SKOLVERKET Dnr 2000:637. SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

Transkript

1 SKOLVERKET Dnr 2000:637 SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

2 SKOLVERKET 2 Innehållsförteckning DEL 1 - PRESENTATION AV SKOLVERKETSARBETSVERKTYG FÖR LOKALA SAMBANDSANALYSER - SALSA SambandsAnalyser...4 Inledning...4 Syfte...4 Målgrupp...4 Vill du läsa mer?...4 Innehåll del Vad är SALSA?...5 Inledning...5 Syfte...5 Bakgrund...5 Data som redovisas...5 Notera...5 SALSA ska inte användas för...5 Vad bygger SALSA på?...6 Grund för beräkning...6 Residual...6 Faktiska betygsvärden...6 Modellberäknade betygsvärden...6 Bakgrundsfaktorer...7 Residualernas spridning (skolor) Bild Exempel...8 Bakgrundsfaktorernas effekt på skolnivå Bild Innebörd av bild Viktiga utgångspunkter för diskussion...10 Inledning...10 Begränsningar...10 Bakgrundsfaktorernas inverkan...10 Utgångspunkter för diskussion...11 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar...12 Inledning...12 Viktigt att tänka på...12 Exempel...12 Referensmaterial...12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta?...13 Ämne för diskussion...13 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor?...14 Ämne för diskussion...14 Hemmets läroplan...14 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...14

3 SKOLVERKET 3 Elever med utländsk bakgrund...15 Ämne för diskussion...15 Språk...15 Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen?...15 Från vilket land kommer eleven?...15 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor...16 Ämne för diskussion...16 Andra generationens invandrare...16 Referensmaterial...16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade?...17 Ämne för diskussion...17 Studie från Skolverket...17 Referensmaterial...17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan?...18 Ämne för diskussion...18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning...19 Ämne för diskussion...19 Obalans i modellen...20 Ämne för diskussion...20 Exempel...20 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER...21 Inledning...21 Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning utifrån SALSA exemplet Skellefteå...23 Kvalitetsutveckling utifrån SALSA exemplet Västervik...27 Diskussion om verksamheten utifrån SALSA exemplet Mora...33 Resursfördelning utifrån SALSA exemplet Umeå...39 DEL 3 STUDIER OM BAKGRUNDSFAKTORER - EN KUNSKAPSÖVERSIKT...44 Studier som behandlar olika bakgrundsfaktorer...44 Hemmiljön har betydelse...45 Elever med utländsk bakgrund...46 Skillnader i flickors och pojkars kunskaper Referenslista...50 FÖRKLARINGAR OCH DEFINITIONER...53 BESKRIVNING AV DATAKÄLLOR...56

4 SKOLVERKET 4 Del 1 - Användarstöd för SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Inledning Användarstödet ska ge grundläggande information om Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser SALSA. SALSA jämför, i en statistisk modell, kommuners och skolors betygsresultat med hänsyn tagen till vissa förutsättningar. Syfte Syftet med användarstödet är att ge dig bakgrund och syfte med SALSA, förklara vad informationen visar och vilka slutsatser man kan dra av den. Målgrupp SALSA är i första hand avsett att användas av förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. Vill du läsa mer? Vill du läsa mer om exempel på hur SALSA kan användas praktiskt eller få en kunskapsöversikt om bakgrundsfaktorer läs då hela användarstödet, d v s del 1, del 2 och del 3. Innehåll del 1 Del 1 innehåller följande tre avsnitt: Avsnitt Se sidan Vad är SALSA? 5 Vad bygger SALSA på? 6 Viktiga utgångspunkter för diskussion 10

5 SKOLVERKET 5 Vad är SALSA? Inledning SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. Informationen presenteras på Skolverkets webbplats SIRIS. Syfte Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och bidra med underlag för diskussioner och analyser av förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse i kommuner och skolor. Bakgrund I en diskussion om skolförbättring inom kommuner och vid skolor är det angeläget att kunna relatera sin verksamhet till andras. Vi vet att skolor arbetar under olika förutsättningar och vi vet också, genom tidigare forskning och undersökningar, att skolors betygsresultat varierar utifrån skolornas olika förutsättningar. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg SALSA. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Data som redovisas Data redovisas från och med läsåret 1997/98, då det målrelaterade betygssystemet infördes. Notera Resultat och residualer mellan olika år bör jämföras med en viss försiktighet. För att en rättvis jämförelse ska kunna göras bör resultaten på riksnivå vara relativt konstanta mellan åren. Det är viktigt att beakta eventuella förändringar i bakgrundsfaktorerna på de skolor som jämförs. T ex om en skola har en residual på 5 ett år och 10 ett annat år behöver det inte betyda att skolans faktiska resultat är lägre, utan att skolan jämfört med övriga skolors resultat i landet har ett lägre resultat det andra året jämfört med det första. SALSA ska inte användas för... De begränsningar den statistiska modellen har innebär att de modellberäknade värdena inte ska användas för rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde.

6 SKOLVERKET 6 Vad bygger SALSA på? Grund för beräkning SALSA bygger på elevuppgifter från grundskolan år 9. På kommunnivå ingår samtliga elever i år 9 i kommunala grundskolor i underlaget för analysen. På skolnivå ingår både kommunala och fristående skolor med 15 eller fler elever i år 9. Beräkningarna genomförs separat för kommunnivå och skolnivå. Kommunerna har alltså jämförts med övriga kommuner, medan skolorna har jämförts med samtliga skolor. För en kommun med endast en skola med elever i år 9 blir alltså inte skolresultatet och kommunresultatet exakt det samma. I SALSA redovisas residualer, faktiska betygsvärden och modellberäknade betygsvärden samt bakgrundsfaktorer. Residual Residual är en statistisk term och i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). De faktiska betygsvärdena som skolan har jämförs med de modellberäknade betygsvärdena. Man får då fram en skillnad, en residual, som är antingen positiv eller negativ. Residualen visar om en kommuns/skolas resultat är högre eller lägre jämfört med om kommunen/skolan påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla kommuner/skolor. Se vidare förklaringar och definitioner. Faktiska betygsvärden Faktiska betygsvärden är de värden som kommunen/skolan har avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Faktisk andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen visar i vilken grad kommunen/skolan lyckas med målet att alla elever ska nå minimikraven i varje ämne. Faktiskt genomsnittligt meritvärde är en summering av varje avgångselevs meritvärden, d v s ett summerat värde för elevernas slutbetyg, dividerat med antal avgångselever för respektive skola och kommun. Se vidare förklaringar och definitioner. Modellberäknade betygsvärden De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. Här ingår både betygsmåttet elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Modellberäknad andel elever som uppnått målen, d v s andelen elever som uppnått målen sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Modellberäknat genomsnittligt meritvärde, d v s genomsnittligt meritvärde sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Se vidare förklaringar och definitioner. genomsnittligt meritvärde istf betygsnivå Fortsättning på nästa sida

7 SKOLVERKET 7 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrundsfaktorer De bakgrundsfaktorer som har ett statistiskt samband med betygsresultaten är: - Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Utbildningsnivån har poängsatts genom en indelning av föräldrarna i tre undergrupper: - genomgången folkskola/grundskola (1 poäng) - genomgången gymnasial utbildning (2 poäng) - eftergymnasial utbildning med minst 20 högskolepoäng (3 poäng) - Andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen. - Andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands. - Andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. En elev som är född i Sverige och som har endast en förälder född utomlands räknas således ej till dem som har utländsk bakgrund. Se vidare förklaringar och definitioner. Residualernas spridning (skolor) Bild 1 Bild 1 visar skillnaden mellan faktiska genomsnittliga meritvärden och modellberäknade meritvärden för Sveriges närmare grundskolor med elever i år 9 för läsåret 1999/00. Här ingår skolor som har 15 eller fler elever i år 9, både kommunala och fristående skolor. De skolorna representeras av var sin fyrkant. Den lodräta axeln visar skillnaden mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet. Skolorna är placerade länsvis längs den vågräta axeln Stockholmsområdet Södra och västra Sverige Norra Sverige Fortsättning på nästa sida

8 SKOLVERKET 8 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bild 1 fortsättning I förutsättningarna för beräkningen av skillnaderna mellan de faktiska och de modellberäknade värdena ingår att ungefär hälften av skillnaderna (residualerna) blir positiva och hälften negativa. Hur bra än samtliga skolor presterar när det gäller betygsresultat kommer således cirka hälften av skolorna att få ett positivt värde och andra hälften ett negativt. Exempel För varje skola på denna bild redovisas residualen (R), d v s det faktiska meritvärdet (F) minus det modellberäknade meritvärdet (M), R = F M. Skolor med samma faktiska meritvärde kan ha olika storlek på residualerna beroende på skolans förutsättningar. Skillnaden mellan den faktiska betygsnivån och det modellberäknade värdet blir då olika: för två skolor med 200 poäng som faktiskt meritvärde kan en skola med de besvärligare förutsättningarna ha ett relativt lågt modellberäknat värde om t ex 190 poäng, sedan hänsyn tagits till de för skolan aktuella bakgrundsfaktorerna. Denna skola får då en positiv residual på +10. Skolan med de mera gynnsamma förutsättningarna kan ha ett högre modellberäknat värde som uppgår t ex till 215 och får då en negativ residual på -15. Fortsättning på nästa sida

9 SKOLVERKET 9 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrunds - faktorernas effekt på skolnivå Bild 2 Bild 2 visar effekten på skolnivå av bakgrundsfaktorer på genomsnittligt meritvärde läsåren 1997/98, 1998/99 och 1999/00 för fristående och kommunala skolor. Standardiserade regressionskoefficienter 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Andel pojkar 97/98 fri+kom 98/99 fri+kom 99/00 fri+kom Andel elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Innebörd av bild 2 Med hjälp av bild 2 kan man se att: Ju högre utbildningsnivå elevernas föräldrar har större andel pojkar skolan har större andel elever skolan har som är födda utomlands Desto större är sannolikheten att den genomsnittliga betygsnivån på skolan är hög större är sannolikheten för en lägre betygsnivå på skolan oftare innebär detta att möjligheterna att nå en hög betygsnivå på skolan minskar När det gäller elever som har båda sina föräldrar födda utomlands, men själva är födda i Sverige, visar det sig att det i princip inte är någon skillnad mellan att vara född i Sverige med svenska föräldrar eller att vara född i Sverige med föräldrar födda utomlands. Detta avser endast det genomsnittliga meritvärdet på skolnivå.

10 SKOLVERKET 10 Viktiga utgångspunkter för diskussion Inledning I detta avsnitt tar vi upp olika utgångspunkter för diskussion som har sitt huvudsakliga ursprung i möjligheter och begränsningar i den statistiska modell som ligger till grund för SALSA. Modellberäknade betygsvärden inbjuder till ett alternativt synsätt på resultaten. De modellberäknade betygsvärdena och residualerna är avsedda som ett hjälpmedel för skolor och kommuner. De ska själva kunna analysera resultaten ytterligare och motivera till eget kunskapssökande. Modellberäknade betygsvärden erbjuder ett alternativt sätt att se på betygen. De säger alltså inte sanningen om skolans kvalitet. Syftet är att presentationen av ett alternativ ska stimulera till tankar om flera alternativa synsätt för att förklara och förstå skolors resultat och måluppfyllelse. Diskussioner om modellberäknade betygsvärden kan ge en ökad medvetenhet om betydelsen av sociokulturella bakgrundsfaktorer. Modellen utgår ifrån vad de olika bakgrundsfaktorerna generellt betyder på nationell nivå, men det finns naturligtvis skolor som avviker från det generella mönstret. SALSA kan användas som underlag i en diskussion om och analys av undervisningens kvalitet, hur pedagogiken kan utformas för pojkars behov och för behovet hos elever med utländsk bakgrund, elevvårdens kvalitet, tillgång till specialpedagoger, skolor som lär av varandra, gruppklimat, betygssättning etc. Begränsningar I den diskussion som ska föras kring de modellberäknade betygsvärdena måste det finnas en medvetenhet om statistiska modellers begränsningar. En statistisk modell bygger på generella principer. Vi har medvetet valt en statistisk modell som är enkel och robust. De begränsningar som modellen har är samtidigt exempel på utgångspunkter i den diskussion som kan föras med modellen som stöd. Bakgrunds - faktorernas inverkan Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsfaktorerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. Hemmiljön och andra bakgrundsfaktorer har betydelse för elevernas betygsresultat. Vi måste dock alltid tänka på att det också är den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor betydelse för skolans och elevernas resultat. Detta förhållande är anledningen till att de bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen förklarar ca 40 procent av variationen i betygsvärden. 60 procent av variationen beror på andra faktorer. Det är just detta faktum som motiverar att modellen kan användas som utgångspunkt för diskussion om skolans arbetsprocess. Denna arbetsprocess är skolans elever och personal själva bäst på att beskriva och analysera. Fortsättning på nästa sida

11 SKOLVERKET 11 Viktiga utgångspunkter för diskussion, fortsättning Utgångspunkter för diskussion De olika utgångspunkterna för diskussion är: Diskussionspunkt Se sidan Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar 12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? 13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Elever med utländsk bakgrund 15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor 16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? 17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? 18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning 19 Obalans i modellen 20 14

12 SKOLVERKET 12 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar Inledning Den statistiska modell som ligger till grund för SALSA bygger helt på grundskolans betygssystem. Betygssystemet mäter vissa kunskaper och färdigheter, men kan inte ensamt spegla skolans goda och dåliga egenskaper, just med tanke på de sociokulturella faktorernas betydelse. Det finns dessutom en rad mål i skolverksamheten som inte fångas i betygssystemet. Betygen behöver därför kompletteras med andra beskrivningar över skolors och elevers resultat och kvalitet. Viktigt att tänka på Exempel I alla sammanhang är det viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. På skol- och kommunnivå kan kvalitetsredovisningar erbjuda en möjlighet att ge en bredare bild av under vilka förutsättningar en skola arbetar och vilka resultat som uppnås med hänsyn härtill. Skolors måluppfyllelse kan beskrivas utifrån en rad olika utgångspunkter. Beroende på vilka utgångspunkter man väljer för sin beskrivning får man olika resultatbilder och olika bedömningar kan göras. Skolor kan ha dåliga betygsresultat, både faktiskt och modellberäknat, men ha goda resultat i andra avseenden, t ex vad gäller trygghet och socialt klimat. Ett exempel kan vara att socialt tungt belastade skolor ibland lägger mycket av sina resurser på att stödja eleverna inom områden där resultaten inte alltid återspeglas i elevernas betyg. Måluppfyllelsen kan ändå vara god utifrån de förutsättningar som gäller för en sådan skola. Vilka resultat som fångas med betyg och vilka andra mål och resultat som är viktiga att uppnå eller att sträva efter är en fråga att diskutera när SALSAverktyget används. Referensmaterial Exempel på hur diskussionen kan föras kan hämtas från Skolverkets rapport till regeringen Framgång vad är det? Mötet mellan innanförskap och utanförskap i skolan. Se närmare detta användarstöd Del 3, Studier om bakgrundsfaktorer en kunskapsöversikt.

13 SKOLVERKET 13 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? Ämne för diskussion En diskussion som ofta kommer upp när SALSA används är om betygen är rättvist satta. Utgångspunkt för fortsatt diskussion SALSA-resultaten kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om betygskultur och likvärdiga betyg utifrån mål och kriterier vid betygssättning i olika skolor.

14 SKOLVERKET 14 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Ämne för diskussion Det finns en mängd både svenska och internationella forskningsrapporter som visar att elevernas sociala bakgrund och hemmiljö är viktig för att förklara elevernas skolprestationer. Det har i tidigare forskning påvisats ett starkt positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens prestationer i form av medelbetyg och provresultat. Ett antal forskningsrapporter visar på att de barn som får de bästa resultaten är de barn som i hemmet har en kultur som stämmer överens med skolans. Olika samhällsgrupper förfogar över olika språkkoder. Många menar att medelklassens språkliga kod dominerar skolan, vilket kan bli ett hinder eller en svårighet för barn från andra samhällsklasser. Hemmets läroplan Ett begrepp som används i många sammanhang är hemmets läroplan. Detta begrepp omfattar flera dimensioner av föräldrars stöd till sina barns utveckling, bland annat: - Föräldrars allmänna attityd och inställning till skolan och på vilket sätt föräldrar skapar goda levnadsförhållanden för sina barn - Visat intresse och uppmärksamhet för sina barns skolarbete - Föräldrars möjligheter att ge direkt stöd i skolarbetet Föräldrarnas förmåga att ge stöd i barnens utveckling har långt ifrån alltid med föräldrars utbildningsnivå att göra. Av de statistiska mått som finns att tillgå så är emellertid föräldrars utbildningsnivå det generella mått som används oftast i olika undersökningar för att komma hemmets läroplan så nära som möjligt. Att använda sig av uppgifter om föräldrars utbildningsnivå är alltså ett sätt att i en kvantitativ analys finna ett ungefärligt uttryck för hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat. Utgångspunkt för fortsatt diskussion En utgångspunkt i den påföljande diskussionen kan vara hur hemmets läroplan ser ut för eleverna i den egna skolan och hur skolan kan använda sig av och utveckla detta förhållande i sina kontakter med föräldrarna.

15 SKOLVERKET 15 Elever med utländsk bakgrund Ämne för diskussion Hur påverkas elevernas betygsresultat av att eleverna har utländsk bakgrund? Med elever med utländsk bakgrund avses: - Elever som själva invandrat till Sverige - Elever födda i Sverige med båda sina föräldrar födda utomlands Språk Språket har en stor betydelse i skolan inte minst för elever som invandrat till Sverige. Dessa elever har inte har samma språkkunskaper som sina andra kamrater och är inte heller vana vid svensk kultur. Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen? Vid vilken tidpunkt i livet eleven invandrat har betydelse för hur bra hon eller han behärskar det svenska språket och därmed för möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen. Inom den internationella forskningen finns en rad undersökningar där man följt ett stort antal barn som anlänt till ett nytt land före eller under skolåldern. Generellt kan sägas att barn som invandrat till Sverige mycket nära betygssättningstillfället har de största svårigheterna att få höga betyg. Förutsättningar i elevgruppens sammansättning i detta avseende kan således variera mellan olika skolor, men det kan inte fångas upp i den statistiska modellen. Från vilket land kommer eleven? En annan förutsättning där det finns variation mellan skolor, utan att detta vägts in i den statistiska modellen, är från vilka länder eller vilket kulturområde som elever med utländsk bakgrund kommer. Ju större skillnaden är mellan våra förhållanden och de förhållanden som råder i ursprungslandet desto större kan svårigheterna till anpassning vara. Andra generationens invandrare Olika forskningsstudier har visat att det generellt sett inte föreligger några större skillnader i betygsresultat mellan elever som är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, andra generationens invandrare, och elever födda i Sverige. Effekten av att ha utländsk bakgrund och vara född i Sverige är dock negativ på skolnivå för resultatmåttet andel elever som uppnått målen. På kommunnivå, endast kommunala skolor, är effekten negativ för både genomsnittliga meritvärden och andel elever som nått målen i alla ämnen Det finns skillnader mellan olika elevgrupper och olika skolor. I vissa skolor visar det sig att det i betygshänseende är en nackdel att vara andra generationens invandrare. I andra skolor ligger andra generationens invandrarelever över den genomsnittliga betygsnivån.

16 SKOLVERKET 16 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor Ämne för diskussion Flickor har sedan länge haft bättre resultat än pojkar i många ämnen. Skolverket har i en studie, Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999, om arbetet i grund- och gymnasieskolan visat att samma skillnad mellan könen gäller också för resultat avseende läroplanernas övergripande mål. Även i andra länder har liknande iakttagelser gjorts. Genomsnittligt gäller att skolor med en hög andel flickor har högre betyg än skolor med en hög andel pojkar. Det finns dock ett antal skolor som avviker från detta mönster. Utgångspunkt för fortsatt diskussion Referensmaterial Intressant utgångspunkt i diskussionen kan vara varför flickor ofta har högre betyg än pojkar och om och hur arbetet i skolan kan förändras med anledning härav. Skolverket: Jämförelsetal för skolhuvudmän. Organisation Resurser Resultat. Delrapporter Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän. Organisation Personal Resultat. Delrapporter Skolverket: Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999.

17 SKOLVERKET 17 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? Ämne för diskussion Resursfrågor kommer ofta upp till diskussion när SALSA används. Hur mycket resurser som ska fördelas till olika skolor och hur dessa resurser sedan ska användas är en komplex fråga. Studie från Skolverket Skolverket har i en studie, Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999, ansett sig kunna visa att det finns en svag positiv effekt av lärartätheten på betygsresultatet. Ju högre lärartäthet desto bättre betygsresultat på skolnivå, särskilt vad gäller skolor med sämre förutsättningar. Det är viktigt att elever med svårigheter har tillgång till tillräckliga lärarresurser. Detta oberoende av om de befinner sig i en skola med genomsnittligt sämre eller bättre förutsättningar. Studien visar således på behovet av en genomtänkt resursfördelning mellan olika skolor i varje kommun och mellan olika elever inom varje skola. Det är viktigt att behålla den kompensatoriska resurstilldelning som tillämpas i det svenska skolsystemet. Detta innebär att kommuner generellt tilldelar mera resurser per elev till skolor med besvärliga förutsättningar än till andra skolor. Referensmaterial Skolverket: Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999.

18 SKOLVERKET 18 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? Ämne för diskussion En pedagogisk och etisk fråga är hur SALSA-resultaten kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, elever med utländsk bakgrund eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att större delen av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är också det som är skolans uppgift att söka överbrygga.

19 SKOLVERKET 19 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning Ämne för diskussion De begränsningar som modellen har innebär att de modellberäknade värdena eller residualerna inte ska användas som rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. Detta är också skälet till att Skolverket utvecklat informationstjänsten SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, som tillhandahåller bred och mångsidig kvalitetsinformation på skolnivå, kommunnivå och nationell nivå. SALSA ger underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolor och skillnader mellan skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan.

20 SKOLVERKET 20 Obalans i modellen Ämne för diskussion Exempel Modellen jämställer inte fullt ut alla skolor när det gäller sociokulturella bakgrundsfaktorer. Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns andra faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsvariablerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. T ex kan det förhållandet att vi uppskattar hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat enbart genom att ange föräldrars utbildningsnivå ge en obalans i bedömningen. Skolor där elever kommer från hem med låg utbildningsnivå och en tung social belastning har andra förutsättningar att arbeta med än skolor där elevernas föräldrar har en låg utbildningsnivå men i övrigt ordnade levnadsförhållanden. På motsvarande sätt kan förutsättningarna för skolor där eleverna kommer från hem med hög utbildningsnivå variera t ex beroende på vilken tid som föräldrarna lägger ner på direkt stöd till eleverna i deras skolarbete eller på vilket sätt föräldrarna direkt eller indirekt stödjer eleven i skolarbetet. Modellen tar inte heller hänsyn till att elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp. Modellen tar enbart hänsyn till om eleven själv har invandrat och om eleven är född i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. T ex varifrån eller när man kom till Sverige fångas inte i den statistiska modellen. Förutsättningar i gruppen elever med utländsk bakgrund kan således variera mellan olika skolor.

21 SKOLVERKET 21 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER Del 2 av användarstödet innehåller exempel från fyra kommuner på hur SALSA-verktyget kan användas i praktiken. Här redovisas tankar och idéer om SALSA-verktygets användbarhet för analysarbete i skolor och kommuner. Vi vill framför allt beskriva hur kommunerna arbetar med SALSA. Däremot värderar vi inte kommunernas utvecklingsarbete. De exempel som anges bör därför mer ses som en utgångspunkt för andra att reflektera kring än ett ställningstagande från Skolverkets sida. Inledning För att illustrera hur man kan använda SALSA-verktyget redovisas i den här delen av användarstödet exempel på olika användningsområden från fyra kommuner. Kommun Skellefteå Västervik Mora Umeå Användningsområde för SALSA Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning Kvalitetsutveckling Diskussion om verksamheten Resursfördelning I detta avsnitt vill vi visa på skilda användningssätt och frågeställningar som SALSA kan belysa. Det innebär också att även om ett kommunexempel fokuserar speciellt på ett användningsområde kan det hända att den berörda kommunen använder SALSA även för andra syften. Tre av kommunerna, Skellefteå, Västervik och Umeå, har deltagit i Skolverkets referensgrupp kring SALSA. Exemplen från dessa kommuner bygger på ett, i vissa fall två, besök i respektive kommun. Under besöken har lärare, rektorer, förvaltningstjänstemän och politiker intervjuats. Den fjärde kommunen, Mora, har inte deltagit i referensgruppen. Exemplet från Mora visar hur man konkret kan utnyttja SALSA-resultat som en inledning till en diskussion om verksamheten och redovisas i form av ett referat från en verklig diskussion om Moras SALSA-resultat.

22 SKOLVERKET 22 Kommunerna skiljer sig åt vad gäller t ex storlek, politisk majoritet och social struktur men även ifråga om hur mycket de varit engagerade i SALSA-arbetet. Sammantaget är de flesta intervjupersonerna klart positiva till SALSA och anser att modellen kan användas för att utveckla verksamheten i skolan. Främst anses SALSA kunna användas för att utveckla: - Resursfördelningssystemet inom kommunen - Analys och diskussion av skolans verksamhet - Kvalitetsredovisningen