Internationella. Engelska Skolan i Linköping. Länderanalys: Bolivia. Amanda Pettersson 9C. Ms. Andersson
|
|
- Agneta Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationella Engelska Skolan i Linköping Länderanalys: Bolivia Amanda Pettersson 9C Ms. Andersson
2 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 4 Placering och klimat 5 Vegetation 7 Jordbruk 8 Befolkning 9 Miljöproblem i landet 11 Produktion och handel 11 Naturresurser 12 Bolivia och Sverige en jämförelse 14 Mineraler och metaller 14 Olja och naturgas 17 Befolkning 19 Källförteckning 23 2
3 Inledning I den här uppsatsen har jag valt att analysera Bolivia för att det är ett spännande land, men en mycket varierande natur. Höjdskillnaderna i landet är stora, och det påverkar nästan allt i landet, från klimat och vegetation till befolkning och utrikeshandel. Jag har skrivit om Bolivias placering på världskartan, landets klimat, naturresurser, samt vad som växer naturligt och vad som odlas. Jag har också beskrivit handeln, både inrikes och utrikes, naturresurser och miljöproblem. Bolivia är ännu ett fattigt land, men i landet finns många naturresurser som kan bli värda mycket i framtiden. Dessutom finns mycket jordbruksmark, och om jordbruket fortsätter att effektiviseras kommer det också att dra in mer pengar till landet. Mycket talar för att fattigdomen i landet snart kommer att minska. Jag har också skrivit om hur vissa av Bolivias förutsättningar påverkar landets befolkning och naturen, och även jämfört dessa med Sverige. Det är stora skillnader mellan de båda länderna, men det har inte heller varit speciellt svårt att hitta likheter! 3
4 Metod När jag skrev uppsatsen har jag ofta litat mer på de fakta som står i böcker och uppslagsverk, samt pålitliga (stora och välkända) databaser på internet. Detta eftersom det faktiskt mestadels är experter på ämnena som skrivit texterna, och det är ofta bearbetat och korrigerat i större utsträckning än en sida på internet som vem som helst kunde ha skrivit. Jag har, när jag tagit fakta från internet, tittat mycket på sidans upplägg och om den sett seriös ut. Om texten inte var grammatiskt korrekt, eller om jag hittade saker i texten som jag vet inte stämmer, har jag varit mycket misstänksam mot de fakta jag hittat där. Jag känner mig tryggare med fakta på en sida om den känns genomläst och seriös. Ibland har det varit svårt att hitta fakta om vissa saker. Då har jag ibland varit tvungen att leta fakta på till exempel Wikipedia, för att få en idé om vad jag ska leta vidare på. Då har jag använt förslagen och den fakta jag hittat där till att söka på, och se om jag får träffar på det på någon säkrare källa. Jag har då använt den istället. Dessutom har jag tittat på årtal, och använt mig av så ny fakta det går. Till exempel har jag tagit de nya fakta om det står olika statistik i olika uppslagsverk. Detsamma för diagram över exempelvis befolkningen, jag har försökt att hitta så nya diagram det går för att få det att stämma så väl med verkligheten som det går. På liknande sätt har jag tittat på när databaser och internetsidor varit uppdaterade, men här finns enligt mig ett till skäl att titta på datum: om det var flera år sedan sidan uppdaterades, till exempel 2005, tycker inte jag att sidan faller in i den seriösa up-to-datekategorin. Då har jag heller inte tagit fakta från den. 4
5 Placering och klimat Bolivia ligger ca o söder om ekvatorn, och omkring o väster om nollmeridianen. Detta placerar Bolivia i inlandet i den västra delen av Sydamerika. I nordväst gränsar landet till Peru, i öster till Brasilien, i sydost till Paraguay, i syd till Argentina och i sydväst till Chile. Cordillera Occidental Altiplano Cordillera Oriental Oriente Observera att kartan visas snett framifrån och att norr inte är rakt uppåt! Bolivias area är knappt km 2, vilket är mer än dubbelt så stort som Sverige. Landet har två huvudstäder, Sucre, som formellt är landets huvudstad, och La Paz, som fungerar som huvudstad i praktiken. Bergskedjan Anderna, som här delar sig i två kedjor (Cordillera Occidental och Cordillera Oriental), löper genom den västra tredjedelen av Bolivia. Här finns toppar på drygt meter över havet. Den högsta toppen är Nevado Sajama, som är meter över havet. Mellan de båda bergskedjorna finns en nästan ökenartad högplatå, altiplano, som ligger på en höjd av omkring meter över havet. Här bor den största delen av befolkningen. I de östra delarna av landet breder ett vidsträckt lågland, Oriente, ut sig. Detta lågland täcker nästan två tredjedelar av Bolivias yta. Bolivia ligger i den tropiska klimatzonen söder om ekvatorn, men på grund av de mycket stora höjdskillnaderna i landet varierar klimatet en hel del beroende på var i landet man befinner sig. I låglandet är klimatet tropiskt, med höga temperaturer året runt och mycket regn. Ju högre upp man kommer desto kallare blir det. Det är för att det är lägre lufttryck ju högre upp man kommer, och då måste varm, stigande luft tränga bort den omgivande luften. Energin som används till detta tas från värmen i den stigande luften. Det är därför överlag torrare och kallare i de högre, västra delarna av landet, på vissa ställen (till exempel på Altiplano) nästan ökenartat. Om ett land ligger precis vid havet påverkas klimatet av det, eftersom havet tar längre tid på sig att byta temperatur efter årstid än landytan, och kyler därför ned landet på sommaren och värmer upp det på vintern. Bolivia har ingen kust utan ligger en bit ifrån havet, och har 5
6 därför inlandsklimat (har därför varmare somrar och kallare vintrar än om landet legat vid havet). Ändå skiljer inte årstiderna så mycket från varandra. Runt den stora sjön Titicaca som ligger i väst blir dock vintrarna lite mildare. Eftersom sjön är så stor har den lite samma effekt som ett hav. Eftersom Bolivia ligger i Sydamerikas inland påverkar inte havsströmmarna landet så mycket. Dock ligger den kalla Peruströmmen utanför Bolivias västkust, och eftersom havet är svalare på grund av den blir det inte lika mycket nederbörd som om det hade varit varmare, då inte lika mycket vatten avdunstar om det är kallt. Klimatdiagram för La Paz som ligger i väst, på Bolivias högplatå. T.v. temperatur, t. h. nederbörd. På klimatdiagrammen kan man se att temperaturskillnaderna i Bolivia inte är så stora mellan sommar och vinter. Det beror på att landet ligger så nära ekvatorn som det gör, vilket betyder att solens förhållande till Bolivia (antal soltimmar och koncentration av ljuset) inte förändras så mycket under året. Däremot är skillnaderna i nederbörd stora, och det går att se tydliga skillnader mellan det södra halvklotets sommar och vinter. Detta beror på att de områden där solen står i zenit (alltså skiner rakt uppifrån så att man får skuggan vid fötterna, detta sker bara mellan vändkretsarna vilka markerar den nordligaste respektive sydligaste linjen där solen står i zenit) värms upp mest eftersom solstrålarna är mest koncentrerade där. I Bolivia står solen som närmst zenit under södra halvklotets sommar. Då värms stora mängder luft (och vattenånga) upp, och stiger, och när den kyls ned kondenseras vattenångan och det börjar regna. På bilden står solen mitt över ekvatorn, =vår/höst 6
7 När luften stiger sugs det in luft från sidorna eftersom det fattas luft (=lågtryck). Luften som stiger kyls av och stiger inte längre lika fort, och tvingas då åt sidan av mer, snabbare stigande luft. Detta medför högtryck på sidorna om lågtrycket. Under södra halvklotets vinter hamnar Bolivia i stället på sidan av detta lågtryck eftersom det hamnar i linje med där solen står i zenit. Här är det en stor sammanhopning av luften som stigit och nu har tryckts åt sidan och är på väg att sjunka (=högtryck). Vattenångan i luften har mestadels regnat bort så luften som sjunker ner är torr och klar. Då blir det mindre regn. Om man tittar på det globala vindsystemet ser man att det kommer ganska konstanta vindar året om från öster in över Bolivias lågland och vidare mot höglandet och Anderna i väst. Det betyder att det vatten som avdunstat och samlats i moln kommer att tvingas stiga. När den varma, stigande luften tvingas uppåt kyls den av, och det börjar regna. Därför är det mer nederbörd på den östra sidan av bergen. Väster om bergen hamnar landet i regnskugga, där det inte faller speciellt mycket regn. Vegetation I norra och västra Bolivia där det är lågland (särskilt norra, eftersom varma, fuktiga vindar från Amazonas går in över norra Bolivia och för med sig regn), faller mycket regn och här växer regnskog varvat med savann. Bolivia är ett av de länder som har mest regnskog i världen. I regnskogarna är den biologiska mångfalden stor, men för att ge exempel på arter som växer i regnskog kan gummiträd och mahogny nämnas. På savannen hittas till exempel baobabträd (som för övrigt på grund av det varma och ganska torra klimatet är brandtåliga eftersom de innehåller mycket vatten). Längre söderut men kvar i låglandet skiftar vegetationen från savann till buskskog. Högt uppe i bergen, där det är kallt och förhållandevis torrt, är det tundra och glest bevuxet av gräs och små buskar. På vissa ställen finns även torr skog och taggbuskar. I Altiplano finns mestadels samma växtlighet som i bergen. Dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental har ett medelhavsliknande klimat för att, norrut mot ekvatorn och låglandet, gradvis övergå till subtropiskt klimat. 7
8 Jordbruk Jordbruket i Bolivia står för omkring 15 % av Bolivias BNP (Bruttonationalprodukt, som är ett mått på försäljningsvärdet på alla varor som produceras under ett år) och omkring hälften av arbetarna är sysselsatta inom jordbruket. Bönder på Altiplano odlar potatis, vete och quinoa, och föder upp alpacka och lamadjur för att få ull. Dessa djur och växter trivs i höglandet där det är torrt, och svalare jämfört med östra Bolivia. Här finns det främst små, extensiva jordbruk som används för självhushåll. I dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental odlar man bananer, bönor, kakao, koka, majs och kaffe, och även här är jordbruken små. I låglandet finns större, modernare jordbruk för exportvaror. I Oriente odlas ris, sockerrör och sojabönor. Dessa grödor trivs i ett varmare klimat, och särskilt ris behöver mycket vatten för att kunna växa bra vilket det får i det tropiska låglandet. Man föder också upp kor på Oriente. Jordfördelningen är ojämn; storbönderna som är få delar på otroligt mycket mer jord än småbönderna som är många fler. Från år 2006 började statlig jord delas ut till jordlösa, fattiga bönder (främst indianer). Denna förflyttning har inte slutförts, men totalt kan 20 miljoner hektar mark (motsvarar omkring 20 % av landets yta) omfördelas. Koka är en av Bolivias viktigaste grödor, och Bolivia är en av världens största producenter av denna gröda. Den kan vara det enda sättet för en fattig bonde att få in pengar eftersom den går att sälja dyrt (koka är råvara i kokainframställning), och den är använd traditionellt av urbefolkningen bl a som medicinalväxt. Just kokain är dock förbjudet i Bolivia, och försök att minska odlingen av koka har gjorts (vilket har bidragit till att förvärra det ekonomiska läget i Bolivia eftersom det är en så viktig vara). Skogar täcker över 50 % av Bolivias yta (främst låglandet och de stora regnskogarna). Timmer är en viktig exportvara, och illegal avverkning är ett stort miljöproblem eftersom fattiga bönder tar varje möjlighet att tjäna pengar. Det är låga löner inom jordbruket, speciellt för de små bönderna, och fattigdom är mycket utbrett. På vissa stora jordbruk kan arbetare jobba för att endast få mat och husrum i gengäld, och knappt ens det. De hamnar ofta av någon anledning i skuld till sin arbetsgivare. Jordbruken är ofta outvecklade/oindustrialiserade, extensiva. Industrialiseringen som pågår i de större jordbruken påverkar de små bönderna negativt. Eftersom de inte kan investera i stora 8
9 nya maskiner när de större bönderna/jordbruken gör det, blir deras varor dyra jämfört med de större jordbruken, eller så tvingas de sälja sina varor så billigt att de själva knappt tjänar något alls på det. Jordmånen i landet varierar eftersom landskapet varierar så mycket (till största delen på grund av de stora höjdskillnaderna). I regnskogen är det mer vatten i jorden, vilket gör att andra växter trivs än på den torra savannen. Befolkning 2010 var invånarantalet i Bolivia drygt 10 miljoner, och det ökar snabbt bland annat på grund av nya mediciner och vaccin. De flesta bor i höglandet på Altiplano, eftersom temperaturen och nederbörden är medelhög där (inte kallt och torrt som i bergen, och inte extremt varmt och fuktigt som i regnskogen) så det är lättare att leva och odla. Befolkningstätheten är 9 invånare per Amazonasfloden genom djungel i Bolivia. km 2, vilket är ganska lågt. Detta beror dock på att en stor del av landet består av höga berg där det inte är speciellt tätbefolkat, eftersom det inte är så lätt att bo där, samt djungler i låglandet som är nästan obeboeliga. (En djungel är tät tropisk skog/regnskog.) Koncentrationen av befolkningen i övriga delar av landet är högre. Befolkningspyramid för Bolivia T. v. män, t.h. kvinnor. Åldern är angiven i mitten. 9
10 På befolkningspyramiden (för år 2010) visas hur ålders- och könsfördelningen ser ut i Bolivia. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte stor, även om kvinnor generellt blir lite äldre än männen är fördelningen mellan könen jämn hela vägen upp i pyramiden. Det som däremot syns tydligt är hur många barn som dör innan de blivit vuxna. Ungefär hälften av alla födda dör innan de fyllt 35 år, och den allra största åldersgruppen är barn och unga. De största dödsorsakerna är sjukdomar i cirkulationssystemet (30,3%), smittsamma sjukdomar (12,0%) och externa orsaker (10,7%). Medellivslängden låg 2009 på 67 år för kvinnor och 63 år för män, men ju mer landet utvecklas, i desto större utsträckning kan man bekämpa de sjukdomar som gör att människor dör, genom ex ny teknik och vaccin. Då kommer medellivslängden höjas. HDI (Human Development Index) är ett sätt att mäta ett lands befolknings utveckling. Till skillnad från BNP (Bruttonationalproduktionen, summan av alla varor och tjänster som produceras på ett år i landet) mäter man här inte bara ekonomin i landet utan väger även in saker som t ex utbildningsnivå (läskunnighet samt andelen som studerar vidare på högre nivå) och förväntad livslängd, och sammanvägt blir detta ett mått på levnadsstandarden i landet. Man mäter HDI på en skala mellan 0 och 1, där 1 är det absolut högsta ett land kan ha, och ett värde under 0,5 räknas som fattigt/outvecklat. Bolivias HDI ligger på 0,663. Denna siffra placerar Bolivia på plats 113 av 177 listade länder på världsrankningen, vilket är ganska lågt. Detta beror mycket på utbredd fattigdom samt att högre studier inte är så vanligt (omkring hälften av alla invånare arbetar inom jordbruket). Analfabetismen är dock förhållandevis låg, 88 % av alla invånare över 15 år är läskunniga (2005). För att mäta ekonomin i landet och jämföra den med andra länder används BNI, eller BNP, per capita (Bruttonationalinkomst, summan av inkomsterna i landet, per invånare/bruttonationalproduktion, se ovan), som alltså mäter varje persons inkomster. Men för att få mer rättvisa siffror kan man i stället använda PPP (purchasing power parities, köpkraft i jämförelse), som mäts i amerikanska dollar (US$). PPP tar, till skillnad från BNI/BNP, hänsyn till prisnivån i landet. Bolivias BNI för år 2006 var 1100 US$, men landets PPP för samma år var 3810 US$. Här syns en stor skillnad, som beror på att landet är ganska fattigt och man får därför mer för pengarna än i USA. 10
11 Miljöproblem i landet Jorderosion är ett stort problem i Bolivia. Det intensiva (och ofta illegala) skogsbruket i Bolivia är en av anledningarna till den, och den har drabbat omkring 30 % av landets yta. Detta kan leda till att vattendrag slammas igen, och att odlingsbar jord hamnar i vatten. Skogsavverkning bidrar även till förlorad biologisk mångfald. Utsläpp och föroreningar är ett stort problem i landet. I samband med metallframställning släpps tungmetaller ut, och utsläpp av olja är också ett problem eftersom elektriciteten till största delen kommer från fossila bränslen. Inom jordbruket används mycket bekämpningsmedel som förorenar naturen, och det kan tränga ner i grundvattnet och till slut hamna i dricksvattenet. På grund av föroreningar är vattenkvalitén dålig i landet. Eftersom Bolivia har en så stor biologisk mångfald är känsligheten för klimatförändringar hög. Ekosystem kan försvinna om klimatet ändras, och om det hände skulle hela den naturliga balansen mellan arter rubbas. Dessutom finns en femtedel av världens tropiska glaciärer i landet, vilket gör Bolivia extra känsligt för klimatrubbningar. Om de smälte skulle vattentillgången minska. Det finns ingen nationell miljöenhet i landet. Däremot finns det mindre, regionala miljöenheter, men på grund av dålig ekonomi och kunskap kan de inte göra något omfattande arbete. Därför går miljöarbetet i landet inte speciellt fort framåt, även om det finns en grupp som ska behandla miljöfrågor. Produktion och handel Bolivia är ett fattigt, relativt lågutvecklat land. Det är ett av de minst industrialiserade länderna i Latinamerika, och råvaruexporten spelar stor roll för den nationella ekonomin eftersom hemmamarknaden är liten. Nästan 50 % av inkomsterna från exporten kommer från olja och naturgas, men mycket kommer också från metaller (zink, koppar) och förädlade sojabönor och förmodligen är den största inkomstkällan koka (odlat för kokainframställning). Bolivia är den näst största producenten i världen av kokablad. 11
12 Brasilien, som står för nära 50 % av intäkterna för utrikeshandeln på grund av naturgasförsäljningen, är Bolivias viktigaste handelspartner. Efter Brasilien är det USA son står för de största av Bolivias handels intäkter. Kokaframställningen påverkar Bolivias förhållande till USA, som är ett väldigt viktigt land för landets utrikeshandel, både som biståndsgivare och handelspartner. USA har stängt Bolivia ute från enskilda samarbeten inom handeln som påtryckningsmedel, för att få Bolivia att börja arbeta för att stoppa kokaproduktionen. Men för invånarna är det en fin tradition att tugga kokablad, och landet vill därför behålla kokaframställningen. Värdet på den illegala utförseln av koka är beräknat att vara större än det hela värdet av utrikeshandeln. Små företag, som ofta hör hemma på den svarta marknaden, dominerar industrin. Dessa producerar livsmedel, textilier, läder- och trävaror, tobak, tvättmedel, smycken och konsthantverk. Det har varit ett stort underskott i Bolivias utrikeshandel i många år, men efter millennieskiftet har det i stället vänts till ett stort överskott. Det beror på en ökad export av naturgas och metaller. Naturresurser I Bolivia finns god tillgång på mineraler, olja och naturgas. Efter Venezuela har Bolivia de största gasreserverna i Latinamerika, och stora fynd har gjorts sedan Gasen har stor betydelse för Bolivias export. Även om exporten av olja är mycket mindre har landet också stora oljereserver. Dessa stora tillgångar av energiproduktionsmedel gör Bolivia självförsörjande på energi, förutom import av diesel. Salar de Uyuni, där omkring hälften av allt litium på jorden finns. Förutom gas och olja har Bolivia stora resurser av flera metaller, främst guld, silver, koppar och tenn. Ända sedan man hittade silver på 1500-talet har gruvindustrin varit viktig för landet. Den stora tennproduktionen lades i det närmaste ner 1985 på grund av att priset på tenn sjönk så mycket på världsmarknaden, men istället ökade 12
13 silver, silver- och zinkutvinningen. De senaste åren har dock priset på tenn stigit kraftigt igen, och även om zink fortfarande är den största metallexportvaran är tenn och silver näst i ordningen. Dessutom har Bolivia stora tillgångar av järnmalm och metaller som vismut, antimon, volfram och bly. På saltfälten på Altiplano (Salar de Uyuni, som är världens största saltfält på drygt km 2 ) hittar man ungefär hälften av världens litiumresurser. För Bolivia kan detta vara en ny guldgruva, eftersom litium används till litiumjonbatterier, och slår elbilarna igenom som miljöbilar lär efterfrågan på litium öka ordentligt. Dessutom används litiumjonbatterier redan i mobiltelefoner, laptops osv, så det finns redan nu en ökande efterfrågan. Med tanke på landets ekonomiska läge kan Bolivia nu få sin chans att höja priset på litium och få ut så mycket pengar det går ur den stora resursen. 13
14 Bolivia och Sverige en jämförelse Mineraler och metaller Bolivia är ett land rikt på mineraler. I landet finns stora resurser av flera metaller, främst silver, guld, koppar och tenn. På 1500-talet hittade man silver i Bolivia, och gruvindustrin har varit viktig sedan dess. Dessutom finns resurser av flera andra mineraler i landet; järnmalm, vismut, antimon, volfram och bly. Mineralerna utgör en stor del, omkring en tredjedel, av Bolivias export. Den stora tillgången på mineraler gör att Bolivia är ett land där gruvdriften är mycket viktig. Gruvorna ger många jobb åt folket, och även om arbetsförhållandena är dåliga med långa arbetsdagar och ganska dålig lön är det ändå ett sätt för människorna att få in pengar och det är det som prioriteras jobben i gruvorna är eftertraktade. Dock är dessa jobb inte speciellt säkra och man kan lätt bli av med dem. Detta är mycket på grund av fattigdomen i landet eftersom stora satsningar ofta inte är möjliga, och en ekonomisk kris kan göra att gruvor får läggas ner. Priset på mineraler och metaller ändras ständigt, därför är risken större att förlora jobbet inom gruvindustrin än om man har ett jobb inom till exempel sjukvården. Ett bra exempel är när priset på zink sjönk under år 2008, och en stor del av en gruvkooperativ belägen i Potosí tvingades stänga. Tusentals personer blev arbetslösa. Men samma sak fast tvärtom händer också, när nya gruvprojekt startar och nyanställer arbetare. Arbetstillfällena är mestadels positiva, eftersom pengar in till företag och privatpersoner egentligen är det som får pengarna att röra på sig, eftersom människorna då kan köpa mer. Samma sak för staten, även om företaget är privatägt får staten in pengar via skatter när företag betalar ut löner och när människor och företag handlar. En rikare stat ger ofta bättre levnadsvillkor i landet, eftersom budgeten på till exempel utbildning kan höjas. På saltfältet Salar de Uyuni, som är världens största, finns tio miljarder ton av ett salt som är väldigt rikt på litium. Så rikt på litium, att hälften av allt världens litium finns på Salar de Uyuni. Detta påverkar inte landet så mycket nu, men litiumet är en mycket värdefull resurs inför framtiden. Litium används bland annat till litiumjonbatterier, som redan nu används i laptops, mobiltelefoner och mycket annat, men slår elbilarna (som också använder sig av batterierna) igenom som miljöbilar i världen kommer litiumet i Bolivia att bli värt en förmögenhet. Därför finns det redan nu tankar på hur man ska göra för att få ut mesta möjliga 14
15 av litiumet, med tanke på landets ekonomiska situation kan denna potentiella guldgruva göra landet riktigt rikt i framtiden, i förhållande till det fattiga Bolivia som existerar idag. Litiumet kommer förmodligen ge Bolivia makt i framtiden, eftersom landet äger så mycket av världens litium blir det förmodligen Bolivia som prissätter litiumet. Länder som är i stort behov av litium i framtiden kommer också hela tiden vara beroende av Bolivias och andra länders litiumresurser. Det kan skydda befolkningen från till exempel krig, men också hjälpa till att förbättra landets ekonomiska läge. Sverige är, liksom Bolivia, ett land som är mycket rikt på metall, malm och mineral, men sammansättningen ser lite annorlunda ut. Precis som i Bolivia finns det koppar, silver, guld och zink i Sverige, men i Sverige finns även en annan viktig resurs; järnmalm. Järnmalmen används till att producera järn och stål, som är stora exportvaror och även används inom landet till exempel till byggnader, fordon och elektronik. Järn och stål är viktiga varor inför framtiden, precis som litiumet som finns i Bolivia. Precis som man i Bolivia planerar att utöka litiumframställningen i framtiden, planeras det i Sverige att utöka malmbrytningen, och enligt en artikel från Sveriges Radio är det troligt att vi, om 15 år, har dubbelt så många gruvor jämfört med idag i landet. Att man utökar brytningen innebär fler jobb, vilket är positivt för staten eftersom det tjänar på att ha många som arbetar (ger mer skattepengar in) och färre som går på bidrag (staten betalar ut bidraget). Det innebär också pengar in till staten om det är statliga gruvor som går med vinst. Och ju mer pengar staten har, desto mer kan det satsa på till exempel vägar eller utbildning. Däremot påverkar gruvorna miljön negativt. Man spränger i berggrunden för att få fram mineralerna, och detta skapar sår i bergen som aldrig kommer att läka. Restprodukterna, gruvavfallet som inte är just den önskade mineralen, måste också förvaras någon stans, och detta påverkar naturen runtomkring där man dumpar avfallet; näringsbalansen i marken störs när det läggs ett tjockt lager underjordiskt avfall på den, och växter tar tid på sig att hitta tillbaka. För att få fram litium i Bolivia behövs dock inte så djupa utgrävningar som för järnmalmen i Sverige, då litiumsaltet ligger direkt på landytan. Dessutom måste mineralerna transporteras från gruvorna, och detta sker oftast med lastbilar som drar diesel eller bensin. Bränsleförbrukningen ger två stora negativa konsekvenser. Man använder mycket olja, som är en icke förnybar råvara (den nybildas, men så pass sakta att den räknas som icke förnybar, det tar ungefär hundra tusen år för ny olja att bildas från multnande kroppar och växter), och den kommer då att ta slut snabbare. 15
16 Förbränningen av olja orsakar också koldioxidutsläpp, som förstärker växthuseffekten på jorden. Att Sverige är ett mycket rikare land än Bolivia gör det lättare att bygga nya gruvor. En gruva koster mycket pengar att konstruera, och eftersom Bolivias ekonomi är så pass dålig är det en enorm investering för landet. Dock ligger litiumet till stor del mycket ytligt på saltfälten, så det blir inte samma utgift för att få en möjlighet att ta fram litium som järnmalm. Utgifterna för gruvorna i Sverige kommer därför förmodligen att bli högre, men eftersom Bolivia är fattigare kan det ha ungefär samma påverkan på den totala statliga ekonomin i alla fall, procentuellt sett. Jobben som skapas av att gruvorna byggs kommer, förutom att ge staten pengar, ge en rikare befolkning, speciellt i det fattiga Bolivia. Arbetslösheten är ganska lika i de båda länderna (det finns olika siffror överallt, men båda länderna har omkring 7 % arbetslöshet bland arbetsföra), så det finns ett stort behov av jobben i bägge länderna. Ofta blir levnadsstandarden högre när arbetslösheten sjunker och fler får lön, till exempel är undernäringen hög i Bolivia och mer pengar gör att fler får råd att köpa mat. Dessutom kan högre inkomster för föräldrar minska frånvaron i skolan, eftersom många bolivianska barn tvingas stanna hemma och arbeta, eftersom familjen är fattig och i behov av mer arbetskraft, även om det råder skolplikt i landet. Arbetsförhållandena i gruvorna, i Bolivia (t.v.), jämfört med i Sverige (t.h.) Arbetsförhållandena i en gruva i Bolivia är, jämfört med Sverige, betydligt sämre, speciellt ur säkerhetsaspekten. Detta är till stor del på grund av den låga nivån av industrialisering i landet, som i sin tur beror på den dåliga ekonomin i landet. Den låga säkerheten, till exempel dålig stöttning av gångar, ökar risken för ras, och dödsfall är inte ovanliga i gruvorna. I Sverige däremot är säkerheten mycket viktig, och innan man gräver gör 16
17 man noggranna geologiska undersökningar för att tidigt upptäcka svagheter i berggrunden och minska risken för ras och olyckor. Olja och naturgas I Bolivia finns stora reserver av naturgas och olja. Det mesta av Bolivias olja och gas går till export, främst till Brasilien, och intäkterna från främst gasen, men även inräknat oljan, står för nära hälften av alla landets exportintäkter. Landet är självförsörjande på elektricitet och producerar mycket mer olja än de behöver, och till elektricitetsframställning används förutom olja mest vattenkraft. Oljan är ett effektivt sätt att få energi på, eftersom lite olja ger mycket värmeenergi, men förbränningen av oljan är allt annat än miljövänlig. Bland annat släpps gaser ut som bidrar till växthuseffekten, till exempel koldioxid. Växthuseffekten bidrar till att öka jordens medeltemperatur, och ju mer det höjs, desto fler problem får vi med miljön. Några exempel på vad växthuseffekten orsakar är att öknar breder ut sig allt mer runt ekvatorn, samt att isbergen smälter vid polerna. De flesta oljeresurserna har under omkring ett decennium varit ägda av utländska företag men som för några år sedan tagits tillbaka av den bolivianska staten. Detta eftersom landet knappt tjänade något på oljan (ca en femtedel av företagens inkomster gick till Bolivia). Nu går mycket mer pengar till staten och befolkningen eftersom det inte finns några externa företag som också ska göra en vinst på inkomsterna från oljan. Mer pengar till staten och befolkningen innebär att statens budget kan bli mer generös mot folket i till exempel utbildning, bidrag eller vägbyggen, men även lägga pengar på miljön, till exempel i miljötänkande och forskning kring miljön. I Sverige finns inte mycket olja, men här finns i stället vatten- och kärnkraft som till stor del (ungefär 90 %) används till att framställa elektricitet. Detta eftersom det finns både bra vattendrag där det lönar sig att använda vattenkraft, samt att Sverige har ganska mycket uran i berggrunden, vilket är ett grundämne man kan använda i kärnkraft (inom den svenska kärnkraften används drygt en tredjedel uran). Till skillnad från Bolivia, där man producerar mycket elektricitet från förbränning av olja, är den svenska elektricitetsproduktionen (både kärnkraft och vattenkraft) ur utsläpps- och föroreningssynpunkter mycket mer miljövänlig. Även om själva upptagningen av uranet inte är så miljövänlig får man ut väldigt mycket ren energi, helt utan utsläpp, ur ett kärnkraftverk. 17
Befolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merGeografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merSverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.
1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs mern 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.
1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merTeorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn
Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merKlimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merVarför fanns det ett stort uppsving från talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920- talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merRika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merSverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI
Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI SCB Sverige i siffror 1 Innehåll SCB beskriver Sverige med statistik 4 Människorna i Sverige 6 Utbildning, jobb och pengar 14
Läs merInnehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor
Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs mer1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merTillväxt och konjunkturer
Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merGruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi
Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merGlobala veckans tipspromenad
Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merSAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?
Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs mer