En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun"

Transkript

1 En sjukt bra rapport! Förbättringsåtgärder för barns och ungas hälsa i Kungsbacka kommun

2 Utges av Kungsbacka kommun och Region Halland Juli 2013 Författare: Fabian Ausmark, Erik Nylander, Jesper Lesseur Björnek, Simon Granerus, Angelica Bjusen, Embla Jansson, Celia Wiik, Elin Gustafsson, Moa Persson, Alice Öberg, Evelina Tjernberg 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Information... 7 Om alla får information, uppstår ingen depression!... 7 Region Halland en hemsida för alla ett nummer nära dig!... 9 Brist med list Ska man droga? Nä, det var en dum fråga! Sjukvård Vill du ha lappen? Nej, jag har appen! Lathunden sjukvårdens bästa vän En trygg, lojal vårdcentral Fiffig feed-back Samma journalsystem, inga problem Räddaren i nöden kuratorer är fler än Ungdom, med rätt att prata Bättre miljö på BUP, då går livsglädjen upp! Stress Hantera stress, minska studiepress Lossa ditt bagage med hjälp av massage SOS här behövs hjälp mot stress

4 Skola Acceptans, tolerans bildar allians Kunskap för Livet Det dolda datateket Om barnen är få, då blir problemen små! En morfar om dagen är bra för magen Välkommen tillbaks till skolan, dags att våga! Häxor ger läxor Kamrat ge oss bättre mat Arbete Lätt som en plätt att anställa rätt Mer unga till er klunga Fritid och Övrigt Läger äger! Alla har rätt till fritid Sport + Press = Stress Busskort wants to be free Aktiv ungdom söker Lägenhet sökes: för Unga Avslutning

5 3

6 Vi klarade alla anställningsintervjun, nu är vårt uppdrag att fixa vår kommun Inledning Vi kommunutvecklare vill frälsa, alla er Kungsbackabors hälsa Ingen ska vara sjuk, vi vill inte heller ha nåt alkoholmissbruk Att fixa bättre sjukvård, blir vårt slutackord "Vad behöver Kungsbacka kommun och Region Halland göra, förändra och förbättra för att barn och unga ska må bra i Kungsbacka?". Det var denna frågeställning vi, elva ungdomar mellan år, alla bosatta i Kungsbacka kommun, fick i uppdrag att svara på under tre veckor sommaren En mycket viktig uppgift enligt oss, då den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat i hela Halland de senaste tjugo åren. Dags att göra någonting åt saken! Därför kommer vi i denna rapport att presentera ett antal olika förslag och åtgärder som vi tror kommer att förbättra hälsan hos kommunens yngre invånare, såväl på kort som lång sikt. Förslagen grundar sig i de brister och förbättringsområden som vi har funnit genom ett intensivt arbete, där vi har tagit del av information från rapporter, intervjuer samt studiebesök. 4

7 Metod För att vi skulle kunna identifiera problem, bilda egna åsikter och hitta lösningar som mynnade ut i denna rapport, var vi under arbetets gång tvungna att fördjupa oss i Kungsbacka kommuns och Region Hallands pågående hälsoarbete. Detta genom en rad olika tillvägagångssätt som alla var kopplade till barn och ungas hälsa, vilka det går att läsa om nedan: Föreläsningar & Workshops Vi fick utökad kunskap om Kungsbackas och Region Hallands pågående arbete för att förbättra invånarnas hälsa tack vare en föreläsning med hälso/folkhälsoutvecklare. Genom en workshop fick vi insikt om hur kommunen jobbar gällande genusfrågor. Via kommunens LAST'Nutvecklare, fick vi veta mer om det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande rådet, BRÅ, berättade om arbetet för att förhindra kriminalitet inom kommunen och vi fick information om barnkonventionen. Intervjuer med representanter från olika vårdinstanser i Kungsbacka kommun. Vi kommunutvecklare träffade representanter från två vårdcentraler, ungdomsmottagningen, närakuten, specialpedagogiskt centrum samt barn- och ungdomspsykiatrin. Tack vare dessa möten samlade vi på oss mer information gällande både den fysiska, men också den psykiska hälsan hos barn och unga i kommunen. Vi frågade även var och en av de intervjuade vad de trodde var det största problemet, kopplat till vår frågeställning. Svaren använde vi sedan som inspiration då vi skrev rapporten. Intervjuer med politiker Vi intervjuade kommunstyrelseordförande Per Ödman från Moderaterna, Kungsbackanämndens ordförande Ulrika Jörgensen från Moderaterna, folkhälso- och fritidsnämndens ordförande Kjell- Åke Andersson från Moderaterna, kommunalråd Eva Borg från Socialdemokraterna och Kungsbackanämndens vice ordförande Maud Lanne från Socialdemokraterna. Tack vare dessa möten fick vi en uppfattning om hur politikerna upplever situationen för barn och unga i kommunen samt de prioriteringar och satsningar som görs för ungas välbefinnande. Studiebesök och observationer Vi gjorde även observationer hos flera olika vårdinstanser, Kungsbacka vårdcentral, Husläkarna i Kungsbacka, ungdomsmottagningen samt barn- och ungdomspsykiatrin. Vi ringde även till sjukvårdsupplysningen. Vi använde dessa tillfällen till att utvärdera bemötande, miljö, placering och så vidare. 5

8 Enkät 126 personer i åldrarna 6-25 år svarade på den enkät som vi konstruerade och delade ut på olika platser inom kommungränsen. Frågorna var kopplade till både psykisk och fysisk hälsa och gav oss inspiration och belägg då vi skulle författa rapporten. 6

9 Om alla får information, uppstår ingen depression! Information Information till klasser med funktionsnedsatta elever Många barn och unga vet inte hur de ska hantera klasskamrater med funktionsnedsättningar, vilket leder till fördomar. Vårt förslag är att tydligt informera eleverna om olika funktionsnedsättningar för att förebygga fördomar, kränkningar och mobbning. Utförande: Tydlig information ges av exempelvis personen själv, annan anhörig eller inhyrd personal. När ett barn eller en ungdom med speciella behov börjar i en ny klass kan det vara svårt för resten av gruppen att förhålla sig till personen i fråga. Vi tror att fördomar mot personens funktionsnedsättning leder till kränkningar och mobbning. En elev som utsätts för mobbing och/eller kränkningar mår dåligt. Det är än mer skadligt att bli kränkt för något man själv är oförmögen att förändra som en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Vissa psykiska tillstånd gör det svårt att veta hur man ska bete sig i en social situation. Detta kan leda till att klasskamrater tar illa upp av stötande kommentarer och dylikt ifall de inte har fått information att det har med individens funktionsnedsättning att göra och därmed är ohjälpligt och ej illa menat. På grund av detta anser vi att det är viktigt att informera klassen om hur man bäst bemöter personens behov, om det är så att personens funktionsnedsättning påverkar resten av klassen. 7

10 Region Halland en hemsida för alla Anpassa Region Halland hemsida till ungdomar Region Hallands hemsida passar inte för ungdomar. Uppdatera hemsidan så den blir lämplig för alla. Vi tycker att Region Hallands hemsida enbart är anpassad för vuxna, språket är avancerat och designen är gammalmodig. Region Halland bör göra om eller uppdatera hemsidan. Enligt Mål och strategier för Region Halland av Regionfullmäktige står det Den information som ges till patienterna ska vara individanpassad och begriplig. Hemsidan bör bli enkel att manövrera och lättförståelig så alla förstår innehållet. 8

11 ett nummer nära dig! Information om sjukvårdsupplysningen måste ut. Det finns för lite information om sjukvårdsupplysningen. Gör mer reklam för sjukvårdsupplysningen. Utförande: Skicka ut kylskåpsmagneter och klistermärken att sätta på telefonen där det står lite kort information om sjukvårdsupplysningen och även telefonnumret. På klistermärkena och kylskåpmagneterna kan de även kortfattat stå information om när du skall ringa Dessa två reklamprodukter är ett effektivt sätt att sprida information då de kan placeras på ställen där man ofta tittar, t.ex. på kylskåpet och telefonen. Ökas informationen om sjukvårdsupplysningen kan onödiga besök till vårdcentralen förhindras då råd kan ges angående vart du bör vända dig, eller om det endast krävs vila för att bli frisk. Detta lönar sig både ekonomiskt för sjukvården i Region Halland och för de patienter som inte behöver besöka en vårdcentral i onödan. 9

12 Brist med list Bättre information om listning Problemet: Problemet är att en stor del av ungdomarna idag inte vet att det går att lista om sig och byta vårdcentral. Lösningen är att vårdcentralerna sätter upp stora affischer i sina väntrum som informera om att det går att byta vårdcentral. Ett komplement till detta är att sätta upp affischer om listning på toaletterna på respektive vårdcentral. Vi gjorde en enkät där vi tillfrågade unga och barn om hälsofrågor. En av frågorna handlade om listning, utav de 125 tillfrågade personerna svarade 69 att de inte vet om det går att byta vårdcentral, 5 svarade att det inte går att byta vårdcentral och 51 svarade att det går. Vetskapen om att det går att byta vårdcentral handlar om det fria vårdvalet och när informationen om det fria valet brister, brister det också i demokratin. Framgår inte informationen om att det går att lista om sig faller hela konceptet angående det fria vårdvalet. Enligt rapporten mål och strategier för region Halland vilken är antagen av Regionfullmäktige invånarna skall ges förutsättningar till aktiva vårdval på lika villkor. 10

13 Ska man droga? Nä, det var en dum fråga Höj debutåldern för drogkonsumtion Debutåldern för tobak och alkoholanvändning är för låg. För en diskussion och informera om alkohol, droger, och andra skadliga ämnen från tidig ålder. Utförande: Börja prata med barnen redan i mellanstadiet om alkohol och tobak. Undervisningen skall vara anpassad för målgruppen svarade 11 % av de tillfrågade i årskurs åtta år att de för första gången drack sig berusade då de var 14 år, vilket var den vanligaste åldern. I årskurs två på gymnasiet var motsvarande ålder 15 år, i detta fall 26 % av de tillfrågade. De flesta i årskurs åtta svarade att debuten för rökning samt snusning skedde vid 13 års ålder och i årskurs två på gymnasiet var siffran 15 år (LUPPundersökningen 2010 sida 72-73). De yngre elevernas debutålder var alltså lägre än de äldre elevernas. Denna negativa trend är enligt vår åsikt oacceptabel. Enligt artikel 33 i Barnkonventionen ska konventionsstaten vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn från narkotika och andra psykotropa ämnen. 11

14 I kommunfullmäktiges prioriterade mål står det att Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska (Kommunbudget 2013 och plan Kungsbacka kommun sidan 12). Även i drogpolicyn för Kungsbacka går det att läsa; Totalkonsumtionen av alkohol och tobak ska minska, ingen ungdom ska ha sin alkohol och tobaksdebut innan 18 års ålder och kommunen ska vara fri från narkotika och dopning (En drogfri miljö Drogpolicy Kungsbacka kommun sida 3). I drogpolicyn står det dessutom att All personal och alla elever ska var väl förtrogna med drogpolicyn och skolans handlingsplan och att skolan ansvarar för att informera om drogpolicyn och handlingsplan för samtliga elever och föräldrar/vårdnadshavare. (En drogfri miljö Drogpolicy Kungsbacka kommun sida 3) Vi menar att om skolan skulle utbilda barn redan från tidig ålder skulle dessa mål vara lättare att nå, eftersom konsekvenserna av alkohol-, tobak- och droganvändning tidigt skulle finnas med i barnens medvetande. Dessa skulle då i större utsträckning vänta med att börja dricka alkohol, ta droger, snusa samt röka. 12

15 Generell Sjukvård Vill du ha lappen? Nej, jag har appen! En app med hälsotips Informationen till ungdomar är bristfällig gällande hälsovård och vart man ska vända sig med sitt symptom. Skapa en lättanvänd app med information gällande hälsa samt hälsosjukvård. Utförande: Appen skall kunna ge information om vilken sjukvårdsinstans användaren bör vända sig till beroende på vilka problem denne har. Appen ska också innehålla information om hälsa i allmänhet och vad som kan göras för att uppnå en god sådan. Den skall kunna ge information om mat, motion, psykisk ohälsa, sjukdomar, sexualitet, utanförskap, stress etcetera. Ytterligare en funktion på appen ska ge användaren möjlighet att lyssna på inspelade peppsamtal för att uppmuntra unga i vardagen. Funktionen ska likna appen PeppApp (skapad av Polarna och några gubbar AB). På appen ska det anordnas hälsotävlingar där alla unga i Kungsbacka kan delta. Tävlingarna kan vara allt från den som går längst under en vecka till den som skickat in det nyttigaste receptet på mellanmål. 13

16 Kontaktlistor till olika vårdinstanser ska också finnas med. Det ska också gå att logga in på Mina vårdkontakter med hjälp av appen. Appen bör ha en funktion där det går att ge respons till sjukvården på ett enkelt och effektivt sätt. Förslagsvis ska användarna först kunna välja vårdinstansen de vill kommentera och sedan få svara på några stödfrågor. Designen på appen ska vara tydlig och ungdomlig, UMO.se är ett bra exempel. Med denna app tror vi att information om hälsa skulle nå ut till ungdomarna. Att gå in på en app är lättare än att ringa sjukvårdsupplysningen då appar är en naturlig del av ungdomarnas vardag. Enligt artikel 13 i barnkonventionen har barn rätt till att motta information. Förslaget stämmer också överens med visionen för Kungsbacka kommun Där står det att Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. I och med kommentatorsfunktionen hjälper denna appen också att nå både kommunfullmäktiges och region Hallands prioriterade mål: Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka, Andelen som upplever ett gått bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka (Kommunbudget 2013 och plan Kungsbacka kommun s.12) och Dialogen med invånarna, och den information som de får, ska utökas för att nå delaktighet och inflytande i vården samt Den information som ges till patienterna ska vara individ anpassad och begriplig (Mål och strategier för Region Halland s.23). 14

17 Lathunden sjukvårdens bästa vän En enkel lösning på att hitta rätt när du mår dåligt. Problemet: Det saknas ett fungerande system som visar vart personer med psykiska eller fysiska besvär kan vända sig. Många ungdomar vet inte vart de skall gå och det krävs ett stort engagemang från ungdomen i fråga för att hitta rätt. En lösning på detta problem är en lathund (som komplement till appen) där ungdomar enkelt skall kunna se vart de bör vända sig vid psykisk eller fysisk ohälsa. Utförande: Ett exempel på hur en lathund kan se ut är en karta bestående av tre kolumner. Beroende på vilka symtom du har kan du utläsa vart du skall vända dig och vilka kompetenser de olika vårdaktörerna har. Idag kan det ta lång tid för en person som mår dåligt att hitta rätt vård och det tar även tid från personalen att hänvisa personer till rätt vårdinstans. Det finns mycket hjälp att få i Kungsbacka, men ibland är det svårt att veta vart du skall vända dig. Då vi intervjuat personal från olika sjukvårdsenheter upplever de att ungdomar kommer till fel vårdinstans allt för ofta. De vi intervjuade önskade ett tydligt system med klara direktiv. Genom en enkät som vi själva genomförde upptäckte vi att många unga inte vet vart de skall vända sig då de mår framförallt psykiskt dåligt. 15

18 En trygg, lojal vårdcentral Anpassning av vårdcentraler Vårdcentraler i Kungsbacka är inte anpassade för ungdomar. Anpassa vårdcentralerna för ungdomar så att de känner sig bekväma med att komma dit med sina ungdomsrelaterade problem, såväl fysiska som psykiska. Utförande: Ett exempel är att införa en särskild drop in-tid för ungdomar, alternativt en liten avdelning som är menad endast för unga. Idag söker sig unga gärna till ungdomsmottagningen för att få hjälp. Den trygga atmosfären och diskreta placeringen uppskattas av ungdomar. När trycket på ungdomsmottagningen blir alltför stort kan väntetiderna vara upp till 4 månader. Vårdcentralerna erbjuder liknande hjälp, men denna utnyttjas inte till fullo av kommunens ungdomar då miljön känns otrygg och utsatt. Ett exempel kan vara att ungdomen stöter på en bekant vuxen vilket kan göra besöket genant. För att locka ungdomar bör vårdcentralerna inspireras av ungdomsmottagningens miljö och möjliggöra diskreta besök. 16

19 Fiffig feed-back Underlätta givandet av respons Det finns inget enkelt sätt att utvärdera och ge feed-back till vårdcentraler angående deras bemötande och behandling. Varje vårdtagare bör få möjligheten att utvärdera sitt besök på ett lämpligt och enkelt sätt. Utförande: Efter avslutat besök bör varje patient få möjligheten att ge feed-back via en enkät med ett antal givna frågor, samt ett öppet kommentarsfält. Enkäten skall rikta in sig på vårdinstansens bemötande och behandling av patienten. Denna enkät bör sedan läggas i en brevlåda som finns i anslutning till väntrummet. Alternativt kan ett mail skickas hem till vårdtagande efter avslutat möte, där motsvarande frågor som finns på den fysiska enkäten går att besvara. På det möte vi hade med en representant från närakuten framkom det att det är ett problem att vårdtagare inte kan utvärdera sitt besök. Det enda sättet idag att göra en utvärdering av sitt besök är att ringa in sina åsikter till den vårdinstansen. Enligt oss är detta varken tillräckligt smidigt eller effektivt. Dessutom uppehålls personal som hade kunnat använda tiden till att behandla patienter. Vi är säkra på att båda parter, alltså både vårdtagare och vårdgivare kommer att tjäna på att få ge, respektive ta mer respons. Allt för att förbättra upplevelsen för alla inblandade. Enligt mål och strategier för region Halland antagen av regions fullmäktige Dialogen med invånarna, och den information som de får, skall utökas för att nå delaktighet och inflytande i vården. 17

20 Samma journalsystem, inga problem - Olika journalsystem i Sverige Det finns inget gemensamt journalsystem för sjukvården i Sverige. Använd samma journalsystem i hela Sverige som är tillgängligt för alla vårdaktörer, både offentliga och privata. Argument: Många av de personer vi har intervjuat har nämnt att det finns utrymme för förbättring inom journalsystemen. Att inte ha samma journalsystem kan äventyra patienters hälsa. Information kan saknas angående vilka behandlingar eller mediciner som vårdinstanser, med annat journalsystem, tidigare har gett patienten. Dessutom höjs kraven på patienterna då de själva måste veta vilka behandlingar de har gått eller går igenom. Det är inte rimligt att sjuka patienter skall ha det ansvaret. Problemet är särskilt påtagligt i Kungsbacka då många invånare söker sig till Göteborg för vård. Deras vårdinstanser har inte samma journalsystem som Region Halland. 18

21 Psykisk Räddaren i nöden Bättre öppettider på socialkontoret Socialkontoret har stängt på helger och besökare hänvisas till Göteborg. Detta fungerar inte alltid. Öppna en telefonjour i Kungsbacka dit det går att ringa på helger om något allvarligt hänt. Exempel på detta kan vara att du står utan boende eller inte är i säkerhet i hemmet. Telefonjouren skall kunna hänvisa till ett akutboende där utsatta personer kan få en sovplats tills ett möte med socialkontoret äger rum. Enligt artikel 27 i barnkonventionen skall stödprogram för ungas välmående utarbetas särskilt i fråga om mat, kläder och bostad. Akuta situationer kan uppstå även under helger och ett barn får under inga omständigheter stå utblottad på gatan. Det kan finnas många olika orsaker till att ett barn hamnar på gatan och det är samhällets ansvar att vidta åtgärder för att säkra barnets välmående. 19

22 5 kuratorer är fler än 4 Fler resurser på ungdomsmottagningen Problemet: Ungdomsmottagningen har för lite resurser för att kunna ge tillräcklig information till ungdomar. Detta föder psykisk ohälsa. Avsätt mer resurser till ungdomsmottagningen. Det behövs en till kuratortjänst. Utförande: En till kurator innebär att ungdomsmottagningen kan besöka gymnasieskolor för att upplysa eleverna om att det går att söka sig till dem för att får hjälp. Eleverna får även möjlighet att ställa frågor till en utbildad kurator. Enligt Lupp-undersökningen 2010 upplever ca 9 av 10 elever i årskurs åtta att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra, men motsvarande siffra i årskurs två på gymnasiet är 8 av 10. I gymnasiet blir kraven från omgivningen, speciellt från skolan högre och i många fall genererar detta ökad stress. Detta kan i sin tur leda till en försämrad hälsa, fysiskt som psykiskt. Vårt förslag är att ungdomsmottagningen besöker även gymnasieskolorna och inte enbart kommunens årskurs åtta. På detta sätt påminns gymnasieeleverna om att de kan gå till ungdomsmottagningen om de behöver hjälp, stöttning eller vill bli undersökta. Genom denna satsning skulle hälsan hos kommunens unga bli bättre. 20

23 Ungdom, med rätt att prata Regelbundna kontroller av den psykiska hälsan Barn och ungas psykiska hälsa i Kungsbacka kommun blir allt sämre. Alltför många elever med dålig hälsa låter bli att söka hjälp hos skolkuratorn. Regelbundna obligatoriska besök hos skolkuratorn. Utförande: Idag utför skolsköterskorna regelbundna fysiska hälsokontroller på eleverna. Genom att använda samma system får skolkuratorerna även möjlighet att genomföra liknande kontroller för elevernas psykiska hälsa. Det behövs bara ett kort besök per elev varje termin. Detta bör påbörjas i tidig ålder för att säkerställa att de som behöver hjälp får det. Många barn som mår psykiska dåligt blir inte upptäckta förrän problemen har pågått under en längre tidsperiod. Enligt barnkonventionen artikel 27 har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets psykiska utveckling. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att psykisk ohälsa upptäcks i tid. Regelbundna samtal med kuratorn möjliggör detta. Samtalen kan även fungera i förebyggande syfte. Eleverna får chansen att lära känna sin skolkurator via regelbundna besök elimineras också det stigma som kan ligga kring ett kuratorbesök. Ytterligare en positiv aspekt av det hela är att de ungdomar som inte har något psykiskt problem, ändå får tid att prata med en lyssnande vuxen, vilket kan ha stor betydelse för deras psykiska hälsa. Ifall skolkuratorn ges möjlighet att upptäcka problemen i tid, tror vi att den psykiska ohälsan hos barn och unga kommer att minska inom kommunen. Detta stämmer väl överens med kommunfullmäktiges prioriterade mål nummer 3. Denna positiva utveckling kommer sedan leda till ytterligare fördelar, som t.ex. minskat tryck på BUP, och lägre antal sjukskrivningar osv. Vårt förslag är en investering för kommunen. 21

24 Bättre miljö på BUP, då går livsglädjen upp! Att göra BUP mer tilltalande för unga. Miljön på BUP inte är inbjudande för barn och unga. En miljö som ger ett trivsamt och lugnande intryck på besökarna. Utförande: För att hålla kostnaderna nere kan gymnasieskolor med inredningskurser eller bild vara med i ett projekt och inreda på BUP. Ett samarbete med gymnasieskolor skulle hålla kostnaderna nere. Dessutom framkommer ungdomars syn på hur det bör inredas. Idag är miljön på BUP dyster och vår åsikt är att den istället bör vara upplyftande trivsam. En bättre miljö på BUP kan uppmuntra besök. 22

25 Stress Hantera stress, minska studiepress Stresshantering Höjda krav i skolan leder till en ökad stress bland eleverna. Eleverna har inga verktyg för att klara av att uppnå de nya högre målen i skolan. En lösning på detta problem skulle kunna vara att kommunen bjuder in en föreläsare som instruerar eleverna om stresshantering och studieteknik. Denna föreläsning skulle ske någon gång under gymnasietiden. Utförande: Kommunen hyr in en föreläsare som har kunskaper inom stresshantering och studieteknik. Det är även viktigt att denna person talar ungas språk och är en rolig och engagerande föreläsare. Föreläsningar kan ske i någon av gymnasieskolornas aulor och inbjudningar skickas ut till alla gymnasieskolor i kommunen. Många tjejer men även killar i årskurs två på gymnasiet känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de skall hinna med det de vill (44 % respektive 25 % enligt Lupp undersökningen 2010 sida 23). Bättre studieteknik och planering kan leda till minskad stress och mer fritid för eleverna. Med bättre studieteknik kan även högre resultat uppnås. I folkhälsopolicy för Halland sidan 9 står det att det finns ett starkt samband mellan hälsa och lärande. "Den som mår bra fysiskt och psykiskt har lättare att ta till sig kunskap. Bland den grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt känner sig 52 % mycket stressade (Rapport ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa av region Halland, sida 15), med mindre stress kan bättre hälsa hos denna grupp ungdomar uppnås. Detta är i sin tur gynnande för studieresultatet. Vårt förslag är även i enlighet med artikel 31 i barnkonventionen som innebär att varje barn har rätt till vila och fritid. Sammanfattningsvis kan vårt förslag ge både bättre hälsa och studieresultat för ungdomar i kommunen. 23

26 Lossa ditt bagage med hjälp av massage Avslappning Unga är idag ofta oroade och lider av olika fysiska symptom som huvudvärk och sömnsvårigheter. Att införa avslappning i ungas liv skulle påverka deras hälsa till det bättre. Detta förslag innebär avslappning i form av massage. Utförande: Gymnasieskolor skulle kunna ingå ett samarbete med någon skola som har utbildning för massörer. De som är under utbildning för att bli massör skulle få möjligheten att praktisera och eleverna på gymnasieskolorna skulle få ett rabatterat och billigt pris på massage, eller i bästa fall gratis för eleverna. Enligt lupp-undersökningen 2010 lider 23 % av de unga av huvudvärk och 35 % har sömnsvårigheter. Studier kring avslappning visar en positiv effekt rörande huvudvärk, oro, ångest, utåtagerande beteende, och sömnsvårigheter(ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa av Region Halland sida 29). Avslappning skulle motverka de negativa fysiska symptomen och bidra till en bättre hälsa för de unga i Kungsbacka. 24

27 SOS här behövs hjälp mot stress Grupp för stresshantering Elever på gymnasiet är stressade och kan inte alltid hantera skolans krav. En grupp för stresshantering skall finnas tillgänglig för gymnasieelever. Utförande: Vårt förslag är att kuratorn på varje gymnasieskola i kommunen hänvisar stressade elever till en stressgrupp. Gruppen skall vara tillgänglig för de elever vars hälsa tydligt påverkas negativt av stress. Ett förslag är att gruppen träffas varannan vecka i ungefär en timme per tillfälle. Det är viktigt att varje person får möjligheten att utvecklas i gruppen och ses som en individ. Ledaren bör vara en positiv och kunnig person inom stresshantering. En förutsättning för att gruppen skall fungera optimalt är att ledaren har god hand med barn och unga. Enligt Kommunfullmäktiges prioriterade mål nummer 3 år 2013 skall andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun öka. Detta innebär att invånarna i Kungsbacka kommun lever hälsosamma liv utan icke hanterbar stress. För att påverka utvecklingen i rätt riktning gäller det att olika verksamheter arbetar medvetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är viktigt att arbetet sker integrerat i ordinarie verksamhet (Taget ur Folkhälsopolicy för Halland, av Region Halland). En stresshanterings grupp är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa bland unga på gymnasiet. Skolan bör ha en sådan grupp integrerat i sin verksamhet. I folkhälsopolicyn står det även att Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra Av detta kan vi dra slutsatsen att det är av stor vikt att lära sig hantera stress eftersom det förekommer i stor grad på gymnasiet. Enligt Lupp- undersökningen 2010 känner sig 62 % av tjejerna och 24 % av killarna i år två på gymnasiet stressade. 25

28 Kunskap Skola Acceptans, tolerans bildar allians Lär barn att acceptera varandra tidigt Trots likabehandlingsplanen som finns i grundskolan förekommer kränkningar i form av mobbning och utfrysning etc. Att redan från tidig ålder trycka på vikten av att alla är lika mycket värda och att både lärare och elever arbetar med detta på ett effektivt sätt. Utförande: Ett sätt att få eleverna att tillämpa likabehandlingsplanen i praktiken är att involvera den i skolundervisningen. Läran om tolerans, acceptans och jämlikhet skall influera all undervisning. 32 % av eleverna i årskurs 8 anser att elever och lärare bemöter varandra respektlöst. 11 % av samma grupp uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret (lupp - undersökningen 2010, sida 37, 46). Vårt förslag är att arbeta kontinuerligt med likabehandlingsplanen och inte bara uppmärksamma denna ett fåtal gånger om året. Vi tror att denna kan interagera med redan existerande undervisningsämnen, t.ex. genom att arbeta med samarbetsövningar på idrotten eller med självkänslan på svenskan. På så sätt görs likabehandlingsplanen till en naturlig del av ungdomarnas liv. 26

29 Kunskap för Livet Temalektioner om hälsa och ohälsa Ungdomarna i Kungsbacka vet för lite om hälsa och vad de kan göra för att må bra. Anordna föreläsningar om hälsa regelbundet under skolterminerna. Utförande: Skolorna ska hyra in föreläsare som kommer och pratar med eleverna om olika ämnen som rör hälsa och ohälsa. Ämnen som ska tas upp är matvanor, motion, ångest, droger, självförtroende, med mera. Föreläsarna ska vara kunniga inom sitt område men framför allt vara duktig på att nå ut till ungdomar. Ett exempel på en föreläsare som vi uppskattade då han föreläste i Kungsbacka var Pablo Roberto. Föreläsningen ska skilja sig från de ordinarie lektionerna, genom till exempel mycket interaktion eller mer fysisk aktivitet. Delaktighet kommer göra föreläsningen minnesvärd. Föreläsningarna ska vara som ett komplement till de vanliga lektionerna. En interaktiv föreläsning ger ett starkt intryck och kommer därför att minnas av eleverna. Skolan ska förbereda elever för resten livet och hälsa är en viktig aspekt av detta. Kunskap om hälsa är kunskap som går att nyttja resten av livet. Föreläsningar om hälsa ska fungera tillsammans med läroplanen. Detta gör att det inte tar tid från den normala undervisningen utan snarare bidrar till en rikare undervisning. Tanken med föreläsningarna är att de ska betona och öka förståelsen för de kunskaper som är viktiga för ett fortsatt hälsosamt liv, exempelvis hur ångest bör hanteras. Det är viktigt att föreläsningarna sker kontinuerligt. 27

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten.

Program. Innehållsförteckning. Inledning. 2009-03-24 sid 1(7) Version 0.0. Nyköpings Frisksportklubb Program och Policy för verksamheten. 2009-03-24 sid 1(7) Innehållsförteckning Program... 1 Inledning... 1 Frisksportrörelsens idé...2 Klubbens program...2 Rörelse och motion... 2...2...3 Alkohol tobak droger doping... 3...3...3...4 Etik och

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

TUR UTVECKLINGSPLAN FÖR UNGA I TORSÅS KOMMUN. Fritidsråd. Skolrenovering. Provschema Resurscentrum. Frukostpaket Drogfria alternativ.

TUR UTVECKLINGSPLAN FÖR UNGA I TORSÅS KOMMUN. Fritidsråd. Skolrenovering. Provschema Resurscentrum. Frukostpaket Drogfria alternativ. UTVECKLINGSPLAN FÖR UNGA I TORSÅS KOMMUN FRITID UTEFTER VAD DU VILL GÖRA! Frukostpaket Drogfria alternativ Matråd Tillitsövningar Ta mentorstiden på allvar Stressgrupp Fritidsråd Provschema Resurscentrum

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. -- FRYSHUSET I SKÄRHOLMEN TRIVSELENKÄT Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen. Linda Peltonen, Nabila Abdul Fattah, Hicham Souadi Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer