SKOLVERKET Dnr 2000:637. SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLVERKET Dnr 2000:637. SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd"

Transkript

1 SKOLVERKET Dnr 2000:637 SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

2 SKOLVERKET 2 Innehållsförteckning DEL 1 - PRESENTATION AV SKOLVERKETSARBETSVERKTYG FÖR LOKALA SAMBANDSANALYSER - SALSA SambandsAnalyser...4 Inledning...4 Syfte...4 Målgrupp...4 Vill du läsa mer?...4 Innehåll del Vad är SALSA?...5 Inledning...5 Syfte...5 Bakgrund...5 Data som redovisas...5 Notera...5 SALSA ska inte användas för...5 Vad bygger SALSA på?...6 Grund för beräkning...6 Residual...6 Faktiska betygsvärden...6 Modellberäknade betygsvärden...6 Bakgrundsfaktorer...7 Residualernas spridning (skolor) Bild Exempel...8 Bakgrundsfaktorernas effekt på skolnivå Bild Innebörd av bild Viktiga utgångspunkter för diskussion...10 Inledning...10 Begränsningar...10 Bakgrundsfaktorernas inverkan...10 Utgångspunkter för diskussion...11 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar...12 Inledning...12 Viktigt att tänka på...12 Exempel...12 Referensmaterial...12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta?...13 Ämne för diskussion...13 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor?...14 Ämne för diskussion...14 Hemmets läroplan...14 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...14

3 SKOLVERKET 3 Elever med utländsk bakgrund...15 Ämne för diskussion...15 Språk...15 Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen?...15 Från vilket land kommer eleven?...15 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor...16 Ämne för diskussion...16 Andra generationens invandrare...16 Referensmaterial...16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade?...17 Ämne för diskussion...17 Studie från Skolverket...17 Referensmaterial...17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan?...18 Ämne för diskussion...18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning...19 Ämne för diskussion...19 Obalans i modellen...20 Ämne för diskussion...20 Exempel...20 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER...21 Inledning...21 Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning utifrån SALSA exemplet Skellefteå...23 Kvalitetsutveckling utifrån SALSA exemplet Västervik...27 Diskussion om verksamheten utifrån SALSA exemplet Mora...33 Resursfördelning utifrån SALSA exemplet Umeå...39 DEL 3 STUDIER OM BAKGRUNDSFAKTORER - EN KUNSKAPSÖVERSIKT...44 Studier som behandlar olika bakgrundsfaktorer...44 Hemmiljön har betydelse...45 Elever med utländsk bakgrund...46 Skillnader i flickors och pojkars kunskaper Referenslista...50 FÖRKLARINGAR OCH DEFINITIONER...53 BESKRIVNING AV DATAKÄLLOR...56

4 SKOLVERKET 4 Del 1 - Användarstöd för SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Inledning Användarstödet ska ge grundläggande information om Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser SALSA. SALSA jämför, i en statistisk modell, kommuners och skolors betygsresultat med hänsyn tagen till vissa förutsättningar. Syfte Syftet med användarstödet är att ge dig bakgrund och syfte med SALSA, förklara vad informationen visar och vilka slutsatser man kan dra av den. Målgrupp SALSA är i första hand avsett att användas av förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. Vill du läsa mer? Vill du läsa mer om exempel på hur SALSA kan användas praktiskt eller få en kunskapsöversikt om bakgrundsfaktorer läs då hela användarstödet, d v s del 1, del 2 och del 3. Innehåll del 1 Del 1 innehåller följande tre avsnitt: Avsnitt Se sidan Vad är SALSA? 5 Vad bygger SALSA på? 6 Viktiga utgångspunkter för diskussion 10

5 SKOLVERKET 5 Vad är SALSA? Inledning SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. Informationen presenteras på Skolverkets webbplats SIRIS. Syfte Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och bidra med underlag för diskussioner och analyser av förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse i kommuner och skolor. Bakgrund I en diskussion om skolförbättring inom kommuner och vid skolor är det angeläget att kunna relatera sin verksamhet till andras. Vi vet att skolor arbetar under olika förutsättningar och vi vet också, genom tidigare forskning och undersökningar, att skolors betygsresultat varierar utifrån skolornas olika förutsättningar. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg SALSA. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Data som redovisas Data redovisas från och med läsåret 1997/98, då det målrelaterade betygssystemet infördes. Notera Resultat och residualer mellan olika år bör jämföras med en viss försiktighet. För att en rättvis jämförelse ska kunna göras bör resultaten på riksnivå vara relativt konstanta mellan åren. Det är viktigt att beakta eventuella förändringar i bakgrundsfaktorerna på de skolor som jämförs. T ex om en skola har en residual på 5 ett år och 10 ett annat år behöver det inte betyda att skolans faktiska resultat är lägre, utan att skolan jämfört med övriga skolors resultat i landet har ett lägre resultat det andra året jämfört med det första. SALSA ska inte användas för... De begränsningar den statistiska modellen har innebär att de modellberäknade värdena inte ska användas för rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde.

6 SKOLVERKET 6 Vad bygger SALSA på? Grund för beräkning SALSA bygger på elevuppgifter från grundskolan år 9. På kommunnivå ingår samtliga elever i år 9 i kommunala grundskolor i underlaget för analysen. På skolnivå ingår både kommunala och fristående skolor med 15 eller fler elever i år 9. Beräkningarna genomförs separat för kommunnivå och skolnivå. Kommunerna har alltså jämförts med övriga kommuner, medan skolorna har jämförts med samtliga skolor. För en kommun med endast en skola med elever i år 9 blir alltså inte skolresultatet och kommunresultatet exakt det samma. I SALSA redovisas residualer, faktiska betygsvärden och modellberäknade betygsvärden samt bakgrundsfaktorer. Residual Residual är en statistisk term och i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). De faktiska betygsvärdena som skolan har jämförs med de modellberäknade betygsvärdena. Man får då fram en skillnad, en residual, som är antingen positiv eller negativ. Residualen visar om en kommuns/skolas resultat är högre eller lägre jämfört med om kommunen/skolan påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla kommuner/skolor. Se vidare förklaringar och definitioner. Faktiska betygsvärden Faktiska betygsvärden är de värden som kommunen/skolan har avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Faktisk andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen visar i vilken grad kommunen/skolan lyckas med målet att alla elever ska nå minimikraven i varje ämne. Faktiskt genomsnittligt meritvärde är en summering av varje avgångselevs meritvärden, d v s ett summerat värde för elevernas slutbetyg, dividerat med antal avgångselever för respektive skola och kommun. Se vidare förklaringar och definitioner. Modellberäknade betygsvärden De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. Här ingår både betygsmåttet elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Modellberäknad andel elever som uppnått målen, d v s andelen elever som uppnått målen sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Modellberäknat genomsnittligt meritvärde, d v s genomsnittligt meritvärde sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Se vidare förklaringar och definitioner. genomsnittligt meritvärde istf betygsnivå Fortsättning på nästa sida

7 SKOLVERKET 7 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrundsfaktorer De bakgrundsfaktorer som har ett statistiskt samband med betygsresultaten är: - Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Utbildningsnivån har poängsatts genom en indelning av föräldrarna i tre undergrupper: - genomgången folkskola/grundskola (1 poäng) - genomgången gymnasial utbildning (2 poäng) - eftergymnasial utbildning med minst 20 högskolepoäng (3 poäng) - Andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen. - Andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands. - Andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. En elev som är född i Sverige och som har endast en förälder född utomlands räknas således ej till dem som har utländsk bakgrund. Se vidare förklaringar och definitioner. Residualernas spridning (skolor) Bild 1 Bild 1 visar skillnaden mellan faktiska genomsnittliga meritvärden och modellberäknade meritvärden för Sveriges närmare grundskolor med elever i år 9 för läsåret 1999/00. Här ingår skolor som har 15 eller fler elever i år 9, både kommunala och fristående skolor. De skolorna representeras av var sin fyrkant. Den lodräta axeln visar skillnaden mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet. Skolorna är placerade länsvis längs den vågräta axeln Stockholmsområdet Södra och västra Sverige Norra Sverige Fortsättning på nästa sida

8 SKOLVERKET 8 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bild 1 fortsättning I förutsättningarna för beräkningen av skillnaderna mellan de faktiska och de modellberäknade värdena ingår att ungefär hälften av skillnaderna (residualerna) blir positiva och hälften negativa. Hur bra än samtliga skolor presterar när det gäller betygsresultat kommer således cirka hälften av skolorna att få ett positivt värde och andra hälften ett negativt. Exempel För varje skola på denna bild redovisas residualen (R), d v s det faktiska meritvärdet (F) minus det modellberäknade meritvärdet (M), R = F M. Skolor med samma faktiska meritvärde kan ha olika storlek på residualerna beroende på skolans förutsättningar. Skillnaden mellan den faktiska betygsnivån och det modellberäknade värdet blir då olika: för två skolor med 200 poäng som faktiskt meritvärde kan en skola med de besvärligare förutsättningarna ha ett relativt lågt modellberäknat värde om t ex 190 poäng, sedan hänsyn tagits till de för skolan aktuella bakgrundsfaktorerna. Denna skola får då en positiv residual på +10. Skolan med de mera gynnsamma förutsättningarna kan ha ett högre modellberäknat värde som uppgår t ex till 215 och får då en negativ residual på -15. Fortsättning på nästa sida

9 SKOLVERKET 9 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrunds - faktorernas effekt på skolnivå Bild 2 Bild 2 visar effekten på skolnivå av bakgrundsfaktorer på genomsnittligt meritvärde läsåren 1997/98, 1998/99 och 1999/00 för fristående och kommunala skolor. Standardiserade regressionskoefficienter 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Andel pojkar 97/98 fri+kom 98/99 fri+kom 99/00 fri+kom Andel elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Innebörd av bild 2 Med hjälp av bild 2 kan man se att: Ju högre utbildningsnivå elevernas föräldrar har större andel pojkar skolan har större andel elever skolan har som är födda utomlands Desto större är sannolikheten att den genomsnittliga betygsnivån på skolan är hög större är sannolikheten för en lägre betygsnivå på skolan oftare innebär detta att möjligheterna att nå en hög betygsnivå på skolan minskar När det gäller elever som har båda sina föräldrar födda utomlands, men själva är födda i Sverige, visar det sig att det i princip inte är någon skillnad mellan att vara född i Sverige med svenska föräldrar eller att vara född i Sverige med föräldrar födda utomlands. Detta avser endast det genomsnittliga meritvärdet på skolnivå.

10 SKOLVERKET 10 Viktiga utgångspunkter för diskussion Inledning I detta avsnitt tar vi upp olika utgångspunkter för diskussion som har sitt huvudsakliga ursprung i möjligheter och begränsningar i den statistiska modell som ligger till grund för SALSA. Modellberäknade betygsvärden inbjuder till ett alternativt synsätt på resultaten. De modellberäknade betygsvärdena och residualerna är avsedda som ett hjälpmedel för skolor och kommuner. De ska själva kunna analysera resultaten ytterligare och motivera till eget kunskapssökande. Modellberäknade betygsvärden erbjuder ett alternativt sätt att se på betygen. De säger alltså inte sanningen om skolans kvalitet. Syftet är att presentationen av ett alternativ ska stimulera till tankar om flera alternativa synsätt för att förklara och förstå skolors resultat och måluppfyllelse. Diskussioner om modellberäknade betygsvärden kan ge en ökad medvetenhet om betydelsen av sociokulturella bakgrundsfaktorer. Modellen utgår ifrån vad de olika bakgrundsfaktorerna generellt betyder på nationell nivå, men det finns naturligtvis skolor som avviker från det generella mönstret. SALSA kan användas som underlag i en diskussion om och analys av undervisningens kvalitet, hur pedagogiken kan utformas för pojkars behov och för behovet hos elever med utländsk bakgrund, elevvårdens kvalitet, tillgång till specialpedagoger, skolor som lär av varandra, gruppklimat, betygssättning etc. Begränsningar I den diskussion som ska föras kring de modellberäknade betygsvärdena måste det finnas en medvetenhet om statistiska modellers begränsningar. En statistisk modell bygger på generella principer. Vi har medvetet valt en statistisk modell som är enkel och robust. De begränsningar som modellen har är samtidigt exempel på utgångspunkter i den diskussion som kan föras med modellen som stöd. Bakgrunds - faktorernas inverkan Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsfaktorerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. Hemmiljön och andra bakgrundsfaktorer har betydelse för elevernas betygsresultat. Vi måste dock alltid tänka på att det också är den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor betydelse för skolans och elevernas resultat. Detta förhållande är anledningen till att de bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen förklarar ca 40 procent av variationen i betygsvärden. 60 procent av variationen beror på andra faktorer. Det är just detta faktum som motiverar att modellen kan användas som utgångspunkt för diskussion om skolans arbetsprocess. Denna arbetsprocess är skolans elever och personal själva bäst på att beskriva och analysera. Fortsättning på nästa sida

11 SKOLVERKET 11 Viktiga utgångspunkter för diskussion, fortsättning Utgångspunkter för diskussion De olika utgångspunkterna för diskussion är: Diskussionspunkt Se sidan Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar 12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? 13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Elever med utländsk bakgrund 15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor 16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? 17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? 18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning 19 Obalans i modellen 20 14

12 SKOLVERKET 12 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar Inledning Den statistiska modell som ligger till grund för SALSA bygger helt på grundskolans betygssystem. Betygssystemet mäter vissa kunskaper och färdigheter, men kan inte ensamt spegla skolans goda och dåliga egenskaper, just med tanke på de sociokulturella faktorernas betydelse. Det finns dessutom en rad mål i skolverksamheten som inte fångas i betygssystemet. Betygen behöver därför kompletteras med andra beskrivningar över skolors och elevers resultat och kvalitet. Viktigt att tänka på Exempel I alla sammanhang är det viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. På skol- och kommunnivå kan kvalitetsredovisningar erbjuda en möjlighet att ge en bredare bild av under vilka förutsättningar en skola arbetar och vilka resultat som uppnås med hänsyn härtill. Skolors måluppfyllelse kan beskrivas utifrån en rad olika utgångspunkter. Beroende på vilka utgångspunkter man väljer för sin beskrivning får man olika resultatbilder och olika bedömningar kan göras. Skolor kan ha dåliga betygsresultat, både faktiskt och modellberäknat, men ha goda resultat i andra avseenden, t ex vad gäller trygghet och socialt klimat. Ett exempel kan vara att socialt tungt belastade skolor ibland lägger mycket av sina resurser på att stödja eleverna inom områden där resultaten inte alltid återspeglas i elevernas betyg. Måluppfyllelsen kan ändå vara god utifrån de förutsättningar som gäller för en sådan skola. Vilka resultat som fångas med betyg och vilka andra mål och resultat som är viktiga att uppnå eller att sträva efter är en fråga att diskutera när SALSAverktyget används. Referensmaterial Exempel på hur diskussionen kan föras kan hämtas från Skolverkets rapport till regeringen Framgång vad är det? Mötet mellan innanförskap och utanförskap i skolan. Se närmare detta användarstöd Del 3, Studier om bakgrundsfaktorer en kunskapsöversikt.

13 SKOLVERKET 13 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? Ämne för diskussion En diskussion som ofta kommer upp när SALSA används är om betygen är rättvist satta. Utgångspunkt för fortsatt diskussion SALSA-resultaten kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om betygskultur och likvärdiga betyg utifrån mål och kriterier vid betygssättning i olika skolor.

14 SKOLVERKET 14 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Ämne för diskussion Det finns en mängd både svenska och internationella forskningsrapporter som visar att elevernas sociala bakgrund och hemmiljö är viktig för att förklara elevernas skolprestationer. Det har i tidigare forskning påvisats ett starkt positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens prestationer i form av medelbetyg och provresultat. Ett antal forskningsrapporter visar på att de barn som får de bästa resultaten är de barn som i hemmet har en kultur som stämmer överens med skolans. Olika samhällsgrupper förfogar över olika språkkoder. Många menar att medelklassens språkliga kod dominerar skolan, vilket kan bli ett hinder eller en svårighet för barn från andra samhällsklasser. Hemmets läroplan Ett begrepp som används i många sammanhang är hemmets läroplan. Detta begrepp omfattar flera dimensioner av föräldrars stöd till sina barns utveckling, bland annat: - Föräldrars allmänna attityd och inställning till skolan och på vilket sätt föräldrar skapar goda levnadsförhållanden för sina barn - Visat intresse och uppmärksamhet för sina barns skolarbete - Föräldrars möjligheter att ge direkt stöd i skolarbetet Föräldrarnas förmåga att ge stöd i barnens utveckling har långt ifrån alltid med föräldrars utbildningsnivå att göra. Av de statistiska mått som finns att tillgå så är emellertid föräldrars utbildningsnivå det generella mått som används oftast i olika undersökningar för att komma hemmets läroplan så nära som möjligt. Att använda sig av uppgifter om föräldrars utbildningsnivå är alltså ett sätt att i en kvantitativ analys finna ett ungefärligt uttryck för hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat. Utgångspunkt för fortsatt diskussion En utgångspunkt i den påföljande diskussionen kan vara hur hemmets läroplan ser ut för eleverna i den egna skolan och hur skolan kan använda sig av och utveckla detta förhållande i sina kontakter med föräldrarna.

15 SKOLVERKET 15 Elever med utländsk bakgrund Ämne för diskussion Hur påverkas elevernas betygsresultat av att eleverna har utländsk bakgrund? Med elever med utländsk bakgrund avses: - Elever som själva invandrat till Sverige - Elever födda i Sverige med båda sina föräldrar födda utomlands Språk Språket har en stor betydelse i skolan inte minst för elever som invandrat till Sverige. Dessa elever har inte har samma språkkunskaper som sina andra kamrater och är inte heller vana vid svensk kultur. Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen? Vid vilken tidpunkt i livet eleven invandrat har betydelse för hur bra hon eller han behärskar det svenska språket och därmed för möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen. Inom den internationella forskningen finns en rad undersökningar där man följt ett stort antal barn som anlänt till ett nytt land före eller under skolåldern. Generellt kan sägas att barn som invandrat till Sverige mycket nära betygssättningstillfället har de största svårigheterna att få höga betyg. Förutsättningar i elevgruppens sammansättning i detta avseende kan således variera mellan olika skolor, men det kan inte fångas upp i den statistiska modellen. Från vilket land kommer eleven? En annan förutsättning där det finns variation mellan skolor, utan att detta vägts in i den statistiska modellen, är från vilka länder eller vilket kulturområde som elever med utländsk bakgrund kommer. Ju större skillnaden är mellan våra förhållanden och de förhållanden som råder i ursprungslandet desto större kan svårigheterna till anpassning vara. Andra generationens invandrare Olika forskningsstudier har visat att det generellt sett inte föreligger några större skillnader i betygsresultat mellan elever som är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, andra generationens invandrare, och elever födda i Sverige. Effekten av att ha utländsk bakgrund och vara född i Sverige är dock negativ på skolnivå för resultatmåttet andel elever som uppnått målen. På kommunnivå, endast kommunala skolor, är effekten negativ för både genomsnittliga meritvärden och andel elever som nått målen i alla ämnen Det finns skillnader mellan olika elevgrupper och olika skolor. I vissa skolor visar det sig att det i betygshänseende är en nackdel att vara andra generationens invandrare. I andra skolor ligger andra generationens invandrarelever över den genomsnittliga betygsnivån.

16 SKOLVERKET 16 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor Ämne för diskussion Flickor har sedan länge haft bättre resultat än pojkar i många ämnen. Skolverket har i en studie, Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999, om arbetet i grund- och gymnasieskolan visat att samma skillnad mellan könen gäller också för resultat avseende läroplanernas övergripande mål. Även i andra länder har liknande iakttagelser gjorts. Genomsnittligt gäller att skolor med en hög andel flickor har högre betyg än skolor med en hög andel pojkar. Det finns dock ett antal skolor som avviker från detta mönster. Utgångspunkt för fortsatt diskussion Referensmaterial Intressant utgångspunkt i diskussionen kan vara varför flickor ofta har högre betyg än pojkar och om och hur arbetet i skolan kan förändras med anledning härav. Skolverket: Jämförelsetal för skolhuvudmän. Organisation Resurser Resultat. Delrapporter Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän. Organisation Personal Resultat. Delrapporter Skolverket: Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999.

17 SKOLVERKET 17 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? Ämne för diskussion Resursfrågor kommer ofta upp till diskussion när SALSA används. Hur mycket resurser som ska fördelas till olika skolor och hur dessa resurser sedan ska användas är en komplex fråga. Studie från Skolverket Skolverket har i en studie, Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999, ansett sig kunna visa att det finns en svag positiv effekt av lärartätheten på betygsresultatet. Ju högre lärartäthet desto bättre betygsresultat på skolnivå, särskilt vad gäller skolor med sämre förutsättningar. Det är viktigt att elever med svårigheter har tillgång till tillräckliga lärarresurser. Detta oberoende av om de befinner sig i en skola med genomsnittligt sämre eller bättre förutsättningar. Studien visar således på behovet av en genomtänkt resursfördelning mellan olika skolor i varje kommun och mellan olika elever inom varje skola. Det är viktigt att behålla den kompensatoriska resurstilldelning som tillämpas i det svenska skolsystemet. Detta innebär att kommuner generellt tilldelar mera resurser per elev till skolor med besvärliga förutsättningar än till andra skolor. Referensmaterial Skolverket: Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999.

18 SKOLVERKET 18 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? Ämne för diskussion En pedagogisk och etisk fråga är hur SALSA-resultaten kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, elever med utländsk bakgrund eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att större delen av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är också det som är skolans uppgift att söka överbrygga.

19 SKOLVERKET 19 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning Ämne för diskussion De begränsningar som modellen har innebär att de modellberäknade värdena eller residualerna inte ska användas som rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. Detta är också skälet till att Skolverket utvecklat informationstjänsten SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, som tillhandahåller bred och mångsidig kvalitetsinformation på skolnivå, kommunnivå och nationell nivå. SALSA ger underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolor och skillnader mellan skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan.

20 SKOLVERKET 20 Obalans i modellen Ämne för diskussion Exempel Modellen jämställer inte fullt ut alla skolor när det gäller sociokulturella bakgrundsfaktorer. Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns andra faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsvariablerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. T ex kan det förhållandet att vi uppskattar hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat enbart genom att ange föräldrars utbildningsnivå ge en obalans i bedömningen. Skolor där elever kommer från hem med låg utbildningsnivå och en tung social belastning har andra förutsättningar att arbeta med än skolor där elevernas föräldrar har en låg utbildningsnivå men i övrigt ordnade levnadsförhållanden. På motsvarande sätt kan förutsättningarna för skolor där eleverna kommer från hem med hög utbildningsnivå variera t ex beroende på vilken tid som föräldrarna lägger ner på direkt stöd till eleverna i deras skolarbete eller på vilket sätt föräldrarna direkt eller indirekt stödjer eleven i skolarbetet. Modellen tar inte heller hänsyn till att elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp. Modellen tar enbart hänsyn till om eleven själv har invandrat och om eleven är född i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. T ex varifrån eller när man kom till Sverige fångas inte i den statistiska modellen. Förutsättningar i gruppen elever med utländsk bakgrund kan således variera mellan olika skolor.

21 SKOLVERKET 21 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER Del 2 av användarstödet innehåller exempel från fyra kommuner på hur SALSA-verktyget kan användas i praktiken. Här redovisas tankar och idéer om SALSA-verktygets användbarhet för analysarbete i skolor och kommuner. Vi vill framför allt beskriva hur kommunerna arbetar med SALSA. Däremot värderar vi inte kommunernas utvecklingsarbete. De exempel som anges bör därför mer ses som en utgångspunkt för andra att reflektera kring än ett ställningstagande från Skolverkets sida. Inledning För att illustrera hur man kan använda SALSA-verktyget redovisas i den här delen av användarstödet exempel på olika användningsområden från fyra kommuner. Kommun Skellefteå Västervik Mora Umeå Användningsområde för SALSA Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning Kvalitetsutveckling Diskussion om verksamheten Resursfördelning I detta avsnitt vill vi visa på skilda användningssätt och frågeställningar som SALSA kan belysa. Det innebär också att även om ett kommunexempel fokuserar speciellt på ett användningsområde kan det hända att den berörda kommunen använder SALSA även för andra syften. Tre av kommunerna, Skellefteå, Västervik och Umeå, har deltagit i Skolverkets referensgrupp kring SALSA. Exemplen från dessa kommuner bygger på ett, i vissa fall två, besök i respektive kommun. Under besöken har lärare, rektorer, förvaltningstjänstemän och politiker intervjuats. Den fjärde kommunen, Mora, har inte deltagit i referensgruppen. Exemplet från Mora visar hur man konkret kan utnyttja SALSA-resultat som en inledning till en diskussion om verksamheten och redovisas i form av ett referat från en verklig diskussion om Moras SALSA-resultat.

22 SKOLVERKET 22 Kommunerna skiljer sig åt vad gäller t ex storlek, politisk majoritet och social struktur men även ifråga om hur mycket de varit engagerade i SALSA-arbetet. Sammantaget är de flesta intervjupersonerna klart positiva till SALSA och anser att modellen kan användas för att utveckla verksamheten i skolan. Främst anses SALSA kunna användas för att utveckla: - Resursfördelningssystemet inom kommunen - Analys och diskussion av skolans verksamhet - Kvalitetsredovisningen

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola åk 7-9

Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola åk 7-9 1 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Sätoftaskolan åk 4-9 och grundsärskola åk 7-9 Ansvarig för internkontrollen Martin Persson 2012-02-13 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 4 Värdegrundsuppdraget...

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Grundskola. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena 2010-12-22

Grundskola. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena 2010-12-22 Grundskola En jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro och Vadstena 2010-12-22 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Osby kommun

Utbildningsinspektion i Osby kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA 1 Birgitta Andrén Birgit Skjönberg RAPPORT 2013-05-05 UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan resurser

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grums kommun

Utbildningsinspektion i Grums kommun Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning 2010 Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, kulturskola Sammanfattande bedömning Inledning Varje

Läs mer