KLINISK FORSKNING FÖR VEM? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLINISK FORSKNING FÖR VEM? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård"

Transkript

1 KLINISK FORSKNING FÖR VEM? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård

2 KLINISK FORSKNING FÖR VEM? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård Elva av Saco:s vårdförbund ordnar en heldag om varför klinisk forskning är viktig för vården och hur vi kan göra för att förbättra dess förutsättningar. Tid: 20 maj, klockan Plats: Saco, Lilla Nygatan 14 i Stockholm Moderator: Gunilla Klingberg 9.30 Kaffe och registrering Varför ett symposium om klinisk forskning? Inledning av Hans Hjelmqvist, gruppens ordförande Fyra framgångsrika exempel på klinisk forskning Barn med läpp-käk-gomspalt vad klinisk forskning betytt för ett förbättrat omhändertagande, Anette Lohmander, professor i logopedi TIRA-projektet: Tidiga insatser vid nydebuterad RA en prospektiv multicenterstudie i sydöstra Sverige, Ingrid Thyberg, leg arbetsterapeut, med dr Brukarmedverkan i forskning hur och varför? Christina Opava, professor i sjukgymnastik Tvärprofessionell klinisk forskning inom geriatriken, Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik Frågor från publiken Lunch. Restaurang Treskillingen, Postmuseum, Lilla Nygatan Saco Vårdgruppens politik Hans Hjelmqvist, gruppens ordförande Hur säkra den evidensbaserade vården? Knut Sundell, socialråd på Socialstyrelsen, Nina Rehnqvist, ordförande i SBU:s nämnd, Olle Stendahl, professor mikrobiologi Linköping och regeringens utredare av den kliniska forskningen Diskussion, så ska den kliniska forskningen stärkas! Finn Bengtsson, riksdagsledamot socialutskottet (M), Inger Ros, vice ordförande i forsknings- och utvecklingsutskottet i Stockholms läns landsting (S), Barbro Westerholm, riksdagsledamot socialutskottet (FP), Hans Hjelmqvist, ordförande Saco Vård för klinisk forskning, Anette Lohmander, professor i logopedi, Christina Opava, professor i sjukgymnastik, Ingrid Thyberg, leg arbetsterapeut, med dr, Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik Frågor från publiken Sammanfattning av Gunilla Klingberg

3 Om Saco Vård klinisk forskning Saco Vård klinisk forskning bildades i början av 2008 med syftet att arbeta för att förbättra förutsättningarna för den kliniska forskningen. Gruppen består av elva Sacoförbund inom vårdområdet Akademikerförbundet SSR, Dietisternas Riksförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Svenska Logopedförbundet, Sveriges läkarförbund, Sveriges Psykologförbund, SRAT, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Tandläkarförbund och representerar drygt medlemmar. Nedan några exempel på aktiviteter som gruppen genomfört: Under våren 2008 formulerade gruppen ett antal krav som framfördes till Olle Stendahl i samband med hans delbetänkande om den kliniska forskningen. Statssekreterare Peter Honeth uppvaktades inför 2008 års forskningsproposition. I mars 2009 anordnade gruppen en heldag om den kliniska forskningen: Från ord till handling den kliniska forskningens utmaningar. I juli 2009 ordnade gruppen seminariet akademiker ställer den kliniska forskningen på sin spets i Almedalen. I februari 2010 uppvaktades statssekreterare Peter Honeth och gruppen fick möjlighet att framföra sin syn på hur villkoren för den kliniska forskningen kan förbättras. I maj 2010 uppvaktade gruppen riksdagens utbildningsutskott med anledning av propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (2009/10:149). I maj 2010 ordnade gruppen seminariet Klinisk forskning för vem? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård. Den här rapporten är en sammanfattning av det seminariet. Rapporten är skriven av journalisten Fredrik Hedlund. 3

4 Sverige har för få kliniska forskare Många av dem som idag har akademiska lärartjänster inom klinisk forskning är 40-talister. När de pensioneras så finns det inte tillräckligt många som kan ersätta dem, säger Hans Hjelmqvist ordförande i gruppen Saco Vård klinisk forskning. Intresset att söka sig till klinisk forskning i Sverige är lägre än på länge. Det är något som oroar gruppen Saco Vård klinisk forskning, en samarbetsgrupp mellan elva Saco-förbund med medlemmar verksamma inom vårdsektorn och preklinisk och klinisk forskning. Sammanlagt representerar gruppen drygt akademiker i Sverige. Gruppen anordnade en heldag den 20 maj 2010 för att diskutera förutsättningarna för den kliniska forskningen i Sverige under rubriken Klinisk forskning för vem? Ett symposium för patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård. Vården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Nya metoder som införs ska vara utvärderade vetenskapligt. Men det är nog så idag att vi inte klarar det uppdraget, säger Hans Hjelmqvist, ordförande i gruppen och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse. Det skulle visas flera exempel under dagen på att hans misstanke var korrekt. Hans Hjelmqvist berättar om Saco Vårds syn på klinisk forskning. Ett grundproblem är att lämpliga personer söker sig någon annanstans, menar Hans Hjelmqvist. Var tar alla som disputerar vägen? frågar han retoriskt. Många av dem som idag har akademiska lärartjänster inom klinisk forskning är 40-talister. När de pensioneras så finns det inte tillräckligt många som kan ersätta dem. Det här påverkar inte bara forskningen utan undervisningen också, säger han. Hans Hjelmqvist menar att det efter flera utredningar som alla pekar på behovet inte finns tid att vänta längre. Det är dags att göra någonting åt detta nu om vi inom en tioårsperiod ska ha tillräckligt många forskare som kan ersätta de som går i pension, säger han. En anledning till bristen på forskare kan vara strukturella problem i anställningsformen när en 4

5 person ska dela sin tid mellan forskning och kliniska arbete, menar han. Ett av problemen om man vill rekrytera personer till forskning och har en halvtidstjänst på landstinget och en halvtidstjänst inom staten är att det påverkar pensionen och en hel del andra saker, säger han. Lösningen, enligt Saco Vård, är fler så kallade kombinationstjänster. Kombinationstjänster finns främst på läkarsidan och tandläkarsidan. Vi tror att kombinationstjänster där man kan vara anställd både i en klinisk miljö och i en forskningsmiljö är nyckeln till framgång för den kliniska forskningen, säger Hans Hjelmqvist. En annan anledning till att den kliniska forskningen har svårt att hävda sig är att den ibland behandlas styvmoderligt av politiker och andra makthavare. Vid upphandlingar måste FoU-uppdraget skrivas in. När Stockholms läns landsting upphandlade vårdcentraler så tog man med själva vårduppdraget, men inte FoU-uppdraget, och då får man jätteproblem, säger Hans Hjelmqvist. Det kan bero på okunskap, men också på en missriktad besparingsvilja, menar Hans Hjelmqvist. Den kliniska forskningen är en förutsättning för en god kvalitet i hälso- och sjukvården, därför kan en minskad klinisk forskning leda till sämre hälso- och sjukvård, säger han. Jag förstår inte att man inte ser sambandet mellan en framgångsrik forskning och en framgångsrik klinik, säger han. Socialtjänstens insatser sällan utvärderade Det mesta som görs inom socialtjänsten är odokumenterat, ingen vet om det fungerar eller inte. Det finns i princip inga kliniskt verksamma forskare inom disciplinen socialt arbete. Här finns ett gigantiskt glapp jämfört med hälso- och sjukvården, säger Knut Sundell, socialråd på Socialstyrelsen. Socialtjänsten i Sverige omfattar en miljon människor som får insatser årligen, alltifrån från barn till äldre. Det är en gigantisk verksamhet, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd på Socialstyrelsen. Men väldigt lite av det som görs inom socialtjänsten och annat socialt arbete är utvärderat och visat om det har någon effekt eller inte. Det finns väldigt få kliniska forskare inom området, de flesta befinner sig på akademiska institutioner och väldigt få ägnar sig åt att utvärdera 5

6 effekterna av befintliga insatser, berättar Knut Sundell. Han och hans kollegor på Socialstyrelsen har granskat samtliga strax över svenska doktorsavhandlingar inom området socialt arbete mellan 1997 och 2006 och undersökt hur många som var effektutvärderingar med en kontrollgrupp. Resultatet är skrämmande. Totalt var det fyra procent. Det är ingen uppmuntrande siffra för nästa generations forskare att ta vid. Här har vi ett gigantiskt behov av att utveckla olika former av forskarutbildning och handledarstöd för de som är intresserade, säger han. På samma sätt har han granskat socialtjänstens öppenvårdsarbete mot barn och ungdomars psykiska ohälsa och hittat 103 interventioner som genomförts. Av dessa 103 är det nio som är utvärderade och kan visas vara effektivare än den metod som de jämfört med. Här finns alltså ett stort etiskt dilemma i att man inte prioriterat den här typen av forskning under så lång tid, säger Knut Sundell. På ett liknande sätt brister Sveriges skolor när det gäller att dokumentera och utvärdera sina metoder, berättar han. Två av tre metoder som skolor anger att de använder rena hitta-på-metoder. Det är deras egna uppfinningar, säger han. Vi kan utgå från att de inte är dokumenterade så att de kan överföras och användas på någon annan skola om de nu skulle vara effektiva, vilket de ju kan vara, men det vet vi inte. Knut Sundell är mycket bekymrad över att så lite av det som görs här i Sverige faktiskt också är undersökt här. Särskilt i jämförelse med den medicinska forskningen där det kan antas att samma behandling fungerar ungefär lika bra i Sverige som i USA. Men när det gäller sociala interventioner så är inte det en självklarhet. Vi har fått allt fler exempel på att överföringen av en metod från en kontext till en annan inte alls är självklar där det som fungerar på ett ställe inte alls behöver fungera på ett annat, säger Knut Sundell. Det ställer ju extra stora krav på att man faktiskt bedriver klinisk forskning och gör effektutvärderingar också i vårt land utifrån våra förutsättningar, säger han. Minst var fjärde klinisk studie är för dåligt gjord Ett stort problem inom den kliniska forskningen inom medicinen är den bristande kvaliteten. Tyvärr bedrivs det mycket dålig forskning. Minst 25 procent är så dålig att det inte är någon nytta med den, säger Nina Rehnqvist, ordförande för SBU. Inom hälso- och sjukvården är klinisk forskning vanligt förekommande och det finns en stark önskan om att alla insatser ska vara väl undersökta och evidensbaserade, men sanningen är att det är långt ifrån verkligheten. Inom de bästa disciplinerna, som är vissa delar av internmedicinen och delar av cancervården, så kommer man upp i 50 procent av de åtgärder man gör som är undersökta och har ett evidens- 6

7 baserat underlag. De resterande 50 procenten kan vara rätt åtgärder, men det vet vi inte, säger Nina Rehnqvist, professor och ordförande för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Den statliga myndigheten SBU har till uppgift att granska det vetenskapliga underlaget för medicinska åtgärder och avgöra vilka som ska användas och vilka som inte bör användas i den svenska sjukvården. Det kallas evidensbaserad medicin och är ett relativt nytt begrepp, berättar Nina Rehnqvist. Det myntades så sent som på 1990-talet, säger hon. Det går till så att myndighetens experter systematiskt går igenom all litteratur som finns inom ett visst område. Först får de bara läsa de vetenskapliga artiklarnas avdelningar för material och metoder, men inte resultaten eller vem som har skrivit artikeln, för att avgöra vilka studier som har sådan kvalitet att de går att använda för att dra slutsatser ifrån och vilka som inte går att använda. Man ska alltså ta hänsyn till all litteratur oavsett vad man har för förutfattade meningar, säger Nina Rehnqvist. Metoden uppfanns av den brittiske professorn Archibald, Archie Cochrane, som även givit namn åt Cochrane Collaboration det världsomspännande samarbete för evidensbaserad medicin som på samma sätt som SBU granskar det vetenskapliga underlaget för medicinska interventioner. Man blir ofta förvånad när man gör sådana här genomgångar. Det är många saker som man tror sig veta och som man tror sig ha väldigt starka underlag för som faktiskt inte håller när man gör den här granskningen, säger Nina Rehnqvist. Nina Rehnqvist, professor och ordförande för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, berättar om evidensbaserad medicin. En annan sak som förvånar Nina Rehnqvist efter dryga sju år vid SBU är den bristande kvaliteten i många kliniska studier. Tyvärr så bedrivs det mycket dålig forskning. Studierna är inte upplagda så att de kan ge svar på frågan som ställs och det om något är oetiskt. Forskarna utsätter patienterna för alla möjliga saker, och även om det kanske inte är farligt så innebär det ett omak att ställa upp på prover och så vidare. Det är alltid minst 25 procent som är så dålig forskning att det inte är någon nytta med den, säger hon. För att skapa större fokus på klinisk forskning och möjliggöra en högre kvalitet i den kliniska forskningen föreslår Nina Rehnqvist, och den delegation som hon varit ordförande för som på regeringens uppdrag arbetat för att stärka samverkan inom den kliniska forskningen, en forskningsfond för behandlingsforskning. Tanken är att den ska finansieras av staten och landstingen med möjlighet att kanalisera medel från näringslivet för att främja klinisk forskning av stort intresse för hälso- och 7

8 sjukvården, som idag inte prioriteras av industrin eller via de traditionella vägarna för forskningsmedel. Det skulle kunna handla om sådant som nya stamcellsterapier eller head-tohead -jämförelser av olika terapier, men även utvärdering av diagnostiska metoder eller användningen av befintliga läkemedel eller behandling av väldigt små patientgrupper. Behandlingsforskningsfonden tror jag är tricket för att få dit forskarna, säger Nina Rehnqvist. Forskarna är som tjuvar, de går dit pengarna är, säger hon. Klinisk forskning lönar sig Satsningar på klinisk forskning är en god samhällsekonomisk investering. Det kan flera studier visa. Samtidigt gäller det för Sverige att använda befintliga medel smart. Det går att göra klara förbättringar i användandet av de forskningsmedel som vi redan har, säger Olle Stendahl, regeringens utredare av den kliniska forskningen. Klinisk forskning är dyrt. Läkemedelsföretagen brukar tala om att det kostar 5-10 miljarder att ta fram ett nytt läkemedel, men även mindre och enklare studier kostar pengar. I genomsnitt kostar en vetenskaplig publikation på det medicinska området 1-2 miljoner kronor, säger Olle Stendahl, professor vid Linköpings universitet och regeringens utredare av den kliniska forskningen. Han menar därför att forskarsamhället måste se till att använda de pengar de får på ett bättre sätt än vad som alltid sker nu. Som SBU-rapporterna visar det mesta är skit och det kostar ändå 1-2 miljoner. Det är mycket pengar som kanske inte används på ett effektivt sätt, säger han. Men trots det går det att visa att det lönar sig att satsa pengar på klinisk forskning. Olle Stendahl visar resultat från studier från USA och Australien som pekar på att pengar satsade på klinisk forskning fås tillbaka många gånger om. Ett något mer sansat resultat visar en ny brittisk undersökning. Den senaste studien som är gjord på detta visar en procentig återbäring på investerat kapital inom hjärt-kärlområdet och psykiatrin. Det är ändå en extremt god samhällsekonomiskt investering, säger Olle Stendahl. Olle Stendahl, regeringens utredare av den kliniska forkningen. 8

9 Den svenska kliniska forskningen har halkat efter i Norden. Olle Stendahl visar en sammanställning av forskning publicerade mellan 2003 och 2007 av forskare vid de nordiska universitetssjukhusen. Även om svenskarna publicerar flest artiklar så blir de inte citerade i lika hög utsträckning. Medelciteringsfrekvensen ligger klart lägre för svensk forskning jämfört med dansk. Vi är lite bekymrade nu inom svensk forskning eftersom lillebror Danmark faktiskt är starkast. De har ett högre genomslag för sin forskning, säger Olle Stendahl. Ska det behöva vara på det här viset? frågar han retoriskt. Självklart inte är det givna svaret, men vad krävs för att ändra på situationen? Det handlar inte alltid bara om mera pengar, säger Olle Stendahl. Han kan visa att länder som Storbritannien, Danmark och USA har haft en nationell strategi och en prioritering av sin hälsoforskning. Forskningsråden i dessa länder har också haft ett tydligare hälsoforskningsansvar. Något som också är på väg att införas i Sverige. Från och med i år har Ämnesrådet för medicin och hälsa ett liknande ansvar, säger Olle Stendahl. Han kan även visa att svensk klinisk forskning faktiskt har fått en mycket kraftig ekonomisk förstärkning under de senaste åren. Medicinområdet har till exempel mer än fördubblat sina årliga forskningsmedel från Vetenskapsrådet mellan 2005 och 2009 från 500 miljoner kronor till över en miljard. Ändå halkar Sverige efter i betydelse. En förklaring kan vara att universitetssjukhusen inte verkar prioritera forskningen. Om man nu tycker att evidens är viktigt att ta fram inom vården så tycker man ju att universitetssjukhusen verkligen borde satsa på forskningen, säger Olle Stendahl. Men han kan visa att de svenska universitetssjukhusen bara satsar mellan 4,5 och 7,5 procent av sin omsättning på forskning och utveckling. Det är ju skamligt lågt i en verksamhet som borde vara forskningsintensiv och är så forskningsberoende. Jämför man med företag så satsar ju de procent av sin omsättning på forskning. Jag tror att man måste höja de här siffrorna, säger han. De viktigaste åtgärderna som behöver göras för att underlätta och förbättra för svensk klinisk forskning kan enligt Olle Stendahl summeras till fyra. Det handlar om att förtydliga universitetssjukhusens ansvar för helhetsbilden sjukvård-utbildning-forskning, det handlar om bättre infrastruktur med bland annat register och biobanker, det handlar om bättre möjligheter att implementera ny kunskap i vården och, kanske viktigast; förstärka rekryteringen och se till att det finns tydliga karriärvägar och incitament för forskare. Inte minst när det gäller den sista punkten har fackförbunden en viktig roll och ett ansvar, menar Olle Stendahl och blir lite kritisk. Men där tycker jag inte att ni har tagit det ansvaret. Forskningsperspektivet och forskarkarriären har fått stå tillbaka för andra intressen, säger han. 9

10 Fyra framgångsrika forskningsprojekt: Från operation av gomspalt till Alzheimerdiagnostik Genuint vårddrivna kliniska forskningsprojekt kan handla om så mycket mer än de industridrivna läkemedelsutvärderingarna. Det illustrerades väl av de fyra exempel på framgångsrik klinisk forskning som presenterades under Saco Vårds symposium om klinisk forskning. Först ut var Anette Lohmander, professor i logopedi vid Karolinska institutet, som berättade om en satsning på en stor internationell multicenterstudie av operationsmetoder för barn som föds med läpp-, käk- och gomspalt. Den kirurgiska behandlingen har som målsättning att ge ett så bra tal, utseende och välmående som möjligt. Men alla blir inte bra. Till exempel har 25 procent avvikelser i talet i förskoleåldern och procent har det fortfarande som 19-åringar. Operationsmetoderna som används är många och ofta dåligt dokumenterade och ingen vet vilken metod som fungerar bäst vid vilka missbildningar. Anette Lohmander berättar att man vid en kartläggning för cirka tio år sedan av Europas dåvarande totalt 201 behandlingsteam fann att de använde 194 olika operationsmetoder. Dessa metoder var inte valda på grund av evidens ifrån klinisk eller annan forskning utan på grund av den uppfattning som den aktuelle plastikkirurgen råkade ha, säger Anette Lohmander. Orsaken till att metoderna är så dåligt undersökta beror till stor del på vissa inbyggda svårigheter i själva problembilden. Trots att läpp-, käk- och gomspalt räknas till de vanliga missbildningarna då det drabbar cirka en av 500 nyfödda så är det en relativt liten patientgrupp, vilket gör att det på kort tid är svårt att få ihop tillräckligt många patienter. Sedan tar det upp till 20-årsåldern innan ansiktet vuxit färdigt vilket påverkar både talet och utseendet. Det innebär att det krävs en mycket lång uppföljningstid för att kunna utvärdera resultatet när det gäller utseende och tal. I slutet av 1990-talet var Anette Lohmander med och startade Scandcleft en randomiserad, klinisk studie av påverkan på talutveckling och tillväxt beroende på typ av operation av gommen. Det är en, i huvudsak, skandinavisk multicenterstudie som omfattar 450 barn i fem länder vid tio behandlingscentra. Sverige medverkar med tre centra Göteborg, Linköping och Stockholm. Just Skandinavien är särskilt väl lämpat för att bedriva den här studien i berättar Anette Lohmander eftersom här finns en tradition att följa upp och dokumentera patienterna under hela uppväxten som möjliggör den långa studieuppföljningen. För trots att studien startades i slutet av 90-talet dröjer det fortfarande till 2012 innan de första resultaten kan hämtas ut ur den. 10

11 I Linköping har man byggt upp ett kliniskt register för att följa hur det går för patienter som fått diagnosen reumatoid artrit, berättar Ingrid Thyberg, leg arbetsterapeut och medicine doktor vid Länskliniken för reumatologi vid universitetssjukhuset i Linköping. Genom att följa patienterna och samla in mängder med data, från genetik till delaktighet i samhället, kan de utvärdera hur det går för patienterna på flera olika plan. De följer nu två olika kohorter. Den ena omfattande 320 patienter startade 1996 och den andra med 536 patienter startade tio år senare. Den första kohorten har givit upphov till en mängd intressanta resultat. Till exempel kan forskarteamet visa att sjukdomsaktiviteten sjunker omgående när patienterna får sin diagnos och börjar behandlas och halveras i princip under de följande åtta åren. Men patienternas funktionsnedsättning minskar bara under den första tiden och stiger sedan igen och är efter åtta års behandling högre än vid behandlingsstart. Genom att titta på undergrupper kan de se att de patienter som hade hög funktionsnedsättning vid inkludering fortsätter att ha det och den förvärras. Trots den tidiga insatsen och trots vårt multiprofessionella omhändertagandet så har vi 36 procent av våra patienter som ändå har ganska mycket funktionshinder kvar, säger Ingrid Thyberg. Anette Lohmander, professor i logopedi vid Karolinska institutet. Hittills har forskningen kring det kliniska reumatikerregistret i Linköping resulterat i sju avhandlingar och 22 originalpublikationer. Det handlar om sådana saker som markörer för att tidigt hitta riskpatienter, handfunktionen och effekten av olika hjälpmedel, sjukfrånvaro, direkta och indirekta kostnader, skapande av beslutsstöd och intervjustudier om smärta och delaktighet i samhället. Nu börjar också data komma fram från den andra kohorten som visar att signifikant fler patienter läkemedelsbehandlas direkt vid diagnos idag jämfört med för år sedan. Detta resulterar i signifikant lägre sjukdomsaktivitet, mindre smärta och större aktivitetsförmåga. Men forskningsprojektet har även haft en annan positiv effekt. Tidig diagnos och multiprofessionell behandling blev vår modell på kliniken även efter vi slutat inkludera patienter till studierna. Det har en direkt positiv effekt för patienterna, säger Ingrid Thyberg. Ett annat projekt handlar inte så mycket om direkt klinisk forskning som hur den kliniska forskningen ska styras. Det är Christina Opava, professor i sjukgymnastik vid Karolinska institutet, som berättar om projektet Brukarmedverkan i forskningen. Det handlar om patienter som medverkar i forskningen, inte som försökspersoner utan som 11

12 likvärdiga deltagare i planering, genomförande och utvärdering av forskningen. Man kan ju undra vad en professor i sjukgymnastik har med detta att göra, men jag medverkar i egenskap av brukare eftersom jag har egen erfarenhet av reumatoid artrit sedan mer än 30 år tillbaka, säger hon. Via Reumatikerförbundet har Christina Opava blivit medlem i styrgruppen för projektet och dessutom vice koordinator i Reumatikerförbundets forskningsprojekt Combine som ska forska på inflammationssjukdomar och har ett krav på brukarmedverkan. Varför ska man då ha patienter med i styrningen av klinisk forskning? Jo, för att de som forskningen verkligen berör ska få bättre inflytande och bättre kunskap och bättre kunna dra nytta av forskningsresultat snabbare än vad som sker idag, säger Christina Opava. Brukarrepresentanten kan fungera som ambassadör för forskningen, kan hjälpa till med insamling av forskningsmedel och spridning av resultaten, berättar hon. Många patientföreningar har även fonder från vilka de delar ut forskningsmedel. Det blir allt vanligare att de kräver att själva få vara med och bestämma över vart dessa pengar ska gå. En väl insatt patient/brukare kan vara nog så värdefull i bedömningen av vilken forskning som ska få pengar och kunna göras, menar Christina Opava. Reumatikerförbundet till exempel delar ut tio miljoner varje år från sin forskningsfond. De kräver numera en populärvetenskaplig version av varje ansökan för att det ska vara lättare för brukarrepresentanten att bedöma nyttan av forskningen, säger hon. Men det är inte vilka patienter som helst som sitter och bedömer ansökningarna. Christina Opava berättar om en ganska krävande rekryteringsprocess där motivation och intresse, tid och ork, engelskakunskaper och förstås erfarenhet av kronisk sjukdom granskas. Många är kallade, men få blir utvalda, säger hon. De utvalda får sedan gå en tre-dagars grundutbildning och sedan fortlöpande vidareutbildning en dag om året. Brukarna får bland annat lära sig om forskningsetik, vad forskning är och hur det fungerar i praktiken, kommunikation om hur man är personlig utan att bli privat och så vidare. Christina Opava, professor i sjukgymnastik vid Karolinska institutet. Hittills har vi utbildat 50 forskningspartners, säger Christina Opava. 12

13 Vid Sektionen för klinisk geriatrik vid Karolinska institutet ansvarar Lars-Olof Wahlund för den kliniska demensforskningen. Han är professor och överläkare och huvudhandledare åt fyra doktorander och bihandledare åt fyra andra. Dessutom finns det fyra stycken forskare som gör sin postdok på sektionen. Demens är idag en stor folksjukdom. Det finns cirka demenssjuka i Sverige och cirka nyinsjuknar varje år. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som står för cirka 60 procent av alla sjukdomsfall. I början är det väldigt svårt att skilja olika demenssjukdomar åt. Därför är diagnostiken viktig. Det är väsentligt att ha en bra, avancerad och effektiv diagnostik, säger Lars-Olof Wahlund. Ännu finns ingen botande behandling mot Alzheimers sjukdom. Men hoppet är att vi inom en inte allt för lång tid ska ha det. Den dagen det kommer en botande behandling blir diagnostiken mycket väsentlig eftersom detta är en kroniskt progredierande sjukdom. Om man inte sätter in behandling som stoppar sjukdomsprocessen så förstörs ju hjärnan, säger Lars-Olof Wahlund. Därför har Lars-Olof Wahlund siktat in sin forskning på att finna nya diagnostiska metoder. Idag ställer man diagnosen med hjälp av diagnostiska kriterier som baserar sig på den kliniska undersökningen. Och den baseras i sin tur väldigt mycket på den kliniska sjukdomshistoriken. Så här har man gjort i år. Så vi har inte kommit särskilt långt när det gäller att på ett effektivt sätt fastställa diagnosen. Behovet av diagnostiska markörer är jättestort, säger han. Lars-Olof Wahlund, professor och överläkare vid Karolinska institutet. Forskargruppen är multidisciplinär och består förutom av enstaka doktorer bland annat av civilingenjörer, biokemister, fysiker, psykologer och logopeder. Lars-Olof Wahlund berättar att de forskar efter några huvudspår som dels handlar om avbildande metoder där de på olika sätt fotograferar hjärnan och har hittat sätt att förutsäga vilka som har högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Dels om mätningar av blodflöden i hjärnan och dels om olika typer av markörer i ryggmärgsvätskan som också kan hjälpa till att förutsäga vem som kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom. Ett annat av de multidisciplinära forskningsprojekten som han lyfter fram handlar om språkliga störningar som diagnosmetod där ett kriterium var att räkna upp månadernas namn framoch baklänges. Det är ett tidigt, tidigt tecken på Alzheimers sjukdom om man inte klarar det. Man klarar det framlänges, men inte baklänges. En mycket enkel, men effektiv metod, säger Lars-Olof Wahlund. 13

14 Debatt utan heta känslor Den avslutande debatten om klinisk forskning bjöd inte på några större kontroverser. Alla var överens om att klinisk forskning behövs, att utvecklingen går åt fel håll och att det är dags att göra något åt det. Saco Vårds seminarium om klinisk forskning avslutas med en debatt med en panel bestående av; Finn Bengtsson, riksdagsledamot socialutskottet (M), Inger Ros, vice ordförande i forsknings- och utvecklingsutskottet i Stockholms läns landsting (S), Barbro Westerholm, riksdagsledamot socialutskottet (FP), Hans Hjelmqvist, ordförande Saco Vård för klinisk forskning, Anette Lohmander, professor i logopedi, Christina Opava, professor i sjukgymnastik, Ingrid Thyberg, leg arbetsterapeut, med dr och Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik. De flesta var överens om det mesta och de heta känslorna uteblev. Här presenteras ett urval av frågorna som diskuterades. Barbro Westerholm tar upp tråden om statliga forskningsmedel som används för att finansiera undermålig forskning. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man följer upp hur forskningsmedel används därför att kvaliteten på det som har gjorts väl inte alltid har varit så hög. Och nu blir det Vetenskapsrådets krav på ansökningarna för att få de här pengarna, säger hon och fortsätter. Jag skulle vilja fråga Nina Rehnqvist vad det var för fel på den forskning som ni i SBU inte anser duger? Ja, de hade för få patienter, det var för kort uppföljningstid, de var inte representativa till exempel, svarar Nina Rehnqvist. De borde inte ha fått pengar egentligen? frågar Barbro Westerholm. Nej, svarar Nina Rehnqvist. Det borde ju de som beviljar anslag vara upplärda på att kontrollera för då hade ju pengarna kunnat användas till de verkligt bra projekten, med fullfinansiering, säger Barbro Westerholm. Vi politiker har ju också varit dåliga på att följa upp, både på nationell nivå och på regional nivå, hur resurserna används. Vi håller på att diskutera hur vi ska få fram forskningsbokslut där vi ska kunna se vad pengarna går till. Det är vår möjlighet att hjälpa forskningen att styra 14

15 resurserna åt rätt håll, säger Inger Ros. Jag anser också att det är viktigt att följa upp resurserna som sätts av så att de kanaliseras ner till den riktiga kliniska forskningen, säger Finn Bengtsson. Lars-Olof Wahlund tar upp den allt kärvare ekonomin inom sjukvården som sätter käppar i hjulet för den kliniska forskningen. Förr fanns det på ett universitetssjukhus lite utrymme att göra lite extra. Den här slimningen som har skett de senaste åren har ur den synpunkten varit förödande för den kliniska forskningen. Det är allt svårare att få till forskningssamarbeten, säger han. Lars-Olof får medhåll av Christina Opava. Jag håller på att starta en stor multicenterstudie med stöd av Vetenskapsrådet inom en angelägen behandling som används mycket, men där evidensen inte är tillräcklig. Men sjukvården är nu så slimmad att vi inte får använda sjukgymnaster med mindre än att vi hyr in personal som kan ersätta dem. Det innebär att vi måste få ihop så mycket pengar för att köpa loss de här människorna att det blir ohållbart. Ingen anser längre, även om de arbetar på ett universitetssjukhus, att detta skulle kunna ingå i deras tjänst. Det tycker jag är bekymmersamt, säger hon. Lars-Olof Wahlund har samma erfarenhet. Jag kan se en nedåtgående spiral när det gäller den kliniska forskningen ur akademisk synpunkt. Vi har pengar för forskningen, men vi får inte loss personerna, de får inte ledigt för det finns inga ersättare till dem, säger han. Finn Bengtsson försöker förklara landstingens ökade kostnadsmedvetenhet som försvårar för forskningen. Landstingen sitter i en väldigt svår sits. De ska följa kommunallagen om budgetbalans och sedan i andra hand hälso- och sjukvårdslagen om att erbjuda en lika och rättvis vård. Hur ska man då mäkta med att även tänka på forskningsansvaret, säger Finn Bengtsson. Jag är inte främmande för att reformera landstingen, men gör man inte det måste man Hans Hjelmqvist och Anette Lohmander deltog i paneldebatten. skapa en incitamentsstruktur som gör att landstingspolitikerna kan, vill och vågar värna forskningen. Det har de inte idag, säger han. Jag är inte lika pessimistisk som du, säger Nina Rehnqvist. Det kanske är rätt som du säger att två lagar krockar, men hälso- och sjukvårdslagen är väldigt stödjande, den säger att man ska skapa hälsa och 15

16 man ska göra det inom ramen för de resurser som man har. Om man övergår från cost-effectiveness -tänkandet till värdebaserad vård, det vill säga hur mycket nytta gör man för de resurser man har och att man följs upp på det istället för om man håller budgeten så blir det lättare att jobba enligt skyldighetslagstiftningen, det vill säga göra så gott man kan istället för att göra det lilla man måste, säger Nina Rehnqvist. Jag skulle önska att det var så som du säger, men det finns inget forskningstänk. Landstingen tänker först och främst på budgeten, sedan på mer rättvis vård och sist på forskningen. Det kommer alltid som sista punkt på agendan. Vi måste ändra på det tänkesättet, säger Finn Bengtsson. Då hettar debatten till en aning när Inger Ros bryter in. Nu blir det lite partipolitiskt, du utmanar nästan till det. Jag är inte heller lika pessimistisk som du och absolut inte lika övertygad som du om att inte landstingen ska ha ett forskningsansvar. Jag tycker att du ger en väldigt orättvis bild av landstingens jobb, säger hon. Men politikerna var ändå överens om att den kliniska forskningen behövs och att det behövs större fokus på hur den ska finansieras och bedrivas på ett optimalt sätt. Inger Ros, Finn Bengtsson och Barbro Westerholm. Det behövs satsningar på klinisk forskning. Hela den här dagen har visat det och dessutom har den visat att utvecklingen går åt fel håll. Men samtidigt känns det bra att diskussionen inte bara har handlat om mer resurser utan att det faktiskt också handlar om hur man tar hand om de resurser man har, säger Inger Ros. Finn Bengtsson fyller på: Vi befinner oss just nu, för klinisk forskning, i ett mycket intressant läge. Det har avgivits en klok och omfattande utredning och sedan har delegationen bearbetat frågan efter det. Och politikerna ska nu besluta om en ny forskningsproposition. Det är alltså precis rätt tid att ta den här diskussionen och det är precis rätt tid för de fackliga organisationerna att engagera sig. Och vi politiker måste få ha den här diskussionen som vi har nu. Det handlar inte om vem som vinner valet, för oavsett vilka det blir så kommer det bli ett tungt krav på att de ska komma fram med en proposition för klinisk forskning, säger han. 16

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Inspiration mat och motion!

Inspiration mat och motion! Friskvården i Värmland inbjuder till nationell konferens Inspiration mat och motion! Konferensen är en start på Ett friskare Sverige som sätter fokus på goda matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12

Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar. redovisning av läget 2000-12-12 Demokratiklausul i SACO-förbundens stadgar redovisning av läget 2000-12-12 SACO:s ordförandekonferens, bestående av ledande företrädare för de 26 SACOförbunden, beslöt i mars 2000 att ge SACO-styrelsen

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 för Centrala Sacorådet i Stockholms läns landsting.

Verksamhetsberättelse 2013 för Centrala Sacorådet i Stockholms läns landsting. Verksamhetsberättelse 2013 för Centrala Sacorådet i Stockholms läns landsting. Centrala Sacorådet i Stockholm läns landsting (SLL) är ett lokalt samverkansorgan för förbund anslutna till Saco vars medlemmar

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Nivå ett Nivå två Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Skånes universitetssjukvård Hälsoenheten Patientsäkerhet Jämlik vård Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Inför legitimation för kuratorer snarast

Inför legitimation för kuratorer snarast Inför legitimation för kuratorer snarast Debatt Expressen 2015-04-20 11:05 En utskrift från Expressens nätupplaga Expressen.se Alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-21 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsgrummet,

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev maj 2012. Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev maj 2012. Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev maj 2012 Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB Förord Cancervården i Sverige fungerar bra om man gör en internationell jämförelse och vi har höga överlevnadstal.

Läs mer

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer