Internationella. Engelska Skolan i Linköping. Länderanalys: Bolivia. Amanda Pettersson 9C. Ms. Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella. Engelska Skolan i Linköping. Länderanalys: Bolivia. Amanda Pettersson 9C. Ms. Andersson 2012-02-16"

Transkript

1 Internationella Engelska Skolan i Linköping Länderanalys: Bolivia Amanda Pettersson 9C Ms. Andersson

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 4 Placering och klimat 5 Vegetation 7 Jordbruk 8 Befolkning 9 Miljöproblem i landet 11 Produktion och handel 11 Naturresurser 12 Bolivia och Sverige en jämförelse 14 Mineraler och metaller 14 Olja och naturgas 17 Befolkning 19 Källförteckning 23 2

3 Inledning I den här uppsatsen har jag valt att analysera Bolivia för att det är ett spännande land, men en mycket varierande natur. Höjdskillnaderna i landet är stora, och det påverkar nästan allt i landet, från klimat och vegetation till befolkning och utrikeshandel. Jag har skrivit om Bolivias placering på världskartan, landets klimat, naturresurser, samt vad som växer naturligt och vad som odlas. Jag har också beskrivit handeln, både inrikes och utrikes, naturresurser och miljöproblem. Bolivia är ännu ett fattigt land, men i landet finns många naturresurser som kan bli värda mycket i framtiden. Dessutom finns mycket jordbruksmark, och om jordbruket fortsätter att effektiviseras kommer det också att dra in mer pengar till landet. Mycket talar för att fattigdomen i landet snart kommer att minska. Jag har också skrivit om hur vissa av Bolivias förutsättningar påverkar landets befolkning och naturen, och även jämfört dessa med Sverige. Det är stora skillnader mellan de båda länderna, men det har inte heller varit speciellt svårt att hitta likheter! 3

4 Metod När jag skrev uppsatsen har jag ofta litat mer på de fakta som står i böcker och uppslagsverk, samt pålitliga (stora och välkända) databaser på internet. Detta eftersom det faktiskt mestadels är experter på ämnena som skrivit texterna, och det är ofta bearbetat och korrigerat i större utsträckning än en sida på internet som vem som helst kunde ha skrivit. Jag har, när jag tagit fakta från internet, tittat mycket på sidans upplägg och om den sett seriös ut. Om texten inte var grammatiskt korrekt, eller om jag hittade saker i texten som jag vet inte stämmer, har jag varit mycket misstänksam mot de fakta jag hittat där. Jag känner mig tryggare med fakta på en sida om den känns genomläst och seriös. Ibland har det varit svårt att hitta fakta om vissa saker. Då har jag ibland varit tvungen att leta fakta på till exempel Wikipedia, för att få en idé om vad jag ska leta vidare på. Då har jag använt förslagen och den fakta jag hittat där till att söka på, och se om jag får träffar på det på någon säkrare källa. Jag har då använt den istället. Dessutom har jag tittat på årtal, och använt mig av så ny fakta det går. Till exempel har jag tagit de nya fakta om det står olika statistik i olika uppslagsverk. Detsamma för diagram över exempelvis befolkningen, jag har försökt att hitta så nya diagram det går för att få det att stämma så väl med verkligheten som det går. På liknande sätt har jag tittat på när databaser och internetsidor varit uppdaterade, men här finns enligt mig ett till skäl att titta på datum: om det var flera år sedan sidan uppdaterades, till exempel 2005, tycker inte jag att sidan faller in i den seriösa up-to-datekategorin. Då har jag heller inte tagit fakta från den. 4

5 Placering och klimat Bolivia ligger ca o söder om ekvatorn, och omkring o väster om nollmeridianen. Detta placerar Bolivia i inlandet i den västra delen av Sydamerika. I nordväst gränsar landet till Peru, i öster till Brasilien, i sydost till Paraguay, i syd till Argentina och i sydväst till Chile. Cordillera Occidental Altiplano Cordillera Oriental Oriente Observera att kartan visas snett framifrån och att norr inte är rakt uppåt! Bolivias area är knappt km 2, vilket är mer än dubbelt så stort som Sverige. Landet har två huvudstäder, Sucre, som formellt är landets huvudstad, och La Paz, som fungerar som huvudstad i praktiken. Bergskedjan Anderna, som här delar sig i två kedjor (Cordillera Occidental och Cordillera Oriental), löper genom den västra tredjedelen av Bolivia. Här finns toppar på drygt meter över havet. Den högsta toppen är Nevado Sajama, som är meter över havet. Mellan de båda bergskedjorna finns en nästan ökenartad högplatå, altiplano, som ligger på en höjd av omkring meter över havet. Här bor den största delen av befolkningen. I de östra delarna av landet breder ett vidsträckt lågland, Oriente, ut sig. Detta lågland täcker nästan två tredjedelar av Bolivias yta. Bolivia ligger i den tropiska klimatzonen söder om ekvatorn, men på grund av de mycket stora höjdskillnaderna i landet varierar klimatet en hel del beroende på var i landet man befinner sig. I låglandet är klimatet tropiskt, med höga temperaturer året runt och mycket regn. Ju högre upp man kommer desto kallare blir det. Det är för att det är lägre lufttryck ju högre upp man kommer, och då måste varm, stigande luft tränga bort den omgivande luften. Energin som används till detta tas från värmen i den stigande luften. Det är därför överlag torrare och kallare i de högre, västra delarna av landet, på vissa ställen (till exempel på Altiplano) nästan ökenartat. Om ett land ligger precis vid havet påverkas klimatet av det, eftersom havet tar längre tid på sig att byta temperatur efter årstid än landytan, och kyler därför ned landet på sommaren och värmer upp det på vintern. Bolivia har ingen kust utan ligger en bit ifrån havet, och har 5

6 därför inlandsklimat (har därför varmare somrar och kallare vintrar än om landet legat vid havet). Ändå skiljer inte årstiderna så mycket från varandra. Runt den stora sjön Titicaca som ligger i väst blir dock vintrarna lite mildare. Eftersom sjön är så stor har den lite samma effekt som ett hav. Eftersom Bolivia ligger i Sydamerikas inland påverkar inte havsströmmarna landet så mycket. Dock ligger den kalla Peruströmmen utanför Bolivias västkust, och eftersom havet är svalare på grund av den blir det inte lika mycket nederbörd som om det hade varit varmare, då inte lika mycket vatten avdunstar om det är kallt. Klimatdiagram för La Paz som ligger i väst, på Bolivias högplatå. T.v. temperatur, t. h. nederbörd. På klimatdiagrammen kan man se att temperaturskillnaderna i Bolivia inte är så stora mellan sommar och vinter. Det beror på att landet ligger så nära ekvatorn som det gör, vilket betyder att solens förhållande till Bolivia (antal soltimmar och koncentration av ljuset) inte förändras så mycket under året. Däremot är skillnaderna i nederbörd stora, och det går att se tydliga skillnader mellan det södra halvklotets sommar och vinter. Detta beror på att de områden där solen står i zenit (alltså skiner rakt uppifrån så att man får skuggan vid fötterna, detta sker bara mellan vändkretsarna vilka markerar den nordligaste respektive sydligaste linjen där solen står i zenit) värms upp mest eftersom solstrålarna är mest koncentrerade där. I Bolivia står solen som närmst zenit under södra halvklotets sommar. Då värms stora mängder luft (och vattenånga) upp, och stiger, och när den kyls ned kondenseras vattenångan och det börjar regna. På bilden står solen mitt över ekvatorn, =vår/höst 6

7 När luften stiger sugs det in luft från sidorna eftersom det fattas luft (=lågtryck). Luften som stiger kyls av och stiger inte längre lika fort, och tvingas då åt sidan av mer, snabbare stigande luft. Detta medför högtryck på sidorna om lågtrycket. Under södra halvklotets vinter hamnar Bolivia i stället på sidan av detta lågtryck eftersom det hamnar i linje med där solen står i zenit. Här är det en stor sammanhopning av luften som stigit och nu har tryckts åt sidan och är på väg att sjunka (=högtryck). Vattenångan i luften har mestadels regnat bort så luften som sjunker ner är torr och klar. Då blir det mindre regn. Om man tittar på det globala vindsystemet ser man att det kommer ganska konstanta vindar året om från öster in över Bolivias lågland och vidare mot höglandet och Anderna i väst. Det betyder att det vatten som avdunstat och samlats i moln kommer att tvingas stiga. När den varma, stigande luften tvingas uppåt kyls den av, och det börjar regna. Därför är det mer nederbörd på den östra sidan av bergen. Väster om bergen hamnar landet i regnskugga, där det inte faller speciellt mycket regn. Vegetation I norra och västra Bolivia där det är lågland (särskilt norra, eftersom varma, fuktiga vindar från Amazonas går in över norra Bolivia och för med sig regn), faller mycket regn och här växer regnskog varvat med savann. Bolivia är ett av de länder som har mest regnskog i världen. I regnskogarna är den biologiska mångfalden stor, men för att ge exempel på arter som växer i regnskog kan gummiträd och mahogny nämnas. På savannen hittas till exempel baobabträd (som för övrigt på grund av det varma och ganska torra klimatet är brandtåliga eftersom de innehåller mycket vatten). Längre söderut men kvar i låglandet skiftar vegetationen från savann till buskskog. Högt uppe i bergen, där det är kallt och förhållandevis torrt, är det tundra och glest bevuxet av gräs och små buskar. På vissa ställen finns även torr skog och taggbuskar. I Altiplano finns mestadels samma växtlighet som i bergen. Dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental har ett medelhavsliknande klimat för att, norrut mot ekvatorn och låglandet, gradvis övergå till subtropiskt klimat. 7

8 Jordbruk Jordbruket i Bolivia står för omkring 15 % av Bolivias BNP (Bruttonationalprodukt, som är ett mått på försäljningsvärdet på alla varor som produceras under ett år) och omkring hälften av arbetarna är sysselsatta inom jordbruket. Bönder på Altiplano odlar potatis, vete och quinoa, och föder upp alpacka och lamadjur för att få ull. Dessa djur och växter trivs i höglandet där det är torrt, och svalare jämfört med östra Bolivia. Här finns det främst små, extensiva jordbruk som används för självhushåll. I dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental odlar man bananer, bönor, kakao, koka, majs och kaffe, och även här är jordbruken små. I låglandet finns större, modernare jordbruk för exportvaror. I Oriente odlas ris, sockerrör och sojabönor. Dessa grödor trivs i ett varmare klimat, och särskilt ris behöver mycket vatten för att kunna växa bra vilket det får i det tropiska låglandet. Man föder också upp kor på Oriente. Jordfördelningen är ojämn; storbönderna som är få delar på otroligt mycket mer jord än småbönderna som är många fler. Från år 2006 började statlig jord delas ut till jordlösa, fattiga bönder (främst indianer). Denna förflyttning har inte slutförts, men totalt kan 20 miljoner hektar mark (motsvarar omkring 20 % av landets yta) omfördelas. Koka är en av Bolivias viktigaste grödor, och Bolivia är en av världens största producenter av denna gröda. Den kan vara det enda sättet för en fattig bonde att få in pengar eftersom den går att sälja dyrt (koka är råvara i kokainframställning), och den är använd traditionellt av urbefolkningen bl a som medicinalväxt. Just kokain är dock förbjudet i Bolivia, och försök att minska odlingen av koka har gjorts (vilket har bidragit till att förvärra det ekonomiska läget i Bolivia eftersom det är en så viktig vara). Skogar täcker över 50 % av Bolivias yta (främst låglandet och de stora regnskogarna). Timmer är en viktig exportvara, och illegal avverkning är ett stort miljöproblem eftersom fattiga bönder tar varje möjlighet att tjäna pengar. Det är låga löner inom jordbruket, speciellt för de små bönderna, och fattigdom är mycket utbrett. På vissa stora jordbruk kan arbetare jobba för att endast få mat och husrum i gengäld, och knappt ens det. De hamnar ofta av någon anledning i skuld till sin arbetsgivare. Jordbruken är ofta outvecklade/oindustrialiserade, extensiva. Industrialiseringen som pågår i de större jordbruken påverkar de små bönderna negativt. Eftersom de inte kan investera i stora 8

9 nya maskiner när de större bönderna/jordbruken gör det, blir deras varor dyra jämfört med de större jordbruken, eller så tvingas de sälja sina varor så billigt att de själva knappt tjänar något alls på det. Jordmånen i landet varierar eftersom landskapet varierar så mycket (till största delen på grund av de stora höjdskillnaderna). I regnskogen är det mer vatten i jorden, vilket gör att andra växter trivs än på den torra savannen. Befolkning 2010 var invånarantalet i Bolivia drygt 10 miljoner, och det ökar snabbt bland annat på grund av nya mediciner och vaccin. De flesta bor i höglandet på Altiplano, eftersom temperaturen och nederbörden är medelhög där (inte kallt och torrt som i bergen, och inte extremt varmt och fuktigt som i regnskogen) så det är lättare att leva och odla. Befolkningstätheten är 9 invånare per Amazonasfloden genom djungel i Bolivia. km 2, vilket är ganska lågt. Detta beror dock på att en stor del av landet består av höga berg där det inte är speciellt tätbefolkat, eftersom det inte är så lätt att bo där, samt djungler i låglandet som är nästan obeboeliga. (En djungel är tät tropisk skog/regnskog.) Koncentrationen av befolkningen i övriga delar av landet är högre. Befolkningspyramid för Bolivia T. v. män, t.h. kvinnor. Åldern är angiven i mitten. 9

10 På befolkningspyramiden (för år 2010) visas hur ålders- och könsfördelningen ser ut i Bolivia. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte stor, även om kvinnor generellt blir lite äldre än männen är fördelningen mellan könen jämn hela vägen upp i pyramiden. Det som däremot syns tydligt är hur många barn som dör innan de blivit vuxna. Ungefär hälften av alla födda dör innan de fyllt 35 år, och den allra största åldersgruppen är barn och unga. De största dödsorsakerna är sjukdomar i cirkulationssystemet (30,3%), smittsamma sjukdomar (12,0%) och externa orsaker (10,7%). Medellivslängden låg 2009 på 67 år för kvinnor och 63 år för män, men ju mer landet utvecklas, i desto större utsträckning kan man bekämpa de sjukdomar som gör att människor dör, genom ex ny teknik och vaccin. Då kommer medellivslängden höjas. HDI (Human Development Index) är ett sätt att mäta ett lands befolknings utveckling. Till skillnad från BNP (Bruttonationalproduktionen, summan av alla varor och tjänster som produceras på ett år i landet) mäter man här inte bara ekonomin i landet utan väger även in saker som t ex utbildningsnivå (läskunnighet samt andelen som studerar vidare på högre nivå) och förväntad livslängd, och sammanvägt blir detta ett mått på levnadsstandarden i landet. Man mäter HDI på en skala mellan 0 och 1, där 1 är det absolut högsta ett land kan ha, och ett värde under 0,5 räknas som fattigt/outvecklat. Bolivias HDI ligger på 0,663. Denna siffra placerar Bolivia på plats 113 av 177 listade länder på världsrankningen, vilket är ganska lågt. Detta beror mycket på utbredd fattigdom samt att högre studier inte är så vanligt (omkring hälften av alla invånare arbetar inom jordbruket). Analfabetismen är dock förhållandevis låg, 88 % av alla invånare över 15 år är läskunniga (2005). För att mäta ekonomin i landet och jämföra den med andra länder används BNI, eller BNP, per capita (Bruttonationalinkomst, summan av inkomsterna i landet, per invånare/bruttonationalproduktion, se ovan), som alltså mäter varje persons inkomster. Men för att få mer rättvisa siffror kan man i stället använda PPP (purchasing power parities, köpkraft i jämförelse), som mäts i amerikanska dollar (US$). PPP tar, till skillnad från BNI/BNP, hänsyn till prisnivån i landet. Bolivias BNI för år 2006 var 1100 US$, men landets PPP för samma år var 3810 US$. Här syns en stor skillnad, som beror på att landet är ganska fattigt och man får därför mer för pengarna än i USA. 10

11 Miljöproblem i landet Jorderosion är ett stort problem i Bolivia. Det intensiva (och ofta illegala) skogsbruket i Bolivia är en av anledningarna till den, och den har drabbat omkring 30 % av landets yta. Detta kan leda till att vattendrag slammas igen, och att odlingsbar jord hamnar i vatten. Skogsavverkning bidrar även till förlorad biologisk mångfald. Utsläpp och föroreningar är ett stort problem i landet. I samband med metallframställning släpps tungmetaller ut, och utsläpp av olja är också ett problem eftersom elektriciteten till största delen kommer från fossila bränslen. Inom jordbruket används mycket bekämpningsmedel som förorenar naturen, och det kan tränga ner i grundvattnet och till slut hamna i dricksvattenet. På grund av föroreningar är vattenkvalitén dålig i landet. Eftersom Bolivia har en så stor biologisk mångfald är känsligheten för klimatförändringar hög. Ekosystem kan försvinna om klimatet ändras, och om det hände skulle hela den naturliga balansen mellan arter rubbas. Dessutom finns en femtedel av världens tropiska glaciärer i landet, vilket gör Bolivia extra känsligt för klimatrubbningar. Om de smälte skulle vattentillgången minska. Det finns ingen nationell miljöenhet i landet. Däremot finns det mindre, regionala miljöenheter, men på grund av dålig ekonomi och kunskap kan de inte göra något omfattande arbete. Därför går miljöarbetet i landet inte speciellt fort framåt, även om det finns en grupp som ska behandla miljöfrågor. Produktion och handel Bolivia är ett fattigt, relativt lågutvecklat land. Det är ett av de minst industrialiserade länderna i Latinamerika, och råvaruexporten spelar stor roll för den nationella ekonomin eftersom hemmamarknaden är liten. Nästan 50 % av inkomsterna från exporten kommer från olja och naturgas, men mycket kommer också från metaller (zink, koppar) och förädlade sojabönor och förmodligen är den största inkomstkällan koka (odlat för kokainframställning). Bolivia är den näst största producenten i världen av kokablad. 11

12 Brasilien, som står för nära 50 % av intäkterna för utrikeshandeln på grund av naturgasförsäljningen, är Bolivias viktigaste handelspartner. Efter Brasilien är det USA son står för de största av Bolivias handels intäkter. Kokaframställningen påverkar Bolivias förhållande till USA, som är ett väldigt viktigt land för landets utrikeshandel, både som biståndsgivare och handelspartner. USA har stängt Bolivia ute från enskilda samarbeten inom handeln som påtryckningsmedel, för att få Bolivia att börja arbeta för att stoppa kokaproduktionen. Men för invånarna är det en fin tradition att tugga kokablad, och landet vill därför behålla kokaframställningen. Värdet på den illegala utförseln av koka är beräknat att vara större än det hela värdet av utrikeshandeln. Små företag, som ofta hör hemma på den svarta marknaden, dominerar industrin. Dessa producerar livsmedel, textilier, läder- och trävaror, tobak, tvättmedel, smycken och konsthantverk. Det har varit ett stort underskott i Bolivias utrikeshandel i många år, men efter millennieskiftet har det i stället vänts till ett stort överskott. Det beror på en ökad export av naturgas och metaller. Naturresurser I Bolivia finns god tillgång på mineraler, olja och naturgas. Efter Venezuela har Bolivia de största gasreserverna i Latinamerika, och stora fynd har gjorts sedan Gasen har stor betydelse för Bolivias export. Även om exporten av olja är mycket mindre har landet också stora oljereserver. Dessa stora tillgångar av energiproduktionsmedel gör Bolivia självförsörjande på energi, förutom import av diesel. Salar de Uyuni, där omkring hälften av allt litium på jorden finns. Förutom gas och olja har Bolivia stora resurser av flera metaller, främst guld, silver, koppar och tenn. Ända sedan man hittade silver på 1500-talet har gruvindustrin varit viktig för landet. Den stora tennproduktionen lades i det närmaste ner 1985 på grund av att priset på tenn sjönk så mycket på världsmarknaden, men istället ökade 12

13 silver, silver- och zinkutvinningen. De senaste åren har dock priset på tenn stigit kraftigt igen, och även om zink fortfarande är den största metallexportvaran är tenn och silver näst i ordningen. Dessutom har Bolivia stora tillgångar av järnmalm och metaller som vismut, antimon, volfram och bly. På saltfälten på Altiplano (Salar de Uyuni, som är världens största saltfält på drygt km 2 ) hittar man ungefär hälften av världens litiumresurser. För Bolivia kan detta vara en ny guldgruva, eftersom litium används till litiumjonbatterier, och slår elbilarna igenom som miljöbilar lär efterfrågan på litium öka ordentligt. Dessutom används litiumjonbatterier redan i mobiltelefoner, laptops osv, så det finns redan nu en ökande efterfrågan. Med tanke på landets ekonomiska läge kan Bolivia nu få sin chans att höja priset på litium och få ut så mycket pengar det går ur den stora resursen. 13

14 Bolivia och Sverige en jämförelse Mineraler och metaller Bolivia är ett land rikt på mineraler. I landet finns stora resurser av flera metaller, främst silver, guld, koppar och tenn. På 1500-talet hittade man silver i Bolivia, och gruvindustrin har varit viktig sedan dess. Dessutom finns resurser av flera andra mineraler i landet; järnmalm, vismut, antimon, volfram och bly. Mineralerna utgör en stor del, omkring en tredjedel, av Bolivias export. Den stora tillgången på mineraler gör att Bolivia är ett land där gruvdriften är mycket viktig. Gruvorna ger många jobb åt folket, och även om arbetsförhållandena är dåliga med långa arbetsdagar och ganska dålig lön är det ändå ett sätt för människorna att få in pengar och det är det som prioriteras jobben i gruvorna är eftertraktade. Dock är dessa jobb inte speciellt säkra och man kan lätt bli av med dem. Detta är mycket på grund av fattigdomen i landet eftersom stora satsningar ofta inte är möjliga, och en ekonomisk kris kan göra att gruvor får läggas ner. Priset på mineraler och metaller ändras ständigt, därför är risken större att förlora jobbet inom gruvindustrin än om man har ett jobb inom till exempel sjukvården. Ett bra exempel är när priset på zink sjönk under år 2008, och en stor del av en gruvkooperativ belägen i Potosí tvingades stänga. Tusentals personer blev arbetslösa. Men samma sak fast tvärtom händer också, när nya gruvprojekt startar och nyanställer arbetare. Arbetstillfällena är mestadels positiva, eftersom pengar in till företag och privatpersoner egentligen är det som får pengarna att röra på sig, eftersom människorna då kan köpa mer. Samma sak för staten, även om företaget är privatägt får staten in pengar via skatter när företag betalar ut löner och när människor och företag handlar. En rikare stat ger ofta bättre levnadsvillkor i landet, eftersom budgeten på till exempel utbildning kan höjas. På saltfältet Salar de Uyuni, som är världens största, finns tio miljarder ton av ett salt som är väldigt rikt på litium. Så rikt på litium, att hälften av allt världens litium finns på Salar de Uyuni. Detta påverkar inte landet så mycket nu, men litiumet är en mycket värdefull resurs inför framtiden. Litium används bland annat till litiumjonbatterier, som redan nu används i laptops, mobiltelefoner och mycket annat, men slår elbilarna (som också använder sig av batterierna) igenom som miljöbilar i världen kommer litiumet i Bolivia att bli värt en förmögenhet. Därför finns det redan nu tankar på hur man ska göra för att få ut mesta möjliga 14

15 av litiumet, med tanke på landets ekonomiska situation kan denna potentiella guldgruva göra landet riktigt rikt i framtiden, i förhållande till det fattiga Bolivia som existerar idag. Litiumet kommer förmodligen ge Bolivia makt i framtiden, eftersom landet äger så mycket av världens litium blir det förmodligen Bolivia som prissätter litiumet. Länder som är i stort behov av litium i framtiden kommer också hela tiden vara beroende av Bolivias och andra länders litiumresurser. Det kan skydda befolkningen från till exempel krig, men också hjälpa till att förbättra landets ekonomiska läge. Sverige är, liksom Bolivia, ett land som är mycket rikt på metall, malm och mineral, men sammansättningen ser lite annorlunda ut. Precis som i Bolivia finns det koppar, silver, guld och zink i Sverige, men i Sverige finns även en annan viktig resurs; järnmalm. Järnmalmen används till att producera järn och stål, som är stora exportvaror och även används inom landet till exempel till byggnader, fordon och elektronik. Järn och stål är viktiga varor inför framtiden, precis som litiumet som finns i Bolivia. Precis som man i Bolivia planerar att utöka litiumframställningen i framtiden, planeras det i Sverige att utöka malmbrytningen, och enligt en artikel från Sveriges Radio är det troligt att vi, om 15 år, har dubbelt så många gruvor jämfört med idag i landet. Att man utökar brytningen innebär fler jobb, vilket är positivt för staten eftersom det tjänar på att ha många som arbetar (ger mer skattepengar in) och färre som går på bidrag (staten betalar ut bidraget). Det innebär också pengar in till staten om det är statliga gruvor som går med vinst. Och ju mer pengar staten har, desto mer kan det satsa på till exempel vägar eller utbildning. Däremot påverkar gruvorna miljön negativt. Man spränger i berggrunden för att få fram mineralerna, och detta skapar sår i bergen som aldrig kommer att läka. Restprodukterna, gruvavfallet som inte är just den önskade mineralen, måste också förvaras någon stans, och detta påverkar naturen runtomkring där man dumpar avfallet; näringsbalansen i marken störs när det läggs ett tjockt lager underjordiskt avfall på den, och växter tar tid på sig att hitta tillbaka. För att få fram litium i Bolivia behövs dock inte så djupa utgrävningar som för järnmalmen i Sverige, då litiumsaltet ligger direkt på landytan. Dessutom måste mineralerna transporteras från gruvorna, och detta sker oftast med lastbilar som drar diesel eller bensin. Bränsleförbrukningen ger två stora negativa konsekvenser. Man använder mycket olja, som är en icke förnybar råvara (den nybildas, men så pass sakta att den räknas som icke förnybar, det tar ungefär hundra tusen år för ny olja att bildas från multnande kroppar och växter), och den kommer då att ta slut snabbare. 15

16 Förbränningen av olja orsakar också koldioxidutsläpp, som förstärker växthuseffekten på jorden. Att Sverige är ett mycket rikare land än Bolivia gör det lättare att bygga nya gruvor. En gruva koster mycket pengar att konstruera, och eftersom Bolivias ekonomi är så pass dålig är det en enorm investering för landet. Dock ligger litiumet till stor del mycket ytligt på saltfälten, så det blir inte samma utgift för att få en möjlighet att ta fram litium som järnmalm. Utgifterna för gruvorna i Sverige kommer därför förmodligen att bli högre, men eftersom Bolivia är fattigare kan det ha ungefär samma påverkan på den totala statliga ekonomin i alla fall, procentuellt sett. Jobben som skapas av att gruvorna byggs kommer, förutom att ge staten pengar, ge en rikare befolkning, speciellt i det fattiga Bolivia. Arbetslösheten är ganska lika i de båda länderna (det finns olika siffror överallt, men båda länderna har omkring 7 % arbetslöshet bland arbetsföra), så det finns ett stort behov av jobben i bägge länderna. Ofta blir levnadsstandarden högre när arbetslösheten sjunker och fler får lön, till exempel är undernäringen hög i Bolivia och mer pengar gör att fler får råd att köpa mat. Dessutom kan högre inkomster för föräldrar minska frånvaron i skolan, eftersom många bolivianska barn tvingas stanna hemma och arbeta, eftersom familjen är fattig och i behov av mer arbetskraft, även om det råder skolplikt i landet. Arbetsförhållandena i gruvorna, i Bolivia (t.v.), jämfört med i Sverige (t.h.) Arbetsförhållandena i en gruva i Bolivia är, jämfört med Sverige, betydligt sämre, speciellt ur säkerhetsaspekten. Detta är till stor del på grund av den låga nivån av industrialisering i landet, som i sin tur beror på den dåliga ekonomin i landet. Den låga säkerheten, till exempel dålig stöttning av gångar, ökar risken för ras, och dödsfall är inte ovanliga i gruvorna. I Sverige däremot är säkerheten mycket viktig, och innan man gräver gör 16

17 man noggranna geologiska undersökningar för att tidigt upptäcka svagheter i berggrunden och minska risken för ras och olyckor. Olja och naturgas I Bolivia finns stora reserver av naturgas och olja. Det mesta av Bolivias olja och gas går till export, främst till Brasilien, och intäkterna från främst gasen, men även inräknat oljan, står för nära hälften av alla landets exportintäkter. Landet är självförsörjande på elektricitet och producerar mycket mer olja än de behöver, och till elektricitetsframställning används förutom olja mest vattenkraft. Oljan är ett effektivt sätt att få energi på, eftersom lite olja ger mycket värmeenergi, men förbränningen av oljan är allt annat än miljövänlig. Bland annat släpps gaser ut som bidrar till växthuseffekten, till exempel koldioxid. Växthuseffekten bidrar till att öka jordens medeltemperatur, och ju mer det höjs, desto fler problem får vi med miljön. Några exempel på vad växthuseffekten orsakar är att öknar breder ut sig allt mer runt ekvatorn, samt att isbergen smälter vid polerna. De flesta oljeresurserna har under omkring ett decennium varit ägda av utländska företag men som för några år sedan tagits tillbaka av den bolivianska staten. Detta eftersom landet knappt tjänade något på oljan (ca en femtedel av företagens inkomster gick till Bolivia). Nu går mycket mer pengar till staten och befolkningen eftersom det inte finns några externa företag som också ska göra en vinst på inkomsterna från oljan. Mer pengar till staten och befolkningen innebär att statens budget kan bli mer generös mot folket i till exempel utbildning, bidrag eller vägbyggen, men även lägga pengar på miljön, till exempel i miljötänkande och forskning kring miljön. I Sverige finns inte mycket olja, men här finns i stället vatten- och kärnkraft som till stor del (ungefär 90 %) används till att framställa elektricitet. Detta eftersom det finns både bra vattendrag där det lönar sig att använda vattenkraft, samt att Sverige har ganska mycket uran i berggrunden, vilket är ett grundämne man kan använda i kärnkraft (inom den svenska kärnkraften används drygt en tredjedel uran). Till skillnad från Bolivia, där man producerar mycket elektricitet från förbränning av olja, är den svenska elektricitetsproduktionen (både kärnkraft och vattenkraft) ur utsläpps- och föroreningssynpunkter mycket mer miljövänlig. Även om själva upptagningen av uranet inte är så miljövänlig får man ut väldigt mycket ren energi, helt utan utsläpp, ur ett kärnkraftverk. 17

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Mopedens historia. Mopedens början:

Mopedens historia. Mopedens början: Mopeden Mopedens historia Mopedens början: Det var Euge ne och Michel Werner som uppfann motorpeden år 1897 och samma år visades den upp för först gången på parissalongen. Den såg ut som en cykel med en

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer