En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun"

Transkript

1 En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun

2 Utges av Kungsbacka kommun och Region Halland Juli 2013 Författare: Fabian Ausmark, Erik Nylander, Jesper Lesseur Björnek, Simon Granerus, Angelica Bjusen, Embla Jansson, Celia Wiik, Elin Gustafsson, Moa Persson, Alice Öberg, Evelina Tjernberg 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Information... 7 Om alla får information, uppstår ingen depression!... 7 Region Halland en hemsida för alla ett nummer nära dig!... 9 Brist med list Ska man droga? Nä, det var en dum fråga! Sjukvård Vill du ha lappen? Nej, jag har appen! Lathunden sjukvårdens bästa vän En trygg, lojal vårdcentral Fiffig feed-back Samma journalsystem, inga problem Räddaren i nöden kuratorer är fler än Ungdom, med rätt att prata Bättre miljö på BUP, då går livsglädjen upp! Stress Hantera stress, minska studiepress Lossa ditt bagage med hjälp av massage SOS här behövs hjälp mot stress

4 Skola Acceptans, tolerans bildar allians Kunskap för Livet Det dolda datateket Om barnen är få, då blir problemen små! En morfar om dagen är bra för magen Välkommen tillbaks till skolan, dags att våga! Häxor ger läxor Kamrat ge oss bättre mat Arbete Lätt som en plätt att anställa rätt Mer unga till er klunga Fritid och Övrigt Läger äger! Alla har rätt till fritid Sport + Press = Stress Busskort wants to be free Aktiv ungdom söker Lägenhet sökes: för Unga Avslutning

5 3

6 Vi klarade alla anställningsintervjun, nu är vårt uppdrag att fixa vår kommun Inledning Vi kommunutvecklare vill frälsa, alla er Kungsbackabors hälsa Ingen ska vara sjuk, vi vill inte heller ha nåt alkoholmissbruk Att fixa bättre sjukvård, blir vårt slutackord "Vad behöver Kungsbacka kommun och Region Halland göra, förändra och förbättra för att barn och unga ska må bra i Kungsbacka?". Det var denna frågeställning vi, elva ungdomar mellan år, alla bosatta i Kungsbacka kommun, fick i uppdrag att svara på under tre veckor sommaren En mycket viktig uppgift enligt oss, då den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat i hela Halland de senaste tjugo åren. Dags att göra någonting åt saken! Därför kommer vi i denna rapport att presentera ett antal olika förslag och åtgärder som vi tror kommer att förbättra hälsan hos kommunens yngre invånare, såväl på kort som lång sikt. Förslagen grundar sig i de brister och förbättringsområden som vi har funnit genom ett intensivt arbete, där vi har tagit del av information från rapporter, intervjuer samt studiebesök. 4

7 Metod För att vi skulle kunna identifiera problem, bilda egna åsikter och hitta lösningar som mynnade ut i denna rapport, var vi under arbetets gång tvungna att fördjupa oss i Kungsbacka kommuns och Region Hallands pågående hälsoarbete. Detta genom en rad olika tillvägagångssätt som alla var kopplade till barn och ungas hälsa, vilka det går att läsa om nedan: Föreläsningar & Workshops Vi fick utökad kunskap om Kungsbackas och Region Hallands pågående arbete för att förbättra invånarnas hälsa tack vare en föreläsning med hälso/folkhälsoutvecklare. Genom en workshop fick vi insikt om hur kommunen jobbar gällande genusfrågor. Via kommunens LAST'Nutvecklare, fick vi veta mer om det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande rådet, BRÅ, berättade om arbetet för att förhindra kriminalitet inom kommunen och vi fick information om barnkonventionen. Intervjuer med representanter från olika vårdinstanser i Kungsbacka kommun. Vi kommunutvecklare träffade representanter från två vårdcentraler, ungdomsmottagningen, närakuten, specialpedagogiskt centrum samt barn- och ungdomspsykiatrin. Tack vare dessa möten samlade vi på oss mer information gällande både den fysiska, men också den psykiska hälsan hos barn och unga i kommunen. Vi frågade även var och en av de intervjuade vad de trodde var det största problemet, kopplat till vår frågeställning. Svaren använde vi sedan som inspiration då vi skrev rapporten. Intervjuer med politiker Vi intervjuade kommunstyrelseordförande Per Ödman från Moderaterna, Kungsbackanämndens ordförande Ulrika Jörgensen från Moderaterna, folkhälso- och fritidsnämndens ordförande Kjell- Åke Andersson från Moderaterna, kommunalråd Eva Borg från Socialdemokraterna och Kungsbackanämndens vice ordförande Maud Lanne från Socialdemokraterna. Tack vare dessa möten fick vi en uppfattning om hur politikerna upplever situationen för barn och unga i kommunen samt de prioriteringar och satsningar som görs för ungas välbefinnande. Studiebesök och observationer Vi gjorde även observationer hos flera olika vårdinstanser, Kungsbacka vårdcentral, Husläkarna i Kungsbacka, ungdomsmottagningen samt barn- och ungdomspsykiatrin. Vi ringde även till sjukvårdsupplysningen. Vi använde dessa tillfällen till att utvärdera bemötande, miljö, placering och så vidare. 5

8 Enkät 126 personer i åldrarna 6-25 år svarade på den enkät som vi konstruerade och delade ut på olika platser inom kommungränsen. Frågorna var kopplade till både psykisk och fysisk hälsa och gav oss inspiration och belägg då vi skulle författa rapporten. 6

9 Om alla får information, uppstår ingen depression! Information Information till klasser med funktionsnedsatta elever Många barn och unga vet inte hur de ska hantera klasskamrater med funktionsnedsättningar, vilket leder till fördomar. Vårt förslag är att tydligt informera eleverna om olika funktionsnedsättningar för att förebygga fördomar, kränkningar och mobbning. Utförande: Tydlig information ges av exempelvis personen själv, annan anhörig eller inhyrd personal. När ett barn eller en ungdom med speciella behov börjar i en ny klass kan det vara svårt för resten av gruppen att förhålla sig till personen i fråga. Vi tror att fördomar mot personens funktionsnedsättning leder till kränkningar och mobbning. En elev som utsätts för mobbing och/eller kränkningar mår dåligt. Det är än mer skadligt att bli kränkt för något man själv är oförmögen att förändra som en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Vissa psykiska tillstånd gör det svårt att veta hur man ska bete sig i en social situation. Detta kan leda till att klasskamrater tar illa upp av stötande kommentarer och dylikt ifall de inte har fått information att det har med individens funktionsnedsättning att göra och därmed är ohjälpligt och ej illa menat. På grund av detta anser vi att det är viktigt att informera klassen om hur man bäst bemöter personens behov, om det är så att personens funktionsnedsättning påverkar resten av klassen. 7

10 Region Halland en hemsida för alla Anpassa Region Halland hemsida till ungdomar Region Hallands hemsida passar inte för ungdomar. Uppdatera hemsidan så den blir lämplig för alla. Vi tycker att Region Hallands hemsida enbart är anpassad för vuxna, språket är avancerat och designen är gammalmodig. Region Halland bör göra om eller uppdatera hemsidan. Enligt Mål och strategier för Region Halland av Regionfullmäktige står det Den information som ges till patienterna ska vara individanpassad och begriplig. Hemsidan bör bli enkel att manövrera och lättförståelig så alla förstår innehållet. 8

11 ett nummer nära dig! Information om sjukvårdsupplysningen måste ut. Det finns för lite information om sjukvårdsupplysningen. Gör mer reklam för sjukvårdsupplysningen. Utförande: Skicka ut kylskåpsmagneter och klistermärken att sätta på telefonen där det står lite kort information om sjukvårdsupplysningen och även telefonnumret. På klistermärkena och kylskåpmagneterna kan de även kortfattat stå information om när du skall ringa Dessa två reklamprodukter är ett effektivt sätt att sprida information då de kan placeras på ställen där man ofta tittar, t.ex. på kylskåpet och telefonen. Ökas informationen om sjukvårdsupplysningen kan onödiga besök till vårdcentralen förhindras då råd kan ges angående vart du bör vända dig, eller om det endast krävs vila för att bli frisk. Detta lönar sig både ekonomiskt för sjukvården i Region Halland och för de patienter som inte behöver besöka en vårdcentral i onödan. 9

12 Brist med list Bättre information om listning Problemet: Problemet är att en stor del av ungdomarna idag inte vet att det går att lista om sig och byta vårdcentral. Lösningen är att vårdcentralerna sätter upp stora affischer i sina väntrum som informera om att det går att byta vårdcentral. Ett komplement till detta är att sätta upp affischer om listning på toaletterna på respektive vårdcentral. Vi gjorde en enkät där vi tillfrågade unga och barn om hälsofrågor. En av frågorna handlade om listning, utav de 125 tillfrågade personerna svarade 69 att de inte vet om det går att byta vårdcentral, 5 svarade att det inte går att byta vårdcentral och 51 svarade att det går. Vetskapen om att det går att byta vårdcentral handlar om det fria vårdvalet och när informationen om det fria valet brister, brister det också i demokratin. Framgår inte informationen om att det går att lista om sig faller hela konceptet angående det fria vårdvalet. Enligt rapporten mål och strategier för region Halland vilken är antagen av Regionfullmäktige invånarna skall ges förutsättningar till aktiva vårdval på lika villkor. 10

13 Ska man droga? Nä, det var en dum fråga Höj debutåldern för drogkonsumtion Debutåldern för tobak och alkoholanvändning är för låg. För en diskussion och informera om alkohol, droger, och andra skadliga ämnen från tidig ålder. Utförande: Börja prata med barnen redan i mellanstadiet om alkohol och tobak. Undervisningen skall vara anpassad för målgruppen svarade 11 % av de tillfrågade i årskurs åtta år att de för första gången drack sig berusade då de var 14 år, vilket var den vanligaste åldern. I årskurs två på gymnasiet var motsvarande ålder 15 år, i detta fall 26 % av de tillfrågade. De flesta i årskurs åtta svarade att debuten för rökning samt snusning skedde vid 13 års ålder och i årskurs två på gymnasiet var siffran 15 år (LUPPundersökningen 2010 sida 72-73). De yngre elevernas debutålder var alltså lägre än de äldre elevernas. Denna negativa trend är enligt vår åsikt oacceptabel. Enligt artikel 33 i Barnkonventionen ska konventionsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn från narkotika och andra psykotropa ämnen. 11

14 I kommunfullmäktiges prioriterade mål står det att Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska (Kommunbudget 2013 och plan Kungsbacka kommun sidan 12). Även i drogpolicyn för Kungsbacka går det att läsa; Totalkonsumtionen av alkohol och tobak ska minska, ingen ungdom ska ha sin alkohol och tobaksdebut innan 18 års ålder och kommunen ska vara fri från narkotika och dopning (En drogfri miljö Drogpolicy Kungsbacka kommun sida 3). I drogpolicyn står det dessutom att All personal och alla elever ska var väl förtrogna med drogpolicyn och skolans handlingsplan och att skolan ansvarar för att informera om drogpolicyn och handlingsplan för samtliga elever och föräldrar/vårdnadshavare. (En drogfri miljö Drogpolicy Kungsbacka kommun sida 3) Vi menar att om skolan skulle utbilda barn redan från tidig ålder skulle dessa mål vara lättare att nå, eftersom konsekvenserna av alkohol-, tobak- och droganvändning tidigt skulle finnas med i barnens medvetande. Dessa skulle då i större utsträckning vänta med att börja dricka alkohol, ta droger, snusa samt röka. 12

15 Generell Sjukvård Vill du ha lappen? Nej, jag har appen! En app med hälsotips Informationen till ungdomar är bristfällig gällande hälsovård och vart man ska vända sig med sitt symptom. Skapa en lättanvänd app med information gällande hälsa samt hälsosjukvård. Utförande: Appen skall kunna ge information om vilken sjukvårdsinstans användaren bör vända sig till beroende på vilka problem denne har. Appen ska också innehålla information om hälsa i allmänhet och vad som kan göras för att uppnå en god sådan. Den skall kunna ge information om mat, motion, psykisk ohälsa, sjukdomar, sexualitet, utanförskap, stress etcetera. Ytterligare en funktion på appen ska ge användaren möjlighet att lyssna på inspelade peppsamtal för att uppmuntra unga i vardagen. Funktionen ska likna appen PeppApp (skapad av Polarna och några gubbar AB). På appen ska det anordnas hälsotävlingar där alla unga i Kungsbacka kan delta. Tävlingarna kan vara allt från den som går längst under en vecka till den som skickat in det nyttigaste receptet på mellanmål. 13

16 Kontaktlistor till olika vårdinstanser ska också finnas med. Det ska också gå att logga in på Mina vårdkontakter med hjälp av appen. Appen bör ha en funktion där det går att ge respons till sjukvården på ett enkelt och effektivt sätt. Förslagsvis ska användarna först kunna välja vårdinstansen de vill kommentera och sedan få svara på några stödfrågor. Designen på appen ska vara tydlig och ungdomlig, UMO.se är ett bra exempel. Med denna app tror vi att information om hälsa skulle nå ut till ungdomarna. Att gå in på en app är lättare än att ringa sjukvårdsupplysningen då appar är en naturlig del av ungdomarnas vardag. Enligt artikel 13 i barnkonventionen har barn rätt till att motta information. Förslaget stämmer också överens med visionen för Kungsbacka kommun Där står det att Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. I och med kommentatorsfunktionen hjälper denna appen också att nå både kommunfullmäktiges och region Hallands prioriterade mål: Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka, Andelen som upplever ett gått bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka (Kommunbudget 2013 och plan Kungsbacka kommun s.12) och Dialogen med invånarna, och den information som de får, ska utökas för att nå delaktighet och inflytande i vården samt Den information som ges till patienterna ska vara individ anpassad och begriplig (Mål och strategier för Region Halland s.23). 14

17 Lathunden sjukvårdens bästa vän En enkel lösning på att hitta rätt när du mår dåligt. Problemet: Det saknas ett fungerande system som visar vart personer med psykiska eller fysiska besvär kan vända sig. Många ungdomar vet inte vart de skall gå och det krävs ett stort engagemang från ungdomen i fråga för att hitta rätt. En lösning på detta problem är en lathund (som komplement till appen) där ungdomar enkelt skall kunna se vart de bör vända sig vid psykisk eller fysisk ohälsa. Utförande: Ett exempel på hur en lathund kan se ut är en karta bestående av tre kolumner. Beroende på vilka symtom du har kan du utläsa vart du skall vända dig och vilka kompetenser de olika vårdaktörerna har. Idag kan det ta lång tid för en person som mår dåligt att hitta rätt vård och det tar även tid från personalen att hänvisa personer till rätt vårdinstans. Det finns mycket hjälp att få i Kungsbacka, men ibland är det svårt att veta vart du skall vända dig. Då vi intervjuat personal från olika sjukvårdsenheter upplever de att ungdomar kommer till fel vårdinstans allt för ofta. De vi intervjuade önskade ett tydligt system med klara direktiv. Genom en enkät som vi själva genomförde upptäckte vi att många unga inte vet vart de skall vända sig då de mår framförallt psykiskt dåligt. 15

18 En trygg, lojal vårdcentral Anpassning av vårdcentraler Vårdcentraler i Kungsbacka är inte anpassade för ungdomar. Anpassa vårdcentralerna för ungdomar så att de känner sig bekväma med att komma dit med sina ungdomsrelaterade problem, såväl fysiska som psykiska. Utförande: Ett exempel är att införa en särskild drop in-tid för ungdomar, alternativt en liten avdelning som är menad endast för unga. Idag söker sig unga gärna till ungdomsmottagningen för att få hjälp. Den trygga atmosfären och diskreta placeringen uppskattas av ungdomar. När trycket på ungdomsmottagningen blir alltför stort kan väntetiderna vara upp till 4 månader. Vårdcentralerna erbjuder liknande hjälp, men denna utnyttjas inte till fullo av kommunens ungdomar då miljön känns otrygg och utsatt. Ett exempel kan vara att ungdomen stöter på en bekant vuxen vilket kan göra besöket genant. För att locka ungdomar bör vårdcentralerna inspireras av ungdomsmottagningens miljö och möjliggöra diskreta besök. 16

19 Fiffig feed-back Underlätta givandet av respons Det finns inget enkelt sätt att utvärdera och ge feed-back till vårdcentraler angående deras bemötande och behandling. Varje vårdtagare bör få möjligheten att utvärdera sitt besök på ett lämpligt och enkelt sätt. Utförande: Efter avslutat besök bör varje patient få möjligheten att ge feed-back via en enkät med ett antal givna frågor, samt ett öppet kommentarsfält. Enkäten skall rikta in sig på vårdinstansens bemötande och behandling av patienten. Denna enkät bör sedan läggas i en brevlåda som finns i anslutning till väntrummet. Alternativt kan ett mail skickas hem till vårdtagande efter avslutat möte, där motsvarande frågor som finns på den fysiska enkäten går att besvara. På det möte vi hade med en representant från närakuten framkom det att det är ett problem att vårdtagare inte kan utvärdera sitt besök. Det enda sättet idag att göra en utvärdering av sitt besök är att ringa in sina åsikter till den vårdinstansen. Enligt oss är detta varken tillräckligt smidigt eller effektivt. Dessutom uppehålls personal som hade kunnat använda tiden till att behandla patienter. Vi är säkra på att båda parter, alltså både vårdtagare och vårdgivare kommer att tjäna på att få ge, respektive ta mer respons. Allt för att förbättra upplevelsen för alla inblandade. Enligt mål och strategier för region Halland antagen av regions fullmäktige Dialogen med invånarna, och den information som de får, skall utökas för att nå delaktighet och inflytande i vården. 17

20 Samma journalsystem, inga problem - Olika journalsystem i Sverige Det finns inget gemensamt journalsystem för sjukvården i Sverige. Använd samma journalsystem i hela Sverige som är tillgängligt för alla vårdaktörer, både offentliga och privata. Argument: Många av de personer vi har intervjuat har nämnt att det finns utrymme för förbättring inom journalsystemen. Att inte ha samma journalsystem kan äventyra patienters hälsa. Information kan saknas angående vilka behandlingar eller mediciner som vårdinstanser, med annat journalsystem, tidigare har gett patienten. Dessutom höjs kraven på patienterna då de själva måste veta vilka behandlingar de har gått eller går igenom. Det är inte rimligt att sjuka patienter skall ha det ansvaret. Problemet är särskilt påtagligt i Kungsbacka då många invånare söker sig till Göteborg för vård. Deras vårdinstanser har inte samma journalsystem som Region Halland. 18

21 Psykisk Räddaren i nöden Bättre öppettider på socialkontoret Socialkontoret har stängt på helger och besökare hänvisas till Göteborg. Detta fungerar inte alltid. Öppna en telefonjour i Kungsbacka dit det går att ringa på helger om något allvarligt hänt. Exempel på detta kan vara att du står utan boende eller inte är i säkerhet i hemmet. Telefonjouren skall kunna hänvisa till ett akutboende där utsatta personer kan få en sovplats tills ett möte med socialkontoret äger rum. Enligt artikel 27 i barnkonventionen skall stödprogram för ungas välmående utarbetas särskilt i fråga om mat, kläder och bostad. Akuta situationer kan uppstå även under helger och ett barn får under inga omständigheter stå utblottad på gatan. Det kan finnas många olika orsaker till att ett barn hamnar på gatan och det är samhällets ansvar att vidta åtgärder för att säkra barnets välmående. 19

22 5 kuratorer är fler än 4 Fler resurser på ungdomsmottagningen Problemet: Ungdomsmottagningen har för lite resurser för att kunna ge tillräcklig information till ungdomar. Detta föder psykisk ohälsa. Avsätt mer resurser till ungdomsmottagningen. Det behövs en till kuratortjänst. Utförande: En till kurator innebär att ungdomsmottagningen kan besöka gymnasieskolor för att upplysa eleverna om att det går att söka sig till dem för att får hjälp. Eleverna får även möjlighet att ställa frågor till en utbildad kurator. Enligt Lupp-undersökningen 2010 upplever ca 9 av 10 elever i årskurs åtta att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra, men motsvarande siffra i årskurs två på gymnasiet är 8 av 10. I gymnasiet blir kraven från omgivningen, speciellt från skolan högre och i många fall genererar detta ökad stress. Detta kan i sin tur leda till en försämrad hälsa, fysiskt som psykiskt. Vårt förslag är att ungdomsmottagningen besöker även gymnasieskolorna och inte enbart kommunens årskurs åtta. På detta sätt påminns gymnasieeleverna om att de kan gå till ungdomsmottagningen om de behöver hjälp, stöttning eller vill bli undersökta. Genom denna satsning skulle hälsan hos kommunens unga bli bättre. 20

23 Ungdom, med rätt att prata Regelbundna kontroller av den psykiska hälsan Barn och ungas psykiska hälsa i Kungsbacka kommun blir allt sämre. Alltför många elever med dålig hälsa låter bli att söka hjälp hos skolkuratorn. Regelbundna obligatoriska besök hos skolkuratorn. Utförande: Idag utför skolsköterskorna regelbundna fysiska hälsokontroller på eleverna. Genom att använda samma system får skolkuratorerna även möjlighet att genomföra liknande kontroller för elevernas psykiska hälsa. Det behövs bara ett kort besök per elev varje termin. Detta bör påbörjas i tidig ålder för att säkerställa att de som behöver hjälp får det. Många barn som mår psykiska dåligt blir inte upptäckta förrän problemen har pågått under en längre tidsperiod. Enligt barnkonventionen artikel 27 har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets psykiska utveckling. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att psykisk ohälsa upptäcks i tid. Regelbundna samtal med kuratorn möjliggör detta. Samtalen kan även fungera i förebyggande syfte. Eleverna får chansen att lära känna sin skolkurator via regelbundna besök elimineras också det stigma som kan ligga kring ett kuratorbesök. Ytterligare en positiv aspekt av det hela är att de ungdomar som inte har något psykiskt problem, ändå får tid att prata med en lyssnande vuxen, vilket kan ha stor betydelse för deras psykiska hälsa. Ifall skolkuratorn ges möjlighet att upptäcka problemen i tid, tror vi att den psykiska ohälsan hos barn och unga kommer att minska inom kommunen. Detta stämmer väl överens med kommunfullmäktiges prioriterade mål nummer 3. Denna positiva utveckling kommer sedan leda till ytterligare fördelar, som t.ex. minskat tryck på BUP, och lägre antal sjukskrivningar osv. Vårt förslag är en investering för kommunen. 21

24 Bättre miljö på BUP, då går livsglädjen upp! Att göra BUP mer tilltalande för unga. Miljön på BUP inte är inbjudande för barn och unga. En miljö som ger ett trivsamt och lugnande intryck på besökarna. Utförande: För att hålla kostnaderna nere kan gymnasieskolor med inredningskurser eller bild vara med i ett projekt och inreda på BUP. Ett samarbete med gymnasieskolor skulle hålla kostnaderna nere. Dessutom framkommer ungdomars syn på hur det bör inredas. Idag är miljön på BUP dyster och vår åsikt är att den istället bör vara upplyftande trivsam. En bättre miljö på BUP kan uppmuntra besök. 22

25 Stress Hantera stress, minska studiepress Stresshantering Höjda krav i skolan leder till en ökad stress bland eleverna. Eleverna har inga verktyg för att klara av att uppnå de nya högre målen i skolan. En lösning på detta problem skulle kunna vara att kommunen bjuder in en föreläsare som instruerar eleverna om stresshantering och studieteknik. Denna föreläsning skulle ske någon gång under gymnasietiden. Utförande: Kommunen hyr in en föreläsare som har kunskaper inom stresshantering och studieteknik. Det är även viktigt att denna person talar ungas språk och är en rolig och engagerande föreläsare. Föreläsningar kan ske i någon av gymnasieskolornas aulor och inbjudningar skickas ut till alla gymnasieskolor i kommunen. Många tjejer men även killar i årskurs två på gymnasiet känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de skall hinna med det de vill (44 % respektive 25 % enligt Lupp undersökningen 2010 sida 23). Bättre studieteknik och planering kan leda till minskad stress och mer fritid för eleverna. Med bättre studieteknik kan även högre resultat uppnås. I folkhälsopolicy för Halland sidan 9 står det att det finns ett starkt samband mellan hälsa och lärande. "Den som mår bra fysiskt och psykiskt har lättare att ta till sig kunskap. Bland den grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt känner sig 52 % mycket stressade (Rapport ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa av region Halland, sida 15), med mindre stress kan bättre hälsa hos denna grupp ungdomar uppnås. Detta är i sin tur gynnande för studieresultatet. Vårt förslag är även i enlighet med artikel 31 i barnkonventionen som innebär att varje barn har rätt till vila och fritid. Sammanfattningsvis kan vårt förslag ge både bättre hälsa och studieresultat för ungdomar i kommunen. 23

26 Lossa ditt bagage med hjälp av massage Avslappning Unga är idag ofta oroade och lider av olika fysiska symptom som huvudvärk och sömnsvårigheter. Att införa avslappning i ungas liv skulle påverka deras hälsa till det bättre. Detta förslag innebär avslappning i form av massage. Utförande: Gymnasieskolor skulle kunna ingå ett samarbete med någon skola som har utbildning för massörer. De som är under utbildning för att bli massör skulle få möjligheten att praktisera och eleverna på gymnasieskolorna skulle få ett rabatterat och billigt pris på massage, eller i bästa fall gratis för eleverna. Enligt lupp-undersökningen 2010 lider 23 % av de unga av huvudvärk och 35 % har sömnsvårigheter. Studier kring avslappning visar en positiv effekt rörande huvudvärk, oro, ångest, utåtagerande beteende, och sömnsvårigheter(ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa av Region Halland sida 29). Avslappning skulle motverka de negativa fysiska symptomen och bidra till en bättre hälsa för de unga i Kungsbacka. 24

27 SOS här behövs hjälp mot stress Grupp för stresshantering Elever på gymnasiet är stressade och kan inte alltid hantera skolans krav. En grupp för stresshantering skall finnas tillgänglig för gymnasieelever. Utförande: Vårt förslag är att kuratorn på varje gymnasieskola i kommunen hänvisar stressade elever till en stressgrupp. Gruppen skall vara tillgänglig för de elever vars hälsa tydligt påverkas negativt av stress. Ett förslag är att gruppen träffas varannan vecka i ungefär en timme per tillfälle. Det är viktigt att varje person får möjligheten att utvecklas i gruppen och ses som en individ. Ledaren bör vara en positiv och kunnig person inom stresshantering. En förutsättning för att gruppen skall fungera optimalt är att ledaren har god hand med barn och unga. Enligt Kommunfullmäktiges prioriterade mål nummer 3 år 2013 skall andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun öka. Detta innebär att invånarna i Kungsbacka kommun lever hälsosamma liv utan icke hanterbar stress. För att påverka utvecklingen i rätt riktning gäller det att olika verksamheter arbetar medvetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är viktigt att arbetet sker integrerat i ordinarie verksamhet (Taget ur Folkhälsopolicy för Halland, av Region Halland). En stresshanterings grupp är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa bland unga på gymnasiet. Skolan bör ha en sådan grupp integrerat i sin verksamhet. I folkhälsopolicyn står det även att Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra Av detta kan vi dra slutsatsen att det är av stor vikt att lära sig hantera stress eftersom det förekommer i stor grad på gymnasiet. Enligt Lupp- undersökningen 2010 känner sig 62 % av tjejerna och 24 % av killarna i år två på gymnasiet stressade. 25

28 Kunskap Skola Acceptans, tolerans bildar allians Lär barn att acceptera varandra tidigt Trots likabehandlingsplanen som finns i grundskolan förekommer kränkningar i form av mobbning och utfrysning etc. Att redan från tidig ålder trycka på vikten av att alla är lika mycket värda och att både lärare och elever arbetar med detta på ett effektivt sätt. Utförande: Ett sätt att få eleverna att tillämpa likabehandlingsplanen i praktiken är att involvera den i skolundervisningen. Läran om tolerans, acceptans och jämlikhet skall influera all undervisning. 32 % av eleverna i årskurs 8 anser att elever och lärare bemöter varandra respektlöst. 11 % av samma grupp uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret (lupp - undersökningen 2010, sida 37, 46). Vårt förslag är att arbeta kontinuerligt med likabehandlingsplanen och inte bara uppmärksamma denna ett fåtal gånger om året. Vi tror att denna kan interagera med redan existerande undervisningsämnen, t.ex. genom att arbeta med samarbetsövningar på idrotten eller med självkänslan på svenskan. På så sätt görs likabehandlingsplanen till en naturlig del av ungdomarnas liv. 26

29 Kunskap för Livet Temalektioner om hälsa och ohälsa Ungdomarna i Kungsbacka vet för lite om hälsa och vad de kan göra för att må bra. Anordna föreläsningar om hälsa regelbundet under skolterminerna. Utförande: Skolorna ska hyra in föreläsare som kommer och pratar med eleverna om olika ämnen som rör hälsa och ohälsa. Ämnen som ska tas upp är matvanor, motion, ångest, droger, självförtroende, med mera. Föreläsarna ska vara kunniga inom sitt område men framför allt vara duktig på att nå ut till ungdomar. Ett exempel på en föreläsare som vi uppskattade då han föreläste i Kungsbacka var Pablo Roberto. Föreläsningen ska skilja sig från de ordinarie lektionerna, genom till exempel mycket interaktion eller mer fysisk aktivitet. Delaktighet kommer göra föreläsningen minnesvärd. Föreläsningarna ska vara som ett komplement till de vanliga lektionerna. En interaktiv föreläsning ger ett starkt intryck och kommer därför att minnas av eleverna. Skolan ska förbereda elever för resten livet och hälsa är en viktig aspekt av detta. Kunskap om hälsa är kunskap som går att nyttja resten av livet. Föreläsningar om hälsa ska fungera tillsammans med läroplanen. Detta gör att det inte tar tid från den normala undervisningen utan snarare bidrar till en rikare undervisning. Tanken med föreläsningarna är att de ska betona och öka förståelsen för de kunskaper som är viktiga för ett fortsatt hälsosamt liv, exempelvis hur ångest bör hanteras. Det är viktigt att föreläsningarna sker kontinuerligt. 27

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping

UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping UNGA KOMMUNUTVECKLARE Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING Många tycker skolan är tråkig Mer intresse för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

UNG RÖST Haparanda 2011

UNG RÖST Haparanda 2011 UNG RÖST Haparanda 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

UNG RÖST Strömsund 2011

UNG RÖST Strömsund 2011 UNG RÖST Strömsund 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014 Ung i kommunen Kommunutvecklare Knivsta 2014 Ung i kommunen Kommunutvecklare Som kommunutvecklare har vi fått chansen att under en period vara med och påverka Knivsta, så att kommunen kan bli en bättre

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2016-11-02 Vår värdegrund Vi verkar för att ett tryggt klimat och en god stämning råder mellan

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer