Internationella. Engelska Skolan i Linköping. Länderanalys: Bolivia. Amanda Pettersson 9C. Ms. Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella. Engelska Skolan i Linköping. Länderanalys: Bolivia. Amanda Pettersson 9C. Ms. Andersson 2012-02-16"

Transkript

1 Internationella Engelska Skolan i Linköping Länderanalys: Bolivia Amanda Pettersson 9C Ms. Andersson

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 4 Placering och klimat 5 Vegetation 7 Jordbruk 8 Befolkning 9 Miljöproblem i landet 11 Produktion och handel 11 Naturresurser 12 Bolivia och Sverige en jämförelse 14 Mineraler och metaller 14 Olja och naturgas 17 Befolkning 19 Källförteckning 23 2

3 Inledning I den här uppsatsen har jag valt att analysera Bolivia för att det är ett spännande land, men en mycket varierande natur. Höjdskillnaderna i landet är stora, och det påverkar nästan allt i landet, från klimat och vegetation till befolkning och utrikeshandel. Jag har skrivit om Bolivias placering på världskartan, landets klimat, naturresurser, samt vad som växer naturligt och vad som odlas. Jag har också beskrivit handeln, både inrikes och utrikes, naturresurser och miljöproblem. Bolivia är ännu ett fattigt land, men i landet finns många naturresurser som kan bli värda mycket i framtiden. Dessutom finns mycket jordbruksmark, och om jordbruket fortsätter att effektiviseras kommer det också att dra in mer pengar till landet. Mycket talar för att fattigdomen i landet snart kommer att minska. Jag har också skrivit om hur vissa av Bolivias förutsättningar påverkar landets befolkning och naturen, och även jämfört dessa med Sverige. Det är stora skillnader mellan de båda länderna, men det har inte heller varit speciellt svårt att hitta likheter! 3

4 Metod När jag skrev uppsatsen har jag ofta litat mer på de fakta som står i böcker och uppslagsverk, samt pålitliga (stora och välkända) databaser på internet. Detta eftersom det faktiskt mestadels är experter på ämnena som skrivit texterna, och det är ofta bearbetat och korrigerat i större utsträckning än en sida på internet som vem som helst kunde ha skrivit. Jag har, när jag tagit fakta från internet, tittat mycket på sidans upplägg och om den sett seriös ut. Om texten inte var grammatiskt korrekt, eller om jag hittade saker i texten som jag vet inte stämmer, har jag varit mycket misstänksam mot de fakta jag hittat där. Jag känner mig tryggare med fakta på en sida om den känns genomläst och seriös. Ibland har det varit svårt att hitta fakta om vissa saker. Då har jag ibland varit tvungen att leta fakta på till exempel Wikipedia, för att få en idé om vad jag ska leta vidare på. Då har jag använt förslagen och den fakta jag hittat där till att söka på, och se om jag får träffar på det på någon säkrare källa. Jag har då använt den istället. Dessutom har jag tittat på årtal, och använt mig av så ny fakta det går. Till exempel har jag tagit de nya fakta om det står olika statistik i olika uppslagsverk. Detsamma för diagram över exempelvis befolkningen, jag har försökt att hitta så nya diagram det går för att få det att stämma så väl med verkligheten som det går. På liknande sätt har jag tittat på när databaser och internetsidor varit uppdaterade, men här finns enligt mig ett till skäl att titta på datum: om det var flera år sedan sidan uppdaterades, till exempel 2005, tycker inte jag att sidan faller in i den seriösa up-to-datekategorin. Då har jag heller inte tagit fakta från den. 4

5 Placering och klimat Bolivia ligger ca o söder om ekvatorn, och omkring o väster om nollmeridianen. Detta placerar Bolivia i inlandet i den västra delen av Sydamerika. I nordväst gränsar landet till Peru, i öster till Brasilien, i sydost till Paraguay, i syd till Argentina och i sydväst till Chile. Cordillera Occidental Altiplano Cordillera Oriental Oriente Observera att kartan visas snett framifrån och att norr inte är rakt uppåt! Bolivias area är knappt km 2, vilket är mer än dubbelt så stort som Sverige. Landet har två huvudstäder, Sucre, som formellt är landets huvudstad, och La Paz, som fungerar som huvudstad i praktiken. Bergskedjan Anderna, som här delar sig i två kedjor (Cordillera Occidental och Cordillera Oriental), löper genom den västra tredjedelen av Bolivia. Här finns toppar på drygt meter över havet. Den högsta toppen är Nevado Sajama, som är meter över havet. Mellan de båda bergskedjorna finns en nästan ökenartad högplatå, altiplano, som ligger på en höjd av omkring meter över havet. Här bor den största delen av befolkningen. I de östra delarna av landet breder ett vidsträckt lågland, Oriente, ut sig. Detta lågland täcker nästan två tredjedelar av Bolivias yta. Bolivia ligger i den tropiska klimatzonen söder om ekvatorn, men på grund av de mycket stora höjdskillnaderna i landet varierar klimatet en hel del beroende på var i landet man befinner sig. I låglandet är klimatet tropiskt, med höga temperaturer året runt och mycket regn. Ju högre upp man kommer desto kallare blir det. Det är för att det är lägre lufttryck ju högre upp man kommer, och då måste varm, stigande luft tränga bort den omgivande luften. Energin som används till detta tas från värmen i den stigande luften. Det är därför överlag torrare och kallare i de högre, västra delarna av landet, på vissa ställen (till exempel på Altiplano) nästan ökenartat. Om ett land ligger precis vid havet påverkas klimatet av det, eftersom havet tar längre tid på sig att byta temperatur efter årstid än landytan, och kyler därför ned landet på sommaren och värmer upp det på vintern. Bolivia har ingen kust utan ligger en bit ifrån havet, och har 5

6 därför inlandsklimat (har därför varmare somrar och kallare vintrar än om landet legat vid havet). Ändå skiljer inte årstiderna så mycket från varandra. Runt den stora sjön Titicaca som ligger i väst blir dock vintrarna lite mildare. Eftersom sjön är så stor har den lite samma effekt som ett hav. Eftersom Bolivia ligger i Sydamerikas inland påverkar inte havsströmmarna landet så mycket. Dock ligger den kalla Peruströmmen utanför Bolivias västkust, och eftersom havet är svalare på grund av den blir det inte lika mycket nederbörd som om det hade varit varmare, då inte lika mycket vatten avdunstar om det är kallt. Klimatdiagram för La Paz som ligger i väst, på Bolivias högplatå. T.v. temperatur, t. h. nederbörd. På klimatdiagrammen kan man se att temperaturskillnaderna i Bolivia inte är så stora mellan sommar och vinter. Det beror på att landet ligger så nära ekvatorn som det gör, vilket betyder att solens förhållande till Bolivia (antal soltimmar och koncentration av ljuset) inte förändras så mycket under året. Däremot är skillnaderna i nederbörd stora, och det går att se tydliga skillnader mellan det södra halvklotets sommar och vinter. Detta beror på att de områden där solen står i zenit (alltså skiner rakt uppifrån så att man får skuggan vid fötterna, detta sker bara mellan vändkretsarna vilka markerar den nordligaste respektive sydligaste linjen där solen står i zenit) värms upp mest eftersom solstrålarna är mest koncentrerade där. I Bolivia står solen som närmst zenit under södra halvklotets sommar. Då värms stora mängder luft (och vattenånga) upp, och stiger, och när den kyls ned kondenseras vattenångan och det börjar regna. På bilden står solen mitt över ekvatorn, =vår/höst 6

7 När luften stiger sugs det in luft från sidorna eftersom det fattas luft (=lågtryck). Luften som stiger kyls av och stiger inte längre lika fort, och tvingas då åt sidan av mer, snabbare stigande luft. Detta medför högtryck på sidorna om lågtrycket. Under södra halvklotets vinter hamnar Bolivia i stället på sidan av detta lågtryck eftersom det hamnar i linje med där solen står i zenit. Här är det en stor sammanhopning av luften som stigit och nu har tryckts åt sidan och är på väg att sjunka (=högtryck). Vattenångan i luften har mestadels regnat bort så luften som sjunker ner är torr och klar. Då blir det mindre regn. Om man tittar på det globala vindsystemet ser man att det kommer ganska konstanta vindar året om från öster in över Bolivias lågland och vidare mot höglandet och Anderna i väst. Det betyder att det vatten som avdunstat och samlats i moln kommer att tvingas stiga. När den varma, stigande luften tvingas uppåt kyls den av, och det börjar regna. Därför är det mer nederbörd på den östra sidan av bergen. Väster om bergen hamnar landet i regnskugga, där det inte faller speciellt mycket regn. Vegetation I norra och västra Bolivia där det är lågland (särskilt norra, eftersom varma, fuktiga vindar från Amazonas går in över norra Bolivia och för med sig regn), faller mycket regn och här växer regnskog varvat med savann. Bolivia är ett av de länder som har mest regnskog i världen. I regnskogarna är den biologiska mångfalden stor, men för att ge exempel på arter som växer i regnskog kan gummiträd och mahogny nämnas. På savannen hittas till exempel baobabträd (som för övrigt på grund av det varma och ganska torra klimatet är brandtåliga eftersom de innehåller mycket vatten). Längre söderut men kvar i låglandet skiftar vegetationen från savann till buskskog. Högt uppe i bergen, där det är kallt och förhållandevis torrt, är det tundra och glest bevuxet av gräs och små buskar. På vissa ställen finns även torr skog och taggbuskar. I Altiplano finns mestadels samma växtlighet som i bergen. Dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental har ett medelhavsliknande klimat för att, norrut mot ekvatorn och låglandet, gradvis övergå till subtropiskt klimat. 7

8 Jordbruk Jordbruket i Bolivia står för omkring 15 % av Bolivias BNP (Bruttonationalprodukt, som är ett mått på försäljningsvärdet på alla varor som produceras under ett år) och omkring hälften av arbetarna är sysselsatta inom jordbruket. Bönder på Altiplano odlar potatis, vete och quinoa, och föder upp alpacka och lamadjur för att få ull. Dessa djur och växter trivs i höglandet där det är torrt, och svalare jämfört med östra Bolivia. Här finns det främst små, extensiva jordbruk som används för självhushåll. I dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental odlar man bananer, bönor, kakao, koka, majs och kaffe, och även här är jordbruken små. I låglandet finns större, modernare jordbruk för exportvaror. I Oriente odlas ris, sockerrör och sojabönor. Dessa grödor trivs i ett varmare klimat, och särskilt ris behöver mycket vatten för att kunna växa bra vilket det får i det tropiska låglandet. Man föder också upp kor på Oriente. Jordfördelningen är ojämn; storbönderna som är få delar på otroligt mycket mer jord än småbönderna som är många fler. Från år 2006 började statlig jord delas ut till jordlösa, fattiga bönder (främst indianer). Denna förflyttning har inte slutförts, men totalt kan 20 miljoner hektar mark (motsvarar omkring 20 % av landets yta) omfördelas. Koka är en av Bolivias viktigaste grödor, och Bolivia är en av världens största producenter av denna gröda. Den kan vara det enda sättet för en fattig bonde att få in pengar eftersom den går att sälja dyrt (koka är råvara i kokainframställning), och den är använd traditionellt av urbefolkningen bl a som medicinalväxt. Just kokain är dock förbjudet i Bolivia, och försök att minska odlingen av koka har gjorts (vilket har bidragit till att förvärra det ekonomiska läget i Bolivia eftersom det är en så viktig vara). Skogar täcker över 50 % av Bolivias yta (främst låglandet och de stora regnskogarna). Timmer är en viktig exportvara, och illegal avverkning är ett stort miljöproblem eftersom fattiga bönder tar varje möjlighet att tjäna pengar. Det är låga löner inom jordbruket, speciellt för de små bönderna, och fattigdom är mycket utbrett. På vissa stora jordbruk kan arbetare jobba för att endast få mat och husrum i gengäld, och knappt ens det. De hamnar ofta av någon anledning i skuld till sin arbetsgivare. Jordbruken är ofta outvecklade/oindustrialiserade, extensiva. Industrialiseringen som pågår i de större jordbruken påverkar de små bönderna negativt. Eftersom de inte kan investera i stora 8

9 nya maskiner när de större bönderna/jordbruken gör det, blir deras varor dyra jämfört med de större jordbruken, eller så tvingas de sälja sina varor så billigt att de själva knappt tjänar något alls på det. Jordmånen i landet varierar eftersom landskapet varierar så mycket (till största delen på grund av de stora höjdskillnaderna). I regnskogen är det mer vatten i jorden, vilket gör att andra växter trivs än på den torra savannen. Befolkning 2010 var invånarantalet i Bolivia drygt 10 miljoner, och det ökar snabbt bland annat på grund av nya mediciner och vaccin. De flesta bor i höglandet på Altiplano, eftersom temperaturen och nederbörden är medelhög där (inte kallt och torrt som i bergen, och inte extremt varmt och fuktigt som i regnskogen) så det är lättare att leva och odla. Befolkningstätheten är 9 invånare per Amazonasfloden genom djungel i Bolivia. km 2, vilket är ganska lågt. Detta beror dock på att en stor del av landet består av höga berg där det inte är speciellt tätbefolkat, eftersom det inte är så lätt att bo där, samt djungler i låglandet som är nästan obeboeliga. (En djungel är tät tropisk skog/regnskog.) Koncentrationen av befolkningen i övriga delar av landet är högre. Befolkningspyramid för Bolivia T. v. män, t.h. kvinnor. Åldern är angiven i mitten. 9

10 På befolkningspyramiden (för år 2010) visas hur ålders- och könsfördelningen ser ut i Bolivia. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte stor, även om kvinnor generellt blir lite äldre än männen är fördelningen mellan könen jämn hela vägen upp i pyramiden. Det som däremot syns tydligt är hur många barn som dör innan de blivit vuxna. Ungefär hälften av alla födda dör innan de fyllt 35 år, och den allra största åldersgruppen är barn och unga. De största dödsorsakerna är sjukdomar i cirkulationssystemet (30,3%), smittsamma sjukdomar (12,0%) och externa orsaker (10,7%). Medellivslängden låg 2009 på 67 år för kvinnor och 63 år för män, men ju mer landet utvecklas, i desto större utsträckning kan man bekämpa de sjukdomar som gör att människor dör, genom ex ny teknik och vaccin. Då kommer medellivslängden höjas. HDI (Human Development Index) är ett sätt att mäta ett lands befolknings utveckling. Till skillnad från BNP (Bruttonationalproduktionen, summan av alla varor och tjänster som produceras på ett år i landet) mäter man här inte bara ekonomin i landet utan väger även in saker som t ex utbildningsnivå (läskunnighet samt andelen som studerar vidare på högre nivå) och förväntad livslängd, och sammanvägt blir detta ett mått på levnadsstandarden i landet. Man mäter HDI på en skala mellan 0 och 1, där 1 är det absolut högsta ett land kan ha, och ett värde under 0,5 räknas som fattigt/outvecklat. Bolivias HDI ligger på 0,663. Denna siffra placerar Bolivia på plats 113 av 177 listade länder på världsrankningen, vilket är ganska lågt. Detta beror mycket på utbredd fattigdom samt att högre studier inte är så vanligt (omkring hälften av alla invånare arbetar inom jordbruket). Analfabetismen är dock förhållandevis låg, 88 % av alla invånare över 15 år är läskunniga (2005). För att mäta ekonomin i landet och jämföra den med andra länder används BNI, eller BNP, per capita (Bruttonationalinkomst, summan av inkomsterna i landet, per invånare/bruttonationalproduktion, se ovan), som alltså mäter varje persons inkomster. Men för att få mer rättvisa siffror kan man i stället använda PPP (purchasing power parities, köpkraft i jämförelse), som mäts i amerikanska dollar (US$). PPP tar, till skillnad från BNI/BNP, hänsyn till prisnivån i landet. Bolivias BNI för år 2006 var 1100 US$, men landets PPP för samma år var 3810 US$. Här syns en stor skillnad, som beror på att landet är ganska fattigt och man får därför mer för pengarna än i USA. 10

11 Miljöproblem i landet Jorderosion är ett stort problem i Bolivia. Det intensiva (och ofta illegala) skogsbruket i Bolivia är en av anledningarna till den, och den har drabbat omkring 30 % av landets yta. Detta kan leda till att vattendrag slammas igen, och att odlingsbar jord hamnar i vatten. Skogsavverkning bidrar även till förlorad biologisk mångfald. Utsläpp och föroreningar är ett stort problem i landet. I samband med metallframställning släpps tungmetaller ut, och utsläpp av olja är också ett problem eftersom elektriciteten till största delen kommer från fossila bränslen. Inom jordbruket används mycket bekämpningsmedel som förorenar naturen, och det kan tränga ner i grundvattnet och till slut hamna i dricksvattenet. På grund av föroreningar är vattenkvalitén dålig i landet. Eftersom Bolivia har en så stor biologisk mångfald är känsligheten för klimatförändringar hög. Ekosystem kan försvinna om klimatet ändras, och om det hände skulle hela den naturliga balansen mellan arter rubbas. Dessutom finns en femtedel av världens tropiska glaciärer i landet, vilket gör Bolivia extra känsligt för klimatrubbningar. Om de smälte skulle vattentillgången minska. Det finns ingen nationell miljöenhet i landet. Däremot finns det mindre, regionala miljöenheter, men på grund av dålig ekonomi och kunskap kan de inte göra något omfattande arbete. Därför går miljöarbetet i landet inte speciellt fort framåt, även om det finns en grupp som ska behandla miljöfrågor. Produktion och handel Bolivia är ett fattigt, relativt lågutvecklat land. Det är ett av de minst industrialiserade länderna i Latinamerika, och råvaruexporten spelar stor roll för den nationella ekonomin eftersom hemmamarknaden är liten. Nästan 50 % av inkomsterna från exporten kommer från olja och naturgas, men mycket kommer också från metaller (zink, koppar) och förädlade sojabönor och förmodligen är den största inkomstkällan koka (odlat för kokainframställning). Bolivia är den näst största producenten i världen av kokablad. 11

12 Brasilien, som står för nära 50 % av intäkterna för utrikeshandeln på grund av naturgasförsäljningen, är Bolivias viktigaste handelspartner. Efter Brasilien är det USA son står för de största av Bolivias handels intäkter. Kokaframställningen påverkar Bolivias förhållande till USA, som är ett väldigt viktigt land för landets utrikeshandel, både som biståndsgivare och handelspartner. USA har stängt Bolivia ute från enskilda samarbeten inom handeln som påtryckningsmedel, för att få Bolivia att börja arbeta för att stoppa kokaproduktionen. Men för invånarna är det en fin tradition att tugga kokablad, och landet vill därför behålla kokaframställningen. Värdet på den illegala utförseln av koka är beräknat att vara större än det hela värdet av utrikeshandeln. Små företag, som ofta hör hemma på den svarta marknaden, dominerar industrin. Dessa producerar livsmedel, textilier, läder- och trävaror, tobak, tvättmedel, smycken och konsthantverk. Det har varit ett stort underskott i Bolivias utrikeshandel i många år, men efter millennieskiftet har det i stället vänts till ett stort överskott. Det beror på en ökad export av naturgas och metaller. Naturresurser I Bolivia finns god tillgång på mineraler, olja och naturgas. Efter Venezuela har Bolivia de största gasreserverna i Latinamerika, och stora fynd har gjorts sedan Gasen har stor betydelse för Bolivias export. Även om exporten av olja är mycket mindre har landet också stora oljereserver. Dessa stora tillgångar av energiproduktionsmedel gör Bolivia självförsörjande på energi, förutom import av diesel. Salar de Uyuni, där omkring hälften av allt litium på jorden finns. Förutom gas och olja har Bolivia stora resurser av flera metaller, främst guld, silver, koppar och tenn. Ända sedan man hittade silver på 1500-talet har gruvindustrin varit viktig för landet. Den stora tennproduktionen lades i det närmaste ner 1985 på grund av att priset på tenn sjönk så mycket på världsmarknaden, men istället ökade 12

13 silver, silver- och zinkutvinningen. De senaste åren har dock priset på tenn stigit kraftigt igen, och även om zink fortfarande är den största metallexportvaran är tenn och silver näst i ordningen. Dessutom har Bolivia stora tillgångar av järnmalm och metaller som vismut, antimon, volfram och bly. På saltfälten på Altiplano (Salar de Uyuni, som är världens största saltfält på drygt km 2 ) hittar man ungefär hälften av världens litiumresurser. För Bolivia kan detta vara en ny guldgruva, eftersom litium används till litiumjonbatterier, och slår elbilarna igenom som miljöbilar lär efterfrågan på litium öka ordentligt. Dessutom används litiumjonbatterier redan i mobiltelefoner, laptops osv, så det finns redan nu en ökande efterfrågan. Med tanke på landets ekonomiska läge kan Bolivia nu få sin chans att höja priset på litium och få ut så mycket pengar det går ur den stora resursen. 13

14 Bolivia och Sverige en jämförelse Mineraler och metaller Bolivia är ett land rikt på mineraler. I landet finns stora resurser av flera metaller, främst silver, guld, koppar och tenn. På 1500-talet hittade man silver i Bolivia, och gruvindustrin har varit viktig sedan dess. Dessutom finns resurser av flera andra mineraler i landet; järnmalm, vismut, antimon, volfram och bly. Mineralerna utgör en stor del, omkring en tredjedel, av Bolivias export. Den stora tillgången på mineraler gör att Bolivia är ett land där gruvdriften är mycket viktig. Gruvorna ger många jobb åt folket, och även om arbetsförhållandena är dåliga med långa arbetsdagar och ganska dålig lön är det ändå ett sätt för människorna att få in pengar och det är det som prioriteras jobben i gruvorna är eftertraktade. Dock är dessa jobb inte speciellt säkra och man kan lätt bli av med dem. Detta är mycket på grund av fattigdomen i landet eftersom stora satsningar ofta inte är möjliga, och en ekonomisk kris kan göra att gruvor får läggas ner. Priset på mineraler och metaller ändras ständigt, därför är risken större att förlora jobbet inom gruvindustrin än om man har ett jobb inom till exempel sjukvården. Ett bra exempel är när priset på zink sjönk under år 2008, och en stor del av en gruvkooperativ belägen i Potosí tvingades stänga. Tusentals personer blev arbetslösa. Men samma sak fast tvärtom händer också, när nya gruvprojekt startar och nyanställer arbetare. Arbetstillfällena är mestadels positiva, eftersom pengar in till företag och privatpersoner egentligen är det som får pengarna att röra på sig, eftersom människorna då kan köpa mer. Samma sak för staten, även om företaget är privatägt får staten in pengar via skatter när företag betalar ut löner och när människor och företag handlar. En rikare stat ger ofta bättre levnadsvillkor i landet, eftersom budgeten på till exempel utbildning kan höjas. På saltfältet Salar de Uyuni, som är världens största, finns tio miljarder ton av ett salt som är väldigt rikt på litium. Så rikt på litium, att hälften av allt världens litium finns på Salar de Uyuni. Detta påverkar inte landet så mycket nu, men litiumet är en mycket värdefull resurs inför framtiden. Litium används bland annat till litiumjonbatterier, som redan nu används i laptops, mobiltelefoner och mycket annat, men slår elbilarna (som också använder sig av batterierna) igenom som miljöbilar i världen kommer litiumet i Bolivia att bli värt en förmögenhet. Därför finns det redan nu tankar på hur man ska göra för att få ut mesta möjliga 14

15 av litiumet, med tanke på landets ekonomiska situation kan denna potentiella guldgruva göra landet riktigt rikt i framtiden, i förhållande till det fattiga Bolivia som existerar idag. Litiumet kommer förmodligen ge Bolivia makt i framtiden, eftersom landet äger så mycket av världens litium blir det förmodligen Bolivia som prissätter litiumet. Länder som är i stort behov av litium i framtiden kommer också hela tiden vara beroende av Bolivias och andra länders litiumresurser. Det kan skydda befolkningen från till exempel krig, men också hjälpa till att förbättra landets ekonomiska läge. Sverige är, liksom Bolivia, ett land som är mycket rikt på metall, malm och mineral, men sammansättningen ser lite annorlunda ut. Precis som i Bolivia finns det koppar, silver, guld och zink i Sverige, men i Sverige finns även en annan viktig resurs; järnmalm. Järnmalmen används till att producera järn och stål, som är stora exportvaror och även används inom landet till exempel till byggnader, fordon och elektronik. Järn och stål är viktiga varor inför framtiden, precis som litiumet som finns i Bolivia. Precis som man i Bolivia planerar att utöka litiumframställningen i framtiden, planeras det i Sverige att utöka malmbrytningen, och enligt en artikel från Sveriges Radio är det troligt att vi, om 15 år, har dubbelt så många gruvor jämfört med idag i landet. Att man utökar brytningen innebär fler jobb, vilket är positivt för staten eftersom det tjänar på att ha många som arbetar (ger mer skattepengar in) och färre som går på bidrag (staten betalar ut bidraget). Det innebär också pengar in till staten om det är statliga gruvor som går med vinst. Och ju mer pengar staten har, desto mer kan det satsa på till exempel vägar eller utbildning. Däremot påverkar gruvorna miljön negativt. Man spränger i berggrunden för att få fram mineralerna, och detta skapar sår i bergen som aldrig kommer att läka. Restprodukterna, gruvavfallet som inte är just den önskade mineralen, måste också förvaras någon stans, och detta påverkar naturen runtomkring där man dumpar avfallet; näringsbalansen i marken störs när det läggs ett tjockt lager underjordiskt avfall på den, och växter tar tid på sig att hitta tillbaka. För att få fram litium i Bolivia behövs dock inte så djupa utgrävningar som för järnmalmen i Sverige, då litiumsaltet ligger direkt på landytan. Dessutom måste mineralerna transporteras från gruvorna, och detta sker oftast med lastbilar som drar diesel eller bensin. Bränsleförbrukningen ger två stora negativa konsekvenser. Man använder mycket olja, som är en icke förnybar råvara (den nybildas, men så pass sakta att den räknas som icke förnybar, det tar ungefär hundra tusen år för ny olja att bildas från multnande kroppar och växter), och den kommer då att ta slut snabbare. 15

16 Förbränningen av olja orsakar också koldioxidutsläpp, som förstärker växthuseffekten på jorden. Att Sverige är ett mycket rikare land än Bolivia gör det lättare att bygga nya gruvor. En gruva koster mycket pengar att konstruera, och eftersom Bolivias ekonomi är så pass dålig är det en enorm investering för landet. Dock ligger litiumet till stor del mycket ytligt på saltfälten, så det blir inte samma utgift för att få en möjlighet att ta fram litium som järnmalm. Utgifterna för gruvorna i Sverige kommer därför förmodligen att bli högre, men eftersom Bolivia är fattigare kan det ha ungefär samma påverkan på den totala statliga ekonomin i alla fall, procentuellt sett. Jobben som skapas av att gruvorna byggs kommer, förutom att ge staten pengar, ge en rikare befolkning, speciellt i det fattiga Bolivia. Arbetslösheten är ganska lika i de båda länderna (det finns olika siffror överallt, men båda länderna har omkring 7 % arbetslöshet bland arbetsföra), så det finns ett stort behov av jobben i bägge länderna. Ofta blir levnadsstandarden högre när arbetslösheten sjunker och fler får lön, till exempel är undernäringen hög i Bolivia och mer pengar gör att fler får råd att köpa mat. Dessutom kan högre inkomster för föräldrar minska frånvaron i skolan, eftersom många bolivianska barn tvingas stanna hemma och arbeta, eftersom familjen är fattig och i behov av mer arbetskraft, även om det råder skolplikt i landet. Arbetsförhållandena i gruvorna, i Bolivia (t.v.), jämfört med i Sverige (t.h.) Arbetsförhållandena i en gruva i Bolivia är, jämfört med Sverige, betydligt sämre, speciellt ur säkerhetsaspekten. Detta är till stor del på grund av den låga nivån av industrialisering i landet, som i sin tur beror på den dåliga ekonomin i landet. Den låga säkerheten, till exempel dålig stöttning av gångar, ökar risken för ras, och dödsfall är inte ovanliga i gruvorna. I Sverige däremot är säkerheten mycket viktig, och innan man gräver gör 16

17 man noggranna geologiska undersökningar för att tidigt upptäcka svagheter i berggrunden och minska risken för ras och olyckor. Olja och naturgas I Bolivia finns stora reserver av naturgas och olja. Det mesta av Bolivias olja och gas går till export, främst till Brasilien, och intäkterna från främst gasen, men även inräknat oljan, står för nära hälften av alla landets exportintäkter. Landet är självförsörjande på elektricitet och producerar mycket mer olja än de behöver, och till elektricitetsframställning används förutom olja mest vattenkraft. Oljan är ett effektivt sätt att få energi på, eftersom lite olja ger mycket värmeenergi, men förbränningen av oljan är allt annat än miljövänlig. Bland annat släpps gaser ut som bidrar till växthuseffekten, till exempel koldioxid. Växthuseffekten bidrar till att öka jordens medeltemperatur, och ju mer det höjs, desto fler problem får vi med miljön. Några exempel på vad växthuseffekten orsakar är att öknar breder ut sig allt mer runt ekvatorn, samt att isbergen smälter vid polerna. De flesta oljeresurserna har under omkring ett decennium varit ägda av utländska företag men som för några år sedan tagits tillbaka av den bolivianska staten. Detta eftersom landet knappt tjänade något på oljan (ca en femtedel av företagens inkomster gick till Bolivia). Nu går mycket mer pengar till staten och befolkningen eftersom det inte finns några externa företag som också ska göra en vinst på inkomsterna från oljan. Mer pengar till staten och befolkningen innebär att statens budget kan bli mer generös mot folket i till exempel utbildning, bidrag eller vägbyggen, men även lägga pengar på miljön, till exempel i miljötänkande och forskning kring miljön. I Sverige finns inte mycket olja, men här finns i stället vatten- och kärnkraft som till stor del (ungefär 90 %) används till att framställa elektricitet. Detta eftersom det finns både bra vattendrag där det lönar sig att använda vattenkraft, samt att Sverige har ganska mycket uran i berggrunden, vilket är ett grundämne man kan använda i kärnkraft (inom den svenska kärnkraften används drygt en tredjedel uran). Till skillnad från Bolivia, där man producerar mycket elektricitet från förbränning av olja, är den svenska elektricitetsproduktionen (både kärnkraft och vattenkraft) ur utsläpps- och föroreningssynpunkter mycket mer miljövänlig. Även om själva upptagningen av uranet inte är så miljövänlig får man ut väldigt mycket ren energi, helt utan utsläpp, ur ett kärnkraftverk. 17

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Människan och Naturen

Människan och Naturen Människan och Naturen Inledning/Syfte Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman Titta runt omkring dig så kommer du se en massa saker som tillverkats, en stol, en mobil eller kläder. Aldrig tidigare

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer