sätt som möter omvärldens ständigt föränderliga krav. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande utifrån inre drivkrafter och motivation. Centralt är att integrera studenterna i ett verksamhetssammanhang där lärande och praktik går hand i hand. Ämnesövergripande tematiska och interprofessionella arbetssätt uppmuntras tillika samarbeten med aktörer och verksamheter utanför lärosäten. Viktiga element för skapa en entreprenöriell kultur med inbyggd hållbarhet är att skapa rätt förutsättningar från start. Framgångsfaktorer för ett sådant arbete bygger på både ett top down respektive bottom up- perspektiv. Det ena kommer från ledningens sida där man tydligt bör visa att en entreprenöriell kultur är prioriterad samt att man även visar detta i handling genom att de förutsättningar som krävs ges för att ett sådant förändringsarbete kan bedrivas. Men en entreprenöriell kultur måste även växa fram organiskt, liksom behållas som en självständig enhet. Ett måste för detta är att kulturen initieras och drivs av en lokal grupp av människor, så kallade eldsjälar, som brinner för ämnet och som har en hög incitamentsgrad utifrån ett ofta rent personligt perspektiv. Morgondagens behov Baserat på erfarenheter av att jobba med innovationsstödjande insatser på den medicinska fakulteten samt resultaten och erfarenheterna från Forte- projektet vet vi att det finns en naturlig nyfikenhet och vilja hos studenterna att ta sina innovativa idéer till praktiskt användande. Inom dessa professioner är upptagandet av nya idéer ett måste för

7 7 verksamhetsutveckling och man benämner ofta detta som förbättringsarbete. Studenter och lärare har generellt svårt att ta till sig begreppet entreprenörskap och det saknas praktiska och konkreta verktyg för att arbeta med idéutveckling. Detta manifesteras exempelvis i att InnovationskontorEtt har ett lågt inflöde av studentidéer från den medicinska fakulteten. Under våren 2014, i samband med InnovationskontorEtts invigning av sin plats på Clinicum, genomfördes en idétävling där studenterna på plats fick möjligheten att ge förslag på nya idéer som skulle förbättra hälso- och sjukvården. Studenterna visade intresse och ett trettiotal idéer kom in. Detta visar på att idéer finns och att studenterna är intresserade av nytänkande och entreprenörskap men att kännedomen om InnovationskontorEtts verksamhet och de möjligheter till stöd i idéutveckling som finns är bristfällig bland studenterna. Välfärdsutmaningen äldre Samtliga intervjuade ser stora utmaningar kopplade till välfärdsutmaningen äldre. Programansvariga och professionsförbund ser att utbildningen behöver utvecklas för att de examinerade ska få med sig kompetens kopplat till nya vårdbehov och organisatoriska förutsättningar som ställer krav på nya arbetssätt och samarbeten mellan professioner och ämnesområden. Utbildningen måste tänka nytt och utvecklas i takt med samhället, studenterna måste få med sig handlingsberedskap via verktyg och kunskap för att arbeta i en föränderlig verklighet. Att bibehålla hälsa och förebygga ohälsa kommer vara centrala delar för studenterna som examinerade, det kommer (utöver ämnesspecifik kunskap) handla mycket om kommunikation, pedagogik och ledarskap - att utbilda individer att ta ett större eget ansvar för sin situation. Teknik och nya arenor för vård, omsorg och hälsa kommer påverka yrkesutövningen och dessutom kommer patienterna ha andra, och höga krav. Faktaruta Äldre 2020 beräknas 20 % av Sveriges befolkning vara över 65 år, vilket motsvarar 2 miljoner personer (Moody s 2014) 2035 beräknas personer vara över 85 år (SCB) 85 % av personer över 65 har minst en kronisk sjukdom, 66 % är multisjuka (VIP i vården 2014) Kostnad idag 120 miljarder (SCB) Kronisk sjukdom står för procent av totala sjukvårdskostnaden (Socialdepartementet 2013) Hälso- och sjukvårdskostnaderna beräknas öka med 30 % fram till 2050 Entreprenörskap och nytänkande Många av lärarna på de respektive programmen är nytänkande och arbetar konstant med förbättringsarbete men de har svårt att identifiera sig som entreprenöriella. Ordet och termen entreprenörskap kopplas starkt till företagande, vilket har en negativ klang inom hälso- och sjukvården. Samtliga intervjuade är överens om att de utmaningar, som är kopplade till Välfärdsutmaningen äldre, inte kommer tillgodoses med dagens hälso- och sjukvård. Varken organisering, struktur, arbetssätt, metoder och teknik/hjälpmedel är tillräckliga för att möta dessa behov och nytänkande är en förutsättning för att hitta nya lösningar. Att studenter får med sig ett entreprenöriellt förhållningssätt identifieras som viktigt från LiUs ledning men den strimma av entreprenörskap som ska genomsyra samtliga utbildningar är inte tillräcklig, och inte heller tydlig på flertalet utbildningar. Den entreprenöriella strimman är uttalad från LiUs ledning men upp till programansvarig att införa vilket medför att vissa utbildningar har en tydlig strimma medan andra inte har det. Anledningen till detta är till stor del personligt intresse, okunskap/kunskap och tillgängliga resurser på utbildningarna. Studenterna uttrycker att de vill

8 8 ha kunskap och verktyg kring nytänkande, idéutveckling och ledarskap och upplever att detta idag saknas på utbildningarna på den medicinska fakulteten. AGERA för nyttiggörande! För att bygga en mer entreprenöriell kultur vid LiU, med utgångspunkt vid medicinsk fakultet vill vi implementera en pilotinsats bestående av tre delar som kompletterar varandra och är synergiskapande tillsammans. Piloten har inriktning mot; kompetensutveckling för lärare, praktiska moment i utbildningen och Clinicum - plats för nytänkande. Dessa tre insatser anser vi stimulera till, och bygga upp en entreprenöriell kultur vid LiU med start på den medicinska fakulteten. För att en kultur ska infinna sig behöver den genomsyra alla delar av organisationen, det måste finnas eldsjälar och förebilder med kompetens (lärare), ramverk, stöd, och det behövs dessutom möjlighet att själv få testa (praktiska moment), samt fysiska platser som stimulerar till nytänkande (Clinicum). Förebilder För att tydligt synliggöra nytänkande och nyttiggörande för studenter är det viktigt att personer med lärarroller till exempel basgruppshandledare, VFU- handledare, föreläsare, programansvarig, både indirekt och direkt tydligt kan vara förebilder för detta. Det är dessa personer som studenterna möter dagligen i sin utbildning och som är representanter för LiU. De är dessutom studenternas första kontakt på vägen mot att bli färdig yrkesutbildad. Alla minns vi säkert någon lärare vi haft under våra skolår som trots ett mindre roligt ämne ändå lyckats inspirera och göra ämnet intressant och spännande. Den påverkan en inspirerande och intresserad lärare har som person är stor. För att kunna vara en god entreprenöriell förebild krävs det dock att läraren har insikt i begreppets bredd. Då begreppet entreprenöriell förknippas med företagande är det få lärare som tycker sig vara entreprenöriella. När de istället presenteras för bilden av entreprenöriell som nytänkande och nyttiggörande kan däremot de allra flesta känna igen sig och se sig som entreprenöriella i sitt sätt att bedriva utbildningsverksamhet, forskning och/eller klinisk verksamhet. En viktig del i detta är synliggörandet av exempel som man kan relatera till och känna igen sig i. Därför är det viktigt att alla personer som är aktiva lärare eller på annat sätt är kopplade till utbildning vid LiU har en grundläggande förståelse för begreppet entreprenöriell. Kompetensutveckling och karriärvägar I Forsknings- och innovationsstrategin för LiU lyfter man bland annat behovet av framgångsrik rekrytering av lärare och forskare. För att detta ska lyckas har man bland annat etablerat en karriärväg ( tenure track ) så att både kravställan och kärriärmöjligheterna ska vara tydliga. Viktigt är även att grundutbildningens forskningsanknytning stärks, så att undervisande forskare och forskande lärare finns. Men vilka utbildningskrav ställs då på lärare vid LiU? Utifrån anställningsordningens (LiU) krav på grundläggande högskolepedagogisk utbildning måste personer med läraruppdrag ha genomgått kursen Lärande och Kunskap (LOK). Kursen Handledning av forskarstuderande är även den obligatorisk enligt anställningsordningen vid LiU för anställning/befordran till professor, docent och/eller till biträdande professor. Utöver detta finns det andra högskolepedagogiska kurser som personer med läraruppdrag förväntas genomföra beroende på vilken uppgift man utför i utbildningssammanhang. Det är till

9 9 exempel önskvärt att man som basgruppshandledare gått kursen Introduktion till PBL och basgruppshandledning. Kurser som i något steg är obligatoriska alt. är brukliga att man genomför vid något steg då man har läraruppdrag vid LiU: Lärande och Kunskap Kursdesign, examination och lärande Handledning av studenter i självständiga arbeten Introduktion till PBL och basgruppshandledning Förslag Vi vill se kunskap kring entreprenörskap och nytänkande som en integrerad del av de utbildningar som är obligatoriska eller brukliga för lärare vid LiU. Didacticums uppgift är att bidra till att den pedagogiska och didaktiska utvecklingen av universitetets utbildning och undervisning bibehålls. Samverkan och entreprenöriellt tänkande är viktiga delar för LiU, och Didacticums utbildningar kan tydligt vara en väg framåt att förändra attityder och förhållningssätt så att alla personer med läraruppdrag vid universitetet tydligt kan vara förebilder för dessa delar och på så vis bidra till en entreprenöriell kultur. Vi vet även att olika lärargrupperingar är intresserade av att få konkreta exempel på hur moment i kurser kan göras mer entreprenöriellt bejakande och vi vill även ta fram ett antal goda exempel över hur man kan jobba med detta. Förslag på åtgärder för att skapa tydliga entreprenöriella förebilder: Integrerade moment i de obligatoriska kurserna som tydliggör begreppet entreprenöriell som nytänkande och nyttiggörande. Erbjuda lärargrupperingar vid LiU organiserade erfarenhetsutbyten. Ompaketera InnovationskontorEtts material för att tydligt ge lärare insikt i hur man som student (och anställd) kan få stöttning vid idéutveckling etc. Fakta Didacticum Didacticum utgör ett av rektor särskilt inrättat centrum som på ett kreativt och innovativt sätt skall driva och bidra till en pedagogisk och didaktisk utveckling av universitetets utbildning och undervisning som kompletterar det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. Från Didacticums hemsida Praktiska moment Studenter, ledning och lärare på den medicinska fakulteten vill ha en större kontakt med utbildningar utanför fakulteten, och det omgivande samhället för att skapa dynamiska och multidisciplinära samarbeten. Dessa samarbeten är viktiga för studenternas förståelse för den verklighet som väntar dem i arbetslivet och välfärdsutmaningen äldre. Interprofessionell kompetens Den interprofessionella lärandeplanen (IPL) är en strimma bestående av tre kurser, Hälsa etik lärande (HEL) 1 och 2, samt kliniska undervisningsavdelningarna (KUA), som är obligatoriska moment för alla grundutbildningar på den medicinska fakulteten. Målet med strimman är att den ska leda till interprofessionell kompetens och att studenterna ska utveckla förståelse för

10 10 varandras verksamhetsfält och i och med det också bli mer medvetna om det egna kompetensområdet. Förhoppningen är att detta ska leda till en vilja och en kompetens att samverka interprofessionellt för vårdtagarnas bästa. Den andra kursen i strimman, HEL 2, handlar om förbättringskunskap där studenterna arbetar i multiprofessionella team och utifrån verkliga behov och problem inom olika verksamheter ska generera förbättringsförslag samt implementera dessa i verksamheten. Hösten 2014 antogs förslaget om ett nytt IPL- curriculum som ska vara implementerat till hösten Detta innebär bland annat att: Kursen KUA utökas till andra verksamheter utanför landstinget. Utbildningar vid annan fakultet ex. socionomprogrammet kommer att involveras. Förslag Mot denna bakgrund vill vi i projektet AGERA: Införa obligatoriska moment för synliggörandet av nytänkande och idéutveckling. Genomföra SocietyQuest som en plattform för att mötas interprofessionellt runt frågeställningar från omgivande samhälle ex. kommuner, privata vårdgivare, PRO. Skapa förutsättning för studenterna att arbeta vidare med förbättringsförslag framtagna under kursen Förbättringskunskap. Synliggöra studenternas resultat från ex. Förbättringskunskap Synliggörande av nytänkande och idéutveckling är en viktig del i processen. Här ser vi obligatoriska föreläsningar som ger studenterna insikt i, och verktyg för, hur nytänkande och idéutveckling kan appliceras i den verksamhet de kommer vara yrkesverksamma inom. Målet är att studenterna får med sig insikten att de, via ett entreprenöriellt förhållningssätt, själva kan äga utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Till viss del ges studenterna redan förutsättningarna för detta i sin utbildning men då man inte ser sambandet mellan exempelvis förbättringskunskap och att vara entreprenöriell begränsas möjligheterna att nyttiggöra kunskap och idéer. Society Quest är en behovsdriven metod som erbjuder ett sätt att kunna arbeta fram underlag för relevanta lösningar på de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Studenter i multidisciplinära grupper från olika fakulteter får jobba enligt modellen, som stimulerar till entreprenöriellt tänkande utifrån gruppens gemensamma kunskap och de förutsättningar som finns. Det innebär allt från att identifiera nya möjligheter till att tänka på lösningarnas hållbarhet, i relation till marknad, implementering och genomförande. Vi vill erbjuda Society Quest som ett praktiskt moment till utbildningarna. Lärare som vill ha ett omvärldsperspektiv kan lyfta in konceptet i kursen, men momentet kan även vara ett frivilligt inslag för de med intresse inom området. Denna aktivitet sammanlänkar LiU med regionens kommuner, landstinget, PRO, privata aktörer och allmänheten. Resultaten som genereras i Society Quest kan senare fångas upp i bland annat entreprenöriella VFU- platser och examensarbeten. Society Quest är ett koncept som bidrar till en entreprenöriell kultur via entreprenöriellt förhållningssätt kring problem/behov/utmaningar, interprofessionella team med olika kunskap vilket uppmuntrar till nytänkande och kreativitet men också som ett konkret moment där vi bidrar med lösningar till välfärdsutmaningen - Äldre.

11 11 Fakta Society Quest Syftet med Society Quest är att skapa en korsbefruktande arena där riktiga problem och samhälleliga utmaningar finner sin lösning med hjälp av engagemang och kunskap från studenter, lärare/forskare, allmänhet, olika företag och organisationer inom det aktuella området. Fysisk miljö Clinicum - plats för nytänkande Vid inventering av kreativa miljöer på LiU identifierades Clinicum som en viktig miljö men med behov av utveckling och förbättring. Förbättrings- och utvecklingsbehoven gäller framför allt tillgänglighet, ökad nyttjandegrad (även utanför medicinsk fakultet) samt struktur och processtänk kring LiUs kreativa miljöer i helhet. Clinicum finns också i Landstingets regi men dessa två platser är avskilda från varandra, men ligger vägg i vägg med varandra. Miljön är väldigt institutionsaktig och endast HU- studenter och anställda på fakulteten har tillgång till miljön. Det finns efterfrågan från studenter på teknisk fakultet att hitta samarbeten med HU- studenter men det saknas idag mötesplatser. Studenter ser Clinicum som en plats för färdighetsträning och interprofessionellt samarbete, men de saknar en plats för reflektion och möjlighet att vidareutveckla idéer. Vi vill utveckla Clinicum till en fysisk plats som inspirerar och stimulerar till nytänkande och möten, men som också tillhandahåller praktiska verktyg och ytor för idéutveckling. Vi vill skapa förutsättningar för ett studentdrivet förändringsprojekt för att få med studenternas faktorer för nyttjande. Ett annat delmål är att Clinicum ska bli Sveriges bästa test- och valideringsmiljö för evidensbaserad vård och omsorg med inriktning multisjuka äldre. Förslag Detta vill vi göra: Öka tillgängligheten o Mötesplats för både lärare, yrkesverksamma och studenter från olika fakulteter. o Skapa interprofessionella team med kompetenser från olika områden och med olika erfarenheter och kunskap. Lab/innovationsverkstad - fysiska förändringar o Kreativ, rolig & innovativ miljö (bort från institutionsmiljö). o Fikarum/häng/lounge för samtal och reflektion. Möjlighet att utveckla idéer från ex. VFU, IPL eller samhällsutmaning o Visa upp resultaten från HEL2 och andra projekt o Tankesmedjor o Uppkoppling forum/virtuella lösningar - koppla ihop campusområdena & andra kreativa miljöer. Fakta Clinicum Clinicums uppdrag är att skapa möjligheter för Hälsouniversitetets alla utbildningar att träna praktiska färdigheter i en säker och trygg miljö. Clinicum har som ett särskilt uppdrag att gynna interprofessionellt lärande och teamarbete i praktiska situationer. All träning och simulering på Clinicum bygger på evidensbaserad kunskap och följer vårdens fastställda riktlinjer. Från Clinicums hemsida

12 12 Bild 1. Sammanfattande bild av de insatser som AGERA innehåller. Förstudiens bakgrundsmaterial Under förstudien genomfördes ett trettiotal intervjuer med personer kopplade till LiU, Landstinget i Östergötland samt kommuner och branschorganisationer. För mer detaljerad information om de senare, se Bilaga 2 och Bilaga 3. Arbetsterapeutprogrammet Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen Det är lyft på en nationell nivå vilka förändringar som behöver genomföras för att arbetsterapeututbildningen ska följa samhällsutvecklingen och de behov som arbetsterapeuter kan tillgodose. Utmaningar ligger i att professionen behöver synliggöras och därmed höja vetskapen om arbetsterapeuters kompetens och vad man kan bidra med. Problembaserat lärande och IPL är viktiga färdigheter som behöver utvecklas, vill rusta studenterna med ett entreprenöriellt förhållningssätt och handlingsberedskap för att möta utmaningar av alla slag. Välfärdsutmaningen äldre

13 13 Ett otroligt aktuellt område inom arbetsterapeutprofessionen internationellt och nationellt. Anser att AT är en bra yrkesgrupp för att möte utmaningen med den växande äldrepopulationen. Viktigt är dock att ge studenterna kraft och verktyg för att arbeta i ett föränderligt samhälle. Detta kan utbildningen tillhandahålla genom att plocka in viktig input från tankesmedjor, omvärldsanalyser men även genom rätt förhållningssätt. Konkret ser man gärna fler scenarios kopplade till åldrande i basgruppsarbetet samt en större involvering av andra professioner, gärna från helt andra branscher exempelvis ingenjörsstudenter. Tekniken kommer i framtiden att ha en än större roll för arbetsterapeutens arbete och det är viktigt att studenterna i sin utbildning får med sig kunskap för att hantera detta. På samma sätt ser man också att samverkansaspekten är central och att studenterna behöver ha färdigheter även inom detta område. Biomedicinska analytikerprogrammet Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen I dagsläget har biomedicinska analytiker en god arbetsmarknad med ett stort behov inom landstinget. Därför har fokus för utbildningen varit att snabbt få ut studenterna i arbetslivet och inte på förbättringskunskap och entreprenörskap. Rimlighetstänkande (kritiskt och analytiskt tänkande) och metodutveckling är viktiga kompetenser att få med sig under utbildning. Välfärdsutmaningen äldre Från professionens och utbildningens håll är de väl medvetna om de behov som den växande äldrepopulationen skapar. En roll som diskuteras är biomedicinska analytikers roll vad det gäller träning och utbildning av patienter som själva tar sina prover regelbundet i hemmet, vilket tros bli en följd av de utmaningar vården står inför. Det är en utmaning att öka förståelsen hos patienten så att provernas tas på rätt sätt. Fysioterapeutprogrammet Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen Har nu möjlighet att se över utbildningen, i och med förändringarna i IPL. Nationellt är det inne med entreprenörskap inom fysioterapeututbildningen, LiU ligger väl framme. Nytänkande är något studenterna måste få med sig från utbildningen, en färdighet som måste övas. Den kursdel inom entreprenörskap som finns behöver utvecklas, tanken att ge redskap att tänka nytt och förståelse för att studenten själv kan äga utvecklingen. Det måste finnas kontaktytor under hela utbildningen, inte endast isolerade öar av nytänkande och entreprenöriellt förhållningssätt. Välfärdsutmaningen äldre I och med denna utmaning ser arbetsmarknaden stabilare ut för fysioterapeuter, större andel kommer arbeta inom privat och kommunal verksamhet. Fysioterapeuterna måste tänka nytt gällande de utmaningar som den åldrande befolkningen medför. Bibehålla hälsa, prevention, kroniska sjukdomar, digital hälsa, livsstilsfrågor, mental hälsa m.m. - måste anpassa utbildningen och professionen efter dessa förutsättningar. Generellt, ur ett samhällsperspektiv, är detta en enorm utmaning för vården - hur ska organisationen se ut? Logopedprogrammet Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen En av de allra största utmaningarna för logopedprofessionen är att skapa extern förståelse och insikt över logopeders kunskap och praktiska färdigheter, det vill säga nyttan med att koppla på en logoped i till exempel vård och omsorg av äldre. En annan stor utmaning är glappet mellan akademi och praktik. Det är svårt att omsätta forskning till praktik bland annat på grund av att

14 14 logopeder inte kommer in i verksamheterna [inom landsting]. Studenternas intresse för forskning sjunker efter VFU då de inte upplever platserna som uppdaterade utifrån best practice- perspektiv. Just nu undersöker man möjligheten att förlänga utbildningen till 5 år istället för 4 år som idag. Man har på utbildningen vid LiU påbörjat ett arbete med så kallat Flipped Class Room med efterläsningar istället för föreläsningar. Det leder till en mer studentdriven utbildning och är även nytänkande och roligare för både studenter och lärare. Strävar efter samverkan med andra fakulteter och professioner men svårt att få till samarbeten av olika anledningar. En nyhet för hösten 2014 är införandet av en studentdriven logopedmottagning på US för att lösa problemet med bristen på VFU- platser inom regionen till Logopedprogrammets studenter. Välfärdsutmaningen äldre Äldreområdet är absolut ett arbetsområde för logopeder då många äldre får problem med kommunikation och att svälja, dock är logopeder i nuläget inte speciellt involverade i vård och omsorg av äldre. Detta på grund av att kunskapen om vad logopeder har för kompetens är bristande inom sjukvården. Denna fråga drivs på nationell nivå, fokus på att berättiga insats från logoped genom att påvisa kostnadseffektivitet vid dessa insatser. Sjuksköterskeprogrammet Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen Under 2015 till HT 2016 pågår ett förändringsarbete med utbildningens kursdokument, parallellt med IPL. Tidigare har man fått återkoppling från alumner att det saknas teori kring åldrande (och dess sjukdomar) samt akutvård i utbildningen, vilket stämmer väl överens med samhällsutmaningar. Utbildningen måste spegla verkligheten, var kommer patienten att finnas? Entreprenörskap och nytänkande är inslag som ska genomsyra utbildningen, i nuläget framför allt IPL men inslag av ny undervisningsteknik (Flipped classroom, teknik/film etc.) och Clinicum. Öppenhet för att föra in mer av dessa inslag i och med förändringsarbetet kommande år. En utmaning är de EU- direktiv som säger att 50 % av utbildningen ska vara praktik. Välfärdsutmaningen äldre Man ser stora förändringar komma, bland annat vård i hemmet med medicintekniska verktyg, multisjukdom, kroniska sjukdomar och långa vårdkontakter. Det kommer att handla mycket om prevention, egenvård och självständigt arbete men också samarbete och kännedom om andra professioners kunskap - professionen måste utvecklas. Programintegration, f.d. HEL- kurserna Utmaningar och förändringsarbete inom utbildningen Under 2015 ska upplägget för IPL- momenten förändras och utvecklas, integreringen ska ökas och fler professioner/utbildningar ska involveras (psykolog, socionom, logoped). Sedan ska KUA utökas till fler verksamheter och orter (Jönköping & Kalmar). Nya IPL ska sjösättas HT2016 Fokus är att få kunskap om andras kompetens, förbättringsarbete kommer finnas kvar. Ser entreprenörskap som nära besläktat med förbättringsarbete, handlar om att se möjligheter och göra något av dem. Äldre skulle kunna vara ett område att bygga nytänkande kring men då inom de olika programmen, i IPL ska fokus vara på team och interprofessionellt samarbete. Kulturen inom LiO ses som ett problem, ofta är kunskapen om förbättringsarbete/utveckling av nya idéer bristande och de som är drivna kommer då lite i konflikt med kulturen. Arbetsbelastning o.s.v. gör att anställda inte orkar driva idéer, vilket motverkar det IPL och HEL2 vill uppmuntra till. Intresset finns men inte tiden. Välfärdsutmaningen äldre