Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner."

Transkript

1 Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp

2 Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund (2005) så är det så att arbetsterapeutens filosofiska grundläggande värderingar inom yrket bland annat bygger på att se sin klient som en unik person, och försöka hjälpa han eller hon till ett meningsfullt liv. Där man då som arbetsterapeut utgår från klientens behov och önskemål samt omgivningens krav. Angående detta med att klienten ska få ett meningsfullt liv med hjälp av arbetsterapeutens insatser är även något som Mosey (1986) håller med om. Men där han istället pekar på att ett meningsfullt liv innebär att klienten ska bland annat få känna njutning, samt få leva i en trygg miljö. Dessutom få göra personliga val samt få utföra meningsfulla aktiviteter. Förbundet Sveriges arbetsförbund (2005) anser att en människa är en autonom varelse, vilket med andra ord är en självständig person. Enligt Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2010) så ska arbetsterapeuten hjälpa och hitta nya lösningar på problem/brister som klienten har men som fortfarande är en meningsfull aktivitet. Denna aktvitet ska även vara anpassad efter denna klient för att han/hon i sin tur ska uppnå en förbättrad självkänsla och självförtroende. Ett fall som jag fick vara med om under min VFU är när jag är på AHS (avancerad hemsjukvård). Jag får då följa med på ett hembesök tillsammans med ett team bestående av en läkare, sjuksköterska och en arbetsterapeut. Hembesöket går ut på att skriva in en ny patient i deras system genom att ta reda på allmän fakta om klienten, som i de här fallet är en svårt cancersjuk man i års åldern. Innan arbetsterapeuten ska sätta igång med sitt samtal med klienten så har hon märkt att klienten är i ett skick där han förstår socialt samspel i och med att läkaren samtalat med honom i första hand under besöket. När det väl är arbetsterapeuten tur att samtala med klienten så använder hon genom sitt kroppsspråk visa när samtalet börjar samt avslutar. Hon ställer även frågor om mannens aktivitetsfunktioner, där han bland annat berättar att han har en rullator som han använder när han går längre sträckor, vilket han gör en gång per dag när han köper tidningen. Det kommer även fram att han gärna vill ha en duschpall för att han inte litar fullt ut på att hans ben ska hålla honom stående när han duschar och sluter ögonen. Detta är något som arbetsterapeuten tar hand om, och kollar upp hur badrummet är byggt för att se vilken sorts pall hon ska förskriva. När arbetsterapeuten även talar med sin klient så har hon ögonkontakt samt visar respons genom att använda mimik som att nicka till då och då för att visa att hon har förståelse för klientens situation. Egna reflektioner om kopplingen mellan teorier och fallet: En arbetsterapeuts filosofiska grundantaganden är bland annat att hjälpa klienten att få ett meningsfullt liv, genom att bland annat att skapa meningsfulla aktiviteter. Detta är något som jag anser att arbetsterapeuten gör väldigt tydligt i detta fall, genom att hjälpa klienten att kunna utföra sina vardagliga vanor, som i det här fallet var att duscha. I och med att arbetsterapeuten förskriver en duschpall som klienten hade stort ett behov av, så kommer han senare att kunna utföra aktiviteten. Detta var även något som gav klienten en trygg omgivning tycker jag, i och med att fallrisken för honom minskade drastiskt. På längre sikt kan även detta vara något som ger klienten en förbättrad självkänsla och självförtroende i och med att aktiviteten är anpassad efter klienten. I och med denna duschpall som sätts in som ett hjälpmedel, så gör det att denna kliententen blir väldigt självständig, vilket även är en av arbetsterapeutens människosyn, alltså att människan är en autonom varelse. Arbetsterapeuten tycker jag även verkar nyfiken i detta fall på att veta saker om den här personen, vilket visar att hon anser att han som en unik person.

3 Den etiska grunden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund (2005) så handlar arbetsterapeutens etiska kod om hur yrket ska utföras, där man som arbetsterapeut bland annat har skyldigheter men även en modell som man utgår från vid moraliska problem. Det är även så att samhället anser att personer som på något sätt skadat sig, skall bemötas med ett professionellt uppträdande, där arbetsterapeuten har en hög moralnivå. Arbetsterapeuten förväntas även ska ha en del egenskaper som att hon /han ska vara, ärlig. Att visa hänsyn till klienten samt andra berörda parter är även något som är viktigt att tänka på som arbetsterapeut. Ett värdigt bemötande är något som patienten har rätt till. Som arbetsterapeut ska han/hon alltid visa respekt för patientens privatliv. Det är även patientens avgörande som påverkar om åtgärder ska ske, det är när först han/hon gett sitt samtycka som man kan börja göra något. Det är även så att patientens önskemål och behov som lägger grunden för åtgärderna. Tystnadsplikt är även något som en arbetsterapeut har, vilket innebär att den information som arbetsterapeuten får av klienter ska hanteras med försiktighet och inte föra vidare, dock inte om det skulle vara lagstadgade. Dessutom är respekt något som arbetsterapeuten måste visa mot sina kollegor men även andra yrkesgruppers kompetenser. Arbetsterapeuten ska samt kunna arbeta och samarbeta tillsammans med dessa på bästa möjliga sätt för att se till patientens intresse. Enligt Mosey(1986) så ska man dessutom som arbetsterapeut bland annat hjälpa klienten efter dennes förmåga. Detta fall handlar om ett äldre par, där kvinnan sitter i en rullstol. Deras hus är även anpassat efter hennes handikapp. Denna kvinna har även precis gjort en höftoperation som inneburit att nya problem uppstått. Arbetsterapeuten i detta fall frågar om man vill tillsätta någon hemtjänst till hjälp av sysslor på grund av att hon har svårt att genomföra mycket själv. Detta var något som denna kvinna inte gick med på utan ville istället att hennes man skulle hjälpa henne med det, trots att hon gått upp 15 kilo. I och med detta tillsätts ett krismöte med en grupp med sjukhuspersonal för att på något sätt kunna lösa problemet. I detta fall är det så att denna kvinna inte tillåter någon slags hjälp, som i fallet var hemtjänst, vilket jag tycker att arbetsterapeuten respekterar. Trots allt tillsätter arbetsterapeuten ändå en grupp sjukhuspersonal för att mannen i fallet också är en klient och måste visas hänsyn till, vilket jag kan förstå för att han kommer att drabbas av problemet av att behöva göra allt som kvinnan inte klarar av. Jag tycker även att kvinnan bemöts professionellt av sin arbetsterapeut med hög moralnivå där arbetsterapeuten även är ärlig och säger att hemtjänst skulle kunna vara ett alternativ för kvinnans bästa. Det kvinnan även berättar är något som arbetsterapeuten har tystnadsplikt om, men tar däremot upp problemet som uppstått med sina kollegor, som hon även visar stor respekt för samt arbetar tillsammans med för klientens bästa.

4 Kunskapsgrunder Enligt Mosey (1986) så består arbetsterapin av olika kunskaper, vilka bland annat är biologiska, psykologiska, sociologiska, arbetsterapi och medicin. Enligt FSA (2005) så kan arbetsterapeuten utifrån sina kunskaper göra rimliga bedömningar på klientens problem samt en bra behandling. Enligt Hagedorn (1995) så utförs arbetsterapins kärna av bland annat klienten genom att han/hon har intressen, vanor, behov, vilja, roller och önskningar. Även arbetsterapeuten själv är en del som har ett professionellt förhållningssätt, är även klientcentrerad, vilket innebär att det är fokus på kliententen. Dessutom bedömer han/hon klientens svårigheter och väljer ut behandling anpassat efter just den individen. I detta fall handlar det om en grupp människor i 40 års åldern som har reumatisk värk. Denna grupp lagar mat tillsammans med en arbetsterapeut som visar hur de på bästa sett ska utföra matlagningen genom att visa olika ergonomiska ställningar. I detta fall så tycker jag att arbetsterapeuten visar sina kunskaper hon har genom att förmedla det till andra som i detta fall är hennes klienter med reumatisk värk. När hon gör detta så har hon troligen också kunskaper hon utgår från inom bland annat anatomi och fysiologi, för att kunna veta vad dessa människor kan utföra med sin sjukdom. Troligen så är denna matlagning en önskning av klienterna, som arbetsterapeuten bedömt ska vara en bra svårighet på aktivitet för just dessa klienter, genom att hon är insatt i deras sjukdom. Men samtidigt så är arbetsterapeuten klientcentrad och ska alltid vara professionell och välja ut en behandling som just passar klienten, och detta kan ju vara just en sådan aktivitet. Det kan även vara så att det sociala bidragit till att denna grupp skapats inom arbetsterapin, och i och med att arbetsterapeuten har kunskaper inom just sociologi så kan det även vara bidragande del. Ansvarsområden Som arbetsterapeut enligt förbundet Sveriges arbetsförbund (2005) så har han/hon som uppgift att se om det finns ett behov av arbetsterapeutiska åtgärder i förbättrande, förebyggande eller bevarande syfte. Arbetsterapeuten ska förutom detta också vid arbetsterapin göra så att aktivitetsförmågan hos klienten inte försämras, samt låta denna förmåga vara som den är eller förbättra den. Om det däremot skulle vara så att klienten har en nedsatt förmåga, så har arbetsterapeuten i uppgift att kompensera den. Arbetsterapeuten ska även om behov finns ta fram eller föreslå tekniska enkla hjälpmedel. Ett annat ansvar som arbetsterapeuten har är tystnadsplikt gentemot sin klient. Vilket innebär att informationen som arbetsterapeuten får ska användas med försiktighet, så att arbetsterapeuten inte kränker eller skadar sin klient på ett eller annat vis. Terapeuten får inte heller dela med sig av denna information som berör den utsatta klienten.

5 Respekt är även något som arbetsterapeuten måste visa till sina arbetskollegor och andra yrkesgrupper, samt kunna samarbeta med dessa för att klienten i sin tur ska få en så bra vård som möjligt. Enligt Mosey (1986) så anser han att arbetsterapeutens uppgift bland annat är att ta ansvar för att hjälpa klienten att klara av sin personlig vård, som är att kommunicera, vila, äta, förflyttning samt hygien. (Här kommer jag att hänvisa till samma fall som jag använt mig av i den filosofiska grunden.) Ett fall som jag fick vara med om under min VFU är när jag är på AHS (avancerad hemsjukvård). Jag får då följa med hem tillsammans med ett team bestående av en läkare, sjuksköterska och en arbetsterapeut. Hembesöket går ut på att skriva in en ny patient i deras system genom att ta reda på allmän fakta om klienten, som i de här fallet är en svårt cancersjuk man i års åldern. Innan arbetsterapeuten ska sätta igång med sitt samtal med klienten så har hon märkt att klienten är i ett skick där han förstår socialt samspel i och med att läkaren samtalat med honom i första hand under besöket. När det väl är arbetsterapeuten tur att samtala med klienten så använder hon sitt kroppsspråk för att visa när samtalet börjar samt avslutar. Hon ställer även frågor om mannens aktivitetsfunktioner, där han bland annat berättar att han har en rullator som han använder när han går längre sträckor, vilket han gör en gång per dag när han köper tidningen. Det kommer även fram att han gärna vill ha en duschpall för att han inte litar fullt ut på att hans ben ska hålla honom stående när han duschar och sluter ögonen. Detta är något som arbetsterapeuten tar hand om, och kollar upp hur badrummet är byggt för att se vilken sorts pall hon ska förskriva. När arbetsterapeuten även talar med sin klient så har hon ögonkontakt samt visar respons genom att använda mimik som att nicka till då och då för att visa att hon har förståelse för klientens situation. Utifrån detta fall så tycker jag att arbetsterapeuten har varit väldigt tydlig med att hjälpa klienten med de problem han har. Som i fallet var att han inte litade på sina ben när han duschade och ville då få en duschpall. Arbetsterapeuten har i detta fall har ett ansvar för det hon förskriver till denna klient, men har även ett ansvar för tystnadsplikten över det han berättar. Genom att arbetsterapeuten ställer frågor angående klientens aktiviteter som i syfte är att få reda på om hon på något sätt kan hjälpa till att antingen förbättra aktivitetsförmågan eller göra så att den inte försämras, genom att exempelvis förskriva något hjälpmedel. Som i detta fall gjordes i form av en duschpall, vilket gör att arbetsterapeuten uppfyller ännu en till uppgift, vilket är att hjälpa till med klientens personliga vård, som i fallet var hygienen. Något jag även tycker att arbetsterapeuten gör är att hon samarbetar och visar respekt till de övriga i teamet som är med för att dem tillsammans ska kunna ge de bästa till klienten. Arbetsterapeutiska arbetsprocesser Enligt Hagerdorn (1995) så börjar en arbetsprocess så fort en klient eller patient hänvisats till terapeuten. Arbetsprocessen i sin tur ses som ett förlopp som de olika stegen som arbetsterapeuten tar tillsammans med sin klient under själva rehabiliteringen. Enligt Fisher (2009) så finns det en arbetsprocess som heter OTIPM som bygger på de tio dimensionerna. Syftet i sin tur med OTIPM är att fastställa det utförandesammanhang där klienten är i centrum samt att identifierar begränsningar och resurser.

6 Ett exempel på innehåll i en arbetsprocess enligt OTIPM kan se ut som följande: Först så talar Arbetsterapeuten med sin klientent. Sedan tar Arbetsterapeuten reda på vem denna klient är, vilka värderingar och roller han/hon har. Det är viktigt som arbetsterapeut att lär känna sin klient för att sedan kunna ge bästa möjliga hjälp. Skriver journal. Arbetsterapeuten tar reda på hur patienten/klienten värderar sina svagheter samt styrkor. Arbetsterapeuten observerar kliententens utförande av aktiviteter. Sedan beskrivs utförandet. Arbetsterapeuten tolkar och klargör utförandet. Väljer ut en modell för kompensation, aktivitetsträning, pedagogisk modell samt specifika kroppsfunktion som ska upprätthållas. Sedan planeras och genomförs modellerna utvärdering Hela denna arbetsprocess ska dessutom vara, klientncentrerat. top-down styrt, aktivitetsfokuserat. Detta fall handlar om en pojke på 4 år som har sjukdomen cerebral pares. Denna pojke har i och med sin sjukdom svårt att böja på sina leder i armen. Arbetsterapeuten har tidigare innan detta besök intervjuat och bedömt samt satt upp mål tillsammans med denna pojke och hans föräldrar. Men just nu så gör arbetsterapeuten en bedömning av pojkens leder för att se hur det har gått i rehabiliteringen. Samt så får denna pojke även klippa två gånger i ett papper med en sax, vilket är ett mål som arbetsterapeuten tillsammans med pojken och hans föräldrar satt upp. Utifrån detta fall så nämns ingen specifik arbetsprocess, men däremot så tycker jag att den liknar OTIPM, i och med att processen liknar de olika stegen som klienten och arbetsterapeuten tar i den arbetsprocessen. I detta fall så har denna arbetsterapeut bland annat samtalat med klienten samt hans föräldrar för att ta reda på pojkens roller och värderingar, och har i och med lärt känna klienten en del. Även att skriva journal är något som jag tror att hon lär ha utfört för att hon själv ska kunna se tillbaka på det som varit. I detta fall så observerar hon även klientens utförande när han klipper i papperet, vilket jag tror hon sedan troligen kommer att beskriva och tolka. Men detta att klippa i ett papper två gånger är även ett mål/ modell som klienten tillsammans arbetsterapeuten satt upp, som nu genomförs. Tycker även att arbetsterapeuten jobbar klientcentrerat genom att hon lyssnar in vad vad klienten har för historia i det inledande samtalet. Den modell dem följer är även aktivitetsfokuserad, i och med att klienten ska klippa med en sax, som jag dessutom tror kan ha någon mening och värde hos denna klient. Top-down styrt är även något som arbetsterapeuten kan ha utgått från, i och med att hon/han låtit klienten själv fått vara med och bestämma under processerna. Medvetet använda sig själv Att som arbetsterapeut medvetet använda sig själv innebär enligt Mosey (1986) att man bland annat: Lyssnar: Att lyssna är något som är viktigt vid ett möte med en klient. Som arbetsterapeut kan

7 hon/han visa med sitt kroppsspråk att hon/han är engagerad, detta kan exempelvis visas med hjälp av ögonkontakt, ge respons, visa uttryck samt visa att man har förståelse. Inleda och avsluta ett möte: Är något som delas upp två delar i och med att vissa förstår socialt samspel bättre än andra. Klienter som förstår socialt samspel bra: För dessa klienter så ska arbetsterapeuten med hjälp av sitt kroppsspråk visa när mötet inleds samt när det avslutas. Klienter som förstår det sociala samspelet mindre bra: För dessa klienter så måste arbetsterapeuten var verbalt övertydlig. Vilket menas med att på ett tydligt sätt berätta när mötet börjar och avslutar, hur långt tid det ska hålla i samt förklara vad de ska göra under mötet. Empati: Detta innebär att arbetsterapeuten ska visa att hon/han har förståelse för klientens känsla. I och med det så hjälper arbetsterapeuten sin klient att samla ihop och känna igen känslor som han/hon sedan kan ta itu med. Denna empati kan uttryckas i ord, gester, uttryck samt kroppsspråk. Varför det är viktigt att visa empati för sin klient beror på att den då känner en trygghet samt ett förtroende. Kommunikation: Enligt Fortmeier och Thanning (2010) så är även kommunikation något som en arbetsterapeut använder sig av genom att prata med klienten om vilka problem som ska lösas och även mål som ska sättas upp. Dessa ovanstående punkter ingår i sin tur Enligt Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2010) Maslows behovstrappa. Denna trappa beskrivs som följande: Alla människor har en grund att stå på, som är fysiologisk, som innefattar saker som sova, äta, andas. Men för att nå höst upp på toppen av denna trappa så krävs det vissa saker för att människan ska må bra och uppnå sitt självförverkande. Dessa saker är ska arbetsterapeuten hjälpa till med att bygga upp, vilka är: Trygghet - om vi som arbetsterapeuter medvetet använder oss själva vid första mötet genom att visa ett lugn, engagemang och att vi lyssnar så skapas en trygghet. Gemenskap kan arbetsterapeuten skapa genom att styra klienten mot olika sociala grupper (exempel gruppträffar, gruppaktiviteter, hemmakväll med familjen). Men en gemenskap skapas även mellan klienten och arbetsterapeuten för att klienten ska känna en vis tillhörighet. Uppskattning och självskattning är ett stort behov hos människor och genom att arbetsterapeuten följer de punkterna under medvetet använda sig själv så uppnås detta. (Här kommer jag att hänvisa till samma fall som jag använt mig av i den filosofiska grunden, samt ansvarsområdet.) Ett fall som jag fick vara med om under min VFU är när jag är på AHS (avancerad hemsjukvård). Jag får då följa med hem tillsammans med ett team bestående av en läkare, sjuksköterska och en arbetsterapeut. Hembesöket går ut på att skriva in en ny patient i deras system genom att ta reda på allmän fakta om klienten, som i de här fallet är en svårt cancersjuk man i års åldern. Innan arbetsterapeuten ska sätta igång med sitt samtal med klienten så har hon märkt att klienten är i ett skick där han förstår socialt samspel i och med att läkaren samtalat med honom i första hand under besöket. När det väl är arbetsterapeuten tur att samtala med klienten så använder hon sitt kroppsspråk för att visa när samtalet börjar samt avslutar. Hon ställer även frågor om mannens aktivitetsfunktioner, där han bland annat berättar att han har en rullator som han använder när han

8 går längre sträckor, vilket han gör en gång per dag när han köper tidningen. Det kommer även fram att han gärna vill ha en duschpall för att han inte litar fullt ut på att hans ben ska hålla honom stående när han duschar och sluter ögonen. Detta är något som arbetsterapeuten tar hand om, och kollar upp hur badrummet är byggt för att se vilken sorts pall hon ska förskriva. När arbetsterapeuten även talar med sin klient så har hon ögonkontakt samt visar respons genom att använda mimik som att nicka till då och då för att visa att hon har förståelse för klientens situation. I detta fall så tycker jag att arbetsterapeuten uppfyller rätt många krav som hon anses ska göra. Exempelvis så lyssnar hon och tar in information när hon får svar på sina frågor. Tecken på att hon även lyssnar visar hon genom att ha ögonkontakt med sin klient samt visa respons genom att använda mimik. Denna klient är även i ett skick där han förstår socialt samspel, vilket innebär att arbetsterapeuten i fallet kan använda mer kroppsspråk när hon vill visa att samtalet inleds samt när det avslutas. Tycker även att hon visar att hon har en viss förståelse för det klienten berättar genom att nicka till då och då, att hon helt enkelt visar att hon har en empati. Trygghet är även något som jag tycker arbetsterapeuten ger sin klient, i detta fall genom att visa att hon lyssnar samt är engagerad i vad klienten vill, vilket är att få en duschpall. Gemenskap är även något hon skapar tillsammans med sin klient genom att få honom känna en tillhörighet. Dessutom genom att arbetsterapeuten genomförde många kriterier att medvetet använda sig själv så bidrar det till att han/ hon accepterar och respekterar sin klient och detta är just vad en person behöver för att känna uppskattning och självskattning. Fysiska miljön Enligt Kielhofner (2008) så är den fysiska miljön det ställe som personen befinner sig på samt hur det ser ut där. Enligt Hagedorn (1995) så anser han att arbetsterapeuten ser i från ett perspektiv där den fysiska miljön har ett samband med vårt utförande på arbetet samt i hemmet. Om människan dessutom anpassar sin miljö och börjar identifiera eller ta bort hinder så kan han/hon utföra sysslor mer effektivare. Enligt Mosey (1986) så kan den fysiska miljön även förbättra vår livskvalité genom att helt enkelt tillgodose eller förenkla de mänskliga behoven, då får människan nämligen tid över till självbelönade aktiviteter. Enligt Hagedorn (1995) så kan den fysiska miljön även påverka oss människor, som bland annat är att den ger en djup effekt på intellektuellt och fysiskt utförande, individuella känslor dessutom attityder och normer. Som enligt Mosey (1986) exempelvis kan vara en känsla av säkerhet, som i sin tur kan bero på att miljön i sin tur oftast är stabil samt förutsägbar. Men det kan lika gärna vara materiella saker som ett dörrlås eller något symboliskt som en nalle. (Här kommer jag att hänvisa till samma fall som jag använt mig av i den filosofiska grunden, ansvarsområdet och medvetet använda sig själv.) Ett fall som jag fick vara med om under min VFU är när jag är på AHS (avancerad hemsjukvård). Jag får då följa med hem tillsammans med ett team bestående av en läkare, sjuksköterska och en arbetsterapeut. Hembesöket går ut på att skriva in en ny patient i deras system genom att ta reda på

9 allmän fakta om klienten, som i de här fallet är en svårt cancersjuk man i års åldern. Innan arbetsterapeuten ska sätta igång med sitt samtal med klienten så har hon märkt att klienten är i ett skick där han förstår socialt samspel i och med att läkaren samtalat med honom i första hand under besöket. När det väl är arbetsterapeuten tur att samtala med klienten så använder hon sitt kroppsspråk för att visa när samtalet börjar samt avslutar. Hon ställer även frågor om mannens aktivitetsfunktioner, där han bland annat berättar att han har en rullator som han använder när han går längre sträckor, vilket han gör en gång per dag när han köper tidningen. Det kommer även fram att han gärna vill ha en duschpall för att han inte litar fullt ut på att hans ben ska hålla honom stående när han duschar och sluter ögonen. Detta är något som arbetsterapeuten tar hand om, och kollar upp hur badrummet är byggt för att se vilken sorts pall hon ska förskriva. När arbetsterapeuten även talar med sin klient så har hon ögonkontakt samt visar respons genom att använda mimik som att nicka till då och då för att visa att hon har förståelse för klientens situation. I detta fall så frågar arbetsterapeuten sin klient om hans aktivitetsfunktioner, där det kommer fram att han vill ha en duschpall. Genom att arbetsterapeuten sedan förskriver denna pall så kommer det i sin tur att leda till att kliententen kommer att kunna utföra sin handling, som i fallet var att duscha. I och med detta så tycker jag att arbetsterapeuten har anpassat miljön efter kliententens behov och tagit bort det hinder som tidigare var, vilket i sin tur leder till att denna klient kommer kunna utföra denna handling betydligt effektivare än vad han tidigare kunnat. Detta hinder som denna klient även har tror jag även kan ha påverkat honom i sitt fysiska utförande men även inom sina känslor i och med att handlingen blivit svårt att utföra. Men genom att anpassa miljön så skapas istället en känsla av säkerhet hos denna klient i och med att han får denna materiella saken i form av en stol. I och med detta så har även denna klients behov uppfyllts vilket leder till att han kan nu ha mer tid till självbelönade aktiviteter. Meningsfulla/ ändamålsenliga aktiviteter Enligt Mosey (1986) och Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2010) så är en meningsfulla och målinriktade aktiviteter det viktigaste legitima verktyget som en arbetsterapeut har. Mosey (1986) definierar dessutom meningsfulla aktiviteter som en görande process, som både kräver tanke och energi mot det önskade målet. Dock är inte resultatet inte det mest meningsfulla i aktiviteten men som däremot kan vara viktig om det är det som symboliserar hela processen. Enligt Eklund, Gunnarsson och Leufstadius (2010) så behöver även en människa regelbundet meningsfulla aktiviteter för att kunna känna en tillfredsställelse samt harmoni. Dessutom att denna aktivitet har en läkande effekt om den finns ett engagemang hos personen samt om aktiviteten har ett syfte. Ett flow är även något som kan uppfyllas när en person utför en meningsfull aktivitet. Vilket innebär att man glömmer både tid och rum samt att det råder en balans mellan utmaning och krav. Enligt Mosey (1986) så är inte heller en aktivitet meningsfull om klienten tvingas till att utföra den. I boken sett med patientens ögon skriver Fortmeier och Thanning (1998) om ett fall med olle. Ole är en aktiv, öppen och utåtriktad man som gillar sport och är en en aktiv vindsurfare. Han har råkat ut för en olycka med sin vindsurfingbräda och får en allvarlig hjärnskada, drabbas av stroke och blir halvsidesförlamad. Arbetsterapeuten som heter Karoline har följt hela utvecklingen med Ole sedan han lagts in, och ska vara till hands för att hjälpa Ole i hans rehabilitering. Hon hälsar på honom några dagar efter att han lagts in för att bilda en uppfattning om honom som person. Men

10 han är inte speciellt intresserad av att prata, utan undrar mest när han kan få åka hem igen. Efter ett tag så börjar han däremot att prata med Karoline och de beslutar att de ska gå ner till arbetsterapin. På arbetsterapin så försöker Karoline hitta på aktiviteter som ska påminna Ole om idrott och tävling, som hon valt ut utifrån sin kännedom om hans bakgrund men även egna erfarenheter. Dock funkar inte detta för att Ole inte är intresserad. Karoline sätter sig istället ner och pratar med Ole och frågar vad han skulle vilja göra, där det istället kommer fram att han gillar tårta. Vilket Karoline överväger för att se om det är okej att utföra. Vilket det är, som från början utförs gemensamt men sedan utför Ole det själv, när han är redo för det. Utifrån detta fall så tycker jag att arbetsterapeuten försöker komma på en meningsfull aktivitet till klienten, vilket hon dock inte riktigt lyckas med från början. Men genom att hon lyssnar på vad klienten själv vill utföra så bidrar det till att han får utföra en aktivitet där han kan känna sig tillfredsställd, samt uppnå ett i flow i och med att aktiviteten har en balans mellan krav och utmaning. Inlärnings- och undervisningsprocessen Enligt Mosey (1986) så är det pedagogen som utvecklar ett intresse hos sin klient så att han/hon i sin tur blir delaktig i själva inlärningsprocessen. Där denna pedagog lär är ut genom att instruera erfarenheter, föreskrifter samt använder olika exempel. I och med detta uppnås kunskap, färdigheter och attityder som leder till att klienten utvecklar sina tidigare förmågor. Som sedan leder till att han /hon blir mer engagerad och tar åt sig undervisningen. Enligt Hagedorn (1995) så är det betydligt lättare att lära ut något om klienten vet syftet med det hela, detta kan man tala om genom ett samtal. (Här kommer ja gatt hänvisa till föregående fallbeskrivning.) I boken sett med patientens ögon skriver Fortmeier och Thanning (1998) om ett fall med olle. Ole är en aktiv, öppen och utåtriktad man som gillar sport och är en en aktiv vindsurfare. Han har råkat ut för en olycka med sin vindsurfingbräda och får en allvarlig hjärnskada, drabbas av stroke och blir halvsidesförlamad. Arbetsterapeuten som heter Karoline har följt hela utvecklingen med Ole sedan han lagts in, och ska vara till hands för att hjälpa Ole i hans rehabilitering. Hon hälsar på honom några dagar efter att han lagts in för att bilda en uppfattning om honom som person. Men han är inte speciellt intresserad av att prata, utan undrar mest när han kan få åka hem igen. Efter ett tag så börjar han däremot att prata med Karoline och de beslutar att de ska gå ner till arbetsterapin. På arbetsterapin så försöker Karoline hitta på aktiviteter som ska påminna Ole om idrott och tävling, som hon valt ut utifrån sin kännedom om hans bakgrund men även egna erfarenheter. Dock funkar inte detta för att Ole inte är intresserad. Karoline sätter sig istället ner och pratar med Ole och frågar vad han skulle vilja göra, där det istället kommer fram att han gillar tårta. Vilket Karoline överväger för att se om det är okej att utföra. Vilket det är, som från början utförs gemensamt men sedan utför Ole det själv, när han är redo för det. I detta fall så tycker jag att Karoline försöker att skapa ett intresse och engagemang genom att utföra aktiviteter som ska likna hans intressen inom sport och idrott där hon utgått från hans

11 bakgrund samt egna erfarenheter. Dock fungerar inte detta och Karoline får istället fråga vad olle vill tänkas göra, där han själv kommer med förslaget att baka en tårta. Då får Karoline tänka efter om aktiviteten är lämplig för Ole, vilket den är. Sedan så lär Karoline ut hur man först ska gå tillväga när man gör denna tårta tillsammans med Ole som han sedan klarar av själv genom att han utvecklat sina förmågor, som har lett till ett engagemang. Något som Karoline däremot att kunnat göra är att berätta om syftet med det hela. Gruppaktivitet Enligt Mosey (1986) så består en aktivitetsgrupp av grupp av människor med liknande problem. Aktivitetsgruppen i sig är enligt Eklund, Gunnarsson och Leufsstadius (2010) ett väldigt bra verktyg för kliententer som behöver träna det sociala. Det är även så att arbetsterapeuten har en rätt så passiv roll samt en iakttagande roll som guider sin grupp mot rätt riktning. Enligt Mosey (1986) så finns det även olika slags aktivitetsgrupper, vilket bland annat är en temagrupp. Vilket innebär att personerna som är med i denna grupp har samma mål och tränar därför tillsammans för att utveckla färdigheter samt inhämta kunskap. Fall: Detta fall handlar om en grupp på fyra barn, på en ålder mellan 3-4 år. Dessa barn lider av sjukdomen cerebral pares på ena sidan av kroppen, och ingår därför i en aktivitetsgrupp där dem tillsammans leker med varandra, men har samtidigt en handske på den friska handen för att skapa aktivitet i den andra. Men i arbetsterapeutens syfte så ska detta tvinga fram lek med varandra för att träna upp deras funktioner, vilket görs dagligen. I detta fall så anser jag att dessa barn med i en aktivitetsgrupp på grund av att de lider av samma sjukdom. Det dem även gör i denna grupp är att träna sitt sociala i och med att de leker med varandra. Att detta skulle kunna vara en aktivitetsgrupp i form av en temagrupp är inget tvivel på, i och med att alla har samma sjukdom och strävar efter samma mål, samt att dem i gruppen tränar upp färdigheter och kunskaper. Det som dock inte framkommer så mycket i fallet är om arbetsterapeuten i sig är passiv eller aktiv under gruppträffen. Tror dock att hon var passiv och iakttog men guidade samtidigt barnen ibland för att de skulle mot rätt riktning inom leken, som exempel att de inte ska ta av sig handsken.

12 Källhänvisning: Eklund, M., Gunnarsson,B., Leufstadius,C (2010). Ativitet & relation mål och medel inom psyosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for planning and inplementing top-down, client-centrered, and occupation-based interventions. FT. Collins CO: Three Star Press. Fortmeier, S, Thanning, G. (1998). Sett med patientens ögon. Lund: Studentlitteratur. FSA (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Nacka: Globalt företagstryck AB Hagedorn, R.(1995). Occupational Therapy Perspectives and Process. New York: Churchill Livingstone. Kielhofner, G. (2008). A model of human occupation Theory and Application. (4 uppl.) Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Mosey, A. C. (1986). Psychossocial Components of Occuoational Therapy. New York: Raven Press.

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

Rapport från klientbesök

Rapport från klientbesök UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi Rapport från klientbesök Andersson, Anna Larsson, Lars Aktivitet och delaktighet, delkurs 1 16,5 högskolepoäng AT x/xx

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Normer & värden.

Normer & värden. Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Familjedaghem Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G2F Allmänna uppgifter

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22.

Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22. 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22.5 Credits Kurskod:

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola. Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer