SKOLVERKET Dnr 2000:637. SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLVERKET Dnr 2000:637. SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd"

Transkript

1 SKOLVERKET Dnr 2000:637 SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser ett användarstöd

2 SKOLVERKET 2 Innehållsförteckning DEL 1 - PRESENTATION AV SKOLVERKETSARBETSVERKTYG FÖR LOKALA SAMBANDSANALYSER - SALSA SambandsAnalyser...4 Inledning...4 Syfte...4 Målgrupp...4 Vill du läsa mer?...4 Innehåll del Vad är SALSA?...5 Inledning...5 Syfte...5 Bakgrund...5 Data som redovisas...5 Notera...5 SALSA ska inte användas för...5 Vad bygger SALSA på?...6 Grund för beräkning...6 Residual...6 Faktiska betygsvärden...6 Modellberäknade betygsvärden...6 Bakgrundsfaktorer...7 Residualernas spridning (skolor) Bild Exempel...8 Bakgrundsfaktorernas effekt på skolnivå Bild Innebörd av bild Viktiga utgångspunkter för diskussion...10 Inledning...10 Begränsningar...10 Bakgrundsfaktorernas inverkan...10 Utgångspunkter för diskussion...11 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar...12 Inledning...12 Viktigt att tänka på...12 Exempel...12 Referensmaterial...12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta?...13 Ämne för diskussion...13 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor?...14 Ämne för diskussion...14 Hemmets läroplan...14 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...14

3 SKOLVERKET 3 Elever med utländsk bakgrund...15 Ämne för diskussion...15 Språk...15 Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen?...15 Från vilket land kommer eleven?...15 Utgångspunkt för fortsatt diskussion...15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor...16 Ämne för diskussion...16 Andra generationens invandrare...16 Referensmaterial...16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade?...17 Ämne för diskussion...17 Studie från Skolverket...17 Referensmaterial...17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan?...18 Ämne för diskussion...18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning...19 Ämne för diskussion...19 Obalans i modellen...20 Ämne för diskussion...20 Exempel...20 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER...21 Inledning...21 Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning utifrån SALSA exemplet Skellefteå...23 Kvalitetsutveckling utifrån SALSA exemplet Västervik...27 Diskussion om verksamheten utifrån SALSA exemplet Mora...33 Resursfördelning utifrån SALSA exemplet Umeå...39 DEL 3 STUDIER OM BAKGRUNDSFAKTORER - EN KUNSKAPSÖVERSIKT...44 Studier som behandlar olika bakgrundsfaktorer...44 Hemmiljön har betydelse...45 Elever med utländsk bakgrund...46 Skillnader i flickors och pojkars kunskaper Referenslista...50 FÖRKLARINGAR OCH DEFINITIONER...53 BESKRIVNING AV DATAKÄLLOR...56

4 SKOLVERKET 4 Del 1 - Användarstöd för SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Inledning Användarstödet ska ge grundläggande information om Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser SALSA. SALSA jämför, i en statistisk modell, kommuners och skolors betygsresultat med hänsyn tagen till vissa förutsättningar. Syfte Syftet med användarstödet är att ge dig bakgrund och syfte med SALSA, förklara vad informationen visar och vilka slutsatser man kan dra av den. Målgrupp SALSA är i första hand avsett att användas av förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. Vill du läsa mer? Vill du läsa mer om exempel på hur SALSA kan användas praktiskt eller få en kunskapsöversikt om bakgrundsfaktorer läs då hela användarstödet, d v s del 1, del 2 och del 3. Innehåll del 1 Del 1 innehåller följande tre avsnitt: Avsnitt Se sidan Vad är SALSA? 5 Vad bygger SALSA på? 6 Viktiga utgångspunkter för diskussion 10

5 SKOLVERKET 5 Vad är SALSA? Inledning SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. Informationen presenteras på Skolverkets webbplats SIRIS. Syfte Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och bidra med underlag för diskussioner och analyser av förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse i kommuner och skolor. Bakgrund I en diskussion om skolförbättring inom kommuner och vid skolor är det angeläget att kunna relatera sin verksamhet till andras. Vi vet att skolor arbetar under olika förutsättningar och vi vet också, genom tidigare forskning och undersökningar, att skolors betygsresultat varierar utifrån skolornas olika förutsättningar. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg SALSA. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Data som redovisas Data redovisas från och med läsåret 1997/98, då det målrelaterade betygssystemet infördes. Notera Resultat och residualer mellan olika år bör jämföras med en viss försiktighet. För att en rättvis jämförelse ska kunna göras bör resultaten på riksnivå vara relativt konstanta mellan åren. Det är viktigt att beakta eventuella förändringar i bakgrundsfaktorerna på de skolor som jämförs. T ex om en skola har en residual på 5 ett år och 10 ett annat år behöver det inte betyda att skolans faktiska resultat är lägre, utan att skolan jämfört med övriga skolors resultat i landet har ett lägre resultat det andra året jämfört med det första. SALSA ska inte användas för... De begränsningar den statistiska modellen har innebär att de modellberäknade värdena inte ska användas för rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde.

6 SKOLVERKET 6 Vad bygger SALSA på? Grund för beräkning SALSA bygger på elevuppgifter från grundskolan år 9. På kommunnivå ingår samtliga elever i år 9 i kommunala grundskolor i underlaget för analysen. På skolnivå ingår både kommunala och fristående skolor med 15 eller fler elever i år 9. Beräkningarna genomförs separat för kommunnivå och skolnivå. Kommunerna har alltså jämförts med övriga kommuner, medan skolorna har jämförts med samtliga skolor. För en kommun med endast en skola med elever i år 9 blir alltså inte skolresultatet och kommunresultatet exakt det samma. I SALSA redovisas residualer, faktiska betygsvärden och modellberäknade betygsvärden samt bakgrundsfaktorer. Residual Residual är en statistisk term och i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). De faktiska betygsvärdena som skolan har jämförs med de modellberäknade betygsvärdena. Man får då fram en skillnad, en residual, som är antingen positiv eller negativ. Residualen visar om en kommuns/skolas resultat är högre eller lägre jämfört med om kommunen/skolan påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla kommuner/skolor. Se vidare förklaringar och definitioner. Faktiska betygsvärden Faktiska betygsvärden är de värden som kommunen/skolan har avseende andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Faktisk andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen visar i vilken grad kommunen/skolan lyckas med målet att alla elever ska nå minimikraven i varje ämne. Faktiskt genomsnittligt meritvärde är en summering av varje avgångselevs meritvärden, d v s ett summerat värde för elevernas slutbetyg, dividerat med antal avgångselever för respektive skola och kommun. Se vidare förklaringar och definitioner. Modellberäknade betygsvärden De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. Här ingår både betygsmåttet elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Modellberäknad andel elever som uppnått målen, d v s andelen elever som uppnått målen sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Modellberäknat genomsnittligt meritvärde, d v s genomsnittligt meritvärde sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Se vidare förklaringar och definitioner. genomsnittligt meritvärde istf betygsnivå Fortsättning på nästa sida

7 SKOLVERKET 7 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrundsfaktorer De bakgrundsfaktorer som har ett statistiskt samband med betygsresultaten är: - Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Utbildningsnivån har poängsatts genom en indelning av föräldrarna i tre undergrupper: - genomgången folkskola/grundskola (1 poäng) - genomgången gymnasial utbildning (2 poäng) - eftergymnasial utbildning med minst 20 högskolepoäng (3 poäng) - Andelen pojkar av avgångseleverna i skolan/kommunen. - Andel avgångselever i skolan/kommunen födda utomlands. - Andel avgångselever i skolan/kommunen som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. En elev som är född i Sverige och som har endast en förälder född utomlands räknas således ej till dem som har utländsk bakgrund. Se vidare förklaringar och definitioner. Residualernas spridning (skolor) Bild 1 Bild 1 visar skillnaden mellan faktiska genomsnittliga meritvärden och modellberäknade meritvärden för Sveriges närmare grundskolor med elever i år 9 för läsåret 1999/00. Här ingår skolor som har 15 eller fler elever i år 9, både kommunala och fristående skolor. De skolorna representeras av var sin fyrkant. Den lodräta axeln visar skillnaden mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet. Skolorna är placerade länsvis längs den vågräta axeln Stockholmsområdet Södra och västra Sverige Norra Sverige Fortsättning på nästa sida

8 SKOLVERKET 8 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bild 1 fortsättning I förutsättningarna för beräkningen av skillnaderna mellan de faktiska och de modellberäknade värdena ingår att ungefär hälften av skillnaderna (residualerna) blir positiva och hälften negativa. Hur bra än samtliga skolor presterar när det gäller betygsresultat kommer således cirka hälften av skolorna att få ett positivt värde och andra hälften ett negativt. Exempel För varje skola på denna bild redovisas residualen (R), d v s det faktiska meritvärdet (F) minus det modellberäknade meritvärdet (M), R = F M. Skolor med samma faktiska meritvärde kan ha olika storlek på residualerna beroende på skolans förutsättningar. Skillnaden mellan den faktiska betygsnivån och det modellberäknade värdet blir då olika: för två skolor med 200 poäng som faktiskt meritvärde kan en skola med de besvärligare förutsättningarna ha ett relativt lågt modellberäknat värde om t ex 190 poäng, sedan hänsyn tagits till de för skolan aktuella bakgrundsfaktorerna. Denna skola får då en positiv residual på +10. Skolan med de mera gynnsamma förutsättningarna kan ha ett högre modellberäknat värde som uppgår t ex till 215 och får då en negativ residual på -15. Fortsättning på nästa sida

9 SKOLVERKET 9 Vad bygger SALSA på?, fortsättning Bakgrunds - faktorernas effekt på skolnivå Bild 2 Bild 2 visar effekten på skolnivå av bakgrundsfaktorer på genomsnittligt meritvärde läsåren 1997/98, 1998/99 och 1999/00 för fristående och kommunala skolor. Standardiserade regressionskoefficienter 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Andel pojkar 97/98 fri+kom 98/99 fri+kom 99/00 fri+kom Andel elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Innebörd av bild 2 Med hjälp av bild 2 kan man se att: Ju högre utbildningsnivå elevernas föräldrar har större andel pojkar skolan har större andel elever skolan har som är födda utomlands Desto större är sannolikheten att den genomsnittliga betygsnivån på skolan är hög större är sannolikheten för en lägre betygsnivå på skolan oftare innebär detta att möjligheterna att nå en hög betygsnivå på skolan minskar När det gäller elever som har båda sina föräldrar födda utomlands, men själva är födda i Sverige, visar det sig att det i princip inte är någon skillnad mellan att vara född i Sverige med svenska föräldrar eller att vara född i Sverige med föräldrar födda utomlands. Detta avser endast det genomsnittliga meritvärdet på skolnivå.

10 SKOLVERKET 10 Viktiga utgångspunkter för diskussion Inledning I detta avsnitt tar vi upp olika utgångspunkter för diskussion som har sitt huvudsakliga ursprung i möjligheter och begränsningar i den statistiska modell som ligger till grund för SALSA. Modellberäknade betygsvärden inbjuder till ett alternativt synsätt på resultaten. De modellberäknade betygsvärdena och residualerna är avsedda som ett hjälpmedel för skolor och kommuner. De ska själva kunna analysera resultaten ytterligare och motivera till eget kunskapssökande. Modellberäknade betygsvärden erbjuder ett alternativt sätt att se på betygen. De säger alltså inte sanningen om skolans kvalitet. Syftet är att presentationen av ett alternativ ska stimulera till tankar om flera alternativa synsätt för att förklara och förstå skolors resultat och måluppfyllelse. Diskussioner om modellberäknade betygsvärden kan ge en ökad medvetenhet om betydelsen av sociokulturella bakgrundsfaktorer. Modellen utgår ifrån vad de olika bakgrundsfaktorerna generellt betyder på nationell nivå, men det finns naturligtvis skolor som avviker från det generella mönstret. SALSA kan användas som underlag i en diskussion om och analys av undervisningens kvalitet, hur pedagogiken kan utformas för pojkars behov och för behovet hos elever med utländsk bakgrund, elevvårdens kvalitet, tillgång till specialpedagoger, skolor som lär av varandra, gruppklimat, betygssättning etc. Begränsningar I den diskussion som ska föras kring de modellberäknade betygsvärdena måste det finnas en medvetenhet om statistiska modellers begränsningar. En statistisk modell bygger på generella principer. Vi har medvetet valt en statistisk modell som är enkel och robust. De begränsningar som modellen har är samtidigt exempel på utgångspunkter i den diskussion som kan föras med modellen som stöd. Bakgrunds - faktorernas inverkan Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsfaktorerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. Hemmiljön och andra bakgrundsfaktorer har betydelse för elevernas betygsresultat. Vi måste dock alltid tänka på att det också är den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor betydelse för skolans och elevernas resultat. Detta förhållande är anledningen till att de bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen förklarar ca 40 procent av variationen i betygsvärden. 60 procent av variationen beror på andra faktorer. Det är just detta faktum som motiverar att modellen kan användas som utgångspunkt för diskussion om skolans arbetsprocess. Denna arbetsprocess är skolans elever och personal själva bäst på att beskriva och analysera. Fortsättning på nästa sida

11 SKOLVERKET 11 Viktiga utgångspunkter för diskussion, fortsättning Utgångspunkter för diskussion De olika utgångspunkterna för diskussion är: Diskussionspunkt Se sidan Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar 12 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? 13 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Elever med utländsk bakgrund 15 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor 16 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? 17 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? 18 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning 19 Obalans i modellen 20 14

12 SKOLVERKET 12 Relatera SALSA-resultaten till andra resultatmått och utvärderingar Inledning Den statistiska modell som ligger till grund för SALSA bygger helt på grundskolans betygssystem. Betygssystemet mäter vissa kunskaper och färdigheter, men kan inte ensamt spegla skolans goda och dåliga egenskaper, just med tanke på de sociokulturella faktorernas betydelse. Det finns dessutom en rad mål i skolverksamheten som inte fångas i betygssystemet. Betygen behöver därför kompletteras med andra beskrivningar över skolors och elevers resultat och kvalitet. Viktigt att tänka på Exempel I alla sammanhang är det viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. På skol- och kommunnivå kan kvalitetsredovisningar erbjuda en möjlighet att ge en bredare bild av under vilka förutsättningar en skola arbetar och vilka resultat som uppnås med hänsyn härtill. Skolors måluppfyllelse kan beskrivas utifrån en rad olika utgångspunkter. Beroende på vilka utgångspunkter man väljer för sin beskrivning får man olika resultatbilder och olika bedömningar kan göras. Skolor kan ha dåliga betygsresultat, både faktiskt och modellberäknat, men ha goda resultat i andra avseenden, t ex vad gäller trygghet och socialt klimat. Ett exempel kan vara att socialt tungt belastade skolor ibland lägger mycket av sina resurser på att stödja eleverna inom områden där resultaten inte alltid återspeglas i elevernas betyg. Måluppfyllelsen kan ändå vara god utifrån de förutsättningar som gäller för en sådan skola. Vilka resultat som fångas med betyg och vilka andra mål och resultat som är viktiga att uppnå eller att sträva efter är en fråga att diskutera när SALSAverktyget används. Referensmaterial Exempel på hur diskussionen kan föras kan hämtas från Skolverkets rapport till regeringen Framgång vad är det? Mötet mellan innanförskap och utanförskap i skolan. Se närmare detta användarstöd Del 3, Studier om bakgrundsfaktorer en kunskapsöversikt.

13 SKOLVERKET 13 Kan man lita på att betygen är rättvist satta? Ämne för diskussion En diskussion som ofta kommer upp när SALSA används är om betygen är rättvist satta. Utgångspunkt för fortsatt diskussion SALSA-resultaten kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om betygskultur och likvärdiga betyg utifrån mål och kriterier vid betygssättning i olika skolor.

14 SKOLVERKET 14 Föräldrars utbildningsnivå vad betyder egentligen en sådan bakgrundsfaktor? Ämne för diskussion Det finns en mängd både svenska och internationella forskningsrapporter som visar att elevernas sociala bakgrund och hemmiljö är viktig för att förklara elevernas skolprestationer. Det har i tidigare forskning påvisats ett starkt positivt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens prestationer i form av medelbetyg och provresultat. Ett antal forskningsrapporter visar på att de barn som får de bästa resultaten är de barn som i hemmet har en kultur som stämmer överens med skolans. Olika samhällsgrupper förfogar över olika språkkoder. Många menar att medelklassens språkliga kod dominerar skolan, vilket kan bli ett hinder eller en svårighet för barn från andra samhällsklasser. Hemmets läroplan Ett begrepp som används i många sammanhang är hemmets läroplan. Detta begrepp omfattar flera dimensioner av föräldrars stöd till sina barns utveckling, bland annat: - Föräldrars allmänna attityd och inställning till skolan och på vilket sätt föräldrar skapar goda levnadsförhållanden för sina barn - Visat intresse och uppmärksamhet för sina barns skolarbete - Föräldrars möjligheter att ge direkt stöd i skolarbetet Föräldrarnas förmåga att ge stöd i barnens utveckling har långt ifrån alltid med föräldrars utbildningsnivå att göra. Av de statistiska mått som finns att tillgå så är emellertid föräldrars utbildningsnivå det generella mått som används oftast i olika undersökningar för att komma hemmets läroplan så nära som möjligt. Att använda sig av uppgifter om föräldrars utbildningsnivå är alltså ett sätt att i en kvantitativ analys finna ett ungefärligt uttryck för hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat. Utgångspunkt för fortsatt diskussion En utgångspunkt i den påföljande diskussionen kan vara hur hemmets läroplan ser ut för eleverna i den egna skolan och hur skolan kan använda sig av och utveckla detta förhållande i sina kontakter med föräldrarna.

15 SKOLVERKET 15 Elever med utländsk bakgrund Ämne för diskussion Hur påverkas elevernas betygsresultat av att eleverna har utländsk bakgrund? Med elever med utländsk bakgrund avses: - Elever som själva invandrat till Sverige - Elever födda i Sverige med båda sina föräldrar födda utomlands Språk Språket har en stor betydelse i skolan inte minst för elever som invandrat till Sverige. Dessa elever har inte har samma språkkunskaper som sina andra kamrater och är inte heller vana vid svensk kultur. Vid vilken tidpunkt i livet skedde invandringen? Vid vilken tidpunkt i livet eleven invandrat har betydelse för hur bra hon eller han behärskar det svenska språket och därmed för möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen. Inom den internationella forskningen finns en rad undersökningar där man följt ett stort antal barn som anlänt till ett nytt land före eller under skolåldern. Generellt kan sägas att barn som invandrat till Sverige mycket nära betygssättningstillfället har de största svårigheterna att få höga betyg. Förutsättningar i elevgruppens sammansättning i detta avseende kan således variera mellan olika skolor, men det kan inte fångas upp i den statistiska modellen. Från vilket land kommer eleven? En annan förutsättning där det finns variation mellan skolor, utan att detta vägts in i den statistiska modellen, är från vilka länder eller vilket kulturområde som elever med utländsk bakgrund kommer. Ju större skillnaden är mellan våra förhållanden och de förhållanden som råder i ursprungslandet desto större kan svårigheterna till anpassning vara. Andra generationens invandrare Olika forskningsstudier har visat att det generellt sett inte föreligger några större skillnader i betygsresultat mellan elever som är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, andra generationens invandrare, och elever födda i Sverige. Effekten av att ha utländsk bakgrund och vara född i Sverige är dock negativ på skolnivå för resultatmåttet andel elever som uppnått målen. På kommunnivå, endast kommunala skolor, är effekten negativ för både genomsnittliga meritvärden och andel elever som nått målen i alla ämnen Det finns skillnader mellan olika elevgrupper och olika skolor. I vissa skolor visar det sig att det i betygshänseende är en nackdel att vara andra generationens invandrare. I andra skolor ligger andra generationens invandrarelever över den genomsnittliga betygsnivån.

16 SKOLVERKET 16 Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor Ämne för diskussion Flickor har sedan länge haft bättre resultat än pojkar i många ämnen. Skolverket har i en studie, Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999, om arbetet i grund- och gymnasieskolan visat att samma skillnad mellan könen gäller också för resultat avseende läroplanernas övergripande mål. Även i andra länder har liknande iakttagelser gjorts. Genomsnittligt gäller att skolor med en hög andel flickor har högre betyg än skolor med en hög andel pojkar. Det finns dock ett antal skolor som avviker från detta mönster. Utgångspunkt för fortsatt diskussion Referensmaterial Intressant utgångspunkt i diskussionen kan vara varför flickor ofta har högre betyg än pojkar och om och hur arbetet i skolan kan förändras med anledning härav. Skolverket: Jämförelsetal för skolhuvudmän. Organisation Resurser Resultat. Delrapporter Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän. Organisation Personal Resultat. Delrapporter Skolverket: Läroplanerna i praktiken. Rapport nr 175, 1999.

17 SKOLVERKET 17 Har det någon betydelse hur resurserna är fördelade? Ämne för diskussion Resursfrågor kommer ofta upp till diskussion när SALSA används. Hur mycket resurser som ska fördelas till olika skolor och hur dessa resurser sedan ska användas är en komplex fråga. Studie från Skolverket Skolverket har i en studie, Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999, ansett sig kunna visa att det finns en svag positiv effekt av lärartätheten på betygsresultatet. Ju högre lärartäthet desto bättre betygsresultat på skolnivå, särskilt vad gäller skolor med sämre förutsättningar. Det är viktigt att elever med svårigheter har tillgång till tillräckliga lärarresurser. Detta oberoende av om de befinner sig i en skola med genomsnittligt sämre eller bättre förutsättningar. Studien visar således på behovet av en genomtänkt resursfördelning mellan olika skolor i varje kommun och mellan olika elever inom varje skola. Det är viktigt att behålla den kompensatoriska resurstilldelning som tillämpas i det svenska skolsystemet. Detta innebär att kommuner generellt tilldelar mera resurser per elev till skolor med besvärliga förutsättningar än till andra skolor. Referensmaterial Skolverket: Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Rapport nr 170, 1999.

18 SKOLVERKET 18 Har SALSA-resultaten en attitydpåverkan? Ämne för diskussion En pedagogisk och etisk fråga är hur SALSA-resultaten kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, elever med utländsk bakgrund eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att större delen av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är också det som är skolans uppgift att söka överbrygga.

19 SKOLVERKET 19 Modellberäknade betygsvärden är ej avsedda för rangordning Ämne för diskussion De begränsningar som modellen har innebär att de modellberäknade värdena eller residualerna inte ska användas som rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. Detta är också skälet till att Skolverket utvecklat informationstjänsten SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, som tillhandahåller bred och mångsidig kvalitetsinformation på skolnivå, kommunnivå och nationell nivå. SALSA ger underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolor och skillnader mellan skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan.

20 SKOLVERKET 20 Obalans i modellen Ämne för diskussion Exempel Modellen jämställer inte fullt ut alla skolor när det gäller sociokulturella bakgrundsfaktorer. Skolor med de högsta faktiska meritvärdena har också ofta positiva residualer. Skolor med de lägsta faktiska meritvärdena har också ofta negativa residualer. Detta förhållande tyder på att det finns andra faktorer som inte ingår i modellen som samvarierar med skolornas resultat. En anledning kan vara att bakgrundsvariablerna inte fullt ut mäter det vi vill att de ska mäta. T ex kan det förhållandet att vi uppskattar hemmiljöns betydelse för elevernas betygsresultat enbart genom att ange föräldrars utbildningsnivå ge en obalans i bedömningen. Skolor där elever kommer från hem med låg utbildningsnivå och en tung social belastning har andra förutsättningar att arbeta med än skolor där elevernas föräldrar har en låg utbildningsnivå men i övrigt ordnade levnadsförhållanden. På motsvarande sätt kan förutsättningarna för skolor där eleverna kommer från hem med hög utbildningsnivå variera t ex beroende på vilken tid som föräldrarna lägger ner på direkt stöd till eleverna i deras skolarbete eller på vilket sätt föräldrarna direkt eller indirekt stödjer eleven i skolarbetet. Modellen tar inte heller hänsyn till att elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp. Modellen tar enbart hänsyn till om eleven själv har invandrat och om eleven är född i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. T ex varifrån eller när man kom till Sverige fångas inte i den statistiska modellen. Förutsättningar i gruppen elever med utländsk bakgrund kan således variera mellan olika skolor.

21 SKOLVERKET 21 DEL 2 SALSA I PRAKTISK ANVÄNDNING EXEMPEL FRÅN FYRA KOMMUNER Del 2 av användarstödet innehåller exempel från fyra kommuner på hur SALSA-verktyget kan användas i praktiken. Här redovisas tankar och idéer om SALSA-verktygets användbarhet för analysarbete i skolor och kommuner. Vi vill framför allt beskriva hur kommunerna arbetar med SALSA. Däremot värderar vi inte kommunernas utvecklingsarbete. De exempel som anges bör därför mer ses som en utgångspunkt för andra att reflektera kring än ett ställningstagande från Skolverkets sida. Inledning För att illustrera hur man kan använda SALSA-verktyget redovisas i den här delen av användarstödet exempel på olika användningsområden från fyra kommuner. Kommun Skellefteå Västervik Mora Umeå Användningsområde för SALSA Analys av verksamheten och kvalitetsredovisning Kvalitetsutveckling Diskussion om verksamheten Resursfördelning I detta avsnitt vill vi visa på skilda användningssätt och frågeställningar som SALSA kan belysa. Det innebär också att även om ett kommunexempel fokuserar speciellt på ett användningsområde kan det hända att den berörda kommunen använder SALSA även för andra syften. Tre av kommunerna, Skellefteå, Västervik och Umeå, har deltagit i Skolverkets referensgrupp kring SALSA. Exemplen från dessa kommuner bygger på ett, i vissa fall två, besök i respektive kommun. Under besöken har lärare, rektorer, förvaltningstjänstemän och politiker intervjuats. Den fjärde kommunen, Mora, har inte deltagit i referensgruppen. Exemplet från Mora visar hur man konkret kan utnyttja SALSA-resultat som en inledning till en diskussion om verksamheten och redovisas i form av ett referat från en verklig diskussion om Moras SALSA-resultat.

22 SKOLVERKET 22 Kommunerna skiljer sig åt vad gäller t ex storlek, politisk majoritet och social struktur men även ifråga om hur mycket de varit engagerade i SALSA-arbetet. Sammantaget är de flesta intervjupersonerna klart positiva till SALSA och anser att modellen kan användas för att utveckla verksamheten i skolan. Främst anses SALSA kunna användas för att utveckla: - Resursfördelningssystemet inom kommunen - Analys och diskussion av skolans verksamhet - Kvalitetsredovisningen

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Måttbandet nr 215 december 2011

Måttbandet nr 215 december 2011 Måttbandet nr 215 december 2011 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2011 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade Salsavärden för betygsresultat skolår 9 juni 2011 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Måttbandet nr 224 december 2012

Måttbandet nr 224 december 2012 1 Måttbandet nr 224 december 2012 BETYGSSTATISTIK SKOLÅR 9 VÅREN 2012 Sammanställning över Skolverkets betygsstatistik och modellberäknade SALSA-värden för betygsresultat skolår 9 juni 2012 Verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Öppna jämförelser: grundskolan 2016 2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015

Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Måttbandet nr 240 vårterminen 2015 Slutbetyg med Salsa, grundskolan årskurs 9 vårterminen 2014 Betygsstatistik höstterminen 2014 Elionor Briling Verksamhetsuppföljningen Slutbetyg grundskola årskurs 9

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2006 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan 6 4.2 Elever

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2015-03-09 BUN 2015/0168 0480-45 30 08/45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012 Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan

Läs mer

Resursfördelningsmodellen

Resursfördelningsmodellen PCA/MIH Johan Löfgren Rapport 25-6-26 (6) Resursfördelningsmodellen Växjös skolor våren 25 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2 24. Registret

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2008 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Södertörns nyckeltal för grundskolan 2008 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Analys av resultat i åk 9 Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bakgrund Under många år har Ånge kommuns resultat i årskurs 9 varit fallande. Det är därför glädjande att kunna presentera denna rapport

Läs mer

Styrning, uppföljning och kontroll av resurser och resursutnyttjande inom grundskolan

Styrning, uppföljning och kontroll av resurser och resursutnyttjande inom grundskolan Revisionsrapport Styrning, uppföljning och kontroll av resurser och resursutnyttjande inom grundskolan Malin Kronmar och Stefan Wik Innehåll 1 Inledning 1 11 Bakgrund 1 12 Revisionsfråga 1 13 Metod 1 2

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola n Beslut Linköpings kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Linköpings kommun Tillsyn i Linköpings kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Linköpings kommun under hösten 2016. Tillsynen har

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun Dnr 43-2010:5177 Beslut efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun 1 (4) Dnr 43-2010:5177 Täby kommun 183 80 Täby Rektorn vid Skarpängsskolan Ljungmyrsvägen 20-24 187 46 Täby Tillsyn i Skarpängsskolan

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Köpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 2016-03-07 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola en Beslut Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Centrina utbildning Aktiebolag Beslut 2 (7) Tillsyn av Centrina utbildning Aktiebolag

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9522 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västra Alléskolan belägen i Helsingborgs kommun 2 (6) Dnr 44-2015:9522 Tillsyn

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2010-10-26 Dnr 43 2009:4144 Beslut för grundskola efter tillsyn av Norrbyskolan i Piteå kommun 2010-10-26 Skolbeslut Tillsyn i Norrbyskolan Datum: 2010-10-26 1 (3) Dnr 43 2009:4144 Rektor Göran

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Huddinge kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Huddinge kommun Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (3) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8149 Melleruds kommun kommun@mellerud.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Melleruds kommun 2(12) Ti syn av skolformerna inom vuxenutbildningen i Melleruds kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Katarina Sandberg Mål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020.

Katarina Sandberg Mål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. Handläggare Datum Katarina Sandberg 2016-10-03 0480-45 30 03 Förslag nämndsmål BoU 2017 Inom de områden där enheterna inte har fått tilldelat ett för enheten detaljerat mål ska resultaten ligga kvar på

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9517 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Atheneskolan belägen i Gotlands kommun 2 (8) Tillsyn i Atheneskolan har genomfört

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

irn Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Centrina Lindholmen belägen i Göteborgs kommun

irn Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Centrina Lindholmen belägen i Göteborgs kommun irn Beslut Dnr 44-2015:9774 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Lindholmen belägen i Göteborgs kommun 2(7) Dnr 44-2015:9774

Läs mer